Riksdagens val av företrädare för Sverige i Europaparlamentet m.m.
Betänkande 1994/95:KU23
Konstitutionsutskottets betänkande
1994/95:KU23
Riksdagens val av företrädare för Sverige i Europaparlamentet m.m.
Innehåll
1994/95 KU23
Sammanfattning
Företrädare för Sverige i Europaparlamentet skall utses genom allmänna direkta val. För tiden från Sveriges anslutning till Europeiska unionen och fram till det första allmänna direkta valet i Sverige skall riksdagen inom sig utse företrädare för Sverige i Europaparlamentet på det sätt som Sverige självt bestämmer.
Med begagnande av sin initiativrätt lägger utskottet i detta betänkande fram förslag till lag med bestämmelser om riksdagens val av företrädare för Sverige i Europaparlamentet intill dess sådana företrädare utsetts i allmänt val. I lagen finns även bestämmelser om ekonomiska förmåner för sådana av riksdagen valda företrädare.
I betänkandet behandlas även en motion, väckt med anledning av propositionen 1994/95:19 om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, gällande frågor om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet. Utskottet avstyrker motionen med hänvisning till regeringens kommande förslag till svensk lagstiftning om sådana val.
Motion
1994/95:K2 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om val till Europaparlamentet i september 1995,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att valsättet skall anknyta till vad som gäller vid riksdagsval,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hela landet skall vara en valkrets och att partierna ges möjlighet att själva fördela mandat regionalt.
Utskottet
1. Bakgrund
Grundlagsutredningen inför EG lämnade i sitt betänkande (SOU 1993:14) EG och våra grundlagar förslag till ett svenskt valsystem för val till Europaparlamentet. Utredningen hade haft främst två utgångspunkter för sina överväganden. För det första att konstruera ett valsystem som så långt möjligt liknar det system som tillämpas för val till riksdagen. Det innebar att utredningen hade sökt åstadkomma ett proportionellt valsystem med valkretsar och en fyraprocentsspärr men utan krav på bostadsband för de nominerade kandidaterna. För det andra måste enligt utredningen systemet tillgodose de krav på enhetlighet som gemenskapsrätten ställer. Av detta följer att den som är medborgare i någon medlemsstat och är bosatt i Sverige skall äga rösträtt och vara valbar.
Utredningen anförde vidare att eftersom Sverige knappast kunde räkna med att få mer än 25 platser i Europaparlamentet uppstod särskilda svårigheter att efterlikna riksdagsvalet när ett proportionellt valsystem skall förenas med ett system med valkretsar. Utredningen föreslog därför ett system i vilket mandaten fördelas i två omgångar. Först fördelas mandaten mellan partierna, varvid Sverige betraktas som en enda valkrets. Därefter fördelas de inom partierna, varvid landet delas in i tre valkretsar. Genom att något krav på bostadsband inte ställs upp ger det föreslagna systemet enligt utredningen i praktiken partierna frihet att välja om de vill tillämpa ett system med valkretsar eller inte.
Riksdagen har den 23 november 1994 slutligt antagit förslag till en ändring i 8 kap. 4 § regeringsformen, genom vilken det görs möjligt att i lag meddela föreskrifter om val till parlamentarisk församling inom EU (prop. 1993/94:114, bet. 1994/95:KU9, rskr. 1994/95:24). Ändringen trädde i kraft den 1 december 1994.
I propositionen 1994/95:19 om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen anförde regeringen (s. 553) att den avsåg att återkomma till riksdagen med förslag till övrig lagstiftning som föranleds av ett medlemskap i EU. Detta gällde bl.a. tullagstiftningen och lagstiftning om immunitet och privilegier samt lagstiftning om val till Europaparlamentet.
Enligt propositionen anges i artikel 31 i anslutningsakten att var och en av de nya medlemsstaterna inom två år från anslutningen skall hålla ett allmänt direkt val av det antal företrädare i Europaparlamentet som anges i artikel 11 i anslutningsakten. Valet skall ske enligt bestämmelserna i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val till Europaparlamentet. Enligt propositionen förbereds inom Justitiedepartementet en departementspromemoria med förslag till svensk lagstiftning om val till Europaparlamentet. Regeringen avsåg att efter remissbehandling av promemorian förelägga riksdagen förslag till lagstiftning i ämnet, så att val till Europaparlamentet kan äga rum under 1995.
I propositionen framhölls att för tiden från en anslutning fram till valet skall, i enlighet med bestämmelserna i artikel 31 i anslutningsakten, den svenska riksdagen utse företrädare för Sverige i Europaparlamentet.
Konstitutionsutskottet har i betänkande (bet. 1994/95:KU17) den 1 december 1994 med vissa ändringar tillstyrkt regeringens förslag till lag med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.
2. Val till Europaparlamentet
Artikel 31 i anslutningsakten (del fyra, Övergångsbestämmelser, avdelning 1, institutionella bestämmelser) har följande lydelse.
1. Inom två år från anslutningen skall var och en av de nya medlemsstaterna för sitt folk, i enlighet med bestämmelserna i rättsakten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val till Europaparlamentet, hålla ett allmänt direkt val av det antal företrädare i Europaparlamentet som anges i artikel 11 i denna anslutningsakt. 2. För tiden från anslutningen fram till valet enligt punkt 1 skall parlamentet i var och en av de nya medlemsstaterna inom sig utse företrädare i Europaparlamentet för sitt lands folk på det sätt som medlemsstaten själv bestämmer. 3. Var och en av de nya medlemsstaterna kan dock besluta att hålla val till Europaparlamentet under tiden mellan undertecknandet och ikraftträdandet av anslutningsfördraget, i enlighet med anslutningsaktens protokoll 8. 4. Mandatperioden för de företrädare som väljs enligt punkt 1 eller 3 skall löpa ut samtidigt med mandatperioden för de företrädare som har valts i de nuvarande medlemsstaterna för femårsperioden 1994--1999.
Enligt artikel 11 i anslutningsakten skall i den rättsakt om allmänna direkta val till Europaparlamentet som är intagen som bilaga i beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom artikel 2 ha en lydelse som bl.a. innebär att i Sverige skall väljas 22 företrädare i Europaparlamentet. I ifrågavarande rättsakt ges bestämmelser om de allmänna direkta valen till Europaparlamentet. Bl.a. sägs i artikel 5 att uppdraget som företrädare i församlingen är förenligt med att vara ledamot av parlamentet i en medlemsstat.
I Sverige skall således inom två år från anslutningen, i enlighet med rättsakten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val till Europaparlamentet, hållas ett allmänt direkt val för att välja de 22 företrädarna för Sverige i Europaparlamentet. För tiden från anslutningen till det första allmänna direkta valet skall riksdagen inom sig utse 22 ledamöter att vara företrädare för Sverige i Europaparlamentet. Hur detta skall ske får Sverige självt bestämma.
3. Allmänna direkta val av företrädare för Sverige i Europaparlamentet
3.1 Pågående utredningsarbete m.m.
Inom Justitiedepartementet fortsätter arbetet med utformningen av den departementspromemoria som omnämnts i propositionen 1994/95:19 om Sveriges medlemskap i EU (se ovan). Avsikten är att denna promemoria skall innehålla förslag till svensk lagstiftning om val till Europaparlamentet. Efter remissbehandling kommer en proposition i ämnet att föreläggas riksdagen. För närvarande pågår partiledaröverläggningar i fråga om tidpunkt för valet m.m.
3.2 Motionen
I motion 1994/95:K2 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) yrkas riksdagens tillkännagivande till regeringen av vad i motionen anförts dels om val till Europaparlamentet i september 1995 (yrkande 1), dels om att valsättet skall anknyta till vad som gäller vid riksdagsval (yrkande 2). Slutligen yrkas i yrkande 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hela landet skall vara en valkrets och att partierna ges möjlighet att själva fördela mandat regionalt.
Enligt motionärerna är det naturligt att Sverige utformar reglerna för val till Europaparlamentet i enlighet med den nationella tradition som utvecklats under lång tid. Valen till Europaparlamentet kan enligt motionen ses som en fortsättning på den svenska parlamentariska traditionen. Motionärerna anser att det är angeläget att den indirekta representationen som måste tillämpas under den första tiden inte blir bestående längre än nödvändigt. Det ligger enligt motionen ett stort värde i att de ledamöter som skall representera Sverige i Europaparlamentet gör detta på grundval av ett direkt folkvalt mandat så snart som möjligt under 1995. En lämplig tidpunkt för att anordna Sveriges första val till Europaparlamentet är enligt motionen att anknyta den till den normala tiden för allmänna val i Sverige, dvs. september. Eftersom antalet mandat i Europaparlamentet är mindre än antalet valkretsar vid val till riksdagen är det enligt motionärerna rimligt att hela Sverige utgör en valkrets. Mandaten bör enligt motionärerna fördelas proportionellt med en spärr på fyra procent.
3.3 Utskottets bedömning
Som framgått ovan pågår för närvarande ett beredningsarbete inom regeringskansliet i syfte att förelägga riksdagen förslag till svensk lagstiftning om direkta val till Europaparlamentet. Mot bakgrund härav anser utskottet att riksdagen inte bör göra några uttalanden i frågan. Motion K2 avstyrks av utskottet.
4. Riksdagens val av företrädare för Sverige i Europaparlamentet
4.1 Bestämmelser om val inom riksdagen
I 7 kap. riksdagsordningen (RO) finns gemensamma bestämmelser om val inom riksdagen. I en inledande bestämmelse anges att 2--12 §§ i kapitlet gäller val som ankommer på kammaren. Vidare sägs att bestämmelserna i följande paragrafer skall tillämpas endast i den mån riksdagen inte föreskriver annat: 2 § första stycket (att beredning av val sker av valberedningen), 6 § (förrättande av val som avser riksdagens valperiod), 8--10 §§ (bestämmelser om suppleanter samt bestämmelser om när ledamot skall avgå från uppdraget) och 12 § andra stycket (kompletteringsval i visst fall). I tilläggsbestämmelsen 7.1.1 anges vilka val av ledamöter i olika organ som kammaren skall företa, utöver de val som kammaren förrättar enligt regeringsformen och riksdagsordningen.
Enligt 2 § första stycket bereds val inom riksdagen av en inom riksdagen utsedd valberedning. Ytterligare bestämmelser om valberedningen finns i paragrafens andra stycke och i tilläggsbestämmelserna 7.2.1--7.2.3.
Enligt 3 § framläggs vid val som avser två eller flera personer en gemensam lista, som upptar namn på så många personer som valet avser, och har listan godkänts av alla i valberedningens sammanträde deltagande ledamöter eller av alla utom en, skall talmannen ställa proposition på godkännande av listan och förklara de på denna upptagna personerna valda. Om det begärs av ett visst antal riksdagsledamöter skall val med slutna sedlar förrättas. Detta val skall äga rum vid ett följande sammanträde. I paragrafens andra stycke finns särskilda bestämmelser för det fall att det följer av särskild bestämmelse att innehavare av visst uppdrag skall väljas för sig.
I 4 § finns ytterligare bestämmelser om hur val förrättas och om fördelning av platser mellan partier. Bestämmelser ges även i tilläggsbestämmelserna 7.4.1--7.4.5. Val med slutna sedlar får, enligt 5 §, överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd. Val skall gälla utan hinder av att det har överklagats. I tilläggsbestämmelserna 7.5.1--7.5.3 ges ytterligare bestämmelser i detta avseende.
I 6 § finns bestämmelser om val som motsvarar riksdagens valperiod.
Har ny ledamot tagit plats i riksdagen med anledning av att utgången av val till riksdagen har blivit ändrad efter överklagande, skall, enligt 7 §, val som riksdagen har förrättat dessförinnan under valperioden göras om, såvida det begärs av minst tio riksdagsledamöter.
I 8 och 9 §§ jämte tilläggsbestämmelserna 7.8.1--7.8.2 och 7.9.1 finns bestämmelser om suppleanter.
Är till ett uppdrag endast den valbar som tillhör riksdagen och lämnar den valde riksdagen eller utses han eller hon till riksdagens talman eller till statsråd, skall, enligt 10 §, den valde avgå. Den som har utsetts till uppdrag genom val av riksdagen får, enligt 11 §, inte undandra sig uppdraget utan att riksdagen medger det. I 12 § finns bestämmelser om val av efterträdare när den som valts till ett organ lämnar sitt uppdrag i förtid eller när plats i annat fall är ledig i förtid.
I 13 och 14 §§ jämte tilläggsbestämmelse 7.14.1 finns bestämmelser om val av ordförande m.m.
4.2 Ledighet från uppdrag som riksdagsledamot
Enligt 1 kap. 8 § riksdagsordningen kan riksdagsledamot efter prövning erhålla ledighet från sitt uppdrag. Beviljas ledamoten ledighet för en tid av minst en månad, skall ledamotens uppdrag under denna tid utövas av en ersättare. Ansökan om ledighet prövas av talmannen, om den gäller ledighet under kortare tid än en månad och av riksdagen om den gäller för längre tid.
4.3 Ekonomiska förmåner till riksdagsledamöter
En riksdagsledamot är berättigad till ekonomiska förmåner enligt lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter. Förmånerna utgår, enligt 1 kap. 1 §, inte för tid då ledamoten är statsråd eller för tid då ledamoten av annat skäl än offentligt uppdrag, militärtjänstgöring, sjukdom, vård av barn m.fl. beviljas ledighet under minst en månad i följd. Enligt 4 § samma kapitel avses med offentligt uppdrag annat offentligt uppdrag än tjänst. Riksdagens förvaltningskontor får enligt 5 § medddela tillämpningsföreskrifter till lagen.
Denna lag trädde i kraft den 1 juli 1994, då lagen (1988:589) om ersättning m.m. till riksdagens ledamöter (ersättningslagen) upphörde att gälla. Den nya lagen föregicks av en översyn av den tidigare ersättningslagens bestämmelser om pensioner och inkomstgaranti. Bestämmelserna om arvode, traktamente, kostnadsersättning, reseförmåner, grupplivförsäkring och sjukvårdsförmåner fördes över till den nya lagen utan sakliga ändringar (bet. 1993/94:KU43).
Riksdagens förvaltningskontor har inte utfärdat några tillämpningsföreskrifter till den nya lagen. I tillämpningsföreskrifterna till den tidigare gällande ersättningslagen angavs bl.a. att med offentligt uppdrag avsågs sådana uppdrag som ges av riksdagen eller regeringen eller efter deras bemyndigande.
I lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter finns bestämmelser om ekonomiska villkor för talmannen (2 kap.), arvode (3 kap.), traktamente (4 kap.), kostnadsersättning och viss teknisk utrustning (5 kap.) och reseförmåner (6 kap.). I 7 kap. finns gemensamma bestämmelser m.m. för egenpensionsförmåner. Vidare finns bestämmelser om ålderspension (8 kap.), sjukpension (9 kap.), egenlivränta (10 kap.), efterlevandepension (11 kap.) och kompletterande efterlevandepension (12 kap.) I 13 kap. finns bestämmelser om inkomstgaranti och i 14 kap. om anknytning till basbeloppet. Slutligen ges i 15 kap. bestämmelser om försäkrings- och sjukvårdsförmåner.
4.4 Kostnader för företrädare i Europaparlamentet
Företrädarna i Europaparlamentet får arvode av respektive medlemsstat, och beloppet motsvarar det arvode som ledamöterna i det nationella parlamentet har, med undantag av de specialtillägg som betalas på det nationella planet. Företrädarna får ersättning av Europaparlamentet för att täcka alla övriga kostnader som är förenade med uppdraget.
När det gäller pension, socialförsäkringsförmåner etc. gäller nationell lagstiftning. I Danmark har EU-ledamöterna samma pensionsförmåner som folketingets ledamöter. Europaparlamentet har vissa tilläggsförsäkringar mot premier.
4.5 Utskottets överväganden
I enlighet med artikel 31 i anslutningsakten skall riksdagen inom sig utse 22 företrädare för Sverige i Europaparlamentet för tiden från anslutningen till Europeiska unionen fram till det första allmänna direkta valet.
Utskottet anser att dessa 22 företrädare bör utses av kammaren genom val bland riksdagens ledamöter. Bestämmelser om valet bör ges i form av lag. Den nödvändiga regleringen är av tillfällig karaktär och bör därför enligt utskottets mening tas in i en särskild lag. Såsom utskottet anför nedan bör även i lagen regleras vilka ekonomiska förmåner en riksdagsledamot som av riksdagen valts till företrädare är berättigad till.
I 7 kap. riksdagsordningen (RO) finns gemensamma bestämmelser om val inom riksdagen. Dessa bör i vissa delar tillämpas även när det gäller riksdagens val av företrädare i Europaparlamentet. I den särskilda lagen om riksdagens val av företrädare bör anges vilka bestämmelser i 7 kap. RO som skall gälla för valet. Nedan under författningskommentaren redogörs ytterligare för vilka paragrafer som avses och vad detta innebär vid riksdagens val av företrädare.
Riksdagens val av företrädare avser enligt artikel 31 i anslutningsakten tiden från Sveriges anslutning till Europeiska unionen fram till det första allmänna direkta valet. Detta innebär att de av riksdagen valda företrädarnas uppdrag upphör när de företrädare som valts genom allmänna val tillträder sina uppdrag. Riksdagen skall utse företrädare inom riksdagen, dvs. de valda företrädarna skall vara riksdagsledamöter. Om riksdagsval äger rum under den tid valet avser bör därför den nya riksdagen välja nya företrädare. Den tidigare riksdagens val av företrädare skall emellertid gälla fram till det nya valet av företrädare, dock längst fram till den tidpunkt då de företrädare som valts i det allmänna valet tillträder sina uppdrag.
Arvodet till Sveriges företrädare i Europaparlamentet skall betalas av medlemsstaten Sverige. De företrädare som väljs av riksdagen är riksdagsledamöter, och som sådana har de rätt till ekonomiska förmåner enligt lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter.
Det finns inga formella hinder för en riksdagsledamot att utöva sitt uppdrag som ledamot samtidigt som uppdraget som företrädare i Europaparlamentet. Mot bakgrund av riksdagens nuvarande arbetsordning förefaller det dock troligt att den valde riksdagsledamoten kommer att begära ledighet från sitt uppdrag som ledamot. Eftersom ledigheten avser mer än en månad skall ersättare kallas in. Om en riksdagsledamot har beviljats ledighet under minst en månad i följd har ledamoten rätt till ekonomiska förmåner enligt lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter bara om ledigheten beror på offentligt uppdrag eller andra i lagen angivna skäl som här saknar intresse. Det är tveksamt om uppdraget som företrädare kan anses utgöra sådant offentligt uppdrag som avses i lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter.
Mot bakgrund av det nu anförda anser utskottet att i lagen om riksdagens val av företrädare bör tas in särskilda bestämmelser om vilka ekonomiska förmåner som skall utgå till en riksdagsledamot som av riksdagen valts till företrädare.
Utskottet anser att till den riksdagsledamot som av riksdagen valts till företrädare skall, under den tid som valet avser, utgå arvode enligt 3 kap. 1 § lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter. Detta skall anses utgöra sådant arvode som medlemsstaten Sverige skall betala till företrädare för Sverige i Europaparlamentet. Något ytterligare arvode bör inte utgå, dvs. riksdagsledamoten skall inte uppbära dubbla arvoden. Riksdagsledamoten bör även vara berättigad till pensionsförmåner m.m. enligt 7--15 kap. samma lag.
Den valde riksdagsledamoten uppbär ersättning från Europaparlamentet för de kostnader som uppdraget som företrädare föranleder. Ersättningen avser bl.a. kostnader för resor inom Sverige. Med hänsyn till detta bör ledamoten inte vara berättigad till traktamente, kostnadsersättning och reseförmåner enligt 4--6 kap. lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter. Erfarenheterna av ledamöternas möjligheter att utöva sina uppdrag som företrädare får dock visa om det finns anledning att återkomma i frågan.
Om val till riksdagen sker under den tid som riksdagens val av företrädare avser, kan den situationen uppstå att en företrädare som valts av den tidigare riksdagen inte längre är ledamot. I avvaktan på att de av den nya riksdagen valda företrädarna skall tillträda, bör samma förmåner som tidigare utgå till en tidigare vald företrädare som inte längre är riksdagsledamot.
För att riksdagen skall kunna välja de 22 företrädarna före den 1 januari 1995 bör lagen träda i kraft den 16 december 1994. Bestämmelserna i lagen skall gälla för riksdagens val av företrädare i Europaparlamentet och har således endast aktualitet fram till det första allmänna valet av företrädare. Tidpunkten för detta val har ännu inte fastställts i lag. Detta innebär att den nu aktuella lagens giltighetstid inte kan anges. Regeringen kommer att förelägga riksdagen förslag till svensk lagstiftning om direkta val till Europaparlamentet. Utskottet utgår från att det av det förslaget kommer att framgå när den nu aktuella lagen bör upphävas.
Det bör framhållas att den nu föreslagna regleringen av ekonomiska förmåner till företrädare bara gäller de av riksdagen valda företrädarna. Vad som skall gälla för de företrädare som utses genom allmänna val blir det anledning att återkomma till i samband med behandlingen av det nämnda regeringsförslaget.
4.6 Upprättat lagförslag
I enlighet med det anförda har upprättats förslag till lag om riksdagens val av företrädare för Sverige i Europaparlamentet.
Lagförslaget har tagits in i bilaga.
4.7 Författningskommentar till lagförslaget
1 §
I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Den skall gälla för riksdagens val av företrädare för Sverige i Europaparlamentet. I lagen finns också särskilda bestämmelser om vilka ekonomiska förmåner en riksdagsledamot som av riksdagen valts till sådan företrädare är berättigad till.
2 §
I paragrafens första stycke anges att Sveriges 22 företrädare i Europaparlamentet skall utses genom val bland riksdagens ledamöter.
Vilka bestämmelser som skall gälla för valet anges i paragrafens andra stycke genom en hänvisning till bestämmelserna om val inom riksdagen i 7 kap. riksdagsordningen.
Detta innebär att valet skall beredas av en inom riksdagen utsedd valberedning. Bestämmelserna om gemensam lista och möjligheten till val med slutna sedlar i 7 kap. 3 § skall gälla även för val av företrädare. För val som förrättas med slutna sedlar gäller 7 kap. 4 § och även 5 § om möjligheten att överklaga hos riksdagens valprövningsnämnd.
Möjligheten enligt 7 kap. 7 § RO för en minoritet om minst tio ledamöter att begära omval, om ny ledamot tagit plats i riksdagen med anledning av att utgången av val till riksdagen ändrats efter överklagande, skall gälla även för valet av företrädare.
Att 7 kap. 10--12 §§ RO skall tillämpas även för valet av företrädare innebär bl.a. följande.
Om en riksdagsledamot som valts till företrädare lämnar riksdagen eller om ledamoten utses till riksdagens talman eller statsråd, skall han avgå från uppdraget som företrädare. Den ledamot som har valts till företrädare får inte undandra sig detta uppdrag utan att riksdagen har medgett det. Lämnar den som har valts till företrädare sitt uppdrag i förtid utses efterträdare enligt 7 kap. 12 § RO.
3 §
I paragrafens första stycke anges den tid under vilken valet av företrädare skall gälla.
Skulle val till riksdagen äga rum under denna tid skall enligt paragrafens andra stycke nytt val av företrädare göras av den nya riksdagen. Härigenom kommer Sveriges företrädare åter att utgöras av riksdagsledamöter. Uppdraget för de företrädare som tidigare valts av riksdagen upphör dock först vid den nya riksdagens val av företrädare. Uppdraget för en av riksdagen vald företrädare gäller dock längst fram till dess att de genom det allmänna valet valda företrädarna tillträder sina uppdrag.
4 §
I paragrafen anges särskilt vilka ekonomiska förmåner en riksdagsledamot som av riksdagen valts till företrädare skall vara berättigad till. Bestämmelsen skall gälla utan hinder av vad som stadgas i 1 kap. 1 § lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagsledamöter och alltså oavsett om ledamoten beviljats ledighet för uppdraget som företrädare.
Riksdagsledamoten skall vara berättigad till sådana förmåner som avses i 3 kap. och 7 kap.--15 kap. lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter. Däremot skall ledamoten inte uppbära traktamente, kostnadsersättningar och reseförmåner enligt 4--6 kap. samma lag. Det arvode som betalas till ledamoten skall anses utgöra arvode från Sverige för uppdraget som företrädare i Europaparlamentet.
I paragrafens andra stycke ges bestämmelser om vilka förmåner som skall utgå till en vald företrädare som, efter nytt val till riksdagen, inte längre är riksdagsledamot. Sådan företrädare skall erhålla samma förmåner som tidigare, dock längst fram till den tidpunkt då uppdraget upphör, dvs. då de av den nya riksdagen valda företrädarna tillträder sina uppdrag.
Ikraftträdandebestämmelse
Lagen bör träda i kraft så snart som möjligt. Även om lagen är av tillfällig karaktär har någon dag för upphörande inte angetts. Utskottet har ovan redogjort för anledningen till detta.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande direkta val av företrädare att riksdagen avslår motion 1994/95:K2, 2. beträffande riksdagens val av företrädare att riksdagen antar det i bilaga framlagda förslaget till lag om riksdagens val av företrädare för Sverige i Europaparlamentet.
Stockholm den 7 december 1994
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c), Björn von Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp) och Nils-Göran Holmqvist (s).
Förslag till Lag om riksdagens val av företrädare för Sverige i Europaparlamentet
Bilaga
Härigenom föreskrivs följande.
1 § I denna lag finns bestämmelser om riksdagens val av företrädare för Sverige i Europaparlamentet intill dess sådana företrädare utsetts i allmänt val. Lagen innehåller också bestämmelser om ekonomiska förmåner för sådana av riksdagen valda företrädare.
2 § Riksdagen skall inom sig utse 22 företrädare för Sverige i Europaparlamentet. Detta skall ske genom att kammaren företar val bland riksdagens ledamöter. Bestämmelserna i 7 kap. 2--5, 7 och 10--12 §§ riksdagsordningen skall gälla för valet av företrädare.
3 § Valet av företrädare skall avse tiden från Sveriges anslutning till Europeiska unionen till dess de företrädare för Sverige i Europaparlamentet som utses i det första allmänna valet tillträder sina uppdrag.
Om val till riksdagen äger rum under den i första stycket angivna tiden gäller riksdagens val av företrädare till dess riksdagen under nästa valperiod företar nytt val av företrädare. Även det nya valet skall dock gälla längst till utgången av den i första stycket angivna tiden.
4 § Utan hinder av vad som sägs i 1 kap. 1 § lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter skall en riksdagsledamot som valts till företrädare för Sverige i Europaparlamentet, för den tid som valet avser, vara berättigad till förmåner enligt samma lag med undantag av de förmåner som avses i 4--6 kap. Arvode som betalas till riksdagsledamoten enligt 3 kap. 1 § nämnda lag skall därvid anses utgöra sådant arvode som företrädare skall erhålla från medlemsstaten Sverige.
Har riksdagsval ägt rum under den tid som valet av företrädare avser, skall en företrädare som inte längre är riksdagsledamot vara berättigad till förmåner enligt första stycket fram till dess uppdraget som företrädare upphör enligt 3 §.
Denna lag träder i kraft den 16 december 1994.