Riksrevisionen - ändringar i regeringsformen

Betänkande 2001/02:KU25

Konstitutionsutskottets betänkande2001/02:KU25

Riksrevisionen - ändringar i regeringsformen

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas proposition
2001/02:73 Riksrevisionen - ändringar i
regeringsformen. I propositionen föreslås de
ändringar i regeringsformen som behövs för att
genomföra riksdagens beslut om inrättandet av en
myndighet benämnd Riksrevisionen. Inga motioner har
väckts med anledning av propositionen. Utskottet
tillstyrker i allt väsentligt regeringens förslag
men föreslår vissa ändringar i lagtexten. Utskottet
föreslår också att lagen skall träda i kraft den 1
juli 2003 och en övergångsbestämmelse som medger
bl.a. att riksrevisorerna kan väljas före
ikraftträdandet och delta i förberedelsearbetet.
Utskottet föreslår på eget initiativ en följdändring
i tryckfrihetsförordningen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Riksrevisionen

Riksdagen antar som vilande regeringens förslag
till lag om ändring i regeringsformen med de
ändringarna att 12 kap. 7 § och ikraftträdande-
och övergångsbestämmelserna får den lydelse som
utskottet föreslår i bilaga 3. Därmed bifaller
riksdagen delvis proposition 2001/02:73.

2. Tryckfrihetsförordningen

Riksdagen antar som vilande det förslag till
lag om ändring i tryckfrihetsförordningen som
utskottet föreslår i bilaga 3.

3. Det fortsatta förberedelsearbetet

Riksdagen godkänner de förutsättningar för det
fortsatta förberedelsearbetet som utskottet
redovisat.

Stockholm den 30 maj 2002

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per
Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala
Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s), Kenneth Kvist
(v), Ingvar Svensson (kd), Inger René (m), Mats
Berglind (s), Lars Hjertén (m), Kerstin Kristiansson
Karlstedt (s), Kenth Högström (s), Mats Einarsson
(v), Björn von der Esch (kd), Nils Fredrik Aurelius
(m), Per Lager (mp) och Åsa Torstensson (c).

2001/02

KU25

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Riksdagen har beslutat att det under första halvåret
2003 skall inrättas en ny myndighet under riksdagen,
Riksrevisionen (förs. 1999/2000:RS1, bet.
2000/01:KU8, rskr. 2000/01:116-119). Inom
Regeringskansliet har det utarbetats en promemoria
med förslag till de ändringar i regeringsformen som
krävs för att reformen skall kunna genomföras (Ds
2001:11). Promemorian, som har remissbehandlats,
ligger tillsammans med remissvaren till grund för
regeringens förslag.

Regeringens förslag finns i bilagorna 2 och 3.
Jämställdhetsombudsmannen har inkommit med en
skrivelse, vari begärs att beteckningen "denne" i
lagförslaget ändras i syfte att uppnå
könsneutralitet.

Bakgrund

Riksdagskommittén fick i december 1998 i uppdrag att
göra en allmän översyn av riksdagens kontrollmakt på
det ekonomiska området. Kommittén föreslog att en
sammanhållen revisionsmyndighet under riksdagen med
ansvar för den statliga redovisnings- och
effektivitetsrevisionen skulle bildas den 1 januari
2003 och att bestämmelser om revisionsmyndigheten
och dess verksamhet skulle finnas i regeringsformen,
riksdagsordningen, i en lag med instruktion för den
nya myndigheten samt i en särskild revisionslag.
Vidare föreslogs att revisionsverksamheten skulle
ledas av en riksrevisor, som väljs av riksdagen och
att den nya myndighetens ledning tillsätts och
skiljs från ämbetet av riksdagen i enlighet med
föreskrifter i regeringsformen och
riksdagsordningen. Bestämmelser i regeringsformen
och riksdagsordningen föreslogs säkerställa
myndighetsledningens integritet.

Sedan konstitutionsutskottet remissbehandlat
frågan ställde sig ett enigt utskott i huvudsak
bakom de riktlinjer Riksdagskommittén föreslagit och
riksdagsstyrelsen ställt sig bakom. Utskottet
förordade emellertid att Riksrevisionen skall ledas
av tre ämbetsmän valda av riksdagen. De tre ledande
ämbetsmännen skall av riksdagen kunna skiljas från
tjänsten endast om det framstår som uppenbart att de
är olämpliga att fortsätta sin tjänstgöring. I
utskottets förslag till riktlinjer ingick också att
de tre ledande ämbetsmännen var för sig skall
besluta om granskningsplan samt om innehållet och
slutsatserna i revisionsrapporterna från både
redovisnings- och effektivitetsrevisionen. Vidare
angavs i riktlinjerna bl.a. att riksdagen skall
välja styrelse för Riksrevisionen och att styrelsens
uppgifter skall vara att avge skrivelser och förslag
till riksdagen med anledning av granskningsrapporter
och besluta om budgetframställan och årsredovisning
för myndigheten.
Inom ramen för det fortsatta utredningsarbetet
borde vidare, enligt utskottet, övervägas bl.a.
frågor som gäller regeringens behov av egna
granskningsresurser, behovet av en kvalificerad
beslutsordning för att skilja de ledande
ämbetsmännen från anställningen, den närmare
sammansättningen av revisionsmyndighetens styrelse
samt ansvaret för revision av riksdagens organ.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle

1. godkänna de av Riksdagskommittén förordade
riktlinjerna för en förändrad revision under
riksdagen med de ändringar utskottet förordade,
2.
3. begära att regeringen lägger fram förslag till
riksdagen om de grundlagsändringar och den
övriga lagstiftning som krävs för att reformen
av den statliga revisionens organisation och
ledning skall kunna genomföras under det första
halvåret 2003,
4.
5. begära att regeringen tillsätter en
organisationskommitté med uppgift att vidta de
förberedande åtgärder som krävs för att en ny
statlig revisionsmyndighet skall kunna bildas
under första halvåret 2003 i enlighet med vad
utskottet anfört,
6.
7. uppdra åt riksdagsstyrelsen att efter utredning
återkomma till riksdagen med förslag som i
enlighet med vad utskottet anfört tillgodoser
riksdagens eget behov av revisionsliknande
insatser.
8.
Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen hänvisas till att riksdagen har
beslutat att det skall inrättas en ny myndighet
under riksdagen, benämnd Riksrevisionen. I
propositionen behandlas de ändringar i
regeringsformen som är nödvändiga för att riksdagens
beslut skall kunna genomföras. Regeringens förslag
innebär att Riksrevisionen skall vara en myndighet
under riksdagen med uppgift att i enlighet med
föreskrifter som meddelas i lag svara för granskning
av i huvudsak den verksamhet som bedrivs av staten,
att Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer, som
väljs av riksdagen samt att det vid myndigheten
också finns en styrelse, som utses av riksdagen.
Enligt förslaget beslutar riksrevisorerna själva,
med beaktande av de bestämmelser som finns i lag,
vad som skall granskas och hur granskningen skall
bedrivas och de bedömer självständigt resultatet av
sin granskning. Förslaget innebär också att
riksdagen får skilja en riksrevisor från uppdraget
endast om denne inte längre uppfyller de krav som
gäller för uppdraget eller om riksrevisorn har gjort
sig skyldig till allvarlig försummelse.

Ändringarna föreslås träda i kraft den dag som
bestäms i särskild lag.

Utskottets överväganden

Propositionen

Regeringen föreslår en ändring av 12 kap. 7 §
regeringsformen. 12 kap. regeringsformen innehåller
bestämmelser om kontrollmakten. De nu gällande
bestämmelserna i 7 § avser Riksdagens revisorer.
Regeringen föreslår att dessa regler upphävs och att
nya regler med den samlade konstitutionella grunden
för Riksrevisionen i stället införs. Enligt den
föreslagna lydelsen skall Riksrevisionen granska den
verksamhet som bedrivs av staten. Enligt vad som
föreskrivs i lag kan Riksrevisionens granskning avse
också annan än statlig verksamhet. I detta
sammanhang kan nämnas att, enligt 2 § lagen
(1987:518) med instruktion för Riksdagens revisorer,
får revisorernas granskning omfatta också sådan
verksamhet som staten bedriver i form av aktiebolag
eller stiftelse, om verksamheten är reglerad i lag
eller någon annan författning eller om staten som
ägare eller genom tillskott av statliga anslagsmedel
eller genom avtal eller på något annat sätt har ett
bestämmande inflytande över verksamheten. Vidare
gäller att om statsmedel har tagits emot som bistånd
till en viss verksamhet får revisorerna granska hur
dessa medel används, i den mån
redovisningsskyldighet för medlen föreligger
gentemot staten eller särskilda föreskrifter har
meddelats om medlens användning. Revisorerna skall
också utföra årlig revision av bl.a. Riksbankens
Jubileumsfond och Kungliga Djurgårdens Förvaltning.

Vidare föreslås i enlighet med riksdagens beslut en
bestämmelse om att Riksrevisionen leds av tre
riksrevisorer som väljs av riksdagen.
Riksrevisionens självständiga ställning uttrycks
genom en bestämmelse om att riksrevisorerna själva,
med beaktande av de bestämmelser som finns i lag,
skall besluta vad som skall granskas och hur
granskningen skall bedrivas. De skall också
självständigt bedöma resultatet av sin granskning.

Vid Riksrevisionen skall det finnas en styrelse,
som utses av riksdagen. Styrelsens uppgifter skall
uttömmande anges i regeringsformen. Styrelsen skall
följa granskningsverksamheten, vid behov avge
förslag och redogörelser till riksdagen med
anledning av de granskningsrapporter som
riksrevisorerna lämnar samt besluta om förslag till
anslag på statsbudgeten och om årsredovisning för
myndigheten.
Det utmärkande draget för Riksrevisionen skall
enligt propositionen vara dess självständiga
ställning i verksamheten. Myndigheten - genom var
och en av de tre riksrevisorerna - måste i sin
granskning agera helt självständigt i förhållande
till riksdagen, granskningsobjekten, regeringen,
andra myndigheter och Riksrevisionens egen styrelse.
Regeringen anser i likhet med några remissinstanser
att den stora vikt som måste läggas vid myndighetens
självständighet i den granskande verksamheten bör
anges särskilt och att detta inte minst är viktigt
för förhållandet mellan revisorerna och myndighetens
styrelse.

Förslaget innehåller också en bestämmelse om att
riksdagen får skilja en riksrevisor från uppdraget
endast om denne inte längre uppfyller de krav som
gäller för uppdraget eller om riksrevisorn har gjort
sig skyldig till allvarlig försummelse. Bestämmelsen
är utformad efter förebild av bestämmelsen i 9 kap.
12 § tredje stycket sista meningen regeringsformen
om skiljande från uppdrag som ledamot av Riksbankens
direktion.

Regeringens förslag innebär att ändringarna i
regeringsformen skall träda i kraft den dag som
bestäms i särskild lag. Det går enligt regeringens
bedömning inte att nu med säkerhet säga att
Riksrevisionen verkligen kommer att kunna inleda sin
verksamhet redan den 1 januari 2003 och det är inte
möjligt att nu ange vilken dag ändringen av 12 kap.
7 § regeringsformen skall träda i kraft. Risken
finns nämligen att det praktiska genomförandearbetet
inte kommer att kunna vara klart vid
ikraftträdandetidpunkten. Detta skulle innebära att
riksdagen kommer att stå helt utan
revisionskompetens. En sådan konsekvens måste
undvikas. Det är därför enligt regeringen nödvändigt
att i stället välja en ordning enligt vilken
ändringen i regeringsformen träder i kraft först den
dag som kommer att anges i en särskild lag.
Stiftandet av den lagen måste anstå till dess det är
helt klart när Riksrevisionen verkligen kommer att
kunna inrättas. Regeringen kan inte finna att en
sådan ordning inte skulle vara förenlig med
regeringsformens föreskrifter om stiftande av lag.
Om det redan under riksdagsbehandlingen av detta
ärende skulle gå att med säkerhet säga när alla
förutsättningar för bildandet av Riksrevisionen
föreligger, kan riksdagen då naturligtvis anpassa
ikraftträdandebestämmelsen med hänsyn till detta.
Oavsett när reformen träder i kraft kommer riksdagen
att behöva välja riksrevisorer och utse ledamöter i
Riksrevisionens styrelse före ikraftträdandet, så
att verksamheten kan påbörjas omedelbart vid
ikraftträdandet.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har beslutat att det under första halvåret
2003 skall inrättas en ny sammanhållen
revisionsmyndighet, Riksrevisionen, under riksdagen.

De föreslagna bestämmelserna, som ersätter de nu
gällande bestämmelserna i 12 kap. 7 §
regeringsformen om Riksdagens revisorer, slår i
första stycket fast att Riksrevisionen är en
myndighet under riksdagen och anger myndighetens
uppgifter. I andra stycket finns bestämmelser om
riksrevisorerna och i tredje stycket om styrelsen
och dess uppgifter. Fjärde stycket reglerar
skiljandet av riksrevisor från uppdraget. I
propositionen föreslås att lagen skall träda i kraft
den dag som bestäms i särskild lag.
Utskottet ställer sig i allt väsentligt bakom
regeringens förslag. Utskottet vill emellertid på
några punkter förorda andra formuleringar.
Paragrafens andra stycke innehåller enligt
förslaget bestämmelser om riksrevisorerna och deras
självständighet. Genom bestämmelsen i andra meningen
understryks riksrevisorernas självständighet i fråga
om vad som skall granskas och hur granskningen skall
bedrivas. I styckets sista mening föreskrivs att de
självständigt bedömer resultatet av sin granskning.
I konstitutionsutskottets betänkande 2000/01:KU8
formulerades detta så att de tre ledande
ämbetsmännen var för sig skall besluta om
slutsatserna i revisionsrapporterna från både
redovisnings- och effektivitetsrevision. Det är
enligt utskottets mening angeläget att
riksrevisorernas självständighet gentemot
utomstående och styrelsen understryks. Utskottet
anser att detta tydligare bör komma till uttryck i
lagtexten. Utskottet föreslår därför att de två
sista meningarna i andra stycket formuleras enligt
följande. Riksrevisorerna beslutar självständigt,
med beaktande av de bestämmelser som finns i lag,
vad som skall granskas. De beslutar självständigt
och var för sig hur granskningen skall bedrivas och
om slutsatserna av sin granskning.
I tredje stycket regleras styrelsens uppgifter.
Det är styrelsen som kan väcka ärenden hos riksdagen
genom att lägga fram riksrevisorernas
granskningsrapporter och revisionsberättelser. Någon
motsvarande möjlighet finns inte för
riksrevisorerna. Det finns enligt utskottets mening
anledning att i lagtexten begreppsmässigt särskilja
granskningsrapporter och revisionsberättelser. I
styrelsens uppgifter skall sålunda ligga att lämna
bl.a. revisionsberättelse för Riksbanken till
riksdagen. För att detta tveklöst skall inrymmas i
bestämmelsen bör föreskrivas att styrelsens
uppgifter är att följa granskningsverksamheten,
lämna de förslag och redogörelser till riksdagen som
riksrevisorernas granskningsrapporter och
revisionsberättelser ger anledning till samt att
besluta om förslag till anslag på statsbudgeten och
årsredovisning till staten.
I propositionen anges att uppgifterna för
styrelsen är uttömmande reglerade i lagförslaget.
Utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten
av den beslutade rollfördelningen mellan styrelsen
och revisorerna. Det får enligt utskottets mening
således inte komma i fråga att styrelsen tar på sig
uppgifter som riskerar att förändra den roll som
riksdagen avsett för den. Det är emellertid inte
möjligt att i minsta detalj ange de uppgifter som
styrelsen kan ta på sig. Bland annat gäller enligt
riksdagens beslut att styrelsen skall yttra sig över
riksrevisorernas förslag till granskningsplaner.
Utskottet anser att denna uppgift, som inte är
särskilt reglerad i lagförslaget, får anses
innefattas i begreppet "följa verksamheten". Det är
enligt utskottets mening naturligt att detta
tydligare kommer till uttryck i den lagstiftning som
närmare kommer att reglera riksrevisionens
verksamhet. Det kan också finnas mer detaljbetonade
uppgifter som inte uttryckligt anges i
bestämmelserna i regeringsformen och som styrelsen
har ett uppenbart behov av att kunna utföra inom
ramen för den roll riksdagen beslutat om.
När det gäller styrelsens uppgifter vill utskottet
också ta upp frågan om styrelsen skall kunna väcka
förslag till riksdagen om skiljande av riksrevisor
från uppdraget. Frågan berördes inte särskilt av
konstitutionsutskottet i betänkande 2000/01:KU8 som
låg till grund för riksdagens beslut om inrättande
av Riksrevisionen. Riksdagskommittén berörde frågan
i samband med att behovet av kvalificerad majoritet
för sådana beslut om skiljande diskuterades (förs.
1999/2000:RS1 s. 42). Enligt kommittén borde det
införas bestämmelser om hur styrelsen och
riksdagsledamöter skall kunna väckan frågan.
Kommittén hänvisade till att när det gäller
Riksdagens ombudsmän kan riksdagen - enligt 8 kap.
10 § riksdagsordningen - på hemställan av
konstitutionsutskottet entlediga ombudsman eller
ställföreträdande ombudsman som ej åtnjuter
riksdagens förtroende. Enligt 9 kap. 12 §
regeringsformen får Riksbankens fullmäktige skilja
en ledamot av direktionen från hans anställning. En
fullmäktig är skild från uppdraget om riksdagen
vägrar honom ansvarsfrihet. För Riksdagens revisorer
finns inte några särskilda bestämmelser om skiljande
från uppdraget.
Enligt utskottets mening ligger det nära till
hands att det organ som bereder frågan om val av
riksrevisor också får väcka frågan om skiljande av
en riksrevisor från uppdraget. Enligt riksdagens
riktlinjer skall riksrevisor väljas av riksdagen på
förslag av konstitutionsutskottet. Utskottet anser
mot denna bakgrund att också uppgiften att lägga
fram förslag om att skilja en riksrevisor från
uppdraget bör åvila konstitutionsutskottet. En
reglering i detta avseende kan senare införas i
riksdagsordningen.
Utskottet anser vidare att ordet "denne" i sista
stycket bör ersättas av ordet "riksrevisorn".
Utskottet anser att det nu är möjligt att avgöra
när lagen om ändring i regeringsformen skall träda i
kraft. Utskottet föreslår att lagen skall träda i
kraft den 1 juli 2003.
Enligt utskottets mening är det angeläget att de
första riksrevisorerna skall kunna väljas på ett
tidigt stadium och ha ett avgörande inflytande vid
uppbyggnaden av den nya myndigheten. Också styrelsen
bör kunna utses före ikraftträdandet för att kunna
medverka i budgetarbetet. Det behövs därför en
övergångsbestämmelse som medger att lagen tillämpas
före ikraftträdandet när det gäller val av
riksrevisorer, utseende av styrelse och andra
förberedande åtgärder som är nödvändiga för att de
nya bestämmelserna i 12 kap. 7 § regeringsformen
skall kunna tillämpas i sin helhet från den dagen.

Utskottet vill i detta sammanhang också föreslå en
ändring i tryckfrihetsförordningen till följd av att
Riksdagens revisorer upphör. I 2 kap. 7 §
tryckfrihetsförordningen anges i fråga om myndighets
protokoll och därmed jämförliga anteckningar att de
skall anses upprättade när handlingen har justerats
av myndigheten eller på annat sätt färdigställts,
dock ej protokoll hos bl.a. riksdagens utskott och
Riksdagens revisorer. Enligt utskottets mening bör
hänvisningen till Riksdagens revisorer tas bort. Mot
bakgrund av vikten av öppenhet och med hänsyn till
den roll som är avsedd för styrelsen är utskottet
inte berett att nu föreslå att bestämmelsen i
stället skall gälla Riksrevisionens styrelse.

Riksdagens beslut om Riksrevisionen innebar bl.a.
ett uppdrag till regeringen att tillsätta en
organisationskommitté med uppgift att vidta de
förberedande åtgärder som krävs för att en ny
statlig revisionsmyndighet skall bildas under första
halvåret 2003. Regeringen utfärdade direktiv för en
kommitté som i februari 2002 lade fram en rapport.
Uppdraget är nu fullgjort i vad som ankommit på
regeringen, och riksdagsstyrelsen har den 15 maj
2002 beslutat tillkalla en kommitté för det
avslutande förberedelsearbetet inför bildandet av
Riksrevisionen. I denna uppgift ingår att vidta
nödvändiga förberedelser inför bildandet senast den
1 juli 2003 av den nya myndigheten. Kommittén skall
bl.a. utarbeta underlag för senare beslut av
riksrevisorerna i fråga om bl.a. myndighetens
organisation, bemanning och chefer för
revisionsverksamheten och efter samråd med
riksdagsstyrelsens beredningsdelegation fatta beslut
om lokaler och vissa personalfrågor. Kommittén skall
också utarbeta förslag till anslagsdirektiv,
föreskrifter för verksamheten och mål för
verksamhetsgrenarna samt utarbeta och förbereda
vissa praktiska lösningar.

En kommitté bestående av tre ledamöter, av vilka
en skall vara ordförande, samt sakkunniga och
experter skall svara för arbetet. Riksdagsstyrelsen
gav riksdagsdirektören i uppdrag att dels efter
samråd med riksdagsstyrelsens beredningsdelegation
återkomma till styrelsen med förslag på kommitténs
sammansättning och förslag till delegationsordning
för beslut som skall fattas av kommittén kollektivt
eller av enskild ledamot, dels svara för den
övergripande samordningen av kommitténs och
beredningsdelegationens arbete.

Mot bakgrund av riksdagens tidigare beslut om
uppdrag till regeringen i fråga om
förberedelsearbetet anser utskottet att riksdagen nu
bör ställa sig bakom de nya förutsättningar som
gäller för det fortsatta förberedelsearbetet.
Utskottet föreslår således att riksdagen godkänner
de nya förutsättningarna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:73 föreslås att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om ändring i
regeringsformen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i
regeringsformen

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 7 §
regeringsformen[1] skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
12 kap.
7 §
-----------------------------------------------------
Riksdagen väljer Riksrevisionen är en
revisorer att granska den myndighet under riksdagen
statliga verksamheten. med uppgift att granska
Riksdagen kan besluta att den verksamhet som
revisorernas granskning bedrivs av staten.
skall omfatta också annan Närmare bestämmelser om
verksamhet. Riksdagen Riksrevisionen finns i
fastställer instruktion riksdagsordningen och i
för revisorerna. annan lag. Enligt vad som
föreskrivs i sådan lag
Revisorerna får enligt kan Riksrevisionens
bestämmelser i lag granskning avse också
infordra handlingar, annan än statlig
uppgifter och yttranden verksamhet.
som behövs för
granskningen. Riksrevisionen leds av
tre riksrevisorer, som
Närmare bestämmelser om väljs av riksdagen.
revisorerna finns i Riksrevisorerna beslutar
riksdagsordningen. själva, med beaktande av
de bestämmelser som finns
i lag, vad som skall
granskas och hur
granskningen skall
bedrivas. De bedömer
självständigt resultatet
av sin granskning.
Vid myndigheten finns
också en styrelse, som
utses av riksdagen.
Styrelsens uppgift är att
följa
granskningsverksamheten,
lämna de förslag och
redogörelser till
riksdagen som
riksrevisorernas
granskningsrapporter kan
ge anledning till samt
att besluta om förslag
till anslag på
statsbudgeten och om
årsredovisning för
myndigheten.
Riksdagen får skilja en
riksrevisor från
uppdraget endast om denne
inte längre uppfyller de
krav som gäller för
uppdraget eller om
riksrevisorn har gjort
sig skyldig till
allvarlig försummelse.
-----------------------------------------------------
____________

Denna lag träder i kraft den dag som bestäms i
särskild lag.

**FOOTNOTES**
[1]: Regeringsformen omtryckt 1998:1437.
Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Av utskottet föreslagen ändring
i regeringens förslag till lag
om ändring i regeringsformen

-----------------------------------------------------
Regeringens förslag Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
12 kap.
7 §
-----------------------------------------------------
Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med
uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av
staten. Närmare bestämmelser om Riksrevisionen finns
i riksdagsordningen och i annan lag. Enligt vad som
föreskrivs i sådan lag kan Riksrevisionens
granskning avse också annan än statlig verksamhet.
-----------------------------------------------------
Riksrevisionen leds av Riksrevisionen leds av
tre riksrevisorer, som tre riksrevisorer, som
väljs av riksdagen. väljs av riksdagen.
Riksrevisorerna beslutar Riksrevisorerna beslutar
själva, med beaktande av självständigt med
de bestämmelser som finns beaktande av de
i lag, vad som skall bestämmelser som finns i
granskas och hur lag, vad som skall
granskningen skall granskas. De beslutar
bedrivas. De bedömer självständigt och var för
självständigt resultatet sig hur granskningen
av sin granskning. skall bedrivas och om
slutsatserna av sin
Vid myndigheten finns granskning.
också en styrelse, som
utses av riksdagen. Vid myndigheten finns
Styrelsens uppgift är att också en styrelse, som
följa utses av riksdagen.
granskningsverksamheten, Styrelsens uppgift är att
lämna de förslag och följa
redogörelser till granskningsverksamheten,
riksdagen som lämna de förslag och
riksrevisorernas redogörelser till
granskningsrapporter kan riksdagen som
ge anledning till samt riksrevisorernas
att besluta om förslag granskningsrapporter och
till anslag på revisionsberättelser ger
statsbudgeten och om anledning till samt att
årsredovisning för besluta om förslag till
myndigheten. anslag på statsbudgeten
och om årsredovisning för
Riksdagen får skilja en myndigheten.
riksrevisor från
uppdraget endast om denne Riksdagen får skilja en
inte längre uppfyller de riksrevisor från
krav som gäller för uppdraget endast om
uppdraget eller om riksrevisorn inte längre
riksrevisorn har gjort uppfyller de krav som
sig skyldig till gäller för uppdraget
allvarlig försummelse eller om riksrevisorn har
gjort sig skyldig till
allvarlig försummelse.
-----------------------------------------------------
____________ ____________
Denna lag träder i Denna lag träder i
kraft den dag som bestäms kraft den 1 juli 2003.
i särskild lag.
2. Riksdagen får före
ikraftträdandet välja
riksrevisorer och utse
styrelse för
Riksrevisionen.
3. Riksrevisorerna och
styrelsen får, i den
utsträckning
riksdagsstyrelsen
bestämmer, före
ikraftträdandet vidta de
åtgärder som behövs för
att Riksrevisionens
verksamhet skall kunna
påbörjas vid
ikraftträdandet.
-----------------------------------------------------

2. Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 §
tryckfrihetsförordningen[2]1 skall ha följande
lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
2 kap.
7 §[3]2
-----------------------------------------------------
Handling anses upprättad hos myndighet, när den har
expedierats. Handling som ej har expedierats anses
upprättad när det ärende till vilket den hänför sig
har slutbehandlats hos myndigheten eller, om
handlingen ej hänför sig till visst ärende, när den
har justerats av myndigheten eller på annat sätt
färdigställts.
I stället för vad som föreskrives i första stycket
gäller att handling anses upprättad,
1. diarium, journal samt sådant register eller
annan förteckning som föres fortlöpande, när
handlingen har färdigställts för anteckning eller
införing,
2. dom och annat beslut, som enligt vad därom är
föreskrivet skall avkunnas eller expedieras, samt
protokoll och annan handling i vad den hänför sig
till sådant beslut, när beslutet har avkunnats eller
expedierats,
-----------------------------------------------------
3. annat myndighets 3. annat myndighets
protokoll och därmed protokoll och därmed
jämförliga anteckningar, jämförliga anteckningar,
när handlingen har när handlingen har
justerats av myndigheten justerats av myndigheten
eller på annat sätt eller på annat sätt
färdigställts, dock ej färdigställts, dock ej
protokoll hos riksdagens protokoll hos riksdagens
utskott, riksdagens eller utskott, kommuns
kommuns revisorer eller revisorer eller statliga
statliga kommittéer eller kommittéer eller hos
hos kommunal myndighet i kommunal myndighet i
ärende som denna endast ärende som denna endast
bereder till avgörande. bereder till avgörande.
-----------------------------------------------------
____________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

**FOOTNOTES**
[2]:1Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1998:1438
[3]:2 Senaste lydelse 1998:1701