Riksrevisionen - ändringar i regeringsformen
Betänkande 2001/02:KU25
Konstitutionsutskottets betänkande2001/02:KU25
Riksrevisionen - ändringar i regeringsformen
Sammanfattning I detta betänkande behandlas proposition 2001/02:73 Riksrevisionen - ändringar i regeringsformen. I propositionen föreslås de ändringar i regeringsformen som behövs för att genomföra riksdagens beslut om inrättandet av en myndighet benämnd Riksrevisionen. Inga motioner har väckts med anledning av propositionen. Utskottet tillstyrker i allt väsentligt regeringens förslag men föreslår vissa ändringar i lagtexten. Utskottet föreslår också att lagen skall träda i kraft den 1 juli 2003 och en övergångsbestämmelse som medger bl.a. att riksrevisorerna kan väljas före ikraftträdandet och delta i förberedelsearbetet. Utskottet föreslår på eget initiativ en följdändring i tryckfrihetsförordningen.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Riksrevisionen Riksdagen antar som vilande regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen med de ändringarna att 12 kap. 7 § och ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2001/02:73. 2. Tryckfrihetsförordningen Riksdagen antar som vilande det förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen som utskottet föreslår i bilaga 3. 3. Det fortsatta förberedelsearbetet Riksdagen godkänner de förutsättningar för det fortsatta förberedelsearbetet som utskottet redovisat. Stockholm den 30 maj 2002 På konstitutionsutskottets vägnar Per Unckel Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s), Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson (kd), Inger René (m), Mats Berglind (s), Lars Hjertén (m), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Kenth Högström (s), Mats Einarsson (v), Björn von der Esch (kd), Nils Fredrik Aurelius (m), Per Lager (mp) och Åsa Torstensson (c).
2001/02 KU25 Redogörelse för ärendet Ärendet och dess beredning Riksdagen har beslutat att det under första halvåret 2003 skall inrättas en ny myndighet under riksdagen, Riksrevisionen (förs. 1999/2000:RS1, bet. 2000/01:KU8, rskr. 2000/01:116-119). Inom Regeringskansliet har det utarbetats en promemoria med förslag till de ändringar i regeringsformen som krävs för att reformen skall kunna genomföras (Ds 2001:11). Promemorian, som har remissbehandlats, ligger tillsammans med remissvaren till grund för regeringens förslag. Regeringens förslag finns i bilagorna 2 och 3. Jämställdhetsombudsmannen har inkommit med en skrivelse, vari begärs att beteckningen "denne" i lagförslaget ändras i syfte att uppnå könsneutralitet. Bakgrund Riksdagskommittén fick i december 1998 i uppdrag att göra en allmän översyn av riksdagens kontrollmakt på det ekonomiska området. Kommittén föreslog att en sammanhållen revisionsmyndighet under riksdagen med ansvar för den statliga redovisnings- och effektivitetsrevisionen skulle bildas den 1 januari 2003 och att bestämmelser om revisionsmyndigheten och dess verksamhet skulle finnas i regeringsformen, riksdagsordningen, i en lag med instruktion för den nya myndigheten samt i en särskild revisionslag. Vidare föreslogs att revisionsverksamheten skulle ledas av en riksrevisor, som väljs av riksdagen och att den nya myndighetens ledning tillsätts och skiljs från ämbetet av riksdagen i enlighet med föreskrifter i regeringsformen och riksdagsordningen. Bestämmelser i regeringsformen och riksdagsordningen föreslogs säkerställa myndighetsledningens integritet. Sedan konstitutionsutskottet remissbehandlat frågan ställde sig ett enigt utskott i huvudsak bakom de riktlinjer Riksdagskommittén föreslagit och riksdagsstyrelsen ställt sig bakom. Utskottet förordade emellertid att Riksrevisionen skall ledas av tre ämbetsmän valda av riksdagen. De tre ledande ämbetsmännen skall av riksdagen kunna skiljas från tjänsten endast om det framstår som uppenbart att de är olämpliga att fortsätta sin tjänstgöring. I utskottets förslag till riktlinjer ingick också att de tre ledande ämbetsmännen var för sig skall besluta om granskningsplan samt om innehållet och slutsatserna i revisionsrapporterna från både redovisnings- och effektivitetsrevisionen. Vidare angavs i riktlinjerna bl.a. att riksdagen skall välja styrelse för Riksrevisionen och att styrelsens uppgifter skall vara att avge skrivelser och förslag till riksdagen med anledning av granskningsrapporter och besluta om budgetframställan och årsredovisning för myndigheten. Inom ramen för det fortsatta utredningsarbetet borde vidare, enligt utskottet, övervägas bl.a. frågor som gäller regeringens behov av egna granskningsresurser, behovet av en kvalificerad beslutsordning för att skilja de ledande ämbetsmännen från anställningen, den närmare sammansättningen av revisionsmyndighetens styrelse samt ansvaret för revision av riksdagens organ. Utskottet föreslog att riksdagen skulle 1. godkänna de av Riksdagskommittén förordade riktlinjerna för en förändrad revision under riksdagen med de ändringar utskottet förordade, 2. 3. begära att regeringen lägger fram förslag till riksdagen om de grundlagsändringar och den övriga lagstiftning som krävs för att reformen av den statliga revisionens organisation och ledning skall kunna genomföras under det första halvåret 2003, 4. 5. begära att regeringen tillsätter en organisationskommitté med uppgift att vidta de förberedande åtgärder som krävs för att en ny statlig revisionsmyndighet skall kunna bildas under första halvåret 2003 i enlighet med vad utskottet anfört, 6. 7. uppdra åt riksdagsstyrelsen att efter utredning återkomma till riksdagen med förslag som i enlighet med vad utskottet anfört tillgodoser riksdagens eget behov av revisionsliknande insatser. 8. Riksdagen biföll utskottets hemställan. Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen hänvisas till att riksdagen har beslutat att det skall inrättas en ny myndighet under riksdagen, benämnd Riksrevisionen. I propositionen behandlas de ändringar i regeringsformen som är nödvändiga för att riksdagens beslut skall kunna genomföras. Regeringens förslag innebär att Riksrevisionen skall vara en myndighet under riksdagen med uppgift att i enlighet med föreskrifter som meddelas i lag svara för granskning av i huvudsak den verksamhet som bedrivs av staten, att Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer, som väljs av riksdagen samt att det vid myndigheten också finns en styrelse, som utses av riksdagen. Enligt förslaget beslutar riksrevisorerna själva, med beaktande av de bestämmelser som finns i lag, vad som skall granskas och hur granskningen skall bedrivas och de bedömer självständigt resultatet av sin granskning. Förslaget innebär också att riksdagen får skilja en riksrevisor från uppdraget endast om denne inte längre uppfyller de krav som gäller för uppdraget eller om riksrevisorn har gjort sig skyldig till allvarlig försummelse. Ändringarna föreslås träda i kraft den dag som bestäms i särskild lag.
Utskottets överväganden Propositionen Regeringen föreslår en ändring av 12 kap. 7 § regeringsformen. 12 kap. regeringsformen innehåller bestämmelser om kontrollmakten. De nu gällande bestämmelserna i 7 § avser Riksdagens revisorer. Regeringen föreslår att dessa regler upphävs och att nya regler med den samlade konstitutionella grunden för Riksrevisionen i stället införs. Enligt den föreslagna lydelsen skall Riksrevisionen granska den verksamhet som bedrivs av staten. Enligt vad som föreskrivs i lag kan Riksrevisionens granskning avse också annan än statlig verksamhet. I detta sammanhang kan nämnas att, enligt 2 § lagen (1987:518) med instruktion för Riksdagens revisorer, får revisorernas granskning omfatta också sådan verksamhet som staten bedriver i form av aktiebolag eller stiftelse, om verksamheten är reglerad i lag eller någon annan författning eller om staten som ägare eller genom tillskott av statliga anslagsmedel eller genom avtal eller på något annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten. Vidare gäller att om statsmedel har tagits emot som bistånd till en viss verksamhet får revisorerna granska hur dessa medel används, i den mån redovisningsskyldighet för medlen föreligger gentemot staten eller särskilda föreskrifter har meddelats om medlens användning. Revisorerna skall också utföra årlig revision av bl.a. Riksbankens Jubileumsfond och Kungliga Djurgårdens Förvaltning. Vidare föreslås i enlighet med riksdagens beslut en bestämmelse om att Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer som väljs av riksdagen. Riksrevisionens självständiga ställning uttrycks genom en bestämmelse om att riksrevisorerna själva, med beaktande av de bestämmelser som finns i lag, skall besluta vad som skall granskas och hur granskningen skall bedrivas. De skall också självständigt bedöma resultatet av sin granskning. Vid Riksrevisionen skall det finnas en styrelse, som utses av riksdagen. Styrelsens uppgifter skall uttömmande anges i regeringsformen. Styrelsen skall följa granskningsverksamheten, vid behov avge förslag och redogörelser till riksdagen med anledning av de granskningsrapporter som riksrevisorerna lämnar samt besluta om förslag till anslag på statsbudgeten och om årsredovisning för myndigheten. Det utmärkande draget för Riksrevisionen skall enligt propositionen vara dess självständiga ställning i verksamheten. Myndigheten - genom var och en av de tre riksrevisorerna - måste i sin granskning agera helt självständigt i förhållande till riksdagen, granskningsobjekten, regeringen, andra myndigheter och Riksrevisionens egen styrelse. Regeringen anser i likhet med några remissinstanser att den stora vikt som måste läggas vid myndighetens självständighet i den granskande verksamheten bör anges särskilt och att detta inte minst är viktigt för förhållandet mellan revisorerna och myndighetens styrelse. Förslaget innehåller också en bestämmelse om att riksdagen får skilja en riksrevisor från uppdraget endast om denne inte längre uppfyller de krav som gäller för uppdraget eller om riksrevisorn har gjort sig skyldig till allvarlig försummelse. Bestämmelsen är utformad efter förebild av bestämmelsen i 9 kap. 12 § tredje stycket sista meningen regeringsformen om skiljande från uppdrag som ledamot av Riksbankens direktion. Regeringens förslag innebär att ändringarna i regeringsformen skall träda i kraft den dag som bestäms i särskild lag. Det går enligt regeringens bedömning inte att nu med säkerhet säga att Riksrevisionen verkligen kommer att kunna inleda sin verksamhet redan den 1 januari 2003 och det är inte möjligt att nu ange vilken dag ändringen av 12 kap. 7 § regeringsformen skall träda i kraft. Risken finns nämligen att det praktiska genomförandearbetet inte kommer att kunna vara klart vid ikraftträdandetidpunkten. Detta skulle innebära att riksdagen kommer att stå helt utan revisionskompetens. En sådan konsekvens måste undvikas. Det är därför enligt regeringen nödvändigt att i stället välja en ordning enligt vilken ändringen i regeringsformen träder i kraft först den dag som kommer att anges i en särskild lag. Stiftandet av den lagen måste anstå till dess det är helt klart när Riksrevisionen verkligen kommer att kunna inrättas. Regeringen kan inte finna att en sådan ordning inte skulle vara förenlig med regeringsformens föreskrifter om stiftande av lag. Om det redan under riksdagsbehandlingen av detta ärende skulle gå att med säkerhet säga när alla förutsättningar för bildandet av Riksrevisionen föreligger, kan riksdagen då naturligtvis anpassa ikraftträdandebestämmelsen med hänsyn till detta. Oavsett när reformen träder i kraft kommer riksdagen att behöva välja riksrevisorer och utse ledamöter i Riksrevisionens styrelse före ikraftträdandet, så att verksamheten kan påbörjas omedelbart vid ikraftträdandet. Utskottets ställningstagande Riksdagen har beslutat att det under första halvåret 2003 skall inrättas en ny sammanhållen revisionsmyndighet, Riksrevisionen, under riksdagen. De föreslagna bestämmelserna, som ersätter de nu gällande bestämmelserna i 12 kap. 7 § regeringsformen om Riksdagens revisorer, slår i första stycket fast att Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen och anger myndighetens uppgifter. I andra stycket finns bestämmelser om riksrevisorerna och i tredje stycket om styrelsen och dess uppgifter. Fjärde stycket reglerar skiljandet av riksrevisor från uppdraget. I propositionen föreslås att lagen skall träda i kraft den dag som bestäms i särskild lag. Utskottet ställer sig i allt väsentligt bakom regeringens förslag. Utskottet vill emellertid på några punkter förorda andra formuleringar. Paragrafens andra stycke innehåller enligt förslaget bestämmelser om riksrevisorerna och deras självständighet. Genom bestämmelsen i andra meningen understryks riksrevisorernas självständighet i fråga om vad som skall granskas och hur granskningen skall bedrivas. I styckets sista mening föreskrivs att de självständigt bedömer resultatet av sin granskning. I konstitutionsutskottets betänkande 2000/01:KU8 formulerades detta så att de tre ledande ämbetsmännen var för sig skall besluta om slutsatserna i revisionsrapporterna från både redovisnings- och effektivitetsrevision. Det är enligt utskottets mening angeläget att riksrevisorernas självständighet gentemot utomstående och styrelsen understryks. Utskottet anser att detta tydligare bör komma till uttryck i lagtexten. Utskottet föreslår därför att de två sista meningarna i andra stycket formuleras enligt följande. Riksrevisorerna beslutar självständigt, med beaktande av de bestämmelser som finns i lag, vad som skall granskas. De beslutar självständigt och var för sig hur granskningen skall bedrivas och om slutsatserna av sin granskning. I tredje stycket regleras styrelsens uppgifter. Det är styrelsen som kan väcka ärenden hos riksdagen genom att lägga fram riksrevisorernas granskningsrapporter och revisionsberättelser. Någon motsvarande möjlighet finns inte för riksrevisorerna. Det finns enligt utskottets mening anledning att i lagtexten begreppsmässigt särskilja granskningsrapporter och revisionsberättelser. I styrelsens uppgifter skall sålunda ligga att lämna bl.a. revisionsberättelse för Riksbanken till riksdagen. För att detta tveklöst skall inrymmas i bestämmelsen bör föreskrivas att styrelsens uppgifter är att följa granskningsverksamheten, lämna de förslag och redogörelser till riksdagen som riksrevisorernas granskningsrapporter och revisionsberättelser ger anledning till samt att besluta om förslag till anslag på statsbudgeten och årsredovisning till staten. I propositionen anges att uppgifterna för styrelsen är uttömmande reglerade i lagförslaget. Utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten av den beslutade rollfördelningen mellan styrelsen och revisorerna. Det får enligt utskottets mening således inte komma i fråga att styrelsen tar på sig uppgifter som riskerar att förändra den roll som riksdagen avsett för den. Det är emellertid inte möjligt att i minsta detalj ange de uppgifter som styrelsen kan ta på sig. Bland annat gäller enligt riksdagens beslut att styrelsen skall yttra sig över riksrevisorernas förslag till granskningsplaner. Utskottet anser att denna uppgift, som inte är särskilt reglerad i lagförslaget, får anses innefattas i begreppet "följa verksamheten". Det är enligt utskottets mening naturligt att detta tydligare kommer till uttryck i den lagstiftning som närmare kommer att reglera riksrevisionens verksamhet. Det kan också finnas mer detaljbetonade uppgifter som inte uttryckligt anges i bestämmelserna i regeringsformen och som styrelsen har ett uppenbart behov av att kunna utföra inom ramen för den roll riksdagen beslutat om. När det gäller styrelsens uppgifter vill utskottet också ta upp frågan om styrelsen skall kunna väcka förslag till riksdagen om skiljande av riksrevisor från uppdraget. Frågan berördes inte särskilt av konstitutionsutskottet i betänkande 2000/01:KU8 som låg till grund för riksdagens beslut om inrättande av Riksrevisionen. Riksdagskommittén berörde frågan i samband med att behovet av kvalificerad majoritet för sådana beslut om skiljande diskuterades (förs. 1999/2000:RS1 s. 42). Enligt kommittén borde det införas bestämmelser om hur styrelsen och riksdagsledamöter skall kunna väckan frågan. Kommittén hänvisade till att när det gäller Riksdagens ombudsmän kan riksdagen - enligt 8 kap. 10 § riksdagsordningen - på hemställan av konstitutionsutskottet entlediga ombudsman eller ställföreträdande ombudsman som ej åtnjuter riksdagens förtroende. Enligt 9 kap. 12 § regeringsformen får Riksbankens fullmäktige skilja en ledamot av direktionen från hans anställning. En fullmäktig är skild från uppdraget om riksdagen vägrar honom ansvarsfrihet. För Riksdagens revisorer finns inte några särskilda bestämmelser om skiljande från uppdraget. Enligt utskottets mening ligger det nära till hands att det organ som bereder frågan om val av riksrevisor också får väcka frågan om skiljande av en riksrevisor från uppdraget. Enligt riksdagens riktlinjer skall riksrevisor väljas av riksdagen på förslag av konstitutionsutskottet. Utskottet anser mot denna bakgrund att också uppgiften att lägga fram förslag om att skilja en riksrevisor från uppdraget bör åvila konstitutionsutskottet. En reglering i detta avseende kan senare införas i riksdagsordningen. Utskottet anser vidare att ordet "denne" i sista stycket bör ersättas av ordet "riksrevisorn". Utskottet anser att det nu är möjligt att avgöra när lagen om ändring i regeringsformen skall träda i kraft. Utskottet föreslår att lagen skall träda i kraft den 1 juli 2003. Enligt utskottets mening är det angeläget att de första riksrevisorerna skall kunna väljas på ett tidigt stadium och ha ett avgörande inflytande vid uppbyggnaden av den nya myndigheten. Också styrelsen bör kunna utses före ikraftträdandet för att kunna medverka i budgetarbetet. Det behövs därför en övergångsbestämmelse som medger att lagen tillämpas före ikraftträdandet när det gäller val av riksrevisorer, utseende av styrelse och andra förberedande åtgärder som är nödvändiga för att de nya bestämmelserna i 12 kap. 7 § regeringsformen skall kunna tillämpas i sin helhet från den dagen. Utskottet vill i detta sammanhang också föreslå en ändring i tryckfrihetsförordningen till följd av att Riksdagens revisorer upphör. I 2 kap. 7 § tryckfrihetsförordningen anges i fråga om myndighets protokoll och därmed jämförliga anteckningar att de skall anses upprättade när handlingen har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts, dock ej protokoll hos bl.a. riksdagens utskott och Riksdagens revisorer. Enligt utskottets mening bör hänvisningen till Riksdagens revisorer tas bort. Mot bakgrund av vikten av öppenhet och med hänsyn till den roll som är avsedd för styrelsen är utskottet inte berett att nu föreslå att bestämmelsen i stället skall gälla Riksrevisionens styrelse. Riksdagens beslut om Riksrevisionen innebar bl.a. ett uppdrag till regeringen att tillsätta en organisationskommitté med uppgift att vidta de förberedande åtgärder som krävs för att en ny statlig revisionsmyndighet skall bildas under första halvåret 2003. Regeringen utfärdade direktiv för en kommitté som i februari 2002 lade fram en rapport. Uppdraget är nu fullgjort i vad som ankommit på regeringen, och riksdagsstyrelsen har den 15 maj 2002 beslutat tillkalla en kommitté för det avslutande förberedelsearbetet inför bildandet av Riksrevisionen. I denna uppgift ingår att vidta nödvändiga förberedelser inför bildandet senast den 1 juli 2003 av den nya myndigheten. Kommittén skall bl.a. utarbeta underlag för senare beslut av riksrevisorerna i fråga om bl.a. myndighetens organisation, bemanning och chefer för revisionsverksamheten och efter samråd med riksdagsstyrelsens beredningsdelegation fatta beslut om lokaler och vissa personalfrågor. Kommittén skall också utarbeta förslag till anslagsdirektiv, föreskrifter för verksamheten och mål för verksamhetsgrenarna samt utarbeta och förbereda vissa praktiska lösningar. En kommitté bestående av tre ledamöter, av vilka en skall vara ordförande, samt sakkunniga och experter skall svara för arbetet. Riksdagsstyrelsen gav riksdagsdirektören i uppdrag att dels efter samråd med riksdagsstyrelsens beredningsdelegation återkomma till styrelsen med förslag på kommitténs sammansättning och förslag till delegationsordning för beslut som skall fattas av kommittén kollektivt eller av enskild ledamot, dels svara för den övergripande samordningen av kommitténs och beredningsdelegationens arbete. Mot bakgrund av riksdagens tidigare beslut om uppdrag till regeringen i fråga om förberedelsearbetet anser utskottet att riksdagen nu bör ställa sig bakom de nya förutsättningar som gäller för det fortsatta förberedelsearbetet. Utskottet föreslår således att riksdagen godkänner de nya förutsättningarna. Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag
Propositionen I proposition 2001/02:73 föreslås att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen.
Bilaga 2 Regeringens lagförslag Förslag till lag om ändring i regeringsformen Härigenom föreskrivs att 12 kap. 7 § regeringsformen[1] skall ha följande lydelse. ----------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ----------------------------------------------------- 12 kap. 7 § ----------------------------------------------------- Riksdagen väljer Riksrevisionen är en revisorer att granska den myndighet under riksdagen statliga verksamheten. med uppgift att granska Riksdagen kan besluta att den verksamhet som revisorernas granskning bedrivs av staten. skall omfatta också annan Närmare bestämmelser om verksamhet. Riksdagen Riksrevisionen finns i fastställer instruktion riksdagsordningen och i för revisorerna. annan lag. Enligt vad som föreskrivs i sådan lag Revisorerna får enligt kan Riksrevisionens bestämmelser i lag granskning avse också infordra handlingar, annan än statlig uppgifter och yttranden verksamhet. som behövs för granskningen. Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer, som Närmare bestämmelser om väljs av riksdagen. revisorerna finns i Riksrevisorerna beslutar riksdagsordningen. själva, med beaktande av de bestämmelser som finns i lag, vad som skall granskas och hur granskningen skall bedrivas. De bedömer självständigt resultatet av sin granskning. Vid myndigheten finns också en styrelse, som utses av riksdagen. Styrelsens uppgift är att följa granskningsverksamheten, lämna de förslag och redogörelser till riksdagen som riksrevisorernas granskningsrapporter kan ge anledning till samt att besluta om förslag till anslag på statsbudgeten och om årsredovisning för myndigheten. Riksdagen får skilja en riksrevisor från uppdraget endast om denne inte längre uppfyller de krav som gäller för uppdraget eller om riksrevisorn har gjort sig skyldig till allvarlig försummelse. ----------------------------------------------------- ____________ Denna lag träder i kraft den dag som bestäms i särskild lag. **FOOTNOTES** [1]: Regeringsformen omtryckt 1998:1437. Bilaga 3 Utskottets lagförslag Av utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen ----------------------------------------------------- Regeringens förslag Utskottets förslag ----------------------------------------------------- 12 kap. 7 § ----------------------------------------------------- Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Närmare bestämmelser om Riksrevisionen finns i riksdagsordningen och i annan lag. Enligt vad som föreskrivs i sådan lag kan Riksrevisionens granskning avse också annan än statlig verksamhet. ----------------------------------------------------- Riksrevisionen leds av Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer, som tre riksrevisorer, som väljs av riksdagen. väljs av riksdagen. Riksrevisorerna beslutar Riksrevisorerna beslutar själva, med beaktande av självständigt med de bestämmelser som finns beaktande av de i lag, vad som skall bestämmelser som finns i granskas och hur lag, vad som skall granskningen skall granskas. De beslutar bedrivas. De bedömer självständigt och var för självständigt resultatet sig hur granskningen av sin granskning. skall bedrivas och om slutsatserna av sin Vid myndigheten finns granskning. också en styrelse, som utses av riksdagen. Vid myndigheten finns Styrelsens uppgift är att också en styrelse, som följa utses av riksdagen. granskningsverksamheten, Styrelsens uppgift är att lämna de förslag och följa redogörelser till granskningsverksamheten, riksdagen som lämna de förslag och riksrevisorernas redogörelser till granskningsrapporter kan riksdagen som ge anledning till samt riksrevisorernas att besluta om förslag granskningsrapporter och till anslag på revisionsberättelser ger statsbudgeten och om anledning till samt att årsredovisning för besluta om förslag till myndigheten. anslag på statsbudgeten och om årsredovisning för Riksdagen får skilja en myndigheten. riksrevisor från uppdraget endast om denne Riksdagen får skilja en inte längre uppfyller de riksrevisor från krav som gäller för uppdraget endast om uppdraget eller om riksrevisorn inte längre riksrevisorn har gjort uppfyller de krav som sig skyldig till gäller för uppdraget allvarlig försummelse eller om riksrevisorn har gjort sig skyldig till allvarlig försummelse. ----------------------------------------------------- ____________ ____________ Denna lag träder i Denna lag träder i kraft den dag som bestäms kraft den 1 juli 2003. i särskild lag. 2. Riksdagen får före ikraftträdandet välja riksrevisorer och utse styrelse för Riksrevisionen. 3. Riksrevisorerna och styrelsen får, i den utsträckning riksdagsstyrelsen bestämmer, före ikraftträdandet vidta de åtgärder som behövs för att Riksrevisionens verksamhet skall kunna påbörjas vid ikraftträdandet. ----------------------------------------------------- 2. Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 § tryckfrihetsförordningen[2]1 skall ha följande lydelse. ----------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ----------------------------------------------------- 2 kap. 7 §[3]2 ----------------------------------------------------- Handling anses upprättad hos myndighet, när den har expedierats. Handling som ej har expedierats anses upprättad när det ärende till vilket den hänför sig har slutbehandlats hos myndigheten eller, om handlingen ej hänför sig till visst ärende, när den har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts. I stället för vad som föreskrives i första stycket gäller att handling anses upprättad, 1. diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som föres fortlöpande, när handlingen har färdigställts för anteckning eller införing, 2. dom och annat beslut, som enligt vad därom är föreskrivet skall avkunnas eller expedieras, samt protokoll och annan handling i vad den hänför sig till sådant beslut, när beslutet har avkunnats eller expedierats, ----------------------------------------------------- 3. annat myndighets 3. annat myndighets protokoll och därmed protokoll och därmed jämförliga anteckningar, jämförliga anteckningar, när handlingen har när handlingen har justerats av myndigheten justerats av myndigheten eller på annat sätt eller på annat sätt färdigställts, dock ej färdigställts, dock ej protokoll hos riksdagens protokoll hos riksdagens utskott, riksdagens eller utskott, kommuns kommuns revisorer eller revisorer eller statliga statliga kommittéer eller kommittéer eller hos hos kommunal myndighet i kommunal myndighet i ärende som denna endast ärende som denna endast bereder till avgörande. bereder till avgörande. ----------------------------------------------------- ____________ Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003. **FOOTNOTES** [2]:1Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1998:1438 [3]:2 Senaste lydelse 1998:1701