Riksrevisionen
Betänkande 2002/03:KU12
- 1, Förslag
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 4 december 2002
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Riksrevisionen (KU12)
Riksdagen beslutade om två nya lagar och en rad lagändringar, bl.a. i riksdagsordningen, med anledning av riksdagens tidigare beslut om inrättande av en ny myndighet, Riksrevisionen. Riksrevisionen, som inrättas den 1 juli 2003, ska ha till uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Lagarna träder i kraft den 1 juli 2003. Riksdagen beslutade också, på initativ av konstitutionsutskottet, om en lag om lön till riksrevisorerna. Lagen träder i kraft den 1 januari 2003. Regeringen har också lämnat ett lagförslag om arvodet till styrelsen i Riksrevisionen. Riksdagen beräknas behandla detta förslag under våren 2003.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till utskottets förslag till lag om lön till riksrevisorer. Delvis bifall till propositionen. Avslag på motionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag
Motioner: 1
Propositioner: 1
Propositioner: 1
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2002-11-07
Justering: 2002-11-14
Trycklov: 2002-11-19
Trycklov till Gotab och webb: 2002-11-20
Justering: 2002-11-14
Trycklov: 2002-11-19
Trycklov till Gotab och webb: 2002-11-20
Reservationer: 1
Betänkande 2002/03:KU12
Betänkande 2002/03:KU12
Alla beredningar i utskottet
2002-10-10, 2002-10-17, 2002-10-24, 2002-11-07
Riksrevisionen (KU12)
Konstitutionsutskottet förslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om två nya lagar och en rad lagändringar, bl.a. i riksdagsordningen, med anledning av riksdagens tidigare beslut om inrättande av en ny myndighet, Riksrevisionen. Riksrevisionen, som inrättas den 1 juli 2003, ska ha till uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Lagarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2003. Riksdagen föreslås också godkänna utskottets förslag till lag om lön till riksrevisorerna. Utskottets lagförslag föreslås träda i kraft den 1 januari 2003. Regeringen har också lämnat ett lagförslag om arvodet till styrelsen i Riksrevisionen. Riksdagen beräknas behandla detta förslag under våren 2003.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2002-11-27
Debatt om förslag 2002/03:KU12
Webb-tv: Riksrevisionen
Dokument från debatten
- 2002-11-27Protokoll 2002/03:29
Protokoll från debatten
Anf. 23 Per Unckel (M)
Herr talman! I konstitutionsutskottets betänkande
nr 12 för i år har utskottet glädjen att för riksdagens
kammare framlägga de mer detaljerade förslag som
rör inrättandet av en oberoende riksrevisionsmyndig-
het under riksdagen.
Som kammaren säkert minns accepterade vi för
några veckor sedan i en andra läsning den förändring
av grundlagen som krävs för att den oberoende riks-
revisionen ska kunna inrättas.
Nu kommer alltså steg två med förslag till föränd-
ringar av riksdagsordningen, en lag om den nya stat-
liga revisionen, en instruktion för riksrevisionsmyn-
digheten samt diverse konsekvensändringar i annan
lagstiftning som detta nödvändiggör.
Vad riksdagen nu är på väg att göra är alltså att ge
riksrevisionen sin form och sina konturer. Det är en
myndighet under riksdagen som upprättas och som
tillförsäkras oberoende i sin granskande verksamhet.
Den blir därmed en god efterföljare till riksdagens
erfarenheter från JO-ämbetet och under senare tid
från Riksbanken. JO, Riksbanken och statsrevisionen
blir alltså i framtiden de tre delar av Myndighets-
Sverige som lyder direkt under riksdagen.
Den nya myndigheten kommer att ledas av tre
stycken riksrevisorer som var och en svarar för sin
del av granskningen, självständigt och under eget
ansvar. I riksrevisionsmyndigheten kommer också att
finnas en styrelse med parlamentarisk förankring med
rätt att ta initiativ med anledning av det som riksrevi-
sionen finner i sina granskningar men som inte är en
del av själva granskningen. Den nya myndigheten ska
träda i kraft den 1 juli nästa år, men förbereds redan
av en särskild organisationskommitté.
Det är, herr talman, en stor glädje att det har varit
möjligt att samla samtliga riksdagens partier bakom
det förslag som utskottet nu lägger fram. Styrkan
ligger med andra ord i att samtliga partier härmed står
bakom inrättandet av denna betydelsefulla myndig-
het.
Samtidigt som jag ber att få yrka bifall till försla-
get i konstitutionsutskottets betänkande vill jag näm-
na att allt tyder på att vi också innan riksdagen åt-
skiljs till julvila kan föreslå det tredje steget i inrät-
tande av myndigheten, nämligen de tre riksrevisorer
som ska bekläda de centrala ämbetena i myndighe-
tens ledning.
Anf. 24 Göran Magnusson (S)
Herr talman! Dagens debatt och nästa veckas be-
slut i frågan om inrättandet av en riksrevision under
riksdagen är ur riksdagens synpunkt det näst sista
steget i en lång process, som startade med olika de-
batter och diskussioner för flera år sedan. Det hela
processades sedan inom riksdagens ram och resulte-
rade så småningom till slut i ett förslag från riksdags-
styrelsen. Det var en oenig riksdagsstyrelse som lade
fram förslaget. I hanteringen i konstitutionsutskottet
växte så småningom en kompromiss fram. Den kom-
promissen är det som är grunden för dagens beslut.
Jag vill gärna från min och Socialdemokraternas
sida - eftersom vi var i minoritet i frågan - säga att
det är viktigt med bred enighet i grundläggande för-
fattningsfrågor. Om man har detta för ögonen kan det
kräva att man omprövar saker och att man deltar i en
kompromiss för att skapa goda förutsättningar för en,
i det här fallet, riksrevisionsverksamhet. På det sättet,
genom den breda enighet som också har manifesterats
flera gånger i kammaren i den här frågan, skapar man
förutsättningar för en bra verksamhet som inte i sig
kommer att ifrågasättas alltefter olika majoritetsför-
hållanden.
Herr talman! I en tidigare debatt kring Riksrevi-
sionen sade jag ungefär så här om den statliga revi-
sionen, och det är hämtat ur riksdagsstyrelsens förslag
till riksdagen: Den statliga revisionen representerar
inte en beslutsfunktion. Dess uppgift är att på grund-
val av sin granskning informera om förhållandena
inom den statliga verksamheten. Revisionen har inte
till uppgift att ifrågasätta politiska beslut. Det är en
uppgift för den politiska processen, för de politiska
organen. Utgångspunkten för revisionen är det poli-
tiskt fattade beslutet och de mål som detta beslut
sätter upp för det statliga åtagandet. Revisionen ska
ge svar på hur en verksamhet faktiskt bedrivs och
vilka resultat och effekter den ger i förhållande till de
mål och de krav som statsmakterna ställer upp. Målen
och kraven är revisionens norm från vilken gransk-
ningen utgår. De bedömningar som man ska göra på
grundval av revisionens arbete ska göras i de politiska
organen.
Fru talman! Jag har velat markera detta ytterligare
en gång i den här debatten. Jag tycker att det är en
central del av den teoretiska grund som det här för-
slaget vilar på. Det ryms alltså väl inom den kom-
promiss som vi tillsammans i utskottet och här i
kammaren står för när det gäller den tredje myndighet
som ska sortera direkt under riksdagen.
Det här är det näst sista steget, och jag vill gärna
säga att jag hoppas att det sista steget i organiserandet
av den nya riksrevisionen kan tas före juluppehållet.
Jag instämmer i ordföranden Per Unckels bedömning
att allt tyder på att konstitutionsutskottet före julup-
pehållet också ska kunna lägga fram förslag på de tre
personer som ska leda den nya riksrevisionen. De tre
riksrevisorerna ska var för sig själv och självständigt
göra granskningar och svara för bedömningar som
sedan levereras till de det vederbör, ibland regering-
en, ibland riksdagen. Den nya styrelsen för revisionen
bör få en väsentlig roll i det arbete som Riksrevisio-
nen ska bedriva till fromma för en effektiv använd-
ning av statsmedel och till fromma för de medborgare
som med sina skattemedel betalar de statliga verk-
samheterna.
Enligt min mening är det utomordentligt viktigt
att varje skattekrona används effektivt. Där tror jag
att jag till och med kan gå tillbaka till förre socialmi-
nistern Gustav Möller som uttalade sig i samma rikt-
ning vid något tillfälle. Han sade att illa använda
skattepengar är stöld från skattebetalarna. Riksrevi-
sionens uppgift är stor när det gäller att se till att vi
får en effektiv statlig verksamhet.
Fru talman! Med det yrkar jag bifall till förslaget i
konstitutionsutskottets betänkande nr 12.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2002-12-04
Förslagspunkter: 6, Acklamationer: 5, Voteringar: 1
Protokoll med beslut
- 2002-11-27Protokoll 2002/03:29
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Riksdagsordningens huvudbestämmelser
Kammaren biföll utskottets förslag
Riksdagsordningens tilläggsbestämmelser
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Lag med instruktion för Riksrevisionen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Lag om revision av statlig verksamhet m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Regeringens övriga lagförslag
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksrevisorernas anställningsvillkor
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag: