Bet&auml;nkanden inneh&aring;ller utskottens f&ouml;rslag till hur riksdagen ska besluta i olika &auml;renden.

Betänkande

Departementsserien, Ds, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen. Serien inneh&aring;ller utredningar som regeringens departement har gjort.

Departementsserien

EU-initiativ &auml;r dokument fr&aring;n EU-kommissionen, s&aring; kallade COM-dokument. COM-dokument kan till exempel vara f&ouml;rslag till ny eller &auml;ndrad lagstiftning, policydokument eller rapporter. Dokumenten kan ligga till grund f&ouml;r till exempel regeringens fakta-pm om EU-f&ouml;rslag eller utskottens utl&aring;tanden.&nbsp;

EU-dokument

Protokollen fr&aring;n utskottens och EU-n&auml;mndens sammantr&auml;den talar om vilka fr&aring;gor som togs upp.

EU-nämndens protokoll

Skriftligt samr&aring;d inneb&auml;r att regeringen samr&aring;der med EU-n&auml;mnden utan att n&auml;mnden samlas. Samr&aring;det genomf&ouml;rs via e-post.

EU-nämndens skriftliga samråd

I EU-n&auml;mndens uppteckningar st&aring;r det vad som sagts under n&auml;mndens sammantr&auml;den. Uppteckningarna publiceras ungef&auml;r tv&aring; veckor efter sammantr&auml;det.

EU-nämndens uppteckningar

En faktapromemoria, fakta-PM, &auml;r en redog&ouml;relse fr&aring;n regeringen till riksdagen om ett f&ouml;rslag fr&aring;n EU-kommissionen. D&auml;r framg&aring;r vad f&ouml;rslaget g&aring;r ut p&aring;, hur det kan p&aring;verka svenska regler och vad regeringen anser om f&ouml;rslaget.

Fakta-pm om EU-förslag

Framst&auml;llningar &auml;r f&ouml;rslag fr&aring;n organ som utsetts av riksdagen. Exempel p&aring; riksdagsorgan &auml;r Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framst&auml;llningar kallades under perioden 1975&ndash;2002/03 f&ouml;r f&ouml;rslag. Riksdagens organ l&auml;mnar ocks&aring; in redog&ouml;relser f&ouml;r &aring;rets verksamhet till riksdagen.

Framställning

Interpellationer &auml;r en typ av fr&aring;gor som debatteras i kammaren n&auml;stan varje vecka. Ledamoten st&auml;ller interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och f&aring;r svar b&aring;de skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellation

I f&ouml;redragningslistorna st&aring;r det vilka &auml;renden som ska behandlas under kammarens sammantr&auml;den.

Kammarens föredragningslistor

Kommitt&eacute;ber&auml;ttelser inneh&aring;ller information om de utredningar som regeringen har tillsatt, bland annat om vilka personer som arbetar i utredningarna.

Kommittéberättelse

Kommitt&eacute;direktiv &auml;r riktlinjer f&ouml;r de utredningar, eller kommitt&eacute;er, som regeringen tills&auml;tter.

Kommittédirektiv

Riksdagsledam&ouml;terna kan l&auml;mna in anm&auml;lningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anm&auml;lningarna finns i KU:s granskningsbet&auml;nkande.

KU-anmälan

S&auml;rskilda kallelser och f&ouml;redragningslistor talar om n&auml;r konstitutionsutskottet, KU, sammantr&auml;der f&ouml;r att behandla de gransknings&auml;renden som initierats efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar. I dokumenten st&aring;r det &auml;ven vilka &auml;renden KU ska ta upp.

KU:s särskilda kallelser och föredragningslistor

Protokoll fr&aring;n KU:s s&auml;rskilda sammantr&auml;den d&auml;r konstitutionsutskottet, KU, behandlar de gransknings&auml;renden som inletts efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar.

KU:s särskilda protokoll

Motioner &auml;r f&ouml;rslag som riksdagens ledam&ouml;ter har l&auml;mnat till riksdagen.

Motion

N&auml;r kammarens ledam&ouml;ter tycker olika i en fr&aring;ga kan kammaren fatta beslut genom omr&ouml;stning, votering. H&auml;r syns det hur alla ledam&ouml;terna har r&ouml;stat i de omr&ouml;stningar d&auml;r r&ouml;sterna har r&auml;knats, det vill s&auml;ga n&auml;r ledam&ouml;terna har r&ouml;stat genom att trycka p&aring; knappar. Det &auml;r resultaten fr&aring;n huvudvoteringarna som visas. F&ouml;rberedande voteringar redovisas i kammarens protokoll.

Omröstning

Propositioner &auml;r f&ouml;rslag till nya lagar och lag&auml;ndringar som regeringen l&auml;mnar till riksdagen. Regeringen l&auml;mnar ocks&aring; skrivelser, som har en mer redog&ouml;rande karakt&auml;r och inte inneh&aring;ller f&ouml;rslag till riksdagsbeslut.

Proposition

I kammarens protokoll finns allt som s&auml;gs i kammaren nedskrivet. I protokollet st&aring;r det ocks&aring; hur partierna har r&ouml;stat. Ett snabbprotokoll publiceras ungef&auml;r sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren &auml;r slut. Det slutliga protokollet &auml;r f&auml;rdigt efter n&aring;gra veckor.

Protokoll

Utskotten skriver rapporter n&auml;r de arbetar med att f&ouml;lja upp och utv&auml;rdera de beslut som riksdagen har fattat.

Rapport från riksdagen

Redogörelse

Riksdagsf&ouml;rvaltningens f&ouml;rfattningssamling, RFS, inneh&aring;ller f&ouml;reskrifter beslutade av Riksdagsf&ouml;rvaltningen (riksdagsstyrelsen eller riksdagsdirekt&ouml;ren) eller andra myndigheter under riksdagen, f&ouml;rutom Riksbanken och Riksrevisionen.

Riksdagsskrivelser &auml;r meddelanden fr&aring;n riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.

Riksdagsskrivelse

Riksrevisionen &auml;r en myndighet som h&ouml;r till riksdagen och ansvarar f&ouml;r den ekonomiska granskningen av regeringen och de statliga myndigheterna. Riksrevisionen l&auml;mnar sina granskningsrapporter direkt till riksdagen.

Riksrevisionens granskningsrapport

Riksdagens ledam&ouml;ter kan kontrollera regeringen genom att st&auml;lla skriftliga fr&aring;gor till ministrarna. Ministrarna besvarar fr&aring;gorna skriftligt.

Skriftlig fråga

Skrivelse

Statens offentliga utredningar, SOU, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen.

Statens offentliga utredningar

Svar på skriftlig fråga

Svensk f&ouml;rfattningssamling (SFS) inneh&aring;ller g&auml;llande lagar och f&ouml;rordningar. Om en f&ouml;rfattning &auml;ndras ers&auml;tts den gamla texten med den nya.&nbsp;

Svensk författningssamling

I talarlistorna st&aring;r det vilka ledam&ouml;ter som p&aring; f&ouml;rhand har anm&auml;lt att de vill tala under kammarens sammantr&auml;den.

Talarlista

Utskotten kan granska meddelanden fr&aring;n EU:s institutioner. Ofta handlar det om s&aring; kallade strategiska dokument fr&aring;n EU-kommissionen som kan vara id&eacute;dokument, diskussionsunderlag och l&aring;ngsiktiga planer f&ouml;r kommande lagstiftning. N&auml;r ett utskott har granskat ett s&aring;dant meddelande skriver det ett utl&aring;tande till kammaren om granskningen.
Utskotten g&ouml;r ocks&aring; subsidiaritetspr&ouml;vningar av EU-f&ouml;rslag. De ska d&aring; bed&ouml;ma om ett beslut b&ouml;r fattas p&aring; EU-niv&aring; eller av p&aring; nationell niv&aring;. Om utskottet anser att f&ouml;rslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utl&aring;tande.&nbsp;

Utlåtande

Viktigare utredningar som g&ouml;rs inom Riksdagsf&ouml;rvaltningen ing&aring;r i en serie som kallas f&ouml;r URF. URF st&aring;r f&ouml;r Utredningar fr&aring;n Riksdagsf&ouml;rvaltningen. Utredningarna tills&auml;tts av riksdagsdirekt&ouml;ren eller riksdagsstyrelsen.

Utredning från Riksdagsförvaltningen

Utskottens protokoll

Valpr&ouml;vningsn&auml;mnden, VPN, pr&ouml;var &ouml;verklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullm&auml;ktige samt Sametinget och Europaparlamentet. &Auml;ven &ouml;verklaganden av nationella folkomr&ouml;stningar pr&ouml;vas. N&auml;mndens beslut sedan 1975 finns tillg&auml;ngliga.
F&ouml;r varje beslut anges beslutets diarienummer och i f&ouml;rekommande fall &auml;ven r&auml;ttsfallsbeteckningen. En s&aring;dan fanns f&ouml;r besluten f&ouml;re 2015 d&aring; dessa gavs ut i en skriftlig r&auml;ttsfallssamling.

Valprövningsnämndens beslut

Riksrevisionen

Bilaga: bet_200203_ku_12

<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
Utskottets förslag mot reservation 1 ()
</td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">135</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">9</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">48</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">7</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">20</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">46</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">29</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">24</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">16</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">318</td><td class="summa_nej">1</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">30</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>

2002-11-27

Riksrevisionen (KU12)

Herr talman! I konstitutionsutskottets betänkande
nr 12 för i år har utskottet glädjen att för riksdagens
kammare framlägga de mer detaljerade förslag som
rör inrättandet av en oberoende riksrevisionsmyndig-
het under riksdagen.
Som kammaren säkert minns accepterade vi för
några veckor sedan i en andra läsning den förändring
av grundlagen som krävs för att den oberoende riks-
revisionen ska kunna inrättas.
Nu kommer alltså steg två med förslag till föränd-
ringar av riksdagsordningen, en lag om den nya stat-
liga revisionen, en instruktion för riksrevisionsmyn-
digheten samt diverse konsekvensändringar i annan
lagstiftning som detta nödvändiggör.
Vad riksdagen nu är på väg att göra är alltså att ge
riksrevisionen sin form och sina konturer. Det är en
myndighet under riksdagen som upprättas och som
tillförsäkras oberoende i sin granskande verksamhet.
Den blir därmed en god efterföljare till riksdagens
erfarenheter från JO-ämbetet och under senare tid
från Riksbanken. JO, Riksbanken och statsrevisionen
blir alltså i framtiden de tre delar av Myndighets-
Sverige som lyder direkt under riksdagen.
Den nya myndigheten kommer att ledas av tre
stycken riksrevisorer som var och en svarar för sin
del av granskningen, självständigt och under eget
ansvar. I riksrevisionsmyndigheten kommer också att
finnas en styrelse med parlamentarisk förankring med
rätt att ta initiativ med anledning av det som riksrevi-
sionen finner i sina granskningar men som inte är en
del av själva granskningen. Den nya myndigheten ska
träda i kraft den 1 juli nästa år, men förbereds redan
av en särskild organisationskommitté.
Det är, herr talman, en stor glädje att det har varit
möjligt att samla samtliga riksdagens partier bakom
det förslag som utskottet nu lägger fram. Styrkan
ligger med andra ord i att samtliga partier härmed står
bakom inrättandet av denna betydelsefulla myndig-
het.
Samtidigt som jag ber att få yrka bifall till försla-
get i konstitutionsutskottets betänkande vill jag näm-
na att allt tyder på att vi också innan riksdagen åt-
skiljs till julvila kan föreslå det tredje steget i inrät-
tande av myndigheten, nämligen de tre riksrevisorer
som ska bekläda de centrala ämbetena i myndighe-
tens ledning.


Herr talman! Dagens debatt och nästa veckas be-
slut i frågan om inrättandet av en riksrevision under
riksdagen är ur riksdagens synpunkt det näst sista
steget i en lång process, som startade med olika de-
batter och diskussioner för flera år sedan. Det hela
processades sedan inom riksdagens ram och resulte-
rade så småningom till slut i ett förslag från riksdags-
styrelsen. Det var en oenig riksdagsstyrelse som lade
fram förslaget. I hanteringen i konstitutionsutskottet
växte så småningom en kompromiss fram. Den kom-
promissen är det som är grunden för dagens beslut.
Jag vill gärna från min och Socialdemokraternas
sida - eftersom vi var i minoritet i frågan - säga att
det är viktigt med bred enighet i grundläggande för-
fattningsfrågor. Om man har detta för ögonen kan det
kräva att man omprövar saker och att man deltar i en
kompromiss för att skapa goda förutsättningar för en,
i det här fallet, riksrevisionsverksamhet. På det sättet,
genom den breda enighet som också har manifesterats
flera gånger i kammaren i den här frågan, skapar man
förutsättningar för en bra verksamhet som inte i sig
kommer att ifrågasättas alltefter olika majoritetsför-
hållanden.
Herr talman! I en tidigare debatt kring Riksrevi-
sionen sade jag ungefär så här om den statliga revi-
sionen, och det är hämtat ur riksdagsstyrelsens förslag
till riksdagen: Den statliga revisionen representerar
inte en beslutsfunktion. Dess uppgift är att på grund-
val av sin granskning informera om förhållandena
inom den statliga verksamheten. Revisionen har inte
till uppgift att ifrågasätta politiska beslut. Det är en
uppgift för den politiska processen, för de politiska
organen. Utgångspunkten för revisionen är det poli-
tiskt fattade beslutet och de mål som detta beslut
sätter upp för det statliga åtagandet. Revisionen ska
ge svar på hur en verksamhet faktiskt bedrivs och
vilka resultat och effekter den ger i förhållande till de
mål och de krav som statsmakterna ställer upp. Målen
och kraven är revisionens norm från vilken gransk-
ningen utgår. De bedömningar som man ska göra på
grundval av revisionens arbete ska göras i de politiska
organen.
Fru talman! Jag har velat markera detta ytterligare
en gång i den här debatten. Jag tycker att det är en
central del av den teoretiska grund som det här för-
slaget vilar på. Det ryms alltså väl inom den kom-
promiss som vi tillsammans i utskottet och här i
kammaren står för när det gäller den tredje myndighet
som ska sortera direkt under riksdagen.
Det här är det näst sista steget, och jag vill gärna
säga att jag hoppas att det sista steget i organiserandet
av den nya riksrevisionen kan tas före juluppehållet.
Jag instämmer i ordföranden Per Unckels bedömning
att allt tyder på att konstitutionsutskottet före julup-
pehållet också ska kunna lägga fram förslag på de tre
personer som ska leda den nya riksrevisionen. De tre
riksrevisorerna ska var för sig själv och självständigt
göra granskningar och svara för bedömningar som
sedan levereras till de det vederbör, ibland regering-
en, ibland riksdagen. Den nya styrelsen för revisionen
bör få en väsentlig roll i det arbete som Riksrevisio-
nen ska bedriva till fromma för en effektiv använd-
ning av statsmedel och till fromma för de medborgare
som med sina skattemedel betalar de statliga verk-
samheterna.
Enligt min mening är det utomordentligt viktigt
att varje skattekrona används effektivt. Där tror jag
att jag till och med kan gå tillbaka till förre socialmi-
nistern Gustav Möller som uttalade sig i samma rikt-
ning vid något tillfälle. Han sade att illa använda
skattepengar är stöld från skattebetalarna. Riksrevi-
sionens uppgift är stor när det gäller att se till att vi
får en effektiv statlig verksamhet.
Fru talman! Med det yrkar jag bifall till förslaget i
konstitutionsutskottets betänkande nr 12.



Motion motion 2002/03:K2 med anledning av prop. 2001/02:190 Riksrevisionen

av Tobias Krantz och Liselott Hagberg (FP)

med anledning av prop. 2001/02:190 Riksrevisionen

Proposition proposition 2001/02:190 Riksrevisionen

Riksdagsskrivelse 2002/03:22

Riksdagsskrivelse 2002/03:23

SOU 2001:97

Riksdagen beslutade om två nya lagar och en rad lagändringar, bl.a. i riksdagsordningen, med anledning av riksdagens tidigare beslut om inrättande av en ny myndighet, Riksrevisionen. Riksrevisionen, som inrättas den 1 juli 2003, ska ha till uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Lagarna träder i kraft den 1 juli 2003. Riksdagen beslutade också, på initativ av konstitutionsutskottet, om en lag om lön till riksrevisorerna. Lagen träder i kraft den 1 januari 2003. Regeringen har också lämnat ett lagförslag om arvodet till styrelsen i Riksrevisionen. Riksdagen beräknas behandla detta förslag under våren 2003.

Bifall till utskottets  förslag till lag om lön till riksrevisorer. Delvis bifall till propositionen. Avslag på motionen.