Riksrevisionens föreskriftsrätt m.m.
Betänkande 2002/03:KU34
Konstitutionsutskottets betänkande2002/03:KU34
Riksrevisionens föreskriftsrätt m.m.
Sammanfattning Riksdagen har beslutat att en ny myndighet, Riksrevisionen, skall inrättas den 1 juli 2003. I detta betänkande behandlas flera skilda förslag från bl.a. riksdagsstyrelsen som rör den nya Riksrevisionen, bilaga 1. I riksdagsstyrelsens förslag 2002/03:RS3 Riksrevisionens föreskriftsrätt föreslås ändringar i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen och lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen i syfte att göra det möjligt för Riksrevisionen att meddela föreskrifter för den egna verksamheten inom det ekonomi- och personaladministrativa området. Vidare föreslås att Riksrevisionen i likhet med riksdagsförvaltningen och Riksbanken skall ges rätt att utge sina föreskrifter i en egen författningssamling (RRFS). Riksrevisionen föreslås också få samma rätt som Riksbanken att besluta att endast den som är svensk medborgare får ha anställning vid den nya myndigheten. Vidare föreslås att det i lagen med instruktion för riksdagsförvaltningen görs en del förtydliganden och tillägg bl.a. när det gäller riksdagsförvaltningens roll som central arbetsgivarorganisation. I betänkandet behandlas också riksdagsstyrelsens förslag 2002/03:RS1 Moderniserad riksdagsordning såvitt avser förslag till lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen. Vidare tas i betänkandet upp riksdagsstyrelsens förslag 2002/03:RS4 Ändring av arvodesbestämmelser inom riksdagsområdet, vari ges förslag dels om att OSSE-delegationens ledamöter på samma sätt som i dag gäller för ledamöter i Nordiska rådets samt Europarådets svenska delegationer skall omfattas av arvodeslagens bestämmelser om rätt till sammanträdesarvode, dels om arvode till ledamöter och suppleanter i styrelsen i Riksrevisionen. Ett lagförslag i proposition 2001/02:190 i denna senare fråga tas också upp. Dessutom tar utskottet på eget initiativ upp bl.a. vissa ändringar i lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen, vilka föranleds av de ändringar i riksdagsordningen som hänför sig till riksdagens beslut om en moderniserad riksdagsordning, samt av lagtekniska skäl vissa ändringar i sekretesslagen (1980:100). Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens och regeringens förslag.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut Riksdagens föreskriftsrätt m.m. Riksdagen antar i bilaga 2 intagna förslag till 1. lag om ändring i lagen (2003:182) om ändring i sekretesslagen (1980:100), 2. lag om ändring i lagen (2002:1027) om ändring i sekretesslagen (1980:100), 3. lag om ändring i lagen (1982:1255) om författningssamlingar för riksdagsförvaltningen och Riksbanken, 4. lag om ändring i lagen (2003:184) om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ, 5. lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ, 6. lag om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter, 7. lag om ändring i lagen (2002:1038) om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen, 8. lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen, 9. lag om ändring i lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen. Därmed bifalles proposition 2001/02:190 såvitt avser lagförslag nr 10, riksdagsstyrelsens förslag 2002/03:R1 såvitt avser lagförslag nr 7, 2002/03:RS3 delvis och 2002/03:RS4 delvis. Stockholm den 15 maj 2003 På konstitutionsutskottets vägnar Gunnar Hökmark Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar Hökmark (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Pär Axel Sahlberg (s), Kenth Högström (s), Mats Einarsson (v), Mats Berglind (s), Henrik S Järrel (m), Anders Bengtsson (s), Tobias Krantz (fp), Kerstin Lundgren (c), Helene Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Billy Gustafsson (s), Gustav Fridolin (mp) och Tuve Skånberg (kd).
2002/03 KU34 Redogörelse för ärendet Ärendet och dess beredning Riksdagen har beslutat att en ny myndighet under riksdagen, Riksrevisionen, skall inrättas den 1 juli 2003. Ett principbeslut fattades hösten 2000 (bet. 2000/01:KU8, rskr. 2000/01:116-119). De ändringar i regeringsformen som behövdes för att genomföra beslutet antogs våren och hösten 2002 (bet. 2001/02:KU25 och 2002/03:KU9, rskr 2002/03:9). I december 2002 beslutade riksdagen om ändringar i bl.a. riksdagsordningen och införande av två nya lagar, lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. och lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen (prop. 2001/02:190, bet. 2002/03:KU12, rskr. 2002/03:22-23) med ikraftträdande den 1 juli 2003. I betänkande 2002/03:KU12 anförde utskottet att det borde ankomma på riksdagsstyrelsen att lägga fram ett förslag om arvodesnivåer i fråga om uppdragsarvoden för styrelsen i den nya Riksrevisionen. Utskottet anförde vidare att det kunde finnas anledning för riksdagsstyrelsen att ta upp frågor rörande de ekonomi- och personaladministrativa föreskrifter som skall gälla för Riksrevisionens verksamhet. Utskottet förutsatte därvid att Riksrevisionen normalt skall tillämpa samma ekonomi- och personaladministrativa bestämmelser som gäller för myndigheter under regeringen. Utskottet anförde att det i detta sammanhang borde övervägas om instruktionen för riksdagsförvaltningen behöver förtydligas med avseende på den roll som central arbetsgivarorganisation som förvaltningen kommer att ha gentemot Riksrevisionen. I ett tidigare skede av arbetet med bildandet av Riksrevisionen diskuterades inrättandet av en administrativ tjänst på kanslichefsnivå. Konstitutionsutskottet (bet. 2002/03:KU12 s. 19) uttalade att frågan om undantag från möjligheten att överklaga tillsättningen av en sådan tjänst borde tas upp i riksdagsärendet under våren 2003, då arbetet med organisationen av den nya myndigheten kommit längre. Sedan de valda riksrevisorerna såsom ledamöter i kommittén för Riksrevisionens bildande genom riksdagsstyrelsens beslut om tilläggsdirektiv för kommitténs arbete (prot. 2002/03:3) och om beslutsbehörigheter för riksrevisorerna (prot. 2002/03:5) fått behörighet att fastställa Riksrevisionens organisation har de beslutat att inte inrätta kanslichefstjänsten. Därmed är denna fråga inte längre aktuell. I betänkande 2002/03:KU12 (s. 13) underströk utskottet att frågan om betalning för internationella uppdrag och tjänster och dispositionen av dessa medel inte då fick en slutlig lösning. Det fanns enligt utskottets mening anledning för riksdagen att återkomma i frågan. Enligt utskottets mening borde Riksrevisionen inledningsvis kunna ta betalt för dessa uppdrag och tjänster och själv disponera medlen. Utskottet ville dock understryka vikten av att de internationella uppdragen och tjänsterna inte får en sådan omfattning att det kan finnas en risk för att Riksrevisionens huvuduppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten påverkas negativt. Inom ramen för det arbete som pågår inom riksdagsförvaltningen med uppbyggnaden av den nya myndigheten har vad gäller den internationella verksamheten bedömts att finansieringen av samarbetsprojekten inom ramen för utvecklingsbiståndet vid Riksrevisionen bör ske i form av ett särskilt biståndsanslag. Uppdragen förutsätts vara fullt finansierade så att de inte inkräktar på övrig verksamhet. Någon särskild lagreglering utöver den redan beslutade behövs inte. Utskottet avstod i sitt betänkande 2002/02:KU12 från att behandla regeringens lagförslag nr 10 i proposition 2001/02:190 mot bakgrund av att riksdagsstyrelsen inte tagit ställning till nivåerna för arvodet till ledamöterna i styrelsen för Riksrevisionen. Riksdagsstyrelsen har nu lagt fram ett förslag till lag om ändring i lagen (1989:165) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Förslaget omfattar förutom arvode till ledamöter och suppleanter i styrelsen i Riksrevisionen även arvode till riksdagsledamot vid deltagande i OSSE-delegationen (den svenska delegationen till den parlamentariska församlingen i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa). Riksdagen har den 2 april 2003 beslutat om en moderniserad riksdagsordning, i allt väsentligt i enlighet med ett förslag från riksdagsstyrelsen (förs. 2002/03:RS3, bet. 2002/03:KU15). Riksdagsstyrelsens förslag till följdlagstiftning, såvitt avser lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen, behandlades dock inte i det sammanhanget utan tas i stället upp i detta ärende. Ändringarna i riksdagsordningen föranleder också ändringar i lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen. Av lagtekniska skäl bör vidare ändringar göras i den lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) som beslutades i ärendet om en moderniserad riksdagsordning samt i lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter. Förslagens huvudsakliga innehåll För att göra det möjligt för Riksrevisionen att meddela föreskrifter för den egna verksamheten på det ekonomi- och personaladministrativa området föreslår riksdagsstyrelsen i förslag 2002/03:RS3 ändringar i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen samt lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen (bilaga 3). Med anledning av att Riksrevisionen föreslås erhålla denna föreskriftsrätt föreslås också att Riksrevisionen skall ges rätt att utge sina föreskrifter i en egen författningssamling (RRFS) på motsvarande sätt som i dag gäller för riksdagsförvaltningen och Riksbanken. Riksrevisionen föreslås dessutom få rätt att - på motsvarande sätt som i dag gäller för Riksbanken - besluta att endast den som är svensk medborgare får ha anställning vid den nya myndigheten. Vidare föreslås att det i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen görs en del förtydliganden och tillägg bl.a. när det gäller den roll som central arbetsgivarorganisation som förvaltningen kommer att ha för Riksrevisionen. I riksdagsstyrelsens förslag 2002/03RS4 föreslås att det i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ tas in bestämmelser om de arvodesnivåer som skall gälla i fråga om uppdragsarvoden till styrelseledamöterna i Riksrevisionen. Vidare föreslås att det i lagen införs regler om sammanträdesarvoden för uppdrag som tjänstgörande suppleant i Riksrevisionens styrelse. Slutligen föreslås att ledamöterna i OSSE- delegationen (den svenska delegationen till den parlamentariska församlingen i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) på samma sätt som i dag gäller för ledamöter i Nordiska rådets samt Europarådets svenska delegationer skall omfattas av arvodeslagens bestämmelser om rätt till sammanträdesarvode. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2003.
Utskottets överväganden Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker i allt väsentligt de olika lagförslagen dock med vissa ändringar av teknisk karaktär och föreslår på eget initiativ av lagtekniska skäl vissa ändringar som bl.a. gäller sekretesslagen. Gällande regler Enligt 8 kap. 14 § regeringsformen kan riksdagens myndigheter efter bemyndigande i lag meddela föreskrifter som avser förhållandena inom riksdagen eller dess myndigheter. Enligt 9 kap. 4 § riksdagsordningen i den lydelse som träder i kraft den 1 juli 2003 skall riksdagsförvaltningen i den omfattning riksdagen bestämmer handlägga frågor angående förhandlingar om anställnings- och arbetsvillkor för arbetstagare samt andra personalfrågor, upprätta förslag till anslag på statsbudgeten, dock inte för Riksrevisionen, i övrigt handlägga frågor om förvaltningen inom riksdagen och frågor om förvaltning av ekonomisk natur inom riksdagens myndigheter, utom Riksbanken, samt meddela föreskrifter och råd i dessa frågor. Enligt 1 § lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen skall förvaltningen bl.a. svara för de myndighetsfunktioner och förvaltningsuppgifter som anges i 9 kap. 4 § riksdagsordningen. Enligt 2 § i dess lydelse fr.o.m. den 1 juli 2003 skall riksdagsförvaltningen om annat inte är särskilt föreskrivet bl.a. upprätta förslag till anslag på statsbudgeten avseende riksdagen och dess myndigheter m.m., dock inte för Riksrevisionen (1), meddela för riksdagen och dess myndigheter utom Riksbanken gemensamma budget- och redovisningsföreskrifter samt föreskrifter för utnyttjande av medel som anslagits för riksdagen och dess organ (2), svara för frågor om löner och ersättningar till arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter utom Riksbanken samt frågor angående pensioner och andra förmåner till dessa arbetstagare och deras efterlevande (4) samt svara för frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare såvitt gäller riksdagen och dess myndigheter samt företräda riksdagen och dess myndigheter som arbetsgivare i arbetstvister rörande kollektivavtal som har slutits av riksdagsförvaltningen samt yttra sig över Riksrevisionens förslag till anslag på statsbudgeten (5). Enligt 4 § får riksdagsförvaltningen utom såvitt avser Riksbanken föreskriva eller för särskilt fall besluta att endast den som är svensk medborgare får ha anställning vid riksdagen eller dess myndigheter. Enligt 5 § har riksdagsförvaltningen utöver vad som följer av de ovan nämnda stadgandena möjlighet att meddela föreskrifter och råd inom sitt verksamhetsområde. Enligt 15 § beslutar styrelsen bl.a. om frågor som är av större vikt eller principiell betydelse eller som riksdagsdirektören hänskjuter till styrelsen. Riksdagsstyrelsens förslag Riksdagsstyrelsen föreslår i 2002/03:RS3 att Riksrevisionen får viss egen föreskriftsrätt inom det ekonomi- och personaladministrativa området. Det är därför enligt styrelsen av stor vikt att förtydliga och klargöra vilka områden som omfattas av riksdagsförvaltningens respektive Riksrevisionens föreskriftsrätt. Mot bakgrund av den självständiga och oberoende ställning som Riksrevisionen förutsätts inta anser riksdagsstyrelsen att det inte är särskilt lämpligt att riksdagsförvaltningen har föreskriftsrätten på det ekonomiadministrativa området avseende Riksrevisionen. Föreskriftsrätten bör i stället innehas av de tre riksrevisorerna gemensamt. En bestämmelse om föreskriftsrätt inom det ekonomi- och personaladministrativa området för Riksrevisionen bör tas in i 5 § instruktionen för Riksrevisionen, dock med den begränsningen att riksdagsförvaltningen skall ha viss föreskriftsrätt kvar. Riksdagsförvaltningen bör således även för Riksrevisionen ha rätt att meddela planeringsanvisningar eller motsvarande som anger de generella krav som kan ställas på det budgetunderlag som skall ligga till grund för Riksrevisionens styrelses förslag till anslag på statsbudgeten, vilket riksdagsförvaltningen skall yttra sig över innan styrelsen beslutar om förslaget och det infogas i budgetpropositionen. I första hand är det fråga om gemensamma bestämmelser för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen. Även myndighetsspecifika bestämmelser kan förekomma. Föreskriftsrätten bör därför inte som nu vara begränsad till gemensamma föreskrifter. Riksdagsförvaltningen bör också ha rätt att utfärda anslagsdirektiv för Riksrevisionen. Genom anslagsdirektiven beslutar riksdagsstyrelsen om att Riksrevisionen får disponera de av riksdagen anvisade anslagen och fastställer de villkor för deras disposition som riksdagen beslutat. Riksrevisionen föreslås få egen föreskriftsrätt på det personaladministrativa området. Det bör då uttryckligen framgå av riksdagsförvaltningens instruktion att förvaltningen har kvar föreskriftsrätten när det gäller tillämpningen av de centrala kollektivavtal som riksdagsförvaltningen ingått. Bestämmelsen föreslås förtydligad så att det klart framgår vilken föreskriftsrätt som ligger hos respektive myndighet. Riksrevisionens självständighet och oberoende ställning kan jämföras med Riksbankens. Riksbanken svarar i dag självständigt för frågor om löner, ersättningar och pensioner till sina arbetstagare. Riksrevisionen bör därför i likhet med Riksbanken undantas från riksdagsförvaltningens ansvar att enligt 2 § första stycket 4 instruktionen för riksdagsstyrelsen svara för löner, ersättningar och pensioner m.m. till arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter. Det bör av bestämmelsen också framgå tydligt att riksdagsstyrelsen inte svarar för löner, ersättningar och pensioner m.m. till arbetstagare hos Riksdagens ombudsmän bortsett från ombudsmännen som tillhör undantagskretsen och vilkas löner beslutas av riksdagsstyrelsen. Riksrevisionen bör i likhet med Riksbanken ha rätt att i särskilda fall besluta att endast svenska medborgare får inneha eller utöva tjänst i myndigheten. Ett sådant fall kan vara om anställningen skall vara s.k. säkerhetsklassad. Enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627) får en sådan anställning endast innehas av den som är svensk medborgare. Riksrevisionen föreslås som tidigare redovisats få en egen föreskriftsrätt på det interna ekonomi- och personaladministrativa området. Det kan finnas skäl för Riksrevisionen att kungöra dessa interna regler som i många fall torde ha ett väsentligt intresse för utomstående eller för berörda arbetstagares eller uppdragstagares rättsställning. Riksrevisionen föreslås därför få rätt att ge ut en egen författningssamling benämnd RRFS. I riksdagsstyrelsens förslag 2002/03:RS4 Ändring av arvodesbestämmelser inom riksdagsområdet framhålls att Riksrevisionen ännu inte har startat sin verksamhet. Omfattningen av arbetsuppgifterna för ledamöterna i Riksrevisionens styrelse är därför svår att bedöma. Till skillnad från ledamöterna i Riksdagens revisorer kommer de som ingår i styrelsen i Riksrevisionen inte själva att deltaga i revisionsarbetet. Detta talar för att arvodena skall ligga på en väsentligt lägre nivå än den som gällt för ledamöterna i Riksdagens revisorer. Å andra sidan kommer den nya myndighetens och verksamhetens storlek att göra att tidsåtgången rimligen blir större för de uppgifter styrelsen har att sköta än vad som varit fallet för motsvarande uppgifter hos den nuvarande myndigheten under riksdagen. Jämförelser kan också göras med arvodena för styrelseledamöter i andra statliga förvaltningsmyndigheter. En svårighet är därvid att styrelsen för Riksrevisionen har en ställning som inte riktigt har någon motsvarighet i någon annan myndighet. Osäkerheten om omfattningen av den arbetsinsats som kommer att krävas av styrelsens ledamöter manar enligt riksdagsstyrelsen till viss försiktighet i utgångsläget när det gäller att bestämma nivån på uppdragsarvodena. För ordföranden och vice ordföranden föreslås arvoden som motsvarar dem som gäller för presidieledamöterna i riksdagens utskott samt EU- nämnden, nämligen 20 % av riksdagsledamöternas månadsarvode för ordföranden och 15 % för vice ordföranden. För övriga ledamöter föreslås att arvodet sätts till 5 % av månadsarvodet för en riksdagsledamot. För suppleanterna i styrelsen föreslås i likhet med vad som gäller för motsvarande befattningar i riksdagsstyrelsen att dessa erhåller sammanträdesarvode vid de tillfällen då de tjänstgör i ledamöternas ställe. Arvodets storlek fastställs av riksdagsstyrelsen. Det är riksdagsstyrelsens uppfattning att frågan om månadsarvodets storlek bör tas upp till prövning igen efter det att styrelsen varit i gång med sitt arbete under någon tid. För närvarande omfattas ledamöterna i Nordiska rådets och Europarådets svenska delegationer av bestämmelserna i arvodeslagen medan OSSE- delegationens ledamöter inte omfattas. En bärande princip när det gäller de tre internationella delegationer som väljs av riksdagen, dvs. delegationerna till Nordiska rådet, Europarådets parlamentariska församling och OSSE:s parlamentariska församling, bör enligt riksdagsstyrelsen vara att dessa behandlas på samma sätt när det gäller arvodering. En likformig behandling kan åstadkommas antingen genom att arvodeslagen ändras så att ingen av de nämnda delegationerna i fortsättningen omfattas av arvodeslagens regler eller genom att dessa utvidgas till att omfatta även OSSE-delegationens ledamöter. De uppdrag som ersätts enligt arvodeslagen är uppdrag som tillkommer utöver det ordinarie riksdagsuppdraget. Dessa uppdrag medför i allmänhet ett betydande merarbete för riksdagsledamöterna, vad avser ansvar, inläsningsarbete och tidsåtgång. Flera av uppdragen är svåra att förena med andra uppdrag, t.ex. i statliga myndigheter och styrelser. Trots att utvecklingen synes vara på väg i en riktning där internationella uppdrag i allt större utsträckning får anses ingå i det ordinarie riksdagsuppdraget är det riksdagsstyrelsens uppfattning att det inte går att dra slutsatsen att alla uppdrag i internationella delegationer skall anses falla inom det ordinarie uppdraget. Uppdragen i de internationella delegationer varom nu är fråga innebär ett betydande merarbete för riksdagsledamöterna när det gäller såväl ansvar och inläsningsarbete som tidsåtgång. På grund härav och då en harmonisering av arvodesreglerna är önskvärd är det riksdagsstyrelsens uppfattning att det alternativ som ligger närmast till hands är att låta även ledamöterna i OSSE-delegationen omfattas av arvodeslagens bestämmelser om sammanträdesarvoden. Arvodets storlek bestäms av riksdagsstyrelsen. Utskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag 2002/03:RS3, såvitt avser lag om ändring i lagen (1982:1255) om författningssamlingar för riksdagsförvaltningen och riksbanken, dock med vissa redaktionella ändringar i ingressen. Utskottet tillstyrker också riksdagsstyrelsens förslag, såvitt avser lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen, dock med de ändringarna att 2 § tas upp i en särskild lag - utan ikraftträdandebestämmelse - om ändring i lagen (2002:1038) om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen som träder i kraft den 1 juli 2003. Vidare bör enligt utskottets mening inte Riksbanken omfattas av den nya punkt 7 i 2 § om föreskriftsrätt när det gäller vissa personalfrågor. Den föreslagna ändringen såvitt avser Riksbanken kan behöva föranleda en ändring i riksbankslagen och frågan bör därför tas upp i ett senare sammanhang efter en bredare översyn som också kan omfatta regleringen i stort av Riksbankens rätt att meddela interna föreskrifter. Utskottet föreslår vidare att denna ändringslag också omfattar en ändring i 15 § med innebörd att ordet förslag ersätts av ordet framställningar i enlighet med vad riksdagsstyrelsen föreslagit i lagförslag nr 7 i förslaget 2002/03:RS1 Moderniserad riksdagsordning. Den av riksdagsstyrelsen i RS3 föreslagna lagen om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen omfattar i utskottets förslag därför endast 4 §. Utskottet tillstyrker vidare riksdagsstyrelsens förslag RS3, såvitt avser förslag till lag om ändring i lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen, dock utan ikraftträdandebestämmelse eftersom lagen med instruktion för Riksrevisionen ännu inte trätt i kraft. Utskottet föreslår härutöver på eget initiativ vissa följdändringar i 2, 10, 12 och 14 §§ med hänsyn till riksdagens beslut om moderniserad riksdagsordning. Det gäller ändrade hänvisningar till bestämmelser i riksdagsordningen och en anpassning till terminologi och systematik i den lagstiftningen. Dessutom föreslår utskottet av rent lagtekniska skäl bl.a. vissa ändringar som gäller sekretesslagen och som krävs för att inte beslutade skilda ändringar i samma paragraf med samma ikraftträdandetidpunkt skall innebära att den senare ändringen upphäver den tidigare. Utskottet tillstyrker också riksdagsstyrelsens förslag 2002/03:RS4 om ändring av arvodesbestämmelser inom riksdagsområdet, vilket innebär dels att OSSE-delegationens ledamöter i likhet med vad som gäller för ledamöterna i Nordiska rådets och Europarådets svenska delegationer skall omfattas av arvodeslagens regler om rätt till sammanträdesarvode som bestäms av riksdagsstyrelsen, dels att ordföranden i styrelsen i Riksrevisionen skall ha arvode med 20 % och vice ordföranden 15 % medan arvodet för övriga ledamöter bestäms till 5 % av månadsarvodet för en riksdagsledamot. Därmed tillstyrks också regeringens lagförslag nr 10 i proposition 2001/02:190. Utskottet delar riksdagsstyrelsens uppfattning att frågan om storleken av månadsarvodet för ledamöterna i styrelsen i Riksrevisionen bör tas upp till prövning igen efter det att styrelsen verkat under någon tid. Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag
Propositionen 2001/02:190 Riksdagen antar regeringens förslag till 10. lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Förslagen 2002/03:RS1 Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till 7. lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen. 2002/03:RS3 Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1982:1255) om författningssamlingar för riksdagsförvaltningen och Riksbanken, 2. lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen, 3. lag om ändring i lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen. 2002/03:RS4 Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.
Bilaga 2 Utskottets lagförslag 1 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:182) om ändring i sekretesslagen (1980:100) Härigenom föreskrivs att lagen (2003:182) om ändring i sekretesslagen (1980:100) såvitt avser 16 kap. 1 § sekretesslagen skall utgå. 2 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:1027) om ändring i sekretesslagen (1980:100) Härigenom föreskrivs att 16 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100)[1]1 i stället för dess lydelse enligt lagen (2002:1027) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse. ----------------------------------------------------- Lydelse enligt lag 2002:1027 ----------------------------------------------------- 16 kap. 1 § ----------------------------------------------------- Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av ----------------------------------------------------- 1. beslut enligt 10 kap. 7 § tredje stycket andra meningen regeringsformen 2 kap. 4 § andra stycket såvitt avser uppgift riksdagsordningen eller vars röjande kan antas beslut enligt 4 kap. 15 § sätta rikets säkerhet i eller 10 kap. 8 § fara eller annars skada riksdagsordningen landet allvarligt ----------------------------------------------------- _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ __ _ _ _ __ _ __ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 3. denna lag enligt _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 8 kap. 23 § första stycket 2 8 kap. 28 § första stycket 2 9 kap. 1-4 §§ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ----------------------------------------------------- Föreslagen lydelse ----------------------------------------------------- 16 kap. 1 § ----------------------------------------------------- Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av ----------------------------------------------------- 1. beslut enligt 10 kap. 7 § tredje stycket andra meningen regeringsformen 2 kap. 4 § andra stycket såvitt avser uppgift riksdagsordningen eller vars röjande kan antas beslut enligt 4 kap. 17 § sätta rikets säkerhet i eller 10 kap. 8 § fara eller annars skada riksdagsordningen landet allvarligt ----------------------------------------------------- _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 3. denna lag enligt _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 8 kap. 23 § första stycket 2 8 kap. 28 § första stycket 2 9 kap. 1-4 §§ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ----------------------------------------------------- **FOOTNOTES** [1]:1Lagen omtryckt 1992:1474. 3 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:1255) om författningssamlingar för riksdagsförvaltningen och Riksbanken Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:1255) om författningssamlingar för riksdagsförvaltningen och Riksbanken[2]1 dels att nuvarande 10-19 §§ skall betecknas 14-23 §§, dels att rubriken till lagen (1982:1255) om författningssamlingar för riksdagsförvaltningen och Riksbanken samt 2 § och de nya 14 och 15 §§ skall ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 10 § skall sättas närmast före den nya 14 §, dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 10-13 §§, samt närmast före 10 § en ny rubrik av följande lydelse. ----------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ----------------------------------------------------- Lag (1982:1255) om Lag (1982:1255) om författningssamlingar för författningssamlingar för riksdagsförvaltningen och riksdagsförvaltningen, Riksbanken Riksbanken och Riksrevisionen ----------------------------------------------------- 2 §[3]2 ----------------------------------------------------- Förutom författningar som Förutom författningar som beslutas av beslutas av riksdagsförvaltningen, riksdagsförvaltningen, skall författningar som skall författningar som beslutas av någon annan beslutas av någon annan förvaltningsmyndighet förvaltningsmyndighet under riksdagen än under riksdagen än riksbanken kungöras i Riksbanken och RFS. Riksrevisionen kungöras i RFS. ----------------------------------------------------- Författningssamling för Riksrevisionen ----------------------------------------------------- 10 § ----------------------------------------------------- Riksrevisionen skall låta utge Riksrevisionens författningssamling (RRFS) och utse utgivare för den. ----------------------------------------------------- 11 § ----------------------------------------------------- Av Riksrevisionen beslutade författningar skall kungöras i RRFS. Utan hinder av första stycket får författningar som är av allmänt intresse i stället kungöras i Svensk författningssamling. Om kungörande skett enligt andra stycket skall en notis om detta införas i RRFS så snart det kan ske. ----------------------------------------------------- ----------------------------------------------------- 12 § ----------------------------------------------------- Tillstånd till tryckning av en författning som skall tas in i RRFS meddelas av utgivaren. Innan en behörig tjänsteman hos myndigheten har godkänt att författningen trycks får tillstånd till tryckningen ej ges. ----------------------------------------------------- 13 § ----------------------------------------------------- Författningar som kungörs i RRFS skall om möjligt utges så att de är författningssamlingens abonnenter till handa i god tid innan de träder i kraft. ----------------------------------------------------- ----------------------------------------------------- 10 §[4]3 14 § ----------------------------------------------------- Riksdagsförvaltningen och Riksdagsförvaltningen, riksbanken skall senast Riksbanken och den 15 januari varje år Riksrevisionen skall lämna utgivaren av Svensk senast den 15 januari författningssamling varje år lämna utgivaren uppgift om huruvida av Svensk författningssamling författningssamling utgivits under föregående uppgift om huruvida år samt om vilka andra författningssamling myndigheter som låtit utgivits under föregående inta författningar i år samt om vilka andra någon av myndigheter som låtit författningssamlingarna. inta författningar i någon av författningssamlingarna. ----------------------------------------------------- 11 §[5]4 15 § ----------------------------------------------------- De författningssamlingar De författningssamlingar som utges av som utges av riksdagsförvaltningen och riksdagsförvaltningen, riksbanken skall ha Riksbanken och likartad typografisk Riksrevisionen skall ha utformning som Svensk likartad typografisk författningssamling. De utformning som Svensk skall utges i lösa författningssamling. De exemplar eller, när så skall utges i lösa anses lämpligt, i häften exemplar eller, när så omfattande en eller flera anses lämpligt, i häften författningar. Endast en omfattande en eller flera författning får tryckas författningar. Endast en på samma blad. författning får tryckas på samma blad. ----------------------------------------------------- ____________ Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003. **FOOTNOTES** [2]:1Senaste lydelse av lagens rubrik 2000:422. [3]:2 Senaste lydelse 2000:422. [4]:3 Senaste lydelse 2000:422. [5]: 4 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:184) om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ dels att 1 och 2 §§ i stället för deras lydelse enligt lagen (2003:184) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse, dels att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2003:184) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse. --------------------------------------------------- Lydelse enligt lag 2003:184 --------------------------------------------------- 1 § --------------------------------------------------- Arvoden för vissa uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ skall betalas enligt följande: --------------------------------------------------- Organ/befattning Månadsarvode i procent av arvode som riksdagsledamot --------------------------------------------------- --------------------------------------------------- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - --------------------------------------------------- 3. Riksdagens revisorer Ordförande: 17,5 Vice ordförande: Ledamot av 14 arbetsutskottet som inte är ordförande eller vice ordförande eller tjänsteman vid kansliet: 12,5 Annan revisor: Suppleant: 10,5 Suppleant som företräder 4 en partigrupp utan ordinarie revisor: 10,5 ------------------------------------------------- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - ------------------------------------------------- 5. Riksdagens överklagandenämnd --------------------------------------------------- Ordförande: 4 Annan ledamot: 1 --------------------------------------------------- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - --------------------------------------------------- Föreslagen lydelse --------------------------------------------------- 1 § --------------------------------------------------- Arvoden för vissa uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ skall betalas enligt följande: --------------------------------------------------- Organ/befattning Månadsarvode i procent av arvode som riksdagsledamot --------------------------------------------------- ____________________________________________________________ - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - --------------------------------------------------- --------------------------------------------------- 3. Styrelsen i Riksrevisionen --------------------------------------------------- Ordförande: 20 Vice ordförande: 15 Ledamot som inte är 5 ordförande eller vice ordförande: --------------------------------------------------- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - --------------------------------------------------- 5. Riksdagens överklagandenämnd --------------------------------------------------- Ordförande: 4 Annan ledamot: 1 --------------------------------------------------- _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ --------------------------------------------------- Lydelse enligt lag Föreslagen lydelse 2003:184 --------------------------------------------------- 2 § --------------------------------------------------- För fullgörande av uppdrag som anges i 1 § samt som ledamot och suppleant i EU-nämnden betalas särskilt arvode för sammanträdesdag (sammanträdesarvode). Sammanträdesarvode betalas dock inte till a) vald ledamot och företrädare för partigrupp utan vald ledamot i riksdagsstyrelsen eller b) ordförande och vice ordförande i EU-nämnden. Sammanträdesarvode betalas även till 1. ledamot i rådet för ledamotsnära frågor, 2. tjänstgörande suppleant och tjänstgörande ersättare för företrädare för partigrupp utan vald ledamot i riksdagsstyrelsen, 3. ledamot och suppleant i Valprövningsnämnden, 4. suppleant i Nordiska rådets svenska delegations arbetsutskott, --------------------------------------------------- 5. suppleant i Riksdagens överklagandenämnd, --------------------------------------------------- 6. ledamot och suppleant i Utrikesnämnden för sammanträde som är förlagt till period då riksdagen har plenifri tid, --------------------------------------------------- 7. riksdagsledamot vid 7. riksdagsledamot vid deltagande på uppdrag av deltagande på uppdrag av riksdagen i Nordiska riksdagen i Nordiska rådets verksamhet i den rådets verksamhet i den mån motsvarande mån motsvarande ersättning inte betalas ersättning inte betalas från Nordiska rådet och från Nordiska rådet, --------------------------------------------------- 8. riksdagsledamot vid 8. riksdagsledamot vid deltagande på uppdrag av deltagande på uppdrag av riksdagen i Europarådets riksdagen i Europarådets verksamhet i den mån verksamhet i den mån motsvarande ersättning motsvarande ersättning inte betalas från inte betalas från Europarådet. Europarådet, --------------------------------------------------- 9. riksdagsledamot vid deltagande på uppdrag av riksdagen i den parlamentariska församlingens verksamhet i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa i den mån motsvarande ersättning inte betalas från den parlamentariska församlingen samt 10. tjänstgörande suppleant i styrelsen i Riksrevisionen. --------------------------------------------------- Arvodesbeloppen fastställs av riksdagsstyrelsen. Till suppleant som deltar i sammanträde utan att delta i beslut betalas sammanträdesarvode endast om respektive organ beslutar det. --------------------------------------------------- ------------ ---------- Denna lag träder i 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003. kraft den 1 juli 2003. 2. Bestämmelserna om sammanträdesarvode i 2 § i sin nya lydelse skall även för tid dessförinnan tillämpas för ledamöter och suppleanter i styrelsen i Riksrevisionen. 3. Bestämmelsen i 2 § 9 skall tillämpas för tid från och med den 15 oktober 2002. --------------------------------------------------- 5 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ Härmed föreskrivs att 3 § lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ skall ha följande lydelse. --------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse --------------------------------------------------- 3 §[6]1 --------------------------------------------------- För inrikes resor som företas för fullgörande av uppdrag som uppräknas i 1 eller 2 § lämnas resekostnadsersättningar och traktamente --------------------------------------------------- - för riksdagsledamöter enligt regler i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter efter samordning med den resekostnads- och traktamentsersättning som i övrigt lämnas från riksdagsförvaltningen, --------------------------------------------------- - för Riksdagens - för ledamöter och revisorer och suppleanter i styrelsen suppleanter som inte är i Riksrevisionen enligt riksdagsledamöter enligt bestämmelser i lagen bestämmelser i lagen (2002:1023) med (1987:518) med instruktion för instruktion för Riksrevisionen, Riksdagens revisorer, --------------------------------------------------- - för fullmäktige och suppleanter för fullmäktige i Riksbanken som inte är riksdagsledamöter enligt de bestämmelser om sådana förmåner som enligt kollektivavtalet gäller för anställda inom Riksbanken, - för övriga uppdragstagare enligt samma bestämmelser som för arbetstagare vid riksdagsförvaltningen. För utrikes resor gäller bestämmelserna i utlandsreseförordningen (1991:1754). --------------------------------------------------- ---------------------- Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003. **FOOTNOTES** [6]:1 Senaste lydelse 2000:548. 6 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter Härigenom föreskrivs att ordet "besvärsnämnd" i rubriken närmast före 9 § lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter skall bytas ut mot ordet "överklagandenämnd". ____________ Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003. 7 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:1038) om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen Härigenom föreskrivs att 2 och 15 §§ lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen i stället för deras lydelse enligt lagen (2002:1038) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse. ----------------------------------------------------- Lydelse enligt lag Föreslagen lydelse 2002:1038 ----------------------------------------------------- 2 § ----------------------------------------------------- Riksdagsförvaltningen skall om annat inte är särskilt föreskrivet ----------------------------------------------------- 1. upprätta förslag till anslag på statsbudgeten avseende riksdagen och dess myndigheter m.m., dock inte för Riksrevisionen, ----------------------------------------------------- 2. meddela för riksdagen 2. meddela föreskrifter och dess myndigheter utom för utarbetandet av Riksbanken gemensamma förslag till anslag på budget- och statsbudgeten för redovisningsföreskrifter riksdagen och dess samt föreskrifter för myndigheter utom utnyttjande av medel som Riksbanken samt meddela har anslagits för ekonomiadministrativa riksdagen och dess organ, före-skrifter i övrigt för riksdagen och dess myndigheter utom Riksbanken och Riksrevisionen, ----------------------------------------------------- 3. yttra sig över Riksrevisionens förslag till anslag på statsbudgeten samt besluta om villkor för utnyttjande av medel som har anslagits för riksdagen och dess myndigheter utom Riksbanken, ----------------------------------------------------- 3. handlägga frågor dels 4. handlägga frågor dels om arvoden och om arvoden och ersättningar till ersättningar till riksdagens ledamöter och riksdagens ledamöter och till Sveriges företrädare till Sveriges företrädare i Europaparlamentet, dels i Europaparlamentet, dels om pensioner och andra om pensioner och andra förmåner till ledamöterna förmåner till ledamöterna och deras efterlevande och deras efterlevande samt till företrädarna samt till företrädarna och deras efterlevande, och deras efterlevande, ----------------------------------------------------- 4. svara för frågor om 5. svara för frågor om löner och ersättningar löner och ersättningar till arbetstagare hos till arbetstagare hos riksdagen och dess riksdagen och dess myndigheter utom myndigheter utom Riksbanken samt frågor Riksbanken, angående pensioner och Riksrevisionen och andra förmåner till dessa Riksdagens ombudsmän arbetstagare och deras förutom efterlevande, chefsjustitieombudsmannen och justi-tieombudsmännen samt svara för frågor angående pensioner och andra förmåner till dessa arbetstagare och deras efterlevande, ----------------------------------------------------- 5. svara för frågor som 6. ingå centrala rör förhållandet mellan kollektivavtal samt i arbetsgivare och övrigt utöva arbetstagare såvitt arbetsgivarens gäller riksdagen och dess befogenheter enligt dessa myndigheter samt när det gäller riksdagen företräda riksdagen och och dess myndigheter samt dess myndigheter som företräda riksdagen och arbetsgivare i dess myndigheter som arbetstvister rörande arbetsgivare i kollektivavtal som har arbetstvister rörande slutits av kollektivavtal som har riksdagsförvaltningen, slutits av riksdagsförvaltningen samt ----------------------------------------------------- 6. yttra sig över Riksrevisionens förslag till anslag på statsbudgeten. ----------------------------------------------------- 7. meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av centrala kollektivavtal som riksdagsförvaltningen ingått, samt personaladministrativa föreskrifter i övrigt för riksdagen och dess myndigheter utom Riksrevisionen. ----------------------------------------------------- Riksdagsförvaltningen skall bereda riksdagens myndigheter tillfälle att framföra sina synpunkter på förhandlingsfrågor som direkt berör respektive myndighet. ----------------------------------------------------- Riksdagsförvaltningen får till envar av riksdagens myndigheter överlämna handläggningen av en avtalsfråga som är av betydelse för myndigheten. ----------------------------------------------------- 15 § ----------------------------------------------------- Styrelsen skall pröva om förvaltningens verksamhet bedrivs effektivt och i överensstämmelse med syftet för verksamheten. Styrelsen beslutar om ----------------------------------------------------- 1. förslag och 1. framställningar till framställningar till riksdagen, riksdagen, ----------------------------------------------------- 2. målen för förvaltningens verksamhet, 3. förvaltningens årsredovisning, delårsrapport och förslag till budget för riksdagen, 4. åtgärder med anledning av Riksrevisionens rapporter över förvaltningens verksamhet och den redovisning som styrelsen skall lämna till riksdagen enligt 7 §, 5. åtgärder med anledning av internrevisionens redovisning samt revisionsplan, 6. föreskrifter som enligt denna lag eller andra författningar får meddelas av riksdagsförvaltningen, 7. riksdagsförvaltningens arbetsordning, 8. slutande av kollektivavtal med arbetstagarnas huvudorganisationer, avbrytande av annan förhandling än förhandling i tvist om avtal, lockout eller annan stridsåtgärd samt andra förhandlingsfrågor som är av principiell natur eller har större ekonomisk betydelse eller är gemensamma för riksdagen och dess myndigheter, 9. anställning på chefsnivå direkt under riksdagsdirektören samt av kanslichef i utskott och EU-nämnden, 10. frågor som avses i 4 §, ----------------------------------------------------- 11. frågor som hänskjuts 11. frågor som hänskjuts till styrelsen från rådet till styrelsen från rådet för ledamotsnära frågor, för ledamotsnära frågor samt ----------------------------------------------------- 12. frågor som är av större vikt eller principiell betydelse eller som riksdagsdirektören hänskjuter till styrelsen. ----------------------------------------------------- 8 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen skall ha följande lydelse. ----------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ----------------------------------------------------- 4 § ----------------------------------------------------- Riksdagsförvaltningen Riksdagsförvaltningen får, utom såvitt avser får, utom såvitt avser Riksbanken, föreskriva Riksbanken och eller för särskilt fall Riksrevisionen, besluta att endast den föreskriva eller för som är svensk medborgare särskilt fall besluta att får ha anställning vid endast den som är svensk riksdagen eller dess medborgare får ha myndigheter. anställning vid riksdagen eller dess myndigheter. ----------------------------------------------------- ____________ Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003. 9 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen Härigenom föreskrivs att 2, 4, 5, 10, 12 och 14 §§ lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen att skall ha följande lydelse. ----------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ----------------------------------------------------- 2 § ----------------------------------------------------- Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer. En av riksrevisorerna svarar för den administrativa ledningen av myndigheten. Vid Riksrevisionen finns också en styrelse. ----------------------------------------------------- I 8 kap. 11 och 13 §§ I 8 kap. 12 och 14 §§ riksdagsordningen finns riksdagsordningen finns bestämmelser om val av bestämmelser om val av riksrevisorer och riksrevisorer och styrelse. styrelse. ----------------------------------------------------- 4 § ----------------------------------------------------- Riksrevisorerna beslutar Riksrevisorerna beslutar gemensamt om fördelningen gemensamt om fördelningen av granskningsområden av granskningsområden mellan sig. De beslutar mellan sig. vidare gemensamt om verksamhetens inriktning och organisation samt om arbetsordning. ----------------------------------------------------- Riksrevisorerna beslutar inom sina respektive granskningsområden vad de skall granska. De skall dessförinnan samråda med varandra. ----------------------------------------------------- Riksrevisorerna beslutar var för sig i sina granskningsärenden. En riksrevisor får uppdra åt en tjänsteman vid Riksrevisionen att i riksrevisorns ställe avgöra granskningsärenden. ----------------------------------------------------- Riksrevisorernas beslut skall redovisas i en granskningsplan. --------------------------------------------------- Av 12 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. framgår att de viktigaste granskningsärendena skall samlas i en årlig rapport. Den rapporten beslutar riksrevisorerna gemensamt. --------------------------------------------------- 5 § --------------------------------------------------- Riksrevisorerna beslutar Riksrevisorerna var för sig i sina beslutar gemensamt om granskningsärenden. En verksamhetens inriktning riksrevisor får uppdra och organisation, åt en tjänsteman vid arbetsordning samt de Riksrevisionen att i ekonomi- och riksrevisorns ställe personaladministrativa avgöra föreskrifter som skall granskningsärenden. gälla för den egna verksamheten och som inte skall beslutas av riksdagsförvaltningen enligt 2 § första stycket 2, 3 och 7 lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen. --------------------------------------------------- Av 12 § lagen Enligt förutsättningar (2002:1022) om revision som anges i 6 § första av statlig verksamhet stycket 2 och 3 lagen m.m. framgår att de (1994:260) om offentlig viktigaste anställning får granskningsärendena riksrevisorerna skall samlas i en årlig gemensamt i särskilda rapport. Den rapporten fall besluta att endast beslutar riksrevisorerna svenska medborgare får gemensamt. vara anställda inom Riksrevisionen. --------------------------------------------------- ----------------------------------------------------- 10 § ----------------------------------------------------- Av 3 kap. 8 § första och Av 3 kap. 8 § första och tredje styckena fjärde styckena riksdagsordningen framgår riksdagsordningen framgår att riksrevisorerna att riksrevisorerna gemensamt eller var för gemensamt eller var för sig får väcka förslag hos sig får göra riksdagen i frågor som framställningar hos rör Riksrevisionens riksdagen i frågor som kompetens, organisation, rör Riksrevisionens personal och kompetens, organisation, verksamhetsformer. personal och verksamhetsformer. ----------------------------------------------------- En riksrevisor får väcka En riksrevisor får göra förslag enligt första framställningar enligt stycket först efter första stycket först samråd med övriga efter samråd med övriga riksrevisorer. riksrevisorer. ----------------------------------------------------- 12 § ----------------------------------------------------- Styrelsen beslutar om ----------------------------------------------------- 1. förslag och 1. framställningar och redogörelser till redogörelser till riksdagen med anledning riksdagen med anledning av riksrevisorernas av riksrevisorernas beslut i beslut i granskningsärenden granskningsärenden avseende avseende effektivitetsrevisionen effektivitetsrevisionen och den årliga rapporten och den årliga rapporten samt samt revisionsberättelserna revisionsberättelserna över årsredovisningen för över årsredovisningen för staten, Riksbanken och staten, Riksbanken och Stiftelsen Riksbankens Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, Jubileumsfond, ----------------------------------------------------- 2. yttranden till riksrevisorerna över granskningsplan, och 3. årsredovisning, delårsrapport och förslag till anslag på statsbudgeten för Riksrevisionen. Innan styrelsen beslutar om förslag till anslag på statsbudgeten skall den inhämta riksdagsförvaltningens yttrande över förslaget. ----------------------------------------------------- 14 § ----------------------------------------------------- En riksrevisor skall skriftligen anmäla följande förhållanden till riksdagen 1. innehav av aktier i ett aktiebolag som avses i 2 § 4 lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m., 2. avtal av ekonomisk karaktär med tidigare arbetsgivare, såsom avtal om löne- eller pensionsförmån som utges under tid som omfattas av uppdraget i Riksrevisionen, 3. avlönad anställning som inte är av endast tillfällig karaktär, 4. inkomstbringande självständig verksamhet som bedrivs vid sidan av uppdraget som riksrevisor, 5. uppdrag hos en kommun eller ett landsting, om uppdraget inte är av endast tillfällig karaktär, och 6. annan anställning, uppdrag eller annat ägande som kan antas påverka uppdragets utförande. ----------------------------------------------------- Denna bestämmelse finns i tilläggsbestämmelsen 8.12.2 till riksdagsordningen. -----------------------------------------------------