Riksrevisionens rapport om administration i strukturfondsprojekt
Betänkande 2012/13:NU22
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 17 juni 2013
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Förenkling av administrationen i strukturfondsprojekten (NU 22)
Riksrevisionen har granskat om regeringen och de förvaltande myndigheterna, det vill säga Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket, har skapat förutsättningar för en mer effektiv användning av medlen från EU:s strukturfonder genom att förenkla administrationen i strukturfondsprojekten. Regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse.
Strukturfondsmedel är pengar från EU:s budget som ska användas till att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna inom EU. Riksdagen betonar betydelsen av EU:s strukturfondsprogram och de insatser som därigenom görs för regional tillväxt i Sverige. Man betonar också att det är viktigt att pengarna används på ett så effektivt sätt som möjligt. I skrivelsen redogör regeringen för det arbete som pågår för att förenkla administrationen i strukturfondsprojekten. Riksdagen stödjer arbetet och anser att det ligger i linje med de möjligheter till förenklingar som Riksrevisionen pekar på i sin rapport.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på motionen. Skrivelsen läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 1
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2013-05-16
Justering: 2013-06-04
Trycklov till Gotab och webb: 2013-06-10
Trycklov: 2013-06-10
Trycklov: 2013-06-11
Justering: 2013-06-04
Trycklov till Gotab och webb: 2013-06-10
Trycklov: 2013-06-10
Trycklov: 2013-06-11
Reservationer: 1
Betänkande 2012/13:NU22
Betänkande 2012/13:NU22
Alla beredningar i utskottet
2013-05-16
Förenkling av administrationen i strukturfondsprojekten (NU 22)
Riksrevisionen har granskat om regeringen och de förvaltande myndigheterna, det vill säga Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket, har skapat förutsättningar för en mer effektiv användning av medlen från EU:s strukturfonder genom att förenkla administrationen i strukturfondsprojekten. Regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse.
Strukturfondsmedel är pengar från EU:s budget som ska användas till att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna inom EU. Näringsutskottet betonar betydelsen av EU:s strukturfondsprogram och de insatser som därigenom görs för regional tillväxt i Sverige. Man betonar också att det är viktigt att pengarna används på ett så effektivt sätt som möjligt. I skrivelsen redogör regeringen för det arbete som pågår för att förenkla administrationen i strukturfondsprojekten. Näringsutskottet stödjer arbetet och anser att det ligger i linje med de möjligheter till förenklingar som Riksrevisionen pekar på i sin rapport.
Utskottet föreslår därför att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2013-06-17
Debatt om förslag 2012/13:NU22
Webb-tv: Riksrevisionens rapport om administration i strukturfondsprojekt
Dokument från debatten
- 2013-06-17Protokoll 2012/13:124
Protokoll från debatten
Anf. 11 Krister Örnfjäder (S)
Fru talman! Regeringen har i en skrivelse till riksdagen svarat på Riksrevisionens rapport om administration i strukturfondsprojekt (RiR 2012:22). Riksrevisionen har haft till uppgift att granska om regeringen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, det så kallade Svenska ESF-rådet, och Tillväxtverket använt de möjligheter som finns att förenkla strukturfondsprojektens administration.
Fru talman! Vi socialdemokrater vill uppmärksamma den viktiga betydelse som strukturfonderna har för att stimulera den regionala tillväxten i Sverige. Strukturfonderna utgör grunden för EU-programmen, vars finansiella ramar kommer att fastställas för ytterligare programperiod inom EU.
De projekt som bedrivs inom ramen för dessa program syftar till att påverka förutsättningarna för regional tillväxt. Att förenkla administrationen är därför ett nödvändigt steg för att projekten inom ramen för dessa program ska bli verklighet.
Fru talman! Riksrevisionen har funnit att regeringen och myndigheterna inte har åstadkommit tillräckligt inom det nationella handlingsutrymmet för att underlätta administrationen för strukturfonderna. Vi har tidigare krävt en översyn av det svenska ESF-rådets och Tillväxtverkets arbete med att kraftsamla befintliga medel och minska de administrativa kostnaderna genom ökad samordning, exempelvis genom gemensamma ansökningsprocesser.
Det är därför oroväckande att regeringen, i sin skrivelse till riksdagen, inte anser sig nödgad att vidta några åtgärder för att underlätta administrationen och genomföra de rekommendationer som Riksrevisionen föreslår.
Fru talman! Problemet med parallella ansökningssystem inom strukturfonderna leder till stor osäkerhet om vilka projekt som beviljas anslag. Dessa problem får inte underskattas inom den svenska regionalpolitiken. Problemen med att EU-medel med samma ändamål fördelas av ett flertal olika kanaler och med olika kriterier har också påpekats av organisationer som Låt hela Sverige leva, Winnet Sverige och Småkom.
I Riksrevisionens enkät upplever mer än 90 procent av anordnarna av socialfondsprojekten att administrationen är väldigt resurskrävande. Drygt 80 procent anser även att det finns behov av att förenkla administrationen. Omkring 37 procent är tveksamma till att söka socialfondsmedel igen, vilket enligt Riksrevisionen kan leda till att Svenska ESF-rådet i framtiden får svårt att få in tillräckligt många och kvalificerade ansökningar om medel från Europeiska socialfonden.
Fru talman! Detta är allvarliga signaler. Det är därför som vi från Socialdemokraterna inte nöjer oss med beskedet från regeringen där man säger att man följt upp förenklingsarbetet i dialog med myndigheterna och att man därför förutsätter att de inför nästa programperiod prövar möjligheterna att genomföra förenklingsåtgärder.
Fru talman! Smaka på dessa ord: pröva möjligheterna att genomföra.
Det är inte tillräckligt för oss i oppositionen. Vi vill i stället att förändringar ska genomföras så att förenklingar blir verklighet. Vi vill också att det ska upprättas en tidsplan så att vi och andra kan få reda på att åtgärderna genomförs innan nästa plan ska tillämpas och att strukturfonderna därför kommer att fungera bättre under nästa programperiod.
Fru talman! Jag vill därför yrka bifall till Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Vänsterpartiets gemensamma reservation och samtidigt passa på att önska alla en trevlig och skön sommar.
(Applåder)
Anf. 12 Jonas Eriksson (MP)
Fru talman! Föregående talare, Krister Örnfjäder från Socialdemokraterna, har berört bakgrunden till denna debatt och de centrala synpunkterna i vår gemensamma S-, V- och MP-reservation.
Jag kan kort konstatera att Riksrevisionens granskning visat att det nationella handlingsutrymmet inte har utnyttjats optimalt för att minska administrativt krångel och öka tillgången till medfinansiering under den innevarande programperioden.
ESF-rådet och Tillväxtverket har inte prioriterat arbetet med EU:s tre regelförenklingsåtgärder för enklare kostnadsredovisning i den nationella förordningen, trots att det enligt deras egen bedömning skulle innebära betydande förenklingar av projekten och den egna myndigheten.
Riksrevisionen konstaterar också att regeringen endast i begränsad omfattning styrt och följt upp EU:s förenklingsåtgärder.
Riksrevisionen lämnar i sin rapport flera förslag på åtgärder för att lösa de administrativa problemen i strukturfonderna.
Regeringen vill med sina kommentarer i skrivelsen se rapporten som slutbehandlad.
Jag menar att det är viktigt att åtgärderna för att minska problemen är på plats innan den nya programperioden inleds. Det brådskar, och en tidsplan som redovisar vägen dit ökar sannolikheten för regeringen att nå målet.
Jag yrkar bifall till reservationen.
Anf. 13 Kent Persson (V)
Fru talman! Krister Örnfjäder och Jonas Eriksson har på ett föredömligt sätt framfört den kritik vi har mot den skrivelse som vi nu behandlar.
Man kan inte nog understryka strukturfondernas betydelse i det regionalpolitiska arbetet. De utgör en viktig grund för regionalpolitiken, och därför är det viktigt hur de fungerar, hur administrationen fungerar och hur redovisningen fungerar.
Det har funnits kritik, under många år, mot hur strukturfonderna fungerar. Jag har själv erfarenhet av det, och jag vet hur svårt det är, och hur lätt det är att stirra sig blind på "gör jag nu rätt" i stället för att se på vad som är syftet med strukturfonderna.
Just denna rädsla är det som Riksrevisionen slår fast när man konstaterar att väldigt många funderar: Ska jag söka igen, ett nytt projekt? Givetvis är det väldigt allvarligt.
EU har lagt fram tre förenklingsåtgärder som skulle underlätta administrationen och redovisningen av strukturfondsprojekten. År 2009 införlivade regeringen dessa i strukturfondsförordningen i Sverige. I dag är det 2013, och inte ett förslag finns på vårt bord - inte ett förslag!
Trots det skriver regeringen att Riksrevisionens underlag och rekommendationer ska ligga till underlag för Tillväxtverkets och ESF-rådets fortsatta arbete, där de ska undersöka om det eventuellt finns möjligheter till förenklingar. Det är faktiskt att inte ta frågan på allvar, att inte ta den kritik som har riktats mot hur administrationen och redovisningen sker här i Sverige på allvar. Det är också att ta väldigt lätt på den kritik som Riksrevisionen framför.
Det är mot den bakgrunden som Vänsterpartiet tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet för fram kritiken i den reservation som vi har gemensamt. Det måste bli någon ändring. Det finns mer att förenkla. Man måste gå från ord till handling och ta saken på allvar. Det behövs en tidsplan för att göra det. Det räcker inte, som regeringen har sagt, att i januari 2013 slå fast och ge ett uppdrag till Tillväxtverket att komma fram med förslag. Det är faktiskt bara ett halvår kvar tills de nya strukturfonderna ska träda i kraft. Det brådskar, fru talman.
Anf. 14 Anders Ahlgren (C)
Fru talman! Jag ska be att få yrka bifall till utskottets förslag.
Bakgrunden till kammardebatten i denna fråga är Riksrevisionens rapport om administration i strukturfondsprojekt. Jag uppfattar att majoriteten och oppositionen ligger ganska nära varandra i sina uppfattningar om betydelsen av detta.
Syftet med granskningen har varit att se om man genom förenklad administration har skapat förutsättningar för en mer effektiv användning av stukturfondsmedlen.
Granskningen visar att regeringen har skapat förutsättningar för de förvaltande myndigheterna att införa EU:s förenklingsåtgärder. Samtidigt visar granskningen att ESF-rådet och Tillväxtverket inte har prioriterat detta arbete. Myndigheterna uppger dock för Riksrevisionen att de har för avsikt att arbeta mer med dessa förenklingsåtgärder under kommande programperiod.
Näringsutskottet har i andra sammanhang lyft fram betydelsen av EU:s strukturfondsprogram och de insatser som görs för regional tillväxt i Sverige. Vi har också betonat vikten av att strukturfondsmedel ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt. Utskottets majoritet delar därmed den övergripande uppfattning som kommer till uttryck i vänsteroppositionens motion, nämligen att arbetet med att förenkla administrationen i strukturfondsprojekt är väsentligt. Riksrevisionens granskning har resulterat i ett antal rekommendationer till regeringen. Av regeringens skrivelse framgår att det pågående förberedelse- och utvecklingsarbetet inom Regeringskansliet och hos berörda aktörer inför programperioden 2014-2020 ligger i linje med Riksrevisionens rekommendationer. Därmed kommer Riksrevisionens granskning att utgöra ett viktigt underlag för detta arbete.
Redan den 31 januari 2013 uppdrog regeringen åt ESF-rådet och Tillväxtverket att inför kommande period redovisa åtgärder för förenkling av projektens administration. Detta uppdrag ska slutredovisas senare i denna månad. Vi kan konstatera att de åtgärder som nämns i skrivelsen syftar till att förenkla för projekten, såväl inom det nationella handlingsutrymmet som i tillämpningen av EU:s förenklingsåtgärder.
Utskottets majoritet noterar också att regeringen i uppdraget till berörda myndigheter i förslaget till nationellt regionalfondsprogram betonar att programmet ska bidra till ökad samordning mellan myndigheterna för att främja en effektiv resursanvändning. Man poängterar behovet av ett förenklat genomförande och av att alla aktörer i genomförandet aktivt bör söka förenklingsmöjligheter i de system som står till deras förfogande såväl på EU-nivå som på nationell och regional nivå.
Det pågår således ett arbete på olika nivåer där flera aktörer är involverade. Utskottets majoritet stöder arbetet och inriktningen, som enligt vår uppfattning ligger i linje med Riksrevisionens rekommendation. I reservationen påstår vänsteroppositionen att "det är oroväckande att regeringen inte ser sig nödgad att vidta några åtgärder för att underlätta administrationen och genomföra de rekommendationer som Riksrevisionen föreslår". Jag vill inte vara oförskämd, men jag undrar om de som står bakom reservationen verkligen har läst Riksrevisionens rapport och den redogörelse som regeringen lämnat över genomförda och planerade insatser som beskrivs i rapporten.
Hur ser då förberedelserna ut inför framtagning av partnerskapsöverenskommelsen för den kommande perioden? Jag vill gärna redogöra för det breda dialogupplägg som regeringen genomfört eftersom det då och då lyfts fram kritik om just avsaknad av dialog. Sanningen är den att regeringen tidigt startat denna process. Det finns en rad etablerade samråd redan, där Nationellt forum - en mötesform där regionordförande och oppositionsföreträdare från varje län regelbundet träffar regeringsföreträdare - är ett exempel. Man har också haft regelbundna möten med exempelvis lantbruksdirektörer, landshövdingar, regionchefer, arbetsmarknadens parter och så vidare. Projektledaren har därtill besökt de tre utskotten, näringsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet och arbetsmarknadsutskottet för att informera om och diskutera partneröverenskommelsen. Det arbetet startade 2011 och intensifierades under våren 2013.
Regeringen har också haft två större dialogmöten med en bred inbjudan. Det första var i februari, då man hade information om partneröverenskommelsen, EU 2020 och långtidsbudgeten. Tid ägnades också åt att diskutera samordningsbehov och prioriteringar. Den 8 april hade departementet ett uppföljande möte då man återkopplade på de idéer och förslag som kom in vid samrådet i februari. I morgon, den 18 juni, kommer man att ha en hearing i Rosenbads konferenscenter.
Vad gäller riktlinjerna för regionalfonden, har det också vart en omfattande process. I november 2011 fick länen bland annat lämna in sina tillväxtprioriteringar till regeringen. Detta har sedan följts upp med regionala dialoger. Arbetet med nästa strukturfondsperiod har också varit en stående punkt på Nationellt forum under lång tid.
Avslutningsvis, fru talman, vill jag som centerpartist gärna betona den stora vikt som de olika strukturfonderna har för regional utveckling runt om i hela landet. Som regional företrädare under den senaste tioårsperioden har jag sett många goda exempel på hur dessa medel gjort skillnad. Genom att stimulera bra och intressanta projekt har dessa medel medverkat till att nya idéer och nya verksamheter kommit fram. Inför kommande programperiod ska det bli spännande att följa vad det kommer att innebära att medfinansieringen breddas så att intressenter också utanför offentlig sektor kan medverka.
I detta anförande instämde Helena Lindahl (C).
Anf. 15 Krister Örnfjäder (S)
Fru talman! Jag vill till att börja med konstatera att vi ligger ganska nära varandra, precis som Anders Ahlgren sade i sitt anförande. Men om vi nu ligger så nära varandra, vad är det som är så otäckt med att vi skulle begära att det finns en tidsplan för att de åtgärder som man nu säger ska komma också ska redovisas?
Vi fick reda på att man i slutet av juni ska återkomma med det uppdrag man har fått och redovisa åtgärder. Tänk vad bra det hade varit om man hade haft det till exempel den 15 juni! Då kunde det ha varit ett underlag i den här diskussionen. Då kunde vi ha sett om man verkligen kommer att leverera det man säger att man ska leverera.
Att vi från oppositionens sida ändå har en form av misstro mot det här har att göra med att de här myndigheterna har haft samma uppdrag tidigare. Precis som redovisades är det dock först i januari i år som man har tagit tag i det för att sätta lite fart på det - vilket i bästa fall är ett år innan det hela ska börja gälla, om nu strukturfonderna är i hamn till den 1 januari 2014.
Ni får ursäkta att man får lite undringar om själva resonemanget, alltså att vi vill något och tycker något men inte ska kräva något. Man verkar mena att det ska komma ändå, och det ska komma från de myndigheter som har fått kritik.
Jag misstror inte myndigheterna, men jag konstaterar att de är en del av det problem som vi står här och diskuterar. Jag tycker därför inte att det hade varit orimligt att ha med detta som en återrapportering till oss. Varför gick inte det? Varför kunde vi inte få det? Varför var det ett så stort steg?
Anf. 16 Anders Ahlgren (C)
Fru talman! En viktig förutsättning för detta är den begränsning som ligger i problematiken och som har varit med länge. Jag vet att också Örnfjäder har ett långt förflutet i det här sammanhanget. Vi har kämpat mot många av dessa byråkratiska steg under åren.
Det jag kan se är att de blir bättre och lättare att hantera, men det finns fortfarande en form av reglerande som försvårar den nationella avregleringen eller förenklingen.
I mitt anförande pekade jag på att det finns en tydlig plan i regeringens agerande. Den framkommer också tydligt i deras redogörelse i rapporten. Man har gett både ESF-rådet och Tillväxtverket i uppdrag att titta på samordningen och vad som är möjligt att göra av förenkling.
Här står vi på samma sida. Det måste gå att göra förenklingar av detta. Men det är inte så enkelt att man förenklar genom att göra en fusionering av dessa statliga myndigheter. Programverksamheten är uppdelad på ganska många olika delar som olika ansökningar ska uppfylla. Det är alltså inte så att om man gör en myndighet faller allt på plats. Det återstår fortfarande ganska mycket arbete med att hantera ansökningar och att göra dessa på rätt sätt.
Dialogen med dem som ska vara utförare är viktig. Regionerna runt om i Sverige har ett stort ansvar för att underlätta för dem som söker. Det vore därför bättre om de regionala partnerskapsstyrelserna fick ett större regionalt inflytande på alla de olika delar som ska uppfyllas i strukturfonderna.
Anf. 17 Krister Örnfjäder (S)
Fru talman! Då måste du bli svaret skyldig, Anders Ahlgren. Det var denna regering som skapade Tillväxtverket. Man slog ihop en massa olika myndigheter och satte dem under en hatt för att uppnå det resultat som man nu inte kan redovisa. Det du säger är att den organisation som regeringen sjösatte inte har motsvarat kraven och inte tillgodosett de mål som fanns med vid skapandet.
Det blir lite fel att ställa den frågan till mig eftersom det hamnar i ert eget knä. Ni borde kanske titta över organisationen för att se om det blev som ni tänkte 2006.
Jag är inte ute efter myndigheten som sådan, utan jag är ute efter ett resultat. Regeringen skriver: Bedömningen av möjligheterna till och den närmare utformningen av tillämpningen av redovisningsalternativen ligger på myndigheterna.
Jag undrar: Hur ser dessa brev och föreskrifter ut som regeringen ger till myndigheten för att den ska verka enligt regeringens intentioner?
Där någonstans borde det ju återspegla sig att man vill ha ett visst resultat. Då faller det tillbaka på regeringen att man inte har varit tillräckligt tydlig. Samtidigt får jag beskedet att jo, det har man varit.
Ursäkta mig, men frågetecknen blir fler i takt med svaren.
Anf. 18 Anders Ahlgren (C)
Fru talman! Det som oroar mig mest i rapporten är att över 70 procent är tveksamma till att söka nya pengar från sociala fonden. Det är det allvarligaste i denna statistik. Dessa pengar måste vi använda på ett bra sätt för att kunna utveckla delar av detta.
Man kan fundera på om det inte har genomförts några projekt. Går det inte att jobba regionalt med förenklingar inom denna EU-strukturfondsverksam-het? Har vi stått stilla?
Jag ska ge två regionala exempel. I Dalarna genomförde vi det stora projektet Unga till arbete när ungdomsarbetslöshetssiffrorna drog i höjden. Det är ett samlat projekt för hela länet, och alla kommuner ingår. Det innebär att vi har
en
ansökan och
en
redovisning. Det har gett ett fantastiskt resultat, vilket också syns i länets ungdomsarbetslöshetsstatistik.
Det andra exemplet handlar om kompetensutveckling för små företag. Det är ofta de som har haft svårt att söka och redovisa, och de ingår kanske också i stor utsträckning i de 70 procenten.
Vi gjorde ett projekt i kompetensutveckling som hette Dalalyftet. Under den period vi talar om har över 500 företag deltagit i ESF-stödda utbildningar för kompetensutveckling i småföretag.
Vi hade aldrig kommit dit om vi inte hade gjort en samlad hantering av detta, det vill säga
en
ansökan och
en
redovisning. På så sätt slapp de små företagen att fastna i byråkrati.
I betänkandet blir det tydligt att trycket ökar på Tillväxtverket och ESF-rådet att komma med förslag på hur samverkan ska öka och hur vi ska effektivisera ytterligare.
Anf. 19 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Syftet med den europeiska sammanhållningspolitiken är att minska de ekonomiska och sociala ojämlikheterna i EU. Strukturfonderna är ett kraftfullt instrument för genomförandet av sammanhållningspolitiken. Därför är det av yttersta vikt att medlen i strukturfonderna används effektivt.
I förhandlingarna för EU:s budget har Sverige stenhårt drivit linjen att reglerna för sammanhållningspolitiken ska förenklas. Fokusering, förenkling och företagande har varit viktiga ledord under hela förhandlingarna.
Riksrevisionens rapport bär namnet
Mer att förenkla!
, vilket är en träffsäker sammanfattning av rapportens innehåll. I rapporten konstateras att det finns ett behov av förenkling både på EU- och på nationell nivå, dels för att underlätta administrationen, dels för att minska risken för fel i den ekonomiska redovisningen. Riksrevisionen har påpekat att minskad administration bör ske med bibehållen god redovisning och kontroll.
Fru talman! I sitt svar bedömer regeringen att Riksrevisionens granskning är ett viktigt underlag i förberedelserna för strukturfonderna under programperioden 2014-2020. Förberedelsearbetet ligger enligt regeringens mening redan i linje med Riksrevisionens rekommendationer.
Regeringen införlivade redan under 2009 EU:s tre förenklingsåtgärder för enklare kostnadsredovisning i förordningen om förvaltning av strukturfonderna, det vill säga möjligheten att använda schabloner, standardkostnader eller klumpsummor i stället för faktiska kostnader.
Detta förenklingsarbete har följts upp i dialog med Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket, som har tagit fram modeller för förenklad kostnadsredovisning, vilka har godkänts av kommissionen.
Regeringen förutsätter att Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket med anledning av Riksrevisionens rekommendationer prövar möjligheterna att genomföra de av EU framtagna förenklingarna.
Vidare har Regeringen vidtagit följande åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.
Regeringen kommer i dialog med bland annat externa aktörer att ta fram ett nationellt program inom Europeiska socialfonden för nästa programperiod, där en central punkt är medfinansieringen av insatser för personer som står långt från arbetsmarknaden.
Regeringen uppdrog den 31 januari 2013 åt Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket att bland annat redovisa åtgärder för förenkling av projektens administration för nästa period. Första redovisningen av uppdraget skedde den 28 mars 2013.
I den framkom att Tillväxtverket och ESF-rådet gemensamt har identifierat ett antal samverkansområden att arbeta vidare med i syfte att förenkla för projektägare. Bland annat kommer det att ske en harmonisering av begrepp och tolkning av regelverk. Ett vikigt område är gemensam marknadsföring och lansering av program och informationsinsatser.
En översyn av it-samverkan mellan båda myndigheterna kommer att ske. Förenklingsarbete, lärande utvärdering, följeforskning och resultatspridning är andra prioriterade områden.
Tillväxtverket och ESF-rådet satsar på att öka kunskaperna inom nämnda samverkansområden och om respektive strukturfond bland myndigheternas personal, vilket skapar förutsättningar för en ökad användning av korsfinansiering och en bättre och tydligare information till projektägarna.
Fru talman! Det är inte svårt att se att regeringens arbete inför nästa programperiod ligger väl i linje med Riksrevisionens rekommendationer. Därför yrkar jag avslag på motionen och bifall till utskottets förslag.
Anf. 20 Krister Örnfjäder (S)
Fru talman! Jag har egentligen bara en fråga.
Utifrån den redovisning som vi nu har fått - att det är så mycket på gång och att det är så mycket som ska hända - vill jag fråga: Vad är det som är så hemskt med ett förslag om att ha en tidsplan och en återrapportering till näringsutskottet? Varför är det så omöjligt, om det nu är så mycket som är på gång?
Anf. 21 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Min uppfattning är att oppositionen knackar på en öppen dörr. Nej, knackar är inte rätt uttryck - sparkar på en öppen dörr är en bättre jämförelse. Regeringen har, som det har framkommit, uppdragit åt Tillväxtverket och ESF-rådet att se över sina rutiner kring administrationen av strukturfonderna.
Av den första redovisningen den 28 mars har det framkommit att båda myndigheterna kommer att samverka inom diverse olika områden, som regelverk, stöddokument, kommunikation sinsemellan, it-förenklingsarbete, lärande utvärdering, resultatspridning, kompetensutveckling och utbildning. Om elva dagar kommer de konkreta åtgärderna att presenteras. Elva dagar kan kanske Krister Örnfjäder vänta, för att se vilka åtgärder det blir, innan han förkastar dem fullständigt.
Anf. 22 Krister Örnfjäder (S)
Fru talman! Det måste vara någon missuppfattning. Jag förkastar inga förslag, utan jag efterlyser dem och vill ha reda på hur de ser ut. Det är mitt mål.
Vi hade en diskussion i utskottet där samma frågeställning dök upp. Om det nu är så att regeringen kommer att presentera ett förslag till det här mötet, är det då nödvändigt att vi har en reservation? Då svarade jag ungefär så här: Om det är så kommer jag att kunna gå upp i talarstolen och säga "Vad bra, nu har man levererat det man har sagt att man skulle leverera" och så hade det blivit en väldigt kort debatt. Men nu är det ju inte så.
Det är möjligt att det dyker upp något om elva dagar, och jag ser naturligtvis fram emot det. Men jag har fortfarande inte fått svar på varför det är så hemskt med en tidsplan och varför man inte kan återrapportera till näringsutskottet och redovisa vilka åtgärder man har för avsikt att vidta. Vi tyckte att det var en bra idé, så att vi känner att man går i den riktning som man tydligen ger uttryck för att man ska gå i.
Jag är inte ute efter att sparka in några öppna dörrar. Det brukar oftast innebära att man sparkar i tomma luften, eftersom dörren ändå är öppen. Vad jag försöker göra är att se till att det verkligen finns en öppen dörr och att det finns något bakom den öppna dörren, så att man inte kliver rakt ut i tomma intet. Det är egentligen mitt enda motiv.
Anf. 23 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Som riksdagsledamot från oppositionen tycker jag att Krister Örnfjäder gör ett bra arbete. Det är oppositionens jobb att kritisera regeringen i alla lägen och hävda att det egna partiet skulle styra landet mycket bättre. Jag tvivlar alltså på att Krister Örnfjäder skulle applådera några förslag om de hade kommit före denna debatt.
Men skulle ni verkligen ha skött strukturfonderna bättre? År 2004, när Socialdemokraterna hade makten, genomförde Riksrevisionen en granskning av den interna styrningen och kontrollen av strukturfonderna. Den granskningen visade att kontrollen av strukturfonderna var inriktad på regelverk och projektens ekonomiska redovisningar snarare än projektens effektivitet. Granskningen visade också att de organisatoriska lösningarna var så komplexa att de riskerade att motverka en effektiv resursanvändning och kontrollverksamhet. Så det var inte bättre förr.
Jag uppmanar Krister Örnfjäder att förlita sig på att regeringen kommer att göra ett riktigt bra jobb. Jag vill också påpeka att regeringen har gjort ett bra arbete och agerat rådigt i förhandlingarna om strukturfonderna. Vi fick ett bra återflöde i förhandlingarna om budgeten, och det är tack vare Sveriges ståndpunkt att försvara det så kallade gleshetskriteriet som vi kommer att få några pengar att fördela.
(Applåder)
Anf. 24 Eva Flyborg (FP)
Fru talman! Utskottet har i olika sammanhang lyft fram betydelsen av EU:s strukturfondsprogram och de insatser som därigenom görs för regional tillväxt i Sverige och också betonat vikten av att de medel som kommer svenska projekt till del ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt. Alla i utskottet delar den uppfattningen.
Riksrevisionens granskning har också resulterat i ett antal rekommendationer till regeringen. Det är en mycket värdefull rapport som på ett bra sätt går igenom strukturfonderna och hur man arbetar med dem.
Av regeringens skrivelse framgår att det pågående omfattande föreberedelse- och utvecklingsarbetet inom Regeringskansliet och hos berörda aktörer inför programperioden är stort och noggrant.
Riksrevisionens rekommendationer och Riksrevisionens granskning kommer att utgöra ett underlag i detta arbete. Vi kan konstatera att de många åtgärder som nämns i skrivelsen syftar till att förenkla för projekten, såväl inom ramen för det nationella handlingsutrymmet som i genomförandet och tillämpningen av EU:s förenklingsåtgärder.
Bland dessa åtgärder kan exempelvis lyftas fram en översyn av utformningen av den nationella medfinansieringen av insatser för personer som står långt från arbetsmarknaden och förbättrade stödsystem och e-tjänster. Vidare framgår att regeringen i detta förenklingsarbete för en dialog med ESF-rådet och Tillväxtverket samt att de myndigheterna nu snart under våren ska redovisa planerade åtgärder för ökad samordning och förenkling. Det är bra.
Jag noterar även att regeringen i sitt uppdrag till berörda myndigheter att utarbeta ett förslag till nationellt regionalfondsprogram betonar att programmet ska bidra till en ökad samordning mellan myndigheterna i syfte att främja en effektiv resursanvändning. Regeringen poängterar också vikten och behovet av ett förenklat genomförande och att alla aktörer i genomförandet aktivt bör söka förenklingsmöjligheter i de system som de kommer att förfoga över, såväl på EU-nivå som på nationell och regional nivå. Det är klara besked.
Det pågår således ett arbete på olika nivåer där flera aktörer är involverade och gör ett stort arbete. Vi stöder det arbetet och den inriktningen, som enligt vår uppfattning ligger helt i linje med Riksrevisionens viktiga rekommendationer.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
Anf. 25 Mats Odell (KD)
Fru talman! EU:s strukturfonder har onekligen betydelse för de insatser som görs för regional tillväxt i Sverige. Samtidigt är vi rörande överens om att det är viktigt att strukturfondsmedlen används på ett så effektivt sätt som möjligt. Därför är förenkling av administrationen kring strukturfonderna en central fråga.
Näringsutskottet har läst Riksrevisionens rapport, regeringens skrivelse och oppositionens motioner. Efter att ha gjort en samlad bedömning av det materialet kommer vi fram till att vi delar regeringens bedömning att det pågående arbetet inför programperioden 2014-2020 ligger i linje med Riksrevisionens rekommendationer.
Fru talman! Efter att ha lyssnat på oppositionens lätt kritiska synpunkter - inte minst det allvarliga i att efterlysa en tidsplan för de elva dagar som återstår tills resultatet ska presenteras - tvingas jag konstatera att regeringen redan 2009 gav ESF-rådet och Tillväxtverket rätt att tillämpa schablonmässig redovisning av indirekta kostnader, standardkostnader och klumpsummor, väl att notera.
Regeringen har därmed skapat förutsättningar för de förvaltande myndigheterna att införa EU:s förenklingsåtgärder. Regeringen har också följt upp detta förenklingsarbete i dialog med berörda myndigheter, som vi har hört flera gånger tidigare. Tillämpningen av de enklare redovisningsalternativen ligger nu på myndigheterna, och jag förutsätter att myndigheterna prövar de EU-framtagna förenklingsåtgärderna.
Fru talman! Det är svårt att bortse från att regeringens pågående förberedelser för programperioden 2014-2020 faktiskt ligger i linje med Riksrevisionens rekommendationer.
Vi har flera gånger i debatten hört att regeringen har gett ESF-rådet och Tillväxtverket i uppdrag att samverka i förberedelserna inför den kommande programperioden för EU:s mål som heter Investeringar i tillväxt och sysselsättning. Ganska snart kommer myndigheterna att redovisa de planerade åtgärderna för ökad samordning, och vi får ge oss till tåls ytterligare elva dagar.
Ett tillkännagivande från riksdagen om att någonting ska göras hinner knappast justeras innan detta äger rum. Oppositionspolitiken borde därför kanske inriktas på mer centrala frågor än just detta, enligt min ringa bedömning.
De berörda myndigheterna har påbörjat förenklingsarbetet under förra året, och utskottet delar regeringens bedömning att det pågående och kommande arbetet inom ESF-rådet och Tillväxtverket ger förutsättningar för en effektivisering och förenkling av arbetet med strukturfonderna.
Fru talman! Det är därför som utskottet avstyrker motionen om ett uttalande av riksdagen och föreslår att regeringens skrivelse läggs till handlingarna.
Anf. 26 Krister Örnfjäder (S)
Fru talman! Jag tycker att Mats Odell kräver lite väl mycket av oppositionen. Vi kan inte gärna ha synpunkter på och behandla saker i kammaren innan vi har fått det material som ska behandlas. Detta material kom under våren, och vi har inte haft någon möjlighet att behandla det innan dess. Vi har därför att förhålla oss till när regeringen levererar olika skrivelser och material. Därför tycker jag att det var lite väl tufft.
Inledningsvis vill jag tala om att jag inte är av den uppfattningen att allt var bättre förut, som sades i tidigare inlägg. Vad vi gör här just nu är att försöka förbättra det som finns för att det ska bli bättre i framtiden.
Jag är tacksam för att Mats Odell gav uttryck för att han, innan han tog ställning för att ställa sig bakom regeringens skrivelse, läste vår motion och gjorde en samlad bedömning. Jag uppfattade det så. Även om jag tycker att det låter lite otroligt är jag tacksam för detta budskap.
Mats Odell känner säkert till, eftersom vi är "relativt nya" i riksdagen båda två och drivs av en otålighet och vill åstadkomma resultat och ta beslut, att vad vi är måna om nu är inte att se de förslag som kommer om elva dagar. Jag hoppas att de kommer, men det är inte i första hand det som är det intressanta utan det är när dessa förslag i sin tur ska genomföras och bli verklighet. Det är det som vi vill säkerställa. Jag förutsätter att man från regeringspartierna också vill det - eller?
Anf. 27 Mats Odell (KD)
Fru talman! Det stämmer att Krister Örnfjäder och jag är "relativt nya" här i riksdagen och att vårt arbete präglas av otålighet. Om elva dagar kommer vår otålighet att kunna stillas.
Jag vill gärna säga att jag inte en sekund tvivlar på Krister Örnfjäders goda vilja att bidra till att det blir så bra regler som möjligt för att dessa fonder ska användas så effektivt som möjligt. Jag tror att vi är överens om detta, och jag tror att åsiktsskillnaderna mellan oss är mycket små i fråga om detta.
Det är alldeles riktigt att era motioner skrevs innan ni hade sett allt material. Det har jag full respekt för. Men denna debatt har varit ganska lång och omfattande, och jag tycker att den nu har kommit till en punkt då vi kan avsluta den.
Anf. 28 Krister Örnfjäder (S)
Fru talman! Jag ser fram emot att vi får detta om elva dagar. Då får vi se om det finns anledning att återkomma i något läge.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2013-06-17
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1
Protokoll med beslut
- 2013-06-17Protokoll 2012/13:124
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Riksrevisionens rapport om administration i strukturfondsprojekt
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2012/13:N12 yrkandena 1 och 2 samt lägger skrivelse 2012/13:142 till handlingarna.- Reservation 1 (S, MP, V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, MP, V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 100 0 12 M 99 0 0 8 MP 0 22 0 3 FP 19 0 0 5 C 20 0 0 3 SD 16 0 0 4 KD 16 0 0 3 V 0 15 0 4 Totalt 170 137 0 42