Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar
Betänkande 2023/24:AU10
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 18 juni 2024
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Skrivelse om Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar har behandlats (AU10)
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av subventionerade anställningar. Det vill säga anställningar där staten efter beslut av Arbetsförmedlingen, betalar delar av lönekostnaden, men i övrigt har samma villkor som vanliga anställningar, är effektiv eller inte.
Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker. Bland annat görs bedömningen att de kontroller som Arbets-förmedlingen gör när en subventionerad anställning beviljas är ineffektiva, ofta på grund av eftersatta it-system och tungrodd administration. Riksrevisionen gör också bedömningen att regeringen har utformat de subventionerade anställningarna på ett sätt som medför risker för missbruk, och det gäller särskilt nystartsjobben. I rapporten lämnas tre rekommen-dationer till regeringen och tre rekommendationer till Arbetsförmedlingen.
Arbetsmarknadsutskottet välkomnar Riksrevisionens granskning, inte minst mot bakgrund av att missbruk av subventionerade anställningar i vissa fall handlar om systematisk och organiserad ekonomisk brottslighet. Utskottet noterar att regeringen har vidtagit ett antal åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.
Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna och avslog motionerna.
- Utskottets förslag till beslut
- Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Skrivelser: 1
Från regeringen
- Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningarSkrivelse 2023/24:82
Motioner från ledamöterna
- Motion 2023/24:2840 av Ciczie Weidby m.fl. (V) med anledning av skr. 2023/24:82 Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar
- Motion 2023/24:2842 av Teresa Carvalho m.fl. (S) med anledning av skr. 2023/24:82 Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar
- Motion 2023/24:2843 av Magnus Persson m.fl. (SD) med anledning av skr. 2023/24:82 Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar
Beredning, Genomförd
Justering: 2024-05-30
Trycklov: 2024-06-03
Betänkande 2023/24:AU10
Alla beredningar i utskottet
Skrivelse om Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar har behandlats (AU10)
Arbetsmarknadsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av subventionerade anställningar. Det vill säga anställningar där staten efter beslut av Arbetsförmedlingen, betalar delar av lönekostnaden, men i övrigt har samma villkor som vanliga anställningar, är effektiv eller inte.
Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker. Bland annat görs bedömningen att de kontroller som Arbets-förmedlingen gör när en subventionerad anställning beviljas är ineffektiva, ofta på grund av eftersatta it-system och tungrodd administration. Riksrevisionen gör också bedömningen att regeringen har utformat de subventionerade anställningarna på ett sätt som medför risker för missbruk, och det gäller särskilt nystartsjobben. I rapporten lämnas tre rekommen-dationer till regeringen och tre rekommendationer till Arbetsförmedlingen.
Arbetsmarknadsutskottet välkomnar Riksrevisionens granskning, inte minst mot bakgrund av att missbruk av subventionerade anställningar i vissa fall handlar om systematisk och organiserad ekonomisk brottslighet. Utskottet noterar att regeringen har vidtagit ett antal åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.
Utskottet föreslår att riksdagen ska lägga regeringens skrivelse till handlingarna och avslå motionerna.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2024-06-13
Debatt om förslag 2023/24:AU10
Webb-tv: Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar
Dokument från debatten
- Torsdag den 13 juni 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:131
- Protokoll 2023/24:131 Torsdagen den 13 juniProtokoll 2023/24:131 Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar
Protokoll från debatten
Anf. 42 Saila Quicklund (M)
Fru talman! Vi debatterar i dag AU10, Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar. Jag inleder med att yrka bifall till förslagen i betänkandet. Jag vill också uppmärksamma åhörarna på att granskningen omfattar åren 2017-2022, alltså i huvudsak då den förra regeringen satt i regeringsställning.
I november 2023 publicerade Riksrevisionen sin granskning Subventionerade anställningar - att motverka fel i ett system med allvarliga risker. Riksrevisionen konstaterar att Arbetsförmedlingens kontrollarbete kan effektiviseras och att regeringen utformat de subventionerade anställningarna, särskilt nystartsjobb, på ett sätt som kan medföra risker för missbruk.
Riksrevisionen konstaterar också att i Sverige utgör subventionerade anställningar i ett internationellt perspektiv en stor del av arbetsmarknadspolitiken. Årligen betalas 18 miljarder kronor ut, och ungefär 150 000 personer har just en sådan anställning. Studier visar att åtgärderna har positiva arbetsmarknadseffekter, men även att det finns hög risk för felaktiga utbetalningar.
Riksrevisionen granskar i sin rapport om Arbetsförmedlingens kontrollarbete är effektivt och om regeringens styrning av dessa anställningar motverkar felaktiga utbetalningar.
Riksrevisionen rekommenderar att regeringen säkerställer att riskerna i nystartsjobben motsvaras av anpassade krav på kontroller. Man rekommenderar vidare en översyn av förordningarna som anger hur Arbetsförmedlingen ska kontrollera arbetsgivare som saknar kollektivavtal så att goda anställningsvillkor kan tryggas utan att hanteringen blir alltför kostsam. Slutligen rekommenderar Riksrevisionen en översyn av systemet för återkrav av felaktiga utbetalningar så att Arbetsförmedlingen ges förutsättningar att driva in felaktigt utbetald ersättning på ett effektivt sätt.
Regeringen välkomnar självklart Riksrevisionens granskning och svarar att kontrollnivån har höjts i och med de ändringar som gjorts i ett antal förordningar, bland annat i förordningen om stöd för nystartsjobb. I och med dessa förordningsändringar har Arbetsförmedlingens möjligheter att avstå från att bevilja stöd till olämpliga arbetsgivare ökat.
Regeringen har dessutom angett som mål för Arbetsförmedlingen i regleringsbrevet att myndigheten ska bidra till det övergripande målet att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, att andelen felaktiga utbetalningar ska minska och att fel ska motverkas.
Den 1 januari 2024 inrättades Utbetalningsmyndigheten, som har till uppgift att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen genom dataanalys och granskningar, däribland utbetalningar för subventionerade anställningar.
Regeringen lämnade i mars en proposition till riksdagen med ett förslag till en ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Lagen innebär att vissa statliga myndigheter samt kommuner och arbetslöshetskassor ska kunna dela mer information med varandra än vad som är möjligt i dag.
Regeringen har tillsatt en utredning om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter.
Regeringen har också beslutat att sänka subventionsnivån för nystartsjobb från och med den 1 januari 2024.
Den 21 december 2023 beslutade regeringen om en förordningsändring i syfte att förbättra Arbetsförmedlingens möjligheter att genomföra kontroller av arbetssökandes rätt att arbeta och vistas i Sverige.
Vad gäller Arbetsförmedlingens åtgärder är arbetet mot felaktiga utbetalningar prioriterade i myndighetens verksamhetsplan för 2024. Inom arbetsgivarkontrollen görs cirka fyra miljoner automatiska kontroller årligen. Fram till slutet av 2022 fanns det större begränsningar i regelverket för vilka åtgärder Arbetsförmedlingen kunde vidta för att neka beslut och stoppa utbetalningar avseende lönestöd. Arbetsförmedlingen deltar bland annat i ett samarbete med Utbetalningsmyndigheten där de både kommer att ta emot och dela med sig av underrättelser som ska förhindra felaktiga utbetalningar.
Fru talman! Den kriminella ekonomin omsätter hela 150 miljarder, och bidragsfusket och de felaktiga utbetalningarna bedöms uppgå till 20 miljarder kronor per år. Men det kan vara en grov underskattning. Bidragsbrotten har ökat med 133 procent på några år. Det är ett allvarligt problem att många miljarder varje år försvinner från välfärden. Det är pengar som hade kunnat användas för att få ordning på tryggheten i Sverige och förbättra kvaliteten i skolan, sjukvården och äldreomsorgen.
Kraftfulla insatser för att skapa effektivitet, motverka fusk och felaktiga utbetalningar sker nu från regeringens sida, och regeringen är också beredd att vidta ytterligare åtgärder om behovet finns.
Anf. 43 Serkan Köse (S)
Fru talman! Tack, Saila Quicklund, för ett engagerande anförande!
Jag tänkte ställa några frågor till ledamoten för att bättre förstå hur Moderaterna tänker. Ledamoten nämnde att det här är en granskning som omfattar den förra regeringens mandatperiod. Det stämmer ju, men det ledamoten kanske borde ha sagt är att reformen med nystartsjobb infördes av den borgerliga regeringen. Det är den reformen som Riksrevisionen nu formligen slaktar. De menar att det saknas tillräckliga kontroller och att den öppnar för missbruk och fusk.
Ledamoten nämnde också att man har gjort kraftfulla insatser mot fusk.
Jag skulle gärna vilja höra hur Moderaterna tänker sig att man ska göra. Vi har gång på gång föreslagit att man ska införa en arbetsmarknadsprövning för dessa anställningar. Tror ledamoten att detta kanske skulle stärka rättssäkerheten och effektiviteten i systemet? Hur ser ledamoten på att införa kollektivavtal för arbetsgivare som anställer med nystartsjobb för att säkerställa goda arbetsvillkor och minska risken för missbruk?
I sin rapport är Riksrevisionen väldigt tydlig med att styrningen av Arbetsförmedlingen under senare år har präglats av budgetneddragningar som lett till att Arbetsförmedlingen inte klarar av sitt uppdrag. Riksrevisionen konstaterar även, som ledamoten också nämnde, att Utbetalningsmyndigheten kommer att skicka sitt underlag till Arbetsförmedlingen, vilket kommer att kräva ytterligare resurser. Hur rimmar det med de neddragningar som Moderaterna har gjort under alla dessa år på resurserna till Arbetsförmedlingen?
Anf. 44 Saila Quicklund (M)
Fru talman! Jag tror att ledamoten Serkan Köse och jag är helt överens om att bidragsfusket måste stävjas. Som jag nämnde i mitt huvudanförande bedöms det uppgå till 20 miljarder, som skulle kunna användas i välfärden. Det kommer ju inte minst från Socialdemokraterna kritik som går ut på att det finns för lite pengar i välfärden, att man vill ha mer och att kommunerna är utsatta.
Det är förvånande att Socialdemokraterna inte var mer aktiva under sina åtta år. Även då var fusket väl känt. Det är sedan den här regeringen tillträdde som de massiva insatserna har kommit till stånd. Jag kan gärna upprepa dem igen för tydlighetens skull.
Vi har startat en utbetalningsmyndighet. Det kommer att ske ett informationsutbyte mellan myndigheterna. En uppgiftsskyldighet har kommit på plats och är ute på lagrådsremiss. Vi har förordningsförändringar som gör att Arbetsförmedlingen har lättare att tacka nej till att vissa personer eller olämpliga företag får ta del av nystartsjobben. Det sker en mängd olika saker. Vi har också en stor arbetslivskriminalitetssatsning med sju regionala center, och det finns arbetsmiljöinspektörer kopplade till dem. Vi gör enorma satsningar och genomför ett paradigmskifte på justitieområdet för att stävja det här. På frågan vad regeringen gör är svaret att dessa insatser är centrala.
Min fråga till ledamoten Serkan Köse blir: Varför tog inte den förra regeringen tag i det här, när man visste att fusket fanns inom just de här delarna? Varför kom inget till stånd? Det är nu på våra två år som det har skett. Ni hade åtta år på er men genomförde inte det som krävs.
Anf. 45 Serkan Köse (S)
Fru talman! Jag upplever inte riktigt att jag fick svar på mina frågor. Jag kommer att återkomma till dem, men jag kan som svar på ledamotens fråga kort redogöra för vad Socialdemokraterna gjorde under sin tid för att hantera nystartsjobben.
Vi försökte förstärka samverkan med fackförbunden. Vi såg till att fackförbunden fick bättre förutsättningar att lämna yttranden till Arbetsförmedlingen om en arbetsplats lämplighet för nystartsjobb. Det innebär att man har koll på arbetsförhållandena på arbetsplatsen, vilket är viktigt. Det här ledde bland annat till att risken för missbruk av bidragen minskade.
Vi har ställt krav på kollektivavtal. Vi arbetar för att företag med nystartsjobb ska kunna omfattas av kollektivavtal. Men det har ni sagt nej till, Saila Quicklund. Vi föreslog att man ska göra en arbetsmarknadsprövning i varje enskilt fall då man beslutar om nystartsjobb. Det har ni också sagt nej till.
Tyvärr planerar ni även att nästa år riva upp det som handlar om att ge stöd till de fackliga organisationerna så att de kan lämna in yttranden till bland annat Arbetsförmedlingen. De resurserna drar ni undan.
Ledamoten var väldigt stolt över insatserna och satsningen på arbetsmiljöområdet, inte minst mot arbetslivskriminaliteten. Men vi kan väl konstatera inför alla som lyssnar att ingenting fanns på bordet gällande arbetslivskriminaliteten när vi tog över regeringsmakten 2014. Det var den socialdemokratiska regeringen som satte igång strategin. Det var också den socialdemokratiska regeringen som började med de a-krimcenter som ledamoten nämnde. Vi har sju center på plats. Jag är glad att den nuvarande regeringen har fortsatt med den socialdemokratiska strategin och den socialdemokratiska inriktningen för att bekämpa arbetslivskriminaliteten.
Men frågorna kvarstår. Tror ledamoten att rättssäkerheten och effektiviteten i systemet skulle öka om man införde arbetsmarknadsprövning? Varför säger Moderaterna nej till att detta ska omfattas av kollektivavtal?
Anf. 46 Saila Quicklund (M)
Fru talman! Jag tackar Serkan Köse för replikerna.
Jag måste säga att Serkan Köse låter nöjd med den förra regeringens insatser. Ändå är det den här regeringen som har gjort de insatser som jag tidigare redogjorde för. Vi såg ett behov. Det fanns en stor frustration under den tid då vi satt i opposition och såg det här hända. Låt oss komma ihåg att det i snitt är 20 miljarder per år som har gått till bidragsfusk!
Jag vill också påminna Serkan Köse om att det var den socialdemokratiska arbetsmarknadsministern som tog bort kravet på kollektivavtal. Detta skrevs in i januariöverenskommelsen, och det var en socialdemokratisk minister som tog bort kravet. Det behöver man säkert påminna om.
Angående minskade resurser till Arbetsförmedlingen hade vi i utskottet för bara någon vecka sedan besök av generaldirektören, som uttryckte att det med de resurser man har även finns medel som går tillbaka.
Via de förordningsändringar som vi nu gör har man utmärkta instrument för att förhindra brottslighet, fusk och så vidare. Jag måste tydliggöra att det är den här regeringen som offensivt arbetar mot bidragsfusk på alla nivåer. Över departement och ministrar tar vi ett gemensamt ansvar. Pengar ska gå till välfärden och inte ned i kriminellas fickor.
Anf. 47 Magnus Persson (SD)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation nummer 2 i betänkandet.
Fru talman! Sverigedemokraterna har under lång tid pekat på att det finns en omfattande problematik med subventionerade anställningar i alla former. Förr i tiden gällde det de omtalade extratjänsterna, en åtgärd som den nuvarande regeringen och Sverigedemokraterna tagit bort på grund av att den missbrukades väldigt mycket av många kommuner och skapade stora undanträngningseffekter på arbetsmarknaden. Det fanns kommuner som fuskade till sig pengar. Fallet med socialdemokratiskt styrda Malmö kommun är mest känt.
Fru talman! Även nystartsjobben sticker ut i negativ riktning, vilket också bekräftas av Riksrevisionens nu aktuella granskning. Missbruk och överutnyttjande är vanligt, och det finns dessutom kopplingar till arbetslivskriminaliteten. Detta är en granskning Sverigedemokraterna välkomnar. Allt missbruk av statliga medel ska granskas noga, något som tidigare regeringar helt struntade i. Man valde att blunda trots att varningarna duggade tätt.
Fru talman! Dessutom är de subventionerade anställningarna överlag ganska ineffektiva i dagsläget. De brister i resultat när det gäller övergången till de reguljära anställningar som måste vara huvudmålet. Anställningarna har i stället tillsammans med andra arbetsmarknadsåtgärder som till exempel Samhall blivit ett verktyg för att hantera konsekvenserna av de tidigare regeringarnas beslut gällande förvaltningen av den enorma invandring Sverige under en lång period haft.
Fru talman! Gällande nystartsjobben, som detta betänkande handlar om, noterar vi att regeringen vidtagit vissa åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser, vilket Sverigedemokraterna välkomnar. Men, fru talman, problemets kärna är inte vad som sker i dag. Problemets kärna är att tidigare regeringar försämrat regelverket, öppnat upp för fusk och bara blundat för de problem som nu lyfts fram, vilket man tydligt kan se i Riksrevisionens granskning. Jag vet inte vad som var viktigast - att hålla sig vid makten och rätta sig efter Centerpartiet eller att ta tag i problemen.
Den här regeringen tar till skillnad från tidigare regeringar ett stort steg i rätt riktning. Men till skillnad från utskottet anser vi i Sverigedemokraterna att det som redovisas i skrivelsen inte är tillräckligt.
Vi anser därför att regeringen snarast bör åtgärda den bristfälliga konstruktionen av nystartsjobben. Vi anser också att regeringen skyndsamt bör se till att arbetsmarknadens parter och de regionala centrumen mot arbetslivskriminalitet involveras i arbetet med att granska om en arbetsplats är lämplig för ett nystartsjobb.
Anf. 48 Serkan Köse (S)
Fru talman! Tack, Magnus Persson, för ditt anförande! Jag vet inte om forskningen i Sverige håller med ledamoten när det gäller ineffektiviteten hos de subventionerade anställningarna. Det påstås även i den här rapporten att subventionerade anställningar rätt utformade kan ge resultat.
Men Sverigedemokraterna har i sin följdmotion konstaterat att nystartsjobben är felkonstruerade. Trots detta har Sverigedemokraterna inte agerat för att åtgärda problemet. Sverigedemokraterna har bland annat sagt nej till våra förslag om prövning i varje enskilt fall och krav på kollektivavtal.
I dag har vi i arbetsmarknadsutskottet lagt fram ett skarpt förslag om att stoppa alla nya beviljanden av nystartsjobb tills regeringen har vidtagit åtgärder för att få tillräcklig kontroll över vart pengarna tar vägen. Ledamoten nämnde det också i sitt anförande.
Arbetsförmedlingens handläggare behöver som sagt också bedöma att lön och försäkringar är i nivå med kollektivavtal. Det är en tidskrävande insats. Det kräver mer resurser, och det leder också till felaktiga bedömningar och missbruk. Därför vill jag ställa frågan till ledamoten Magnus Persson: Är ledamoten beredd att stödja vårt förslag att stoppa alla nya beviljanden av nystartsjobb tills regeringen har hanterat det här systemet?
Jag och ledamoten är ju överens om att systemet är felkonstruerat. Vi behöver göra någonting, och nu har vi chansen att få ordning och reda på detta. Därför undrar jag om ledamoten är redo att ställa sig bakom det socialdemokratiska initiativet i dag.
Anf. 49 Magnus Persson (SD)
Fru talman! Nystartsjobben är en budgetfråga, och budgeten förhandlar vi med regeringen.
Vi hade en väldigt lyckosam förhandling när det gällde extratjänsterna. De finns inte kvar i dag. Hur budgetförhandlingarna gällande nystartsjobben kommer att falla ut vet jag inte, men vi förhandlar inte budget med Socialdemokraterna.
Socialdemokraterna vill ju inte förhandla med Sverigedemokraterna över huvud taget. Man vill inte diskutera någonting.
Ledamoten nämnde arbetsmarknadsprövningen i sitt förra anförande. Det förslaget låg på bordet i kammaren i åtta år. Ni röstade konstant nej till förslaget, för det var viktigare för er att behålla makten med Centerpartiet. Det var likadant när det gäller kollektivavtalen. Det var ni som tog bort det kravet.
Det är ni som har försämrat regelverket när det gäller nystartsjobben. Det är ju er politik som har gjort det tillgängligt för kriminalitet. Ni luckrade upp det genom januariöverenskommelsen i vårbudgeten inför 2019. Det var ni som var den bidragande faktorn, inte Sverigedemokraterna.
Vi förhandlar budgetfrågor med regeringen. Vi förhandlar inte budgetfrågor med Socialdemokraterna.
Anf. 50 Serkan Köse (S)
Fru talman! Svaret från Sverigedemokraterna är tydligt: De tänker inte göra någonting när det gäller den här viktiga frågan. Så tolkar jag ledamotens svar.
Det här är ingen budgetfråga. Vi menar att vi kan stoppa nya anvisningar. Det kan vi göra här och nu.
Jag undrar fortfarande om Sverigedemokraterna är beredda att stödja ett förslag som innebär att alla nya beviljanden ska stoppas tills vidare, eftersom både jag och ledamoten är överens om att det här systemet inte funkar. Det göder kriminalitet. Pengarna går till fel insatser, och miljarder försvinner ut i det svarta.
Här och nu kan vi göra någonting, Magnus Persson.
Då är återigen frågan till Magnus Persson: Tänker ledamoten ställa sig bakom Socialdemokraternas initiativ i dag att sätta stopp för nya nystartsjobb tills vi har rett ut systemet, eller tänker ledamoten vänta till nästa budget samtidigt som pengarna rullar ut i det svarta?
Anf. 51 Magnus Persson (SD)
Fru talman! Jag kan inte svara på det. Det är ganska svårt att svara på den frågan, för Socialdemokraterna får ju inte förhandla med Sverigedemokraterna.
Min dörr står alltid öppen om ni vill diskutera de här frågorna. Ni hade kunnat komma in på mitt kontor innan ni lade fram initiativet och frågat hur vi stod i frågan. Men Serkan Köses partiledare har ju förbjudit er att förhandla med oss.
Jag diskuterar jättegärna frågan med Socialdemokraterna. Serkan Köse står här och försöker ta billiga politiska poänger genom att peka finger och påstå att vi inte vill göra saker. Men ni får ju inte prata med oss - varför skulle vi köpa er politik rakt av?
Vi förhandlar med regeringen, och de förhandlingarna går ganska bra för oss. Vi fick bort extratjänsterna, och vi kommer att förhandla om nystartsjobben också. Försök inte plocka billiga politiska poänger genom att påstå att Sverigedemokraterna sviker! Det gör vi inte.
Vi har fått igenom betydligt mer i kampen mot missbruken när det gäller dessa jobb under två år än vad ni fick igenom på åtta år. Det var viktigare för Socialdemokraterna att sitta vid makten, så de lät Centerpartiet och Liberalerna styra agendan när det gällde arbetsmarknadsåtgärderna. Nu ser vi resultatet. Kriminaliteten ökar, nystartsjobben missbrukas med mera.
Socialdemokraterna tog bort kravet på kollektivavtal, fru talman. Det är ganska anmärkningsvärt. Det var enbart för att de ville sitta kvar. Det var den viktigaste frågan någonsin för Socialdemokraterna på arbetsmarknadsområdet, och den sålde de ut för att behålla makten.
Ja, vi förhandlar när det gäller nystartsjobben. Vi förhandlar i dagsläget med regeringen, för Socialdemokraterna får inte förhandla med oss. Det är bara att beklaga.
Anf. 52 Magnus Jacobsson (KD)
Fru talman! Riksrevisionen gör bedömningen att de kontroller som Arbetsförmedlingen gör när subventionerad anställning beviljas är ineffektiva på grund av eftersatta it-system och tungrodd administration. Riksrevisionen gör också bedömningen att utformningen av subventionsanställningar medför risk för missbruk, framför allt avseende nystartsjobb.
Riksrevisionen, som har skrivit en rapport om detta, lämnar följande rekommendationer till regeringen:
Säkerställ att riskerna i nystartsjobb motsvaras av anpassade krav på kontroller.
Gör en översyn av förordningarna som anger hur Arbetsförmedlingen ska kontrollera arbetsgivare som saknar kollektivavtal, så att gott anställningsvillkor kan tryggas utan att hanteringen blir alltför kostsam.
Gör en översyn av systemet för återkrav av felaktiga utbetalningar så att Arbetsförmedlingen ges förutsättningar att driva in felaktigt utbetalade ersättningar på ett effektivt sätt.
Regeringen är å sin sida medveten om problemet och har vidtagit åtgärder för att förbättra arbetet inom Arbetsförmedlingen. Regeringen har bland annat bytt generaldirektör på Arbetsförmedlingen. Maria Hemström Hemmingsson har redan påbörjat arbetet med att Arbetsförmedlingen ska bli mer effektiv och fokusera på kärnverksamheten. Hon har för övrigt varit hos utskottet och hållit ett alldeles lysande föredrag om hur hon ämnar arbeta med detta.
Vidare har regeringen upprättat en utbetalningsmyndighet från den 1 januari 2024, som syftar till att komma åt en del av fusket. Regeringen har också tillsatt en utredning om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter.
Ytterligare har regeringen i februari 2024 beslutat att be Lagrådet att yttra sig över ett förslag till en ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbildningar från välfärdssystem samt fusk.
Som kristdemokrat delar jag i många stycken Riksrevisionens oro. Jag håller med om deras synpunkter. Jag tycker att det är väldigt bra att regeringen vidtar åtgärder.
Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag. Kanske får jag inte tillfälle att gå upp i talarstolen mer, så jag passar på att önska en god sommar!
(forts. § 11)
Anf. 124 Serkan Köse (S)
Fru talman! Tack, Magnus Jacobsson, för anförandet!
När vi tittar på de subventionerade anställningarna kan vi konstatera att 18 miljarder kronor betalas ut varje år. Av dem bedöms enligt Arbetsförmedlingen vad vi vet nästan 1 miljard vara felaktiga utbetalningar.
Med tanke på att Riksrevisionen i sin rapport kritiserar nystartsjobben väldigt hårt vill jag fråga om ledamoten anser att de åtgärder som nu finns från regeringens sida är tillräckliga för att hantera missbruket.
Jag vill också veta om ledamoten kan säga någonting om vad som mer behöver göras för att dessa subventionerade anställningar verkligen ska hjälpa dem som står långt ifrån arbetsmarknaden.
Jag tror på de subventionerade anställningarna och att de är viktiga. Rätt utformade kan de innebära att människor får stöd för att komma in på arbetsmarknaden.
I dag på utskottets möte lade vi fram ett förslag till utskottsinitiativ. Jag tror att både jag och ledamoten är överens om att sätta stopp för fusket.
Vi menar att ett sätt att göra det är att pausa alla nya beviljanden av nystartsjobb tills vi ser något konkret från regeringens sida för att se över hela systemet med nystartsjobben.
Jag vill helt enkelt fråga ledamoten från Kristdemokraterna: Är ledamoten redo att ställa sig bakom det socialdemokratiska initiativet att sätta stopp för fusket med nystartsjobben?
Anf. 125 Magnus Jacobsson (KD)
Fru talman! Först vill jag tacka för frågan från Serkan Köse, för jag tycker att det är en viktig fråga.
Det verkar som att vi har stora problem med bidragsfusk och kriminalitet över huvud taget i våra olika system. Det är något som staten har fått börja arbeta mycket mer med. Regeringen vidtar åtgärder på området, vilket jag är glad för.
Frågan är egentligen rätt svår, tycker jag. Jag tillhör dem som rent principiellt helst av allt skulle önska att man snarare såg över skattesystemet och underlättade anställning i ordinarie verksamhet. Det var jättespännande när vi var i Japan och gjorde studiebesök. De har ett regelverk där personer som har extra behov anställs i ordinarie verksamhet, och så vidare.
Oaktat min ideologiska inställning till arbetsmarknad kommer det nog alltid att finnas människor som på olika sätt har behov av stöd för att komma in på arbetsmarknaden. Oaktat de problem som finns och oaktat att regeringen nu vidtar ett antal åtgärder tror jag helt enkelt att det blir fel om man pausar eller stoppar. Det innebär ju att enskilda människor som har behov av att komma in på arbetsmarknaden kommer att hindras från det.
Jag är därför tveksam till just den metoden men delar ambitionen att vi ska ha ordning och reda oavsett om det handlar om migrationspolitik, arbetsmarknadspolitik eller kriminalpolitik. Därför har jag, som jag sa i mitt anförande, varit väldigt tydlig med att Riksrevisionen är kritisk och att jag delar dess kritik. Men jag är också väldigt nöjd med att regeringen nu tar tag i detta.
Anf. 126 Serkan Köse (S)
Fru talman! Vi kan konstatera att vi är överens om problembeskrivningen, men det känns som att vi inte är riktigt överens om hur vi ska hantera problemet.
Det är 18 miljarder i subventioner och 1 miljard, vad vi vet, i felaktiga utbetalningar. Det här göder i dag arbetslivskriminalitet på svensk arbetsmarknad. Det missbrukas. Riksrevisionen är väldigt hård mot det skattesystem som vi har med nystartsjobb och subventioner.
Vi behöver göra någonting, och det verkar som att jag och Magnus Jacobsson är överens om det. Här finns ett förslag. Det handlar inte om att stoppa dem som har insatsen i dag, utan det handlar om beviljande av nya nystartsjobb. Det handlar om att sätta stopp för fusket, det vill säga att våra skattepengar inte ska gå ut till kriminella verksamheter eller kriminella företag.
Jag håller med Magnus Jacobsson om att subventionerade anställningar behövs och kommer att behövas för vissa grupper. Men det är inte det vi diskuterar. Vi ska inte stoppa några subventionerade anställningar, utan vi ska sätta stopp för ett system som är felkonstruerat och som göder kriminalitet och där våra skattepengar pumpas ut till företag som fifflar med våra pengar.
Ett sätt att kunna göra det är att sätta stopp och pausa det här tills vi får någon typ av konkret förslag från regeringen på hur vi ska hantera detta och få kontroll över hela systemet.
Återigen är min fråga till Kristdemokraterna: Är Kristdemokraterna villiga att i dag ge ett besked om huruvida man tänker sätta stopp för fusket och göra gemensam sak med oss socialdemokrater och pausa det nya inflödet av nystartsjobben?
Anf. 127 Magnus Jacobsson (KD)
Fru talman! Det var egentligen två frågor. Den ena var om vi ska sätta stopp för fusket, och då är svaret ja. När det gäller frågan om vi ska göra gemensam sak i det förslag som har lagts i utskottet kommer jag att rösta nej till förslaget.
Det hänger ihop med precis den här beskrivningen. Det är 18 miljarder, och det finns tecken som tyder på att 1 miljard är fusk. Men det innebär fortfarande att 17 miljarder används korrekt. Vi har 350 000 som står utanför arbetsmarknaden. 350 000 är inte en siffra, utan det är individer. Det är människor. Det är någon som inte känner sig delaktig. Det är någon som inte stiger upp på morgonen och går till en arbetsgemenskap och en samhällsgemenskap där man känner närhet.
Jag tror att vi ska göra det vi kan för att komma åt fusket - polisiärt, med en utbetalningsmyndighet och med en helt ny ordning på Arbetsförmedlingen. Jag tror också att de här grejerna i sin förlängning kommer att leda till att det blir bättre.
Jag är däremot inte säker på att de kommer att leda till att allt fusk försvinner, utan jag är tyvärr rädd att den kriminella sfären tenderar att analysera olika lagar och utnyttja människor på ett brutalt sätt. Vi har sett det på andra områden, fru talman, exempelvis LSS. Det är en fantastisk reform som verkligen ger människor det de behöver, och så finns det enskilda kriminella som använder det. Och jag ser egentligen att det är samma fenomen här.
Lösningen att stänga för alla nya nystartsjobb tror jag alltså inte på. Men jag är helt överens med ledamoten Köse om att vi måste komma åt kriminaliteten, och jag hoppas att vi ska kunna göra det tillsammans i den här kammaren.
Anf. 128 Serkan Köse (S)
Fru talman! Alla som kan arbeta ska arbeta, och de som behöver stöd för att komma i arbete ska få den hjälpen. För dem som har en svag ställning på arbetsmarknaden kan subventionerade anställningar, som jag har nämnt tidigare, vara ett effektivt sätt att skapa varaktig sysselsättning.
Även om vägen till självförsörjning ser olika ut för olika individer är det tydligt att subventionerade anställningar, när de används på rätt sätt, spelar en viktig roll inom arbetsmarknadspolitiken.
Fru talman! Det är dock avgörande att dessa anställningar används klokt och ansvarsfullt. Tyvärr har vi sett att detta inte alltid är fallet.
Fru talman! Vi socialdemokrater har länge varnat för att oseriösa och kriminella företag utnyttjar dessa system, vilket leder till slöseri med skattepengar och snedvridning av branscher. Detta slår mot seriösa företag och de arbetslösa som verkligen behöver stöd för att komma i arbete.
Fru talman! Riksrevisionen rapport om kontrollen av subventionerade anställningar bekräftar vår oro. Rapporten visar att nystartsjobben på grund av otillräckliga kontroller och svaga krav på arbetsgivare har lett till ökat fusk och ökad arbetslivskriminalitet.
Riksrevisionen konstaterar att regeringen har utformat de subventionerade anställningarna på ett sätt som medför risk för missbruk. Det gäller särskilt nystartsjobben, som har en hög ersättningsnivå men få kontroller. Det är svårt för Arbetsförmedlingen att kontrollera löner och försäkringar när arbetsgivare saknar kollektivavtal.
Fru talman! Granskningen visar att kontrollen av dessa anställningar inte är effektiv. Problem med eftersatt it-system, tungrodd administration och otillräckliga kontroller lyfts fram. Varje felaktig utbetalning är inte bara ett slöseri med skattemedel utan också en misslyckad insats för de individer som verkligen behöver stödet.
Fru talman! Nystartsjobben, som infördes av den borgerliga regeringen 2007 och har varit högerns favoritåtgärd, skiljer sig från vanliga arbetsmarknadspolitiska program genom att de inte kräver anvisning från Arbetsförmedlingen. Subventionen är en rättighet så länge den anställde uppfyller vissa kvalifikationsvillkor såsom att vara arbetslös under en viss tid eller att vara nyanländ i etableringsprogrammet. Syftet var att göra det enklare och billigare för företag att anställa, vilket har bidragit till att fler har anställts jämfört med andra typer av subventionsformer.
Fru talman! I dagsläget har 30 000 personer nystartsjobb med ett budgetutrymme på omkring 5 miljarder kronor. Detta skiljer nystartsjobben avsevärt från andra subventionerade anställningar. Men denna enkelhet har också lett till större dödviktseffekter, som vi brukar säga, det vill säga att subventionen går till personer som sannolikt skulle ha fått jobb ändå, och till ett ökat missbruk.
Fru talman! Nystartsjobben är särskilt utsatta för fusk eftersom de inte föregås av samma prövning och regelverk som andra subventionerade jobb. Det slapphänta regelverket leder till ett stort slöseri med skattepengar och snedvridning av branscher, vilket riskerar att slå ut seriösa företag.
Fru talman! Vi socialdemokrater kräver nolltolerans mot fusk med lönestöd för att garantera att pengarna går dit de ska. Dessutom noterar Riksrevisionen att de som har en subventionerad anställning sällan omfattas av kollektivavtal, vilket försvårar övervakningen av arbetsvillkor. Vi anser att regeringens insatser inte är tillräckliga för att bekämpa fusket med nystartsjobben. Alla tillgängliga medel måste användas för att motverka arbetslivskriminalitet och den gängkriminalitet som den ofta göder.
Regeringens nedskärningar på det arbetsmarknadspolitiska området får nu allvarliga konsekvenser för kontrollen av subventionerade anställningar.
Fru talman! Riksrevisionens granskning visar att Arbetsförmedlingen saknar tillräckliga resurser för effektivt kontrollarbete. Förvaltningsanslaget har minskat under de senaste åren, och i budgetpropositionen för 2024 har vi fått ytterligare neddragningar. Detta påverkar myndighetens förmåga att hantera beslut om subventionerade anställningar och att utveckla nödvändiga kontroller. Antalet ärenden som kontrollutredare behöver hantera kommer sannolikt att öka både i antal och komplexitet. Dessutom framhåller Riksrevisionen att Utbetalningsmyndigheten kommer att skicka underrättelser om misstänkta fel till myndigheterna, vilket kommer att kräva ytterligare resurser.
Detta rimmar illa med regeringens nedskärningar som alltså redan har försvagat Arbetsförmedlingens kapacitet att utföra effektiva kontroller. Med minskade förvaltningsanslag och ytterligare budgetneddragningar framöver riskerar vi att stå inför en situation där myndigheten inte kan hantera den ökande mängden och, återigen, komplexiteten i ärenden. Regeringens nedskärningar underminerar därmed kampen mot arbetslivskriminalitet och försämrar möjligheten att säkerställa att skattepengar används på rätt sätt. Detta är inte bara ineffektivt utan också oacceptabelt i en tid när varje skattekrona måste användas ansvarsfullt.
Fru talman! Att införa en arbetsmarknadspolitisk prövning inför beviljandet av nystartsjobb är en enkel åtgärd som skulle göra stor skillnad. I linje med Riksrevisionens rekommendationer föreslår vi socialdemokrater därför att Arbetsförmedlingen ska få förbättra kontrollen av företag utan kollektivavtal. Vi föreslår också en översyn av systemet för återkrav av felaktigt utbetalda lönestöd, och vi vill också återinföra det statliga stödet för fackligt samråd.
Fru talman! Jag vill höja ett varningens finger för risken för ökat fusk med subventionerade anställningar när regeringen från nästa år avvecklar stödet till facken för samråd. Bedömningen av arbetsplatsers lämplighet kommer att bli mycket sämre, och facken kommer att behöva stå för kostnaden för att handlägga samrådsyttranden, vilket jag anser är helt orimligt.
Arbetet med att besvara förfrågningar om yttranden innebär en stor arbetsbörda för många arbetstagarorganisationer, särskilt för dem som organiserar branscher med en stor andel subventionerade anställningar såsom vård och omsorg, handel samt hotell- och restaurangbranschen. När ersättningen till arbetstagarorganisationerna tas bort finns en risk att färre förbund kan besvara Arbetsförmedlingens förfrågningar. Detta innebär att myndigheten kan gå miste om värdefull information inför beslut om subventionerade anställningar.
Fru talman! Vi kan inte se på när medborgarnas skattepengar läcker ut ur statskassan. För att få ordning på nystartsjobben behövs en behovsprövning likt den som gäller för andra subventionerade jobb. En arbetsförmedlare ska i varje enskilt fall bedöma om det är arbetsmarknadspolitiskt motiverat att ge individen och företagen skatterabatt. Vi anser också att endast företag med kollektivavtal ska kunna anställa med nystartsjobb.
Fru talman! För att förhindra missbruk och säkerställa att medlen når dem som behöver dem mest måste kontrollen av de subventionerade anställningarna stärkas. Vi har i dag genom ett utskottsinitiativ i arbetsmarknadsutskottet krävt ett omedelbart stopp för alla nya anvisningar till nystartsjobb tills regeringen har vidtagit åtgärder för att få tillräcklig kontroll över vart pengarna tar vägen.
Jag hoppas verkligen, fru talman, att Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna stöder vårt förslag. Jag menar att det är dags att ta kontroll över det här systemet så att det en gång för alla blir ordning och reda på nystartsjobben.
Med detta yrkar jag bifall till reservation 1.
Fru talman! Eftersom det här är den sista debatten innan sommaren vill jag avslutningsvis passa på att tacka arbetsmarknadsutskottets fantastiska kansli för deras hårda arbete och stöd. Jag vill även tacka mina kollegor i utskottet för deras samarbete och engagemang. Slutligen vill jag rikta ett stort tack till talmannen och talmanspresidiet för deras insatser. Jag önskar även er som sitter på läktaren en fantastisk och skön sommar!
(Applåder)
Anf. 129 Camilla Mårtensen (L)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag att avslå motionerna och lägga skrivelsen till handlingarna.
150 000 svenskar har någon form av subventionerad anställning, och det är bra utifrån de förutsättningar som finns på svensk arbetsmarknad. I den bästa av världar hade vi haft en mer flexibel arbetsmarknad där företag vågade och hade ekonomi att anställa även de medborgare som står längre ifrån arbetsmarknaden, har arbetshinder eller behöver prova en ny karriär.
Men så ser det inte ut, och därför finns det olika former av subventioner. Rapporten konstaterar att de också har en bra effekt om de används klokt. Det innebär bland annat att våra gemensamma resurser inte ska hamna i fickorna på välfärdskriminella.
Dagens debatt handlar om just detta. Riksrevisionens rapport belyser de stora problem som finns och har funnits under en lång tid, och då känns det bra att vår regering är på bollen och, som tidigare talare har belyst, har en stor insatsflora. Ett stort förändringsarbete har tagit form, vilket bekräftades när vi hade Arbetsförmedlingens nya generaldirektör på besök i utskottet.
Fru talman! Regeringen har lagt om rättspolitiken, och det kommer även den som sysslar med välfärdsbrott att inse. Möjligheten att neka utbetalningar till oseriösa aktörer har förstärkts liksom möjligheten att inte bevilja insatser hos olämpliga arbetsgivare. Genom Utbetalningsmyndigheten kommer man via dataanalyser och granskningar att upptäcka felaktiga utbetalningar. Vi har sedan mars en ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar och brottslighet. Regeringen har förändrat i förordningen så att Arbetsförmedlingen har större möjligheter att genomföra kontroller av arbetssökandes rätt att arbeta och vistas i Sverige.
Den allra bästa åtgärden är dock att se till att brott, fusk och felaktigheter aldrig sker. Det ska vara lätt att göra rätt både för arbetsförmedlaren, arbetsgivaren och arbetstagaren.
Jag har en del kontakter med Christina, en duktig arbetsförmedlare i Stockholm. Hon har berättat om ett företag, i just detta exempel ett företag med kollektivavtal, som har väldigt många subventionerade anställningar och som systematiskt avslutar anställningarna efter två år för att direkt anställa en ny medarbetare på subvention.
Regelförändringarna som nu sker gör att arbetsförmedlaren ska kunna stoppa anställningen på ett mycket enklare sätt än vad man kunnat tidigare. Det är helt nödvändigt att den typen av företag inte ska få ta del av subventioner, oavsett om de har kollektivavtal eller inte.
Tyvärr är Christina också lite bekymrad över etableringsjobben. För få beviljas, och Christinas bild är att det kommer att fortsätta vara så under lång tid. Det som är skillnaden mot andra subventionerade anställningar är att etableringsjobben innebär mindre administration för arbetsgivarna men blir betydligt krångligare för den arbetssökande som inte sällan har språksvårigheter. Det ökar belastningen på Arbetsförmedlingen och genererar färre jobb för de individer som så väl behöver dem.
Socialdemokraternas lösning är att kräva kollektivavtal och pausa nystartsjobben, tillsammans med lite annat. Att pausa en arbetsmarknadsåtgärd som i stora delar fungerar bra är illa när vi har en arbetslöshet som ökar.
6 av 10 småföretag saknar kollektivavtal. I siffror är det 178 000 företag som har valt att inte ha kollektivavtal. Det är inte för att de har dåliga villkor eller för att de är skurkar, utan det är för att vi i Sverige har ett system där det är frivilligt att ha kollektivavtal och frivilligt att vara ansluten till facket. Många av dessa småföretag vill inte eller har inte de ekonomiska möjligheterna, och ett skäl som ofta uppges är kollektivavtalens brist på flexibilitet.
Fru talman! Fler än sju av tio nya arbetstillfällen skapas i de små företagen. Många nya företag anställer redan från start. Det handlar om 30 000 nya jobb i landet varje år och inte sällan på orter där större företag eller offentlig verksamhet försvunnit. Med den stora grupp arbetslösa som nu står utanför arbetsmarknaden har Sverige inte råd att bortse från denna viktiga grupp företagare. Det är i småföretagen det sker, och det är där det är enklast att få jobb.
Etableringsjobben, där det krävs kollektivavtal, och nystartsjobben, där det inte krävs, är kommunicerande kärl. Om arbetsmarknadens parter lyckas få in fler i etableringsjobb kommer också subventionerade anställningar som nystartsjobb att minska. Men än så länge ser vi inte någon explosion av etableringsjobb. Jag hoppas att det kommer.
Anf. 130 Serkan Köse (S)
Fru talman! Tack för ett engagerande anförande, Camilla Mårtensen!
Ledamoten nämnde flera gånger kontrollmyndigheten och Arbetsförmedlingen och Arbetsförmedlingens resurser. Jag har tittat på Arbetsförmedlingens svar till regeringen där de kommenterar den här rapporten. Arbetsförmedlingen är tydliga med att myndigheten prioriterar arbetet med kontroll och att motverka felaktiga utbetalningar och att de försöker utveckla sin kontrollapparat utifrån de förvaltningsmedel de har till sitt förfogande. De skriver också att det här tar resurser i anspråk och att samverkan med Utbetalningsmyndigheten kräver mer operativa resurser.
Min fråga är ganska enkel. Ledamoten pratar om fusket, om 18 miljarder till subventionerade jobb och 1 miljard i felaktiga utbetalningar. Jag undrar om ledamoten, vars parti nu styr Arbetsmarknadsdepartementet, är nöjd med resurserna till Arbetsförmedlingen. Är de tillräckliga för att komma åt detta problem, med tanke på att Arbetsförmedlingen själva menar att de inte kommer att klara av det?
Anf. 131 Camilla Mårtensen (L)
Fru talman! Tack för din fråga, Serkan Köse!
Det korta svaret är ja. Men jag misstänker att ledamoten gärna vill att jag ska utveckla det lite grann.
Jag och ledamoten satt tillsammans i utskottet när den nya generaldirektören fick denna fråga. Jag blev lugnad av det hon sa. Hon menade att resurserna man tilldelats kommer att räcka.
Det handlar inte alltid om resurser. Jag tänker att det också handlar om förändrade arbetssätt. Det är precis det jag uppfattat att den nya generaldirektören tar tag i.
Jag känner mig lugn. Jag känner att vi har fått en insatsflora på plats som kommer att göra skillnad när det gäller detta.
Anf. 132 Serkan Köse (S)
Fru talman! Jag tackar för svaret.
Ja, jag var med på mötet. Det var jag som ställde frågan till generaldirektören om resurserna. Jag hade nämligen läst en artikel där man hade kommenterat budgetunderlaget som Arbetsförmedlingen lämnat till regeringen för perioden 2024-2026, och i det budgetunderlaget står det tydligt och klart att man inte kommer att klara av sitt uppdrag med de befintliga resurser man har till sitt förfogande.
Det blev intressant, men vi ska kanske inte gå in på vad som diskuterades och sades på ett utskottsmöte. Men jag uppfattade det inte riktigt som att man är helt nöjd med de resurser man har. Det kändes som att det blev lite som att man svarade på frågan men inte tänkte ta en diskussion med utskottet. Budgetunderlaget kanske ska vara en diskussion mellan gd:n och ministern, eftersom det ska lämnas till regeringen. Men vi kan lämna det åt sidan.
Jag upplever fortfarande att myndigheten i svaret om Riksrevisionens rapport konstaterar att man inte kommer att klara av det med de resurser man har.
Det är 1 miljard i felaktiga utbetalningar. Ska vi stoppa det? Vi har som sagt frågat ledamotens partis regeringskompisar och frågar nu hur Liberalerna ser på vårt utskottsinitiativ i dag. Det vi kan göra är väldigt enkelt. Vi kan stoppa, pausa, nya nystartsjobb. Det är ingen budgetfråga. Det gäller att sätta stopp för det nu, tills vi vet hur systemet kan konstrueras och kan göra det lite bättre.
Min fråga till Liberalerna är, återigen: Kommer Liberalerna att ställa sig bakom Socialdemokraternas initiativ om att pausa beviljande av nya nystartsjobb tills vi ser något konkret från regeringen?
Anf. 133 Camilla Mårtensen (L)
Fru talman! Nej, vi i Liberalerna kommer inte att ställa oss bakom detta förslag till utskottsinitiativ. Vi ser nämligen att de åtgärder som vidtagits kommer att göra skillnad. Därmed inte sagt att det inte kommer att behöva vidtas ytterligare åtgärder för att bemöta detta fusk.
Lejonparten av detta, 17 miljarder, anses hamna rätt. 1 miljard är otroligt mycket pengar, och det ska vi stoppa. Men jag är inte säker på att stopp av fler nystartsjobb skulle hindra detta.
Precis som jag sa i mitt anförande tänker jag att vi måste fortsätta jobba med att komma åt när det har blivit fel, när det har fuskats medvetet. Men vi måste också förändra det arbete som sker före, så att det inte blir fel. Vi måste ge arbetsförmedlarna enklare förutsättningar att stoppa en del av detta, när de kan se redan på förhand att det inte är en sjyst arbetsgivare.
Jag vill också poängtera att det finns fusk oavsett om man har kollektivavtal eller inte. Men ledamoten har naturligtvis rätt i att det är lättare att kontrollera dem som har kollektivavtal. Men att stoppa alla nystartsjobb är inte lösningen.
Anf. 134 Ciczie Weidby (V)
Fru talman! Den aktiva arbetsmarknadspolitikens absolut främsta uppgift är att stödja personer som blir arbetslösa så att de kommer tillbaka till varaktig sysselsättning och egen försörjning. Eftersom arbetslösa individer utgör en heterogen grupp med varierande behov och förutsättningar behövs det en mängd olika arbetsmarknadspolitiska verktyg. Det är utbildning, arbetspraktik, vägledning, matchning och just subventionerade anställningar.
Vänsterpartiet tycker att subventionerade anställningar är en bra och nödvändig åtgärd för att hjälpa nyanlända, långtidsarbetslösa och personer med olika funktionsnedsättningar att få en fastare anknytning till den reguljära arbetsmarknaden. Den här typen av anställningar har även stöd i forskningen. Studier visar att personer som haft en subventionerad anställning får ett jobb utan stöd mycket snabbare jämfört med dem som varit öppet arbetslösa.
Med rätt omständigheter leder alltså denna insats från samhället till en välfärdsvinst för såväl individen som samhällsekonomin i stort.
Fru talman! De senaste åren har vi dock sett åtskilliga exempel på att oseriösa arbetsgivare inom vissa branscher sätter i system att ta in arbetslösa från en massa olika program i stället för att anställa dem som ordinarie arbetskraft. När stödperioden är slut avslutas anställningen, och därefter anställs en ny person som också har en subventionerad anställning. Vissa arbetsgivare skriver till och med öppet i sina jobbannonser att de söker personer som har rätt till subventionerad anställning.
Granskningar som genomförts av både medier och enskilda fackförbund visar på omfattande missbruk, fusk, ekonomisk brottslighet, osund konkurrens och utnyttjande av utsatta människor.
Det är uppenbart att många arbetsgivare använder dessa anställningar som ett sätt att dumpa arbetsvillkoren eller för att göra det möjligt att lägga lägre anbud vid upphandlingar. Det leder såklart till att konkurrensen snedvrids, arbetsvillkor dumpas och reguljära anställningar uteblir.
Det här har Vänsterpartiet varnat för under många år, och vi har återkommande lagt fram förslag i riksdagen för att stävja dessa oegentligheter, överutnyttjandet och andra felaktigheter kopplade till de subventionerade anställningarna.
Vänsterpartiet har bland annat föreslagit att nystartsjobb ska omfattas av krav på kollektivavtalsenliga villkor, att nystartsjobbens rättighetsstyrda konstruktion ska ändras så att arbetsmarknadspolitisk prövning och samråd med fackförbund ska genomföras inför beslut om utbetalande av subventionen samt att regeringen ska ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att skärpa kontrollen och uppföljningen av arbetsgivare som får stöd för att anställa.
Fru talman! Vänsterpartiet och jag välkomnar Riksrevisionens granskning och delar rapportens slutsatser och rekommendationer. Jag konstaterar att regeringen i skrivelsen dessvärre varken nämner hur man ser på de problem som tas upp i Riksrevisionens rapport eller lägger fram några konkreta förslag på åtgärder med anledning av de uppgifter som framkommer i rapporten. I stället lyfter regeringen fram ett antal andra åtgärder som förvisso är bra men som inte riktigt har bäring på de problem som lyfts fram i rapporten. Merparten av de åtgärder som regeringen lyfter fram hade regeringen, eller den tidigare regeringen, dessutom beslutat om redan innan den här granskningen kom. Rimligen bör regeringen alltså vidta specifika åtgärder med anledning av rekommendationerna.
Jag menar också att utöver Riksrevisionens rekommendationer finns det fler saker man skulle kunna göra. I LO-rapporten Etablering eller segmentering? - En analys av systemet med subventionerade anställningar finns en mängd jättebra, konkreta förslag. Jag vill lyfta fram två av dem här. För det första bör givetvis dessa nystartsjobb behovsprövas. De bör prövas i samråd med till exempel facket innan man fattar beslut. För det andra bör Arbetsförmedlingens förutsättningar att kontrollera fusk och oegentligheter naturligtvis stärkas. Det ska också finnas möjligheter till straffsanktioner mot arbetsgivare som kringgår eller struntar i kraven. Om man bara skulle göra dessa två saker som föreslås i rapporten skulle jättemånga av de problem som uppmärksammats kunna motverkas.
Fru talman! Innan Arbetsförmedlingen fattar beslut om introduktionsjobb och lönebidrag ska myndigheten hämta in ett yttrande från berörd arbetstagarorganisation om arbetsplatsens lämplighet. Samrådet mellan Arbetsförmedlingen och berörda fackförbund är viktigt för myndighetens kontrollarbete. Vid samråden kan man nämligen samla in värdefulla uppgifter, till exempel om hur lönebilden och villkoren i övrigt ser ut eller om arbetsgivaren kanske har sagt upp personal för inte alltför länge sedan. Att ha den kunskapen som beslutsunderlag är otroligt viktigt. Det gör att man inte skapar osund konkurrens och att arbetsgivare inte kan anställa på felaktiga grunder.
Tyvärr har samrådsförfarandet mellan Arbetsförmedlingen och fackförbunden fungerat ganska dåligt under lång tid, och det har fackförbunden och även Vänsterpartiet uppmärksammat. De bristerna lyfts också fram i Riksrevisionens rapport.
Flera förbund inom branscher som har ett stort antal anställda med subventionerad anställning, till exempel hotell- och restaurangfacket, avstår helt från att yttra sig. Det är för att hanteringen helt enkelt är för omfattande och slukar för mycket av deras resurser. Så är det även för Arbetsförmedlingen.
Fru talman! Man kan fundera över att det i samband med de förordningsändringar som genomfördes i december 2022 infördes ett statsbidrag som ska kunna ge arbetstagarorganisationerna ersättning för det viktiga arbete de gör med yttranden. Det är ett resultat av långsiktigt påverkansarbete från de fackliga organisationernas sida. Men nu aviserar regeringen att man ska dra tillbaka detta. Det är ett helt orimligt beslut. I stället för att förändra utformningen och få ordning och reda aviserar man alltså att man ska avskaffa det. Det är en jättemärklig ordning, tycker Vänsterpartiet. Syftet med fackföreningarnas yttranden är ju som sagt att bidra till att säkerställa kvalitet, motverka missbruk och förhindra att människor far illa. Det borde ligga i samhällets intresse att motarbeta oseriösa arbetsgivare.
En parallell kan dras till parternas arbete med att motverka arbetslivskriminalitet i övrigt. Där har parterna möjlighet att ansöka om bidrag från staten, till exempel via Arbetsmiljöverket, för att täcka kostnaderna för arbetet de lägger ned. Vänsterpartiet tycker att samma princip ska gälla för arbetstagarorganisationernas arbete med att inkomma med yttranden till Arbetsförmedlingen.
Jag ser att kollegorna i kammaren undrar om jag tänker prata ännu mer om detta, men det ska jag faktiskt inte. Ciczie Weidby, Vänsterpartiet, avslutar härmed sitt anförande med att yrka bifall till reservation nummer 3.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 18 juni.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2023/24:135 Tisdagen den 18 juniProtokoll 2023/24:135 Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2023/24:2840 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkandena 1-5,
2023/24:2842 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 1-3 och
2023/24:2843 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt
lägger skrivelse 2023/24:82 till handlingarna.- Reservation 1 (S)
- Reservation 2 (SD)
- Reservation 3 (V, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 93 0 13 SD 0 0 63 9 M 60 0 0 8 C 21 0 0 3 V 0 0 20 4 KD 16 0 0 3 MP 0 0 15 3 L 13 0 0 3 - 0 1 1 0 Totalt 110 94 99 46