Riksrevisionens rapport om skattekontroll av företag
Betänkande 2012/13:SkU21
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 17 april 2013
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Riksrevisionens granskning av Skatteverkets kontroll av företag (SkU21)
Skatteutskottet har granskat en skrivelse från regeringen om Skatteverkets åtgärder för skattekontroll av företag. Skrivelsen baserar sig på en granskning som Riksrevisionen har gjort. Regeringen är nöjd med att Skatteverket arbetar mer förebyggande än tidigare. Regeringen anser att Riksrevisionens granskning är en viktig del i Skatteverkets arbete med att göra kontrollen mer effektiv. Riksdagen konstaterar att Skatteverket till stor del håller med Riksrevisionens om dess analys. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Utskottets förslag till beslut
- Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 2
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2013-02-21
Justering: 2013-03-26
Trycklov till Gotab och webb: 2013-04-04
Trycklov: 2013-04-04
Trycklov: 2013-04-09
Justering: 2013-03-26
Trycklov till Gotab och webb: 2013-04-04
Trycklov: 2013-04-04
Trycklov: 2013-04-09
Reservationer: 1
Betänkande 2012/13:SkU21
Betänkande 2012/13:SkU21
Alla beredningar i utskottet
2013-02-21
Riksrevisionens granskning av Skatteverkets kontroll av företag (SkU21)
Skatteutskottet har granskat en skrivelse från regeringen om Skatteverkets åtgärder för skattekontroll av företag. Skrivelsen baserar sig på en granskning som Riksrevisionen har gjort. Regeringen är nöjd med att Skatteverket arbetar mer förebyggande än tidigare. Regeringen anser att Riksrevisionens granskning är en viktig del i Skatteverkets arbete med att göra kontrollen mer effektiv. Utskottet konstaterar att Skatteverket till stor del håller med Riksrevisionens om dess analys. Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2013-04-17
Debatt om förslag 2012/13:SkU21
Webb-tv: Riksrevisionens rapport om skattekontroll av företag
Dokument från debatten
- 2013-04-17Protokoll 2012/13:93
Protokoll från debatten
Anf. 1 Leif Jakobsson (S)
Herr talman! Jag ska börja med att yrka bifall till den enda reservation i detta ärende som handlar om Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av Skatteverket när det gäller företagsbeskattning.
Det blir alltmer fokus i världen på att skatter ska betalas och att rätt skatter ska betalas. I spåren av finanskrisen och alla de länder som behöver restaurera sin ekonomi efter att ha räddat bankerna och deras ägare under finanskrisen blir det alltmer uppenbart att skatter måste in. Det kan inte vara valfritt att betala eller inte betala eller hur mycket.
Vi har i Sverige i grunden en väldigt god tradition jämfört med många av länderna i Europa som nu krisar ordentligt. Vi ser också att EU, OECD och G20 har frågan om företagsbeskattning och den egentliga skatteinbetalningen högt på dagordningen. Det handlar ganska mycket om de stora multinationella företagen. De lär vi komma tillbaka till senare.
I debatten är det ett stort fokus på företagsskatter. Det är viktigt av två skäl för oss socialdemokrater. Det ena handlar om att finansiera välfärden och att företagen kommer in med de skatter som är beslutade så att vi kan erbjuda medborgarna den välfärd de har rätt till. Det andra handlar om konkurrensneutraliteten. Det är ett allt växande problem i allt fler branscher där företag konkurrerar genom att inte betala skatter eller betala fel skatter.
Det är en dubbelbottnad problematik. Dels slår det mot seriösa entreprenörer och företagare som vill göra rätt för sig, dels ser vi socialdemokrater väldigt tydligt att i de företag där man struntar i sina skyldigheter mot samhället struntar man också i sina skyldigheter mot sina anställda.
Det är där kollektivavtal inte finns, där tjänstepensioner inte betalas in, där försäkringar och annat inte finns som Skatteverkets kontroll av företag ser till att företag konkurrerar på lika villkor, det vill säga att alla betalar rätt skatter. Det är oerhört viktigt även för löntagares rättigheter i Sverige.
Rapporten från Riksrevisionen är högst väsentlig. Vi har valt att huvudsakligen ta fasta på den kritik som Riksrevisionen har när det gäller regeringens sätt att styra och följa upp Skatteverkets kontroll av företag. Jag tänkte att jag skulle citera vad Riksrevisionen säger: "Slutsatsen är att vi anser att regeringen saknar relevant underlag för att bedöma utvecklingen av företagskontrollen och att uppfattningen om hög träffsäkerhet därför är svagt underbyggd."
På andra ställen pekar Riksrevisionen ut att det man har hittat om återrapportering och styrning mellan regeringen och Skatteverket i bästa fall en gång årligen inskränker sig till ett kafferep mellan finansministern och hans gamla statssekreterare. Skulle vi höra en sådan historia om till exempel Greklands eller Italiens styrning av sina skatteverk skulle vi nog dra på smilbanden.
I Sverige finns ingen dokumenterad sådan styrning eller kontroll. När regeringen inte har det får riksdagen naturligtvis ännu sämre möjligheter att följa det som sker och se var det finns principiella problem och ingripa i de fall det behövs.
Rapporten beskriver nya metoder där Skatteverket gått från att vara en kontrollmyndighet till att arbeta förebyggande. Det kan låta sympatiskt och kännas som svensk myndighetskultur, service och allt detta. Problemet är att regeringen inte har förvissat sig om att det paradigmskiftet har lett till en bättre effektivitet. Det är vad Riksrevisionen och vi i oppositionen efterlyser. Vi skulle gärna vilja se att man bevisar att det nya sättet att arbeta är bättre.
Här finns en hel del att problematisera kring. Det gäller till exempel rättssäkerhet och urvalskriterier. Man får uppfattningen att urvalskriterierna för de maskinella urvalen handlar om: Var kan man hitta mest pengar i skattekontrollen? Det är naturligtvis viktigt för finansieringen. Men den andra delen gäller att stävja oseriösa företag.
Det sker ofta i branscher där det kanske inte är enorma belopp men där själva förekomsten av skatteundandraganden och skatteflykt håller på att förstöra hela branscher. När branscherna är förstörda finns den organiserade kriminaliteten där och tar över. Vi ser tyvärr det i Sverige. Därför skulle till exempel en riksdagsdebatt om huruvida man bara ska ha urvalskriterier om var de stora pengarna finns att hämta vara behövlig.
Ett annat exempel är detta med fördjupat samarbete. Det förekommer inte i Riksrevisionens rapport. Det dök upp på ett sätt som jag nog vill påstå både oppositionens och majoritetens företrädare i skatteutskottet inte kände sig informerade om och komfortabla med hur det hade gått till.
Det handlar om att Skattverket har öppnat för någon form av inbäddad personal på större företag men också gjort avtal med till exempel Föreningen Auktoriserade Revisorer. Den frågeställningen ställer naturligtvis en massa saker på sin spets som vi tycker hade varit ganska självklart att regeringen hade informerat skatteutskottet om så att skatteutskottet hade haft en möjlighet att diskutera innan man ger sig in i en sådan principiellt annorlunda verksamhet.
Herr talman! Kontentan av det hela är en fråga till Alliansen. Varför tycker inte ni att Skatteverkets styrning är av intresse för riksdagen? Är ni nöjda med hur vi till exempel uppdagade verksamheten med inbäddade konsulter och fördjupat samarbete med storföretagare? Tycker ni att det är okej att inte regeringen och riksdagen har koll när sådana principiella, annorlunda metoder väljs i skattekontrollen?
Anf. 2 Mats Pertoft (MP)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationen.
Riksrevisionens rapporter är någonting som det är väldigt viktigt att ta fasta på. Det är ju inte för inte som de 2003 fick ett betydligt starkare mandat, för det handlar om styrning. Det handlar om styrning av statliga verksamheter, att kontrollera vad som händer och hur denna styrning går till.
Med tanke på revisionens betydelse i hela samhällslivet blir jag lite förundrad när jag läser regeringens svar som mer handlar om att ja, det här fixar vi väl på något sätt. Föregående talare använde ordet kafferep. Jag är nog benägen att hålla med om att det låter som att det är väldigt många kafferep från regeringens sida, och för den skull även från Skatteverkets sida. Det är väl inte kafferepskultur vi ska främja i Sverige. Gärna en fika, men inte när det gäller styrning av statliga verksamheter. Då slår det fel.
Vi ska vara noggranna i Sverige med att vårda den kultur vi har av formell styrning. Formaliteter är viktiga. Det informella kan lätt dra i väg och bli någonting som till slut helt urartar.
Regeringen har några exempel på styrning som inte verkar ha fungerat alltför väl. Jag kan nämna Telia. Jag kan nämna Vattenfall. Jag kan nämna ett flertal statliga bolag där styrningen inte verkar ha gått så himla bra, i alla fall om man lyssnar på å ena sidan vad ministrar säger och å andra sidan vad bolag säger. Då är det viktigt att ta det som Skatteverket säger på allvar och inte bara vifta undan det, som regeringen gör.
I Riksrevisionens förslag när det gäller regeringens styrning av Skatteverkets företagskontroll skriver man: Varken budgetpropositionen eller regleringsbreven ger någon tydlig bild av styrning av skattekontrollen av företag. Finansdepartementet litar på att den informella styrningen av Skatteverket fungerar väl - ännu fler kafferep. Man uttrycker förtroende för att Skatteverket informerar om eventuella problem i de muntliga avstämningar som sker regelbundet varje år. Här kunde man nästan ha skrivit "kafferep" i stället för "muntliga avstämningar".
Är det så att verksamheten ska säga att nu är det dags att göra någonting? Är det inte snarare regeringen som ska styra det? Det är detta som är själva problemet, och det är därför oroväckande när regeringen på det här sättet viftar undan kritiken och får stöd av majoriteten i skatteutskottet. Det gäller också det fördjupade samarbetet mellan Skatteverket och större företag som framkom tydligt vid den utfrågning som utskottet arrangerade. Det är helt enkelt för mycket informalitet.
Jag skulle vilja påstå att det är ett ganska tydligt tecken på en regering som har suttit lite för länge och kanske flyttat lite för många statssekreterare till generaldirektörsposter. Det är klart att om man känner varandra är det alltid bra med kafferep, men det får inte göra att man bortser från det formella. Det formella är väldigt viktigt i ett demokratiskt samhälle och ska gå att följa upp. Det ska vara tydligt och ge klara riktlinjer för hur man ska arbeta. Det är precis det som vi från Miljöpartiet upplever att Riksrevisionen påtalar. Det är inte så allvarliga och jättesvåra saker, men det formella har stor betydelse.
Det som är oroväckande är när man viftar undan det formella på det här sättet och menar att man kan klara det genom lite samtal och telefonsamtal här och där. Därför menar vi att det här borde tas på mycket större allvar. Det formella är viktigt i en demokrati. Det är viktigt också att vi inte hamnar i en fikakultur på ett dåligt sätt.
Därför, herr talman, yrkar jag bifall till reservationen.
Anf. 3 Ulf Berg (M)
Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande nr 21 gällande regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport om skattekontroll av företag.
Riksrevisionen har granskat Skatteverkets kontroll av företag. Hur den kan utvecklas och förbättras kan sammanfattas i fyra punkter. Den första är hur man mäter och följer kontrollernas träffsäkerhet. Riksrevisionen anser att det är svårt att avläsa hur kontrollerna utvecklats över tid. Den andra är Skatteverkets uppföljningsverktyg, som kritiseras. Den tredje är Skatteverkets val av arbetsmetod. Den fjärde är valet åtgärder.
Herr talman! Det finns skäl att påpeka att vid nästa årsskifte fyller Skatteverket jämnt, det vill säga tio år. Vi som har deklarerat under många herrans år lever nog i tron att Skatteverket borde fylla tresiffrigt. Men Skatteverket blev
en
myndighet den 1 januari 2004. Innan bestod den av flera myndigheter. Även om nästan tio år kan tyckas vara en lång tid har jag respekt för att det ibland tar lite tid att få ordning på alla nya rutiner.
Många av oss i skatteutskottet får ofta ta del av synpunkter på Skatteverkets ändrade arbetssätt. Har sådana arbetssätt sitt ursprung i att myndigheten gör nya politiska bedömningar utan förändrad lagstiftning är det naturligtvis otillfredsställande. Men jag bedömer att anledningen till de diskussioner som har uppstått är att Skatteverket just blivit
en
myndighet och att man arbetar för att alla medborgare och företag behandlas lika i hela landet. Om vi politiker anser att rågången hamnat fel efter prejudikat är det naturligtvis vår uppgift att fatta nya beslut och ändra lagstiftningen. I en demokrati vore allt annat otillfredsställande.
Mot bakgrund av detta kan man ha viss förståelse för att det finns ytterligare saker som kan förbättras. Det framhålls även att regeringen hela tiden följer utvecklingen.
Det är naturligtvis viktigt att Skatteverket fungerar på ett utmärkt sätt. De skatter som vi i Sveriges riksdag beslutar om ska också betalas in - en uppfattning som säkert delas av kommuner och landsting. Det ska naturligtvis ske på ett rättssäkert sätt. Exempel på helt nya bedömningar kan enligt min uppfattning bara ha grund i att Skatteverket fortsätter arbetet med att få en likartad bedömning i hela landet.
Herr talman! Skatteverkets nya arbetssätt är naturligtvis välkommet. Det ska vara svårt att göra fel, och man ska göra rätt från början. Arbetet har förskjutits till mer förebyggande och mindre kontrollerande. I det arbetet är det naturligtvis viktigt att vi också genomför lagstiftningsarbeten för att underlätta detta synsätt. Personalliggare för vissa branscher, kassaregister, RUT och ROT är bara några exempel på beslut som vi i Alliansen har genomfört för att det ska bli svårare att göra fel och lättare för Skatteverket att genomföra sina kontroller. Vi ska gå vidare med ytterligare åtgärder som snart ska debatteras i denna kammare gällande kontantbranschen.
Också inom ett annat område har vi genomfört åtgärder. Det har tillkommit informationsutbytesavtal. Hur många sådana tillkom under regeringen Persson? Inga, så vitt jag vet.
Herr talman! Det är ingen tvekan om att den relativt nya myndigheten, Skatteverket, har mycket att samordna och utveckla, dels arbetet för att få till stånd en samsyn bland de tidigare egna myndigheterna, dels att ta till sig och arbeta med de nya verktyg som vi i Alliansen förser Skatteverket med. Därför gör regeringen mycket klokt i att följa Skatteverkets utvecklingsarbete.
Att slå in öppna dörrar har blivit oppositionens paradnummer. Helt uppenbart har de rödgröna ingen egen samordnad politik. I detta betänkande är det, föga förvånande, S och MP som reserverar sig.
Jag hör till den skara som ser fram mot arbetet med den nya skattefelskarta som regeringen gett Skatteverket i uppdrag att ta fram. Då får vi svaret om vårt arbete varit tillräckligt effektivt eller om vi måste ta ytterligare steg. Det är dock viktigt att dessa steg inte trampar på medborgarna. Alla skattebetalare ska känna trygghet i en rättssäker bedömning från Skatteverket. Om rättssäkerheten inte finns där finns det anledning för regeringen att skrida till verket, och det skyndsamt. Det finns inget i Riksrevisionens rapport som tyder på detta.
Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen.
Anf. 4 Leif Jakobsson (S)
Herr talman! Ulf Berg konstaterar att det absolut är rätt väg och rätt omprioriteringar som är gjorda. Jag sade också i mitt inlägg att jag fann det sympatiskt och i linje med den syn vi har och den myndighetskultur vi vill ha i Sverige.
Problemet är bara, Ulf Berg, att Riksrevisionen i sin rapport konstaterar att det inte är belagt att det har varit rätt väg att gå från en betydligt större kontrollvolym ned till det som är i dag. Det är detta vi vill veta, och vi tycker att det är problematiskt att regeringen inte visar större intresse för det.
Visst är detta en trend i hela Västeuropa. Alla skatteverk och skatteverkschefer träffas, och så kör man den nya modellen. Det känns igen från att konsulter åker runt i kommuner och berättar om nya styrsystem och annat.
Det är viktigt för oss att vi får ordentliga underlag och utvärderingar och får svar på frågan om detta är rätt eller inte.
Den kritik som Svenskt Näringsliv framförde vid hearingen var ganska oroande. Man gav uttryck för en oro över att alla kanske inte längre behandlades lika av Skatteverket. Det är vi politiker som är satta att se till att sådan oro undanröjs.
Åter till frågan som jag ställde. Den handlade om ett praktiskt exempel, nämligen det fördjupade samarbete som Skatteverket har inlett där man låter personal finnas på plats på stora företag och finnas med tidigt i processen. Det kan vara ett effektivt sätt, men frågan som ställdes var: Tycker inte Ulf Berg att det hade varit rimligt att regeringen hade informerat och kanske hört med riksdagen innan man lät Skatteverket göra detta?
Anf. 5 Ulf Berg (M)
Herr talman! Låt oss jämföra med exempelvis tullen. Där försöker man ha ett arbetssätt som får godset att flyta så bra som möjligt över våra gränser men har också kunskapen som gör att man slår till på rätt flöden för att få sina träffar.
Skatteverket har samma arbetssätt. Man måste göra noggranna analyser så att kontrollerna blir effektiva. Riksrevisionen har sagt att detta arbetssätt kan utvecklas.
I regeringens skrivelse, som inte verkar ha tillkommit på ett kafferep, vilket S och MP uppfattar det som, står det ordagrant på s. 1: Regeringen kommer att noga följa det fortsatta arbetet.
Jag vet vad som kommer att hända om Anders Borg börjar peka med hela handen. Då kommer ni att tävla om att KU-anmäla honom för ministerstyre.
Vi har inte denna ordning i Sveriges statsskick, utan regeringen skriver ett regleringsbrev. Sedan är det myndigheterna som tar många beslut.
Vi tar beslut på strategisk nivå, och jag tror att det är nyttigt att vi påminner oss om det.
Ibland verkar det passa att man ministerstyr för att få ordning och reda medan man i andra fall absolut inte ska göra det. Det vore klädsamt om S hade ungefär samma uppfattning oavsett ärende.
En tioåring är inte fullärd. Det finns säkert saker och ting att utveckla. Tycker inte Leif Jakobsson det?
Anf. 6 Leif Jakobsson (S)
Herr talman! Jag förmodar att Ulf Berg syftar på Skatteverkets ålder, men det vi diskuterar är regeringen. Den är tack och lov inte tio år, och vi kommer att göra allt för att det inte ska bli någon tioårsdag heller.
Vi talar om regeringens styrning och information till riksdagen, vilket Riksrevisionen pekar på. Det är inte vi som har hittat på detta, men vi tycker att det är rimliga resonemang Riksrevisionen för.
Samtidigt som vi förde den principiella diskussionen och fick rapporten från Riksrevisionen blev vi uppmärksammade av bland annat Svenskt Näringsliv på det så kallade fördjupade samarbete som hade inletts.
Vi som sitter i utskottet vet alla att vi fick olika information gång från gång. Hemsidor med information ändrades och så vidare.
Det är inte Skatteverket utan regeringen jag kritiserar för att en sådan stor förändring inte skett på ett mer konsistent sätt och att riksdagen och skatteutskottet inte vare sig informerats eller haft möjlighet att fundera över detta.
Är Ulf Bergs uppfattning att inget finns att förbättra här och att riksdagen inte behöver mer information får vi i oppositionen försöka använda våra möjligheter i skatteutskottet till att få en mer strukturerad uppföljning och information om vad som händer för att kunna ta initiativ i tid. Det är inte rimligt att vi som landets skattepolitiker ska behöva bli upplysta av till exempel Svenskt Näringsliv om stora förändringar på Skatteverket. Det tror jag att Ulf Berg egentligen håller med om.
Anf. 7 Ulf Berg (M)
Herr talman! Riksrevisionen har tittat på Skatteverkets arbetssätt, och på ett antal punkter tycker man att det finns utvecklingsmöjligheter.
Jag kan meddela att alliansregeringen hela tiden kommer att jobba med utvecklingsarbete, oavsett vad det gäller. Det gäller givetvis också Skatteverket.
Man kan få ett intryck av reservanterna att regeringen inte tar till sig Riksrevisionens synpunkter, men så är det inte. Det står också på första sidan i regeringens skrivelse: Regeringen förutsätter att Skatteverket fortsätter sitt arbete med ständiga förbättringar i syfte att uppnå en effektivare verksamhet. Regeringen kommer att noga följa det fortsatta arbetet.
Det är solklart att regeringen delar Riksrevisionens uppfattning att det finns saker som Skatteverket kan utveckla. Detta kommer regeringen noggrant att följa.
Jag återkommer till det jag sade i mitt inledningsanförande. Detta är ett typiskt ärende som oppositionen reserverar sig mot och slår in en vidöppen dörr. Egentligen har vi en samsyn, men här försöker man få Riksrevisionens rapport om Skatteverkets effektivitet till att regeringen inte har skött sig.
Detta är kanske oppositionens uppfattning, men det är klarlagt att man hela tiden utvecklar. Vi har haft dialog med Skatteverket och kallat till oss det. I denna fråga hade vi en stor hearing den 6 december i riksdagen där Riksrevisionen, Skatteverket, Svenskt Näringsliv, Företagarna och ett antal ledamöter deltog. Då ställde vi frågor för att ytterligare belysa dessa problem. Detta sker alltså inte i några dolda kafferum utan öppet i riksdagen.
Anf. 8 Mats Pertoft (MP)
Herr talman! Ulf Berg talade om en tioåring som inte är fullärd. Jag håller med om att en tioåring inte brukar vara fullärd. En tioåring behöver ofta handledning och styrning; det vet jag som lärare. En tioåring behöver också uppfostran, men det kanske inte Skatteverket behöver så mycket av.
Det intressanta är den kritik som vi för fram och som Ulf Berg inte alls berör i sitt anförande, nämligen att det blir en informell styrning.
En informell styrning har den nackdelen att den inte går att följa upp, när det blir muntliga möten. Regeringen skriver också själv att man "förutsätter". Ordet "förutsätter" är väldigt märkligt i det här sammanhanget, för det betyder att man inte behöver säga något och inte behöver skriva ned något utan att det sker något slags telepati mellan regeringen och Skatteverket. Jag tillhör inte dem som tror på telepati - Moderaterna kanske gör det.
Det viktiga för mig är det formella, att man via regleringsbrev och via en tydlig styrning visar vad som ska hända och hur ska det ske, och även att Skatteverket replikerar. Det är det som Riksrevisionen kritiserar i sin rapport - att det är för mycket informellt.
Det menar jag att Moderaterna ändå måste kunna ta till sig. Det är ju ändå ni som är en stor del av regeringen. Jag hoppas att ni inte tror att det informella är något som löser alla problem. När man har suttit lite för länge vid makten är det visserligen en tendens att man tror att det går att lösa allt informellt. Men det är inte så en demokrati fungerar.
Därför undrar jag: Hur ställer sig Ulf Berg till den informella kafferepsstyrning som regeringen verkar använda sig av när det gäller Skatteverket?
Anf. 9 Ulf Berg (M)
Herr talman! Detta med kafferep är intressant. Jag tycker att Socialdemokraterna ska börja med att ha interna kafferep, så att man kommer överens om vad man vill. Sedan kanske man bjuder in Vänstern och Miljöpartiet och fortsätter kafferepet så att man pratar ihop sig. Det må vara ett fungerande arbetssätt.
Men när regeringen informerar och har dialog med skatteverk är det naturligtvis på ett annat sätt, även om saker och ting också sköts informellt. Vi måste komma ihåg att det är regleringsbrevet som styr Skatteverket från regeringens sida.
Vi vet mycket väl att Skatteverket har en pågående dialog. I maj, är det väl, ska vi diskutera kontantbranschen när det gäller torg- och marknadshandel. Det är ett typexempel där vi alla känner till att Skatteverket i sitt interna arbete har upptäckt saker som inte är bra och som försvårar skattekontroll. Man är ganska övertygad om att det finns människor som inte gör rätt sig och betalar de skatter som vi är helt överens om ska in. Det arbetet har nu lett fram till att det kommer en proposition.
Det är inte regeringen utan Skatteverket som jobbar med de här frågorna, i dialog. Det är väl jättebra att man har den dialogen. Det är klart att det också finns frågor där man från politikens sida kanske säger: Detta kommer vi aldrig att genomföra - det är mot vår ideologi. Då är det liksom ingen idé att Skatteverket lägger ned en massa jobb.
Än en gång: Det står väldigt klart i regeringens skrivning att man hela tiden kommer att följa detta. Jag tycker också att man ska påminna sig att det gäller en byråkrati som tar lite tid att ena. Det har varit flera myndigheter för mindre än tio år sedan.
Anf. 10 Mats Pertoft (MP)
Herr talman! För att ta upp vad Ulf Berg sade precis på slutet, att det tar lång tid att enas: Det ger ännu större anledning till större formalitet och tydligare styrning från regeringens sida.
Min fråga, som jag inte verkar få svar på, gäller: Riksrevisionen, som har till uppgift att revidera, analysera och se felen, svagheterna och nackdelarna i den statliga styrningen, pekar tydligt på att den informella styrningen är för stor. De pekar på det problemet.
Detta svarar regeringen på med att man "förutsätter" att Skatteverket ska veta vad de vill. Men då svarar man ju inte alls! Det är därför vi har skrivit en reservation i frågan - eftersom regeringen inte tar den högst berättigade kritiken på allvar.
Jag tycker att Skatteverket gör ett jättebra jobb, och jag är mycket imponerad. Sedan har jag frågetecken kring det fördjupade samarbetet. Men generellt gör Skatteverket ett mycket bra jobb.
Den som inte gör ett bra jobb är regeringen. Det är regeringen som Riksrevisionen kritiserar för att de har en informell styrning. Ulf Berg tar själv upp hur viktigt det är för en inte helt vuxen myndighet att den måste styras, att den ska liksom uppfostras, att den är bara tio år gammal, att det är svårigheter att få ihop verksamheten.
Jag får inget svar från Ulf Berg. Tar Ulf Berg och Moderaterna frågan om styrning av Skatteverket på allvar? Det är min fråga. Det verkar inte vara så. Annars hade vi från Miljöpartiet och Socialdemokraterna inte behövt reservera oss i den här frågan.
Anf. 11 Ulf Berg (M)
Herr talman! Vi tar skattebetalarnas pengar på allvar. Någonstans är det någon som har betalat in en skattekrona som bland annat går till Skatteverket. Det har sagts förr att om man inte använder skattekronan på rätt sätt är det en stöld från medborgarna.
Naturligtvis är det så, Mats Pertoft, att vi moderater om några vill ha ordning och reda och vill ha en rättssäker bedömning från Skatteverket - det får man inte glömma bort.
Jag kan ta ett exempel när det gäller olika myndigheter som det tidigare fanns i Skatteverket. Det gäller bland annat rationaliseringsköp när man köper jordbruksmark. I dag finns det en process på gång, och man har satt ned foten, eftersom det har varit olika bedömningar på olika ställen.
Sedan får vi se var rågången går, efter prejudikat som kommer att ta tid att få fram. När det är klart kan vi från politiskt håll säga: Den rågången blev inte bra - vi ska se till att man inte behöver köpa på sig så mycket mark, eftersom detta är viktigt för landsbygden och så vidare. Men det är svårt att från politiskt håll agera innan samordningen är fullt klar. I det här fallet har LRF varit mycket tydlig med att de kommer att driva detta i rätten. Så länge det pågår rättsliga bedömningar vet man inte var rågången går.
Även om man ibland tycker att vissa saker inom den statliga byråkratin ska gå mycket fortare måste man ha respekt för att saker och ting tar sin tid. Det måste få göra det i en rättsstat och en demokrati. När man är oense måste man få rättsliga prövningar och utslag. Därefter kan vi politiker skrida till verket och ändra om vi inte tycker att det har blivit bra.
Anf. 12 Gunnar Andrén (FP)
Herr talman! Skattepolitik är inget kafferep. Skatteadministration är inget kafferep. Det är allvar, och det berör varje svensk.
Jag vill börja med att instämma med Ulf Berg på en mycket viktig punkt, nämligen att det ska vara svårt att göra fel i skattepolitiken. Det tror jag är en mycket viktig utgångspunkt för all skatteadministration. Det ska vara svårt att göra fel.
Ska man göra fel måste det finnas ett syfte, ett uppsåt. Det är det vi måste ha blicken på, när det är uppsåt och skatteplanering som syftar till skatteundandragande.
Detta betänkande är, vill jag påstå, mycket gastkramande. Ändå vill jag säga att det inte är fullt så gastkramande för en del skattebetalare som måndagens vårproposition var, för i den - det är inte behandlat i detta ärende, men det finns ett samband - fanns det ett avsnitt som inte uppmärksammades alls.
Det var att regeringen har beslutat föreslå riksdagen att se till att det skattefrälse som har uppstått genom att många företag har delat upp sig för att undkomma skatt genom 3:12-reglerna, där man har revisionsbolag, advokatbyråer och liknande, ska betala den skatt som vi i riksdagen tycker är berättigad att företag ska betala. Det har man genom finurlig skatteplanering, genom att dela upp dessa företag, lyckats undkomma.
Det är ingenting som Skatteverket ligger bakom, utan det är vi i riksdagen som får ta ansvar för att vi inte hade förutsett konsekvenserna och att många skatterevisorer är duktiga skatteplanerare.
Men nu har det gått så långt att skatteplaneringen har övergått i skatteundandragande, enligt mitt sätt att se. Riksdagen och riksdagens skatteutskott har då att se till att denna typ av skattefrälse försvinner. Alla ska betala rätt skatt i Sverige. Det ska vara svårt att göra fel. Men när folk har uppsåt att komma undan den skatt som de ska betala är det riksdagens och riksdagens skatteutskotts sak att se till att så inte sker. Det är mycket bra att regeringen nu har föreslagit att det skattefrälse som har bildats här ska bort. Detta har nämligen ett samband med vilket förtroende man har för Skatteverket och skattepolitiken över huvud taget.
Detta betänkande är, i motsats till vad oppositionen har sagt, mycket starkt i sak. Däremot är oppositionens förslag att man ska addera Riksrevisionens rekommendationer, som Ulf Berg också har sagt, att slå in en öppen dörr.
Jag har under mina år aldrig varit med om att det har kommit ett sådant förslag från mitt parti, Moderaterna, Centerpartiet eller Kristdemokraterna när vi satt i opposition eller tidigare att man ska addera detta helt kritiklöst utan att värdera det över huvud taget. Det är en mycket konstig situation.
Jag noterar att Miljöpartiet och Socialdemokraterna har anslutit sig till detta. Det är för mig fullständigt obegripligt att man inte gör en egen värdering av Riksrevisionens förslag på denna punkt. Det är konstitutionellt mycket märkligt.
Det förslag som oppositionen har kommit med har en konstitutionell motsättning. Man vill att regeringen ska addera detta och helt kritiklöst anta ett förslag och säga: Gör så här. Man vill nästan styra i detalj vad som ska göras.
Nu tycker jag att denna kritik är fel av andra skäl, men det är en annan sak.
Hur skulle det se ut, precis som Ulf Berg sade, om man började detaljstyra Skatteverket? Nej, Skatteverket ska vara självständigt i förhållande till regeringen efter regleringsbrevet.
Det är klart att om man vill skriva in de tomma satser som redan finns är det en sak. Men det gör varken till eller från i sakfrågan.
Det finns fortfarande en del problem i Skatteverket efter dessa tio år. Ett sådant problem som påpekas är att behandlingen av olika skatteföreteelser och skattebeslut fortfarande är alltför olika runt om i landet.
I betänkandet kan man läsa följande:
"Genom att göra en myndighet av skatteverksamheten skapades förutsättningar för en rättssäker verksamhet. I en organisation som finns i hela landet är det inte realistiskt att helt eliminera regionala skillnader i effektivitet. De regionala skillnaderna har dock minskat betydligt efter omorganisationen och skillnaderna fortsätter att minska i omfattning."
Men, herr talman, det är mycket viktigt att alla skattebetalare i detta land behandlas lika. Där måste man fortsätta, och det finns säkert ingen oenighet om detta.
När vi tittar på vad vi nu ska besluta om kan vi se att det går en stor skiljelinje 2006. Det har egentligen inte att göra med regeringsskiftet utan med den allmänna samhällsutvecklingen. Fram till 2006 var Skatteverket mycket inriktat på en kontrollerande verksamhet, inte minst av enskilda personers deklarationer. En hel del skattebeslut som har tagits i riksdagen har gjort att kontrollerna av enskilda har minskat. Det har gjort att Skatteverket efter 2006 mer har blivit en förebyggande verksamhet. Det tror jag att vi alla kan vara tacksamma över.
Herr talman! Jag ska hoppa över att säga något om kafferepet. Jag vet att Mats Pertoft där är sakkunnig som ingen annan efter de 16 kafferep som man hade 1998-2006. Kaffekonsumtionen gick upp varje gång man skulle budgetförhandla i det här landet. Men det kanske inte hör till detta.
Men enligt Riksrevisionen ligger 80 procent av skattefelet för närvarande på företagsbeskattningen. Det är ostridigt en sak som gör att regeringen måste arbeta vidare för att uppnå att det måste vara svårt att göra fel. Det måste finnas ett uppsåt, och då ska det ofta vara kriminaliserat.
Anf. 13 Karin Nilsson (C)
Herr talman! När jag tittar igenom Riksrevisionens granskning av Skatteverkets skattekontroll av företag reagerar jag otroligt starkt på Skatteverkets sätt att skylla nästan alla skattefel på företagssektorn.
Precis som Gunnar Andrén nämnde bedömer Skatteverket att 80 procent av skattefelen härrör från företagssektorn.
Då är det viktigt att känna till att Skatteverket definierar alla enskilda individer som utför ett svart arbete som skattefuskande företagare i sin statistik, även om de varken har F-skattsedel eller företag eftersom det arbete som de utför annars skulle ha utförts av ett företag.
Så om en snickare med en anställning på en byggfirma jobbar svart på kvällar och helger anser Skatteverket att han är en fuskande företagare och faller in under statistiken.
Jag anser att det är kränkande att inkludera hårt arbetande seriösa företagare i statistiska uppgifter som innehåller beskyllningar som inte på något vis härrör från deras vardagliga verksamhet.
Seriösa företagare har allt att vinna på att bli av med illojal konkurrens från mindre nogräknade skattefifflare och vill självklart inte bli ihopbuntade med dem i Skatteverkets statistik över fuskare.
Sedan finns det säkert etablerade företagare som gör fel och där jag hellre skulle se en hjälpande hand än en stjälpande.
Herr talman! Som Ulf Berg mycket riktigt påpekade tidigare finns det inget i Riksrevisionens rapport som visar att det skulle finnas brister i rättssäkerheten inom Skatteverkets arbete. Det är just det som jag egentligen beklagar. Jag har nämligen gång på gång stått här i talarstolen och berättat om företagare som blivit anklagade av Skatteverket för skattefusk men som efter flera år med rättsliga processer i förvaltningsdomstolarna lyckats få rätt mot myndigheten.
Detta elände har upprepat sig gång på gång, och jag hade förväntat mig att Riksrevisionen i sin granskning av Skatteverkets företagskontroll hade tagit med detta som jag anser är ett högst anmärkningsvärt beteende.
Jag blir lika upprörd och ledsen varje gång jag får kännedom om en ny konkurs och en ny familjetragedi som har sin grund i att Skatteverket har nitiska tjänstemän som till varje pris ska ha rätt, även när de uppenbarligen har fel.
Det senaste i raden av övertramp handlar om ett företag i Åkersberga. Jag har samlat en lång rad namn och företag på min lista.
Skatteverket hörde av sig och ville komma ut för en kortare information och för att ta del av bokföringen. Företaget hade bra ordning på sin bokföring som sköttes av en bokföringsbyrå, och det var inget konstigt med det. De var välkomna.
Efter det första besöket dröjde det fem månader innan Skatteverket hörde av sig igen för kompletterande frågor.
Ytterligare två månader senare så slog bomben ned - två veckor före jul. Helt plötsligt hade Skatteverket fått Förvaltningsrätten att godkänna ett betalningsföreläggande på 5,7 miljoner kronor. Innan företagaren hunnit säga flaska hade man utan företagarens vetskap tömt alla omsättningstillgångar, nollat alla bankkonton och kontaktat alla företagets kunder med uppmaningen att pengarna för företagets fakturor skulle sättas in på Kronofogdens konto.
Hur driver man ett företag med 30 anställda som ska få ut sina löner till jul, och hur sköter man sina avbetalningar och leverantörsfakturor när en statlig myndighet på ett ögonblick har tömt alla bankkonton och förstört alla affärsrelationer?
Hela historien visade sig ha sin upprinnelse i att företaget hade anlitat en underleverantör som i sin tur inte hade skött sig gentemot Skatteverket. Underleverantören hade varken betalat skatt, moms eller arbetsgivaravgifter. Men i stället för att anklaga de skyldiga personerna kastade sig Skatteverket över en oskyldig företagare som faktiskt hade kollat att underleverantören hade F-skattsedel och försäkrat sig om att de inte hade några betalningsanmärkningar eller skatteskulder. Vad mer kan man kräva? Om det är någon som möjligen skulle ha kunnat bidra med mer information om underleverantörens obetalda skatter skulle det i så fall vara just Skatteverket.
Efter en lång tid av psykisk press med kränkande behandling i form av utmätningar av bil och pensionsförsäkringar, uppborrning av det privat bankfacket och hot från Ekobrottsmyndigheten om sex års fängelse för misstanke om grovt skattebrott var företagaren totalt barskrapad. Hem och familj hade gått åt fanders, och han led av en djup depression. Livsverket, företaget, var satt i konkurs. Då kom man slutligen fram till, i både första instans och högre förvaltningsrätt, att företagaren var oskyldigt anklagad av Skatteverket. Men som om detta inte var nog fortsätter Skatteverket att utöva sin makt och sätta sig över samtliga domstolar genom att yrka på att justitiekanslern ska avslå företagarens skadeståndsanspråk.
Jag rekommenderar verkligen alla er som sitter här och som lyssnar på debatten att läsa Christer Almgrens blogg där han delar med sig av sitt liv och orkar berätta och sätta ord på vad han har upplevt. Som ni hör blir jag fruktansvärt upprörd. Om ni som lyssnar har någon empatisk förmåga att sätta er in i Christers situation ska ni inte läsa bloggen på kvällen, för då kan ni inte sova. Ni blir också mörkrädda, för detta är en rysare.
Jag anser att detta är en grymt skakande historia. Ni får ursäkta att jag tar det så personligt, men jag . Detta visar på en myndighets makt som man inte tror kan existera.
Herr talman! Detta är bara en av alla de berättelser jag ha fått till mig de senaste åren. Tyvärr har jag alltså flera berättelser utöver denna. Det här var endast en kort sammanfattning av ett fruktansvärt livsöde som jag inte önskar att någon mer ska behöva uppleva. Jag har för flera år sedan framfört till Riksrevisionens tjänstemän att de borde få med detta i sin granskning av Skatteverket vad gäller verkets agerande då det finns tjänstemän som bedriver häxjakt på enskilda företagare utifrån misstanke om brott som det inte finns belägg för.
Jag har som sagt gång på gång här i kammaren lyft fram behovet av ökad rättssäkerhet. Jag har försökt få fler att se fler perspektiv än de rent fiskala intressena i frågan om skattekontroll av företag. Jag hoppas verkligen att någon har lyssnat denna gång och stöder mig i mitt krav på att detta maktmissbruk ska få ett slut.
Skatteverket är otroligt bra på mycket, men detta är en av många historier som solkar ned och överskuggar hela myndighetens mål och ambitioner att vara en myndighet för svenska folket - och den myndighet som svenska folket har högst förtroende för.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2013-04-17
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1
Protokoll med beslut
- 2013-04-17Protokoll 2012/13:93
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Riksrevisionens rapport om skattekontroll av företag
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2012/13:Sk7 av Mats Pertoft m.fl. (MP) och
2012/13:Sk8 av Leif Jakobsson m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt
lägger skrivelse 2012/13:48 till handlingarna.- Reservation 1 (S, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 99 0 13 M 97 0 0 10 MP 1 20 0 4 FP 22 0 0 2 C 19 0 0 4 SD 19 0 0 1 KD 17 0 0 2 V 18 0 0 1 Totalt 193 119 0 37