Riksrevisionens rapport om systemet för återkallelser av uppehållstillstånd
Betänkande 2023/24:SfU17
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 29 maj 2024
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Rapport om systemet för återkallelser av uppehållstillstånd (SfU17)
Socialförsäkringsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av systemet för återkallelser av uppehållstillstånd.
Riksrevisionen anser att systemet inte fungerat effektivt under bedömningsperioden. I skrivelsen till riksdagen redogör regeringen för sin bedömning av läget, och vilka åtgärder som vidtagits på området. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.
- Utskottets förslag till beslut
- Skrivelsen läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Från regeringen
- Riksrevisionens rapport om systemet för återkallelser av uppehållstillståndSkrivelse 2023/24:121
Beredning, Genomförd
Justering: 2024-05-21
Trycklov: 2024-05-23
Alla beredningar i utskottet
Rapport om systemet för återkallelser av uppehållstillstånd (SfU17)
Socialförsäkringsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av systemet för återkallelser av uppehållstillstånd.
Riksrevisionen anser att systemet inte fungerat effektivt under bedömningsperioden. I skrivelsen till riksdagen redogör regeringen för sin bedömning av läget, och vilka åtgärder som vidtagits på området. Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutas.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2024-05-29
Debatt om förslag 2023/24:SfU17
Webb-tv: Riksrevisionens rapport om systemet för återkallelser av uppehållstillstånd
Dokument från debatten
- Onsdag den 29 maj 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:124
- Protokoll 2023/24:124 Onsdagen den 29 majProtokoll 2023/24:124 Riksrevisionens rapport om systemet för återkallelser av uppehållstillstånd
Protokoll från debatten
Anf. 57 Ola Möller (S)
Fru talman! Först och främst vill jag tacka Riksrevisionen för att man har gjort den här granskningen. Det är viktigt med god revision och att vi får svart på vitt vad som kan förbättras i statens förvaltning.
Jag vill också påpeka att vi har ett särskilt yttrande i det här ärendet. I det särskilda yttrandet lyfter vi bland annat fram den ventil som infördes 2013 i den här frågan samt att det har agerats en hel del från tidigare regeringars sida.
Anf. 58 Nima Gholam Ali Pour (SD)
Fru talman! Socialdemokraterna har i ett särskilt yttrande betonat att under en del av den period som rapporten täcker fick syrier permanent uppehållstillstånd på grund av Migrationsverkets rättsliga ställningstagande om att så skulle ske.
Det är ett intressant historiskt faktum att Migrationsverket tog ett sådant beslut. Dock handlar den här rapporten om något helt annat. Riksrevisionens rapport handlar om återkallelse av uppehållstillstånd, inte beviljande av uppehållstillstånd.
Dessutom står det inte ett ord i rapporten om Migrationsverkets beslut om att syrier skulle få permanent uppehållstillstånd. Migrationsverkets beslut om att ge syrier permanent uppehållstillstånd resulterade i rätt många saker som var negativa för Sverige, men det har inte resulterat i att färre uppehållstillstånd blir återkallade. Jag vill gärna att Socialdemokraterna förklarar hur det hänger ihop.
Däremot står det i rapporten att återkallelser av uppehållstillstånd hade låg prioritet under den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Det är förklaringen till bristerna i återkallelser av uppehållstillstånd, enligt den rapport som vi diskuterar i dag. Enligt rapporten var det den socialdemokratiska regeringen som inte gav Migrationsverket några mål, uppdrag eller återrapporteringskrav gällande återkallelser av uppehållstillstånd. Det är det som har orsakat bristerna om man ska utgå från Riksrevisionens rapport.
Vad menar Socialdemokraterna egentligen i sitt särskilda yttrande?
Anf. 59 Ola Möller (S)
Fru talman! Som svar på den första frågan är det ju självklart att om man utfärdar permanenta uppehållstillstånd kommer det också att finnas fler uppehållstillstånd att återkalla senare i processen. Om de är tillfälliga kommer de inte att förlängas om man inte söker om dem. Därför är det relevant.
Den andra frågan handlar om målen, och där har vi haft andra målsättningar. Rapporten säger också att andra ärendeslag har prioriterats, till exempel återvändandet där vi satte ett mål på 50 procent.
Det har också gjorts ett antal insatser för att samordna den här verksamheten bredare än bara i det här ärendeslaget genom ett antal uppdrag, till exempel förbättrad delgivning, förbättringar i Utbetalningsmyndigheten, sekretessbrytande åtgärder för att kunna utbyta information samt att folkbokföringen har styrts upp utifrån socialdemokratiska utredningar.
Anf. 60 Nima Gholam Ali Pour (SD)
Fru talman! Det beviljas rekordfå uppehållstillstånd i dag, enligt den statistik vi har. Men det innebär inte att vi ska arbeta mindre med återkallelser av uppehållstillstånd. De två hänger inte ihop. Man ska återkalla uppehållstillstånd om det saknas grund för uppehållstillståndet även när få uppehållstillstånd beviljas. Jag förstår inte riktigt hur det här hänger ihop, men ledamoten kanske kan förklara lite mer.
Bristen på fokus på återkallelser av uppehållstillstånd från den socialdemokratiska regeringens sida är det som har orsakat bristerna i Migrationsverkets verksamhet gällande återkallelser av uppehållstillstånd.
Det är också det som har orsakat att Försäkringskassan betalat ut medel till personer som antingen inte skulle ha fått permanent uppehållstillstånd eller inte ens har haft ett uppehållstillstånd. Hundratals miljoner kronor har betalats ut till dessa personer på grund av att den socialdemokratiska regeringen inte lagt fokus på återkallelser av uppehållstillstånd.
Även om Socialdemokraterna som ledamoten nu säger har lagt fokus på något annat har det här skadat Sverige på olika sätt, bland annat genom att skattemedel betalats ut till personer som inte skulle ha tagit del av socialförsäkringsförmåner.
Anf. 61 Ola Möller (S)
Fru talman! Jag är förvånad över att ledamoten inte förstår att mängden ärenden på en myndighet också avgör vad man kan prioritera. Till exempel kom 163 000 personer under ett enskilt år på grund av den lagstiftning som ledamotens samarbetspartier införde, och det är klart att det påverkar. Man måste prioritera i den ärendefloran.
Vi ser att problemet med felaktiga utbetalningar är bredare. Utbetalningsmyndigheten arbetar nu med sekretessbrytande åtgärder, delgivning och så vidare. Det vill säga att fokus på att det ska bli rätt i systemet har funnits där.
Sedan håller jag med om att det är bra att Riksrevisionen lägger fram en granskning där man säger att här hade det behövts andra mål. Det är det som är revisionens syfte, och jag uppskattar att vi har en riksrevision.
Riksrevisionen har också påpekat att vi har dödviktseffekter i rotavdraget på 8 miljarder årligen och att fusket med vabben i år är rekordstort på 85 miljoner - 12 miljoner nere i Skåne, där vi kommer ifrån.
Det är intressant att det man lägger emfas och retar sig på i utbetalningarna är just det här. Det är för jäkligt, tycker man. Men det handlar ju inte om summorna pengar. Det är för att här handlar det om invandrare och potentiellt muslimer, som ledamoten har uppvisat stark aversion mot historiskt sett.
Det var också så att tempot i återkallandena ökade mot slutet. Migrationsverket uppmärksammade det här 2019, och därför återkallades ungefär en tredjedel av den totala mängden 2020 och 2021. Från 2022 var det också tydligt att man arbetade med den här frågan därför att man i dialog med regeringen hade kommit fram till att det behövdes. Här har alltså skett saker.
Det är också så att om det händer saker som att det kom en enorm mängd 2014-2015, då förflyttar det sig. Man ska hantera massor av ärendeslag. Då är det klart att effekterna också uppstår senare. Det ligger i sakens natur. Men ledamotens brist på erfarenhet av att styra visar sig här. Han förstår inte hur en myndighet fungerar.
Anf. 62 Nima Gholam Ali Pour (SD)
Fru talman! I dag har vi möjligheten att i denna kammare diskutera en rapport som verkligen slår hål på myten om att Socialdemokraterna förde en stram migrationspolitik.
Rapporten tittar på återkallelser av uppehållstillstånd under perioden 2013-2020. Under nästan hela denna period hade Socialdemokraterna regeringsmakten och formade migrationspolitiken.
När en utlänning med permanent uppehållstillstånd lämnar Sverige för att bosätta sig i ett annat land ska Migrationsverket återkalla det permanenta uppehållstillståndet. Men så har det inte fungerat när Socialdemokraterna styrt Sverige. Enligt rapporten hade 9 000 utlänningar kvar sina permanenta uppehållstillstånd i slutet av 2020 trots att de hade lämnat landet 2019 eller tidigare. Enligt rapporten var detta toppen av ett isberg, då ytterligare personer troligen hade lämnat landet utan att detta hade registrerats av svenska myndigheter.
Rapporten visar också att 1 700 personer som var folkbokförda i Sverige och hade uppehållstillstånd för arbete helt saknade registrerade arbetsinkomster år 2020 utan att deras uppehållstillstånd återkallades.
Riksrevisionen bedömer att en viktig förklaring till dessa brister är att återkallelser av uppehållstillstånd har haft låg prioritet hos den tidigare regeringen och Migrationsverket.
Tidigare regeringar har mellan åren 2013 och 2022 inte gett Migrationsverket några mål, uppdrag eller återrapporteringskrav gällande återkallelser av uppehållstillstånd.
Samtidigt har den socialdemokratiska regeringen genomfört omfattande besparingar på Migrationsverket, vilket har resulterat i att Migrationsverket inte har kunnat ta egna initiativ för att prioritera återkallelser av uppehållstillstånd.
Det är inte en stram migrationspolitik man för om man inte återkallar uppehållstillstånd för de utlänningar som inte längre har någon grund för att vistas i Sverige. Det är inte en stram migrationspolitik man för om utlänningar kan behålla sitt uppehållstillstånd när de öppet avviker från de grunder som deras uppehållstillstånd baserades på.
Detta är dock precis vad som har hänt under det socialdemokratiska styret. Det mest upprörande är att en del av detta har hänt efter migrationskrisen när det borde ha varit uppenbart för alla partier att de som inte har någon grund för sitt uppehållstillstånd borde få sitt uppehållstillstånd återkallat.
Socialdemokraterna och deras koalitionspartier i regeringen har helt enkelt slarvat med migrationspolitiken. Och för allt detta slarv, för denna dåliga utformning av migrationspolitiken, har skattebetalarna betalat ett pris. Bortsett från det pris som betalats i form av ett otryggare samhälle som följer av att människor som inte har rätt att vistas i Sverige fortsätter vistas i Sverige, har det betalats ut rätt mycket pengar av svenska myndigheter till dessa utlänningar som borde ha fått sitt uppehållstillstånd återkallat.
Riksrevisionens rapport visar på felaktiga utbetalningar från statliga myndigheter och kommuner på upp till 430 miljoner kronor under perioden 2013 till 2020. Utbetalningarna har dels gått till utlänningar vars uppehållstillstånd har återkallats, dels till personer som varaktigt flyttat från landet utan att deras permanenta uppehållstillstånd har återkallats.
Anledningen till att utlänningar vars uppehållstillstånd har återkallats har fortsatt att få olika former av socialförsäkringsförmåner och bidrag i Sverige är att myndigheter inte har delat information med varandra. Bland annat Försäkringskassan har inte haft aktuella uppgifter om att utlänningen i fråga fått sitt uppehållstillstånd återkallat.
Allt detta har pågått under en lång tid utan att Socialdemokraterna har agerat, vare sig före eller efter migrationskrisen. Allt detta är också ett tecken på hur lite Socialdemokraterna har fokuserat på återvändarverksamheten. Har man inte koll på vilka som ska befinna sig i landet vet man inte heller hur många som ska utvisas.
Det är ett faktum att det under det socialdemokratiska styret har rått totalt kaos när det gäller migrationspolitiken. Människor som saknat uppehållstånd har plockat ut socialförsäkringsförmåner som de inte haft rätt till.
Socialdemokraterna, som är så noggranna när det gäller vem som ska betala in skatt och hur mycket, har inte kunnat hindra illegala migranter från att plocka ut bidrag som de absolut inte haft rätt till. Det är en skandal. Så här ska det inte fungera i ett i-land.
Riksrevisionens rapport visar att det ökande antalet illegala migranter som i sin tur främjar den illegala ekonomin och den organiserade kriminaliteten har sin grund i den migrationspolitik som förts. Enligt rapporten var 44 procent av alla vars uppehållstillstånd återkallades mellan åren 2013 och 2020 fortfarande folkbokförda i Sverige den 31 december 2021.
Hur kan det vara möjligt att Migrationsverket återkallar ett uppehållstillstånd och att utlänningen, som då inte längre har rätt att vistas i Sverige, flera år senare fortfarande ändå är folkbokförd i Sverige trots att utlänningen inte har beviljats ett nytt uppehållstillstånd? Är detta vad Socialdemokraterna kallar en stram migrationspolitik?
Jag kan förstå att Socialdemokraterna klagar över att regeringen vill införa en informationsplikt där myndigheter och kommuner ska informera Polismyndigheten och Migrationsverket ifall dessa myndigheter och kommuner kommer i kontakt med illegala migranter. Utifrån det Socialdemokraterna har gjort under sina år vid makten verkar det som om de har velat ha kvar illegala migranter i landet.
Det är även bra för allmänheten att höra lite mer fakta om hur dessa illegala migranter har kunnat plocka ut bidrag tack vare Socialdemokraternas misskötsel. Riksrevisionen bedömer att svenska myndigheter under perioden 2014 till 2020 felaktigt betalat ut upp till drygt 121 miljoner kronor i bidrag till utlänningar vars uppehållstillstånd har återkallats. Kommuner har betalat ut ytterligare 54 miljoner kronor i ekonomiskt bistånd till illegala migranter.
Under samma period har svenska myndigheter betalat ut upp till 260 miljoner kronor i bosättningsbaserade förmåner till ungefär 1 650 utlänningar som hade kvar sitt permanenta uppehållstillstånd trots att de hade registrerats som utflyttade från Sverige och saknade rätt till dessa bosättningsbaserade förmåner.
När det gäller utlänningar med uppehållstillstånd för studier har var fjärde utlänning med ett sådant uppehållstillstånd inte uppfyllt villkoren för sitt uppehållstillstånd mellan åren 2013 och 2020. Enligt Riksrevisionen anses detta vara en försiktig skattning.
Detta är allt annat än resultatet av en stram migrationspolitik.
Den nuvarande regeringen har påbörjat arbetet med att få på plats en migrationspolitik som skapar ordning och reda och som allmänheten kan ha förtroende för. I sitt första regleringsbrev till Migrationsverket gav regeringen Migrationsverket i uppdrag att vidta åtgärder för att stärka sitt arbete med ärenden om återkallelse av uppehållstillstånd.
Just det faktum att regeringen mycket tidigt började fokusera på denna verksamhet har gett resultat. Redan under 2023 började antalet återkallelser av uppehållstillstånd öka markant jämfört med tidigare år. Migrationsverkets årsredovisning för 2023 visar att antalet återkallade uppehållstillstånd och statusförklaringar mer än fördubblades jämfört med 2022.
För några veckor sedan besökte jag själv en återkallelseenhet hos Migrationsverket som arbetar med att återkalla uppehållstillstånd. De håller på att utveckla sina arbetssätt; bland annat arbetar de med att återkalla uppehållstillstånden för alla dem som "flytt" från sitt hemland men ändå åker tillbaka dit varje sommar.
Nu fungerar också tipsfunktionen, så det är bara att tipsa Migrationsverket ifall ni har information om sådana fall eller andra fall där någon har lämnat in falska uppgifter om sin grund för uppehållstillstånd. Det har upprättats rutiner där specialister arbetar med dessa ärenden systematiskt.
Vi är på väg mot en ordning för migrationen där alla måste följa regelverket. Mer resurser behövs dock för denna verksamhet. Det handlar om personella resurser, då fler ska arbeta med att återkalla uppehållstillstånd eftersom det knappt fanns någon verksamhet omkring detta under Socialdemokraternas regeringstid, vilket Riksrevisionens rapport framhåller.
Men det behövs också andra typer av resurser, såsom it-system för att hantera informationen omkring dessa ärenden för att återkallelserna av uppehållstillstånd ska bli fler och ske snabbare. Just frågan om it-system har adresserats i regeringens regleringsbrev till Migrationsverket för 2024, där Migrationsverket fått i uppdrag att med hjälp av digital teknik öka effektiviteten i verksamheten.
Migrationsverket ska också framöver redovisa olika former av uppgifter och statistik omkring återkallelseärenden så att de misstag som skedde under det socialdemokratiska styret inte upprepas. Med tanke på vilken misskötsel som har skett avseende återkallelser av uppehållstillstånd behövs det mer resurser för att arbeta med denna verksamhet för en lång tid framöver.
Under denna regering har också lagändringar antagits för att det ska bli lättare att återkalla uppehållstillstånd. En sådan lagändring trädde i kraft den 1 mars 2024. Den innebär att det ska vara möjligt att i vissa fall återkalla ett uppehållstillstånd om det kan antas att utlänningen kommer att bedriva statsstyrt företagsspioneri eller verksamhet med koppling till terrorism.
Det pågår också flera utredningar för att ta fram lagförslag där det ska bli lättare att återkalla uppehållstillstånd när de missbrukas. Det handlar bland annat om förslag där uppehållstillstånd kan återkallas på grund av brister i utlänningens levnadssätt.
Här uppstår även möjligheter att återkalla uppehållstillstånd för imamer som sprider hat eller utlänningar som sympatiserar med extremister.
När det gäller frågan om återkallelser av uppehållstillstånd har denna regering genom sin handlingskraft tydligt visat att Socialdemokraterna avstod från att agera för landets bästa. Riksrevisionens rapport visar tydligt att Socialdemokraterna är allt annat än regeringsdugliga, då de gravt har misskött migrationspolitiken.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.
Anf. 63 Magnus Resare (M)
Fru talman! Jag tror på en reglerad invandring. Om man tror på en reglerad invandring är återkallelser av uppehållstillstånd en del av det. Jag tror att det är viktigt att vi återkallar uppehållstillstånd när någon gjort sig oförtjänt av sitt uppehållstillstånd. Det kan vara att man har brutit mot villkoren för sitt arbetstillstånd eller studietillstånd. Man kanske inte har gått i skolan utan i stället gjort något annat och haft ett annat syfte med sitt besök i landet. Man kanske har gjort något som gör att man inte ska vara kvar här. Oavsett vad det handlar om är återkallelser av uppehållstillstånd en viktig del av den reglerade invandringen.
Det är intressant att ta del av Riksrevisionens rapport om - eller kritik mot - den tidigare regeringen, som nu har presenterats. Det här kan inte Socialdemokraterna skylla på någon trollfabrik eller att det skulle vara något slags regeringspropaganda. Det här är svart på vitt. Det här är en rapport från Riksrevisionen där man konstaterar att den socialdemokratiska regeringen inte gjorde någonting.
Fru talman! Luften darrar väl fortfarande efter det att Magdalena Andersson röt ifrån för att folk satt i bänkarna och pratade för några dagar sedan. Trots det sitter hennes partikompisar och pratar i bänkarna i dag. De störde den föregående talaren, och jag ser att de börjar prata nu också. Jag bara noterar det.
Låt oss återgå till ämnet. I Riksrevisionens rapport konstateras att den tidigare regeringen varken gav som uppdrag eller hade som mål att Migrationsverket skulle jobba med återkallelser. Nu satsas det däremot på detta.
Jag var i Göteborg förra veckan och besökte återkallelseenheten som byggs upp där. Stolta medarbetare berättade att de var handplockade för att arbeta med just återkallelser av uppehållstillstånd. Man har tagit de bästa av dem som har jobbat med arbetstillstånd, studietillstånd, asyl och uppehållstillstånd av skyddsskäl. För att jobba med återkallelser av uppehållstillstånd behöver man nämligen kunna alla de olika skälen till att uppehållstillstånd getts i Sverige. De jobbar hårt med detta, och det öppnas fler ärenden nu. Det får vi också beröm för i rapporten.
Man konstaterar i rapporten att det inte tidigare funnits någon kommunikation mellan olika myndigheter i Sverige. Det Skatteverket vetat om människor, som hade kunnat ligga till grund för att återkalla uppehållstillstånd, är inte information som har delgivits Migrationsverket. Det finns andra myndigheter som samma sak gäller för. Det tar vi tag i nu. Vi river murar mellan myndigheter för att information ska kunna gå fram och för att få ordning på det här. Vi ska ha en reglerad men också rättssäker invandring till Sverige.
Något som har slagit mig nu när jag har jobbat med de här frågorna i snart två år är att människor som har uppehållstillstånd i Sverige för att de inte kan vara i sitt hemland ändå har kunnat åka på semester dit. Jag har fått den bilden bekräftad av passkontrollanter på landets flygplatser och även av medarbetare på Migrationsverket. De har berättat att de vet att människor åker till sina hemländer på semester trots att de säger att de ska skyddas mot dem. Men inget har gjorts tidigare, för det har inte funnits något regelverk eller system för att återkalla uppehållstillstånd. Man har börjat arbeta med det här, men det går såklart att göra mer.
Det är inte rimligt att den som befinner sig i Sverige och säger sig ha behov av skydd från sitt hemland åker på semester dit och är där några veckor om året. Men det börjar man jobba med nu. Det går dock säkert att göra mer där också.
Det viktiga är att Riksrevisionen konstaterar att det inte var bra förut. Det såg vi alla, men det känns skönt att få det bekräftat. Det blir bättre nu. Jag ser fram emot regeringsunderlagets fortsatta arbete med att ta fram bra politik för att få ordning på Sveriges migration.
(Applåder)
I detta anförande instämde Eleonore Lundkvist (M) och Nima Gholam Ali Pour (SD).
Anf. 64 Ingemar Kihlström (KD)
Herr talman! I dag debatterar vi Riksrevisionens rapport om systemet för återkallelser av uppehållstillstånd. Det är en viktig fråga. Sverige bör som land ha kontroll över vilka som har rätt att vistas här och också vem som inte längre bör ha uppehållstillstånd. Det är viktigt ur många olika aspekter, till exempel för att skapa förtroende för migrationspolitiken men också säkerhetsmässigt och inte minst ekonomiskt. Det handlar om vad våra skattepengar används till.
Riksrevisionen har i sin rapport granskat systemet för återkallelser av uppehållstillstånd mellan åren 2013 och 2022. De har granskat om det har fungerat effektivt. Den övergripande analysen har utgått från följande frågor: Uppnås syftena med återkallelseverksamheten? Har Migrationsverket en effektiv process för att initiera, utreda och besluta i återkallelseärenden? Finns effektiva kanaler mellan Migrationsverket och andra berörda myndigheter för att dela nödvändig information i återkallelseärenden? Resultatet är nedslående och också anmärkningsvärt, då den övergripande slutsatsen är att systemet för återkallelser av uppehållstillstånd under bedömningsperioden 2013-2022 inte fungerat effektivt.
Riksrevisionen lyfter i sin rapport fram ett antal brister i hanteringen. Man visar bland annat på att Migrationsverket inte alltid initierat återkallelseärenden fastän det funnits information som tyder på att det borde ha skett. Brister i delgivningsrutinerna medför att Migrationsverkets beslut om återkallelse inte alltid vinner laga kraft. Dessutom är det oklart hur stor del av alla som får sitt uppehållstillstånd återkallat som faktiskt lämnar landet, eftersom alla inte avregistreras från folkbokföringen som utflyttade. Felaktiga utbetalningar av bidrag, ekonomiskt bistånd och bostadsbaserade förmåner förekommer därför.
Riksrevisionen bedömer också att Migrationsverket inte har haft effektiva tillvägagångssätt för att hantera återkallelser av uppehållstillstånd eller skyddsstatusförklaring under den granskade perioden.
Riksrevisionen konstaterar att vad gäller dessa frågor har regeringens styrning av Migrationsverket under bedömningsperioden varit svag, för att inte säga obefintlig, eftersom Migrationsverket inte gavs några mål, uppdrag eller återrapporteringskrav i fråga om återkallelser mellan åren 2013 och 2022.
Denna dystra bild ger intryck av att detta inte var en viktig fråga för den S-ledda regeringen. De följde inte upp situationen och gav inga direktiv, och därmed kunde det inte heller ske någon förändring. Återigen står S i talarstolen och säger att de tagit krafttag, att de startat processen och att de gjorde förändringar när de satt vid makten. Men när man sitter vid rodret och inte styr driver båten fritt. Det är verkligen inte så man ska hantera en viktig fråga.
Herr talman! Man kan konstatera att arbetet med återkallelser varit undermåligt under en lång tid, den period som Riksrevisionen genomlyst. För att upprätthålla en god migrationspolitik måste systemet med uppehållstillstånd hanteras så att de uppehållstillstånd som inte längre ska gälla återkallas.
Vad blev då konsekvenserna av denna bristfälliga hantering? Precis som nämnts tidigare hade 9 000 personer kvar sina permanenta uppehållstillstånd i slutet av 2020 fastän de hade registrerats som utflyttade från Sverige 2019 eller tidigare. Ytterligare personer har troligtvis lämnat landet utan att det har registrerats av svenska myndigheter.
Man visar också att 1 700 personer som var folkbokförda i Sverige och hade uppehållstillstånd för arbete saknade arbetsinkomster. Det betyder att de inte har arbetat. Ytterligare 2 800 personer med uppehållstillstånd för studier saknade registrering för någon form av studier i Sverige. Det innebär att nästan vart tionde arbetstillstånd och vart fjärde studerandetillstånd kan ifrågasättas. Detta är anmärkningsvärt.
Herr talman! Detta har inte bara effekten att människor felaktigt har kvar sina uppehållstillstånd. Det har också en ekonomisk effekt. Granskningen visar att felaktiga utbetalningar från statliga myndigheter och kommuner på upp till 430 miljoner kronor skedde under perioden 2013-2020. De har gått dels till personer vars uppehållstillstånd har återkallats, dels till personer som varaktigt flyttat från landet utan att deras permanenta uppehållstillstånd har återkallats. Felet ligger därmed både hos Migrationsverket och hos utbetalande myndigheter.
Herr talman! Rapporten visar att styrning och hantering av återkallelser inte är i nivå med vad vi som medborgare kan förvänta oss. Det är viktigt för den reglerade invandringens legitimitet att fusk och missbruk förhindras, upptäcks och åtgärdas. Uppehålls- och arbetstillstånd ska återkallas när det finns grund för det.
Kristdemokraterna delar Riksrevisionens bedömning att återkallelsefrågor inte prioriterats i styrningen av Migrationsverket under en lång period, det vill säga under den tidigare S-regeringens hantering. Men som tur var skedde en förändring efter regeringsskiftet. Den nya regeringen gav i december 2022 Migrationsverket i uppdrag att vidta åtgärder för att stärka sitt arbete med ärenden om återkallelse av tillstånd. Även i regleringsbreven för 2023 och 2024 har det getts ytterligare uppdrag. Migrationsverket angav också i sin årsredovisning för 2023 att antalet återkallade uppehållstillstånd och statusförklaringar hade mer än fördubblats jämfört med 2022.
Herr talman! Rapporten visar på en brist på intresse och styrning från den S-ledda regeringen, vilken orsakat stora kostnader för Sverige som land. Även i denna debatt - som S deltar i, vilket inte var fallet tidigare i veckan - lyser självinsikten om orsak och verkan och ansvar med sin frånvaro. Det är tur att den nytillträdda regeringen tagit tag i frågan och tydligt angivit i regleringsbrev att detta är en prioriterad fråga - en aktivitet som saknades under de tidigare åtta år då S var vid makten.
Detta område visar som så många andra att det krävdes en förändring av regering för att frågor skulle få rätt prioritet och för att frågor som återkallelser av uppehållstillstånd verkligen skulle få rätt fokus och styrning.
Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
(Applåder)
I detta anförande instämde Magnus Resare (M).
Anf. 65 Mauricio Rojas (L)
Herr talman! I sin rapport Systemet för återkallelser av uppehållstillstånd konstaterar Riksrevisionen att regelverket för återkallelser av uppehållstillstånd inte tillämpas som det var tänkt.
När till exempel en person med permanent uppehållstillstånd i Sverige flyttar varaktigt från landet ska Migrationsverket återkalla uppehållstillståndet. Trots det hade 9 000 personer kvar sina permanenta uppehållstillstånd i slutet av 2020 fast de registrerats som utflyttade från Sverige 2019 eller tidigare. Läget var mycket sämre 2018 och 2019, då mellan 14 000 och 16 000 personer befann sig i denna situation och kunde fortsätta att få ekonomiskt bistånd, barnbidrag, föräldrapenning och andra bosättningsbaserade förmåner som de inte hade rätt till.
I detta sammanhang kan det vara relevant att påpeka att ett permanent uppehållstillstånd enligt utlänningslagen ska återkallas om personen inte längre är bosatt i Sverige. Det handlar alltså om något som myndigheterna är förpliktade att göra, inte som i andra fall då utlänningslagen i stället använder verbet "får".
Herr talman! Riksrevisionens analys visar också att 1 700 personer som var folkbokförda i Sverige och hade uppehållstillstånd för arbete helt saknade registrerade arbetsinkomster år 2020 utan att tillståndet återkallades. Ytterligare 2 800 personer med uppehållstillstånd för studier saknade registrering för någon form av studier i Sverige. Det innebär att nästan vart tionde arbetstillstånd och vart fjärde studerandetillstånd kan ifrågasättas.
Dessa siffror är också försiktiga skattningar. Som Riksrevisionen påpekar finns det även ytterligare skäl till återkallelser som inte täcks av registerdata och som därför inte omfattas av skattningen.
Herr talman! Det handlar om en allvarlig underlåtenhet att göra det som enligt lagen borde ha gjorts. Det handlar om en försummelse som är symtomatisk för ett oacceptabelt sätt att hantera migrationsfrågorna. Det underminerar trovärdigheten i hela vår reglerade invandringspolitik.
Hur kunde detta ske? Vem bär ansvaret för detta fullständiga haveri vad gäller att följa de regler som normerar rätten att uppehålla sig i Sverige?
Herr talman! Riksrevisionens rapport är kristallklar i detta avseende. Enligt Riksrevisionen är en viktig förklaring till de nämnda bristerna att återkallelser har haft en låg prioritet hos både regeringen och Migrationsverket. Mellan åren 2013 och 2022 gav regeringen inte Migrationsverket några mål, uppdrag eller återrapporteringskrav rörande återkallelser. Det vill säga, i klartext: Regeringen brydde sig inte alls om detta.
Så här står det att läsa i rapporten:
"Granskningen visar att regeringen inte har prioriterat återkallelser i sin styrning av myndigheten. Det är en viktig förklaring till att även Migrationsverkets ledning har prioriterat ned verksamheten i sin interna styrning. Till exempel ingår återkallelseärendena inte i myndighetens interna produktionsmål och resursfördelning."
Trots detta så graverande konstaterande hävdar Socialdemokraterna, som hade regeringsansvaret mellan 2014 och 2022, att det var de som drev igenom ett historiskt migrationspolitiskt paradigmskifte. Detta påstående rimmar mycket illa med de allvarliga försummelser som Riksrevisionen har kartlagt. Socialdemokraterna har alltså en hel del att förklara i detta sammanhang.
Herr talman! Den allvarliga politiska försummelse som Riksrevisionen har konstaterat, plus andra brister i detta sammanhang, har kostat skattebetalarna ansenliga summor.
Granskningen visar på felaktiga utbetalningar från statliga myndigheter och kommuner på upp till 430 miljoner kronor under perioden 2013-2020. Utbetalningarna har gått dels till personer vars uppehållstillstånd har återkallats, dels till personer som varaktigt flyttat från landet utan att deras permanenta uppehållstillstånd har återkallats. Det direkta felet ligger hos Migrationsverket och de utbetalande myndigheterna, men i grunden finns det ett fundamentalt politiskt ansvar, en bristande politisk vilja från regeringens sida att ta itu med denna fråga.
Men det finns något ännu viktigare som uppmärksammas i rapporten. Enligt Riksrevisionen är de felaktiga utbetalningarna ett symtom på en vidare problematik med bristande kontroller av vilka som omfattas av de svenska socialförsäkringarna. Det är inte att värna välfärden för det svenska folket.
Herr talman! Nu har vi en regering som tar dessa frågor på allvar, och därför har Migrationsverket i sina regleringsbrev fått i uppdrag att prioritera ärenden om återkallelse av uppehållstillstånd. Det är ett paradigmskifte på riktigt som kommer att återställa trovärdigheten i vårt reglerade invandringssystem och dessutom spara en hel del resurser som behövs till skolan, sjukvården och rättsväsendet.
Resultatet av denna ändrade inställning har varit mycket påtagligt. År 2022 återkallades drygt 4 800 uppehållstillstånd. År 2023 återkallades närmare 11 000 uppehållstillstånd för personer som inte längre uppfyllde kraven. Från 4 800 till 11 000, herr talman - det är ett paradigmskifte på riktigt.
Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
I detta anförande instämde Nima Gholam Ali Pour (SD) och Magnus Resare (M).
Anf. 66 Annika Hirvonen (MP)
Herr talman! Jag beklagar att jag missade min plats i talarordningen; jag närvarade vid ett otroligt värdefullt seminarium i riksdagens andrakammarsal som berörde närliggande frågor, nämligen införandet av ett angiverisystem i jakten på papperslösa.
Från Miljöpartiets sida ser vi med stor oro på hur den sittande regeringen, styrd av Sverigedemokraterna, har lagt allt fokus på att misstänkliggöra invandrare och göra livet så svårt som möjligt för människor som har flytt till vårt land.
När man enbart prioriterar det som handlar om att göra livet svårare för människor eller om att skicka människor från vårt land finns en oroande tendens att välja bort frågor som handlar till exempel om rättssäkerhet. Exempelvis noterar jag att man i Migrationsverkets regleringsbrev inte längre har med ordet "rättssäkerhet", trots att vi vet att det finns stora brister vad gäller bedömningen av asylskäl för exempelvis utsatta grupper som konvertiter, hbtq-flyktingar med flera. Vi noterar också att Sverige sticker ut jämfört med våra grannar i resten av Europa vad gäller antalet avslag för asylsökande från Afghanistan.
När det kommer till att se till att regelverket efterlevs har vi inga invändningar, och vi tycker att det är bra att Riksrevisionen har noterat att det finns brister som kan åtgärdas. Det gäller till exempel it-system som kan bli bättre för att vi helt enkelt ska kunna se till att regelverket följs.
Jag ser dock med stor oro på regeringens och Tidöpartiernas ambition att göra allt fler människor utvisningsbara - att införa fler grunder för att återkalla uppehållstillstånd. Det handlar exempelvis om det man diskuterar gällande vandel, där människor på grund av att de är utsatta för brottslighet och utnyttjas i prostitution eller på grund av missbruk kan riskera att bli av med sin rätt att leva ett tryggt liv i Sverige.
Vi från Miljöpartiets sida kommer att bevaka dessa prioriteringar noga. Vi kommer att fortsätta arbeta för att människor som har fått permanenta uppehållstillstånd inte ska bli av med dem på grunder vi inte tycker är acceptabla, exempelvis bristande vandel. Vi motsätter oss också ett system som innebär att gynnande förvaltningsbeslut dras tillbaka retroaktivt.
Med de orden ställer jag mig bakom att vi lägger skrivelsen till handlingarna.
Anf. 67 Nima Gholam Ali Pour (SD)
Herr talman! Den rapport vi diskuterar visar att det under perioden 2014-2020 har skett felaktiga utbetalningar på upp till 260 miljoner kronor i bosättningsbaserade förmåner. Utbetalningarna har gjorts till 1 650 människor som hade kvar sitt permanenta uppehållstillstånd trots att de hade flyttat från Sverige och därmed saknade rätt till bosättningsbaserade förmåner. Det är alltså 260 miljoner kronor som har utbetalats felaktigt under sex år därför att Migrationsverket inte hade fått uppdraget från regeringen att arbeta med återkallelser av uppehållstillstånd.
Den nuvarande regeringen gav rätt tidigt Migrationsverket i uppdrag att vidta åtgärder för att stärka arbetet med ärenden om återkallelse av uppehållstillstånd. Det var förresten ett uppdrag som Migrationsverket efterfrågade. Nu håller återkallelseverksamheten på att effektiviseras, och det har gett resultat - under 2023 mer än fördubblades antalet återkallelser av uppehållstillstånd jämfört med 2022, och det kommer att öka ännu mer ju mer resurser återkallelseverksamheten får. Det blir färre felaktiga utbetalningar, och den som inte har grund för att vistas i Sverige kommer inte att ha ett uppehållstillstånd. Detta skapar ett större förtroende för den reglerade invandringen.
Stöder Miljöpartiet regeringens linje att se till att fler uppehållstillstånd ska återkallas när det inte finns grund för uppehållstillståndet?
Anf. 68 Annika Hirvonen (MP)
Herr talman! När det kommer till personer som har flyttat från Sverige och därmed inte längre har rätt att få till exempel bidrag som baseras på att man är bosatt i Sverige tycker vi att det är jättebra att man har ett system som gör att personer inte kan få förmåner som de faktiskt inte har rätt till. Det tycker vi är bra.
Som jag sa i mitt anförande finns det dock många förslag som Tidöpartierna har presenterat i sitt avtal som handlar om att göra fler människor rättslösa. Fler människor ska bli av med sina uppehållstillstånd på helt andra grunder än dem som gäller i dag. Då handlar det inte längre om att man till exempel har flyttat från Sverige, utan då pratar vi om att man exempelvis har blivit utnyttjad i prostitution - att det ska kunna leda till att man blir av med sitt uppehållstillstånd. Det stöder vi från Miljöpartiet inte.
Vi tycker dock att det är positivt att Migrationsverket har förbättrat sina rutiner och jobbar effektivare med it-system för att förhindra fusk med till exempel bosättningsbaserade förmåner, som ju är tänkta att vara till för personer som faktiskt bor i Sverige och inte för personer som bor i andra länder.
Anf. 69 Nima Gholam Ali Pour (SD)
Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret.
Om Miljöpartiet nu stöder arbetet med återkallelse av uppehållstillstånd undrar jag hur det kommer sig att Miljöpartiet inte satsade resurser på detta, inte upprättade återkallelseenheter och inte gav detta uppdrag till Migrationsverket så att Migrationsverket kunde effektivisera sitt arbete med återkallelse av uppehållstillstånd. Det är en fråga jag har till ledamoten.
Min andra fråga är om Miljöpartiet, ifall de någon gång får inflytande över politiken, kommer att stärka de återkallelseenheter som i dag finns vid Migrationsverket - de enheter som arbetar med att utreda och återkalla uppehållstillstånd i den skala som vi ser i dag under den här regeringen. Kommer man att stärka den verksamheten? Det behövs nämligen en del förstärkning där när det gäller personella resurser och it-system, så att fler uppehållstillstånd kan återkallas när det saknas grund för dem.
Till sist, när det gäller det ledamoten sa om att återkalla uppehållstillstånd i fler fall än vi gör i dag och på grund av brister i levnadssättet: Det kan ju också handla om exempelvis en imam som sprider antisemitism, det vill säga att hans uppehållstillstånd återkallas. Det kan handla om någon som har uppehållstillstånd och är involverad i gängkriminalitet och skadar människor här i Sverige. Självklart ska den personens uppehållstillstånd återkallas. Håller inte ledamoten med om detta?
Anf. 70 Annika Hirvonen (MP)
Herr talman! Jag uppfattade tre frågor. Den första var om vi i Miljöpartiet, om två år när vi tar över makten i Sverige efter nästa val, kommer att tillföra Migrationsverket mer resurser till just återvändandeverksamheten. Den andra frågan var varför de åtgärder som Riksrevisionen rekommenderar inte har genomförts tidigare, alltså innan vi fick Riksrevisionens rapport. Den sista frågan var om jag tycker att personer som yttrar vissa åsikter eller begår brott ska kunna bli av med sina uppehållstillstånd.
När det gäller exakt vilka budgetprioriteringar vi gör 2026, när vi i Miljöpartiet tar över regeringsmakten, ber jag att få återkomma. Jag ser fram emot att ta ställning till den frågan tillsammans med de samarbetspartier vi kommer att ha.
Jag ser att det finns stora behov av resurser och många områden som är extremt eftersatta. Det gäller både rättssäkerheten hos Migrationsverket i flera ärendetyper, till exempel konvertiter och hbtqi-personer, och på andra områden, till exempel klimatpolitiken.
Varför har vi inte vidtagit dessa åtgärder förut? Riksrevisionens rapport har ju kommit nu, och nu ställer vi oss bakom att synliggöra dessa frågor i intern planering, utveckla automatiserade system för tipshantering, effektivisera delgivning etcetera. Detta är ju ingenting som regeringen har hindrat Migrationsverket från att göra, men det är först nu detta faktiskt har granskats. Det är först nu vi fått detta svart på vitt av Riksrevisionen.
Apropå den sista frågan tycker jag inte att invandrare ska ha mindre yttrandefrihet än svenska medborgare. Jag tycker att det ska vara samma yttrandefrihet för alla. Jag tycker också att allvarlig brottslighet, precis som i dag, ska kunna leda till att man blir utvisad. Jag tycker inte att det ska gälla personer som utnyttjas som brottsoffer eller som är sjuka.
Anf. 71 Magnus Resare (M)
Herr talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till Annika. Om Migrationsverket en måndag bedömer att någon är flykting och om denna flykting på tisdagen firar detta med att boka en resa till sitt hemland och på onsdagen åker dit, tycker ledamoten - som jag - att det då är rimligt att man öppnar ett återkallelseärende om Migrationsverket tar emot information om detta?
Anf. 72 Annika Hirvonen (MP)
Herr talman! Det finns ju ett regelverk som gäller flyktingar och hur man ska bedöma om en person som söker sitt hemlands skydd fortfarande kan anses vara flykting från det landet. Om man åker tillbaka till sitt hemland och utnyttjar sitt hemlands skydd är det en grund som i det individuella fallet kan bedömas innebära att man inte längre kan anses ha flyktingskäl.
Det finns också situationer där man kan resa tillbaka till sitt hemland och ha kvar sin flyktingstatus. Sådana undantag kan handla om personer som är flyktingar från ett land men som till exempel behöver åka tillbaka för en nära anhörigs förestående död. Det finns situationer där man inte anser att en person ska förlora sin flyktingstatus på grund av att den reser till sitt hemland. Denna bedömning behöver göras i det enskilda fallet.
När vi ändå pratar om just återkallelse av uppehållstillstånd skulle jag vilja passa på att ställa en fråga till Magnus Resare om de vandelskrav man nu är inne på. Tycker han att det är rimligt att en person förlorar sitt uppehållstillstånd på grund av att personen utnyttjas i prostitution, begagnar sig av sin yttrandefrihet eller har ett missbruk eller en sjukdom?
Anf. 73 Magnus Resare (M)
Herr talman! Jag tycker att det är positivt att Hirvonen delar uppfattningen att man faktiskt ska öppna återkallelseärenden i de fall där någon åker tillbaka. Om man sedan bedömer att det är grund för en återkallelse är en annan sak. Det är jättebra att vi är överens om att man ska öppna återkallelseärenden. Det är någonting som inte har skett tidigare.
Jag kan svara på din fråga, Annika Hirvonen - eftersom du inte var här och kunde ta replik på mig kan jag låta dig ta replik på mig nu. Jag tror att vi får titta på exakt vad som ska gälla. För något år sedan såg jag ett avsnitt av Uppdrag granskning som visade ett antal kvinnor från ett annat land som var i Norden och sålde sex. De marknadsförde detta som en fantastisk affärsidé på sociala medier och uppmanade män och kvinnor från sitt hemland att komma till Norden och sälja sex.
Jag tyckte att detta var hemskt. Man intervjuade några av de kvinnor som hade kommit hit på uppmaning av kvinnor från hemlandet som var här. De hade hamnat i fruktansvärda situationer. De hade utnyttjats och blivit inlåsta och utsatta för upprepade våldtäkter. Jag tyckte att det var fruktansvärt.
Det fanns personer som marknadsförde sin grej som sexarbetare här och uppmanade fler kvinnor att komma hit och sätta sig i samma situation. Den situationen blev fruktansvärd. Jag kan tänka mig att man faktiskt kan se över om de ska ha rätt att fortsätta vara i Sverige, eftersom det de gör försätter människor i fruktansvärda situationer. De kommer hit i tron och förhoppningen att detta skulle vara någonting positivt efter att ha sett dyra handväskor och annat på sociala medier.
Anf. 74 Talman Andreas Norlén
Jag påminner om att man ska tala via talmannen.
Anf. 75 Annika Hirvonen (MP)
Herr talman! Jag uppskattar uppriktigheten. Om vi vill värna kvinnor från andra länder som utnyttjas i prostitution tror jag att det är jätteviktigt att vi säkerställer att de inte är så rädda för att polisanmäla och söka skydd. De kan till exempel vara rädda för att omedelbart utvisas. Detta tror jag är någonting som ökar deras utsatthet.
Jag tror att det är viktigt att migrationspolitiken anpassas för att sätta dit dem som utnyttjar människor i stället för att skrämma bort dem som utnyttjas från att söka hjälp. Detta gäller både personer som utnyttjas i människohandel och prostitution och arbetskraftsinvandrare. Det gäller även andra grupper, till exempel våldsutsatta kvinnor som är anhöriginvandrare.
Vi behöver se till att rädslan för att kastas ut från Sverige aldrig hindrar någon från att anmäla brott som personen utsatts för eller medverka i rättsprocesser.
Anf. 76 Mauricio Rojas (L)
Herr talman! När jag hörde vad ledamoten Hirvonen sa i sitt anförande och i replikskiftena undrade jag vad det är vi diskuterar i dag. Vi diskuterar en rapport som handlar om politiskt ansvar för att hundratals miljoner kronor utbetalats felaktigt och för att tiotusentals personer har kunnat bo i Sverige utan att ha rätt till det.
I stället för att ta ansvar som ett regeringsparti, som Miljöpartiet var under dessa år, försöker sig ledamoten på ett trolleritrick. Hon försöker att prata om något annat - om Tidöavtalet och om ditt och datt - och ställa frågor om det.
Jag tror inte att det här är bra, herr talman. Man måste ta sitt politiska ansvar fullt ut. Det är vad ett före detta - och kanske blivande - regeringsparti borde göra. Detta är inte rätt mot väljarna eller medborgarna. Det är inte rätt mot alla de personer som inte fick del av de resurser som under denna tid felaktigt betalades ut till personer som var här i Sverige utan att ha rätt till det. Detta är inte att ta ansvar för en reglerad invandringspolitik. Det underminerar tilliten till myndigheterna.
Jag hoppas, herr talman, att ledamoten tar sitt ansvar och svarar på det som denna rapport grundar sig på.
Anf. 77 Annika Hirvonen (MP)
Herr talman! Jag har ju svarat på frågor om den här rapporten, som presenterades ganska nyligen, som till exempel rekommenderar underrättelseskyldighet mellan Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Migrationsverket och som exempelvis handlar om arbete med effektivare delgivning på Migrationsverket. Hade dessa synpunkter presenterats tidigare hade man säkert också agerat på dem tidigare.
Det förekommer missbruk i de flesta offentliga system, och det är angeläget att motverka detta. Det står vi bakom.
Anf. 78 Mauricio Rojas (L)
Herr talman! Det handlar inte om missbruk. Det handlar om en regering som inte gjorde det som lagen säger att en regering ska göra.
Enligt rapporten visar granskningen att den regering som Miljöpartiet satt i inte prioriterade återkallelse i sin styrning av myndigheten.
Det låter på ledamoten som att de inget visste och att det är bra att det kommer en rapport så att de får veta det. Tänk om myndigheter i regel skulle svara på det viset: Vi visste inte att det begicks brott. Men nu har vi fått en rapport, så nästa gång blir det bättre.
Det är inte seriöst, herr talman. Jag hoppas att ledamoten, som jag respekterar mycket för hennes insatser i kammaren, säger något vettigt om rapporten.
Anf. 79 Annika Hirvonen (MP)
Herr talman! Jag kan bara beklaga att Mauricio Rojas tycker att jag inte har sagt något vettigt, men det händer ju titt som tätt att olika partiers företrädare tycker så när de hör varandra.
Det är dock viktigt att alla myndigheter jobbar mot fusk i välfärdssystemen, och jag hoppas att regeringen kommer att prioritera dessa frågor, inte bara när det handlar om invandrare utan också när det gäller kriminella som driver vårdcentraler och vinstjakt i skolan där pengarna går till riskkapitalister i andra länder i stället för till elevassistenter till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Jag hoppas att regeringen prioriterar att se till att våra gemensamma skattepengar går till välfärden och till dem som har rätt till dem. I alla välfärdssystem finns nu brister som i de allvarligaste fallen utnyttjas av organiserad brottslighet, och för att stoppa detta så mycket som möjligt tog vår regering initiativ till bland annat Utbetalningsmyndigheten, som nu äntligen är på plats.
Jag tycker att det är bra att Riksrevisionen har granskat detta och att det här finns kloka åtgärder som Migrationsverket har vidtagit och jobbar med. Jag är dock orolig för framtiden, och jag tycker att det är relevant att också tala om Tidöpartiernas ambitioner att göra ännu fler människor utvisningsbara. Jag oroar mig för att exempelvis många fler kvinnor som utnyttjas i prostitution kommer att hamna i en ännu större utsatthet än de redan är i nu.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 17.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2023/24:124 Onsdagen den 29 majProtokoll 2023/24:124
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regeringens skrivelse
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger skrivelse 2023/24:121 till handlingarna.