Riktlinjer för Sveriges arbete med jordbruks- och livsmedelspolitiken inom Europeiska unionen
Betänkande 1997/98:JoU23
Jordbruksutskottets betänkande
1997/98:JOU23
Riktlinjer för Sveriges arbete med jordbruks- och livsmedelspolitiken inom Europeiska unionen
Innehåll
1997/98 JoU23
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas proposition 1997/98:142 om riktlinjer för Sveriges arbete med jordbruks- och livsmedelspolitiken inom Europeiska unionen. I ärendet behandlas även 42 motionsyrkanden. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om inriktningen av Sveriges ställningstagande till jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU. Detta innebär bl.a. att Sverige skall verka för en jordbruks- och livsmedelspolitik vars övergripande mål är att främja ett brett och varierat utbud av säkra livsmedel till skäliga priser, främja en hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion samt bidra till global livsmedelssäkerhet. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. Till betänkandet fogas 25 reservationer och 2 särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen (Jordbruksdepartementet) föreslår i proposition 1997/98:142 att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om inriktningen av Sveriges ställningstagande till jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU (avsnitt 4.3).
Propositionens huvudsakliga innehåll Propositionens syfte är att lägga fast riktlinjer för Sveriges agerande för att förändra jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU. Propositionen behandlar mål och medel på lång sikt. Den gemensamma jordbrukspolitiken måste förändras. Förändringsbehov finns även inom EG:s livsmedelslagstiftning. I propositionen konstateras att det även i framtiden behövs en gemensam politik på jordbruks- och livsmedelsområdet inom EU. Det motiveras av framför allt tre skäl. En gemensam politik med likartade konkurrensvillkor är en förutsättning för den inre marknaden för jordbruksprodukter inom EU. Det är EG- kommissionens uppgift att bevaka att nationellt utformade åtgärder inte snedvrider konkurrensen på denna marknad. En gemensam jordbruks- och livsmedelspolitik motiveras också av effektivitetsskäl. Gemensamma regler underlättar kontrollen av hur väl medlemsländerna följer principerna för en fri och gemensam marknad, vilket således minskar administrationen och kostnaderna. Slutligen ger en gemensam politik Sverige större möjligheter att driva höga gemensamma krav på främst miljö-, djurskydds- och livsmedelsområdena. Tre övergripande mål föreslås för jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU. Målen förutsätter att jordbruks- och livsmedelsföretagens produktion skall styras av konsumenternas efterfrågan. Vidare skall produktionen vara långsiktigt hållbar från både ekologiska och ekonomiska utgångspunkter. EU skall också medverka till global livsmedelssäkerhet, bl.a. genom att hävda frihandelns principer även på livsmedelsområdet. För att nå dessa tre övergripande mål krävs åtgärder som främjar bl.a. miljöanpassade brukningsmetoder, djurhänsyn, landsbygdsutveckling och regional utveckling. Regeringen föreslår att marknadsordningarna i den gemensamma jordbrukspolitiken avvecklas. I framtiden bör politiken bygga på riktade insatser för att säkerställa miljövärden, landsbygdens utveckling och vissa regionala mål. En ny jordbruks- och livsmedelspolitik bör medföra lägre samhällsekonomiska kostnader och på sikt lägre budgetkostnader. En reform av den gemensamma jordbrukspolitiken bör underlätta för de central- och östeuropeiska länderna att bli medlemmar i EU.
Motionerna
Motioner med anledning av propositionen 1997/98:Jo53 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att i förhandlingsarbetet om reformeringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik driva kravet om ett forcerat borttagande av EG:s marknadsordningar, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att åkermarken i Sverige och Europa skall finnas tillgänglig för livsmedelsproduktion, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att harmonisera skatter/avgifter på jordbruksområdet så att svenska lantbrukare får med övriga EU-länder lika villkor, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenska positioner vad gäller miljö- och djurskyddskrav i kommande WTO-runda, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenska utgångspunkter för förhandlingarna om reformeringen av den europeiska gemensamma jordbrukspolitiken, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilda övergångsregler/åtgärder vid inlemmandet av öst- och centraleuropeiska länder i EU-gemenskapen, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i aktuella handlingar se till att inte Sverige missgynnas, vilket föreliggande EU-kommissionsförslag innebär, 8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av ett särskilt parlamentariskt förhandlingsråd för de fortsatta förhandlingarna om reformeringen av CAP. 1997/98:Jo54 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetet med Agenda 2000, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkurrensneutralitet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att frågan får tas upp till förnyad behandling efter det att EU fattat beslut utifrån förslaget i Agenda 2000. 1997/98:Jo55 av Eva Eriksson m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU skall driva att jordbruksprodukter kan konkurrera på en fri världsmarknad, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de nya medlemsländerna skall ha full anslutning till en reformerad CAP, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att konkurrensutsätta livsmedels- och grossistmellanled, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU bör verka för att separata miljömål för jordbruket skapas, 5. att riksdagen hos regeringen begär att en expertgrupp sammankallas för att utreda vilka negativa miljöeffekter och miljökostnader som jordbrukspolitiken genererar med utgångspunkt i EU:s miljömål, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tobakssubventionerna inom EU bör avskaffas. 1997/98:Jo56 av Siw Persson och Gudrun Lindvall (fp, mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör verka för att djurskydd måste få en egen prioritet och utgöra ett överordnat mål i EU:s framtida jordbrukspolitik, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att artikel 39 i EG:s grundfördrag Romfördraget utökas med krav på att särskilda hänsyn skall tas till djurskydd vid utformning av EU:s jordbrukspolitik, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av artikel 39 i Romfördraget att varje beslut enligt EU:s marknadsordningar - liksom alla andra beslut som kan få konsekvenser för djurskyddet - beaktar effekterna på djurskyddet och utformas på ett sådant sätt att djurskyddet stärks, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förändringar i marknadsordningen snarast bör införas på en rad områden för att uppnå strukturförändringar inom jordbruket till förmån för ett gott djurskydd och god djurhälsa, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör inrätta ett EU-sekretariat för djurskydd. 1997/98:Jo57 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av jordbrukets indelningsområden. 1997/98:Jo58 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen begär att regeringen analyserar vilka delar av den gemensamma jordbrukspolitiken som kan beslutas på nationell nivå, 2. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ till att EU gör en omprövning av vilka områden inom jordbruks- och livsmedelspolitiken som skall vara totalharmoniserade respektive skall regleras med minimiregler, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att omställningen av den gemensamma jordbrukspolitiken inte får ske på bekostnad av svenskt jordbruk och svensk livsmedelsproduktion, 4. att riksdagen begär att regeringens arbete i EU på jordbrukspolitikens område årligen skall redovisas till riksdagen i särskild skrivelse, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa delmål till de övergripande målen, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det måste vara möjligt för ett enskilt land att temporärt eller permanent införa gränskontroll för att kontrollera att fastställda bestämmelser efterlevs, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen skall verka för en förändring av artikel 39 i Romfördraget, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regional självförsörjning. 1997/98:Jo59 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att komplettera målen för jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkurrenslikställighet för svenskt jordbruk i förhållande till konkurrentländerna, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förankringen av strategin inför de kommande förhandlingarna om Agenda 2000. 1997/98:Jo60 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att reformeringen av CAP måste leda till ett ekologiskt långsiktigt hållbart jordbruk, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett politiskt forum utöver jordbruksutskottet och EU- nämnden där många av de detaljerade förslagen i Agenda 2000 kan diskuteras, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av kunskap om hur och varför insekter, fåglar och andra arter beroende av öppet landskap försvinner, 4. att riksdagen begär att regeringen driver frågan om förenkling och reformering av CAP på ett sådant sätt att byråkratin, krånglet och oöverskådligheten minskar.
Motioner från allmänna motionstiden 1997 1997/98:Jo237 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till rådgivning för ekologisk äggproduktion, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av stöd även till marknadsföring för de ekologiskt producerade äggen. 1997/98:Jo241 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 9. att riksdagen antar som mål att 10 % av antalet värphöns i landet skall klara kraven för ekologisk äggproduktion år 2000.
Motion med anledning av skrivelse 1997/98:60 1997/98:U26 av Bodil Francke Ohlsson m.fl. (mp) 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Sverige verkar för ett förstärkt djurskydd inom EU.
Uppvaktningar Utskottet har uppvaktats av representanter för LRF:s förhandlingsdelegation och de ekologiska lantbrukarna.
Utskottet
Inledning I juli 1997 presenterade EG-kommissionen sin strategi för en förstärkt och utvidgad union. En viktig del rör EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP). Förslagen i Agenda 2000 syftar till att öka jordbrukets konkurrenskraft genom en ökad marknadsorientering med sänkta administrativa priser. Enligt kommissionens förslag skall kompensation lämnas till jordbrukarna för att dessa priser sänks. Ett inslag i Agenda 2000 är att det i samband med en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken införs åtgärder för att underlätta jordbrukets anpassning till strukturförändringar och ökade insatser för målinriktade miljöförbättrande åtgärder. Regional- och strukturåtgärderna inom jordbrukssektorn och de s.k. kompletterande åtgärderna föreslås kopplas samman till en integrerad landsbygdspolitik som komplement till den gemensamma jordbrukspolitiken. Den 18 mars 1998 konkretiserade kommissionen sitt utkast med ett antal lagförslag som innebär en fördjupning och utveckling av det tidigare utkastet. Enligt kommissionen bör den gemensamma jordbrukspolitiken reformeras bl.a. på grund av att prisnivåerna inom EU och gällande åtaganden i världshandelsorganisationen (WTO) annars riskerar att leda till att överskott byggs upp, med ökande budgetkostnader som följd. EU förlorar därmed marknadsandelar inom unionen och på världsmarknaden. En sådan utveckling kan också leda till negativa sysselsättningseffekter. Kommissionens förslag rör vissa jordbruksgrödor, som spannmål och oljeväxter, men också nötkött och mjölk. Ett förslag till reform av olivoljesektorn presenteras. Därutöver föreslår kommissionen en ny förordning för landsbygdsutveckling och en horisontell förordning. Kommissionen föreslår bl.a. sänkta interventionspriser, vilket till viss del kompenseras med ökade direktbidrag. Genom förslaget avses det europeiska jordbruket bli mer konkurrenskraftigt på världsmarknaden. Möjligheter att exportera utan hinder av åtaganden i WTO öppnas. För spannmål föreslås en sänkning med 20 % av det garanterade priset från år 2000. Jordbrukarna kompenseras delvis genom en höjning av arealstödet. Avsikten är att det sänkta garanterade priset också skall medföra sänkta marknadspriser. Detta innebär i sin tur lägre produktionskostnader inom animaliesektorn, eftersom spannmål är en viktig foderråvara. För nötkött föreslås att de garanterade priserna sänks med 30 % och på mjölk med 15 % över tre respektive fyra år fr.o.m. år 2000. Kompensation utgår genom att de nuvarande djurbidragen höjs. Ett bidrag för mjölkkor införs. Vidare behålls stödet till ensilering av majs. Vid utbetalning av djurbidragen föreslås att medlemsstaterna skall fördela en viss del av stödet enligt nationella regler. Ett s.k. nationellt kuvert med en klumpsumma reserveras för respektive medlemsland. En sänkning av prisstöden som ersätts av ökade direkta ersättningar till jordbrukarna betyder sammantaget att kostnaderna för EG:s budget under perioden 2000-2006 ökar. Samtidigt minskar kostnaderna för konsumenterna genom att prissänkningarna slår igenom i konsumentledet. Utöver förändringarna i de olika marknadsreglerna föreslås en ny förordning om landsbygdsutveckling. Den omfattar jordbrukets struktur- och miljöfrågor, kompletterande åtgärder samt åtgärder för att främja ekonomisk diversifiering och sysselsättning på landsbygden. Olika stöd sammanförs, och förslaget innebär även i övrigt vissa förenklingar. Slutligen föreslås en s.k. horisontell förordning. Denna ger medlemsstaterna möjlighet att förena miljövillkor med utbetalning av direktstöd. Om jordbrukarna inte uppfyller dessa villkor kan stödet minskas eller dras in. Vidare föreslår kommissionen i den horisontella förordningen att medlemsländerna inom vissa gränser och med hänsyn till sysselsättningen i det enskilda jordbruksföretaget skall ges möjlighet att justera de direkta betalningar som utgår till varje jordbruksföretag, s.k. modulering. Båda dessa åtgärder, miljövillkorade stöd och s.k. modulering, är frivilliga för medlemsländerna. Medlemsländerna kan använda inbesparade medel till miljöriktade stödåtgärder.
En gemensam politik på jordbruks- och livsmedelsområdet m.m.
Propositionen
En gemensam politik på jordbruks- och livsmedelsområdet Enligt regeringens bedömning finns det även i fortsättningen behov av en gemensam politik på jordbruks- och livsmedelsområdet. Det övergripande ansvaret för politiken måste ligga på gemenskapsnivå. Den gemensamma jordbrukspolitiken bör i enlighet med subsidiaritetsprincipen kunna kompletteras med åtgärder på nationell nivå. En gemensam politik med likartade konkurrensvillkor är en förutsättning för att den inre marknaden också skall fungera när det gäller jordbruksproduktion. Det är EG-kommissionens uppgift att bevaka att nationellt utformade åtgärder inte snedvrider konkurrensen på denna marknad. En gemensam politik ger vidare Sverige större möjligheter att driva höga gemensamma krav på främst miljö-, djurskydds- och livsmedelsområdena.
Motionerna
En gemensam politik på jordbruks- och livsmedelsområdet Enligt motion Jo58 (v) bör regeringen analysera vilka delar av den gemensamma jordbrukspolitiken som kan beslutas på nationell nivå. Utgångspunkten måste vara att de mål som ställs upp och de medel som föreslås för jordbruk och livsmedelsproduktion, regionalt, nationellt och globalt, kräver en gemensam politik (yrkande 1). Vidare bör regeringen ta initiativ till att EU gör en omprövning av vilka områden inom jordbruks- och livsmedelspolitiken som skall vara totalharmoniserade och vilka områden som kan regleras med hjälp av minimiregler (yrkande 2). Konsumenterna efterfrågar säkra livsmedel. Det måste därför vara möjligt för ett enskilt land att av miljö- och hälsoskäl förbjuda vissa livsmedelstillsatser, produktionsmetoder samt upprätthålla vissa djurskyddskrav. Det måste också vara möjligt för ett enskilt land att temporärt eller permanent införa gränskontroll för att kontrollera att fastställda bestämmelser efterlevs (yrkande 6). I motion Jo60 (mp) framhålls att den svenska regeringen måste driva kraven på reformering av CAP på ett sådant sätt att byråkratin, krånglet och oöverskådligheten minskar (yrkande 4).
Djurskydd Enligt motion Jo56 (fp, mp) måste artikel 39 i EG:s grundfördrag (Romfördraget) utökas med ett krav på särskild hänsyn till djurskydd vid utformningen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Lantbrukets djur måste tillförsäkras en hög djurskydds- och djurhälsostandard vid beslut enligt EU:s marknadsordningar (yrkande 2). Vidare bör riksdagen hos regeringen begära förslag till sådan ändring av berörd lagstiftning att varje beslut enligt EU:s marknadsordningar liksom alla andra beslut som kan få konsekvenser för djurskyddet skall beakta effekterna på djurskyddet och utformas på ett sådant sätt att djurskyddet stärks (yrkande 3). Även i motion Jo58 (v) yrkande 7 framhålls att ingen hänsyn tas till djurskyddet i EU:s skilda marknadsordningar. Regelsystemet är producentorienterat och bidrar till att upprätthålla produktionssystem som missgynnar djurskyddet. Det finns därför skäl att låta djurskyddet bli ett prioriterat område inom EU. Detta kan bl.a. ske genom att artikel 39 i Romfördraget utökas med ett tillägg som tillförsäkrar lantbrukets djur en hög djurskydds- och djurhälsostandard.
Lika konkurrensvillkor Enligt motion Jo53 (kd) yrkande 3 måste skatter och avgifter på jordbruksområdet harmoniseras så att svenska lantbrukare får med övriga EU- länder lika villkor. Även i motion Jo54 (m) uppmärksammas frågan om konkurrensneutralitet. Enligt motionärerna arbetar det svenska jordbruket och livsmedelssektorn under negativa konkurrensförhållanden i förhållande till andra EU-länder. Det är angeläget att våra inhemska kostnader sänks. Främst gäller det diesel- och elskatter samt avgifterna på handelsgödsel (yrkande 2). Enligt motion Jo55 (fp) yrkande 3 råder bristande konkurrens i ytterligare led inom livsmedelsproduktionen. Konkurrensen bland de livsmedels- och grossistjättar som finns mellan producent och konsument måste öka. I motion Jo59 (c) framhålls att svenskt jordbruk till stora delar klarat infasningen i den gemensamma jordbrukspolitiken. Kvarvarande problem består främst i att nationella beslut medför att svenskt jordbruk har höga produktionskostnader i förhållande till konkurrenterna i övriga EU-länder. Regeringen måste återkomma till riksdagen med förslag för att åstadkomma konkurrenslikställighet för svenskt jordbruk i förhållande till konkurrentländerna inom EU (yrkande 2).
Utskottets överväganden
En gemensam politik på jordbruks- och livsmedelsområdet Den gemensamma jordbrukspolitiken består i dag av en rad olika åtgärder såsom interna marknadsprisstöd, direktstöd, gränsskydd, miljöstöd och miljöbestämmelser. Vidare finns regional- och strukturstöd, bestämmelser om djurhållning samt bestämmelser om växtskydd och växtodling. Med 1992 års reform inleddes en process som lägger mindre vikt vid marknadsprisstöd och större vikt vid direktstöd, miljöersättningar samt regional- och strukturstöd. Som framhålls i propositionen har förutsättningarna för en gemensam jordbruks- och livsmedelspolitik nu radikalt förändrats. En ändamålsenlig gemensam jordbruks- och livsmedelspolitik kräver förnyelse. Utskottet delar regeringens bedömning att det även i framtiden behövs en gemensam politik på detta område. En gemensam politik med likartade konkurrensvillkor är en förutsättning för att den inre marknaden också skall fungera när det gäller jordbruksproduktionen. En sådan jordbruks- och livsmedelspolitik kan också motiveras av effektivitetsskäl. Det finns flera exempel på problem och förutsättningar för sektorn som är länderövergripande. Gemensamma regler minskar behovet av kontroll mellan länderna och bör således minska administrationen och kostnaderna. En gemensam politik ger vidare Sverige större möjligheter att driva höga gemensamma krav på främst miljö-, djurskydds- och livsmedelsområdena. Samtidigt bör uppmärksammas att även om det övergripande ansvaret för politiken måste ligga på gemenskapsnivå kan olika riktade åtgärder komma i fråga på nationell nivå. Sådana åtgärder kan avse insatser för att förbättra eller bevara miljön och en god djurhållning i enlighet med den s.k. subsidiaritetsprincipen. En gemensam politik på jordbruks- och livsmedelsområdet innebär enligt utskottets mening bl.a. en prövning av på vilken nivå den gemensamma politiken skall beslutas, vilka områden som skall vara harmoniserade och möjligheterna att förenkla regelverket. Enligt utskottets mening får syftet med motionerna Jo58 (v) yrkandena 1 och 2 och Jo60 (mp) yrkande 4 med det anförda anses tillgodosett. Huvuddelen av EG:s rättsakter på livsmedelsområdet är harmoniserade. Det innebär att det inte är tillåtet för ett medlemsland att ha avvikande bestämmelser utom i vissa undantagsfall. Bestämmelserna på livsmedelsområdet bygger, i likhet med tidigare gällande svenska bestämmelser, i stor utsträckning på rekommendationer som utarbetats inom den internationella organisationen Codex Alimentarius. De avser bl.a. märkning och hantering av livsmedel, livsmedelsstandarder, livsmedelstillsatser och livsmedelskontroll. Förändringar av den nuvarande livsmedelspolitiken har initierats av kommissionen som år 1997 presenterade en grönbok om förändringar av gemenskapens livsmedelslagstiftning. Av Sveriges yttrande över grönboken framgår att Sverige bl.a. ser positivt på att åtgärder vidtas som syftar till att förenkla lagstiftningen. Som utskottet framhållit ovan är en gemensam politik med likartade konkurrensvillkor en förutsättning för att den inre marknaden också skall fungera när det gäller jordbruks- och livsmedelsproduktion. Samtidigt kan konstateras att en gemensam politik ger Sverige större möjligheter att driva höga gemensamma krav på bl.a. livsmedelsområdet. Med det anförda föreslår utskottet att motion Jo58 (v) yrkande 6 lämnas utan vidare åtgärd.
Djurskydd Som framhålls i motionerna Jo56 (fp, mp) och Jo58 (v) finns det inte någon heltäckande gemensam EG-lagstiftning om djurskydd. Gemensamma direktiv på djurskyddsområdet finns emellertid för transport av levande djur och skydd av djur vid slakt och avlivning samt för uppfödning av kalvar, svin och värphöns. Med undantag för de gemensamma reglerna om transport av levande djur är djurskyddsdirektiven minimidirektiv, dvs. medlemsländerna får ha strängare krav än vad som krävs i direktiven. Sverige har ofta strängare bestämmelser på dessa områden. Som framhålls i propositionen ger en gemensam politik Sverige större möjligheter att driva höga gemensamma krav på bl.a. djurskyddsområdet. Vidare framgår av regeringens förslag beträffande de övergripande målen för jordbruks- och livmedelspolitiken inom EU (se nedan) att Sverige skall verka för en jordbruks- och livsmedelspolitik inom EU vars övergripande mål bl.a. är att främja ett utbud av säkra livsmedel och en hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion. Detta inbegriper bl.a. högt ställda krav på djurhållningen som motiveras av etiska skäl, men också av konsumentskäl. Utskottet är inte berett att i detta sammanhang föreslå något uttalande från riksdagens sida med anledning av det i motionerna redovisade förslaget att stärka djurskyddet genom en ändring av artikel 39 i EG:s grundfördrag, Romfördraget. Det bör för övrigt framhållas att ett omfattande arbete ägt rum inom EU, vilket nyligen resulterat i förslag om ändringar i grundfördraget (prop. 1997/98:58, UU13). Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo56 (fp, mp) yrkande 2 och Jo58 (v) yrkande 7. Mot bakgrund av det anförda avstyrks även motion Jo56 (fp, mp) yrkande 3.
Lika konkurrensvillkor Utredningen om livsmedelssektorns omställning och expansion har i sitt betänkande En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU 1997:167) bl.a. konstaterat att driftsöverskottet för det svenska jordbruket fortfarande är betydligt lägre än i vissa konkurrentländer. För att få bättre ekonomiska möjligheter till ökade investeringar och för en ökad investeringsvilja behöver det svenska jordbruket ett ökat driftsöverskott. Enligt utredningen kan förbättringen bl.a. åstadkommas genom att vissa kostnader för jordbruket minskas. När det gäller den fortsatta beredningen av utredningens förslag har regeringen i ett svar på en interpellation i riksdagen den 13 februari 1998 bl.a. anfört att utredarens förslag beträffande energiskatterna kommer att behandlas inom ramen för den översyn av energiskattesystemet som pågår inom Finansdepartementet. Utredningsförslaget är remitterat. Utskottet delar regeringens bedömning att en gemensam politik med likartade konkurrensvillkor är en förutsättning för att den inre marknaden också skall fungera när det gäller jordbruksproduktion. Det är EG-kommissionens uppgift att bevaka att nationellt utformade åtgärder inte snedvrider konkurrensen på denna marknad. Samtidigt kan olika riktade åtgärder komma i fråga på nationell nivå för att bl.a. möjliggöra insatser för att förbättra eller bevara miljön och främja en god djurhållning. I avvaktan på den fortsatta beredningen av den ovan nämnda utredningens förslag föreslår utskottet att motionerna Jo53 (kd) yrkande 3, Jo54 (m) yrkande 2, Jo55 (fp) yrkande 3 och Jo59 (c) yrkande 2 nu lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
En ny jordbruks- och livsmedelspolitik
Propositionen Enligt regeringen måste den gemensamma jordbrukspolitiken på lång sikt i grunden förändras. Begränsningar av produktionen och subventioner inom ramen för marknadsordningarna bör avvecklas. Därigenom blir det möjligt att med riktade åtgärder tillgodose det ökade behovet av regional näringslivsutveckling, strukturinsatser, landsbygdsutveckling och miljötjänster. Reformförslagen i jordbruksavsnittet i Agenda 2000 är ett led i en sådan utveckling. En ny jordbruks- och livsmedelspolitik bör medföra lägre samhällsekonomiska kostnader och på sikt lägre budgetkostnader. Regeringen framhåller vidare att överväganden beträffande Sveriges agerande för att förändra jordbruks- och livsmedelspolitiken som löpande behöver göras måste behandlas i särskild ordning. I det arbetet är ett nära samarbete mellan regeringen och riksdagen viktigt.
Motionerna
En ny jordbruks- och livsmedelspolitik I motion Jo53 (kd) yrkas att riksdagen avvisar regeringens förslag om att i förhandlingsarbetet om reformeringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik driva kravet på ett forcerat borttagande av EG:s marknadsordningar (yrkande 1). Vidare framhålls att åkermarken i Sverige och i övriga Europa måste finnas tillgänglig för livsmedelsproduktion. Mer miljövänliga och mer ekologiskt riktiga brukningsmetoder innebär en minskad intensitet i jordbruksproduktionen. Detta kräver en bibehållen brukningsareal. Även från ett globalt perspektiv är det långsiktigt nödvändigt att bibehålla nuvarande åkermark (yrkande 2). När det gäller de svenska utgångspunkterna för förhandlingarna om reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken uppmärksammas bl.a. betydelsen av lika konkurrensvillkor. Dessutom framhålls att generella jordbruksersättningar bör utgå i form av direktstöd till all åkermark inklusive vall, miljöstöd och regionalstöd. Målsättningen att svenskt jordbruk skall ställas om till 10 % ekologisk odling till år 2000 bör omsättas i tydliga mål för det gemensamma europeiska jordbruket. Tydliga målsättningar för omställning av jordbruksproduktionen till mer miljövänliga metoder bör fastställas på europeisk nivå. För att stimulera den ekologiska odlingen skall kompensation ges för minskat tärande på råvaruresurser, minskad miljöbelastning och produktion av biologiskt fullvärdiga livsmedel. Svenska miljö- och djurskyddsnormer skall utgöra miniminorm inom EU. Sverige bör också verka för bl.a. harmoniserade miljöavgifter på bekämpningsmedel och handelsgödsel samt likvärdiga villkor för animalieproduktionen (yrkande 5). Enligt motion Jo54 (m) yrkande 3 är det viktigt att primärproduktionen finns kvar efter en reform. EU:s livsmedelsförsörjning får inte riskeras. CAP skall i första hand omfatta livsmedelsproduktion. Miljöersättningar och regionalt baserade ersättningar skall ses som komplement. I regeringens förslag saknas långsiktiga mål för jordbrukspolitiken och likaså hållbara konsekvensberäkningar. Om vi skall kunna bidra till avreglering och marknadsanpassning av EU:s jordbrukspolitik är det viktigt att analyser och förslag är hållbara och välgrundade. Frågan får tas upp till förnyad behandling efter slutligt beslut utifrån Agenda 2000- förslaget. Då har riksdagen ett bättre utgångsläge för mer konkreta diskussioner vad gäller den fortsatta reformeringen av CAP. Enligt motion Jo55 (fp) är det angeläget att Sverige i det europeiska samarbetet för fram krav på att tobakssubventionerna inom EU avskaffas (yrkande 6).
Agenda 2000 på kort sikt I motion Jo53 (kd) konstateras att kommissionens förslag om reformering av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär att svenskt lantbruk skulle kunna tappa mellan 700 och 800 miljoner kronor i ersättningar. Förslaget är så utformat att Sverige missgynnas i förhållande till andra länder. Det måste nu ligga i regeringens intresse att se till att rättvisa skapas så att inte svenska lantbrukare får sämre konkurrensförhållande gentemot andra länder (yrkande 7). Enligt motion Jo54 (m) yrkande 1 måste regeringen med kraft tillvarata svenska intressen inom livsmedelssektorn i agendaförhandlingarna. I föreliggande förslag missgynnas Sverige, särskilt när det gäller mjölk- och nötköttsproduktion. Kompensationen för prissänkningar måste fördelas likvärdigt mellan medlemsstaterna. Vidare bör beaktas behovet av likvärdig och användbar fördelning av mjölkkvoter och referensår inom nötköttssektorn. Problemen med majsensilage, oljeväxtodlingen i Sverige och grovfoderarealen måste lösas. I motion Jo58 (v) yrkande 3 betonas att omställningen av den gemensamma jordbrukspolitiken inte får ske på bekostnad av svenskt jordbruk och svensk livsmedelsproduktion. Stora delar av det svenska jordbruket, framför allt de små och medelstora mjölk- och animalieproducenterna, har uppenbara lönsamhetsproblem. En omställning av den gemensamma jordbrukspolitiken måste ske med inriktningen att utnyttja de fördelar som finns i den svenska livsmedelsproduktionen.
Samråd m.m. Enligt motion Jo53 (kd) yrkande 8 bör riksdagen hos regeringen begära förslag beträffande inrättande av ett särskilt parlamentariskt förhandlingsråd för de fortsatta förhandlingarna om reformeringen av CAP. I motion Jo58 (v) yrkande 4 föreslås att regeringens arbete i EU på jordbrukspolitikens område årligen skall redovisas till riksdagen i en särskild skrivelse. Det sätt regeringen valt att informera på ger intrycket av att man inte är intresserad av att få en parlamentarisk debatt om inriktningen på regeringens agerande. Riksdagen måste ges en möjlighet att följa upp regeringens agerande. Enligt motion Jo59 (c) yrkande 3 borde regeringen koncentrera sitt arbete på att lägga fast en strategi för hur Sverige, inom ramarna för Agenda 2000, skall agera för att försvara svenska intressen i EU. Även i motion Jo60 (mp) yrkande 2 framhålls behovet av ett politiskt forum utöver jordbruksutskottet och EU-nämnden där många av de detaljerade förslagen i Agenda 2000 kan diskuteras. Enligt motion Jo55 (fp) yrkande 5 bör en expertgrupp sammankallas för att utreda vilka negativa miljöeffekter och miljökostnader som jordbrukspolitiken genererar med utgångspunkt från EU:s miljömål. I motion Jo56 (fp, mp) yrkande 5 föreslås att regeringen inrättar ett EU-sekretariat för djurskydd. För att Sverige skall kunna bedriva en effektiv politik på djurskyddsområdet inom EU ställs krav på samordning och framförhållning.
Utskottets överväganden
En ny jordbruks- och livsmedelspolitik EG-kommissionens strategi för EU:s utvidgning m.m., Agenda 2000, innebär bl.a. stora förändringar i EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Förslagen syftar till att öka jordbrukets konkurrenskraft genom en ökad marknadsorientering med sänkta administrativa priser. Kompensation lämnas till jordbrukarna för att dessa priser sänks. Ett inslag i Agenda 2000 är att det i samband med en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken införs åtgärder för att underlätta jordbrukets anpassning till strukturförändringar och ökade insatser för målinriktade miljöförbättrande åtgärder. Regional- och strukturåtgärderna inom jordbrukssektorn och de s.k. kompletterande åtgärderna föreslås kopplas samman till en integrerad landsbygdspolitik som komplement till den gemensamma jordbrukspolitiken. Utskottet anser i likhet med regeringen att den gemensamma jordbrukspolitiken på lång sikt i grunden måste förändras. Nedan tillstyrker utskottet regeringens förslag till övergripande mål för jordbrukspolitiken. Enligt utskottets mening kan den svenska positionen när det gäller det fortsatta arbetet med en ny jordbruks- och livsmedelspolitik ta sin utgångspunkt i detta förslag. Jordbruks- och livsmedelsföretagens produktion skall styras av konsumenternas efterfrågan. Vidare skall produktionen vara långsiktigt hållbar från såväl ekologiska som ekonomiska utgångspunkter. EU skall också medverka till global livsmedelssäkerhet, bl.a. genom att hävda frihandelns principer även på livsmedelsområdet. Som framhålls i propositionen innebär regeringens förslag till ny jordbruks- och livsmedelspolitik att marknadsordningarna successivt tas bort samt att gränsskyddet avvecklas i takt med internationella handelsavtal. En sådan successiv avveckling av marknadsordningarna skapar också utrymme för insatser för att underlätta omställningen så att reformen kan genomföras under socialt acceptabla former. En reform bör inriktas på att inom den gemensamma marknaden skapa förutsättningar för näringen att agera på liknande villkor som råder inom andra avreglerade branscher. En avveckling av marknadsordningarna utan att det samtidigt vidtas riktade åtgärder för miljön, landsbygden och särskilt utsatta regioner kan dock på kort sikt medföra en oacceptabel minskning av sysselsättningen i framför allt norra Sverige och i skogsbygderna. I likhet med regeringen anser utskottet det angeläget att vidta särskilda åtgärder för att beakta sådana konsekvenser. Med det anförda får syftet med motionerna Jo53 (kd) yrkandena 1, 2 och 5 samt Jo54 (m) yrkande 3 till stor del anses tillgodosett. Motionerna avstyrks i berörda delar. I februari 1998 presenterade kommissionen ett förslag om hur den gemensamma marknadsorganisationen för råtobak skall fungera i framtiden. Förslaget innebär bl.a. att ett system för återköp av kvoter införs. Syftet är att underlätta för den som till följd av reformen skulle kunna hamna i ekonomiska svårigheter att frivilligt lämna sektorn. Den totala garantitröskeln minskas med motsvarande kvantitet. Sverige har tidigare framfört den principiella ståndpunkten att tobaksodling inte bör stödjas med medel ur EU-budgeten eftersom nyttjandet av tobak är bevisat hälsofarligt. Förslaget innebär utöver möjlighet för den som så önskar att lämna sektorn även att tobaksproduktionen minskar inom EU och leder därmed till minskade budgetkostnader. Reformdiskussionerna pågår för närvarande inom den särskilda jordbrukskommittén. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motion Jo55 (fp) yrkande 6 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
Agenda 2000 på kort sikt Den 18 mars 1998 presenterade EG-kommissionen en fördjupning och utveckling av det tidigare utkastet, Agenda 2000. Kommissionens ambition är att ett beslut skall kunna tas före utgången av år 1998, dock senast före valet till Europaparlamentet, som kommer att hållas i juni 1999. Utskottet har inledningsvis kortfattat redogjort för innehållet i kommissionens förslag. Som utskottet framhållit ovan bör marknadsordningarna i den gemensamma jordbrukspolitiken på sikt avvecklas och den framtida politiken bör bygga på riktade insatser för att säkerställa miljövärden, landsbygdens utveckling och regionala mål. De direkta ersättningar som införs i syfte att kompensera sänkningar av de garanterade priserna bör tidsbegränsas och avvecklas under denna övergångsperiod. Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller det fortsatta arbetet med Agenda 2000 såsom den redovisades i samband med att riksdagen informerades om jordbruksdelen i förslaget den 26 mars 1998 (prot. 1997/98:87). Bl.a. framhöll regeringen betydelsen av att våra nationella intressen kan hävdas och att reformarbetet bedrivs på ett sådant sätt att svenskt jordbruk inte missgynnas. I de nationella intressena ingår då inte enbart det svenska jordbruket, utan också de svenska konsumenterna. Det anförda tillgodoser till stor del syftet med motionerna Jo53 (kd) yrkande 7, Jo54 (m) yrkande 1 och Jo58 (v) yrkande 3. Utskottet föreslår därför att berörda motionsyrkanden lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
Samråd m.m. Regeringen (jordbruksministern) har, utöver vad som anförts i propositionen, i samband med ovan nämnda information till riksdagen, bl.a. framhållit betydelsen av att regelbundet informera såväl jordbruksutskottet som EU-nämnden om det fortsatta arbetet med Agenda 2000 och att detta arbete kan komma att behöva intensifieras. Utskottet delar regeringens uppfattning när det gäller behovet av samarbete mellan regeringen och riksdagen kring reformeringen av CAP. Det är särskilt angeläget med avseende på de yttterligare förslag till förändringar som presenterats i Agenda 2000 och som nyligen konkretiserats i kommissionens förslag. Ett nära samarbete är nödvändigt för att man på bästa sätt skall kunna ta till vara Sveriges intressen på detta område. Enligt vad utskottet erfarit har regeringen nyligen bjudit in samtliga riksdagspartier att delta i en s.k. referensgrupp inför det fortsatta förhandlingsarbetet om Agenda 2000. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo53 (kd) yrkande 8, Jo58 (v) yrkande 4, Jo59 (c) yrkande 3 och Jo60 (mp) yrkande 2 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd. Motionerna avstyrks i berörda delar. Utskottet är inte berett att i detta sammanhang föreslå att en expertgrupp sammankallas för att utreda vilka negativa miljöeffekter och miljökostnader som jordbrukspolitiken genererar med referens till EU:s miljömål. Därmed avstyrks motion Jo55 (fp) yrkande 5. Vidare avstyrks det i motion Jo56 (fp, mp) yrkande 5 framförda förslaget om ett EU-sekretariat för djurskydd. Frågan tillhör regeringens exklusiva ansvarsområde. Inom Jordbruksdepartementet har inrättats ett särskilt kansli för EU-frågor inom departementets verksamhetsområde. Häri ingår givetvis även djurskyddsfrågor.
Övergripande mål för jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU
Propositionen Regeringen föreslår att Sverige skall verka för en jordbruks- och livsmedelspolitik inom EU vars övergripande mål är att främja ett brett och varierat utbud av säkra livsmedel till skäliga priser, främja en hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion och bidra till global livsmedelssäkerhet. Den framtida politiken måste utgå från konsumenternas efterfrågan och ge dem bättre möjligheter att påverka inriktningen och storleken på produktionen av livsmedel och andra jordbruksvaror. Vidare är det angeläget att förutsättningar skapas för jordbruksföretag att agera på en konkurrensutsatt marknad där konsumenterna kan lita på att den mat de äter kan konsumeras utan risk. Marknadsmässiga och från konsumentsynpunkt skäliga priser bör också ingå som ett mål i den framtida jordbrukspolitiken. I linje med överenskommelsen vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio år 1992 skall Sverige inom EU verka för att uppnå en hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion. I enlighet med deklarationen från konferensen om livsmedelssäkerhet i Rom måste den globala livsmedelssäkerheten förbättras. En reform av den gemensamma jordbrukspolitiken är en förutsättning för att kunna bidra till detta mål. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner den nu förordade inriktningen av Sveriges ställningstagande till jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU.
Motionerna Enligt motion Jo53 (kd) bör de svenska positionerna vad gäller miljö- och djurskyddskrav klargöras i kommande WTO-runda. Det krävs en offensiv hållning där det gäller att se till svenska och europeiska intressen vad gäller jordbruksproduktionen och dess inriktning mot ett mer ekologiskt uthålligt jordbruk, miljöaspekter och hållningen till animalieproduktion (yrkande 4). Enligt motion Jo55 (fp) skall Sverige i EU driva linjen att jordbruksprodukter kan konkurrera på en fri världsmarknad. Detta är en förutsättning för att jordbrukaren skall kunna ges möjlighet och frihet att på likvärdiga villkor konkurrera med sina produkter på en konkurrensutsatt marknad. Sverige måste, förutom en frihandelslinje, också verka för att gränsskyddet sänks i enlighet med GATT- och WTO-överenskommelserna (yrkande 1). Vidare yrkas att Sverige i EU verkar för att separata miljömål för jordbruket skapas. De nuvarande åtgärderna inom den gemensamma jordbrukspolitiken för att minimera jordbrukets miljöbelastning är otillräckliga (yrkande 4). Enligt motion Jo56 (fp, mp) yrkande 1 bör Sverige verka för att djurskyddet prioriteras och görs till ett överordnat mål i EU:s framtida jordbrukspolitik. EU saknar ett gemensamt regelverk för lantbrukets djur och inga som helst hänsyn tas till djurskyddsaspekterna i EU:s skilda marknadsordningar. Vidare föreslås (yrkande 4) att marknadsordningen förändras på en rad områden så att strukturförändringar inom jordbruket till förmån för ett gott djurskydd och en god djurhälsa kan uppnås. Enligt motion Jo58 (v) är det beklagligt att regeringen valt att försvaga KomiCAP-utredningens delmål för jordbrukspolitiken genom att beskriva dem som bedömningar av hur en hållbar jordbruks- och livsmedelspolitik skall främjas. De övergripande målen skall kompletteras med utredningens delmål (yrkande 5). Enligt motionärerna bör regional självförsörjning vara en utgångspunkt för hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion. Genom att införa ett sådant mål skulle jordbruksnäringens betydelse i skogs- och mellanbygder stärkas (yrkande 8). Även i motion Jo59 (c) yrkas att målen för jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU kompletteras med KomiCAP:s resterande förslag till grundläggande mål. Vidare bör det finnas en övergripande målsättning med krav på rimliga förutsättningar för jordbruksföretagens utveckling och lönsamhet (yrkande 1). I motion Jo60 (mp) framhålls att reformeringen av CAP måste leda till ett ekologiskt långsiktigt hållbart jordbruk som ger säkra livsmedel, främjar den biologiska mångfalden i kulturlandskapet, skapar ett varierat odlingslandskap och minimerar miljöbelastningen (yrkande 1). Vidare uppmärksammas behovet av kunskap om hur och varför insekter, fåglar och andra arter beroende av öppet landskap försvinner (yrkande 3). I motion U26 (mp) yrkande 9 betonas vikten av att Sverige verkar för ett förstärkt djurskydd inom EU. Enligt motion Jo57 (c) behövs en översyn av EU:s stödområdesindelning för jordbruket. I norra Uppsala län bör bygden Hållnäs klassas som skogs- och skärgårdsområde och inte som slättbygd. I två motioner från den allmänna motionstiden 1997 uppmärksammas den ekologiska äggproduktionen. I Jo237 (mp) yrkande 1 framhålls betydelsen av stöd till rådgivning för ekologisk äggproduktion. Enligt motionären bör stöd även utgå till marknadsföring för de ekologiskt producerade äggen (yrkande 2). I motion Jo241 (mp) yrkas att riksdagen antar som mål att 10 % av antalet värphöns i landet skall klara kraven för ekologisk äggproduktion år 2000 (yrkande 9).
Utskottets överväganden Utskottet anser i likhet med regeringen att den framtida politiken måste utgå från konsumenternas efterfrågan och ge dem bättre möjligheter att påverka inriktningen och storleken på produktionen av livsmedel och andra jordbruksvaror. Samtidigt är det angeläget att förutsättningar skapas för jordbruksföretagen att agera på en konkurrensutsatt marknad. Därmed kan jordbrukspolitiken övergå från att i huvudsak ha varit producentstyrd till att främst styras av konsumenternas efterfrågan. De livsmedel som erbjuds konsumenterna skall dessutom vara säkra från hälsosynpunkt. Det är företagens uppgift att ansvara för att inte några livsmedel som kan skada människors hälsa släpps ut på marknaden. Samhället bör dock genom lagstiftning formulera vissa grundkrav avseende livsmedlens kvalitet. Vidare bör marknadsmässiga och från konsumentsynpunkt skäliga priser ingå som ett mål för jordbrukspolitiken. Priserna på jordbruksprodukter och livsmedel skall i första hand bestämmas av utbud och efterfrågan på marknaden. I detta sammanhang bör även tillgängligheten när det gäller viktigt information om t.ex. prisskillnader och livsmedlens olika kvalitetsegenskaper uppmärksammas. Sverige bör vidare inom EU verka för att en hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion uppnås. Som framhålls i propositionen är jordbruks- och livsmedelssektorn viktig i omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle, eftersom all jordbruks- och livsmedelsproduktion förutsätter ett brukande av naturresurserna. En ekologiskt hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion är en produktion som är resursbevarande, miljöanpassad och etiskt godtagbar. Avslutningsvis delar utskottet regeringens uppfattning att EU skall medverka till att förbättra den globala livsmedelssäkerheten i enlighet med deklarationen från konferensen om livsmedelssäkerhet i Rom. En reform av den gemensamma jordbrukspolitiken är en förutsättning för att kunna bidra till detta mål. Därigenom ökar möjligheterna för en ekonomisk utveckling och minskad fattigdom i u-länderna, vilket är en viktig del av arbetet med att förbättra livsmedelssäkerheten. För att målet skall uppnås bör EU inom jordbruks- och livsmedelssektorn verka för bl.a. en ökad liberalisering av handeln på jordbruksområdet. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om inriktningen av Sveriges ställningstagande till jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU. Därmed avstyrks motionerna Jo56 (fp, mp) yrkande 1, Jo58 (v) yrkande 5 och Jo59 (c) yrkande 1. När det gäller möjligheterna att i EU driva en sådan linje att förutsättningar skapas för jordbrukaren att på likvärdiga villkor konkurrera med sina produkter på en konkurrensutsatt marknad vill utskottet anföra följande. I likhet med regeringen anser utskottet att ett brett och varierat utbud av säkra livsmedel till skäliga priser skall främjas genom en reform av jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU. Detta skall ske med särskilt avseende på successivt borttagande av EG:s marknadsordningar och en avveckling av gränsskyddet med hänsyn till internationella åtaganden, konkurrenskraftiga företag, ökad konsumenthänsyn och högt ställda krav för djurhållningen. Gemenskapens nuvarande åtaganden inom Världshandelsorganisationen (WTO) begränsar EU:s möjligheter att ge marknadsprisstöd och direktstöd. Hårda krav på minskat stöd kommer dessutom med största sannolikhet att ställas av de andra stora livsmedelsproducerande länderna i nästa förhandlingsrunda. Som framhålls i propositionen måste jordbruks- och livsmedelsföretagen ges samma förutsättningar som andra näringar att agera på marknadsmässiga villkor för att nå de mål som föreslås. Konkurrensen behöver förbättras i jordbrukssektorns samtliga led så att konsumenterna får tillgång till livsmedel med hög kvalitet till så låga priser som möjligt. För att företagen skall kunna agera på marknadsmässiga villkor krävs också att politiken är långsiktig och ger tydliga och förutsägbara förutsättningar för företagen. Enligt utskottets bedömning är syftet med motion Jo55 (fp) yrkande 1 med det anförda i allt väsentligt tillgodosett. Yrkandet påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd. Beträffande delmålet en hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion delar utskottet regeringens bedömning att en sådan inriktning främjas genom en reform av jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU med den inriktning som redovisats ovan. Som regeringen framhåller leder marknadsordningarna inom jordbrukspolitiken till höga priser, vilket ger incitament till en mer intensiv produktion än vad som hade varit fallet utan stöd. En sådan produktion medför ökad risk för en större miljöbelastning bl.a. genom de stora insatserna av gödsel- och bekämpningsmedel. Även artrikedomen i odlingslandskapet hotas. I detta sammanhang bör även jordbrukets positiva bidrag till miljön uppmärksammas. Det kan avse upprätthållandet av den biologiska mångfalden, värdefulla kulturmiljöer och ett öppet odlingslandskap. Många djur och växtarter är direkt beroende av kontinuerlig hävd av jordbruks- och betesmark för sin överlevnad. En hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion bör därför främjas genom krav på ökad miljöhänsyn med avseende på att bevara och främja den biologiska mångfalden, värdefulla kulturmiljöer och ett varierat odlingslandskap. Samma krav att hushålla med och bevara naturresurserna skall ställas på jordbruket som på andra näringar. Även åtgärder för landsbygdsutveckling bör vara ett viktigt komplement till den framtida jordbrukspolitiken. Som anförs i propositionen kan åtgärder med syfte att hjälpa jordbruksföretagen att utveckla nya konkurrenskraftiga verksamheter eller en förbättrad struktur på företagen underlätta de strukturförändringar som en reform av jordbrukspolitiken kan komma att medföra. Åtgärderna för att utveckla landsbygden bör inom ramen för ett gemensamt regelverk anpassas till nationella och regionala förhållanden. De övergripande målen för EU:s regional- och strukturpolitik är att utjämna skillnader mellan olika regioner. Utskottet delar regeringens bedömning att jordbrukets strukturförändring samt livsmedelsindustrins och andra näringars utveckling av ekonomiska, miljömässiga och sociala skäl även i fortsättningen bör stödjas i de ekonomiskt minst utvecklade regionerna. Därmed kan möjligheter skapas för nya arbetstillfällen, ekonomisk sammanhållning och en långsiktigt hållbar utveckling även i regioner med sämre ekonomiska produktionsförutsättningar. Åtgärderna bör anpassas till nationella och regionala förhållanden inom ramen för ett gemensamt regelverk. Samordning bör liksom i dag ske mellan jordbrukspolitiken och struktur- och regionalpolitiken. Sverige bör verka för att åtgärderna utvärderas och övervakas i syfte att motverka en snedvridning av konkurrensen. Finansieringen bör i första hand delas mellan gemenskapen och berört medlemsland. Skäl kan även finnas till enbart nationell finansiering. På samma sätt som konkurrenskraftiga företag är en förutsättning för att uppnå ett brett och varierat utbud av säkra livsmedel är de också en förutsättning för att uppnå en hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion. De har bättre förutsättningar än andra företag att bära kostnader för att i ökad omfattning anpassa sig till bl.a. rådande miljökrav. I likhet med regeringen anser utskottet också att det är angeläget att verka för att djurens situation inom EU förbättras. Detta kan uppnås genom en animalieproduktion med höga djurskydds- och djurhälsokrav. Den svenska djurskyddslagens målsättningar bör integreras i EU:s lagstiftning. Så långt som möjligt bör harmoniserade lösningar eftersträvas eftersom nationella särlösningar inte är förenliga med den inre marknadens syfte. Vidare är det med hänsyn till konkurrensneutraliteten angeläget att beslutade minimiregler gäller inom hela EU. Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att den nu redovisade inriktningen när det gäller reformeringen av den gemensamma jordbruks- och livsmedelspolitiken i allt väsentligt sammanfaller med de krav och synpunkter som framförs i motionerna Jo55 (fp) yrkande 4, Jo56 (fp, mp) yrkande 4, Jo58 (v) yrkande 8, Jo60 (mp) yrkandena 1 och 3 samt U26 (mp) yrkande 9. Berörda motionsyrkanden bör därför inte föranleda någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida. Utskottet delar i allt väsentligt de synpunkter som framförs i motion Jo53 (kd) yrkande 4 när det gäller de svenska positionerna inför den kommande förhandlingsrundan inom Världshandelsorganisationen (WTO). De ovan redovisade utgångspunkterna för en framtida hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion på gemenskapsnivå bör enligt utskottets mening även kunna ligga till grund för en offensiv svensk och europeisk hållning i de kommande förhandlingarna. Med det anförda anser utskottet att motion Jo53 (kd) yrkande 4 kan lämnas utan riksdagens vidare åtgärd. Utskottet är inte berett att i detta sammanhang föreslå något uttalande med anledning av de i motion Jo57 (c) framförda kraven på en översyn av EU:s stödområdesindelning. Motionen avstyrks. Som anförs i motionerna Jo237 (mp) och Jo241 (mp) utgår visst stöd till rådgivning om ekologisk äggproduktion inom ramen för jordbrukets miljöprogram. En konsulenttjänst finansieras delvis inom miljöprogrammet. Även framtagandet av kursmaterial och stöd till dokumentation av olika projekt med inriktning på ekologisk äggproduktion finansieras med sådana medel. I detta sammanhang bör även behovet av utbildning och rådgivning om alternativa system för inhysning av höns uppmärksammas. Medel för ändamålet kan disponeras från anslag E 3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 1998 avseende Statens jordbruksverk (beslut 1997-12-18) får högst 600 000 kr från anslaget användas till rådgivning och information för att underlätta övergången till alternativa inhysningssystem för värphöns. Utskottet gör avslutningsvis ingen annan bedömning än motionärerna när det gäller behovet av resurser för att främja den ekologiska äggproduktionen. Framställda krav på ytterligare medel och förslaget om ett mål för antalet värphöns inom den ekologiska äggproduktionen får emellertid prövas i annat sammanhang. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo237 (mp) yrkandena 1 och 2 samt Jo241 (mp) yrkande 9 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
EU:s utvidgning
Propositionen Enligt regeringen bör en utvidgning av EU till att omfatta även tio central- och östeuropeiska länder samt Cypern prioriteras i det svenska EU-arbetet. En reform av den gemensamma jordbrukspolitiken bör underlätta för de central- och östeuropeiska länderna att bli medlemmar.
Motionerna I motion Jo53 (kd) yrkande 6 uppmärksammas behovet av särskilda övergångsregler och åtgärder vid inlemmandet av öst- och centraleuropeiska länder i EU- gemenskapen. Dessa länders åkermark skall inte ses som ett problem utan som en tillgång att använda i den gemensamma livsmedelsproduktionen. Övergångsreglerna skall omfattas av principerna för en omställning till ekologiskt hållbart jordbruk. Särskilda stimulansåtgärder bör övervägas för att få en övergång till ekologiska brukningsmetoder i nytillträdande östeuropeiska länder. Enligt motion Jo55 (fp) yrkande 2 skall de nya medlemsländerna ha full anslutning till en reformerad gemensam jordbrukspolitik. Länderna måste därför få förutsättningar att planera för ett reformerad CAP så att de inte använder den nuvarande utformningen som referens när de genomför stora förändringar inom sina respektive jordbrukssektorer.
Utskottets överväganden Europeiska rådet tog vid sitt möte i Luxemburg i december 1997 det historiska beslutet att inleda anslutningsprocessen med de s.k. kandidatländerna. När förhandlingarna kan slutföras med respektive land beror på landets förmåga att uppfylla de kriterier som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn år 1993. Europeiska rådet fattade vid Luxemburgmötet även beslut om en förstärkt förmedlemskapsstrategi för kandidatländerna i Central- och Östeuropa. Syftet med detta är att underlätta kandidatländernas anpassning till unionens regelverk. Denna strategi innebär bl.a. att alla former av stöd från unionen till dessa länder kommer att samordnas inom ramen för ett partnerskap med vart och ett av kandidatländerna. Förmedlemskapsstrategin kommer från år 2000 även att omfatta visst stöd till jordbruket i kandidatländerna. I mars 1998 presenterade kommissionen sitt förslag till rådsförordning om gemenskapsstöd för åtgärder inför anslutningen för jordbruk och landsbygdsutveckling i kandidatländerna i Central- och Östeuropa under perioden före anslutningen (KOM [1998] 153). Utskottet anser i likhet med regeringen att det är angeläget att de central- och östeuropeiska länderna blir fullvärdiga medlemmar så snart som möjligt. Utgångspunkten bör vara att EU:s grundprinciper om en gemensam inre marknad och en gemensam jordbrukspolitik även skall omfatta de nya medlemsländerna. En östutvidgning försvåras med nuvarande jordbrukspolitik och understryker behovet av att den gemensamma jordbrukspolitiken reformeras. För att underlätta en utvidgning, men också för att underlätta de nya medlemsländernas förberedelser och anpassning till ett EU-medlemskap, är det angeläget att reformerna påbörjas så snart som möjligt. Övergångsåtgärder kan emellertid bli nödvändiga, bl.a. eftersom det finns stora skillnader mellan kandidatländerna och EU. Övergångsåtgärderna bör dock av bl.a. konkurrensskäl i största möjliga mån begränsas. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo53 (kd) yrkande 6 och Jo55 (fp) yrkande 2 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande en gemensam jordbruks- och livsmedelspolitik att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo58 yrkandena 1 och 2 samt 1997/98:Jo60 yrkande 4, res. 1 (v) res. 2 (mp) 2. beträffande nationell livsmedelskontroll m.m. att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo58 yrkande 6, res. 3 (v) 3. beträffande djurskydd och ändring av Romfördraget att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo56 yrkande 2 och 1997/98:Jo58 yrkande 7, res. 4 (v, mp) 4. beträffande djurskydd och EU:s marknadsordningar att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo56 yrkande 3, res. 5 (mp) 5. beträffande lika konkurrensvillkor att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo53 yrkande 3, 1997/98:Jo54 yrkande 2, 1997/98:Jo55 yrkande 3 och 1997/98:Jo59 yrkande 2, res. 6 (m) res. 7 (c, fp) 6. beträffande en ny jordbruks- och livsmedelspolitik att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo53 yrkandena 1, 2 och 5 samt 1997/98:Jo54 yrkande 3, res. 8 (m) res. 9 (c) 7. beträffande EU:s tobakssubventioner att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo55 yrkande 6, res. 10 (fp) 8. beträffande Agenda 2000 på kort sikt att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo53 yrkande 7, 1997/98:Jo54 yrkande 1 och 1997/98:Jo58 yrkande 3, res. 11 (m) res. 12 (c) res. 13 (v) 9. beträffande samråd om Agenda 2000 att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo53 yrkande 8, 1997/98:Jo58 yrkande 4, 1997/98:Jo59 yrkande 3 och 1997/98:Jo60 yrkande 2, res. 14 (v) res. 15 (mp) 10. beträffande en expertgrupp att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo55 yrkande 5, 11. beträffande ett EU-sekretariat för djurskydd att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo56 yrkande 5, 12. beträffande inriktningen av jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Jo56 yrkande 1, 1997/98:Jo58 yrkande 5 och 1997/98:Jo59 yrkande 1 godkänner vad regeringen förordar om inriktningen av Sveriges ställningstagande till jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU (avsnitt 4.3), res. 16 (c) res. 17 (v, mp) 13. beträffande konkurrens på en fri världsmarknad att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo55 yrkande 1,
14. beträffande hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo55 yrkande 4, 1997/98:Jo56 yrkande 4, 1997/98:Jo58 yrkande 8, 1997/98:Jo60 yrkandena 1 och 3 samt 1997/98:U26 yrkande 9, res. 18 (fp) res. 19 (v) res. 20 (mp) res. 21 (c) - motiv. 15. beträffande miljö- och djurskyddskraven i kommande WTO-runda att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo53 yrkande 4, res. 22 (c, v, mp) 16. beträffande EU:s stödområdesindelning att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo57, 17. beträffande ekologisk äggproduktion, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo237 och 1997/98:Jo241 yrkande 9, res. 23 (mp) 18. beträffande EU:s utvidgning att riksdagen att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo53 yrkande 6 och 1997/98:Jo55 yrkande 2. res. 24 (c) res. 25 (fp)
Stockholm den 5 maj 1998
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Michael Hagberg (s).
Reservationer
1. En gemensam jordbruks- och livsmedelspolitik (mom. 1) Maggi Mikaelsson (v) anför: Regeringen bör analysera vilka delar av den gemensamma jordbrukspolitiken som kan beslutas på nationell nivå. Utgångspunkten måste vara att de mål som ställs upp och de medel som föreslås för jordbruk och livsmedelsproduktion, regionalt, nationellt och globalt, kräver en gemensam politik. Vidare bör regeringen ta initiativ till att EU gör en omprövning av vilka områden inom jordbruks- och livsmedelspolitiken som skall vara totalharmoniserade och vilka områden som kan regleras med hjälp av minimiregler. Vad här anförts med anledning av motion Jo58 (v) yrkandena 1 och 2 bör ges regeringen till känna. Motion Jo60 (mp) yrkande 4 avstyrks. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande en gemensam jordbruks- och livsmedelspolitik att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo58 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på motion 1997/98:Jo60 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
2. En gemensam jordbruks- och livsmedelspolitik (mom. 1) Gudrun Lindvall (mp) anför: Enligt min uppfattning måste den svenska regeringen driva kraven på reformering av CAP på ett sådant sätt att byråkratin, krånglet och oöverskådligheten minskar. Vad här anförts med anledning av motion Jo60 (mp) yrkande 4 bör ges regeringen till känna. Motion Jo58 (v) yrkandena 1 och 2 avstyrks. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande en gemensam jordbruks- och livsmedelspolitik att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo60 yrkande 4 och med avslag på motion 1997/98:Jo58 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. Nationell livsmedelskontroll m.m. (mom. 2) Maggi Mikaelsson (v) anför: Konsumenterna efterfrågar säkra livsmedel. Det måste därför vara möjligt för ett enskilt land att av miljö- och hälsoskäl förbjuda vissa livsmedelstillsatser, produktionsmetoder samt upprätthålla vissa djurskyddskrav. Det måste också vara möjligt för ett enskilt land att temporärt eller permanent införa gränskontroll för att kontrollera att fastställda bestämmelser efterlevs. Vad här anförts med anledning av motion Jo58 (v) yrkande 6 bör ges regeringen till känna. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande nationell livsmedelskontroll m.m. att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo58 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. Djurskydd och ändring av Romfördraget (mom. 3) Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anför: Ingen hänsyn tas till djurskyddet i EU:s skilda marknadsordningar. Regelsystemet är producentorienterat och bidrar till att upprätthålla produktionssystem som missgynnar djurskyddet. Det finns därför skäl att låta djurskyddet bli ett prioriterat område inom EU. Detta kan bl.a. ske genom att artikel 39 i Romfördraget utökas med ett tillägg som tillförsäkrar lantbrukets djur en hög djurskydds- och djurhälsostandard. Vad här anförts med anledning av motionerna Jo56 (fp, mp) yrkande 2 och Jo58 (v) yrkande 7 bör ges regeringen till känna. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande djurskydd och ändring av Romfördraget att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo56 yrkande 2 och 1997/98:Jo58 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. Djurskydd och EU:s marknadsordningar (mom. 4) Gudrun Lindvall (mp) anför: Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till sådan ändring av berörd lagstiftning så att varje beslut enligt EU:s marknadsordningar liksom alla andra beslut som kan få konsekvenser för djurskyddet skall beakta effekterna på djurskyddet och utformas på ett sådant sätt att djurskyddet stärks. Vad här anförts med anledning av motion Jo56 (fp, mp) yrkande 3 bör ges regeringen till känna. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande djurskydd och EU:s marknadsordningar att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo56 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
6. Lika konkurrensvillkor (mom. 5) Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför: Det har länge stått klart att det svenska jordbruket och livsmedelssektorn arbetat under negativa konkurrensförutsättningar i förhållande till andra EU- länder och då framför allt i jämförelse med Danmark och Finland. Denna situation har nu ytterligare bestyrkts genom utredningen En livsmedelsstrategi för Sverige. Av utredningen framgår att den negativa konkurrenssituationen beror på flera faktorer. De höga dieselskatterna, elskatterna och avgifterna på handelsgödsel utgör den absolut största negativa konkurrensbelastningen. En sänkning av kostnaderna på dessa tre områden måste därför prioriteras. Vad här anförts med anledning av motionerna Jo53 (kd) yrkande 3 och Jo54 (m) yrkande 2 bör ges regeringen till känna. Motionerna Jo55 (fp) yrkande 3 och Jo59 (c) yrkande 2 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande lika konkurrensvillkor att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo53 yrkande 3 och 1997/98:Jo54 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1997/98:Jo55 yrkande 3 och 1997/98:Jo59 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
7. Lika konkurrensvillkor (mom. 5) Lennart Daléus (c), Eva Eriksson (fp) och Lennart Brunander (c) anför: Efter några års medlemskap i unionen kan man konstatera att svenskt jordbruk till stora delar klarat infasningen i den gemensamma jordbrukspolitiken. Problemen består främst i att nationella beslut medfört att svenskt jordbruk har höga produktionskostnader i förhållande till konkurrenterna i övriga EU- länder. Att så är fallet visas tydligt i utredningen En livsmedelsstrategi för Sverige. Energiskatter och flera avgifter är betydligt högre för svenska bönder än för deras kolleger i t.ex. Danmark och Finland. Svenskt jordbruk har gjort valet att konkurrera med hög kvalitet på livsmedlen. Samtidigt innebär hög kvalitet högre produktionskostnader. Regeringen måste återkomma till riksdagen med förslag för att åstadkomma konkurrenslikställighet för svenskt jordbruk i förhållande till konkurrentländerna inom EU. Vad här anförts med anledning av motion Jo59 (c) yrkande 2 bör ges regeringen till känna. Motionerna Jo53 (kd) yrkande 3, Jo54 (m) yrkande 2 och Jo55 (fp) yrkande 3 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande lika konkurrensvillkor att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo59 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1997/98:Jo53 yrkande 3, 1997/98:Jo54 yrkande 2 och 1997/98:Jo55 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
8. En ny jordbruks- och livsmedelspolitik (mom. 6) Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför: Det finns ett brett stöd för en reformering av jordbrukspolitiken inom EU. Sverige skall verka för en avreglerad och förenklad jordbrukspolitik. Det svenska jordbruket är med sin höga rationaliseringsgrad och sitt gedigna kunnande konkurrenskraftigt. Detta förutsätter dock som vi tidigare påpekat, att inhemska konkurrenshämmande kostnader och regler undanröjs. Reformarbetet måste bedrivas utifrån de stora skillnader bl.a. beträffande klimat och odlingsförhållanden, som finns när det gäller förutsättningarna att bedriva jordbruk inom gemenskapen. I nu föreliggande förslag missgynnas Sverige särskilt när det gäller mjölk- och nötköttsproduktionen. Obalanser som missgynnar svenska och även finska bönder måste justeras. Kompensationen för prissänkningar måste fördelas likvärdigt mellan medlemsstaterna så att inte svenska bönder missgynnas. Det är också viktigt att beakta den korta tid svenskt jordbruk haft på sig när det gäller anpassningen till den gemensamma politiken. Även andra delar måste beaktas, bl.a. likvärdig och användbar fördelning av mjölkkvoter, referensår inom nötköttssektorn, problemen med majsensilage, oljeväxtodlingen i Sverige, grovfoderarealen, m.m. En viktig utgångspunkt för reformarbetet skall vara att livsmedelsproduktionen är en viktig del av EU:s näringsliv och av dess kultur. Det är därför viktigt att såväl primärproduktion som industri finns kvar efter en reform och kan dra nytta av den öppnade världsmarknad som kommer att bli följden av såväl redan genomförda som kommande förhandlingar i WTO. Ambitionen skall vara att europeiska livsmedel skall vara vinnare på världsmarknaden efter ytterligare avregleringar. En annan viktig utgångspunkt är att EU:s livsmedelsförsörjning inte får riskeras. Om avregleringar och liberaliseringar sker i ungefär samma takt i samtliga större producentområden finns enligt vår mening ingen större risk för att EU:s produktion drastiskt skulle minska. Om däremot en snabb och ensidig avreglering genomförs är risken uppenbar att andra världsdelars jordbrukare och industrier blir de enda vinnarna. Någon form av korrektiv bör dock alltid finnas om produktionen skulle nå en kritisk nedre gräns. En tredje utgångspunkt är att CAP i första hand och primärt skall omfatta livsmedelsproduktionen. Särskilda satsningar såsom miljöersättningar och regionalt baserade ersättningar skall ses som komplement till CAP. Erfarenheterna från andra områden visar att måluppfyllelsen blir dålig om många mål ska lösas inom samma politik. Det betyder att särskild miljöpolitik och regionalpolitik skall ligga utanför CAP. Självklart skall jordbruk bedrivas inom ramen för en hållbar utveckling och omfattas av samma miljöhänsyn som andra verksamheter och lika självklart skall regionalpolitiken (strukturfonderna) också omfatta jordbruksföretag. Miljöfrågorna är viktiga, såväl för jordbruket som för andra verksamheter. Det finns i detta sammanhang anledning att understryka det positiva i det miljöarbete som bedrivs inom den svenska jordbruksnäringen. Även om denna höga miljöambition kan leda till högre kostnader för de svenska producenterna ger den också konkurrensfördelar, vilket gör att detta positiva miljöarbete kan fortsätta inom ramen för näringens ansvar. Frågor som gäller särskilt bevarande av miljövärden, och som inte kan rymmas inom ramen för den normala konkurrensutsatta jordbruksdriften, skall ligga vid sidan av CAP och därmed också ersättas på särskilda grunder. Från moderat sida har vi hela tiden förespråkat fullt utnyttjande av de särskilda miljöersättningar, som Sverige förhandlat sig till i samband med EU- anslutningen. Vi anser att dessa ersättningar är bra, och det har visat sig att utnyttjandet av dessa ersättningar gett mycket positiva effekter för bevarande av miljö och naturvärden samt biologisk mångfald i det öppna kultur- och odlingslandskapet. Dessa medel skall ses som ersättning till brukarna för utfört miljöarbete baserat på gemensamma intressen Vi har samtidigt starkt kritiserat det komplicerade inhemska regelverket, som enligt vår uppfattning måste bli föremål för omfattande förenklingar. Det är vidare angeläget att djurskyddsfrågorna drivs målmedvetet inom EU och att acceptabla minimiregler kan komma till stånd så fort som möjligt. Detsamma gäller synen på kadavermjöl och antibiotika, vilket också måste beaktas vid kommande WTO-förhandling. I propositionen tas frågan om östutvidgningen upp till belysning. Vi har den uppfattningen att frågan om östutvidgningen måste ses och bedömas i ett vidare perspektiv. Den gemensamma jordbrukspolitiken är en viktig fråga i detta sammanhang, men samtidigt får inte frågan om östutvidgningen helt knytas till frågan om den gemensamma jordbrukspolitiken och CAP-diskussionen. En sådan ensidig koppling kan försvåra arbetet med östutvidgningen. Vi delar regeringens uppfattning att den gemensamma jordbrukspolitiken skall ligga fast och att en renationalisering av jordbrukspolitiken, liksom en utveckling mot olika ersättningsregler för små och stora brukningsenheter, skulle vara olycklig för EU-samarbetet. I regeringens förslag saknar vi dock långsiktiga mål för jordbrukspolitiken och likaså konsekvensanalyser. Om vi på ett positivt sätt skall kunna bidra till avreglering och marknadsanpassning av EU:s jordbrukspolitik är det viktigt att våra analyser och förslag är hållbara och välgrundade, detta inte minst utifrån den historiska bakgrund som de tidigare medlemsländerna har i fråga om den gemensamma jordbrukspolitiken. Enligt vår mening måste frågan om en ny jordbruks- och livsmedelspolitik tas upp till förnyad behandling efter slutligt beslut utifrån Agenda 2000- förslaget. Då har riksdagen ett bättre utgångsläge för mer konkreta diskussioner vad gäller den fortsatta reformeringen av CAP. Vad här anförts med anledning av motion Jo54 (m) yrkande 3 bör ges regeringen till känna. Motion Jo53 (kd) yrkandena 1, 2 och 5 avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande en ny jordbruks- och livsmedelspolitik att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo54 yrkande 3 och med avslag på motion 1997/98:Jo53 yrkandena 1, 2 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
9. En ny jordbruks- och livsmedelspolitik (mom. 6) Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför: Enligt vår mening bör Sverige i förhandlingsarbetet om reformeringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik inte driva kravet på ett forcerat borttagande av EG:s marknadsordningar. Vi motsätter oss därför regeringens förslag i denna del. Åkermarken i Sverige och i övriga Europa måste finnas tillgänglig för livsmedelsproduktion. Mer miljövänliga och mer ekologiskt riktiga brukningsmetoder innebär en minskad intensitet i jordbruksproduktionen. Detta kräver en bibehållen brukningsareal. Även från ett globalt perspektiv är det långsiktigt nödvändigt att behålla nuvarande åkermark. När det gäller de svenska utgångspunkterna för förhandlingarna om reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken bör bl.a. betydelsen av lika konkurrensvillkor uppmärksammas. Dessutom bör generella jordbruksersättningar utgå i form av direktstöd till all åkermark inklusive vall, miljöstöd och regionalstöd. Målsättningen att svenskt jordbruk skall ställas om till 10 % ekologisk odling till år 2000 bör omsättas i tydliga mål för det gemensamma europeiska jordbruket. Tydliga målsättningar för omställning av jordbruksproduktionen till mer miljövänliga metoder bör fastställas på europeisk nivå. För att stimulera den ekologiska odlingen skall kompensation ges för minskad miljöbelastning och produktion av biologiskt fullvärdiga livsmedel. Svenska miljö- och djurskyddsnormer skall utgöra miniminorm inom EU. Sverige bör också verka för bl.a. harmoniserade miljöavgifter på bekämpningsmedel och handelsgödsel samt likvärdiga villkor för animalieproduktionen. Vad här anförts med anledning av motion Jo53 (kd) yrkandena 1, 2 och 5 bör ges regeringen till känna. Motion Jo54 (m) yrkande 3 avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande en ny jordbruks- och livsmedelspolitik att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo53 yrkandena 1, 2 och 5 samt med avslag på motion 1997/98:Jo54 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
10. EU:s tobakssubventioner (mom. 7) Eva Eriksson (fp) anför: Enligt min mening är det angeläget att Sverige i det europeiska samarbetet för fram krav på att tobakssubventionerna inom EU avskaffas. Detta bör riksdagen, med anledning av motion Jo55 (fp) yrkande 6, som sin mening ge regeringen till känna. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande EU:s tobakssubventioner att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo55 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
11. Agenda 2000 på kort sikt (mom. 8) Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför: Enligt vår mening måste regeringen med kraft tillvarata svenska intressen inom livsmedelssektorn i agendaförhandlingarna. I föreliggande förslag missgynnas Sverige, bl.a. när det gäller mjölk- och nötköttsproduktion. Kompensationen för prissänkningar måste fördelas likvärdigt mellan medlemsstaterna. Vidare bör beaktas behovet av likvärdig och användbar fördelning av mjölkkvoter och referensår inom nötköttssektorn. Problemen med majsensilage, oljeväxtodlingen i Sverige och grovfoderarealen måste också lösas. Vad här anförts med anledning av motion Jo54 (m) yrkande 1 bör ges regeringen till känna. Motionerna Jo53 (kd) yrkande 7 och Jo58 (v) yrkande 3 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande Agenda 2000 på kort sikt att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo54 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1997/98:Jo53 yrkande 7 och 1997/98:Jo58 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
12. Agenda 2000 på kort sikt (mom. 8) Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför: Kommissionens förslag om reformering av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär att svenskt lantbruk skulle kunna förlora betydande belopp i EU- ersättningar. Förslaget är så utformat att Sverige missgynnas i förhållande till andra länder. Det måste nu ligga i regeringens intresse och skyldighet att se till att rättvisa skapas så att inte svenska lantbrukare får ytterligare sämre konkurrensförhållanden gentemot andra länder. Vad här anförts med anledning av motion Jo53 (kd) yrkande 7 bör ges regeringen till känna. Motionerna Jo54 (m) yrkande 1 och Jo58 (v) yrkande 3 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande Agenda 2000 på kort sikt att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo53 yrkande 7 och med avslag på motionerna 1997/98:Jo54 yrkande 1 och 1997/98:Jo58 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
13. Agenda 2000 på kort sikt (mom. 8) Maggi Mikaelsson (v) anför: Omställningen av den gemensamma jordbrukspolitiken får inte ske på bekostnad av svenskt jordbruk och svensk livsmedelsproduktion. Stora delar av det svenska jordbruket, framför allt de små och medelstora mjölk- och animalieproducenterna, har uppenbara lönsamhetsproblem. En omställning av den gemensamma jordbrukspolitiken måste ske med inriktningen att utnyttja de fördelar som finns i den svenska livsmedelsproduktionen. Vad här anförts med anledning av motion Jo58 (v) yrkande 3 bör ges regeringen till känna. Motionerna Jo53 (kd) yrkande 7 och Jo54 (m) yrkande 1 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande Agenda 2000 på kort sikt att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo58 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1997/98:Jo53 yrkande 7 och 1997/98:Jo54 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
14. Samråd om Agenda 2000 (mom. 9) Maggi Mikaelsson (v) anför: Enligt min mening ger regeringens agerande när det gäller Agenda 2000 intrycket av att man inte är intresserad av att få en parlamentarisk debatt om inriktningen på det fortsatta förhandlingsarbetet. Regeringens arbete i EU på jordbrukspolitikens område bör årligen redovisas till riksdagen i en särskild skrivelse. Riksdagen måste ges en möjlighet att följa upp regeringens agerande på detta område. Detta bör riksdagen, med anledning av motion Jo58 (v) yrkande 4, som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo53 (kd) yrkande 8, Jo59 (c) yrkande 3 och Jo60 (mp) yrkande 2 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande samråd om Agenda 2000 att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo58 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1997/98:Jo53 yrkande 8, 1997/98:Jo59 yrkande 3 och 1997/98:Jo60 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
15. Samråd om Agenda 2000 (mom. 9) Gudrun Lindvall (mp) anför: Enligt min mening finns det ett behov av ett politiskt forum utöver jordbruksutskottet och EU-nämnden där många av de detaljerade förslagen i Agenda 2000 kan diskuteras. Detta bör riksdagen, med anledning av motion Jo60 (mp) yrkande 2, som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo53 (kd) yrkande 8, Jo58 (v) yrkande 4 och Jo59 (c) yrkande 3 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande samråd om Agenda 2000 att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo60 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1997/98:Jo53 yrkande 8, 1997/98:Jo58 yrkande 4 och 1997/98:Jo59 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
16. Inriktningen av jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU (mom. 12) Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför: Enligt vår mening bör målen för jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU kompletteras med KomiCAP:s resterande förslag till grundläggande mål. Vidare bör det finnas en övergripande målsättning med krav på rimliga förutsättningar för jordbruksföretagens utveckling och lönsamhet. Vad här anförts med anledning av motion Jo59 (c) yrkande 1 bör ges regeringen till känna. Motionerna Jo56 (fp, mp) yrkande 1 och Jo58 (v) yrkande 5 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse: 12. beträffande inriktningen av jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med anledning av motion 1997/98:Jo59 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1997/98:Jo56 yrkande 1 och 1997/98:Jo58 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
17. Inriktningen av jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU (mom. 12) Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anför: Enligt vår mening är det beklagligt att regeringen valt att försvaga KomiCAP- utredningens delmål för jordbrukspolitiken genom att beskriva dem som bedömningar av hur en hållbar jordbruks- och livsmedelspolitik skall främjas. De övergripande målen skall kompletteras med utredningens delmål. Det är av särskild betydelse att djurskyddet uppmärksammas i detta sammanhang eftersom EU saknar ett gemensamt regelverk för lantbrukets djur. Inga som helst hänsyn tas heller till djurskyddsaspekterna i EU:s skilda marknadsordningar. Vad här anförts med anledning av motionerna Jo56 (fp, mp) yrkande 1 och Jo58 (v) yrkande 5 bör ges regeringen till känna. Motion Jo59 (c) yrkande 1 avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse: 12. beträffande inriktningen av jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med anledning av motionerna 1997/98:Jo56 yrkande 1 och 1997/98:Jo58 yrkande 5 samt med avslag på motion 1997/98:Jo59 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
18. Hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion (mom. 14) Eva Eriksson (fp) anför: Enligt min mening måste Sverige i EU verka för att separata miljömål för jordbruket skapas. De nuvarande åtgärderna inom den gemensamma jordbrukspolitiken för att minimera jordbrukets miljöbelastning är otillräckliga. Detta bör riksdagen, med anledning av motion Jo55 (fp) yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo56 (fp, mp) yrkande 4, Jo58 (v) yrkande 8, Jo60 (mp) yrkandena 1 och 3 samt U26 (mp) yrkande 9 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse: 14. beträffande hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo55 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1997/98:Jo56 yrkande 4, 1997/98:Jo58 yrkande 8, 1997/98:Jo60 yrkandena 1 och 3 samt 1997/98:U26 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
19. Hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion (mom. 14) Maggi Mikaelsson (v) anför: Enligt min mening bör regional självförsörjning vara en utgångspunkt för hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion. Genom att införa ett sådant mål skulle jordbruksnäringens betydelse i skogs- och mellanbygder kunna stärkas. Vad här anförts med anledning av motion Jo58 (v) yrkande 8 bör ges regeringen till känna. Motionerna Jo55 (fp) yrkande 4, Jo56 (fp, mp) yrkande 4, Jo60 (mp) yrkandena 1 och 3 samt U26 (mp) yrkande 9 avstyrks. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse: 14. beträffande hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo58 yrkande 8 och med avslag på motionerna 1997/98:Jo55 yrkande 4, 1997/98:Jo56 yrkande 4, 1997/98:Jo60 yrkandena 1 och 3 samt 1997/98:U26 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
20. Hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion (mom. 14) Gudrun Lindvall (mp) anför: Enligt min mening måste marknadsordningen förändras på en rad områden så att strukturförändringar inom jordbruket till förmån för ett gott djurskydd och en god djurhälsa kan uppnås. Sverige måste på alla berörda områden verka för ett förstärkt djurskydd inom EU. Vidare måste en reformering av CAP leda till ett ekologiskt långsiktigt hållbart jordbruk som ger säkra livsmedel, främjar den biologiska mångfalden i kulturlandskapet, skapar ett varierat odlingslandskap och minimerar miljöbelastningen. Jag vill i detta sammanhang bl.a. peka på behovet av kunskap om hur och varför insekter, fåglar och andra arter beroende av öppet landskap försvinner. Vad här anförts med anledning av motionerna Jo56 (fp, mp) yrkande 4, Jo60 (mp) yrkandena 1 och 3 samt U26 (mp) yrkande 9 bör ges regeringen till känna. Motionerna Jo55 (fp) yrkande 4 och Jo58 (v) yrkande 8 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse: 14. beträffande hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo56 yrkande 4, 1997/98:Jo60 yrkandena 1 och 3 och 1997/98:U26 yrkande 9 samt med avslag på motionerna 1997/98:Jo55 yrkande 4 och 1997/98:Jo58 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
21. Hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion (mom. 14, motiveringen) Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ?Beträffande delmålet? och slutar med ?andra näringar? bort ha följande lydelse: En hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion bör främjas genom krav på ökad miljöhänsyn med avseende på att bevara och främja den biologiska mångfalden, värdefulla kulturmiljöer och ett varierat odlingslandskap.
22. Miljö- och djurskyddskraven i kommande WTO-runda (mom. 15) Lennart Daléus (c), Maggi Mikaelsson (v), Gudrun Lindvall (mp) och Lennart Brunander (c) anför: De svenska positionerna vad gäller miljö- och djurskyddskrav bör bli en del i kommande WTO-runda. Det krävs en offensiv hållning där det gäller att se till svenska och europeiska intressen vad gäller jordbruksproduktionen och dess inriktning mot ett mer ekologiskt uthålligt jordbruk, miljöaspekter och hållningen till animalieproduktion. Detta bör riksdagen, med anledning av motion Jo53 (kd) yrkande 4, som sin mening ge regeringen till känna. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse: 15. beträffande miljö- och djurskyddskraven i kommande WTO-runda att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo53 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
23. Ekologisk äggproduktion, m.m. (mom. 17) Gudrun Lindvall (mp) anför: Enligt min mening måste behovet och betydelsen av stöd till rådgivning för ekologisk äggproduktion uppmärksammas. Jag anser att stöd även bör utgå till marknadsföring för de ekologiskt producerade äggen. Vidare bör riksdagen anta som mål att 10 % av antalet värphöns i landet skall klara kraven för ekologisk äggproduktion år 2000. Vad här anförts med anledning av motionerna Jo237 (mp) yrkandena 1 och 2 samt Jo241 (mp) yrkande 9 bör ges regeringen till känna. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse: 17. beträffande ekologisk äggproduktion, m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo237 och 1997/98:Jo241 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
24. EU:s utvidgning (mom. 18) Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför: Enligt vår mening måste behovet av särskilda övergångsregler och åtgärder vid inlemmandet av öst- och centraleuropeiska länder i EU-gemenskapen uppmärksammas. Dessa länders åkermark skall inte ses som ett problem utan som en tillgång att använda i den gemensamma livsmedelsproduktionen. Övergångsreglerna skall omfattas av principerna för en omställning till ekologiskt hållbart jordbruk. Detta bör riksdagen, med anledning av motion Jo53 (kd) yrkande 6, som sin mening ge regeringen till känna. Motion Jo55 (fp) yrkande 2 avstyrks. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse: 18. beträffande EU:s utvidgning att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo53 yrkande 6 och med avslag på motion 1997/98:Jo55 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
25. EU:s utvidgning (mom. 18) Eva Eriksson (fp) anför: Enligt min mening skall de nya medlemsländerna ha full anslutning till en reformerad gemensam jordbrukspolitik. Länderna måste därför få förutsättningar att planera för en reformerad CAP så att de inte använder den nuvarande utformningen som referens när de genomför stora förändringar inom sina respektive jordbrukssektorer. Detta bör riksdagen, med anledning av motion Jo55 (fp) yrkande 2, som sin mening ge regeringen till känna. Motion Jo53 (kd) yrkande 6 avstyrks. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse: 18. beträffande EU:s utvidgning att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo55 yrkande 2 och med avslag på motion 1997/98:Jo53 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.
Särskilda yttranden
1. Inriktningen av jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU m.m. Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför: Vi har i en omfattande reservation under avsnittet ?En ny jordbruks- och livsmedelspolitik? redovisat vår syn beträffande inriktningen av jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU (mom. 12), miljö- och djurskyddskraven i kommande WTO-runda (mom. 15) och EU:s utvidgning (mom. 18). Vi hänvisar till denna reservation när det gäller de övriga berörda momenten.
2. Konkurrens inom livsmedelsproduktionen Eva Eriksson (fp) anför: Det är viktigt att, som för vilken annan företagare som helst, skapa förutsättningar, möjlighet och frihet för jordbrukaren att på likvärdiga villkor konkurrera med sina produkter på en konkurrensutsatt marknad. Det finns dock ytterligare ett viktigt led som i större utsträckning måste konkurrensutsättas. Det är mellanleden, dvs. de livsmedels- och grossistjättar som finns mellan producent och konsument. Konkurrensen inom livsmedels- och distributionsbranschen måste öka.
Innehållsförteckning
Sammanfattning......................................1 Propositionen.......................................1 Propositionens huvudsakliga innehåll................1 Motionerna..........................................2 Motioner med anledning av propositionen 2 Motioner från allmänna motionstiden 1997 5 Motion med anledning av skrivelse 1997/98:60 5 Uppvaktningar.......................................5 Utskottet...........................................5 Inledning 5 En gemensam politik på jordbruks- och livsmedelsområdet m.m. 7 Propositionen 7 Motionerna 7 Utskottets överväganden 8 En ny jordbruks- och livsmedelspolitik 10 Propositionen 10 Motionerna 11 Utskottets överväganden 13 Övergripande mål för jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU 15 Propositionen 15 Motionerna 15 Utskottets överväganden 16 EU:s utvidgning 20 Propositionen 20 Motionerna 20 Utskottets överväganden 20 Hemställan 24 Reservationer......................................24 Särskilda yttranden................................35