Säkerhetspolisen
Betänkande 1990/91:JuU31
Justitieutskottets betänkande
1990/91:JUU31
Säkerhetspolisen
Innehåll
1990/91 JuU31
TRETTONDE HUVUDTITELN
Propositionen m.m.
I proposition 1990/91:100 bilaga 15 (civildepartementet) har regeringen föreslagit riksdagen att för budgetåret 1991/92 till säkerhetspolisen anvisa ett förslagsanslag på 360000000 kr. (punkt E2, s. 72).
I motion 1990/91:Ju225 av Lars Werner m.fl. (v) yrkas såvitt nu är i fråga att riksdagen för budgetåret 1991/92 till säkerhetspolisen anslår 20000000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit, således totalt 340000000 kr. (yrkande 10).
I samband med frågan om medelsanvisningen till säkerhetspolisen behandlar utskottet ett inom utskottets sekretariat utarbetat förslag till allmänna riktlinjer i huvudsak för säkerhetspolisen.
I anslutning till behandlingen av detta ärende har, för att lämna upplysningar och svara på frågor, inför utskottet företrätt statsrådet och chefen för civildepartementet Bengt KÅ Johansson, generaldirektören Mats Börjesson och expeditionschefen i civildepartementet Olof Egerstedt.
Utskottet
Säkerhetspolisens arbetsfält skiljer sig i flera avseenden från vad som gäller för den öppna polisen. Inriktningen på att skydda rikets yttre och inre säkerhet ställer delvis andra krav i fråga om hur verksamheten organiseras och bedrivs. Till det mest karakteristiska för säkerhetstjänsten hör den stränga sekretess som omgärdar verksamheten. Även om öppenheten blivit större under senare år, står det ändå klart att säkerhetspolisens verksamhet till stor del måste bedrivas utan den insyn som finns på de flesta andra håll i det allmännas verksamhet. Detta gör förutsättningarna för en allmän debatt om säkerhetspolisen annorlunda än när det gäller myndighetsverksamhet i allmänhet. Även om målen för säkerhetspolisen är klara, nämligen att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet, måste sålunda debatten i regel föras utan att de flesta deltagare har någon närmare kännedom om hur verksamheten bedrivs i praktiken.
Våren 1989 tog riksdagen ställning till förslag om en reformering av den polisiära säkerhetstjänsten (prop. 1988/89:108, JuU21, rskr. 287). Det lades därvid fast att säkerhetspolisen bör svara för kontraspionage, terrorismbekämpning och åtgärder mot subversiv verksamhet samt säkerhetsskydd. Det bestämdes att regeringen bör utfärda riktlinjer för verksamheten och att riktlinjerna bör tillkomma efter samråd med partiledarna för de partier som är företrädda i utrikesnämnden.
Det är här fråga om närmare riktlinjer för säkerhetspolisen, vars verksamhet måste bygga på ingående bedömningar av säkerhetspolitisk art som det ankommer på statsmakterna att göra. Sådana bedömningar kan t.ex. gälla militärstrategiska hotbilder, innebörden av den svenska neutraliteten och utvecklingen av den internationella terrorismen. Hit hör vidare bedömningen av vilket hot som föreligger från subversiva grupper i samhället och av frågor om det internationella samarbetet på säkerhetstjänstens område. Riktlinjerna bör utfärdas i samband med regeringens regleringsbrev för säkerhetspolisen.
Utskottet, som noterade att sekretessen torde hindra att närmare riktlinjer för säkerhetspolisen redovisas offentligt, fann ordningen för samråd med ledarna för de partier som är företrädda i utrikesnämnden vara lämplig. I sammanhanget konstaterade utskottet att utrikesnämnden är ett organ för överläggningar på högsta nivå i viktiga utrikes- och säkerhetspolitiska frågor.
Med anledning av en motion i ämnet förordade utskottet härutöver en ordning enligt vilken frågor om allmänna riktlinjer i huvuddrag och frågor om ändringar häri blir föremål för riksdagens ställningstagande och bedömning i samband med budgetbehandlingen. Detta gav riksdagen som sin mening regeringen till känna.
Efter sådant samråd som angetts i det föregående har regeringen nyligen i samband med en regleringsbrevsändring utfärdat närmare riktlinjer för säkerhetspolisens verksamhet. Regleringsbrevet för säkerhetspolisen är en kvalificerat hemlig handling.
Inför utskottets behandling av regeringens förslag till medelsanvisning till säkerhetspolisen för budgetåret 1991/92 har inom utskottets sekretariat utarbetats förslag till sådana allmänna riktlinjer i huvuddrag som riksdagen uttalade sig förår 1989. Förslaget har följande lydelse:
Allmänna riktlinjer i huvuddrag för säkerhetspolisen
Huvuddelen av säkerhetspolisens tillgängliga resurser skall tas i anspråk för kontraspionaget och terroristbekämpningen. Säkerhetsskyddet bör -- i avvaktan på en pågående översyn inom säkerhetspolisen av denna verksamhet -- bedrivas på hittillsvarande nivå. Personskyddet skall bedrivas i den omfattning som behövs med hänsyn till bl.a. den hotbild som föreligger.
Kontraspionaget skall i första hand inriktas på att avslöja främmande underrättelseverksamhet inom försvarsmaktens område och i fråga om sådana företag som avses i 14 § upphandlingsförordningen (1986:366), dvs. inom det s.k. SUA-området (SUA = Säkerhetsskydd Upphandling Arbete). I andra hand inriktas verksamheten på att motverka främmande underrättelseverksamhet inom totalförsvaret i övrigt och för att avslöja olovlig underrättelseverksamhet (19 kap. 10 § brottsbalken). När det gäller flyktingspionage skall säkerhetspolisen vara uppmärksam på nya företeelser och bedriva verksamheten så att sådana snabbt kan motverkas.
Inom terrorismbekämpningen skall verksamheten i första hand inriktas på att förebygga och avslöja terroristverksamhet som riktas mot Sverige eller annars bedrivs här.
Verksamheten inom författningsskyddet (mot subversiv verksamhet) skall bedrivas på sådant sätt och i sådan omfattning att det finns en god beredskap för att vid behov öka insatserna på området; nya omstörtande krafter som bedöms kunna utgöra ett allvarligt hot mot vårt demokratiska samhälle skall snabbt kunna uppmärksammas.
I fråga om säkerhetsskyddet skall verksamheten främst inriktas på de myndigheter som säkerhetspolisen svarar för enligt 7 och 9 §§ förordningen (1981:421) om säkerhetsskyddet vid statliga myndigheter samt på SUA-företagen. I första hand skall arbetet ta sikte på övergripande säkerhetsskyddsfrågor i syfte att få till stånd och vidmakthålla en ändamålsenlig inriktning av säkerhetsskyddet vid berörda företag och myndigheter.
I fråga om det internationella samarbetet på säkerhetstjänstens område gäller att säkerhetspolisen skall delta i det internationella samarbetet på terrorismbekämpningens område. Samarbete skall också ske i den utsträckning som behövs inom kontraspionaget. Samarbete av mer allmän och löpande karaktär får ske endast med de länder med vilka sådant samarbete hittills förekommit. I fråga om det internationella samarbetets innehåll skall gälla vad som angetts i propositionen om förnyelse inom polisen (prop. 1989/90:155 s. 110, 1990/91:JuU1 s. 25).
Utskottet ansluter sig för sin del till dessa riktlinjer och förordar att de godtas av riksdagen. Riksdagens ställningstagande bör ges regeringen till känna. I sammanhanget vill utskottet understryka vikten av att säkerhetspolisens verksamhet organiseras med en betydande flexibilitet för att möjliggöra omdisponering av resurser och omläggning av arbetsmetoder med hänsyn till den skiftande, ofta snabba, internationella utvecklingen.
I fråga om medelsanvisningen till säkerhetspolisen för nästa budgetår saknas, inte minst efter den belysning som givits under utskottets beredning av ärendet, anledning till erinran mot regeringens förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande riktlinjer att riksdagen godtar de av utskottet framlagda allmänna riktlinjerna i huvuddrag för säkerhetspolisen samt ger regeringen detta till känna,
2. beträffande medelsanvisning att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 15 punkt E2 och med avslag på motion 1990/91:Ju225 (yrkande 10) till Säkerhetspolisen för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 360000000 kr.
Stockholm den 14 maj 1991
På justitieutskottets vägnar
Britta Bjelle
Närvarande: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Ulla-Britt Åbark (s), Jerry Martinger (m), Ingbritt Irhammar (c), Bengt-Ola Ryttar (s), Göthe Knutson (m), Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s), Björn Ericson (s), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Berith Eriksson (v), Krister Skånberg (mp), Sigrid Bolkéus (s), Kjell Ericsson (c) och Nils Nordh (s).