Samarbete med Baltikum, Central- och Östeuropa
Betänkande 1991/92:UU16
Utrikesutskottets betänkande
1991/92:UU16
Samarbete med Baltikum, Central- och Östeuropa
Innehåll
1991/92 UU16
Ärendet
I detta betänkande behandlas den del av regeringens budgetproposition som avser samarbete med Central- och Östeuropa (prop. 1991/92:100, bilaga 4, littera G) samt de motioner som väckts med anledning av propositionen.
TREDJE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen framlägger i proposition 1991/92:100, bilaga 4, under littera G följande förslag vari yrkas
G 1 1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för samarbetet med Central- och Östeuropa som förordats i det föregående, 2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 få göra utfästelser intill ett belopp om högst 2900000000kr., 3. att riksdagen till Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 994500000kr.
G 2 1. att riksdagen medger att staten ikläder sig betalningsansvar i form av statsgaranti för kreditgivning till länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 800000000kr. under budgetåret 1992/93, 2. att riksdagen till Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga garantier för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Motionerna
1991/92:U4 av Birger Hagård och Birgit Henriksson (m) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskild samordning av utvecklingssamarbetet med länderna i Öst- och Centraleuropa.
1991/92:U502 av Bo Nilsson och Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av projektanslag inom ramen för anslaget till Östeuropa till Skånehantverk för kulturinsatser i Östeuropa, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det framöver bör ges ett anslag (bidrag) inom denna ram till Skånehantverk för att hjälpa Östeuropa att rädda kulturföremål, konstklenoder och museala objekt m.m.
1991/92:U505 av Bertil Danielsson och Leif Carlson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biståndsinsatser på miljöteknikområdet.
1991/92:U507 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett samarbete med länderna i Central- och Östeuropa, 2. att riksdagen beslutar om ett treårsprogram för samarbete med Central- och Östeuropa om sammanlagt 3 miljarder kronor enligt de principer som anförts i motionen, 3. att riksdagen beslutar att ett samarbete i såväl multilaterala som bilaterala former skall kunna utsträckas till samtliga länder i Central- och Östeuropa samt att huvuddelen av insatserna skall gå till länderna runt Östersjön, 4. att riksdagen ur denna ram för budgetåret 1992/93 anvisar 300 milj.kr. till BITS för främst kunskapsutvecklande insatser, 5. att riksdagen ur denna ram för budgetåret 1992/93 anvisar 40 milj.kr. till SIDA för insatser genom folkrörelser och enskilda organisationer, 6. att riksdagen ur denna ram för budgetåret 1992/93 anvisar 20 milj.kr. till Svenska institutet för stipendier, kulturutbyte m.m., 7. att riksdagen ur denna ram för budgetåret 1992/93 anvisar 75 milj.kr. som kapitalpåfyllnad till Swedfund International AB, samt att ytterligare 25 milj.kr. avsätts för näringslivsbistånd genom Swedecorp, 8. att riksdagen ur denna ram för budgetåret 1992/93 anvisar 400 milj.kr. för finansiellt stöd i samband med ekonomiska reformprogram, 9. att riksdagen bemyndigar regeringen att ge statskrediter eller statsgarantier för lån upp till ett belopp av sammanlagt 800 milj.kr., samt att bidrag till erforderlig garantiram finansieras ur det belopp om 400 milj.kr. som avsätts för finansiellt stöd, 10. att riksdagen ur denna ram för budgetåret 1992/93 anvisar 140 milj.kr. till regeringens förfogande för särskilda insatser, för deltagande i multilaterala program samt för eventuell nödhjälp, 11. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra utfästelser upp till tre gånger anvisade belopp.
1991/92:U508 av Christer Lindblom (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tandhälsosatsningar i Estland.
1991/92:U510 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd för verksamheten vid Svenska skolan på Nuckö, Estland.
1991/92:U511 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att genom statligt svenskt stöd bidra till utvecklingen av den kooperativa sektorn i Central- och Östeuropa.
1991/92:U513 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenska folkrörelsers och enskilda organisationers roll för att främja den demokratiska utvecklingen i Central- och Östeuropa, 2. att riksdagen ur det totala anslaget för samarbete med Central- och Östeuropa anvisar medel för insatser via folkrörelser och enskilda organisationer.
1991/92:U514 av Karl-Erik Svartberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en baltisk investeringsbank.
1991/92:U516 av Bruno Poromaa (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en del av de medel som anslås till utvecklingssamarbete med Östeuropa bör användas till miljö- och naturresurskartering av Sveriges grannländer i Östeuropa.
1991/92:U518 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas att riksdagen beslutar att ur medel som ställs till förfogande för bistånd till Öststaterna avsätta en del för kunskapsöverföring i form av fem utbildningslinjer i enlighet med vad som anförts i motionen.
1991/92:U519 av Inger Koch och Jan-Erik Wikström (m, fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt utbildning av baltiska tandläkarstuderande vid Karolinska institutet.
1991/92:U520 av Ian Wachtmeister och Lars Moquist (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättandet av en skyndsam utredning om en valutagarantifond i Estland, 2. att riksdagen till Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa för budgetåret 1992/93 höjer föreslaget anslag med 650000000kr. för inrättande av en valutagarantifond i Estland.
1991/92:U521 av Ian Wachtmeister och Lars Moquist (nyd) vari yrkas att riksdagen till Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa för budgetåret 1992/93 anslår 350000000kr. utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen för insatser främst inom miljöområdet.
1991/92:U522 av Lars Sundin m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om katastrofbistånd, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om produktion i Baltikum, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljön, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostäder till f.d. sovjetiska officersfamiljer, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser inom socialpolitikens område, 6. at riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser inom utbildningsområdet, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om baltiska studenter, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturutbytet mellan Sverige och Baltikum,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturbyggnader, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ideella organisationers och intresseoranisationernas betydelse, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kunskaper i svenska, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjlighet till aupair-arbete för baltiska ungdomar.
1991/92:U523 av Erling Bager och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om baltisk användning av svensk åkermark.
1991/92:U524 av Kjell Johansson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av baltiska lantbrukare.
1991/92:U525 av Gunnar Thollander och Ingrid Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för att öka säkerheten i kärnkraftverk i Central- och Östeuropa.
1991/92:U527 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om låneverksamhet till Östeuropa under socialt ansvar, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöinriktning av lån och bidragsverksamhet till Östeuropa, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöproblemen i Murmanskregionen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkrörelseinriktningen av samarbetet med Öst- och Centraleuropa, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det kommunala vänortsutbytet med Östeuropa.
1991/92:U528 av Sten Svensson och Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biståndsmedel i samband med vänortsutbyte mellan orter i Sverige och Baltikums kommuner.
1991/92:U529 av My Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till fiskeprojekt i syfte att lindra bristen på föda i de nya staterna på andra sidan Östersjön.
1991/92:U530 av Henrik S Järrel (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kunskaps- och utbildningsbistånd inom hälso- och sjukvårdssektorn till bl.a. de baltiska staterna.
1991/92:U531 av Elver Jonsson och Bengt Rosén (fp) vari yrkas 1. att riksdagen begär att regeringen i samverkan med de övriga nordiska länderna snarast initierar hjälpsändningar bestående av jordbruksproduktionens överskott för att, där det så behövs, bidra till mat- och foderförsörjningen i Baltikum, 2. att riksdagen begär att regeringen i samverkan med de övriga nordiska länderna genom upphandling och leverans av nordsjöolja bidrar till erforderlig energiförsörjning i Baltikum, 3. att riksdagen begär att regeringen i samverkan med de övriga nordiska länderna finner en form för att stödja de baltiska staternas egna valutor.
1991/92:U533 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om infrastruktursatsningar i Litauen med bl.a. färjelinje Klaipeda--Karlskrona, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade möjligheter till kontakt mellan södra Sverige och Litauen.
1991/92:U535 av Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att militärens överskottslivsmedel bör ges till de baltiska staterna.
1991/92:U536 av Ylva Annerstedt och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett baltiskt center på Södertörn.
1991/92:U537 av Carl B Hamilton m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd för inrättandet av ett multieuropeiskt konsortium som lägger upp ecu-anknutna sedelfonder i Baltikum.
1991/92:U540 av Erling Bager m.fl. (fp, m, c, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdet av utökat samarbete mellan vårt land och de baltiska staterna inom bl.a. nykterhetsområdet.
1991/92:U541 av Erling Bager och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till de civila polisorganisationerna i Baltikum.
1991/92:U542 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etniska konflikter.
1991/92:U546 av Sven-Olof Petersson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbyggda och bättre färjeförbindelser/kommunikationer mellan Sverige och östra Europa, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av svenskt stöd till satsningar på infrastruktur och kommunikationer i östra Europa.
1991/92:Fi711 av Lars Sundin och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör kompensera Estland för den guldreserv som vi överlämnade till Sovjet i juli 1940.
1991/92:Jo415 av Sven-Olof Petersson och Marianne Jönsson (c) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenskfångad fisk som livsmedelsbistånd till f.d. Sovjetunionen.
1991/92:Jo645 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om aktivt svenskt deltagande i europeiskt samarbete för kontroll, avstängning och förbättring av kärnkraftverk i Europa med prioritet för de ex-sovjetiska kärnkraftverken, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en väsentlig del av den svenska miljöhjälpen bör anslås till miljöinvesteringar i Baltikum och Polen, varvid bör användas beprövad svensk teknologi, till stor del svensk arbetskraft och svensk arbetsledning.
1991/92:Jo668 av Christer Windén och Lars Moquist (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljösatsningar för att Östersjön skall renas.
1991/92:N250 av Sten Östlund m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inom ramen för biståndet till östländerna utnyttja upparbetade kontakter i svenska reparationsvarvs verksamhet och skapa likvärdiga konkurrensvillkor med andra länder.
1. Samarbetets karaktär, anslagsramar och principer för länderfördelning
Propositionen (s. 242--243)
Samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa har en särskild karaktär. Syftet är att stödja dessa länder att bygga demokratiska institutioner och att utveckla marknadsekonomiska strukturer, för de baltiska staterna även att bistå dessa att befästa sin nationella suveränitet. Samtidigt finns betydande svenska utrikes- och säkerhetspolitiska, näringspolitiska och kommersiella intressen att tillgodose. De offentligt finansierade insatserna kommer att utformas i detta perspektiv. Därvid skall de kontakter som redan finns tas till vara och nya instrument vara sådana att det breda samhällsintresset kan utnyttjas.
Stödet till Central- och Östeuropa bör även i fortsättningen vara öppet för samtliga länder i regionen. Vårt närområde med tonvikt på Baltikum bör prioriteras i det bilaterala samarbetet. Därmed sker en anslutning till det mönster som håller på att utvecklas för samarbetet med Central- och Östeuropa, varvid de västeuropeiska länderna i sitt bilaterala stöd i första hand engagerar sig i det egna närområdet och/eller i de central- och östeuropeiska stater med vilka man har de tätaste kontakterna. Med mottagarländer längre bort löper samarbetet till största delen via multilaterala kanaler.
För svenskt vidkommande innebär denna fördelningsprincip att de största bilaterala satsningarna i första hand görs på de baltiska länderna, i andra hand på det ryska närområdet samt Polen. Stödet till de två återstående reformstaterna Tjeckoslovakien och Ungern samt till Bulgarien, Rumänien och Albanien bör i huvudsak vara av multilateral natur. Visst bilateralt samarbete även med dessa länder är dock motiverat, bl.a. mot bakgrund av ett växande intresse från det svenska näringslivet. Albanien är också Europas utan jämförelse fattigaste stat. Ett eventuellt stöd till de stater och delrepubliker som tidigare bildade Jugoslavien måste göras avhängigt den fortsatta händelseutvecklingen i dessa.
För samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa föreslår regeringen 994 500 000 kr. under ett nytt anslag G 1 samt begär bemyndigande att få göra utfästelser intill ett belopp om högst 2900000000kr.
Sammanfattning av motionerna
I den socialdemokratiska partimotionen U507 föreslås liksom i propositionen ett treårsprogram med en miljard kronor för l992/93 under ett nytt anslag som är skilt från biståndsanslaget (yrkandena 1 och 2) samt bemyndigande för regeringen att utfästa tre gånger det anvisade beloppet (yrkande 11). Resurserna skall avse ett konkret samarbete till stöd för den samhällsomvandling som länderna i Central- och Östeuropa nu genomgår dels för demokratins befästande, dels för fortsatta ekonomiska reformer och ländernas deltagande i en alleuropeisk säkerhetsordning. Beträffande länderfördelningen anser motionärerna att regeringens förslag i onödan inskränker Sveriges möjligheter att utveckla relationerna i vår världsdel och att såväl multilaterala som bilaterala former skall kunna utsträckas till samtliga länder i Central- och Östeuropa (yrkande 3). Sverige skall särskilt utveckla ett samarbete med de länder där demokratiseringen fullföljs och starka ekonomiska och sociala reformprogram genomförts. Huvuddelen av insatserna bör gå till Sveriges närområde i Östersjöregionen, dvs. Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland, särskilt S:t Petersburgsområdet.
Ny demokrati föreslår i motionerna U520 och U521 att anslaget G 1 skall uppgå till en miljard mer än regeringens förslag. Höjningen består dels av 650 milj.kr. till en valutagarantifond för Estland, dels 350 milj.kr. till regeringens disposition för miljöinsatser i Central- och Östeuropa. Yrkandena behandlas i senare delar av betänkandet.
I Vänsterpartiets motion U527 välkomnas regeringens förslag med betoning på en tydligare inriktning av biståndet för stöd till folkrörelser, demokratisk utveckling och samarbete som kan engagera en bred allmänhet (yrkande 4). Beträffande länderval betonas vikten av att möjligheten hålls öppen till miljöinsatser i längre bort liggande OSS-stater. I motionen framhålls vikten av att samarbetet inte präglas av förnedrande välgörenhetsfilosofi. Stödet bör kunna utgå i form av långsiktiga lån med socialt hänsynstagande och till en början förmånliga villkor (yrkande 1).
Utskottet
Utskottet välkomnar propositionens förslag att för samarbetet med Central- och Östeuropa anvisa medel över ett nytt anslag G, som är skilt från biståndsanslaget. Utskottet har ingen erinran mot den i propositionen föreslagna allmänna utformningen av samarbetet.
Därmed anser utskottet yrkandena 1, 2 och 11 i motion U507 (s) besvarade.
Beträffande samarbetets geografiska fördelning har utskottet ingen erinran mot propositionens förslag om en prioritering av länderna i Sveriges närområde, dvs. Estland, Lettland, Litauen, i Ryssland S:t Petersburgsområdet samt Polen. Utskottet vill emellertid se denna betoning av hela vårt närområde runt Östersjön i ett enhetligt perspektiv utan några inbördes prioriteringar. Som ett resultat av det första treårsprogrammet för Östeuropasamarbetet kom en särskild tonvikt att gälla samarbetet med Polen. Genom Estlands, Lettlands och Litauens självständighet ökar möjligheterna till samarbete med dessa länder. Det är ett svenskt intresse att utveckla nära förbindelser med samtliga våra grannar runt Östersjön.
Enligt propositionens förslag bör stödet till övriga länder i Central- och Östeuropa i huvudsak vara av multilateral natur. Enligt yrkande 3 i motion U507 (s) innebär detta att Sveriges möjligheter att utveckla relationer och samarbete med vår världsdel i onödan inskränks. Utskottet anser emellertid att det bör finnas möjligheter till bilateralt samarbete med samtliga länder i Central- och Östeuropa. Vad gäller den huvudsakliga geografiska tonvikten är motionärerna, med den precisering utskottet gjort ovan, ense med regeringen. Utskottet finner därför att deras förslag är förenligt med propositionens.
Därmed anser utskottet yrkande 3 i motion U507 (s) besvarat.
Beträffande samarbetets inriktning och villkor i övrigt föreslås i yrkande 1 i motion U527 (v) att en stor del av stödet bör kunna utgå i form av långsiktiga lån med till en början förmånliga villkor.
Utskottet konstaterar att de i propositionen föreslagna resurserna avser dels finansiellt stöd i multilateralt samordnade former, dels ett bilateralt stöd som huvudsakligen gäller tekniskt gåvobistånd. Några bilaterala krediter av det slag motionärerna förespråkar förbereds ej. En omfattande lånefinansiering på kommersiella och i viss utsträckning på mjuka villkor är förutsedd inom ramen för bl.a. Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), till vars grundkapital Sverige åtagit sig att betala motsvarande 525milj.kr. (1990/91:UU12).
Därmed anser utskottet yrkande 1 i motion U527 (v) besvarat.
I yrkande 4 i motion U527 (v) föreslås att samarbetet skall ges en tydligare inriktning på stöd till folkrörelser och kontakter med en bred allmänhet i stället för att, som motionärerna uttrycker det, gå till högre tjänstemän och makthavare. Enligt utskottet är det naturligt att en kunskapsöverföring som skall underlätta en övergång till demokrati och marknadsekonomi riktar sig till dem som fyller viktiga funktioner i övergångsprocessen. Det föreligger enligt utskottet ingen motsättning mellan denna inriktning och t.ex. stödet till folkrörelserna. Utskottet vill hänvisa till det betydelsefulla stöd som via SIDA lämnas till svenska enskilda organisationers insatser i Central- och Östeuropa. Genom detta bistånd, som till stor del finansieras av organisationerna själva, når stödet en bred krets av mottagare.
Därmed anser utskottet yrkande 4 i motion U527 (v) besvarat.
2. Samarbetsformer och samarbetskanaler
Propositionen (s. 243--244)
Kunskapsöverföring på i stort sett alla områden är den stödform som under många år framöver kommer att ges högsta prioritet i Baltikum och i övrigt i närområdet. Kunskapsöverföring kan och bör ske inom samtliga samhällsområden, på många olika nivåer och i många olika former, t.ex. konsultinsatser för investeringsstudier, rådgivning och förvaltningsstöd, institutionssamarbete, besök, kontakter, dialog och stipendier.
Multilaterala stödformer kommer att spela en central roll. Det är uppenbart att behoven av kapital för investeringar i industri, infrastruktur och miljöförbättringar i Central- och Östeuropa framöver kommer att vara mycket stora. Kapitalbehoven för sådana investeringar måste framför allt tillgodoses genom de internationella och regionala finansiella institutionerna och genom privata investerare. Sveriges roll måste i första hand vara att på olika sätt underlätta för dessa institutioner att snarast möjligt engagera sig i bl.a. de baltiska staterna.
Av hänsyn till den särskilda karaktären i östsamarbetet är erfarenheterna från biståndsarbetet i u-länder relevant endast till viss del. För vissa typer av insatser finns dock myndigheter med huvudsaklig inriktning på u-land, som kan utnyttjas även i samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa. Detta gäller i första hand BITS, Swedecorp och SIDA (den senare vad avser stöd via enskilda organisationer och katastrofbistånd). Dessa myndigheter har redan engagerats i samarbetet, och den erfarenhet de därvid byggt upp bör tas till vara. Till samma kategori hör Svenska institutet, vars verksamhet i Central- och Östeuropa delvis finansierats via BITS.
Således har för kunskapsöverföring genom BITS för treårsperioden 1990/91--1992/93 anslagits 420 milj.kr. inom ramen för det av riksdagen är 1990 beslutade s.k. miljardprogrammet. För budgetåret 1992/93 återstår 120 milj.kr. att budgetera. BITS har därutöver äskat 300 milj.kr. per år under tre år med början budgetåret 1992/93 samt begärt administrativ förstärkning.
SIDA ansvarar för stödet till insatser genom folkrörelser och enskilda organisationer samt vissa insatser på kulturområdet. Totalt 90 milj.kr. har i miljardprogrammet avsatts för dessa ändamål. Därav återstår 20 milj.kr. att budgetera för budgetåret 1992/93. SIDA har äskat ytterligare 15 milj.kr.
Svenska institutet (SI) har hittills via BITS och SIDA fått medel för studiebesök, stipendier och kultursamarbete. SI har begärt att de 3 milj.kr. som förutsetts för budgetåret 1992/93 ställs till institutets disposition samt äskat ytterligare 0,5 milj.kr. för svenskundervisning i Östeuropa.
Kompetens- och ärendefördelningen mellan myndigheterna kommer ytterligare att utredas.
Swedfund International AB har under budgetåret 1991/92 fått 50 milj.kr. som tillskott till sitt kapital för satsningar i Central- och Östeuropa. Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd, Swedecorp, har dels äskat ytterligare 75 milj.kr. som kapitaltillskott, dels medel för "främjandeinsatser" (utveckling av näringslivsinstitutioner, handelsfrämjande, utbildning och rådgivning). Efterfrågan på medel för riskkapitalsatsningar är mycket stor. En ökning med 60 milj.kr. förordas.
Regeringskansliet och de centrala myndigheterna bör också spela en viktig roll i samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa. Några av dessa myndigheter har redan tidigare varit engagerade i samarbetet och har äskat medel för ytterligare insatser.
Ett mål i samarbetet med Central- och Östeuropa är att engagera hela det svenska samhället. Förutsättningarna att i direkta kontakter mellan organisationer, företag, utbildningsförbund etc. överföra kunskap är mycket goda. För att skapa en effektiv ordning för detta bör en särskild fond för kunskapsöverföring inrättas. En motsvarande fond finns i Storbritannien. Regeringen avser att avdela en stor del av anslaget att nyttjas såsom en kunskapsfond. Denna kunskapsfond skall stödja verksamhet i hela regionen, men prioritet bör ges till stöd inom vårt närområde, dvs. Estland, Lettland, Litauen, Polen och de närliggande delarna av Ryssland.
För att på ett snabbt sätt kunna omsätta regeringens intentioner om inriktning och utformning av stödet till kunskapsöverföring kommer en särskild beredning att inrättas inom regeringskansliet. De närmare formerna för denna kunskapsöverföring är föremål för överväganden inom regeringskansliet. Därvid prövas såväl hur den kompetens som finns vid bl.a. BITS kan utnyttjas som de erfarenheter som finns av motsvarande arrangemang i andra länder.
430 milj.kr. föreslås till regeringens disposition. Regeringen avser återkomma med förslag om fördelning av dessa medel mellan de olika slag av insatser som redovisats.
Sammantaget fördelar sig därmed programmet för Central- och Östeuropa på följande poster:
Till regeringens disposition 430 000 000 (1) Multilateralt stöd 45 000 000 Swedecorp (joint venture) 60 000 000 Polsk stabiliseringsfond 65 000 000 Valutastöd Baltikum 300 000 000 Katastrofbistånd, m.m. 50 000 000 Förlustrisker Betalningsbalansstöd 50 000 000 1 000 000 000 (1) __________________________________________________________
1Från programmet avräknas 5 500 000 kr. för administration av samarbetet.
Sammanfattning av motionerna
I den socialdemokratiska partimotionen U507 kritiseras propositionens förslag för att vara en tom ram utan tydligt angivande av hanteringsformer eller ändamål. Genom att myndighetsansvar inte klarläggs blir riskerna för ministerstyre och politiskt motiverade projektbeslut stora. En ny instans för kunskapsöverföring bör ej skapas. I stället bör denna uppgift läggas på BITS, som föreslås få ett anslag på 300 milj.kr. (yrkande 4). SIDA föreslås få 40 milj.kr. för insatser genom folkrörelser och enskilda organisationer (yrkande 5), Svenska institutet 20 milj.kr. för stipendier, kulturutbyte m.m. (yrkande 6) samt Swedfund International AB 75 milj.kr. och Swedecorp 25 milj.kr. (yrkande 7). Tillsammans med de yrkanden som behandlas senare i betänkandet fördelar sig förslagen enligt motion U507 på följande sätt:
1992/93
Kunskapsutvecklande bistånd 300 genom BITS Folkrörelser, enskilda organisationer genom SIDA 40 Kulturutbyte, stipendier, m.m. genom Svenska institutet 20 Näringslivsbistånd, främst genom Swedecorp/Swedfund 100 Finansiellt stöd, främst betalnings- balansstöd, inkl. en garantifond 400 Till regeringens förfogande (nödhjälp, multilaterala insatser, särskilda insatser) 140 ___________ Totalt 1 000
I ett stort antal andra motioner lämnas förslag som på olika sätt aktualiserar enskilda former och kanaler för samarbetet. Flertalet av dem refereras nedan under resp. sektor. De förslag som inte entydigt kan hänföras till någon speciell samarbetssektor återges under detta avsnitt.
I yrkande 3 i motion U4 (m) föreslås att möjligheten bör prövas att instifta ett särskilt institut eller organ för att driva utvecklingssamarbetet med Central- och Östeuropa. Ett dylikt institut skulle kunna få form av en stiftelse eller ett aktiebolag med deltagande av näringslivet.
I flera motioner betonas vikten av folkrörelse- och vänortssamarbete. Enligt yrkande 1 i motion U513 (s) finns det ett stort utrymme för enskilda organisationer att spela en större roll vad gäller kunskapsöverföring. Regeringens förslag till SIDA på 20 milj.kr. för de enskilda organisationerna föreslås därför i yrkande 2 i samma motion fördubblat till 40 milj.kr. Ideella organisationer och intresseorganisationers roll betonas också i yrkande 10 i motion U522 (fp). Svenska kommuner bör enligt motion U528 (m) kunna få bidrag med allmänna medel för att fullfölja åtaganden som gjorts inom ramen för vänortssamarbete med Baltikum. Vänortssamarbetets betydelse framhålls även i yrkande 5 i motion U527 (v). Enligt motion U541 (fp) bör också genom ortssamarbete stöd lämnas för att bygga upp civila polisorganisationer i de baltiska länderna. Värdet av samarbete mellan de svenska och de baltiska nykterhetsorganisationerna understryks i motion U540 (fp, m, c, kds).
I några motioner föreslås en bindning av resurserna till förmedling av svenska varor och tjänster eller speciellt utnyttjande av medel för att stärka svensk konkurrenskraft. Enligt motion U505 (m) bör delar av de av regeringen föreslagna resurserna reserveras till svenska företags leveranser av miljöreningsanläggningar i Central- och Östeuropa, främst i Baltikum. I yrkande 2 i motion N250 (s) föreslås att inom ramen för biståndet till östländerna svenska reparationsvarvs upparbetade kanaler skall utnyttjas för att ge dessa varv möjlighet att konkurrera på villkor som är likvärdiga med bl.a. EG-ländernas.
I motion U522 (fp) föreslås (yrkande 2) att investeringsbidrag skall utgå till svenska företag som vill förlägga delar av sin produktion till Baltikum.
I motion Fi711 (fp) föreslås att Sverige skall kompensera Estland för den del av landets guldreserv som deponerats i Sverige och vilken Sverige överlämnade till Sovjetunionen i juli l940.
I motion U542 (fp) föreslås att medel från anslaget G1 skall kunna utnyttjas till stöd för en utbyggnad av Raoul Wallenberg-institutets verksamhetsområde, vilket skulle innebära en specialisering på minoriteters rättigheter och metoder att lösa etniska konflikter med fredliga medel. Ett sådant uppdrag skulle ingå i en svensk satsning att med hjälp av internationella forskare lösa etniska konflikter på fredlig väg.
Utskottet
I propositionen föreslås en fördelning av anslaget G 1 på ett antal poster för olika ändamål och samarbetsformer. Regeringen framhåller att vid den vidare fördelningen bör den kompetens som finns på bl.a. BITS och SIDA utnyttjas. Tillgängliga medel under anslaget G 1 bör enligt utskottets uppfattning fördelas på följande sätt:
BITS 195 SIDA 45 Swedfund International (kapital) 40 Swedecorp (främjandeinsatser) 15 SI 30 BIP (Baltiska investeringprogr) 50 övrigt multilat. 70 övriga mynd. 25 till regeringens disp. 199,5 valutastöd 300 avsättning G 2 25 ______ SUMMA 994,5 administration Littera A 5,5
TOTALT 1 000,0
Genom denna fördelning överförs vissa medel som i propositionen ställdes till regeringens förfogande till myndigheter med ansvar för konkreta insatser. Sålunda tillförs BITS och Svenska institutet vidgade resurser. Vidare ökar utrymmet för insatser genom enskilda organisationer genom det stöd som kanaliseras över SIDA. Större resurser föreslås också för multilaterala insatser.
Utskottet ser inte skäl att för nästkommande budgetår anslå medel till den polska stabiliseringsfonden. Utbetalningen till fonden har redan skett i form av en s.k. reimbursable grant, som vid återbetalning från Polen bör tillföras biståndsanslaget.
Frågan om svenska insatser vid katastrofer m.m. behandlades senast i utskottets betänkande 1991/92:UU15. Den betydande kapacitet som finns inom landet för sådana insatser bör enligt utskottets mening kunna användas för katastrofer oavsett var i världen dessa inträffar, och finansiering bör som tidigare kunna ske över det ordinarie katastrofanslaget.
Utskottets förslag innebär också en sänkning av anslaget för avsättning för täckande av förlustrisker i samband med betalningsbalansstöd från 50 till 25 milj.kr. Likaledes innebär utskottets förslag en minskning av kapitalpåfyllnaden till Swedecorp med 10 milj.kr. Kapitalbehovet under 1992/93 tillgodoses därmed, och ytterligare behov därefter kan tillgodoses i budgetbehandlingen för följande budgetår.
Med det anförda avstyrker utskottet yrkandena 4, 6 och 7 i motion U507 (s) och betraktar yrkande 5 i samma motion samt yrkandena 1 och 2 i motion U513 (s) som besvarade.
I anledning av förslaget i motion Fi711 (fp) att Sverige skall kompensera Estland för det i Sverige deponerade guld som överlämnades till Sovjetunionen 1940 vill utskottet anföra följande. Utskottet anser att Estland och Litauen bör få kompensation för det guld som av Sverige på anmodan av de estniska resp. litauiska statsbankerna utlämnades till den sovjetiska statsbanken i en situation då de båda länderna befann sig under sovjetisk ockupation. Guldet nådde därmed ej sina rättmätiga ägare. Oavsett vilka juridiska grunder den dåvarande samlingsregeringen och riksbanken hade för sina bedömningar, hör denna fråga till dem som utgjort en historisk belastning i Sveriges förbindelser med Baltikum. Det är därför enligt utskottets uppfattning nu mycket tillfredsställande att den kan få sin lösning när Estland och Litauen återvunnit sin ställning som oberoende stater.
Regeringen anmodas därför att lämna förslag till riksdagen beträffande finansiering av erforderliga medel för guldkompensation åt Estland och Litauen.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed tillstyrks motion Fi711 (fp).
Insatser för kunskapsöverföring kan som konstateras i propositionen avse samtliga samhällsområden. Utan att vilja helt utesluta något område anser utskottet det likväl vara motiverat med en viss koncentration av insatserna till de områden som är centrala för samarbetets huvudsakliga mål, dvs. ett återupprättande och en konsolidering av demokratins och rättsstatens institutioner, återinförande av en fungerande marknadsekonomi samt snara åtgärder för att förbättra miljön. Det innebär i första hand stöd till central administration och lagstiftning, företags- och näringslivsutveckling i syfte att stimulera företagande inkl. familjejordbruk samt samarbete i fråga om forskning och högre utbildning. Behovet av miljöinsatser är så stort att en viss prioritering inom detta område är nödvändigt.
Med en viss koncentration av det svenska stödet vinner man enligt utskottets mening ökad effektivitet genom fördjupade erfarenheter och kunskaper på de områden som är mest centrala.
Utskottet finner att vissa motionsförslag beträffande samarbetets inriktning och former redan i större eller mindre utsträckning kan tillgodoses genom det pågående eller planerade samarbetet, i första hand genom de medel som kanaliseras via BITS och SIDA. Det gäller betonandet av ideella organisationers och intresseorganisationers roll i yrkande 10 i motion U522 (fp), nykterhetsorganisationernas roll i motion U540 (m, fp, c, kds), understrykandet av de svenska kommunernas och vänortssamarbetets betydelse i motion U528 (m) och yrkande 5 i motion U527 (v). Stöd till uppbyggnad av civila polisorganisationer i Baltikum enligt förslag i motion U541 (fp) är såsom utskottet konstaterat i föregående betänkande (l990/91:UU16) redan möjligt inom ramen för pågående vänortssamarbete.
Med det anförda anser utskottet yrkande 10 i motion U522 (fp), motion U540 (m, fp, c, kds), motion U528 (m), yrkande 5 i motion U527 (v) samt motion U541 (fp) besvarade.
Som utskottet ovan anfört välkomnar utskottet propositionens förslag att anvisa medel för samarbetet med Central- och Östeuropa över ett nytt anslag G, som är skilt från biståndsanslaget. Samtidigt är det naturligt att den kompetens som finns på BITS, SIDA, Swedecorp, Svenska institutet och andra centrala organ engageras för att kanalisera stödet inom resp. fackområde. Utskottet har i tidigare betänkanden (senast i 1990/91:UU16) konstaterat att det varit en fördel att på ett nytt verksamhetsområde snabbt kunna utnyttja den kompetens och erfarenhet av bistånd och kunskapsöverföring som finns inom existerande organ. Det innebär bl.a. att det omfattande vänortssamarbete som Sveriges kommuner bedriver i Central- och Östeuropa får statligt stöd genom bidrag som fördelas av kommunförbundet från en ram som ställts till förfogande av BITS. SIDA fördelar också bidrag från anslaget G 1 till stöd för enskilda organisationers insatser. Några administrativa fördelar eller samordningsvinster har enligt utskottet ej stått att finna genom inrättande av ett nytt organ. Däremot har utskottet understrukit vikten av att regeringens östsamordnare och dennes sekretariat ges en sådan ställning som gör det möjligt att tillse att de olika delarna av det statliga östsamarbetet ligger inom ramen för en övergripande Östeuropapolitik.
Utskottet gör fortfarande denna bedömning. Samtidigt kommer ytterligare erfarenheter av samarbetet att ge möjlighet till en utveckling av formerna för den administrativa styrningen och beredningen. Utskottet vill understryka behovet av att BITS ges den administrativa förstärkning som krävs för det fortsatta samarbetet och beredningen av den stora mängd förslag till samarbetsinsatser som riktas till BITS från alla delar av det svenska samhället. Utskottet välkomnar därför regeringens planer på en ökning av BITS administrativa resurser. I detta sammanhang vill utskottet också framhålla behovet av resurser för information från regering och myndigheter till både allmänheten och engagerade svenska intressenter i det svenska östsamarbetet. Utskottet välkomnar planerna på en förstärkning av ÖSEK härvidlag.
Med det anförda avstyrks yrkande 3 i motion U4 (m).
Förslagen i U505 (m) och i yrkande 2 i motion N250 (s) syftar till att på olika sätt binda det statliga stödet till inköp av svenska anläggningar eller utnyttjande av svenska underhållstjänster.
Leverans av varor och tjänster är enligt utskottets uppfattning ej den primära uppgiften för de begränsade medel som är tillgängliga. Det statligt finansierade samarbetet mellan Sverige och Central- och Östeuropa är som ovan framgått i huvudsak inriktat på olika former av tekniskt bistånd, dvs. kunskapsöverföring. Utskottet delar regeringens uppfattning att stöd ändå bör kunna utgå till finansiering av viktiga insatsvaror, teknisk utrustning m.m. i anslutning till det tekniska samarbetet. Det är enligt utskottet väsentligt att behoven i samarbetsländerna är styrande för stödets utformning och att detta lämnas på villkor som medger effektivast möjliga utnyttjande av resurserna.
Därmed avstyrker utskottet motion U505 (m) och yrkande 2 i motion N250 (s).
I yrkande 2 i motion U522 (fp) föreslås investeringsbidrag till svenska företag som förlägger delar av sin produktion till Baltikum. Utskottet finner förslaget i viss mån tillgodosett genom utskottets förslag att anslå 40 milj.kr. till Swedecorp för höjande av Swedfunds aktiekapital. Utskottet vill också hänvisa till sitt uttalande (l990/91:UU16) att utskottet utgår ifrån att projekt i Baltikum särskilt uppmärksammas vid utnyttjande av de 50 milj.kr. som anvisades i budgeten för innevarande år till Swedfunds kapitalhöjning för verksamhet i Central- och Östeuropa.
Med det anförda anser utskottet yrkande 2 i motion U522 (fp) besvarat.
Utskottet delar den syn som kommer till uttryck i motion U542 (fp) beträffande betydelsen av att etniska konflikter i Europa kan lösas med fredliga medel och att minoriteters rättigheter respekteras. Ett internationellt samarbete i fråga om minoritetsskydd utvecklas inom FN, Europarådet och inte minst inom ESK. Också forskningen om konfliktorsaker har en viktig roll att spela. Utskottet finner dock ej motiverat att medel under anslaget G Samarbete med Central- och Östeuropa tas i anspråk för sådana forskningsändamål. Vad beträffar Raoul Wallenberg-institutet, som nämns i motionen, vill utskottet hänvisa till att institutet i propositionen föreslås få drygt 1,6 milj.kr. över anslaget B 8 Övriga internationella organisationer m.m. Institutet har även utnyttjats för förmedling av stipendier och kurser avseende mänskliga rättigheter med finansiering via Svenska institutet. Raoul Wallenberg-institutet är en fristående forskningsinstitution som själv bestämmer inriktningen på sitt forskningsprogram.
Med det anförda avstyrker utskottet motion U542 (fp).
3. Multilateralt stöd och katastrofbistånd
Propositionen (s. 246)
Multilateralt stöd kommer generellt sett att ges hög prioritet, inte minst för att främja en effektiv samordning av stödet till Central- och Östeuropa. När det gäller kunskapsöverföring finns det anledning att i viss utsträckning koppla bilaterala insatser till multilaterala program.
Multilaterala organ som FN:s fackorgan, OECD, EFTA, Europarådet m.fl. har inom sina resp. kompetensområden under senaste året utvecklat verksamheter och program med särskild inriktning på de central- och östeuropeiska ländernas behov. I vissa fall kan det vara angeläget att Sverige genom öronmärkta bidrag till dessa organisationer kan fungera som katalysator och därmed främja ett fördjupat internationellt engagemang i t.ex. de baltiska staterna eller inom fackområden som har särskild betydelse för reformprocessen i Central- och Östeuropa. Ett av flera exempel på sådana områden är regional och lokal förvaltning, där svenska organ kan bidra med relevant sakkunskap och erfarenhet. I andra fall kan multilaterala bidrag göra det möjligt för Sverige att på viktiga områden delta i stöd till länder i Central- och Östeuropa med vilka vi inte utvecklat ett bilateralt samarbete.
65 milj.kr. bör ställas till regeringens förfogande för insatser i Central- och Östeuropa genom multilaterala kanaler.
Sammanfattning av motionerna
I den socialdemokratiska partimotionen U507 betonas vikten av att Sverige bidrar till att utveckla multilaterala former för samarbetet, såväl av omedelbara samordnings- och effektivitetsskäl som med hänsyn till intresset att bygga upp bestående internationella samarbetsformer. Deltagande i multilaterala program föreslås finansieras (tillsammans med nödhjälp och särskilda insatser) över de 140 milj.kr. som bör ställas till regeringens förfogande (yrkande 10).
I yrkande 1 i motion U522 (fp) betonas vikten av att det finns en beredskap till ett snabbt och effektivt katastrofbistånd.
Utskottet
Utskottet delar den syn på vikten av det multilaterala samarbetet som kommer till uttryck såväl i propositionen som i motion U507 (s). Förslaget i yrkande 10 i denna motion om anvisande av 140 milj.kr. gäller såväl multilaterala insatser som nödhjälp och särskilda insatser. Utskottet föreslår som ovan framgått att 70 milj.kr. anvisas för multilateralt bistånd. Det beloppet avser insatser utöver det nyligen beslutade baltiska investeringsprogrammet (BIP), vilket är ett nordiskt program, och till vilket utskottet föreslår 50 milj.kr. Sammanlagt föreslås därmed 120 milj.kr. i multilaterala insatser. Utskottet finner ingen motsättning föreligga mellan detta förslag och det som framförs i motion U507. Utskottet vill understryka det multilaterala samarbetets vikt. De akuta behoven är så omfattande att insatser från ett mycket stort antal givarländer krävs. Det är väsentligt att Sverige kan delta aktivt i det multilaterala arbetet att mobilisera resurser. Inte minst gäller detta beträffande stödet till Baltikum.
Vad gäller understrykandet i yrkande 1 i motion U522 (fp) av vikten av en beredskap till ett snabbt och effektivt katastrofbistånd vill utskottet anföra följande.
Utskottet konstaterar att beslut tagits under innevarande budgetår om bistånd från anslagsposten Katastrofer m.m. under anslaget C 2 Utvecklingssamarbete genom SIDA. Sammanlagt uppgår de beslutade insatserna till Central- och Östeuropa från detta anslag till 145 milj.kr. Härtill kommer andra skyndsamma bilaterala insatser finansierade efter riksdagens beslut i december 1991 (1991/92:UU17) att göra medel tillgängliga härför från anslaget C 1 Bidrag till internationella biståndsprogram. På detta sätt uppgår beslutade insatser här till 81 milj.kr.
De tillfälliga försörjningssvårigheterna till följd av en nödvändig och djupgående ekonomisk omvandling i flera av de östeuropeiska länderna kan enligt utskottets mening befaras bli omfattande. Det är angeläget att Sverige under denna övergångstid har resurser och beredskap att bidra till att lindra nöden för människor också i vårt eget närområde. Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 10 i motion U507 (s) och betraktar yrkande 1 i motion U522 (fp) som besvarat.
4. Finansiellt stöd (anslagen G 1 och G 2)
Propositionen (s. 247--248)
För att stödja Polens ekonomiska reformprogram och stabiliseringen av den polska valutan skapades år 1990 en särskild stabiliseringsfond. Denna finansieras med lån eller gåvobistånd från ett stort antal OECD-länder och administreras av IMF. Sverige har bidragit med 65 milj.kr., vilka lånats från det bilaterala anslaget för samarbete med Polen under miljardprogrammet. Fonden var ursprungligen ettårig men har förlängts för år 1991. Polen har nu begärt att fonden skall förlängas ytterligare ett år. Begäran har mött ett brett stöd från bidragsgivarna. Sverige har anslutit sig till förlängningen. För detta ändamål bör 65 milj.kr. anslås under budgetåret 1992/93. Medlen skall enligt överenskommelsen om förlängningen återbetalas i januari 1993, såvida inte ytterligare förlängning av stabiliseringsfonden blir aktuell.
För de baltiska staterna kommer under åren 1992 och 1993 behov av extraordinära finansiella insatser att uppstå. Att exakt uppskatta behoven är omöjligt med hänsyn till den oklarhet som råder vad gäller ett antal centrala faktorer såsom villkoren för och omfattningen av det framtida handelsutbytet, kommande skuldtjänstförpliktelser på grund av övertagande av andel i Sovjetunionens utlandsskuld, principer för valutaomräkning etc. Ett svenskt stöd bör ske dels i form av ett betalningsbalansstöd som ett led i internationella åtaganden under G24, dels som ett rent valutastöd, vilket också bör lämnas inom ramen för en internationell aktion. Valutastödet skall syfta till att underlätta införandet av egna baltiska valutor, som är åtminstone partiellt konvertibla (motsvarande den stabiliseringsfond för Polen som etablerades år 1990). 300 milj.kr. föreslås för detta ändamål under anslaget G 1.
Riksdagen har godkänt att regeringen ikläder sig betalningsansvar i form av statsgaranti för kreditgivning till länder i Central- och Östeuropa om högst 800 milj.kr. (1990/91:FiU30). Med stöd härav har regeringen beslutat om lån till Tjeckoslovakien, Ungern, Bulgarien och Rumänien, varför 1 000 kr. anvisas på ett nytt förslagsanslag G 2 Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga garantier för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa.
Inom ramen för G24-samarbetet har diskuterats behovet av fortsatt exceptionell finansiering. De länder som för närvarande förutses kunna komma i fråga för sådan finansiering under år 1992 är Bulgarien, Rumänien, Albanien och de baltiska staterna. I linje med Sveriges åtaganden inom G24 bör finnas en beredskap att delta även i kommande betalningsbalanslån. Med hänsyn till det särskilda svenska intresset att stödja de baltiska staterna kan en högre svensk andel än hittills bli aktuell i stödet för dessa länder. Det är svårt att bedöma exakt vilka åtaganden som kan bli aktuella under budgetåret 1992/93. Den uppskattning som nu kan göras innebär för svensk del ett totalbelopp för nya statsgarantier om 800 milj.kr.
För täckande av eventuella förluster i samband härmed föreslås enligt det modifierade förslaget 25 milj.kr. över anslaget G 1 Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa för budgetåret 1992/93. Täckande av eventuella förluster som överstiger detta belopp skall finansieras genom omfördelning inom statsbudgeten.
Sammanfattning av motionerna
I den socialdemokratiska partimotionen U507 föreslås att finansiellt stöd i första hand skall utgå i den marknadsekonomiskt minst snedvridande formen, dvs. obundet betalningsbalansstöd. Internationell samordning bör ske, och stödet bör ges i form av antingen bidrag till stabiliseringsfonder eller importstöd. Det finansiella stödet bör beroende på omständigheterna kunna utgå som gåva, långfristiga statliga lån eller i form av statliga garantier för upplåning på marknaden. Vad gäller svenska exportkrediter bör övervägas om staten för vissa projekt av strategisk betydelse kan bidra till ett visst riskavlyft.
För finansiellt stöd i dessa former, främst betalningsbalansstöd inkl. bildandet av en garantifond för eventuella garantiskadefall, föreslås i yrkande 8 i motion U507 sammanlagt 400 milj.kr. för nästkommande budgetår.
Regeringen bör bemyndigas att ge statliga långfristiga lån eller statsgarantier av marknadslån på sammanlagt högst 800 milj.kr. Bidrag till erforderlig garantiram bör finansieras ur det belopp om 400 milj.kr. som avsätts för finansiellt stöd (yrkande 9).
För de baltiska länderna föreslås ett stöd till införandet av egna nationella valutor, vars storlek först kan preciseras inom ramen för ett multilateralt samarbete. Därtill förväntar sig motionärerna förslag från regeringen om den Baltiska investeringsbank som på uppdrag av Nordiska ministerrådet föreslagits av Nordiska investeringsbanken. Motsvarande yrkande framförs i motion U514 (s).
En valutagarantifond för Estland föreslås i motion U520 (nyd) för att garantera konvertibilitet för en ny estnisk valuta. En utredning bör enligt yrkande 1 skyndsamt tillsättas och komma med förslag i tid för ett riksdagsbeslut under innevarande riksdag. Det svenska garantiåtagandet föreslås bli 600 milj.kr. Finansiering av övriga kostnader för introducerandet av en estnisk valuta beräknas uppgå till 50 milj.kr. Enligt yrkande 2 i samma motion bör därför anslaget G 1 Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa höjas med 650 milj.kr. i jämförelse med regeringens förslag. Förslag om stöd för införande av nationella valutor i de baltiska länderna lämnas även i yrkande 3 i motion U531 (fp).
Förslaget i yrkande 2 i samma motion om hjälp med import av Nordsjöolja kan också betraktas som del av det finansiella stödet.
Förslag om inrättande av tre multilaterala ecu-anknutna sedelfonder för Estland, Lettland resp. Litauen framförs även i motion U537 (fp).
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag. Vad beträffar det finansiella stödets omfattning och allmänna inriktning finner utskottet ett betydande mått av överensstämmelse mellan propositionen och de förslag som framläggs i den socialdemokratiska partimotionen U507. Båda förslagen tar hänsyn till den osäkerhet som gäller såväl beträffande de framtida ekonomiska och monetära reformerna i berörda länder som beträffande resultatet av den nödvändiga internationella samordning framtida stödinsatser måste bygga på. Skillnaden mellan förslagen är främst att de inför denna osäkerhet fördelar tillgängliga medel på något olika sätt mellan anslagsposterna. I sak är de enligt utskottets mening väl förenliga.
Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 8 i motion U507 (s) samt förklarar yrkande 9 i samma motion besvarat.
I motion U514 (s) föreslås inrättande av en baltisk investeringsbank. En sådan har föreslagits av Nordiska investeringsbankens administration och diskuterats av de nordiska finansministrarna, vilka tillsatte en särskild styrgrupp för att granska hur Norden kan bistå de baltiska länderna med att upprätta lämpliga finansieringsmekanismer. Vid Nordiska ministerrådets möte i Helsingfors i mars i år togs beslut om inrättande av ett baltiskt investeringsprogram (BIP) om sammanlagt 800 milj.kr. över tre år för finansiering av stöd till små och medelstora företag i Baltikum. Programmet skall genomföras av NIB och EBRD, varigenom ytterligare internationellt stöd till Baltikum kan mobiliseras.
Som framgår ovan föreslår utskottet 50 milj.kr. till det svenska bidraget under det första året.
Med det ovan anförda avstyrker utskottet motion U514 (s).
Vad gäller förslagen att upprätta en valutagarantifond bilateralt för Estland enligt motion U520 (nyd) och multilateralt tillsammans med andra västländer för de baltiska länderna enligt motion U537 (fp) finner utskottet att den internationella erfarenhet som finns av dylika fonder är intressant. Utskottet anser det emellertid svårt att utan vidare överföra denna erfarenhet till de baltiska ländernas situation. Utskottet vill också peka på osäkerheten om huruvida dessa länder skulle vara beredda att acceptera den mycket långtgående inskränkning av möjligheterna att fatta självständiga ekonomisk-politiska beslut som skulle bli följden. En valutafond skulle innebära att Sverige fick delansvaret för att upprätthålla strikta budgetrestriktioner i ett annat land som befinner sig i ett ekonomiskt utsatt läge med åtföljande svåröverskådliga konsekvenser, inte minst med hänsyn till svårigheterna att från början korrekt bedöma fondens lämpliga storlek.
Det kan enligt utskottets bedömning föreligga bättre alternativ för finansiellt stöd, t.ex. i form av betalningsbalansstöd och stabiliseringsfonder som föreslås i propositionen och i yrkande 3 i motion U531 (fp). Utskottet vill därför överlåta en närmare prövning av värdet av en valutafond i förhållande till andra tillgängliga alternativ till regeringen.
Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 2 i motion U520 (nyd) samt motion U537 (fp) och förklarar yrkande 1 i motion U520 (nyd) och yrkande 3 i motion U531 (fp) besvarade.
Förslaget i yrkande 2 i motion U531 (fp) om nordisk finansiering av baltisk oljeimport bör enligt utskottets mening ses som ett förslag till importstöd och därmed värderas i förhållande till andra former av finansiellt stöd som kan vara angelägna.
Utskottet vill i detta sammanhang hänvisa till de leveranser av olja som finansierats med katastrofmedel. Härutöver har regeringen fattat beslut om att upprätta en s.k. revolverande fond om 10 milj.kr. för att i framtiden underlätta Estlands import av bl.a. energi. Fonden syftar till att underlätta igångsättande av exportprojekt som kan generera dels medel för påfyllnad av fonden, dels medel för import i hårdvaluta av t.ex. oljeprodukter.
Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 2 i motion U531 (fp).
5. Enskilda sektorer: allmänt
Propositionen (s. 243)
Den kunskapsöverföring som kommer att ges hög prioritet i samarbetet kan avse utbildningsområdet, hälso- och sjukvårdssektorn, jordbruksområdet, miljöområdet, kulturområdet, rättsväsendet, näringslivet, administrationen, den kommunala demokratin och förvaltningen m.m.
I anslutning till det tekniska samarbetet kan stöd utgå även för finansiering av viktiga insatsvaror, teknisk utrustning m.m.
Med stöd av statligt riskkapital i s.k. joint ventures eller samriskföretag kan svenska företag stimuleras att satsa egna resurser i ett långsiktigt samarbete med länderna i Central- och Östeuropa.
Lantbruk och livsmedel
Sammanfattning av motionerna
I motion U536 (fp) föreslås stöd till ett baltiskt center på Södertörn med inriktning på att utveckla ett biologiskt självförsörjande jordbruk i Baltikum. I motion U524 (fp) föreslås utbildning av baltiska lantbrukare vid Stenkvista lantbruksskola utanför Eskilstuna, vilken står inför nedläggning.
I motion U523 (fp) föreslås att lantbruksutbildning och livsmedelshjälp till Baltikum skall kopplas ihop med omställningen av svenskt jordbruk på så sätt att det statliga bidrag som utgår för nedläggning av svensk spannmålsodling i stället utnyttjas för bidrag till baltiska lantbrukares odling av den aktuella jorden i Sverige. Genom att finansiera maskiner och insatsvaror skulle nedläggningsbidraget därigenom dels bidra till att hålla det svenska landskapet öppet, dels förmedla lantbrukskunnande, dels skapa en spannmålsskörd som direkt kunde tillfalla Baltikum.
I ett antal motioner ges förslag om biståndsfinansierade svenska livsmedelsleveranser till Central- och Östeuropa. I motion U529 (m) och yrkande 5 i motion Jo415 (c) föreslås att biståndet skall användas till att stödja svenskt fiske att utnyttja de tillgängliga kvoterna av sill och strömming i Östersjön för leverans till de länder som tidigare bildat Sovjetunionen. I yrkande 1 i motion U531 (fp) föreslås att jordbruksproduktionens överskott skall bidra till mat- och foderförsörjningen i Baltikum. I motion U535 (fp) föreslås att den femtedel av det svenska försvarets beredskapslager av mat som omsätts varje år skall sändas till de baltiska länderna.
Utskottet
När det gäller utvecklingen av lantbruket i Baltikum konstaterar utskottet att svenska bidrag har kommit att få betydelse genom mångsidiga insatser från bl.a. LRF och Kungliga skogs- och lantbruksakademin. BITS har finansierat viss utbildning i Sverige. I motion U524 (fp) och motion U536 (fp) föreslås att stöd skall utgå till insatser knutna till Stenkvista lantbruksskola respektive till ett baltiskt center på Södertörn.
Utskottet utesluter inte att de insatser som motionärerna föreslår kan komma i fråga för en finansiering. Det bör emellertid vara en uppgift för den beredningsordning som etablerats att göra prioriteringar mellan olika konkreta projekt som har god förankring hos estniska samarbetsparter.
Med det anförda anser utskottet motion U524 (fp) och motion U536 (fp) besvarade.
Utskottet kan ej stödja förslaget i motion U523 (fp) att utnyttja omställningsbidraget till det svenska jordbruket i syfte att göra det möjligt för baltiska lantbrukare att odla den jord i Sverige som annars skulle läggas ned. Utskottet finner att syftet att utveckla det baltiska lantbruket bäst tillgodoses genom insatser i Baltikum samt genom begränsade utbildningsinsatser vid svenska utbildningsanstalter.
Därmed avstyrks motion U523 (fp).
I ett antal motioner framförs förslag om utnyttjande av svenska överskott för att tillgodose livsmedelsbehovet i Baltikum. Det gäller motion U529 (m) och yrkande 5 i motion Jo415 (c), enligt vilka en del av stödet till Östeuropa bör kunna användas som stöd till svenska fiskare att utnyttja kvoterna i Östersjön av sill och strömming för leverans till de länder som tidigare utgjort Sovjetunionen. Avsättningssvårigheter gör att dessa kvoter för närvarande förblir underutnyttjade, samtidigt som de svenska fiskarna har svårigheter på grund av torskfiskets tillbakagång.
Utskottet har förståelse för de svårigheter som drabbat den svenska fiskerinäringen och finner det önskvärt med en lösning som kan tillgodose ett optimalt utnyttjande av Östersjöns fiskeresurser. Det är emellertid enligt utskottet inte möjligt att i detta syfte ta i anspråk medel avsedda att främja våra grannländers långsiktiga utveckling mot marknadsekonomi och stabil demokrati. Livsmedelsbistånd ingår däremot ofta i katastrofbistånd. När medel utnyttjas för katastrofbistånd bör detta upphandlas på för mottagaren mest fördelaktiva sätt, vilket i vissa fall kan innebära leverans av svenska produkter.
Därmed avstyrks motion U529 (m) samt yrkande 5 i motion Jo415 (c).
I yrkande 1 i motion U531 (fp) föreslås att det svenska jordbruksöverskottet, i första hand spannmålsöverskottet, bör kunna tas i anspråk för att undvika en fortgående bristsituation i Baltikum. I motion U535 (fp) föreslås att den del, ca 20--25% av det svenska försvarets beredskapslager av matkonserver som måste omsättas varje år skall ges till de baltiska staterna i stället för att kastas.
Beträffande livsmedelsbistånd vill utskottet göra en klar distinktion mellan katastrofbistånd i syfte att avhjälpa en akut nödsituation å ena sidan och å andra sidan mer fortlöpande leveranser som ett sätt att disponera ett svenskt produktionsöverskott. I det senare fallet föreligger enligt utskottets uppfattning samma risker i Baltikum som på andra håll att ett permanent livsmedelsbistånd negativt påverkar förutsättningarna för inhemsk produktion och för strävanden att bli självförsörjande. Baltikum har goda förutsättningar för en effektiv jordbruksproduktion, och det är dessa som ett utländskt stöd bör inriktas på att utveckla.
Utskottet välkomnar eventuella möjligheter som det svenska försvaret kan ha att kanalisera överskottslager av livsmedel för täckande av de behov som finns i Baltikum och på andra håll i Östeuropa. Enligt vad utskottet erfarit har en första sändning av vissa förnödenheter nyligen skett. Då detta rör sig om gåvor finner utskottet ingen anledning att göra något uttalande beträffande dessa lager i upphandlingssammanhang.
Därmed betraktar utskottet yrkande 1 i motion U531 (fp) samt motion U535 (fp) som besvarade.
Stöd till utbildning och kultur
Sammanfattning av motionerna
I motion U511 (s) föreslås att den kunskapsfond som aviseras i regeringens förslag skall avsätta en inte oväsentlig del av tillgängliga medel för kooperativ utveckling i Central- och Östeuropa genom de svenska kooperativa företagen.
I motion U518 (kds) föreslås att fem föreslagna utbildningslinjer vid universitetet i Tartu skall finansieras av Sverige och delvis bemannas av svenska lärare. I motion U510 (s) föreslås att stöd skall lämnas till Nuckö skola, som har en speciell inriktning på svenska språket och svensk kultur.
I motion U522 (fp) lämnas ett antal förslag om utbildnings- och kulturstöd. Svenska universitets- och högskolelärare bör få bättre möjligheter att föreläsa vid baltiska universitet (yrkande 6), och fler platser vid svenska utbildningsanstalter bör reserveras åt ungdomar från Baltikum (yrkande 7), liksom möjligheterna underlättas för baltiska ungdomar att få au pairarbete i Sverige (yrkande 12). Undervisning i svenska vid baltiska skolor måste underlättas t.ex. genom svenska lärartjänster (yrkande 11). Förmedling av baltisk kultur till Sverige bör stödjas (yrkande 8) och stöd ges åt föreningar i Baltikum som söker bevara kulturbyggnader och fornminnesmärken (yrkande 9).
I motion U502 lämnas förslag till stöd åt hantverkscentrum Skånehantverk i Landskrona för projekt syftande till restaurering av kulturföremål i Central- och Östeuropa.
Utskottet
Vad gäller utbildningsområdet vill utskottet markera att det svenska samarbetet vid sidan av valutastödet generellt är inriktat på kunskapsöverföring, varför utbildning i en eller annan form är ett centralt inslag i de allra flesta insatser. Det gäller inte minst samarbetet genom BITS, vars insatser delvis kommer att motsvara innehållet i en kunskapsfond. Med hänsyn till den breda inriktning som samarbetet genom BITS har kan enligt vad utskottet erfarit även kooperativa företag utnyttjas av BITS för denna typ av kunskapsöverföring. Samarbete mellan akademiska institutioner för att främja forskning och högre utbildning är en viktig del av den av regeringen föreslagna inriktningen. Utbildningssektorn i form av skolor och grundutbildning vid universitet är däremot ej bland dem som har prioriterats för det statliga samarbete som finansieras under tredje huvudtiteln. Det utesluter inte att vissa insatser för samarbetet mellan olika skolor och universitet kan ske med stöd av andra statliga medel. Som utskottet noterade i föregående betänkande om östsamarbetet (l990/91:UU16) har riksdagen också anvisat 30 milj.kr. över åttonde huvudtiteln för forskningssamarbete med nya samarbetsländer, främst i Östeuropa. Härtill anvisas sedan länge under samma huvudtitel ca l0 milj.kr. per år för s.k. akademiavtal beträffande samarbete på forskningsområdet.
Därmed anses motion U511 (s) besvarad.
Även om utskottet anser att enstaka insatser inom andra sektorer än de som prioriterats även i fortsättningen skall kunna övervägas, finner utskottet förslaget i motion U518 (kds) att finansiera och delvis bemanna fem utbildningslinjer vid universitetet i Tartu vara av sådan omfattning att det knappast kan komma i fråga som en dylik enstaka insats. Samtidigt betraktar utskottet stöd till detta universitet som mycket önskvärt, och det är utskottets förhoppning att stöd också till grundutbildning där kan lämnas i andra former av svenska högskolor och universitet. Utskottet vill också hänvisa till regeringens beslut att över åttonde huvudtiteln finansiera en gästprofessur i svenska språket vid universitetet i Tartu som en följd av riksdagens tillkännagivande (l990/91:UU16).
Med det anförda avstyrker utskottet motion U518 (kds).
Vad gäller förslag om stöd till utbildning och kulturutbyte inkl. studentutbyte som återfinns i yrkandena 6, 7 resp. yrkande 8 i motion U522 (fp) anser utskottet att möjligheter härtill inryms inom ramen för propositionens förslag. Något särskilt stöd till baltiska ungdomars aupair-arbete utgår ej. Utskottet konstaterar dock att de redan har samma möjligheter härtill som ungdomar från andra länder.
Beträffande undervisning i svenska vid Nuckö skola enligt motion U510 (s) och generellt i Baltikum enligt yrkande 11 i motion U522 (fp) vill utskottet hänvisa till att Svenska institutet tilldelades 3 milj.kr. i december l991 för stöd just till undervisning i svenska i Baltikum.
Vad gäller förslaget i yrkande 9 i motion U522 (fp) om utvidgat samarbete med fornminnesföreningar och liknande sammanslutningar i Baltikum för att restaurera kulturbyggnader och historiska minnesmärken, inte minst sådana med anknytning till Sverige, vill utskottet hänvisa till de insatser som motsvarande föreningar i Sverige kan göra och till de möjligheter som finns för stöd till sådana insatser från det anslag för enskilda organisationer som administreras av SIDA. Insatser torde också kunna övervägas inom ramen för det utvidgade kultursamarbete som finansieras genom Svenska institutet. Detsamma gäller förslagen i yrkandena 1 och 2 i motion U502 (s) beträffande Skånes hembygdsförbunds hantverkscentrum Skånehantverk. Utskottet vill dock ej uttala sig om dessa förslag i sak utan blott hänvisa till den ordning för beredning av projektförslag som etablerats.
Därmed betraktar utskottet motion U510 (s), yrkandena 6, 7, 8, 9, 11 och 12 i motion U522 (fp) samt yrkandena 1 och 2 i motion U502 (s) som besvarade.
Hälso- och sjukvård
Sammanfattning av motionerna
Enligt motion U530 (m) är det angeläget att en generös del av anslaget för samarbete med Central- och Östeuropa avsätts för medicinskt kunskaps- och utbildningsbistånd, bl.a. via den nybildade Hälso- och sjukvårdens Östeuropakommitté. I yrkande 5 i motion U522 (fp) föreslås svenskt stöd på socialpolitikens område, inkl. hälso- och sjukvård, barn- och äldreomsorg och missbrukarvård. I motion U519 (m, fp) föreslås att stöd skall utgå till Karolinska institutets utbildning av estniska tandläkare så att det planerings- och utvecklingsarbete som nedlagts på utbildningen av den första kullen om tio tandläkare kan utnyttjas för utbildning av ytterligare några kullar studenter. I motion U508 (fp) föreslås stöd till utbildning av estniska tandsköterskor och till organiserandet av estnisk tandvård.
Utskottet
Utskottet behandlade i föregående betänkande av detta slag (l990/91:UU16) ett antal förslag på hälso- och sjukvårdsområdet och konstaterade då bl.a. att den allmänna inriktningen av det svenska stödet -- med dess prioritering i första hand av kunskapsöverföring till stöd för en fortsatt och fördjupad demokratisering, marknadsekonomiska reformer och en förbättring av den hårt belastade miljön -- innebär att utrymmet för insatser på andra områden blir begränsat. Enstaka insatser förekommer likväl inom hälso- och sjukvårdsområdet, t.ex. i samarbete med det polska hälsoministeriet. Utskottet bedömer det angeläget att sådana insatser även fortsättningsvis kan förekomma.
Med hänsyn till att behoven och även föreliggande förslag till insatser så vida överskrider tillgängliga medel under G-anslaget nödgas utskottet även i år dra samma slutsats beträffande behovet av en viss koncentration av insatserna. Utskottet ansluter sig till regeringens ovan redovisade uppfattning beträffande insatsernas inriktning, som ytterligare markerar behovet av prioritering inom det centralt finansierade samarbetet.
Vad gäller stödet till fortsatt utbildning av ytterligare baltiska tandläkare, utöver vad som i dag redan sker vid Karolinska institutet med finansiering över annan huvudtitel, anser utskottet att förslag därom får prövas inom ramen för den beredningsordning som etablerats för östsamarbetet.
Utskottet vill liksom tidigare peka på att hälso- och sjukvårdsområdet också är väl lämpat för insatser genom frivilliga organisationer. Betydelsefulla insatser kan göras och görs redan av landstingen, inom de gränser som gäller för dessas kompetens. Utskottet anser alla insatser som på detta sätt kan komma till stånd värdefulla.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna U508 (fp) och U530 (m) och betraktar yrkande 5 i motion U522 (fp) samt motion U519 (m, fp) som besvarade.
Miljövård och kärnkraftssäkerhet
Sammanfattning av motionerna
Ny demokrati föreslår i motion U521 att 350 milj.kr. anvisas utöver regeringens förslag till anslaget G1 för miljöbistånd till Central- och Östeuropa såväl i form av tekniskt bistånd som i form av miljöprojekt med medverkan av svensk industri. I yrkande 6 i motion Jo645 (nyd) föreslås att Sverige skall delta aktivt i europeiskt samarbete för kontroll, avstängning och förbättring av kärnkraftverk i Europa med prioritet för de ex-sovjetiska kärnkraftverken. I yrkande 7 i samma motion föreslås att en väsentlig del av den svenska miljöhjälpen skall gå till miljöinvesteringar i Baltikum och Polen med hjälp av beprövad svensk teknologi, till stor del svensk arbetskraft och svensk arbetsledning. I motion Jo668 (nyd) föreslås att en del av dessa medel används för projektbundna satsningar för att rena Östersjön.
I motion U527 (v) föreslås att de lån och bidrag som lämnas inom ramen för samarbetet skall få en klar miljöinriktning och att Sverige skall ställa krav på miljökonsekvensbeskrivningar av alla projekt som villkor för finansiering (yrkande 2). Vidare föreslås i motionen att miljöproblemen i Murmanskregionen, såväl härrörande från kärnkraftsavfall som från industrianläggningar, särskilt skall uppmärksammas (yrkande 3). Kärnkraftssäkerheten betonas även i motion U525 (s), i vilken föreslås att en del av tillgängliga medel borde avsättas för att med svensk teknik dels kontrollera säkerheten, dels avhjälpa brister. Förslag om insatser på miljö- och kärnsäkerhetsområdet finns även i yrkande 3 i motion U522 (fp).
I motion U516 (s) föreslås att en del av samarbetet skall inriktas på miljö- och naturresurskartering av Central- och Östeuropa, där såväl över- som underexploatering av naturresurser förekommer.
Utskottet
Utskottet har tidigare tillstyrkt den finansiella ram som föreslagits under anslaget G. Av statsfinansiella skäl och i konsekvens härmed avstyrker utskottet förslaget i motion U521 (nyd) att ytterligare 350 milj.kr. skall ställas till förfogande för miljöinsatser.
Utskottet välkomnar att miljövårdsinsatser, inkl. åtgärder för att förbättra säkerheten vid existerande kärnkraftverk, enligt propositionens förslag utgör ett fortsatt prioriterat område i Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa. En värdefull erfarenhet av miljövårdssamarbete har redan vunnits genom insatser som gjorts eller pågår i de baltiska staterna och Polen.
Regeringschefskonferensen om Östersjön i Ronneby l990 tillsatte en särskild arbetsgrupp med uppgift att utarbeta ett åtgärdsprogram för att återställa Östersjön i ekologisk balans. I arbetsgruppen ingår även representanter för Världsbanken, EBRD, Nordiska investeringsbanken samt den Europeiska investeringsbanken. Åtgärdsprogrammet, som skall vara färdigställt till april l992, kommer enligt vad utskottet erfarit att uppta ett hundratal av de största föroreningskällorna. Huvudelementen i programmet skall enligt regeringschefernas beslut vara påbörjade under l993. Erforderliga åtgärder för att eliminera föroreningarna kommer enligt preliminära beräkningar att kräva medel motsvarande över 100 miljarder kronor.
Det direkta svenska biståndet på miljöområdet gäller liksom på andra områden i första hand kunskapsöverföring. Utskottet utesluter inte att detta kan gälla också miljökartering som föreslås i motion U516 (s). Som framgår av propositionen håller regeringen möjligheten öppen för att stöd kan utgå till finansiering av viktiga insatsvaror, teknisk utrustning m.m. i anslutning till det tekniska biståndet. Samtidigt är det enligt utskottet uppenbart att miljöinvesteringsprojekt i den mening som föreslås i yrkande 7 i motion Jo645 (nyd) samt i motion Jo668 (nyd) är så resurskrävande att de i första hand måste finna en finansiering genom det multilaterala banksystemet.
Det är enligt utskottet angeläget att regeringen såväl bilateralt som multilateralt fortsätter ansträngningarna att förbättra den svårt belastade miljön i Östeuropa och i synnerhet i Östersjöområdet. Miljöområdet bör förbli ett starkt prioriterat område i det svenska samarbetet med berörda länder. Värnandet om miljön i Sveriges närområde kommer enligt utskottets uppfattning att växa till att bli en av huvuduppgifterna för vårt internationella samarbete under avsevärd tid framöver.
Därmed avstyrks motion U521 (nyd). Utskottet anser yrkande 7 i motion Jo645 (nyd), motion Jo668 (nyd), yrkande 3 i motion U522 (fp), yrkande 2 i motion U527 (v) samt motion U516 (s) besvarade.
I motion U525 (s) och i yrkande 6 i motion Jo645 (nyd) föreslås insatser för höjande av säkerheten vid kärnkraftverken i Östeuropa och i yrkande 3 i motion U527 (v) insatser av sådan karaktär speciellt i Murmanskområdet.
Utskottet konstaterar att det för närvarande i Central- och Östeuropa finns 58 kärnkraftsreaktorer av sovjetisk konstruktion i drift, varav 40 av äldre konstruktionsmodell. I Sveriges närområde finns det tio reaktorer av äldre modell. Det gäller fyra på Kolahalvön, fyra i Sosnovyj Bor utanför S:t Petersburg och två i Ignalina i Litauen. Härtill kommer ett stort antal uttjänta reaktorer och omfattande lagring av radioaktivt bränsle på Kolahalvön. Även lagring av radioaktivt avfall från uranutvinning utgör ett allvarligt problem i t.ex. Estland. Med hänsyn till vad som är känt om säkerheten vid dessa anläggningar representerar de enligt utskottets uppfattning en omfattande miljöfara, som kräver omfattande, snabba och internationellt samordnade insatser.
Det är därför glädjande att kärnkraftssäkerheten redan spelar en viktig roll i Sveriges samarbete med berörda stater. Statens kärnkraftinspektion och statens strålskyddsinstitut har inlett ett samarbete med de tre baltiska staterna och med Ryssland som bl.a. gäller uppbyggnad av lagstiftning och oberoende strålskydds- och säkerhetsmyndigheter. l5 milj.kr. har redan anslagits härtill, och ytterligare 20 milj.kr. planeras för kommande budgetår.
Kontakter har tagits för att förbättra säkerheten vid Ignalinaverket i Litauen, i första hand för att utarbeta ett program för akuta säkerhetsförbättringar i samverkan mellan myndigheter och industri i Sverige och Litauen. Ett program för akut erforderliga säkerhetsförbättringar vid samtliga reaktorer av äldre modell i vårt närområde kräver enligt vad utskottet erfarit så omfattande resurser att ett genomförande endast är tänkbart inom ramen för ett multilateralt program. Utskottet välkomnar att regeringen spelar en aktiv roll i ansträngningarna att få till stånd sådana internationella insatser.
Med det anförda betraktar utskottet yrkande 3 i motion U527 (v), motion U525 (s) samt yrkande 6 i motion Jo645 (nyd) som besvarade.
Transport och kommunikationer
Sammanfattning av motionerna
I motion U546 (c) föreslås i yrkande 1 att en satsning på bättre färjeförbindelser och bättre kommunikationer generellt skall ingå i det svenska samarbetet med Central- och Östeuropa. I det planerade stödet bör därför projekt inom infrastruktur och kommunikationer få en framträdande plats. De framtida kommunikationerna över Östersjön är därför också enligt yrkande 2 en faktor som måste påverka planeringen av infrastrukturen i det svenska kommunikationssystemet.
I motion U533 (fp) föreslås att inom ramen för samarbetet med Central- och Östeuropa hänsyn tas till de stora behov av infrastrukturinvesteringar som finns, bl.a. i Litauen, för att få till stånd en färjelinje mellan Klaipeda och Karlskrona (yrkande 2).
Utskottet
Utskottet delar motionärernas uppfattning att förbättrade kommunikationer med omvärlden utgör en väsentlig förutsättning för de baltiska staternas utveckling och integration i det europeiska samarbetet. Utskottet välkomnar den snabba utvecklingen av flygförbindelserna mellan Skandinavien och de baltiska huvudstäderna. En reguljär färjelinje förbinder Stockholm och Tallinn. Planer finns enligt vad utskottet inhämtat på att etablera en regelbunden färjeförbindelse mellan Norrköping och Riga. Färjelinjen mellan Karlskrona och Gdynia har nyligen utvidgats till att även omfatta Kaliningrad. Därmed öppnas också en närmare förbindelse över Östersjön till Litauen, Vitryssland och Ukraina. Sverige deltar även genom vägverket i en förstudie avseende restaureringen av den gamla motorvägen mellan Kaliningrad, dåvarande Königsberg, och Berlin. Samtidigt sker med hjälp av bl.a. svenska företag en förbättring av telekommunikationerna i Baltikum, vilka är väsentliga för ökad handel med omvärlden.
Utskottet välkomnar varje framsteg som nu görs i förbättrandet av de baltiska staternas kommunikationer med Sverige liksom det engagemang som finns på kommmunal nivå i vårt land för att bidra till utvecklad samfärdsel över Östersjön. Samtidigt vill utskottet framhålla att ett villkor för livskraftiga transportförbindelser är att de kommersiella förutsättningarna föreligger. När så är fallet visar erfarenheten att initiativtagarna till projekt inom kommunikationsområdet i jämförelse med många andra områden har relativt goda möjligheter att finna riskkapital och finansiering. Denna sektor hör därför inte heller till dem som prioriterats för det statligt finansierade samarbetet med Central- och Östeuropa.
Med det anförda betraktar utskottet yrkandena 1 och 2 i motion U546 (c) samt yrkande 2 i motion U533 (fp) som besvarade.
Samarbete med enskilda länder eller regioner
Sammanfattning av motionerna
I yrkande 4 i motion U522 (fp) föreslås att Sverige skall ge bistånd med bostadsbyggande åt officerare som med sina familjer bott i Baltikum under tjänstgöring i den f.d. sovjetiska armén och som nu har svårt att återvända till ryska områden på grund av bristen på bostäder.
I yrkande 3 i motion U533 (fp) föreslås att regeringen skall ge sydöstra Sverige en speciell roll i samarbetet med Litauen och fördela betydande delar av biståndet genom länsstyrelserna, landstingen och vänorterna i sydöstra Sverige. Enligt motionären skulle en viss funktionsuppdelning kunna ske så att Kristianstads län kunde svara för trädgårds- och jordbruksområdet, Blekinge med Karlskrona för hälso- och sjukvården och Småland för utbildning i marknadsekonomi och småföretagarverksamhet.
Utskottet
En diskussion har inletts om eventuellt utländskt bistånd till bostadsbyggande för i första hand de officerare med familjer som omfattas av de f.d. sovjetiska truppernas tillbakadragande från de baltiska staterna. Vid den konferens om humanitärt bistånd till OSS-länderna som hölls i Washington i januari 1992 tillsattes en arbetsgrupp för att utreda frågan närmare. Sverige deltar i arbetsgruppen.
Det finns enligt utskottets mening såväl i Baltikum som inom OSS-länderna ett intresse av att tillbakadragandet av de f.d. sovjetiska trupperna sker så snabbt och smidigt som möjligt. Det ligger också i grannländernas uppenbara intresse att så kan ske. Ett av de främsta problemen i samband med tillbakadragandet är bristen på bostäder i OSS för den personal som dras tillbaka. Sverige deltar i den internationella diskussionen om möjligheterna till utländskt bistånd i detta avseende. Med hänsyn till bostadsbehovets omfattning kommer verkningsfulla insatser att kräva stora finansieringsbelopp. De kan också komma att aktualisera komplicerade avvägningar av skilda slag. Ett eventuellt stöd från svensk sida bör därför enligt utskottets mening vara noga förberett och i huvudsak utgör en del av ett internationellt program.
Med det anförda anser utskottet yrkande 4 i motion U522 (fp) besvarat.
I yrkande 3 i motion U533 (fp) föreslås att regeringen skall låta länsstyrelserna, landstingen och vänortskommunerna i sydöstra Sverige utnyttja och fördela betydande delar av ett kommande bistånd till insatser för samarbete med Litauen.
Utskottet har tidigare uttalat sin tillfredsställelse över de insatser som görs av bl.a. kommunerna på frivillig väg för Baltikum och hänvisat till möjligheten för kommunerna att också söka visst statligt stöd härför via Sveriges kommunförbund. Utskottet har också hänvisat till landstingens möjligheter att inom ramen för sin kompetens göra egna insatser t.ex. på hälso- och sjukvårdsområdet. Även småföretag har via andra kanaler möjligheter att anlita visst statligt stöd för engagemang i Baltikum.
De prioriteringar som är nödvändiga för det statliga samarbetet har emellertid bestämts av en värdering av de sektorer inom vilka ett begränsat stöd kan göra störst nytta med hänsyn till målen för samarbetet. Det regionala perspektiv som motionären anlägger kan inte läggas till grund för regeringens avvägningar i detta sammanhang.
Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 3 i motion U533 (fp).
Hemställan
Utskottet hemställer
till littera G. Samarbete med Central- och Östeuropa
1. beträffande riktlinjer för samarbetet med Central- och Östeuropa att riksdagen med bifall till budgetpropositionen godkänner vad som däri anförts om riktlinjer för samarbetet med Central- och Östeuropa samt förklarar yrkandena 1--3 i motion 1991/92:U507 och yrkandena 1 och 4 i motion 1991/92:U527 besvarade med vad utskottet anfört, res. 1 (s) - delvis
2. beträffande medelsfördelning mellan myndigheter att riksdagen med anledning av budgetpropositionen och med avslag på yrkandena 4, 6 och 7 i motion 1991/92:U507 och yrkande 2 i motion 1991/92:U513 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt förklarar yrkande 5 i motion 1991/92:U507 och yrkande 1 i motion 1991/92:U513 besvarade med vad utskottet anfört, res. 1 (s)
3. beträffande kompensation för deponerad guldreserv att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi711 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande stöd till ideella organisationer m.m. att riksdagen förklarar yrkande 10 i motion 1991/92:U522, yrkande 5 i motion 1991/92:U527, motionerna 1991/92:U528, 1991/92:U540 och 1991/92:U541 besvarade med vad utskottet anfört,
5. beträffande ett särskilt institut för utvecklingssamarbetet att riksdagen avslår yrkande 3 i motion 1991/92:U4,
6. beträffande bundet stöd att riksdagen avslår motion 1991/92:U505 och yrkande 2 i motion 1991/92:N250,
7. beträffande investeringsbidrag till svenska företag i Baltikum att riksdagen förklarar yrkande 2 i motion 1991/92:U522 besvarat med vad utskottet anfört,
8. beträffande forskning om konfliktorsaker att riksdagen avslår motion 1991/92:U542,
9. beträffande multilateralt stöd och katastrofbistånd att riksdagen avslår yrkande 10 i motion 1991/92:U507 samt förklarar yrkande 1 i motion 1991/92:U522 besvarat med vad utskottet anfört, res. 2 (s) - villk. res. 1
10. beträffande finansiellt stöd att riksdagen avslår yrkande 8 i motion 1991/92:U507, res. 3 (s) - villk. res. 1
11. beträffande en baltisk investeringsbank att riksdagen avslår motion 1991/92:U514,
12. beträffande finansiellt stöd i övrigt att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1991/92:U520 och motion 1991/92:U537 samt förklarar yrkande 1 i motion 1991/92:U520 samt yrkande 3 i motion 1991/92:U531 besvarade med vad utskottet anfört, res. 4 (nyd)
13. beträffande nordisk finansiering av baltisk oljeimport att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1991/92:U531,
14. beträffande speciella insatser för lantbruksutveckling att riksdagen förklarar motionerna 1991/92:U524 och 1991/92:U536 besvarade med vad utskottet anfört,
15. beträffande omställningsbidraget till det svenska jordbruket att riksdagen avslår motion 1991/92:U523,
16. beträffande fiskleveranser att riksdagen avslår motion 1991/92:U529 och yrkande 5 i motion 1991/92:Jo415,
17. beträffande det svenska livsmedelsöverskottet att riksdagen förklarar yrkande 1 i motion 1991/92:U531 och motion 1991/92:U535 besvarade med vad utskottet anfört,
18. beträffande den kooperativa sektorn att riksdagen förklarar motion 1991/92:U511 besvarad med vad utskottet anfört,
19. beträffande stöd till utbildning och kulturutbyte att riksdagen avslår motion 1991/92:U518 och förklarar motion 1991/92:U510, yrkandena 6--9, 11 och 12 i motion 1991/92:U522 samt motion 1991/92:U502 besvarade med vad utskottet anfört,
20. beträffande insatser inom hälso- och sjukvårdsområdet att riksdagen avslår motionerna 1991/92:U508 och 1991/92:U530 och förklarar motion 1991/92:U519 och yrkande 5 i motion 1991/92:U522 besvarade med vad utskottet anfört,
21. beträffande miljövård att riksdagen avslår motion 1991/92:U521 och förklarar motion 1991/92:U516, yrkande 3 i motion 1991/92:U522, yrkande 2 i motion 1991/92:U527, yrkande 7 i motion 1991/92:Jo645 samt motion 1991/92:Jo668 besvarade med vad utskottet anfört, res. 5 (nyd)
22. beträffande kärnkraftssäkerheten att riksdagen förklarar motion 1991/92:U525, yrkande 3 i motion 1991/92:U527 samt yrkande 6 i motion 1991/92:Jo645 besvarade med vad utskottet anfört,
23. beträffande projekt inom infrastruktur och kommunikation att riksdagen förklarar yrkande 2 i motion 1991/92:U533 och motion 1991/92:U546 besvarade med vad utskottet anfört,
24. beträffande bistånd till bostadsbyggande att riksdagen förklarar yrkande 4 i motion 1991/92:U522 besvarat med vad utskottet anfört,
25. beträffande sydöstra Sveriges roll att riksdagen avslår yrkande 3 i motion 1991/92:U533,
26. beträffande bemyndigande att riksdagen med bifall till budgetpropositionen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 få göra utfästelser intill ett belopp om högst 2 900 000 000 kr. samt lämnar yrkande 11 i motion 1991/92:U507 utan vidare åtgärd,
27. beträffande G 1 Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa att riksdagen med bifall till budgetpropositionen till Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 994 500 000 kr., res. 6 (nyd) - villk. res. 4 och 5
28. beträffande statsgaranti för kreditgivning att riksdagen med bifall till budgetpropositionen godkänner att staten ikläder sig betalningsansvar i form av statsgaranti för kreditgivning till länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 800 000 000 kr. samt lämnar yrkande 9 i motion 1991/92:U507 utan vidare åtgärd,
29. beträffande G 2 Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga garantier för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa att riksdagen med bifall till budgetpropositionen till Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga garantier för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Stockholm den 7 april 1992
På utrikesutskottets vägnar
Daniel Tarschys
I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Nic Grönvall (m), Mats Hellström (s), Maj Britt Theorin (s), Inger Koch (m), Nils T Svensson (s), Margareta Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Viola Furubjelke (s), Kristina Svensson (s), Berndt Ekholm (s), Peeter Luksep (m), Håkan Holmberg (fp), Birgitta Hambraeus (c) och Hans Göran Franck (s).
Reservationer
1. Riktlinjer för samarbetet med Central- och Östeuropa (mom. 1) och Medelsfördelning mellan myndigheter (mom. 2)
Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Nils T Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson, Berndt Ekholm och Hans Göran Franck (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.8 med "Utskottet har" och som slutar med "U507 (s) besvarade" borde ha utgått.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "I propositionen" och på s. 14 slutar med "som besvarade" bort ha följande lydelse:
I propositionen presenteras Östeuropaprogrammet utan tydligt angivande av mål eller hanteringsformer. Huvuddelen av det föreslagna programmet utgörs av en tom ram till regeringens förfogande. Oklarheten vad gäller hanteringsordningen har skapat betydande förseningar i programmet och leder till en betydande risk för ohållbara och ineffektiva lösningar.
Östeuropaprogrammet skall vara ett led i Sveriges strävan att bidra till en ordning i Europa som grundas på gemensam säkerhet, genomsyras av en demokratisk kultur, och präglas av en strävan till allas välfärd.
I enlighet med motion U507 (s) skall syftet med programmet vara att stödja en demokratisk samhällsutveckling och reformer för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling.
Till skillnad från den hanteringsordning som regeringen föreslagit, med bl.a. en särskild kunskapsfond, skall huvuddelen av programmet i enlighet med motion U507 (s) gå till kunskapsutvecklande bistånd genom BITS, folkrörelser och enskilda organisationer genom SIDA, kulturutbyte, stipendier m.m. genom SI, samt näringslivsbistånd genom Swedecorp/Swedfund.
Den kompetens för internationellt utvecklingssamarbete som byggts upp inom dessa myndigheter och organ tas därmed till vara på sätt som inte regeringen föreslagit.
Därutöver bör ett betydande utrymme finnas för multilaterala och andra särskilda insatser samt för finansiellt stöd.
Det utrymme som finns tillgängligt under anslaget G 1 bör fördelas som följer (milj.kr.):
Anvisat Utfästelseutrymme 92/93 93/94 94/95 ____________________________ Kunskapsutv. BITS 300 300 200 Ensk.org. SIDA 45 45 45 Kultur, stipendier SI 30 30 20 Näringslivsbist. 85 Swedfund kapital (60) Swedecorp främjande (25 ) 15 10 Finansiellt stöd 375 Valutastöd (300) Baltiska investeringsprog. (50) Avsättning G 2 (25) Till regeringens disposition 165 300 200 (multilateralt, särskilt) Utrymme som ännu ej kan utfästas av regeringen 0 310 525 ____________________________
TOTALT 1 000 1 000 1 000
BITS bör bemyndigas att under 1992/93 få utfästa insatser om ytterligare 300 resp. 200 milj. kr. för de två därpå följande budgetåren.
SIDA bör bemyndigas att under 1992/93 få utfästa insatser om ytterligare 45 milj. kr. för vart och ett av de två därpå följande åren.
Svenska institutet bör bemyndigas att under 1992/93 få utfästa insatser om ytterligare 30 resp. 20 milj. kr. för de två därpå följande budgetåren.
Swedecorp bör bemyndigas att under 1992/93 göra utfästelser för främjandeinsatser om ytterligare 15 resp. 10 milj. kr. Ytterligare kapitalbehov för Swedfund AB kan tillgodoses i budgetbehandlingen för följande budgetår.
Härigenom har totalt 1665 milj.kr. intecknats av Östeuropaprogrammets totala utrymme om tre miljarder kronor under treårsperioden. Regeringen bör ytterligare bemyndigas att under 1992/93 få göra utfästelser om totalt 500 milj.kr. för de två därpå följande budgetåren.
Med en sådan utformning av Östeuropaprogrammet bör regeringen, tillsammans med de olika svenska och multilaterala parter med vilka samarbete härigenom kan inledas och fullföljas, utforma samlade program för särskilda insatser på bl.a. följande områden: för att stärka demokratins utveckling i hela Central- och Östeuropa, för att följa upp miljösamarbetet i Östersjöregionen med ett särskilt handlingsprogram, inklusive vad gäller kärnsäkerhet, för att främja en hållbar energiförsörjning i de baltiska staterna, för att åstadkomma också socialt hållbara hållbara ekonomiska reformprogram i Estland, Lettland och Litauen, för att utveckla livsmedelsproduktionen och -distributionen i regionen, inklusive S:t Petersburgsområdet och övriga delar av närområdet, för att underlätta framväxten av ett livskraftigt små- och nyföretagande.
Med det anförda tillstyrker utskottet yrkandena 1, 2 och 4 samt betraktar yrkandena 5--7 samt 11 i motion U507 (s) och yrkandena 1 och 2 i motion U513 (s) som besvarade.
dels att momenten 1 och 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande riktlinjer för samarbetet med Central- och Östeuropa att riksdagen med bifall till yrkandena 1 och 2 i motion 1991/92:U507 och med anledning av budgetpropositionen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt förklarar yrkande 3 i motion 1991/92:U507 och yrkandena 1 och 4 i motion 1991/92:U527 besvarade med vad utskottet anfört,
2. beträffande medelsfördelning mellan myndigheter att riksdagen med bifall till yrkande 4 i motion 1991/92:U507 och med anledning av budgetpropositionen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt förklarar yrkandena 5--7 i motion 1991/92:U507 och motion 1991/92:U513 besvarade med vad utskottet anfört,
2. Multilateralt stöd och katastrofbistånd (mom. 9)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Nils T Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson, Berndt Ekholm och Hans Göran Franck (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "i motion U507" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår som ovan framgått att 165 milj.kr. anvisas för multilaterala och andra särskilda insatser.
Vad gäller insatser vid katastrofer, i nödsituationer, humanitärt bistånd m.m. i Central- och Östeuropa bör sådana kunna finansieras även över det ordinarie katastrofanslaget i den utsträckning sådan användning står i överensstämmelse med de riktlinjer som gäller för katastrofinsatser.
Utskottet betraktar därmed yrkande 10 i motion U507 (s) som besvarat.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Med det" och slutar med "som besvarat" bort ha följande lydelse:
Med det anförda betraktar utskottet yrkande 1 i motion U522 (fp) som besvarat.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande multilateralt stöd och katastrofbistånd att riksdagen förklarar yrkande 10 i motion 1991/92:U507 och yrkande 1 i motion 1991/92:U522 besvarade med vad utskottet anfört,
3. Finansiellt stöd (mom. 10)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Nils T Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson, Berndt Ekholm och Hans Göran Franck (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Utskottet har" och slutar med "regeringens förslag" borde ha utgått.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Med det" och slutar med "motion besvarat" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som ovan framgått föreslår utskottet att 375 milj.kr. anvisas för finansiellt stöd. Av detta bör 300milj.kr. avse valutastöd till Estland, Lettland och Litauen, 50 milj.kr. bör avse 1992/93 års bidrag till ett baltiskt investeringsprogram (BIP) samt 25 milj.kr. avse en avsättning till en fond för att täcka eventuella förluster i samband med det finansiella stöd om 800 milj.kr. som kan lämnas enligt anslaget G2.
Vad gäller det svenska bidraget om 65 milj.kr. till polska stabiliseringsfonden skall detta enligt avtal återbetalas i januari 1992 och tillfaller då biståndsanslaget. Förutser regeringen en ytterligare insats för Polen i detta avseende skall den finansieras över Östprogrammet. En finansiering över biståndsanslaget skulle gå ut över där tillgängligt utrymme.
Med det anförda betraktar utskottet yrkandena 8 och 9 i motion U507 (s) som besvarade.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande finansiellt stöd att riksdagen förklarar yrkande 8 i motion 1991/92:U507 som besvarat med vad utskottet anfört,
4. Finansiellt stöd i övrigt (mom. 12)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Vad gäller" och slutar med "(fp) besvarade" bort ha följande lydelse:
Vad gäller förslagen att upprätta en valutagarantifond bilateralt för Estland enligt motion U520 (nyd) och multilateralt tillsammans med andra västländer för de baltiska länderna enligt motion U537 (fp) finner utskottet att den internationella erfarenhet som finns av dylika fonder är mycket intressant. Ett bra monetärt system med låga inflationsförväntningar är det som skulle gagna våra baltiska grannar bäst. En valutagarantifond skulle skapa trygghet för utländska investeringar i Estland och naturligtvis även gagna svenskt näringsliv. En sådan fond förväntas ge en progressiv utveckling med låg inflation.
Ett svenskt initiativ om en valutagarantifond i Estland kan få till följd att andra västeuropeiska nationer gör motsvarande åtaganden för Lettland och Litauen. Om så inte blir fallet kan Sverige inför budgetåret 1993/94 överväga att inrätta valutagarantifonder även i dessa länder.
Utskottet anser att frågan om inrättandet av en bilateral valutagarantifond för Estland skyndsamt bör utredas av regeringen. Även sådana former av finansiellt stöd som föreslås i yrkande 3 i motion U531 (fp) bör prövas av nämnda utredning.
Utskottet anser som en konsekvens av det ovan anförda att anslaget G 1 bör höjas med 650 000 000 kr. i jämförelse med budgetpropositionen för inrättandet av valutagarantifonden.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion U520 och förklarar yrkande 3 i motion U531 och motion U537 besvarade.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande finansiellt stöd i övrigt att riksdagen med bifall till motion 1991/92:U520 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en valutagarantifond i Estland samt förklarar yrkande 3 i motion 1991/92:U531 och motion 1991/92:U537 besvarade med vad utskottet anfört,
5. Miljövård (mom. 21)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "Utskottet har" och slutar med "för miljöinsatser" bort ha följande lydelse:
Våra närmaste grannar -- Estland, Lettland, Litauen och Polen -- har stora miljöproblem. En svag ekonomi med brister inom samtliga samhällssektorer kommer att leda till att miljösektorn blir helt utan resurser om man inte får särskild hjälp för att rätta till problemen. Utskottet anser därför, i likhet med vad som anförs i motion U521 (nyd), att Sverige härvidlag skall göra en större insats än vad regeringen föreslår. Utöver vad som föreslås i budgetpropositionen bör därför 350 000 000 kr. anslås under G 1 för miljöinsatser.
Därmed tillstyrks motion U521 (nyd).
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Därmed avstyrks" och slutar med "U521 (nyd)" borde ha utgått.
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
21. beträffande miljövård att riksdagen med bifall till motion 1991/92:U521 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om miljövård samt förklarar motion 1991/92:U516, yrkande 3 i motion 1991/92:U522, yrkande 2 i motion 1991/92:U527, yrkande 7 i motion 1991/92:Jo645 samt motion 1991/92:Jo668 besvarade med vad utskottet anfört,
6. G 1 Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa (mom.27)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 4 och 5
Lars Moquist (nyd) anser att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
27. beträffande G 1 Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa att riksdagen med anledning av budgetpropositionen till Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 994 500 000 kr.
Särskilda yttranden
1. Riktlinjer för samarbetet med Central- och Östeuropa (mom.1)
Lars Moquist (nyd) anför:
Ny demokrati delar inte utskottets positiva inställning till att ett nytt anslag (G) införs. Enligt vår mening bör hela det internationella biståndet ses i ett sammanhang och ingå i C-anslaget Internationellt utvecklingssamarbete. Av våra motioner framgår att vi prioriterar stöd till folk i vårt närområde, och vi önskar höja anslagen med 1000000000kr. till de länder som i budgetpropositionen omfattas av G-anslaget.
2. Kompensation för deponerad guldreserv (mom. 3)
Lars Moquist (nyd) anför:
Ny demokrati är överens med övriga riksdagspartier om att Estland och Litauen skall kompenseras för deponerad guldreserv. Utskottet har föreslagit att riksdagen anmodar regeringen att återkomma till riksdagen med förslag om finansieringen. Enligt min mening borde emellertid utskottet, i avvaktan på regeringens förslag, i betänkandet ha angett att baltguldet inte skall finansieras inom ramen för det s k G-anslaget om 1 miljard.
Ny demokrati, som i särskilda motioner yrkat att G-anslaget Samarbete med Central- och Östeuropa skall fördubblas, anser att baltguldet skall finansieras över C-anslaget Internationellt utvecklingssamarbete. Vi har i motioner föreslagit en minskning av C-anslaget med ca 3,4 miljarder kronor och kommer sedermera att närmare precisera under vilket eller vilka delanslag finansieringen av baltguldet bör ske.
3. Miljövård (mom. 21) och kärnkraftssäkerheten (mom. 22)
Birgitta Hambraeus (c) anför:
De öst- och centraleuropeiska kärnkraftsreaktorerna i Sveriges närhet utgör ett allvarligt hot mot Sveriges säkerhet. I likhet med de östtyska reaktorerna bör de stängas så fort som möjligt.
Vi bör erbjuda oss att omedelbart utvidga det skandinaviska elnätet till de baltiska staterna så att det nordiska elöverskottet skall kunna ersätta strömmen från de nedgångna kärnkraftsreaktorerna.
Förutom de nödvändiga omedelbara säkerhetsåtgärder och åtgärder för det radioaktiva avfallet som Sverige nu bidrar med bör resurserna inte satsas i kärnkraft. I samarbete med andra länder bör Sverige ge bistånd till ett modernt energisystem som håller för framtiden, dvs. som baseras på de förnybara energikällorna.
En nödvändig åtgärd är en successiv höjning av energipriset samtidigt som bistånd ges till modernisering av industri, bostäder och transporter. Därmed får man ut mer nytta av mindre tillförd energi, dvs. en effektivare energianvändning.
Finansutskottets yttrande 1991/92:FiU5y
Bilaga
De baltiska staternas gulddepositioner i Sverige
Till utrikesutskottet
Utrikesutskottet har berett finansutskottet tillfälle att yttra sig över motion 1991/92:Fi711 av Lars Sundin och Elver Jonsson (fp). Motionärerna tar upp frågan om det guld som den estniska centralbanken deponerade i Sverige under 1939 och som året därpå utlämnades till den sovjetiska statsbanken. Estland och dess invånare har fått lida under kommunismens förtryck, skriver motionärerna, som anser att landet behöver allt stöd det kan få i återuppbyggnadsarbetet. För att bistå landet och återställa det goda samförståndet och grannskapsförhållandet borde, enligt motionärernas mening, Sverige deklarera att man inom ramen för det fortsatta utvecklingsarbetet i Baltikum avser att ersätta Estland för dess guldförlust. Motionen utmynnar i en hemställan om att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om att Sverige bör kompensera Estland för den guldreserv som överlämnades till Sovjet i juli 1940.
Finansutskottet får med anledning härav anföra följande. Under 1939 deponerade Estland och Litauen delar av sitt centralbanksguld hos Sveriges riksbank. Den estniska gulddepositionen uppgick till 2908 kg och den litauiska till 1250 kg. Tillsammans representerade de ett värde på närmare 20 milj.kr. vilket i dag motsvarar 275 milj.kr.
Någon månad efter det att de sovjetiska trupperna i juni 1940 ryckt in i de baltiska staterna anmodades Sveriges riksbank av först den litauiska och därefter den estniska nationalbanken att ställa depositionerna till förfogande för den sovjetiska statsbanken, Gosbank. Så skedde också efter det att dåvarande riksbankschefen Ivar Rooth först rådgjort med regeringen i frågan.
En av motionärerna, Lars Sundin (fp), har i riksdagen också tagit upp de baltiska staternas gulddepositioner i form av en enkel fråga, som besvarades av utrikesminister Margaretha af Ugglas den 18 februari 1992. Av svaret framgår att det är regeringens uppfattning att balterna bör ersättas för de guldreserver som hade deponerats i Sverige, och att överläggningar om formerna härför pågick inom regeringskansliet. Med utrikesministerns deklaration är, som utskottet ser det, motionärernas önskemål tillgodosett.
Det ankommer i riksdagen i första hand på utrikesutskottet att bedöma om och på vilket sätt Estland och Litauen skall kompenseras för de guldreserver som överlämnades till Sovjetunionen efter den sovjetiska ockupationen.
Finansutskottet begränsar sig i det följande därför till frågan om hur överföringen lämpligen bör finansieras. Några medel finns nämligen inte avsatta för detta ändamål i regeringens budgetförslag.
Finansieringen kan i princip ske på tre sätt, nämligen genom omdisponeringar inom befintliga budgetramar, genom ökning av budgetunderskottet eller genom utnyttjande av externa tillgångar i form av extra inleveranser från t.ex. riksbanken.
Riksbanken levererar varje år in betydande belopp till statsverket. Under senare år har dessa inleveranser uppgått till mellan 6 och 7 miljarder kronor. Inleveransernas storlek fastställs varje år enligt principer som riksbanksfullmäktige fastställde år 1988 och som riksdagen anslöt sig till (1988/89:FiU27, rskr. 232).
Eftersom riksbankens tillgångar och skulder värderas till marknadsvärde, kan det inträffa att resultatet ett visst år påverkas mycket kraftigt av stora ränte- eller valutakursförändringar. För att uppnå stabilitet i inleveranserna fastställs dessa på grundval av de fem senaste årens genomsnittliga resultat före bokslutsdispositioner. Av detta belopp skall 80% avrundat till närmaste 100-tal milj.kr. levereras in till staten och 10% sättas av till dispositionsfonden. Återstoden av årets resultat före bokslutsdispositioner skall sättas av till ett resultatutjämningskonto.
Enligt utskottets mening bör dessa principer ligga fast. Det bör således inte komma i fråga att utgifter på statsbudgeten finansieras genom att riksbanken från tillfälle till tillfälle ändrar principerna för inleveranser till statsverket.
Riksbankens inleveranser redovisas under en särskild inkomsttitel på statsbudgeten och innefattas i regeringens budgetförslag. Skulle en del av riksbankens ordinarie inleverans utnyttjas för att direkt finansiera kompensationen får detta således till följd att statsbudgetens inkomster minskar, vilket automatiskt leder till att budgetunderskottet ökar i motsvarande mån. Åtgärden får med andra ord samma effekt som om ett nytt ofinansierat anslag förs upp på statsbudgeten. Finansutskottet har vid upprepade tillfällen tidigare slagit fast att inga nya utgiftsåtaganden får föras upp på statsbudgeten utan att vara finansierade. Något skäl att frångå denna princip föreligger enligt utskottets mening inte i detta fall.
Därmed återstår endast det alternativ som innebär att kompensationen för gulddepositionerna finansieras på annat sätt, i första hand genom omdisponeringar inom befintliga budgetramar. Det ankommer därvid närmast på utrikesutskottet att göra de avvägningar som erfordras. Av utrikesministerns tidigare nämnda svar framgår att denna fråga också prövas av regeringen.
Stockholm den 31 mars 1992
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans Gustafsson (s), Bengt Wittbom (m), Roland Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Alf Egnerfors (s), Karin Starrin (c) och Carl B Hamilton (fp).