Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Samhällets krisberedskap

Betänkande 2022/23:FöU7

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är klart för beslut

Beslutat
12 april 2023

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Samhällets krisberedskap(pdf, 668 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2022/23:7 Samhällets krisberedskap

Beslut

Nej till motioner om samhällets krisberedskap (FöU7)

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om samhällets krisberedskap. Detta framför allt med hänvisning till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om samhällets fredstida krisberedskap, skydd mot olyckor och cybersäkerhet.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 25

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2023-03-16
Justering: 2023-03-23
Trycklov: 2023-03-23
Reservationer: 20
Betänkande 2022/23:FöU7

Alla beredningar i utskottet

2023-03-09, 2023-03-16

Nej till motioner om samhällets krisberedskap (FöU7)

Försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om samhällets krisberedskap. Detta framför allt med hänvisning till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om samhällets fredstida krisberedskap, skydd mot olyckor och cybersäkerhet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2023-03-29
Debatt i kammaren: 2023-03-30
Stillbild från Debatt om förslag 2022/23:FöU7, Samhällets krisberedskap

Debatt om förslag 2022/23:FöU7

Webb-tv: Samhällets krisberedskap

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Sara-Lena Bjälkö (SD)
Anf. 122 Sara-Lena Bjälkö (SD)

Fru talman! Jag vill inleda med att säga att vi sverigedemokrater yrkar bifall till utskottets förslag i försvarsutskottets betänkande FöU7 Samhällets krisberedskap.

Samhällets krisberedskap handlar om att arbeta förebyggande och förbereda samhället på att hantera olika hot om de blir verklighet.

Sverige har som många vet varit förskonat från krig de senaste 200 åren. Men vi har drabbats och kommer också att drabbas av andra händelser som kan få svåra konsekvenser.

Hela samhället ska snabbt kunna reagera på samt hantera såväl små som stora olyckor och kriser. Samhället generellt har ansvar genom regioner, kommuner, länsstyrelser, statliga myndigheter, näringsliv och frivilliga organisationer. Det är regeringen, fru talman, som har det yttersta ansvaret.

Civilsamhällets alla delar ingår i krishanteringssystemet och har olika uppgifter och roller. Men vi har en hel del att jobba på för att det ska fungera i hela Sverige.

Vår beredskap är i dag inte tillräckligt väl utvecklad för att möta dagens och morgondagens hot, för det som inte fungerar i fredstid kommer inte heller att fungera i krigstid.

Vi har långa vårdköer och otillräcklig bemanning inom vård och omsorg. Det saknas poliser och personal inom räddningstjänsten för att täcka behovet av snabb insats för hela vårt land.

Sedan pandemin har SOS Alarm mottagit kritik om allt från problem med tekniska system till långa svarstider. Personalbristen har varit en konstant. Min förhoppning är att de nya medlen råder bot på problematiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Tidigare utredningar har visat på bolagets viktiga roll inom totalförsvaret. Men trots detta finns det fortfarande oklarheter gällande samordningen med andra myndigheter och aktörer inom ramen för totalförsvarsplaneringen.

Sverigedemokraterna och samarbetspartierna understryker i detta betänkande behovet av att regeringen säkerställer SOS Alarms möjligheter att innefattas och samordnas med övriga aktörer inom ramen för totalförsvarsplaneringen.

Fru talman! I tider av hot, kris eller krig är det extra viktigt att medborgarna känner ett starkt förtroende för den alarmeringsfunktion som SOS Alarm har uppdraget att sköta. Den funktionen måste fungera dygnet om, året om, oavsett om det råder fred, kris eller krig.

Marcus Andersson (S)
Anf. 123 Marcus Andersson (S)

Fru talman! I dag hanterar vi utskottsbetänkandet Samhällets krisberedskap. Det är en viktig fråga som sträcker sig över många horisonter, alltifrån cybersäkerhet och räddningstjänst till SOS Alarm.

Jag vill börja med att säga att vi socialdemokrater står bakom våra reservationer. Men jag väljer utifrån tidseffektivitet att yrka bifall endast till reservation nummer 3.

Fru talman! Vi går in i en ny period av vad samhället behöver prövas emot. Vi har en stärkning av totalförsvaret, och civilplikt ska införas.

Många komponenter ska klaffa för att det ska ge samhället den krisberedskapsförmåga som krävs för att säkerställa Sveriges invånares trygghet vid olika händelser.

I det nuvarande säkerhetspolitiska läget med erfarenheter från Ukraina och kringliggande EU-länder ser vi tydligt hur krig i ett land direkt skapar kriser i andra länder. Det är migrationskriser, elkriser och försörjningskriser.

Detta ställer krav på civilsamhällets egen krisberedskap under båda korta och intensiva utmaningar där kraftsamling, mobilitet samt verkan är av yttersta vikt. Men det gäller tillika långa och utdragna händelser som kräver redundans, uthållighet och långsiktig planering även om samhället i sig inte befinner sig krig.

Herr talman! Ett flertal civila aktörer kommer att behöva rustas och utbildas för att nå den dimension som efterfrågas. Många av dessa aktörer kommer att behöva en personalutökning för att skapa en sammanhållen motståndskraft och kunna möta naturkatastrofer, hybridhot och, i värsta fall, ett fullskaligt krig.

Sverige som nation behöver kunna möta upp olika scenarier som kommer att behöva samordnas mellan statliga myndigheter, kommuner, regioner och länsstyrelser. Alla dessa delar är helt väsentliga för totalförsvarets förmåga i händelser av katastrofer eller krig.

Herr talman! Det civila försvaret håller nu på att anpassa sig efter den förändrande omvärlden, och många utmaningar ska mötas i fredstid med sikte på att dimensioneras för krigets krav. Når vi förmågan om krigets krav för samhällets krisberedskap kommer vi också att kunna hantera översvämningar, snöoväder, skogsbränder och cyberangrepp.

Sjukvård inom regionen och räddningstjänst inom kommunen är first responders - aktörer som är avgörande för att kunna hantera kommande kriser. Båda dessa har i dag en utmaning i att bemanna sina ordinarie verksamheter i ett normalläge. Vid höjd beredskap samt i ett läge med gråzonshändelser kommer dessa verksamheter att behöva ha en uthållighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Herr talman! Räddningstjänsten behöver kunna vara närvarande i hela Sverige, och det måste finnas förutsättningar för detta. Det betyder att det ansvar som nu ligger på kommunerna för att leverera i samordning med MSB och möta den efterfrågan som finns nationellt kommer att kräva åtgärder.

Herr talman! Ungefär två tredjedelar av bemanningen av svensk räddningstjänst består av deltidsanställda brandmän - räddningspersonal i beredskap. Vid mer än hälften av landets brandstationer bemannade med deltidsbrandmän råder bemanningssvårigheter, vilket hotar tillgången till effektiva räddningsinsatser. Så står det i MSB:s årsredovisning.

Räddningstjänsten och dess personal, både heltidsanställda och deltidsanställda, har en central roll. För att få en bra effekt av räddningsinsatsen kommer en god personalförsörjning att vara helt avgörande samtidigt som det är viktigt att kompetensutveckla och utbilda nuvarande anställda.

Det är viktigt att även deltidsanställda får möjlighet till den typen av kompetensutveckling. Men det handlar också om att öva och utföra kvalificerade uppgifter för att skapa och bibehålla kompetens.

Herr talman! För att få en effektiv verksamhet behövs materieltillgång och möjligheter att öva. Här finns behov av övningsfält, skolor och övningsanläggningar, då räddningstjänster behöver utöka sina förmågor med fokus på civil beredskap. Ett exempel är ökad nederbörd, som medför fler ras och skred.

Detta innebär att räddningstjänsterna behöver stärka sin basförmåga. En sådan förmåga är till exempel NUSAR, MSB:s nationella förstärkningsresurs för urban sök och räddning, som är särskilt utrustad och tränad att söka efter och rädda människor vid räddningsinsatser med kollapsade byggnadskonstruktioner orsakade av till exempel naturhändelser, olyckor, terrordåd eller krig.

Erfarenheterna från Ukraina påvisar också att hanteringen av oexploderad ammunition och mass casualty-incidenter under fullskalig konflikt ställer ytterligare krav på räddningstjänsten. Men det gäller även tillgängligheten till skyddsrum för just räddningspersonalen för att kunna söka skydd då strid eller fientlig bekämpning pågår.

Herr talman! För att räddningstjänsterna ska kunna möta upp alla utökade förmågor och sin infrastruktur och tillväxt behöver ledning och styrning vara tydliga. Framförhållning och planering av förutsättningarna för att realisera det önskande målet är av vikt då kommuner och kommunalförbund ska budgetera samt planera verksamheten.

Här finns mer att efterfråga, och förutsättningarna i Sverige ser olika ut för de olika räddningstjänsterna. Det handlar om alltifrån vad som innefattas i deras upptagningsområde rörande specialiserade förutsättningar, som till exempel hamnar, kärnkraftverk och stora städer, till omfattande skogsområden. Här spelar också de lokala rekryteringsförutsättningarna en stor roll för att man ska kunna ha en fungerade verksamhet.

Sammanfattningsvis, herr talman, ser vi socialdemokrater att det finns möjligheter att stärka räddningstjänsten och att ge kommunerna och regionerna förutsättningar att klara samhällets krisberedskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

(Applåder)

Alexandra Anstrell (M)
Anf. 124 Alexandra Anstrell (M)

Herr talman! Sverige måste ha en krisberedskap så att vi kan möta den hotbild och de risker som vi står i och inför. Med det omvärldsläge vi har i dag, som är oerhört nyckfullt och oroande, behöver vi skapa en robusthet - en robust motståndskraft i ett tåligt totalförsvar.

Sverige har nu fått en regering som avser att lägga mer energi inte bara på det militära försvaret utan även på det civila försvaret. Sveriges krisberedskap ska stärkas, på djupet och på bredden, genom en rad åtgärder som Moderaterna och regeringen nu genomför.

Sverige har med den här regeringen äntligen fått en minister för civilt försvar och återinfört frågorna om det civila försvaret till Försvarsdepartementet. Vi tycker att det är bra, och vi tror att det är klokt att synkronisera dessa frågor så att man tillsammans bättre kan bygga ett starkt totalförsvar.

Sverige har fått en ny struktur för det civila försvaret och en bättre ledning och samordning kring frågorna. Det är bra, det behövs - och det behövs även lite mer.

Sverige kommer genom den här regeringen att få en återaktiverad civilplikt och nya förslag om sjukvårdsberedskap, befolkningsskydd, livsmedelsförsörjningsområdet med mera. Det här kommer såklart också att stärka krisberedskapen.

Herr talman! Det finns mycket man skulle vilja lyfta vad gäller vår krisberedskap, men jag skulle specifikt vilja peka på det arbete som regeringen gör med att förstärka Kustbevakningen. Kustbevakningen får ytterligare medel i budgetpropositionen för år 2023.

Även transportinfrastrukturen stärks de kommande tre åren, vilket kommer att förbättra och tillgodose behoven av samhällsviktig luftfart för Kustbevakningen. Men det gäller såklart även ambulans och brand- och räddningsflyg. Detta kommer att säkerställa att Kustbevakningen fortsatt kommer att spela en viktig roll i vårt totalförsvar. De fyller naturligtvis redan i dag en väldigt viktig funktion, inte bara i Sverige utan även internationellt. I EU handlar det om det viktiga gränsövervaknings- och sjöbevakningsarbetet i Frontex.

Kustbevakningen fyller en liten del i det stora hela vad gäller att återupprätta ett starkt svenskt totalförsvar. Det är bra att vi fortsätter med det, speciellt i våra internationella insatser med våra internationella vänner när Sverige nu ska bli medlem i Nato.

Herr talman! Vi måste öka och sedan bibehålla ett högt tryck i frågor om krisberedskap och det civila försvaret. Det är viktigt för att kunna hantera framtida kriser i fredstid. Men en bra krisberedskap är också en viktig del av det civila försvaret i händelse av krig. Jag ser det som viktigt för oss ledamöter att fortsätta att trycka på i de här frågorna, och jag uppskattar verkligen engagemanget i frågan från mina kollegor i andra partier.

Det åligger oss alla att vara förberedda för krisen: att vi preppar hemma och att vi kan klara oss i upp till sju dagar utan hjälp från samhället. Det skulle jag kunna prata länge om, herr talman, men inte i dag.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Mikael Larsson (C)
Anf. 125 Mikael Larsson (C)

Herr talman! Samhällets krisberedskap, som vi nu debatterar, är viktigt i den svåra, oroliga tid vi lever i, både i Sverige och i vår omvärld.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

I det här betänkandet har Centerpartiet många ingångar och reservationer. Jag kommer att gå in på en del av dem.

Herr talman! Att krisberedskapen nu lyfts på flera håll i vårt samhälle och att den får en större roll i Sverige är jättebra. Centerpartiet tycker att det är bra att vi har fått ett statsråd som har ansvar för den civila beredskapen, det civila försvaret och de frågor som är kopplade till krisberedskapen.

Det finns dock vissa saker när det gäller krisberedskap som vi vill se över. Det finns i dag tre principer som man brukar utgå ifrån när det handlar om krisberedskap. Man brukar tala om närhets, likhets- och ansvarsprinciperna.

Redan efter de stora skogsbränderna i Västmanland 2014 föreslog MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, att närhets- och likhetsprinciperna skulle ersättas med en samverkansprincip och en handlingsprincip. Försvarshögskolan ansåg i sin tur i en utredning av skogsbränderna att ansvarsprincipen inte var ändamålsenlig utifrån det svåra som hände. Styrningen av samhällets krisberedskap baseras sålunda alltjämt i grunden på tre principer som inte är dimensionerade för 2020-talet. Principerna ska vara vägledande för hur samhällets aktörer ska förebygga och hantera olyckor, kriser och samhällsstörningar, men hanteringen av större händelser har visat att principerna inte alltid riktigt fungerar på det sätt som man skulle önska.

Det finns heller inga direkta kriterier för när en aktör ska anses ha tagit sitt ansvar enligt ansvarsprincipen. Vi har under de senaste åren varit drabbade av en pandemi. Utifrån detta, som då har varit en kris, har man också kunnat ifrågasätta och se att ansvarsprincipen ibland har varit svår att hålla koll på, och det har varit svårt att säga vem som i slutändan har det yttersta ansvaret.

Utifrån de utvärderingar som har kommit och med hänsyn till observationerna från coronapandemin och skogsbränderna måste man nu börja se över dessa tre principer, så att de blir ändamålsenliga och att vi får en tydlig styrning när det gäller krisberedskapen och att vi har detta med oss när vi ser på upprustningen av hela totalförsvaret framöver.

Herr talman! Cyberhotet är hos oss dagligen, och det drabbar alla i samhället. Det drabbar näringslivet, kommuner och regioner. Det drabbar oss som privatpersoner. Här är det oerhört viktigt att samhället tar sitt ansvar och också jobbar med utbildning och folkbildning. Staten har sitt ansvar att jobba med dessa frågor och utbilda inom de statliga myndigheterna, inom näringslivet och också inom kommuner och regioner.

När det gäller cybersäkerheten och hur vi ska skydda oss är det viktigt att också allmänheten får veta hur man bäst skyddar sig. Här anser Centerpartiet att staten ska ta sitt ansvar att utbilda. Ett bra sätt att höja kompetensen och folkbilda vår svenska befolkning är att använda sig av studieförbunden i de här frågorna. Det är viktigt att hela samhället tar ansvar för cyberfrågorna när detta är frågor som blir mer och mer viktiga på vår dagordning.

Herr talman! Att människor har tillgång till elektroniska kommunikationer och kan tillgodogöra sig samhällsinformation är viktigt i vardag, kris och krig. Likaså är detta viktigt för exempelvis blåljusmyndigheter och andra inom det offentliga samhället. Då tänker jag framför allt på radiokommunikationsnätet Rakel. Detta behöver moderniseras och framtidssäkras när vi nu rustar totalförsvaret. Det måste skapas ett radiokommunikationssystem som är bra och som står rustat för den framtid som vi snart ska möta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Det system som vi har i dag är gammalt och motsvarar inte längre de krav som användarna har, vilket har gjort att många av användarorganisationerna nu håller på att utveckla egna kommunikationslösningar. Inom ramen för januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet togs direktiv fram för en utredning om ett nytt Rakelnät. Här är det viktigt att den nya regeringen för detta arbete vidare och ser till att det snabbas på. Det är viktigt att arbetet med utveckling och etablering av nästa generations kommunikationslösning drivs vidare av regeringen och genomförs, så att vi inte återigen hamnar i en situation som liknar den vi har i dag och den vi har haft tidigare, med flera parallella system. Det är viktigt att vi har ett system för att kunna kommunicera inom blåljusnätens organisationer.

Vi behöver ett nytt system som är robust och säkert, där staten också har rådighet. Utgångspunkten för detta bör vara en lösning där staten har sitt nät som man också äger och driver och också köper in sig och kör näten i de kommersiella mobiloperatörsnäten. Detta ska ses mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läge som vi har i vår omvärld, där vi hela tiden behöver ha så mycket kontroll som möjligt.

Systemet måste kunna hantera mobil datakommunikation och tjänster i mobilkommunikationsnätet. Det ska vara till för användarna, så att de både kan skicka bilder och ringa för att så snabbt som möjligt kunna få fram information när större kriser och krig kommer.

Herr talman! Det förändrade klimatet påverkar hela samhället, och det är tydligt för alla att vårt moderna samhälle är sårbart för konsekvenserna av ett allt varmare klimat. Detta leder till mer återkommande extremväder, som värmeböljor och skyfall, och ökad risk för skogsbränder och översvämningar, ras och förhöjda havsnivåer. En del av detta ser vi i Sverige, men vi ser det också i vår omvärld.

Efter sommaren 2021 med flera kraftiga oväder i vår omvärld, bland annat i USA, och översvämningar i Tyskland och Belgien varnade en internationell grupp forskare för att jorden redan nu närmar sig oåterkalleliga klimateffekter för bland annat världens tropiska korallrev och regnskogar och att sommarisen i Arktis smälter.

Att vädret är extremt vid enstaka tillfällen behöver inte ha med klimatförändringarna att göra, men när extremt väder blir vanligare blir det mer relevant att tala om en koppling mellan extremväder och klimatförändringar. Klimatförändringarna leder till ett kraftigt ökat behov av anpassningsåtgärder och till en ny hotbild, som dock ser lite olika ut runt om i Sverige. Skyfall, höga vattenflöden, översvämningar, värmeböljor och periodvis torka, som vi har sett under de senaste åren, kommer exempelvis att leda till en markant försämring av förutsättningar för att exempelvis bedriva lantbruk runt om i vårt land.

Också ur ett beredskaps- och sårbarhetsperspektiv är tillgången på rent dricksvatten en viktig fråga, och inte minst i den fortsatta totalförsvarsplaneringen. Vi från Centerpartiet vill se en ökad insatsberedskap och vid naturkatastrofer och kriser i klimatkrisens spår se över bland annat den nationella klimatanpassningsstrategin, så att den uppdateras, och förtydliga ansvarsområdena mellan styrnivåer och myndigheter för att på detta sätt också öka motståndskraften och göra att vi får ett robustare samhälle där klimatanpassningen självklart inkluderas i det totalförsvar som nu vi återigen bygger upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Herr talman! Krisberedskapen och återuppbyggnaden av ett totalförsvar är oerhört viktigt för Centerpartiet. Vi kommer att driva på för de här frågorna i riksdagen och inom ramen för den försvarsberedning som nu jobbar och ska lämna sina betänkanden framöver.

Jag vill avslutningsvis yrka bifall till Centerpartiets reservation 1 och önska kollegorna i utskottet, herr talmannen och övriga en glad och trevlig påsk!

Anna Starbrink (L)
Anf. 126 Anna Starbrink (L)

Herr talman! Den här debatten visar att det finns en stor och gemensam vilja att ta ansvar för Sveriges krisberedskap. Det är väldigt glädjande, för Sverige som land ska naturligtvis stå väl rustat att möta kriser och till och med krig.

Tyvärr är vårt civila försvar - liksom det militära - eftersatt. Det är därför en högt prioriterad fråga att bygga vår civila förmåga starkare. Rysslands fruktansvärda och våldsamma anfallskrig mot Ukraina och det aggressiva tonläge som riktas mot väst, inklusive Sverige, har dramatiskt förändrat vårt säkerhetsläge.

Krig är naturligtvis bland det mest fasansfulla vi kan tänka oss. Vår civila beredskap måste ta höjd för detta men också för andra situationer som utmanar vårt samhälle. Jag tänker på klimatrelaterade kriser, cyberattacker, nya pandemier och andra hälsorisker. Tyvärr kan listan över vad vi måste vara beredda på göras väldigt lång.

Regeringen pekar på den pågående utvecklingen av det civila försvaret och samhällets krisberedskap och att detta naturligtvis bör både fortsätta och påskyndas under kommande år. Propositionen Totalförsvaret 2021-2025 och beslut som har fattats efter den ger den huvudsakliga inriktningen för det fortsatta arbetet med det civila försvaret.

Vi är på rätt väg, menar jag. En lång rad goda initiativ tas och har tagits i Sverige. Och ett antal utredningar ser över hur beredskapen kan stärkas - ur många olika perspektiv.

Vi följer väl alla utvecklingen i Ukraina och slås av det fruktansvärda som människorna där tvingas uppleva men också av den enastående förmåga till motstånd som civilbefolkningen liksom landets ledning och försvarsmakt uppvisar. Det är imponerande. Det är också tydligt hur oerhört centralt det är med den grundläggande infrastrukturen och att nödvändiga samhällstjänster kan upprätthållas även när människor är sårbara och har hamnat i ett väldigt utsatt läge. Jag tror att vi kan lära oss mycket av det som nu sker i Ukraina och av hur det ukrainska folket möter det krig som de utsätts för.

Mycket görs, och vi har tagit flera viktiga initiativ. Jag är glad att den nya regeringen har en särskild minister med ansvar för dessa frågor. Det ger kraft att driva på i utvecklingen av det civila försvaret. Även inrättandet av det nya nationella säkerhetsrådet och tillsättandet av en nationell säkerhetsrådgivare tror jag kan bli väldigt betydelsefullt.

Strukturen och lagstiftningen inom totalförsvaret och krisberedskapen behöver förstås säkerställas. Nu ses detta också över på en rad områden. Inte minst gäller det hälso- och sjukvårdsområdet, där det finns mycket att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Räddningstjänstens roll har flera varit inne på i denna debatt. Det kan inte nog understrykas hur viktigt detta är. Och aktiveringen av civilplikten, som nu görs, är av stor vikt. Detsamma gäller de åtgärder som regeringen, MSB och många andra vidtagit när det gäller räddningstjänstens utveckling, personalförsörjning och utbildning.

Herr talman! Ett annat område som flera talare har lyft fram gäller cyberattacker, som vårt samhälle redan i dag utsätts för och är sårbart för. En lång rad åtgärder har vidtagits på senare tid för att förbättra förutsättningarna att stå emot dessa attacker och öka vår säkerhet. Det nya nationella cybersäkerhetscentret har en viktig roll att fylla när det gäller att stärka samhällets förmåga att förebygga, upptäcka, mota och hantera cyberattacker och olika incidenter. Men det kommer att krävas ett stort och omfattande arbete för att vi ska kunna fullfölja vår ambition att rusta vårt samhälle att stå stadigt även i de sammanhangen.

Herr talman! Det finns oerhört mycket mer man skulle kunna lyfta fram, men jag ska inte förlänga debatten. Jag konstaterar att många av de motioner som vi diskuterar i dag innehåller kloka förslag. Jag konstaterar också att det redan nu pågår ett aktivt arbete i olika delar för att utveckla och stärka vårt samhälles beredskap att möta kriser.

Det är välkommet att frågan om civil beredskap nu är en fråga som engagerar många och brett, för så har det inte alltid varit. Vi allihop har kanske inte heller känt det stora behovet tidigare. Men nu är mitt intryck att man från alla partier tar frågan på stort allvar. Det är ju ett bryskt uppvaknande för många av oss när vårt samhälle prövas av så stora utmaningar som pandemin och det kraftigt försämrade säkerhetsläget. Jag är glad att vi nu arbetar med stor kraft för att stärka vår beredskap.

Herr talman! Jag vill med detta yrka bifall till utskottets förslag och också passa på att önska herr talmannen och alla ledamöter en glad påsk.

Ulf Holm (MP)
Anf. 127 Ulf Holm (MP)

Herr talman! Samhällets krisberedskap känns som ett ovanligt aktuellt ämne att diskutera med tanke på hur utvecklingen ser ut. Det handlar om att vi ska skaffa oss motståndskraft så att Sverige kan stå emot flera olika problem, till exempel cyberattacker inom landet men också från andra stater. Det handlar om att klara klimatförändringarna, som leder till översvämningar, skogsbränder och torka. Det handlar om att vi måste kunna skydda till exempel kärnkraftverk eftersom de utgör ett potentiellt militärt mål, vilket vi nu kan se i Ukraina. Men det handlar också om desinformation och propaganda, bland annat från andra länder eller i den allmänna debatten.

Dessa och flera andra områden är uppe till debatt i dag. Tyvärr känns det dock inte riktigt som om majoriteten i riksdagen tar frågorna på riktigt det allvar som skulle behövas, vilket jag återkommer till senare. Problemen är nämligen flera, och jag önskar att regeringen och Sverigedemokraterna hade kunnat ta fler initiativ för att stärka samhällets krisberedskap.

Herr talman! Jag tror att det är viktigt att slå fast att vi behöver ett samhälle som är mer motståndskraftigt än i dag mot till exempel de hot som jag nyss nämnde. För att klara detta behövs det en mycket större krisberedskap men också fler satsningar på ett grönt, hållbart och långsiktigt civilt försvar som en viktig del av totalförsvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

En av de viktigare delarna som jag vill lyfta upp är frågan om klimatanpassning för krisberedskap, som behandlas under punkt 12 i detta betänkande.

Herr talman! I går kom Klimatpolitiska rådets granskning av regeringens samlade politik avseende klimatpolitiken. Slutsatserna bekräftar det som experter, myndigheter och till och med regeringens egen budget har sagt. Regeringens klimatpolitik är inte bara otillräcklig. Den går dessutom åt fel håll. I stället för att Sverige ska vara en del av lösningen har regeringen och Sverigedemokraterna gjort att Sverige nu är en del av problemet med ökade utsläpp i världen.

Detta är ett slag i ansiktet på både nuvarande och framtida generationer. I stället för att vara i framkant och gynna klimatet och det svenska näringslivet har regeringen och Sverigedemokraterna fattat beslut om en politik som minskar reduktionsplikten, sänker drivmedelsskatten och slopar elbilsbonusen, vilket leder till flera miljoner ton ökade utsläpp fram till 2030 och till att den elektrifiering av fordonsflottan som pågår stoppas. Klimatpolitiska rådet konstaterar också att Sverige inte klarar sina förpliktelser enligt Sveriges klimatlag eller i förhållande till åtaganden gentemot EU och FN.

Herr talman! Denna politik kommer att få konsekvenser även för frågan om samhällets krisberedskap. Framför allt får vi med regeringens och Sverigedemokraternas politik ett Sverige som fortsätter vara beroende av olja och bensin från diktaturländer, och vi kommer att fortsätta göda den ryska krigskassan så att Ryssland kan fortsätta sitt anfallskrig mot Ukraina.

För Miljöpartiets del är vi tydliga med att en aktiv klimatpolitik bort från fossila bränslen är en prioritet. Vi ser nämligen effekterna redan nu, och det är därför som klimatanpassning är en viktig fråga utifrån ett krisberedskapsperspektiv.

Det förändrade klimatet påverkar hela samhället, och det har blivit tydligt för alla och envar att vårt moderna samhälle är sårbart för konsekvenserna av ett allt varmare klimat. Det leder till mer ofta återkommande extremväder, såsom värmeböljor och skyfall, med ökad risk för skogsbränder, översvämningar, ras, erosion och förhöjda havsnivåer.

Herr talman! Mot bakgrund av detta yrkar jag bifall till reservation 10 under punkt 12 där vi från Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet i en gemensam reservation föreslår att en ökad insatsberedskap vid naturkatastrofer och kriser i klimatkrisens spår ses över. Bland annat behöver den nationella klimatanpassningsstrategin uppdateras för att förtydliga ansvarsrollerna mellan styrnivåer och myndigheter. Vidare bör klimatanpassningsåtgärder vidtas för ett mer motståndskraftigt och robust samhälle och klimatanpassning inkluderas i totalförsvarets krisberedskap.

Herr talman! Nära kopplat till dessa frågor ligger också behovet av att utveckla räddningstjänsten eftersom räddningstjänsten är den viktigaste resursen för snabba insatser vid olyckor, bränder och översvämningar. En fungerande räddningstjänst stärker dessutom totalförsvaret.

Miljöpartiet föreslår därför att räddningstjänsten ska förstärkas, till exempel genom att material tillförs och rekrytering av deltidspersonal underlättas så att en god krisberedskap alltid finns i hela landet.

Herr talman! En annan viktig fråga inom krisberedskap gäller cyberförsvaret. Sverige utsätts regelbundet för cyberangrepp, vilket ibland ger allvarliga störningar på stora och viktiga samhälleliga verksamheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Cyberattacker pågår också från flera olika aktörer. Kina är ett exempel på en stormakt som bedriver avancerat cyberspionage för att främja sin egen ekonomiska utveckling och utveckla sin militära förmåga.

Även om syftet med de flesta angrepp är brottslighet i ekonomiskt syfte kan resultatet ändå bli allvarliga störningar av stora och viktiga verksamheter i samhället, och sådana svagheter kan utnyttjas av en stat.

Det är tydligt att Sverige måste stärka sin förmåga att både förebygga och bemöta dessa attacker. Miljöpartiet föreslår därför att cybersäkerheten i den offentliga sektorn och i särskilt samhällsviktiga delar av den privata sektorn ska stärkas.

Herr talman! Jag vill också lyfta upp frågan om motståndskraft mot desinformation och propaganda. Påverkan består bland annat av att ifrågasätta demokratisk legitimitet och rättsstatens principer och att sprida extrema åsikter och rena lögner för att polarisera den offentliga debatten.

Den snabba digitaliseringen och hastigheten i informationssamhället gör frågor om sårbarhet och motståndskraft i våra samhällssystem alltmer högaktuella. Desinformation är vanligt förekommande, och påverkan på opinionen i Sverige och andra länder i syfte att destabilisera samhället sker fortlöpande.

Det psykologiska försvaret handlar därför om att bygga upp motståndskraften i samhället mot just desinformation och påverkanskampanjer. Det handlar bland annat om att höja förmågan att skilja på pålitliga källor och källor som inte är pålitliga.

Myndigheten för psykologiskt försvar är satt att identifiera, analysera och möta otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som riktas mot Sverige eller svenska intressen.

Miljöpartiet föreslår att en eller flera myndigheter ska ges i uppdrag att ta fram en nationell strategi för stärkt motståndskraft mot just desinformation och propaganda så att medie- och informationskunnigheten kan stärkas.

Herr talman! Jag står givetvis bakom samtliga reservationer från Miljöpartiet, men för tids vinning, som det så fint heter, yrkar jag bifall bara till reservationerna 10 och 12.

Frida Tånghag (V)
Anf. 128 Frida Tånghag (V)

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 8.

Det civila försvaret är ett mycket stort och brett område som enkelt uttryckt innehåller allt. Hela samhället är en del av det civila försvaret. Här finns allt från den vanliga välfärden med sjukvård och barnomsorg till elektricitet, värme, mat, vatten, läkemedel och transporter. Här ingår även alla civilsamhällets insatser med frivilliga.

Det civila försvaret innefattar hela samhällets möjlighet att stå emot kriser, vara motståndskraftigt och kunna återhämta sig så snabbt som möjligt. Det är såklart otroligt viktigt att Sveriges civila försvar förstärks framöver och att vi bygger vidare på de erfarenheter som de senaste åren har givit oss.

Samhällets krisberedskap

Herr talman! Vi lever i ett samhälle som på många håll och under en lång tid har drabbats av nedskärningar och privatiseringar i den offentliga sektorn och den välfärd som står oss allra närmast. Verksamheter som redan när det är lugnt i samhället går på knäna och har svårt att klara av sin verksamhet kommer att få mycket svårt om vi hamnar i en kris. För att verksamheten ska kunna fungera i händelse av kris krävs personal som inte redan från början är utarbetad och underbemannad.

Vi i Vänsterpartiet menar att vi måste stoppa nedskärningarna i välfärden. Sverige måste ha en fullt finansierad välfärd framöver där personalen har högre löner, bättre arbetsvillkor och tid för vidareutbildning. Fler måste vilja utbilda sig inom vårdyrken och orka jobba med stolthet hela vägen fram till pension.

Herr talman! Vi har alla ett gemensamt ansvar för att hela samhället ska vara starkt och motståndskraftigt. För Vänsterpartiet är det självklart att ett jämlikt samhälle där vi planerar, finansierar och genomför saker tillsammans är ett starkt samhälle. Vi menar att privatiseringar och utförsäljningar har gjort vårt samhälle svagare och att verksamheter därför har svårare att samordna på ett effektivt och snabbt sätt under kriser. Vi behöver därför återta samhällsviktiga verksamheter, framför allt inom välfärden och i offentlig regi.

Krisberedskap kräver åtgärder och satsningar på hela välfärden från grunden.

Jag yrkar åter bifall till reservation 8.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 12 april.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2023-04-12
Förslagspunkter: 27, Acklamationer: 22, Voteringar: 5
Stillbild från Beslut 2022/23:FöU7, Beslut: Samhällets krisberedskap

Beslut 2022/23:FöU7

Webb-tv: Beslut: Samhällets krisberedskap

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Krisberedskapssystemet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:288 av Jan Ericson (M) och

      2022/23:851 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 8.
      • Reservation 1 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S920015
      SD64009
      M580010
      C02103
      V21003
      KD16003
      MP15003
      L14002
      Totalt28021048
      Ledamöternas röster
    2. SOS Alarm

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:948 av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD) yrkande 38.
    3. Regleringen av den fredstida krisberedskapen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:851 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 10.
      • Reservation 2 (C)
    4. Nordiskt samarbete

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:315 av Markus Wiechel (SD) yrkande 3 och

      2022/23:1524 av Kjell-Arne Ottosson (KD).
    5. Utveckling av räddningstjänsten

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:629 av Johan Hultberg (M) yrkandena 1 och 3,

      2022/23:851 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 1 och 5 samt

      2022/23:2262 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 47.
      • Reservation 3 (S, C)
      • Reservation 4 (MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (S, C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S092015
      SD64009
      M59009
      C02103
      V21003
      KD16003
      MP10143
      L14002
      Totalt1751131447
      Ledamöternas röster
    6. Bekämpande av skogsbränder

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:972 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 19.
    7. Vatten- och branddammar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:1910 av Sten Bergheden (M).
    8. Användningen av högfluorerade ämnen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 84.
      • Reservation 5 (C)
    9. Brandsäkerhet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:901 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 14 och

      2022/23:1249 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 5.
      • Reservation 6 (V)
      • Reservation 7 (C)
    10. Stöd till personer med funktionsnedsättning

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:1232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkandena 22 och 23.
      • Reservation 8 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S920015
      SD64009
      M59009
      C21003
      V02103
      KD16003
      MP15003
      L14002
      Totalt28121047
      Ledamöternas röster
    11. Nationell krisfond

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:854 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 24.
      • Reservation 9 (C)
    12. Klimatanpassning för krisberedskapen

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:499 av Mathias Tegnér (S) yrkande 1,

      2022/23:851 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 6,

      2022/23:998 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 5 och

      2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 25.
      • Reservation 10 (S, C, MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (S, C, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S092015
      SD64009
      M59009
      C02103
      V21003
      KD16003
      MP01503
      L14002
      Totalt174128047
      Ledamöternas röster
    13. Portar i Göta älvs mynning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:746 av Nicklas Attefjord m.fl. (MP).
    14. Cybersäkerhet - risker, sårbarheter och åtgärder

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:848 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 17, 20 och 27-30,

      2022/23:1013 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 7 och

      2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 23, 24 och 26.
      • Reservation 11 (C)
    15. Kunskapsuppbyggnad inom cybersäkerhetsområdet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:848 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 24, 31 och 39 samt

      2022/23:2262 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 5.
      • Reservation 12 (S, MP)
      • Reservation 13 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 12 (S, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S092015
      SD64009
      M59009
      C10203
      V21003
      KD16003
      MP01413
      L14002
      Totalt1751062147
      Ledamöternas röster
    16. It-upphandlingar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:848 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 22 och 23 samt

      2022/23:1013 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 6.
      • Reservation 14 (C)
    17. Arbetet inom EU med cybersäkerhet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:848 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 7-9 och 25.
      • Reservation 15 (C)
    18. Digital kommunikation

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:851 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 31.
      • Reservation 16 (C)
    19. Motståndskraft mot desinformation och propaganda

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:2262 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 6.
      • Reservation 17 (MP)
    20. Skydd av svensk transportinfrastruktur

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:1014 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkande 42.
    21. Landtransporter av farligt gods

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:1014 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkande 60.
    22. Nationellt förbud mot fyrverkerier

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:142 av Ingela Nylund Watz (S).
    23. Skärmförbud på offentliga badanläggningar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:893 av Michael Rubbestad (SD).
    24. Kustbevakningen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:851 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 34 och

      2022/23:2262 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 48.
      • Reservation 18 (C)
      • Reservation 19 (MP)
    25. Antalet marina myndigheter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:851 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 33.
      • Reservation 20 (C)
    26. Skyddet av kärnkraftverk m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:948 av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD) yrkande 45.
    27. Hotet från radioaktiva komponenter från rymden

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:1767 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 4.