Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning
Betänkande 1993/94:BoU7
Bostadsutskottets betänkande
1993/94:BOU07
Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning
Innehåll
1993/94 BoU7
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 1993/94:82 om att inrätta en ny institution för samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning. Institutionen kommer att vara knuten till Uppsala universitet men lokaliserad till Gävle. I betänkandet framhåller utskottet bl.a. att höga krav på vetenskaplig kvalitet i institutionens verksamhet bör kunna förenas med sektorrelevans i ämnesvalet.
Utskottets ställningstagande avseende den samhällsvetenskapliga bostads- och byggforskningen innebär att riksdagsbeslutet våren 1993 (prop. 1992/93:170, BoU23, rskr. 401) om en avveckling av Statens institut för byggnadsforskning (SIB) den 1 januari 1994 nu fullföljs.
Till betänkandet har fogats två reservationer (s).
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1993/94:82 att riksdagen
1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för en ny organisation för samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning,
2. till Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut för byggnadsforskning på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Motionerna
I betänkandet behandlas de med anledning av propositionen väckta motionerna
1993/94:Bo5 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att under åttonde huvudtiteln till Uppsala universitet för den samhällsvetenskapliga institutionen för bostads- och byggforskning i Gävle för budgetåret 1993/94 anslå 15 miljoner kronor, för budgetåret 1994/95 anslå 30 miljoner kronor samt för budgetåret 1995/96 anslå 28 miljoner kronor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att professurer i ekonomi knyts till institutionen för bostads- och byggnadsforskning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en organisationskommitté omedelbart bildas för att ansvara för pågående forskning och överföring av verksamheten från SIB,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en klarare markering av jämställdhetsarbetet både vid rekrytering till och i forskningsprojekten.
1993/94:Bo6 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiska förutsättningar för samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning.
1993/94:Bo7 av Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till Lundafilialen i byggforskning.
1993/94:Bo8 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ålägga Uppsala universitet att inrätta tjänster i genus/kvinnoforskning inom institutionen för samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning i Gävle,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser till Lunds universitet för inlemmande av den vid SIB:s lokalavdelning etablerade forskningen om kvinnor, boende och urbanisering i u-länder.
1993/94:Bo9 av Arne Jansson och Laila Strid-Jansson (nyd) vari yrkas att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts avslår förslaget till nedskärningar i SIB:s verksamhet.
Skrivelser
Skrivelser i anslutning till ärendet har inkommit från Institutionen för regional- och trafikplanering vid Tekniska högskolan i Stockholm, Föreningen för samhällsplanering, Lunds universitet samt från Anita Larsson och Ann Schlyter vid Statens institut för byggnadsforskning.
Inledning
Bakgrund
Riksdagen tog våren 1993 ställning till förslag som regeringen lagt fram i den forskningspolitiska propositionen om nya riktlinjer för den statligt finansierade byggforskningen samt till ny organisation på området (prop. 1992/93:170, BoU23, rskr. 401). Förslagen innebar bl.a. att verksamheten vid Statens institut för byggnadsforskning (SIB) skulle omstruktureras. Huvuddragen i regeringens förslag till omstrukturering innebar att SIB som organisation skulle upphöra den 1 juli 1993 samt att en ny institution för bygg- och fastighetsforskning samtidigt skulle bildas med koppling till Tekniska högskolan i Stockholm (KTH), men med lokalisering till Gävle. Den verksamhet som inte avsågs inordnas i den nya institutionen -- huvudsakligen forskning med en samhällsvetenskaplig inriktning -- föreslogs utvärderas.
Riksdagen accepterade i huvudsak regeringens förslag men beslutade om vissa förändringar i bl.a. tidplanen för omstruktureringen. Bostadsutskottet ansåg att en avveckling av SIB borde ske först sedan klarhet vunnits avseende organisation och finansiering för den samhällsvetenskapligt inriktade bostads- och byggforskningen. Avvecklingen av SIB sköts av detta skäl upp till den 1 januari 1994. Bostadsutskottet framhöll i sitt betänkande att en organisation för fortsatt samhällsvetenskapligt inriktad forskning med hög kvalitet borde bildas. Regeringen förutsattes under hösten 1993 förelägga riksdagen ett nytt förslag om hur denna forskning skall organiseras och finansieras. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.
En utvärdering av den samhällsvetenskapliga forskningen vid SIB har på regeringens uppdrag genomförts av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). Utvärderingen överlämnades till regeringen den 1 oktober 1993. Utvärderaren föreslår att den samhällsvetenskapliga forskning som hittills bedrivits vid SIB bör ersättas av en ny samhällsvetenskaplig universitetsinstitution för bostads- och byggforskning. Institutionen föreslås tillhöra Uppsala universitet och ingå i dess samhällsvetenskapliga fakultet men vara förlagd till Gävle.
En överenskommelse har den 20 september 1993 träffats mellan Statens råd för byggnadsforskning (BFR) och KTH om inrättande av den nya KTH-institution för bygg- och fastighetsforskning som enligt vårens riksdagsbeslut skall bildas. Den nya institutionen kommer att utformas och från den 1 januari 1994 ledas på i princip samma sätt som övriga institutioner vid KTH.
I den proposition som nu lagts fram för riksdagen (prop. 1993/94:82) presenterar regeringen ett förslag till uppbyggnad av en organisation samt finansiering av den samhällsvetenskapligt inriktade bostads- och byggforskning som avses ersätta motsvarande forskning inom SIB.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen framhåller i propositionen att kvalitetskraven på bostads- och byggforskningen måste ställas högt. Endast en effektiv och konkurrensutsatt forskning anses kunna möta de krav som ställs av olika avnämare. Den hittillsvarande forskningen inom SIB anses dock inte ha varit utsatt för tillräcklig konkurrens i finansiering och rekrytering.
Det avtal som slutits om inrättande av en KTH-institution i Gävle inom området bygg- och fastighetsforskning anses ge förutsättningar för teknisk och ekonomisk forskning av god kvalitet. Det framhålls att kravet på den samhällsvetenskapliga bostads- och byggforskningen att vara konkurrensutsatt bör ställas lika högt som för den tekniska, även om finansieringskällorna kommer att vara av annat slag.
I propositionen anförs att den av HSFR genomförda utvärderingen av den samhällsvetenskapliga forskningen vid SIB utgör en god grund för uppbyggnaden av en samhällsvetenskaplig institution för bostads- och byggforskning, med väsentligt skärpta krav på det vetenskapliga innehållet och nivån i verksamheten. Regeringen avser att ge Uppsala universitet i uppdrag att inleda arbetet med uppbyggnaden av en sådan institution med placering i Gävle. Det bör enligt propositionen ankomma på Uppsala universitet att, inom de ramar och riktlinjer för den sektoriellt orienterade forskningsverksamheten som regering och riksdag fastställer, ta ställning till den närmare utformningen av institutionens organisation.
Den detaljerade utformningen av den nya institutionen bör således enligt propositionen inte föreskrivas universitetet. Regeringen framhåller dock att verksamhetsinriktningen och rekryteringen av forskare bör främja tvär- eller mångvetenskaplig forskning med god förankring i olika discipliners metod och teori. Institutionen kommer att skilja sig från andra universitetsinstitutioner genom att den skall ha forskning och forskarutbildning som sina huvudsakliga uppgifter. Bland relevanta forskningsområden nämns i propositionen forskning kring boendets och byggandets samhällsekonomiska och privatekonomiska förutsättningar och konsekvenser och därmed åtföljande resurshushållningsproblem, bostadspolitik, miljö, bostadssociala frågor inklusive jämställdhetsperspektivet, bebyggelsens utformning, utveckling och planering.
Regeringens förslag innebär att det i Gävle kommer att finnas två institutioner inom bostads-, bygg- och fastighetsområdet, en knuten till Uppsala universitet och en till KTH. Det framhålls att bästa möjliga samarbetsformer mellan dessa institutioner bör eftersträvas liksom en utveckling av det samarbete med Högskolan i Gävle/Sandviken som redan finns etablerat genom SIB.
Uppbyggnaden av den samhällsvetenskapliga bostads- och byggforskningen i Gävle föreslås ske stegvis. Tjänsterna i basorganisationen inrättas av Uppsala universitet som fr.o.m. budgetåret 1994/95 föreslås få disponera särskilda resurser för institutionen. Regeringen avser föreslå riksdagen att anslå 14 miljoner kronor för budgetåret 1994/95 och 16 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Efter en tvåårig uppbyggnadsperiod förutsätts basfinansieringen av institutionen uppgå till 20 miljoner kronor.
Riksdagens beslut om byggforskningens framtid våren 1993 innebär att SIB avvecklas den 1 januari 1994. Under kalenderåret 1994 kommer vissa avvecklingskostnader att uppstå som rör personal-, lokal- och övriga förvaltningskostnader under uppsägningstiden. Med hänvisning till att dessa kostnader för närvarande inte går att beräkna föreslår regeringen att de bör bestridas från ett särskilt anslag under budgetåren 1993/94 och 1994/95. Anslaget föreslås föras upp med 1 000 kr. I propositionen aviseras vidare att regeringen kommer att föreslå att 4 miljoner kronor, som för närvarande anslås under tolfte huvudtiteln för HSFR:s stöd till byggnadsforskning, vid nästa budgetbehandling anvisas över åttonde huvudtiteln.
I propositionen anförs avslutningsvis att den utrednings- och informationsverksamhet som hittills bedrivits av anställda vid SIB fortsättningsvis bör ske med krav på full kostnadstäckning och så långt som möjligt på kommersiell basis. Den myndighet som får ansvaret för avvecklingen av SIB förutsätts undersöka förutsättningarna och aktivt verka för stöd och ekonomiskt bistånd vid bildandet av ett eller flera företag för tjänsteproduktion inom bygg- och bostadsområdet. Regeringen anser det som angeläget att de forskare/utredare liksom övrig personal som inte kommer att ingå i den nya institutionen får stöd vid övergång till annan verksamhet.
Förslag i motioner
Fem motioner har väckts med anledning av propositionen. I tre av motionerna ifrågasätts bl.a. om propositionens förslag innebär att tillräckliga resurser tillställs den nya institutionen för bostads- och byggforskning vid Uppsala universitet. De övriga motionerna tar framför allt upp frågan om villkoren för vissa forskningsinriktningar vid nuvarande SIB efter avvecklingen.
I motion Bo5 (s) anför motionärerna att man accepterar uppdelningen av SIB i två institutioner men att ambitionsnivån för den samhällsvetenskapliga forskningen bör sättas högre. Yrkande 1 innebär att det till den samhällsvetenskapliga institutionen för bostads- och byggforskning bör anslås 15 miljoner kronor för budgetåret 1993/94 och därefter 30 resp. 28 miljoner kronor för de två därpå följande budgetåren. Denna finansieringsnivå anses motsvara ett av de förslag som HSFR presenterade i den ovan omnämnda utvärderingen av SIB:s samhällsvetenskapliga forskning. Därutöver anges att den föreslagna anslagsnivån rymmer 2,3 miljoner kronor som kommer att göra det möjligt att bereda servicepersonalen vid SIB fortsatt anställning i större omfattning än vad regeringens förslag innebär. Motionärerna har också beräknat 5 miljoner kronor i ökade anslag till HSFR för stöd till bostads- och byggforskning. Finansieringsmodellen innebär vidare att personalen vid SIB skall kunna ges tidsbegränsade projektanställningar vid den nya institutionen i avvaktan på att de nya tjänsterna utlyses när professurerna tillsatts.
Motionen innehåller ytterligare tre yrkanden om tillkännagivanden från riksdagen till regeringen. Professurer i ekonomi föreslås knytas till institutionen (yrkande 2). En organisationskommitté föreslås bildas omedelbart för att ansvara för pågående forskning och överföring av verksamheten från SIB efter avvecklingen den 1 januari 1994 (yrkande 3). En klarare markering av regeringen än vad som görs i propositionen av jämställdhetsarbetets betydelse vid rekrytering och i forskningsprojekten förordas (yrkande 4).
I motion Bo6 (s) föreslås ett tillkännagivande om de ekonomiska förutsättningarna för den samhällsvetenskapliga bostads- och byggforskningen med delvis samma inriktning som i den ovan beskrivna motionen. Motionärerna framhåller bl.a. vikten av: att institutionen får en öronmärkt basfinansiering och att verksamheten får en rimlig total volym, att tjänsterna vid institutionen ges en inriktning på temaområdet, att professurer i ekonomi knyts till institutionen, att institutionen får egna doktorandtjänster, att en organisationskommitté snarast bildas.
Även i motion Bo9 (nyd) framhålls betydelsen av att den nya institutionen ges en tillräcklig finansiering redan från början. Vidare understryker motionärerna vikten av att institutionen måste kunna knyta SIB-forskarna till sig genom tidsbegränsade anställningar i avvaktan på tillsättning av de ordinarie tjänsterna. Motionärerna föreslår att riksdagen avslår de av regeringen föreslagna nedskärningarna i SIB:s verksamhet.
Byggforskningsinstitutet har ett filialkontor i Lund där det bl.a. bedrivs forskning kring bostäder och urbanisering i utvecklingsländer med ett könsteoretiskt perspektiv. Framtiden för denna forskning tas upp i två motioner, Bo7 (c) och Bo8 (v) yrkande 2. I dessa motioner hänvisas bl.a. till att forskningen i HSFR:s utvärdering bedömts som mycket intressant. Motionärerna noterar att regeringen i propositionen lovat ta initiativ till förhandlingar med Lunds universitet om att inlemma filialen i universitetet vid avvecklingen av SIB, dock utan att avsätta särskilda medel för en sådan inordning. Av detta skäl föreslås i motionerna att medel tillförsäkras Lunds universitet på motsvarande sätt som Uppsala universitet och KTH tilldelas medel för de två institutioner som skall ersätta nuvarande verksamhet vid SIB.
I motion Bo8 (v) yrkande 1 tas upp frågan om kvinnliga forskare och forskning utifrån ett kvinnoperspektiv. Motionärerna hävdar att de forskare som bedriver s.k. genusforskning inom byggforskningen och många av de kvinnliga forskarna i övrigt riskerar att bli ställda utanför båda de institutioner som bildas vid SIB:s nedläggning. Mot denna bakgrund föreslås i motionen att Uppsala universitet skall åläggas att inrätta tjänster i genus/kvinnoforskning vid institutionen för bostads- och byggforskning.
Utskottet
Bostadsutskottet har vid upprepade tillfällen understrukit den centrala betydelse som bygg- och bostadssektorn har i vårt samhälle både mätt med ekonomiska mått och som en av de viktigaste förutsättningarna för en fungerande livsmiljö. Detta gör givetvis också att behovet av väl underbyggd kunskap inom denna sektor bör tillmätas mycket stor vikt. Det är mot denna bakgrund som samhällets engagemang i forskningen inom sektorn bör ses.
Som framgått ovan fattade riksdagen våren 1993 beslut om riktlinjer för byggforskningen under den närmaste treårsperioden. Beslutet utgick både från de krav på långsiktighet och kontinuitet som kan ställas på all forskningsverksamhet och de behov av förändringar och förnyelse som har aktualiserats av bl.a. ändrade omvärldsförhållanden. En del av detta beslut gällde en omstrukturering av verksamheten vid SIB. Bostadsutskottet biträdde regeringens förslag om att en ny institution, knuten till KTH men lokaliserad till Gävle, skulle ersätta motsvarande forskning vid SIB. Bostadsutskottet ansåg sig dock inte vid detta tillfälle ha tillräckligt underlag för att ta slutlig ställning till hur den samhällsvetenskapligt inriktade bostads- och byggforskningen skulle organiseras efter en avveckling av SIB. Av detta skäl föreslog utskottet att avvecklingen av SIB skulle skjutas upp ett halvt år i förhållande till vad som föreslagits i den forskningspolitiska propositionen. Regeringen förutsattes under denna period återkomma till riksdagen med ett förslag om hur framför allt den samhällsvetenskapligt inriktade forskningen bör organiseras och finansieras efter avvecklingen.
Utskottet konstaterar att det i den nu behandlade propositionen lämnas förslag till hur den samhällsvetenskapligt inriktade forskningen i fortsättningen bör organiseras och finansieras. Det kan vidare konstateras att inga invändningar mot förslagets huvudinriktning har framkommit i de avgivna motionerna eller under utskottsbehandlingen. Enighet tycks således råda om lösningen att inrätta en institution för bostads- och byggforskning knuten till Uppsala universitet men lokaliserad till Gävle. I motionerna tas däremot upp metoden för att inordna delar av forskningen vid SIB i den nya institutionen samt anslagsnivån under de närmaste åren.
Bostadsutskottet tillstyrker den organisatoriska lösning som föreslås i propositionen. Knytningen till Uppsala universitet ger förutsättningar för att högt ställda krav på det vetenskapliga innehållet i verksamheten kan uppfyllas. Den fortsatta lokaliseringen till Gävle bidrar till kontinuitet inom forskningsområdet och ger förutsättningar för att samarbetet med den tekniskt inriktade forskningen kan upprätthållas och utvecklas. Utskottet vill understryka vad som i propositionen anförs om att det bör ingå i uppdraget till Uppsala universitet att skapa bästa möjliga samarbetsformer mellan de två nya institutionerna som kommer att lokaliseras till Gävle. Motsvarande krav bör givetvis ställas på KTH. Att även ett samarbete med BFR, som givits ansvaret för att samordna de statliga resurserna inom byggforskningen, etableras får anses både naturligt och motiverat. Det är vidare önskvärt att de två institutionerna kan bibehålla och utveckla samarbetet med Högskolan i Gävle/Sandviken och med övriga organ som verkar inom samhällsbyggnadsområdet i Gävle.
Utskottet övergår nu till att behandla de invändningar mot regeringens förslag vad gäller riktlinjerna för en ny organisation för samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning som framkommit i motionerna. Dessa synpunkter gäller således bl.a. formerna för avvecklingen av SIB samt anslagsnivån för den nya institutionen vid Uppsala universitet. De motioner som nu avses är Bo5 (s) yrkandena 1--3, Bo6 (s) och Bo9 (nyd).
I dessa motioner anförs att den i propositionen föreslagna anslagsnivån för den nya samhällsvetenskapliga institutionen för bostads- och byggforskning är otillräcklig. En alternativ anslagsnivå redovisas dock endast i motion Bo5 (s). Efter en övergångsperiod föreslås i motionen ett anslag om 28 miljoner kronor till institutionen. Detta anslagsförslag innefattar även ett medelstillskott till HSFR om 5 miljoner kr. Basfinansieringen av Uppsalainstitutionen skulle alltså uppgå till 23 miljoner kronor enligt detta förslag, att jämföra med det anslag på 20 miljoner kronor som regeringen föreslagit efter en tvåårig uppbyggnadsperiod.
Det kan således konstateras att regeringsförslaget och motionsförslaget ger förutsättningar för en basorganisation av ungefär samma storlek. Bostadsutskottet anser att den av regeringen föreslagna anslagsnivån bör accepteras. En basfinansiering på denna nivå torde ge goda förutsättningar att bygga upp en institution med såväl ämnesmässig bredd som vetenskaplig kvalitet. Det bör i sammanhanget framhållas att det både i propositionen och motionen utöver basfinansieringen förutsätts en ökad andel extern finansiering. Omfattningen av forskningen torde således i hög grad bli beroende av i vilken utsträckning som institutionens forskare i konkurrens kan erhålla projektanslag.
Propositionen tar i ett avsnitt särskilt upp frågan om projektfinansieringen av bostads- och byggforskningen. Där aviseras att vissa särskilda medel för byggforskningen som f.n. anvisas under tolfte huvudtiteln (Näringsdepartementet) i 1994 års budgetproposition kommer föreslås överföras till åttonde huvudtiteln (Utbildningsdepartementet). Motivet för denna förändring anges i propositionen vara att den ökade konkurrens som den nu diskuterade forskningen kommer att utsättas för leder till ökade anspråk bl.a. på forskningsfinansierande organ och då framför allt på HSFR. Bostadsutskottet har inga invändningar mot en sådan förändring. Det får dock förutsättas att Byggforskningsrådet och HSFR liksom hittills kommer att fördela medlen efter samordning dem emellan. Det är som anges i propositionen angeläget att medlen fördelas i nationell konkurrens och efter vetenskaplig kvalitetsprövning. Fortsatt samarbete mellan dessa forskningsråd i avsikt att uppnå dessa strävanden får anses motiverat. Ett samarbete mellan forskningsråden är också angeläget mot bakgrund av det arbete som förestår vid uppbyggnaden av den nya institutionen för samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning.
Vad gäller formerna för avvecklingen av SIB och inrättandet av den nya institutionen förordas i motionerna bl.a. att tidsbegränsade tjänster vid institutionen inrättas för forskarna vid nuvarande SIB. En organisationskommitté föreslås bildas med ansvar för överföringen av verksamheten från SIB. Som utskottet uppfattat förslaget förutsätts åtminstone i motion Bo5 (s) att Uppsalainstitutionen bildas redan den 1 januari 1994 och att avvecklingen av SIB:s samhällsvetenskapliga del skall ske inom ramen för denna institution. Utskottet anser detta inte vara en lämplig ordning. Förutom de rent praktiska svårigheter det skulle innebära för Uppsala universitet att med kort varsel ta över ansvaret för personalen från SIB försvåras uppbyggnaden av den nya institutionen. Möjligheterna att ge individuellt stöd åt den personal vid SIB som inte kan påräkna anställning vid vare sig Uppsalainstitutionen eller KTH-institutionen torde dessutom vara avsevärt bättre inom ramen för en avvecklingsmyndighet enligt regeringens förslag. I propositionen framhålls också vikten av att personalen på olika sätt ges ett aktivt stöd vid övergång till annan verksamhet.
Enligt vad utskottet erfarit kommer också med den ordning som regeringen föreslagit det att finnas möjlighet att fr.o.m. nästa budgetår ge forskare tidsbegränsade anställningar vid den nya institutionen i avvaktan på att ordinarie tjänster tillsätts. Därigenom kan kompetenta forskare på ett tidigt stadium knytas till institutionen för bostads- och byggforskning. Utskottet noterar i detta sammanhang att regeringen i propositionen aviserar att den tvååriga successiva anslagsökningen för institutionen kan påskyndas om en snabbare uppbyggnad av verksamheten visar sig vara praktiskt genomförbar.
I motionerna finns också förslag som innebär att riksdagen bör uttala sig för att vissa professur- och doktorandtjänster bör inrättas. Bostadsutskottet anser liksom regeringen att den närmare tjänstesammansättningen vid institutionen bäst kan avgöras i samband med det arbete som måste föregå inrättandet av institutionen. Sedan den 1 juli i år gäller för övrigt den ordningen att universiteten och högskolorna själva kan besluta om inrättande av nya professurer samt tjänsternas inriktning.
Även om riksdag och regering inte bör föreskriva den detaljerade utformningen av den nya institutionen bör det i uppdraget till Uppsala universitet klart anges de grundläggande förutsättningarna för verksamheten. Forskningens inriktning mot bostads- och byggfrågor med samhällsvetenskapliga utgångspunkter bör givetvis avspegla sig i tjänsternas utformning. Kravet på hög vetenskaplig kvalitet bör kunna förenas med önskemålet om sektorrelevans i ämnesvalet. Vidare bör, som även regeringen framhåller, verksamhetsinriktning och rekrytering av forskare främja tvär- eller mångvetenskaplig forskning med god förankring i olika discipliners metod och teori. Bostads- och byggforskningens mångvetenskapliga karaktär bör således vara en av utgångspunkterna vid uppbyggnaden av den nya institutionen.
Bland de relevanta problemområden för den samhällsvetenskapligt inriktade bostads- och byggforskningen som anges i propositionen finns forskning kring boendets och byggandets samhällsekonomiska och privatekonomiska förutsättningar. Det kan således förutsättas att denna forskningsinriktning också kommer att avspegla sig i utformningen av tjänster vid institutionen. Därmed torde de önskemål med denna innebörd som framkommit i flera motioner kunna tillgodoses.
Bostadsutskottet anser sammanfattningsvis att den organisatoriska lösning som föreslagits bör ge goda förutsättningar för den fortsatta forskningen i bostads- och byggfrågor med en samhällsvetenskaplig inriktning. Höga krav bör kunna ställas på forskningens kvalitet och relevans.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om riktlinjer för en ny organisation för samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning samt avstyrker motionerna Bo5 (s) yrkandena 1--3, Bo6 (s) samt Bo9 (nyd) i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad nu anförts och redovisats.
Utskottets ställningstagande ovan innebär även att en myndighet bör bildas med uppgift att ansvara för avvecklingen av SIB. Riksdagen bör således anvisa ett anslag till särskilda avvecklingskostnader för SIB för budgetåret 1993/94 på 1 000 kr i enlighet med vad regeringen föreslagit.
Bostadsutskottet tar nu upp de frågor om jämställdhetsarbetet vid den nya institutionen som väckts i två motioner. I motion Bo5 (s) yrkande 4 efterlyses en klarare markering av jämställdhetsarbetet både vid rekrytering och i forskningsprojekten. Enligt motion Bo8 (v) finns anledning att befara att kvinnoforskningen inom bostadssektorn kommer att avvecklas i samband med uppbyggnaden av den nya institutionen för samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning. Av detta skäl föreslås i motionens yrkande 1 att Uppsala universitet åläggs att inrätta särskilda tjänster i genus/kvinnoforskning vid den nya institutionen.
Även utskottet anser att jämställdhetsfrågorna bör tillmätas stor betydelse vid uppbyggnaden av den nya institutionen. I motsats till motionärerna har utskottet inte anledning anta att kvinnliga forskare och en forskning i relevanta jämställdhetsfrågor kommer att få svårigheter att hävda sig vid uppbyggnaden av institutionens verksamhet. Visserligen utvecklas inte denna fråga närmare i propositionen, men forskning med jämställdhetsperspektiv utpekas bland de relevanta problemområdena för institutionens verksamhetsinriktning. Utskottet förutsätter att regeringen i det uppdrag som kommer att ges till Uppsala universitet också behandlar frågan om hur jämställdhetsaspekten skall hävdas såväl vid rekrytering till institutionen som vid val av forskningsområden. Givetvis skall för denna forskning gälla samma kvalitetskrav och krav på konkurrensprövning som för institutionens övriga forskning. Vid denna uppfattning kan något särskilt tillkännagivande med anledning av de aktuella motionerna inte anses vara erforderligt.
Två motionsyrkanden återstår att behandla, Bo7 (c) och Bo8 (v) yrkande 2. I dessa föreslås att särskilda medel tilldelas Lunds universitet i syfte att i universitetet inordna den forskning kring bostäder och urbanisering i utvecklingsländer som bedrivs vid SIB:s Lundfilial.
I propositionen anges att regeringen har för avsikt att ta initiativ till överläggningar om möjligheterna att inlemma denna verksamhet i Lunds universitet. Den fråga som tas upp i motionerna är således uppmärksammad och utskottet förutsätter att regeringen i överläggningarna kan finna en godtagbar lösning. Motionsförslagen om en särskild medelstilldelning till Lunds universitet avstyrks mot denna bakgrund.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande riktlinjerna för en ny organisation för samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:82 samt med avslag på motionerna 1993/94:Bo5 yrkandena 1--3, 1993/94:Bo6 och 1993/94:Bo9, a) godkänner regeringens förslag om riktlinjerna för en ny organisation för samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning b) till Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut för byggnadsforskning på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr, res. 1 (s)
2. beträffande jämställdhetsarbetet att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Bo5 yrkande 4 och 1993/94:Bo8 yrkande 1, res. 2 (s)
3. beträffande SIB:s Lundfilial att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Bo7 och 1993/94:Bo8 yrkande 2.
Stockholm den 2 december 1993
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Lars Stjernkvist (s) och Dan Eriksson i Stockholm (nyd).
Reservationer
Oskar Lindkvist, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin, Marianne Carlström och Lars Stjernkvist (alla s) har avgivit följande reservationer.
1. Riktlinjerna för en ny organisation för samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning (mom. 1)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Som framgått" och på s. 10 slutar med "regeringen föreslagit" bort ha följande lydelse:
Det är mot bakgrund av den stora betydelse som forskningen har för bostads- och byggsektorn beklagligt att regeringens beredning av dessa frågor under det senaste året lämnat mycket övrigt att önska. Vid vårens riksdagsbehandling riktades omfattande kritik från företrädare för de flesta riksdagspartierna mot de förslag på detta område som regeringen lagt fram i den forskningspolitiska propositionen. Mest uppseendeväckande var regeringens behandling av den samhällsvetenskapliga delen av verksamheten vid SIB. Det lämnades i propositionen inga förslag om fortsatt forskning med denna inriktning utan angavs endast att verksamheten skulle utvärderas. I avvaktan på en sådan utvärdering förutsattes den berörda personalen sägas upp.
Riksdagen accepterade inte den av regeringen föreslagna ordningen utan slog i sitt beslut fast att en organisation för fortsatt samhällsvetenskapligt inriktad bostads- och byggforskning skall bildas. Regeringen förutsattes under hösten 1993 återkomma till riksdagen med ett nytt förslag om hur denna forskning skall organiseras och finansieras.
Utskottet kan konstatera att det i den nu avgivna propositionen visserligen lämnas förslag om en i huvudsak acceptabel organisatorisk lösning för den fortsatta samhällsvetenskapligt inriktade bostads- och byggforskning, men att förslaget i övrigt är behäftat med flera brister. Det gäller såväl ambitionsnivån för och finansieringen av den nya institutionen som formerna för avvecklingen av SIB och personalfrågornas hantering.
Bostadsutskottet instämmer i den kritik mot regeringsförslaget i dessa avseenden som framkommer i de socialdemokratiska motionerna Bo5 och Bo6. Som anförs i dessa motioner är det av största vikt att tillräckliga ekonomiska resurser ställs till den nya institutionens förfogande. Den kompetens och forskarmiljö som byggts upp vid SIB måste kunna tas till vara på ett sådant sätt att forskningens internationellt sett höga anseende kan upprätthållas.
Den nya institutionen bör i enlighet med vad som anförs i motion Bo5 (s) bildas redan den 1 januari 1994 och medel anslås för verksamheten. De av regeringen aviserade anslagsnivåerna för kommande budgetår skulle innebära att institutet först efter tre år får möjlighet att besätta alla tjänster. Detta kan givetvis inte accepteras. Under tiden skulle risken vara stor att kompetenta forskare försvinner till annan verksamhet. I motion Bo5 (s) föreslås i stället att institutionen får full finansiering redan från början. Riksdagen bör tillstyrka anslagsförslaget i motionen vad gäller innevarande budgetår. Även anslagen under kommande budgetår bör utgå från de nivåer som anges i motionen. Vid bifall till detta förslag blir således anslaget till den samhällsvetenskapligt inriktade bostads- och byggforskningen 15 miljoner kr under innevarande budgetår och därefter 30 resp. 28 miljoner kr för de två därpå följande budgetåren. I detta belopp ingår också 5 miljoner kr i ökade anslag till HSFR för stöd till bostads- och byggforskning.
Även vad gäller personalfrågorna och formerna för inrättande av tjänster bör förslagen i de aktuella (s)-motionerna följas. En organisationskommitté bör således omedelbart inrättas med uppgift att svara för den pågående forskningen och företräda institutionen för bostads- och byggforskning när SIB avvecklas. Tidsbegränsade tjänster bör inrättas vid institutionen för forskarna från SIB i avvaktan på att de ordinarie tjänsterna kan utlysas och tillsättas. En sådan ordning innebär att det forskningsarbete som bedrivs vid SIB kan fullföljas utan avbrott. Vidare bör vid den nya institutionen inrättas flera tjänster för servicepersonalen vid SIB än vad som varit möjligt enligt regeringsförslaget. Utskottets ställningstagande innebär också att de två professurerna i ekonomi vid SIB bör knytas till den nya institutionen och att doktorandtjänster bör inrättas.
Utskottets ovan redovisade ställningstagande innebär att en avvecklingsorganisation av den omfattning och med den inriktning som föreslås av regeringen inte behöver inrättas. Även med den nu förordade ordningen kommer dock vissa personal- och lokalkostnader att uppstå som inte bör hanteras inom ramen för den nya institutionen. Av detta skäl bör riksdagen anslå medel till särskilda avvecklingskostnader för byggnadsforskning för innevarande budgetår.
Vad utskottet nu med anledning av motionerna Bo5 (s) yrkandena 1--3 och Bo6 (s) anfört om riktlinjerna för en ny organisation för samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär även att vad i motion Bo9 (nyd) anförts blir tillgodosett.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1. beträffande riktlinjerna för en ny organisation för samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:82 samt motionerna 1993/94:Bo5 yrkandena 1--3, 1993/94:Bo6 och 1993/94:Bo9, a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, b) till Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut för byggnadsforskning på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr, c) till Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning vid Uppsala universitet på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 15 000 000 kr,
2. Jämställdhetsarbetet (mom. 2)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Även utskottet" och slutar med "vara erforderligt" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet delar vad som i motion Bo5 (s) anförs om jämställdhetsfrågornas hantering när den nya institutionen vid Uppsala universitet skall bildas. Det bör således i uppdraget till Uppsala universitet klart markeras att man vid rekryteringen av personal till institutionen måste beakta jämställdhetsaspekterna och att en jämställdhetsanalys bör ingå vid alla planerade forskningsprojekt.
Den resurs som den kvinnliga personalen vid SIB utgör bör i största möjliga utsträckning tas till vara vid uppbyggnaden av institutionen. Förutsättningarna för detta kommer vid ett bifall till vad utskottet tidigare förordat vad gäller finansieringen att bli avsevärt bättre än vad regeringsförslaget skulle medfört.
Vad utskottet ovan anfört bör riksdagen med anledning av motion Bo5 (s) yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna. Även vad i motion Bo8 (v) yrkande 1 förordats torde därigenom till viss del bli tillgodosett.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 2. beträffande jämställdhetsarbetet att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Bo5 yrkande 4 och 1993/94:Bo8 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,