Sekretess inom rättsväsendets informationssystem
Betänkande 1991/92:KU23
Konstitutionsutskottets betänkande
1991/92:KU23
Sekretess inom rättsväsendets informationssystem
Innehåll
1991/92 KU23
Sammanfattning
Betänkandet behandlar regeringens proposition 1991/92:73 om ändring av sekretesslagen och två motioner väckta med anledning av denna. Förslaget har sin grund i ändrade ADB-rutiner i fråga om strafföreläggande och ordningsbot. Utskottet tillstyrker lagförslaget och avstyrker motionerna.
Till betänkandet är fogat en meningsyttring av vänsterpartiets suppleant.
Propositionen
I proposition 1991/92:73 föreslår regeringen riksdagen att anta det förslag till ändring i sekretesslagen (1980:100) som läggs fram i propositionen.
Lagförslaget är intaget som bilaga 1 till betänkandet.
Motionerna
1991/92:K9 av Thage G Peterson och Kurt Ove Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till lagstiftning om personregister över strafföreläggande och föreläggande av ordningsbot.
1991/92:K10 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens proposition 1991/92:73 om sekretess inom rättsväsendets informationssystem.
Utskottet
Bakgrund
I juni 1988 beslutade riksdagen att anslå medel för utlokalisering av vissa delar av rikspolisstyrelsens (RPS) databehandling (prop. 1987/88:86, JuU 46, rskr. 351). Beslutet var ett led i regionalpolitiska åtgärder för Norrbottens län och innebar att en ny enhet vid RPS skulle förläggas till Kiruna. Enheten skulle inrättas för att handha databehandling och uppbörd m.m. vid ordningsbot och strafföreläggande. Regeringen uppdrog därefter huvudsakligen åt samarbetsorganet för rättsväsendets informationssystem (SARI) att lägga fram förslag till nya ADB-rutiner för ordningsbot och strafföreläggande. Det förslag om ADB-rutiner som nu är framlagt för regeringen är fortfarande under beredning inom justitiedepartementet.
Propositionens innehåll
Enligt propositionen innebär det förslag som lagts fram om ändrade ADB-rutiner för ordningsbot och strafföreläggande att bestämmelsen i 7 kap. 18 § sekretesslagen (1980:100) bör ändras. Bestämmelsen gäller sekretess för uppgifter inom rättsväsendets informationssystem.
Förslaget om ändrade ADB-rutiner innebär i korthet följande. Den direkta handläggningen av strafföreläggande skall ske i lokala databaser hos de myndigheter som utfärdar sådana, nämligen åklagar- eller tullmyndigheterna. Bevakning av uppbörd och framställning av meddelanden om utfärdade och godkända förelägganden skall handhas i ett centralt datasystem vid den nya enheten i Kiruna. När det gäller ordningsbot skall all ADB-hantering av förelägganden, innefattande också bevakning av uppbörd m.m., också i fortsättningen ske i ett centralt datasystem, även detta förlagt till Kiruna. Handläggning och andra rutiner som registrering av uppgifter i förelägganden skall göras på de lokala myndigheterna. De lokala polis- och tullmyndigheterna kommer att ha terminalförbindelse med det centrala registret i Kiruna.
Syftet med propositionens lagförslag är att vidmakthålla det sekretesskydd som nu gäller för dessa registeruppgifter, som i det nya systemet kommer att vara tillgängliga hos flera myndigheter. Sekretessen skall inte omfatta de uppgifter i registren som behövs för att myndigheterna skall fullgöra sin diarieföringsskyldighet (15 kap. 1 § sekretesslagen). För uppgifter i själva ärendet om strafföreläggande eller ordningsbot skall -- liksom för närvarande -- sekretess inte gälla.
Lagrådet har lämnat lagförslaget utan erinran.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 april 1992.
Frågan om författningsreglering av registerna
Under lagstiftningsärendets behandling har datainspektionen i remissyttrande ansett bl.a. det vara angeläget med en författningsreglering av registren i sådana avseenden som anges i 6 § datalagen, nämligen bl.a. frågor om vilka uppgifter som får ingå i registret, vilken bearbetning som får göras och vilka uppgifter som får göras tillgängliga. I propositionen anförs med anledning härav att det är angeläget med en sådan författningsreglering som inspektionen efterlyser och att den frågan bör tas upp i lämpligt sammanhang så snart som möjligt, att ett arbete pågår i regeringskansliet för en ny författningsreglering av brottsregister över huvud taget samt att det nuvarande starka sekretesskyddet för uppgifterna skall behållas. Propositionen framhåller dessutom att genomförandet av riksdagens beslut om verksamheten inte oväsentligt skulle fördröjas, om författningsreglering nu skulle avvaktas.
De båda med anledning av propositionen väckta motionerna avser frågan om författningsreglering av registerna. I motion K9 av Thage G Peterson och Kurt Ove Johansson (s) anförs att de integritetsintressen som föreligger inte helt kan tillgodoses genom den sekretessbeläggning som föreslås. Motionärerna pekar bl.a. på möjligheterna att göra sammanställningar av uppgifter i personregistret vilka kan upplevas som integritetskränkande. Registren bör därför författningsregleras och frågorna om registeransvar och om vilka sökbegrepp som skall vara tillåtna klargöras. Motionärerna yrkar därför att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om förslag till lagstiftning om personregister i detta avseende. I motion K10 av Berith Eriksson m.fl. (v) yrkar motionärerna att propositionen avslås. Motionärerna anser att en författningsreglering skall genomföras innan de nya ADB-rutinerna genomförs för att den enskildes integritet inte skall vara hotad.
Utskottet har senast i samband med behandlingen av proposition 1990/1991:60 i betänkande 1990/91:KU11 om offentlighet, integritet och ADB under rubriken Registerlagar betonat det angelägna i att en författningsreglering av register som förs med hjälp av automatisk databehandling kommer till stånd i syfte att stärka skyddet för de registrerades integritet i samband med nödvändig registrering av känsliga uppgifter i myndighetsregister.
Utskottets bedömning
Propositionen, som gäller en ändring av sekretesslagen, aktualiserar frågan om en särskild författningsreglering av de register som avses i lagförslaget. Utskottet har, som ovan angetts, tidigare uttalat att det är av stor vikt att de ADB-register som innehåller integritetskänsliga uppgifter regleras genom särskilda registerlagar. De nu aktuella registren kommer att avse uppgifter som härrör från den summariska straffprocessen och kommer därför att innehålla data som är av integritetskänslig natur. Utskottet vill därför ånyo och i detta sammanhang betona dels det angelägna i att personregister av nu aktuellt slag författningsregleras, dels att detta bör ske innan ett sådant register tas i bruk. Det är emellertid angeläget att registren snarast möjligt kan tas i bruk. Utskottet anser -- vilket också framhålls i propositionen -- att ett förslag till registerlag på förevarande område snarast bör utarbetas. Utskottet har inhämtat att ett lagförslag är under beredning i justitiedepartementet. Enligt uppgift från enheten i Kiruna kommer registren inte att kunna tas i bruk före november 1992. Detta betyder att en lag bör kunna antas i nära anslutning till att registren tas i bruk. Syftet med motion K9 får anses tillgodosett härigenom och motionen avstyrks. Utskottet har ingen erinran mot det förslag till ändring av sekretesslagen som lagts fram i propositionen, och motion K10 avstyrks följaktligen.
Hemställan
Utskottet hemställer beträffande sekretess inom rättsväsendets informationssystem att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:K9 och 1991/92:K10 bifaller regeringens förslag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
men. (v)
Stockholm den 18 februari 1992
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Sören Lekberg (s), Torgny Larsson (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Inger René (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Elvy Söderström (s), Björn von der Esch (m) och Ingela Mårtensson (fp).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Johan Lönnroth (v) anför: Enligt min mening bör hänsynen till den enskildes integritet, på sätt som utvecklas i motionen, väga så tungt att riksdagen inte bör anta regeringens förslag om ändring av sekretesslagen. I andra hand borde ett tillkännagivande göras av riksdagen till regeringen om det angelägna i att de nu aktuella personregisterna författningsregleras.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet borde ha hemställt: i första hand att riksdagen med bifall till motionen 1991/92:K9 avslår regeringens förslag i proposition 1991/92:73 om ändring i sekretesslagen (1980:100), i andra hand att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:K9 och 1991/92:K10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om författningsreglering av personregister över strafföreläggande och föreläggande av ordningsbot.