Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sjö- och kustövervakningsfrågor

Betänkande 2004/05:FöU6

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
9 mars 2005

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Sjö- och kustövervakningsfrågor(pdf, 190 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2004/05:6 Sjö- och kustövervakningsfrågor

Beslut

Båtvrak i skärgården ska kunna forslas bort (FöU6)

Riksdagen uppmanar regeringen att komma med förslag om lagstiftning som gör att övergivna båtar kan forslas bort. Det är i dag är oklart vem som har rätt eller skyldighet att ta hand om övergivna båtar. Polisen, Kustbevakningen, kronofogden, länsstyrelsen, kommunen, Sjöfartsverket och hamnkaptener kan alla bli inblandade utan att lagen tydligt talar om deras ansvar. Bland annat är det oklart vem som ska betala för att forsla bort en övergiven båt. Problemet med övergivna båtar har uppmärksammats bland annat i Stockholms skärgård och Mälaren. Båtvrak kan vara farliga för både miljön och andra båtar. Det var en reservation från fem partier i försvarsutskottet (m, fp, kd, c och mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen sa nej till andra motionsförslag om sjö- och kustövervakningsfrågor från allmänna motionstiden.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll dels reservation 1 under punkt 1 och dels i övrigt bifall till utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 10

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2005-02-10
Justering: 2005-02-08
Trycklov till Gotab och webb: 2005-02-10
Trycklov: 2005-02-10
Trycklov till Gotab och webb: 2005-02-14
Reservationer: 4
Betänkande 2004/05:FöU6

Alla beredningar i utskottet

2005-02-10

Fem partier vill att båtvrak i skärgården ska kunna forslas bort (FöU6)

Försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om sjö- och kustövervakningsfrågor från den allmänna motionstiden. Men i en gemensam reservation uppmanar fem partier i utskottet (m, fp, kd, c och mp) regeringen att komma med förslag om lagstiftning som gör att övergivna båtar kan forslas bort. Dessa partier har majoritet när riksdagen ska rösta i kammaren. Partierna pekar på att det i dag är oklart vem som har rätt eller skyldighet att ta hand om övergivna båtar. Polisen, Kustbevakningen, kronofogden, länsstyrelsen, kommunen, Sjöfartsverket och hamnkaptener kan alla bli inblandade utan att lagen tydligt talar om deras ansvar. Bland annat är det oklart vem som ska betala för att forsla bort en övergiven båt. Problemet med övergivna båtar har uppmärksammats bland annat i Stockholms skärgård och Mälaren. Båtvrak kan vara farliga för både miljön och andra båtar. Majoriteten i försvarsutskottet (s och v) vill inte att riksdagen kräva förslag på ny lagstiftning från regeringen. De vill vänta in nya internationella regler för bortforsling av vrak som den internationella sjöfartsorganisationen (IMO) håller på att ta fram. Sverige deltar i det arbetet och en konferens där reglerna ska spikas är planerad till 2006.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2005-03-09
Stillbild från Debatt om förslag 2004/05:FöU6, Sjö- och kustövervakningsfrågor

Debatt om förslag 2004/05:FöU6

Webb-tv: Sjö- och kustövervakningsfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Carl-Axel Roslund (M)
Anf. 119 Carl-Axel Roslund (M)
Fru talman! Nu gäller det sjö- och kustövervakningsfrågor. Den första punkten i handlingarna gäller bortforsling av båtvrak. Visst är det genant att denna fråga ska dyka upp år efter år. Den återkommer hela tiden i motionsform. Det är egentligen en enkel fråga att lösa. Men den är nog så besvärlig för de berörda hamnarna. Jag konstaterar att Socialdemokraterna inte heller i år vill ha någon lösning på problemet. Man hänvisar till en konferens som ska äga rum ute i Europa år 2006. Detta gör man trots att det av utskottets svar framgår hur obegripligt krångligt det är att hantera frågan om skeppsvrak. Ibland är det sjöfyndslagen som är tillämplig, ibland är det naturvårdslagen, ibland är det renhållningslagen. Inblandade myndigheter är polisen, Kustbevakningen, kronofogden, länsstyrelsen, kommunen, Sjöfartsverket och hamnkaptenen. Man kan fråga sig vilken hamnkapten som vågar ta tag i en sådan här fråga och ge sig in i detta getingbo. Man kan ju faktiskt bli skadeståndsskyldig om man gör det minsta lilla fel. Är det då konstigt att båtvraken blir liggande till men för sjöfarare, för hamnarna och för miljön? Båtvraken utgör en deprimerande syn där de ligger och förfular omgivningen. I lilla Lomma kommun, alldeles norr om Malmö, har man byggt ett underbart bostadsområde nere i hamnen med utsikt över sundet och naturligtvis över Lomma hamn. Där måste tusentals människor sitta och titta på en massa båtvrak som ligger och faller sönder. Man behöver inte gå runt särskilt mycket i Stockholms vackra omgivningar innan man hittar samma syn: en massa båtvrak som förfular och förstör. Vi hade aldrig accepterat ett sådant förhållande om det gällde bilvrak. Där finns en annan lagstiftning. Vi hade då snabbt och elegant flyttat undan bilarna. När det gäller båtvrak är det totalt omöjligt. Man skyller nu på att man ska avvakta en konferens år 2006 någonstans i Europa. Regeringen gör sannerligen sitt bästa för att göra EU så impopulärt hos svenska folket som det bara är möjligt. När man tar ett impopulärt beslut är det vanligt att man säger: Det har EU beslutat. Det har vi hört många gånger. När EU har beslutat något är Sverige det absolut första land som implementerar allting. Det gör vi med en irriterande noggrannhet in i minsta detalj. När det är ett beslut som svenska folket upplever som nödvändigt säger man ofta från Socialdemokraternas håll: Vi måste vänta på EU. Så gör man för att göra EU riktigt impopulärt, fru talman. När det gäller kustbevakningen och Kustbevakningens organisation har vi samma uppfattning i år som i fjol: Slå ihop Kustbevakningen och Försvarsmakten, det vill säga låt Kustbevakningen bli en del av marinen. På så sätt kan man spara pengar, och man kan samordna. Man får ut oändligt mycket mer effektivitet av de krympande resurserna. Vi har på tok för många myndigheter i Sverige. Många av dem är små. Kustbevakningen är en sådan. Alla våra myndigheter använder en del av sin tid till att slå vakt om sina revir. Vi har sett massor med exempel på hur svårt de har att samarbeta. Inte minst har vi vid våra resor runtom i Sverige fått se och höra hur dåligt samarbetet är mellan Kustbevakningen och marinen. Det viktiga är att Sveriges kuster skyddas, bevakas och övervakas mot anfall, terrorism, miljöförstöring, smuggling, trafficking och vad ni vill. Svenska folket, de som betalar notan, bryr sig inte ett dugg om den organisatoriska bakgrunden, utan de vill ha bästa möjliga skydd med största möjliga effektivitet, det vill säga till låga kostnader. Om detta sedan utförs av polisen, försvaret, kustbevakningen eller tullen bryr sig svenska folket inte om. Därför, fru talman, som ett första led i att banta antalet myndigheter: Låt undersöka möjligheten att slå ihop kustbevakningen och marinen! I handlingarna hänvisar man till att det är nödvändigt och måste vara en civil övervakning, och jag förstår över huvud taget inte varför. Jag tillbringar mesta delen av min fritid i båt ute på Öresund. Där möter jag ofta den danska motsvarigheten till vår kustbevakning, och den tillhör den danska marinen. Jag vågar påstå att det inte finns en båtägare i Öresund som en sekund funderar på vilken organisatorisk tillhörighet den eller de andra båtarna har. Man är nöjd när man ser dem agera. Man känner en trygghet och ser den effektivitet som de uppvisar. Alla vi som är politiker har lärt oss att det här med organisationsfrågor inte är någon kioskvältare i valrörelser och liknande. Folk bryr sig inte om organisatorisk tillhörighet. Man vill ha effektivitet. Därför, fru talman, vill vi att man ska låta undersöka möjligheten att låta Kustbevakningen ingå som en del i Försvarsmakten. Vi brukar för att vinna tid yrka bifall till endast en reservation. I mitt fall gör jag det till reservation 1, Vrak och ägarlösa båtar.
Allan Widman (Fp)
Anf. 120 Allan Widman (Fp)
Fru talman! Jag vill inleda med att i likhet med Carl-Axel Roslund yrka bifall till reservation nr 1. För ett par år sedan hade jag förmånen att besöka landet Albanien i sydöstra Europa. I detta outsägligt fattiga och av kommunister hårt prövade land kunde man just utmed kusterna räkna ett stort antal skeppsvrak som hade sjunkit på ett sådant sätt att merdelen av fartygen låg ovanför ytan. Precis som Carl-Axel Roslund har framhållit kan man faktiskt skåda samma syner också runt Sveriges kuster. De fartyg som sjunker i våra sjöleder eller utanför våra stränder representerar allvarliga hot mot vår miljö, mot sjösäkerheten och också mot säkerheten för människor som rör sig i kustområdena av rekreationsskäl eller andra skäl. Utskottets majoritet har valt att avvakta händelseutvecklingen, enligt betänkandet. Och jag, fru talman, har noterat att redan hösten 1990 reste centerpartisten Elving Andersson för första gången frågan om skeppsvraken och deras hot mot miljön. Min fråga till den socialdemokratiska majoriteten i utskottet blir följaktligen om man inte anser att frågan efter 15 år har mognat så till den grad att regeringen nu bör ta ett initiativ på det här området. Utskottet har också hänvisat till ett arbete som pågår inom FN:s sjöfartsorganisation IMO och som ska reglera just den här typen av frågeställningar. Men hänvisningen till IMO är irrelevant, egentligen på två grunder. För det första reglerar det arbetet enbart de förhållanden som råder till havs, inte de som råder i Sveriges stora insjöar eller för den delen mindre insjöar. För det andra står inte de förslag som ska tas upp till diskussion på konferensen, som jag för övrigt tror ska hållas i Sverige, på något sätt i motsättning till ambitionen att reda ut de juridiska reglerna på det här området och se till att någon faktiskt blir ansvarig för att ta omhand de vrak som just nu misspryder våra vatten. Fru talman! Politiska beslut innebär ofta svåra avvägningar. I den här frågan har jag letat efter beaktansvärda motstående intressen mot förslagen att klargöra den juridiska situationen och se till att peka ut ansvarig organisation för bärgningen av dessa miljöfaror. Jag har inte kunnat finna några sådana motstående intressen. Av det skälet vill jag som sagt yrka bifall till reservation nr 1.
Else-Marie Lindgren (Kd)
Anf. 121 Else-Marie Lindgren (Kd)
Fru talman! Först vill också jag yrka bifall till reservation 1 under punkt 1. När det gäller ägarlösa båtar och vrak i vår svenska skärgård är det fullständigt häpnadsväckande att övergivna båtar som påträffas någonstans i skärgården inte kan flyttas utan att det riskerar att betraktas som egenmäktigt förfarande. I dag går det inte att flytta båtarna ens av polis, kustbevakning eller kronofogde utan en stor portion av byråkrati, och det visar sig att det finns otroligt oklara ansvarsförhållanden. Regeringen håller med om att det behövs en tydligare rättslig reglering för att få bukt med de problem som uppstår när det gäller ägarlösa båtar, men vill ändå avvakta en konvention på internationell basis och en konferens som ska anordnas 2006. Varför ska man alltid vänta och avvakta? frågar jag mig. Vi hör det alltför ofta från regeringens sida. Måste det hända en olycka innan regeringen reagerar? Kristdemokraterna menar att det måste skapas möjligheter via lagstiftning att komma till rätta med detta, inte mist ur en miljöaspekt och säkerhetsaspekt. Det måste finnas ett klart och tydligt regelverk som beskriver vem som ska och får göra vad. Detta bör inte vara så svårt att lagreglera. Fru talman! Jag vill här också uppehålla mig något vid kustbevakningen och det organisatoriska ansvaret. Alla talar så vackert i dag om samverkan och att vi ska få bort det så kallade stuprörstänkandet, och det är bra. Men det är långt från ord till handling i många fall. Det finns till exempel i dag över 600 myndigheter och verk i Sverige, alla med en egen chef eller i vissa fall generaldirektör och givetvis med en stor egen administration. Många av dessa har överlappande uppgifter. Vi är också överens, nästan, om att vi ska kunna använda Försvarsmakten även för civila ändamål utifrån ett vidgat säkerhetsbegrepp. Därför känns tanken spännande med ett mer organisatoriskt samarbete mellan Försvarsmakten och Kustbevakningen, och det vore värt att prövas utifrån ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt synsätt. Om ett allvarligt terrorhot skulle inträffa vet vi att samordning måste ske. Då är det värt mycket att ha tränat och övat tillsammans. Kristdemokraterna ställer sig därför bakom tanken på förslag till samarbete, inte minst när det gäller utrustning och materiel, till exempel flygplan. Men vi vill poängtera och framhålla att det först måste göras noggranna överväganden vad avser organisation, befogenheter och uppgifter. Syftet måste vara att få kostnadseffektivitet utan att för den skull göra avkall på en god kvalitet.
Berit Jóhannesson (V)
Anf. 122 Berit Jóhannesson (V)
Fru talman! Samhällets, och därmed skattebetalarnas, pengar ska ju användas på bästa sätt. Det tror jag att vi alla är överens om. Därför är det ju vettigt att man, när det finns kompetens och när det är rationellt, ser över möjligheten att samarbeta. Vissa uppgifter kan tas över av en myndighet för att avlasta en annan. Det är precis vad den motion som vi har lagt fram handlar om. Kustbevakningen finns ju till havs i skärgårdar och i kustområden. De utför många olika uppgifter och kontroller och har ett brett spektrum av uppgifter under sitt fögderi. Man har polisiära befogenheter. De anges i lag. Det är det så kallade rättskedjeperspektivet som här avses. Kustbevakningen har en unik kompetens till sjöss som skulle kunna utnyttjas mycket bättre än i dag. Det avlastar också åklagare och polis, och vi vet alla att det inte är yrkesgrupper som sitter med armarna i kors. Vänsterpartiet har föreslagit att de polisiära befogenheterna utökas så att de också ska kunna användas för ordningsbot och för att ta rutinmässiga alkoholutandningsprov i sjötrafiken. De här båda förslagen har ju funnits länge. Förslagen har kommit genom utredningar, men sedan har det inte blivit något av dem. Kustbevakningen är också beredd att ta på sig de här uppgifterna. Man behöver en viss utbildning naturligtvis, men man är beredd att ta på sig uppgifterna. Det ska vi naturligtvis se till att det kan genomföras. Det är väldigt positivt när det gäller de här båda frågorna, för regeringen planerar att lägga fram en proposition i år där man ska föreslå att Kustbevakningen ska få lov att utfärda ordningsbot. Jag ser fram emot det förslaget. En utredning pågår också som kommer att ta upp det här med utandningsprovet. De ska lägga fram sitt förslag i december. Nu får vi verkligen hoppas att den här utredningen inte läggs på en hylla och samlar damm utan att den också resulterar i en proposition från regeringen så att vi kan lösa den här frågan också. Eftersom båda dessa frågor så att säga ligger i pipeline har jag inte reserverat mig i det här fallet. Jag har i stället lagt fram ett särskilt yttrande. Jag kommer naturligtvis att följa upp de här frågorna. Jag kommer också att återkomma, framför allt om det inte kommer något realt ut ur den här utredningen. Det finns ett förslag bland dem som vi har lagt fram i en fråga som dock inte ser ut att lösas nu. Det är att Kustbevakningen ska få rätt att göra kontroll av ålder, fart och nykterhet för snöskoter och terrängfordon som framförs när vattnet är fruset. Kustbevakningen är ju den enda myndighet som övervakar sjötrafiken i kust- och skärgårdsområdet och till havs under vintertid. Man har i dag rätt att göra fartkontroller och rapportera sjöfylleri på vanligt, öppet vatten. Jag kan inte se något hinder mot att samma regelverk kan tillämpas i fråga om trafik på fruset vatten. Vi vet att det är mycket stora problem med att speciellt ungdomar kör snöskoter på isen. Det har också varit en hel del bekymmer med olyckor och annat. När isarna ligger, det är den regel som finns i dag, betraktas inte den trafik som sker på isen som sjötrafik. Därmed kan den inte läggas under den lagstiftningen. Det fordras en lagändring för att få till stånd det här. Men att inte utnyttja Kustbevakningen leder till att vissa överträdelser inte beivras, vilket hade varit viktigt just för säkerheten, eller till att man belastar polis och åklagare med de här ärendena i stället för att kunna avlasta dem. I det här fallet skulle till exempel även den trafik där föraren kör onykter kunna kontrolleras om Kustbevakningen fick den här möjligheten. Med det här, fru talman, yrkar jag bifall till reservation nr 2.
Allan Widman (Fp)
Anf. 123 Allan Widman (Fp)
Fru talman! Jag har egentligen bara en väldigt enkel fråga till Berit Jóhannesson. Jag försökte i talarstolen nyss redogöra för hur jag har sökt efter goda argument för att inte reglera ansvaret för fartyg som har sjunkit till botten i Sverige och som utgör en fara både för sjösäkerheten och för miljön. Jag kanske ska understryka att det inte i den här fasen är någon kostnadsfråga. Det handlar egentligen bara om att klarlägga vem som har ansvaret för bortforsling av de här miljöfarliga fordonen eller farkosterna. Min fråga återigen, Berit Jóhannesson: Har Berit Jóhannesson, eftersom hon inte biträder den uppfattning som de borgerliga partierna och Miljöpartiet har enats om, kunnat finna några argument på den här punkten som är hållbara för att fortsätta se tiden an och avvakta utvecklingen?
Berit Jóhannesson (V)
Anf. 124 Berit Jóhannesson (V)
Fru talman! Jag tror nog att det är ganska bra att vi avvaktar det som pågår inom IMO. Jag tror det, för då får vi ett regelverk som också sträcker sig internationellt. Jag tror faktiskt att det är väldigt betydelsefullt att man får det, för det betyder att man får ett regelverk som reglerar även till exempel på andra sidan Sundet. Jag tror att det är bra att vi har ett gemensamt regelverk inom IMO för det här. Av den anledningen gick jag inte med på er reservation, utan jag tycker att det är bättre att vi avvaktar detta. Frågan behöver lösas, helt klart. Det är inte alls detta det är fråga om. Det har inte heller utskottet sagt; att den inte behöver lösas. Det gäller att avvakta eftersom det nu är på gång ett internationellt regelverk kring den här frågan.
Allan Widman (Fp)
Anf. 125 Allan Widman (Fp)
Fru talman! Jag kan inte uppfatta det på annat sätt än att Berit Jóhannesson gör sig till tolk för principen att det goda är det bästas fiende och att det är bättre att, så att säga, avvakta tills den totala lösningen kommer än att börja arbeta med problemen successivt. Precis som jag redogjorde för under mitt anförande kommer ju det arbete som pågår inom IMO bara att avse haven. Det kommer inte att avse de stora insjöarna, till exempel det fartyg som under flera år har legat i Mälaren och som har utgjort ett stort problem. Det har väl delvis också varit orsaken till att utskottet och motionärerna uppmärksammat det här problemet. Det fartyget kommer inte att omfattas av det arbete som möjligen nästa år kommer att aktualiseras inom IMO. Jag kan inte uppfatta Berits svar på annat sätt än att hon är beredd att låta det här problemet bestå under lång tid. Vi befinner oss ju, till skillnad från när det gäller de befogenheter som Berit själv tar upp i sin reservation, inte ens i processen att få fram några förslag. Vi ska bara ha en konferens om ett år. Trots detta är Berit beredd att passivt åse att de här problemen fortsätter. Det måste jag beklaga som representant för borgerligheten.
Berit Jóhannesson (V)
Anf. 126 Berit Jóhannesson (V)
Fru talman! Allan Widman har all rätt att göra det - att beklaga. Men det är faktiskt så att när vi nu ska få ett internationellt regelverk är det väldigt bra att vårt eget regelverk anpassas till det. Avvaktar man kan man faktiskt få ett regelverk som för svensk del anpassas till IMO. Därmed är det mycket lättare. Jag tror det, och jag vidhåller min ståndpunkt.
Claes Västerteg (C)
Anf. 127 Claes Västerteg (C)
Fru talman! Till att börja med vill jag yrka bifall till reservationerna 1 och 4. Nyligen fick Östersjön en så kallad PSSA-klassning som ett särskilt känsligt havsområde. Det är mycket glädjande, men för att det ska få någon effekt och fylla någon funktion måste klassningen ges ett tydligt innehåll. Det behövs ett innehåll kring förebyggande åtgärder så att vi kan nå ett ökat miljöskydd. Nu tar vi i det här betänkandet inte upp de förebyggande åtgärderna utan vi har från Centerpartiets sida lyft fram de åtgärder som behövs för att vi ska kunna förbättra vår beredskap vid en olycka i Östersjön. För olyckor sker i Östersjön. Det kommer tyvärr säkerligen att ske olyckor av diverse slag i Östersjön igen. Då måste vi se till att vi har en god beredskap. Vi har föreslagit en rad olika åtgärder för att höja beredskapen i Östersjön som helhet. Vi behöver avtal kring samordnade räddningsinsatser i Östersjön. Men vi behöver också öva de här räddningsinsatserna. Vi behöver öva oss på hur vi kan förbättra kommunikationen, hur vi kan lösa räddningsinsatserna rent praktiskt. Det får inte vara så som var fallet i samband med olyckan vid Bornholm, att ett fax som blir liggande gör att räddningsinsatsen försenas. Med gemensamma övningar och förbättrad kommunikation kan det här bli mycket bättre. Vi behöver också fler nödhamnar i Östersjön som ska finnas tillgängliga ifall det blir en olycka. Vid Prestigeolyckan utanför Spaniens kust var det just bristen på nödhamnar som fördröjde insatsen. Östersjön är ett mycket känsligt havsområde. Det är under ständigt tryck från det samhälle som vi lever i. Vi kan också konstatera att miljön i Östersjön försämras kontinuerligt. Det visar inte minst Miljövårdsberedningens senaste rapport. Vi behöver både förebyggande åtgärder och en god beredskap vid olyckor, en beredskap som måste finnas året runt och runt hela Östersjön. Fru talman! Precis som tidigare har framförts av mina allianskolleger har vi nu möjlighet att komma till rätta med de problem som vrak och ägarlösa båtar medför. Med all önskvärd tydlighet visas att det behövs en lagreglering, och jag instämmer i det som de har sagt tidigare. Vi tar i detta betänkande även upp frågor om det organisatoriska ansvaret för Kustbevakningen. Vi har alltför mycket karaktären av ett stuprörstänkande i vår myndighetsutövning i Sverige i dag. Det kommer att bli allt viktigare att vi gör vad vi kan för att integrera olika verksamheter av olika skäl, dels för att kunna nå ett bra resultat av den verksamhet som man utför, dels för att kunna ha en ekonomisk effektivitet. Om vi kunde nå dithän att vi integrerade Kustbevakningen med Försvarsmakten är jag övertygad om att vi skulle nå ett mycket bättre resultat. Det måste vara ett slut på det revirtänkande som präglar statsapparaten. Det viktiga är inte vem som gör saker och ting, utan det viktigaste är att någonting blir gjort.
Åsa Lindestam (S)
Anf. 128 Åsa Lindestam (S)
Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på reservationerna. Det är flera frågor som har behandlats i detta betänkande om sjö- och kustövervakningsfrågor, och jag tänkte börja med frågan om ägarlösa båtar. Vi har en mycket vacker skärgård runt vårt land, och många får sin utkomst genom att på olika sätt utnyttja vattenvägarna för frakt. Andra väljer att tillbringa sin fritid till sjöss och njuta av de enorma miljöupplevelser som vatten ger. Båtlivet har ökat under senare år, och fler väljer att tillbringa semestrarna ute till havs och inne bland kobbar och skär. Men här har problem uppstått. När båtägare råkar ut för haveri nödsakas de ibland att överge sin båt. Därför ligger det övergivna båtar i vår vackra skärgård. Och vi har ingen registrering av dessa fritidsbåtar som vi har av våra bilar så att det går att spåra ägaren. Båtarna kan utgöra en säkerhetsrisk, både för sjöfarten och för miljön, och de kan hindra fisket. Först vill jag slå fast att om en båt eller ett fartyg är en fara eller ett hinder för sjöfarten åvilar det Sjöfartsverket, efter prövning av omständigheterna, att besluta om undanröjande av fartyget. Detta fastslås i Kungörelse om undanröjande av för sjöfarten eller fisket hinderliga vrak m.m. Det är likadant om fartyget sjunkit i ett område där fiske får bedrivas utan stöd av särskild fiskerätt om fartyget vållar besvär av allvarligare art för fisket. Den internationella sjöfartsorganisationen IMO, som inte tillhör EU alls utan är en egen organisation, utreder för närvarande arbetet med att ta fram internationella regler i form av en konvention som gäller bortforsling av vrak. Då är det viktigt att vi har samma regler mellan länderna i fråga om vad som kan hända med fartygen sedan de har övergetts. Annars finns det en risk att andra länder väljer att dumpa sina uttjänta fartyg här vid vår kust, och kostnaden vältras över på närmaste kommun eller på staten. En lösning av bekymret med fritidsbåtar skulle vara ett båtregister, där alla båtar fanns med och där vi tydligt skulle kunna utläsa vem som var ägare, på samma sätt som vi har ett register för våra bilar. Jag har skrivit en motion om detta där jag föreslår att ett båtregister införs. Vi behöver också en tydligare rättslig reglering för att få stopp på dessa problem. Sverige har aktivt deltagit i arbetet med konventionen, och en internationell konferens är, som ni tidigare har sagt, planerad till år 2006. Därför bör vi avvakta med detta arbete för att få samma regler överallt. Fru talman! Nu gäller det Kustbevakningens befogenheter. Kustbevakningen är den enda civila myndigheten med kapacitet att bedriva myndighetsutövning till sjöss längs hela den svenska kuststräckan. Verksamheten omfattar kontroll och tillsyn av efterlevnad av författningar inom en rad olika områden. Varje kustbevakningstjänsteman har brottsbekämpande uppgifter och de tillhörande straffprocessuella befogenheter som krävs för att göra ett ingripande på plats vid överträdelser av olika bestämmelser med anknytning till sjötrafik. Sedan den 1 februari 2002 har Kustbevakningen även rätt att inleda förundersökning och bedriva utredning på eget ansvar med direkt rapportering till åklagare avseende brott mot lagen om åtgärder mot förorening från fartyg. Sjötrafikövervakning är ett betydande verksamhetsområde inom Kustbevakningen. Antalet rapporter har mer än fördubblats mellan åren 2000 och 2003. I sjötrafikövervakningen ingår även övervakning av körning med vattenskotrar, vilka har ökat betydligt i Sverige under de senaste två tre åren. Om det vid varukontroll uppstår misstanke om brott mot tull och smugglingslagstiftningen har kustbevakningstjänstemannen likaså brottsbekämpande uppgifter och befogenheter av straffprocessuell natur. Även denna del är omfattande. I tillsynen ingår även efterlevnad av transport av farligt gods. Regeringskansliet arbetar med en promemoria där det bland annat föreslås att tjänstemän vid Kustbevakningen som uppfyller särskilt angivna krav ska få denna möjlighet att utfärda föreläggande av ordningsbot för vissa brott mot sjötrafikförordningen. Det kan tänkas att även andra brott kan beivras på detta sätt. Det har aviserats att propositionen kommer att föreläggas riksdagen under innevarande år. Därför avstyrker vi i utskottet reservationerna och avvaktar propositionen. Sedan finns förslag om organisationen för Kustbevakningen. Vid ett flertal tillfällen under senare år har riksdagen konsekvent sagt nej till att inordna Kustbevakningen i Försvarsmakten. Däremot kan det civila samhället på begäran hämta stöd från Försvarsmakten till sin civila verksamhet om man så önskar. Ledningen ska vara civil. Vi har uppfattningen att ett militärt tvång eller våld inte ska brukas mot den egna befolkningen eller mot andra civila. Det ska utgöra en självklar begränsning. Däremot ska samarbete mellan myndigheter främjas på alla sätt. Fru talman! För att få en miljösäker sjöfart krävs både resurser och övning. Samarbetet med våra grannländer befrämjas i Helcoms arbete. Regeringen i Sverige och i våra grannländer har delegerat ansvaret i fråga om detta till berörd myndighet så att samordnade räddningsinsatser och gemensamma övningar genomförs regelbundet. Därav har Kustbevakningen i sin långsiktiga investeringsplan upptagit flera miljöskyddsfartyg. Leni Björklund har 2003 tillsammans med sin dåvarande danske kollega tagit ett initiativ till förbättrad nödbogseringsberedskap i södra Östersjön. Även Tyskland, Danmark och Polen deltar just nu i samtal tillsammans med oss om vad som avser ett gott samarbete när det gäller nödbogsering. När det gäller nödhamnar har Kustbevakningen och Sjöfartsverket fått regeringens uppdrag att gemensamt utreda hur möjligheten att handla effektivt i samband med mottagande av fartyg i nöd kan förbättras. Bakgrunden till detta uppdrag är Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättande av ett gemensamt övervaknings- och informationssystem för sjötrafik inom gemenskapen. Uppdraget har rapporterats till regeringen. Av betydelse i sammanhanget är det utvecklingsarbete som bedrivs inom ramen för Kustbevakningens uppgift att samordna de civila behoven av sjöövervakning och sjöinformation. Under 2004 har främst två nya funktioner implementerats. Den ena är en integrering av den nationella kontaktpunkten för sjöfartsskydd med den administrativa kontrollen inom Schengen, kallad Swedish Maritime Clearence. Den andra är ett inrättande av ett nationellt centrum för maritim riskanalys och underrättelseberedning tillsammans med Tullverket och polisen, kallad Swedish Maritime Intelligence Center, med inriktning på bekämpning av grövre brottslighet såsom narkotika.
Allan Widman (Fp)
Anf. 129 Allan Widman (Fp)
Fru talman! Åsa Lindestam antyder på något sätt att respekten för äganderätten kräver att man inte utan vidare bärgar båtar som har sjunkit eller bortför båtar som är övergivna. Det är självklart att det måste finnas någon form av karenstid för denna verksamhet. Men de fartyg som jag tänker på är de fartyg som år ut och år in ligger delvis på botten och delvis ovanför havsytan. Beträffande dem torde det inte finnas några risker, menar jag, med avseende på äganderätten. Sedan är det inte riktigt sant att Sjöfartsverket ska undanröja fartyg eller andra större föremål som sjunker i allmän farled, utan regleringen i dag är att Sjöfartsverket får göra detta - någon skyldighet föreligger inte. Det är väl också rimligen en brist som bör uppmärksammas. Åsa Lindestam tog också upp frågan om dumpning. Om Sverige reglerar till exempel på ett sådant sätt att det blir statens ansvar att ta hand om vraken finns risken att andra länder dumpar sina fartyg utanför våra kuster. Jag förstår att det är en variant på begreppet "social turism". Men slutsatsen av detta, fru talman, är att den svenska regeringen hellre ser att de här vraken får ligga kvar än att staten tar ett ansvar. Jag menar att man ägnar sig åt en form av chicken race med både naturen och miljön som insats. Naturligtvis skulle jag väldigt gärna se att Åsa Lindestam utnyttjade sin replik till att antyda ett annat svar än det hon tidigare gett. Dessvärre hyser jag inga större förhoppningar om det.
Åsa Lindestam (S)
Anf. 130 Åsa Lindestam (S)
Fru talman! Äganderätten tycker jag är oerhört värdefull. Den som äger en båt, ett fartyg, ska ta ansvaret. Vi ska så långt det är möjligt undersöka vem som är ägaren. Det är ägaren som ska betala och ansvara för att frakta bort resterna av det vrak som finns kvar. Så är det absolut. Risken här är att det, om vi på något sätt skulle gå före, kommer andra regler från IMO. Vi ska kraftfullt driva de svenska åsikterna i IMO så att vi tillsammans får samma internationella regler och gör på ett likvärdigt sätt. Sjöfartsverket undanröjer fartyg som ställer till det för fisket eller för sjöfarten. Ligger fartygen sjunkna eller om de på något vis är i vägen för sjöfarten är det alltså Sjöfartsverket som undanröjer fartygen. De kan alltså inte bara ligga kvar därför att man inte har lust att göra något, som du antydde här, utan man är tvungen att ta bort fartyg som är i vägen för fisket eller sjöfarten. När det gäller dumpningen är jag faktiskt orolig. På många områden kan man se tendenser till att om det är svagare regler i ett land så används reglerna i det landet. Jag kan dra paralleller till hur det varit med oljan tidigare. Vi har ju sett att vissa länder får bekymmer om olja dumpas utanför vissa kuster. Jag vill att vi avvaktar i den här delen för att se vad det handlar om.
Allan Widman (Fp)
Anf. 131 Allan Widman (Fp)
Fru talman! Åsa Lindestam borde mera noga granska utskottets betänkande i det här ärendet. Det står där att enligt kungörelse 1951:321 om undanröjande av för sjöfarten eller fisket hinderliga vrak med mera får Sjöfartsverket efter prövning av omständigheterna föranstalta om undanröjande etcetera. Det är alltså inte fråga om en plikt enligt den lagliga reglering som finns i dag. Självklart är detta i första hand ett ansvar för ägaren. Jag påstår inte någonting annat. De båtar som utgör problem i sammanhanget har tyvärr ingen ägare. Ingen anmäler sig som ägare till dem. Därmed blir de ingens ansvar - just i avsaknad av en tydlig reglering från statsmakternas sida. IMO:s förslag, som också finns utförligt redovisat i utskottsbetänkandet, står inte på något sätt i motsats till önskan om att få en tydligare reglering. Detta är det viktigt att komma ihåg. Att hänvisa till IMO är alltså ingen hjälp för Socialdemokraterna i det här sammanhanget. Fru talman! Jag kan bara konstatera att i likhet med vad som gäller för Vänsterpartiet är anpassligheten i förhållande till regeringsmakten också för Socialdemokraterna faktiskt viktigare än vår natur och miljö.
Åsa Lindestam (S)
Anf. 132 Åsa Lindestam (S)
Fru talman! Jag hävdar fortfarande att eftersom vi är de som är starka i IMO och driver de här frågorna från svensk sida skulle jag bli mycket förvånad om reglerna skulle avvika eller gå stick i stäv med vad Sverige vill. Det är vi som, tror jag, till väldigt stor del sätter gränserna för vad som kommer att hända. Vi är mycket intresserade av de här frågorna och driver dem. Vad gäller de två andra frågorna har jag samma svar som tidigare. Jag vet vem som är ansvarig, och jag tycker att den som äger ett vrak i första hand är den som ska ta reda på vraket. Vi ska noga kolla vem som är ägare.
Carl-Axel Roslund (M)
Anf. 133 Carl-Axel Roslund (M)
Fru talman! Av naturliga skäl gäller det samma fråga. Åsa Lindestam, du säger att det åligger Sjöfartsverket att ta väck vrak. Men båda vet vi att så är det inte. Om ett fartyg ligger i en farled eller liknande måste det självklart bortforslas, och det snabbt. Då kommer säkert Sjöfartsverket in, men annars bryr de sig inte om det. Du säger att det är viktigt att ha samma regler som de som finns på andra ställen, för annars finns risken att man kommer hit och dumpar utländska båtar. Som den sjöman jag själv är skulle jag vilja fråga: Tror du att någon seglar hit från utlandet i en vrakbåt för att dumpa den på svenskt vatten? Så går det naturligtvis inte till. Sedan ville du naturligtvis slå ett slag för ett förslag om ett båtregister - hade vi bara haft ett sådant skulle detta ha löst alltihop. Men låt mig då, Åsa Lindestam, kontra med att säga att vi ju har ett bilregister. Ändå dumpas tusentals eller kanske tiotusentals bilar runtom i Sverige utan att ägaren kan spåras. Alla vet vi hur lätt det är att ta bort registreringsskylten. Tro alltså inte för en sekund att ett register skulle lösa något! När det gäller bilar finns det ett reellt lagutrymme. Även om ägaren inte kan spåras är det förhållandevis lätt att forsla bort en bil. Jag måste fråga dig varför det ska ta 15 år. Vi fick ju här höra att frågan lyftes i riksdagen första gången år 1990. Varför ska det ta 15 år och ännu längre innan man kan komma till ett beslut i frågan? När det gäller IMO handlar det om de stora haven och de fartyg som kan ligga där. IMO kommer aldrig att bry sig om alla vrakbåtar som ligger till exempel i svenska hamnar.
Åsa Lindestam (S)
Anf. 134 Åsa Lindestam (S)
Fru talman! Det är fortfarande samma svar: Sjöfartsverket är de som har ansvar för de båtar som ligger i farleder och som ligger i vägen för fisket eller sjöfarten och de som ser till att båtarna flyttas. Det är de båtarna jag talar om. Det här kommer Sjöfartsverket också fortsatt att göra. Tillsammans ska vi ha samma regler som IMO, den internationella sjöfartsorganisationen - inte som EU. Här ska vi jobba vidare, och vi ska driva frågorna så att det blir en svensk prägel över det hela. Jag tror att det finns många utländska båtar i Sverige i dag; det kan jag se. Jag är nämligen också båtmänniska och har tillbringat oerhört många år till sjöss. Nästan så länge jag levt har jag varit till sjöss. Jag har sett många utländska båtar i våra hamnar. Jag menar inte att man i dag systematiskt gör på nämnda vis, men det finns en oro för att det kan bli så i framtiden. Jag tror att vi med samma regler får samma grund att stå på för alla länder. Ett båtregister är jag väldigt mycket för. Jag tror att det kan bli en mycket större ordning om det finns någon form av nummer eller registrering på båtarna, och jag förstår visst att man kan ge sig på att ta bort skyltar på bilar. Men de flesta bilar hamnar nog där de ska.
Carl-Axel Roslund (M)
Anf. 135 Carl-Axel Roslund (M)
Fru talman! Jag är övertygad om att de flesta båtarna också hamnar där de ska. Du återkommer till detta med att Sjöfartsverket är de som ska åtgärda när båtar ligger i farleder. Javisst, där är vi helt överens. Men jag nämnde över huvud taget inte det i mitt inlägg här, utan det gällde det problem som alla båtvrak som ligger vid kaj i våra hamnar utgör. Ingen bryr sig om dem. Det gör inte Sjöfartsverket och absolut inte IMO, som jag nog över huvud taget inte nämnde. Jag hänvisade till en konferens som såvitt jag förstår ska äga rum inom ramen för EU. Vi ska ha samma regler som man har inom IMO, säger du. Men inte heller IMO bryr sig om alla vrakbåtar i svenska hamnar. Du talar på en helt annan nivå. Det akuta problemet för väldigt många människor är båtarna i våra hamnar och strax utanför. Sedan ska jag ta upp en annan sak. Du sade att det inte är lämpligt att slå ihop Kustbevakningen och marinen eftersom militärt våld mot civila ska undvikas. Därför ska vi ha en civil kustövervakning. Jag har flera gånger förr i andra sammanhang frågat om tiden har stått stilla för Socialdemokraterna. Har man inte insett att den nya moderna krigföringen är terrorism? Terrorism är enligt svensk definition civilt angrepp. Jag har också förut sagt att i min värsta mardröm kapas en Finlandsfärja av terrorister. Vad vi då enligt vårt regelverk ska sätta mot är polisbåten och Kustbevakningens båt. Men de har varken beväpning eller någonting annat för att lösa det här. Då heter det att de ska begära hjälp av marinen. Ja, det ska de, men redan där uppstår ett problem med tidsspillan. Vidare kommer problemet med samordning eftersom man inte samtränar. Man samordnar inte och så vidare. Tiden är, som sagt, det avgörande. Vi såg nu inte minst efter tsunamikatastrofen hur illa ställt det är med samverkan mellan myndigheter. Därför blir min fråga till dig: Har man inte insett att terrorism är den nya krigföringen?
Åsa Lindestam (S)
Anf. 136 Åsa Lindestam (S)
Fru talman! Jag väljer att uppehålla mig vid den sista delen. Jag tycker att jag har svarat på de andra frågorna ett antal gånger. Vad gäller att blanda ihop civil och militär organisation kommer vi att göra det i Sverige. Det har hänt för mycket tillbaka i tiden, och vi lever här och nu och ser att det är helt nödvändigt att ett arbete av det här slaget leds av en civil myndighet. Det finns ingenting i dag som skulle hindra att räddningsledaren i det scenario som du beskriver använder sig av militärt material och folk. I och med att man begär får man hjälp. Så kommer det att vara i framtiden också. Men det kommer att vara en civil person som leder arbetet hela vägen. Jag tycker att det är oerhört viktigt, och jag vet att jag har stöd av så gott som alla i Sverige i de här delarna. Jag är inte orolig alls i den frågan. Jag tycker bara att det är konstigt att den ska komma upp med jämna mellanrum, men jag vet att det är ni som driver den.
Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 137 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Fru talman! Jag ska prata om vrak, vilket jag hört att andra pratat om en hel del här tidigare. Frågan vem som bär ansvaret för omhändertagande av strandade vrak som är yngre än 100 år gamla och som ligger utmed våra stränder, kuster och skärgårdar är oerhört komplicerad, något som ni andra har varit inne på, och den är förvirrad. Det är väldigt många myndigheter som är inblandade och som på olika sätt är ansvariga helt eller delvis. Det är Polisen, ofta i praktiken Sjöpolisen. Det är Kustbevakningen när det gäller miljöskydd. Det är tingsrätt och hovrätt när det gäller domstolsbeslut för brottmål. Det är kronofogdemyndigheten när det gäller handräckning för flyttning. Det är länsstyrelsen inom naturskyddade områden. Det är kommunens miljö- och hälsoskyddsmyndighet när det gäller nedskräpning, och det är Sjöfartsverket när det gäller farledsansvar och säkerhet. Så kan det naturligtvis vara markägare, markförvaltare, till exempel naturvårdsstiftelse, kommuner, företag och privatpersoner. Genom att ansvarsfrågan är så utspridd kan undanskaffandet av vrak som ligger ute i skärgården ta väldigt lång tid. Det medför naturligtvis en stor risk för sjöfarten och även för miljön. Jag har under många år motionerat om att man skulle försöka hitta en samlad lagstiftning för att reglera ansvarsfrågan för vrak yngre än 100 år. Man kan säga att skam den som ger sig. Jag gav mig inte. Nu tycks ändå en majoritet i försvarsutskottet - det är jag väldigt tacksam för - ha insett att det är ett problem när det är så många inblandade. Om nu allt går vägen kommer man att begära att regeringen återkommer med en samlad lagstiftning. Jag är naturligtvis otroligt tacksam och glad för det och hoppas att regeringen snabbt ska komma till skott med frågan. Den här frågan är inte ny. Den har man hållit på med i 15 år. Alla de som brukar vara inblandade i denna fråga, till exempel Skärgårdsstiftelsen i Stockholmsområdet, har i åratal påtalat problemet. Det har stått väldigt mycket i medierna om det. Ändå har man låtit frågan bara glida med att säga att man tror att regeringen ska komma till skott. Fru talman! Jag hoppas att vi nu i eftermiddag äntligen ska komma till skott i denna vrakfråga, så att vi slipper se de här vraken i våra fina skärgårdsområden. Jag har lyssnat på debatten, och jag ska säga ett par ord om båtregister. Jag förstår att Socialdemokraterna gärna vill ha ett båtregister. Det är bara ett nästa steg för att få en båtskatt, och det vill inte jag ha.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2005-03-09
Förslagspunkter: 5, Acklamationer: 2, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Vrak och ägarlösa båtar

    Kammaren biföll reservation 1

    Beslut:

    Kammaren biföll reservation 1

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2004/05:L243, 2004/05:Fö201 och 2004/05:Fö247.
    • Reservation 1 (m, c, fp, kd, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1220022
    m04708
    fp04305
    kd02805
    v24005
    c01705
    mp01403
    -1000
    Totalt147149053
    Ledamöternas röster
  2. Kustbevakningens befogenheter

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fö228 yrkandena 1-3 och 2004/05:Fö240.
    • Reservation 2 (v)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1280016
    m47008
    fp43005
    kd28005
    v02405
    c17005
    mp13013
    -0100
    Totalt27625147
    Ledamöternas röster
  3. Organisatoriskt ansvar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fö207 och 2004/05:Fö211.
    • Reservation 3 (m, c, fp, kd)
  4. Sjöräddningssällskapet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fö219 och 2004/05:Fö230.
  5. Miljösäker sjöfart

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2004/05:T395 yrkande 6.
    • Reservation 4 (c)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (c)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1280016
    m47008
    fp41106
    kd27105
    v23006
    c01705
    mp13013
    -1000
    Totalt28019149
    Ledamöternas röster