Sjöfylleri
Betänkande 2000/01:LU4
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 31 januari 2001
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Motioner om sjöfylleri (LU4)
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2000 om sjöfylleri. I motionerna föreslås införande av dels en promillegräns även för sjöfylleri som inte är att anse som grovt brott, dels en möjlighet att utföra rutinmässiga nykterhetskontroller i sjötrafiken.
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på motionerna
- Riksdagens beslut
- Bifall till utskottets hemställan
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 4
Motioner från ledamöterna
- Motion 2000/01:L903 av Annelie Enochson (kd) Onykterhet till sjöss
- Motion 2000/01:L904 av Elver Jonsson m.fl. (fp, kd, s, mp, c, v) Sjöfylleri
- Motion 2000/01:L905 av Cristina Husmark Pehrsson och Ingvar Eriksson (m) Båtvett på sjön
- Motion 2000/01:T626 av Cecilia Magnusson och Anita Sidén (m) Sjösäkerhet i farleder
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2000-11-14
Justering: 2001-01-16
Trycklov: 2001-01-22
Justering: 2001-01-16
Trycklov: 2001-01-22
Betänkande 2000/01:LU4
Alla beredningar i utskottet
2000-11-14
Motioner om sjöfylleri (LU4)
Lagutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2000 om sjöfylleri. I motionerna föreslås införande av dels en promillegräns även för sjöfylleri som inte är att anse som grovt brott, dels en möjlighet att utföra rutinmässiga nykterhetskontroller i sjötrafiken.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2001-01-31
Debatt om förslag 2000/01:LU4
Webb-tv: Sjöfylleri
Dokument från debatten
- 2001-01-31Protokoll 2000/01:58
Protokoll från debatten
Anf. 24 CHRISTINA PETTERSSON (S)
Fru talman! Jag kan bara instämma i Anders
Ygemans önskemål på slutet.
Anf. 25 ELVER JONSSON (Fp)
Fru talman! Ingvar Svensson har frågat mig på
vilket sätt jag ämnar påtala kränkningar av religions-
friheten i Vietnam för den vietnamesiska regeringen.
Jag håller med om att mycket återstår att göra för
att förbättra de mänskliga rättigheterna i Vietnam.
Godtyckliga frihetsberövanden förekommer. Det är
stora begränsningar i organisations- och religionsfri-
heten, och dödsstraff tillämpas. Samtidigt har vissa
framsteg gjorts det senaste decenniet, och det finns
tecken på att utvecklingen kommer att fortsätta i
denna riktning. Vietnam har t.ex. anslutit sig till fler-
talet MR-konventioner. Tyvärr är tillämpningen brist-
fällig, bl.a. på grund av myndigheternas bristande
kännedom om och förståelse för konventionernas
innehåll. På ett djupare plan sätter enpartistaten grän-
ser för vad som kan göras. Det är viktigt att dessa
gränser vidgas, och Sverige deltar sedan länge aktivt i
den processen genom att t.ex. ge stöd till reformer av
rättsväsendet.
Sverige för en kontinuerlig dialog med Vietnam
där vi lyfter fram bristen på respekt för de mänskliga
rättigheterna i landet. I Sveriges utvecklingssamar-
bete med Vietnam är främjandet av de mänskliga
rättigheterna en hörnsten. Vi anordnar utbildningar
om de internationella MR-konventionerna för cent-
rala beslutsfattare. Tanken är att ökad kunskap om
dessa konventioner på sikt kan främja de mänskliga
rättigheterna, bl.a. religionsfrihet. Vi stöder också
reformeringen av rättsväsendet genom utbildnings-
program i folkrätt, rättsutbildning och mänskliga
rättigheter. Ett annat projekt planeras för att ge rätts-
hjälp till fattiga. Seminarier för åklagare och lokala
polischefer har anordnats där de får diskutera MR-
perspektivet på sitt arbete. Det civila samhället ges
stöd direkt och genom svenska frivilligorganisationer
som Rädda Barnen.
Vietnam har nyligen valts in i FN:s kommission
för mänskliga rättigheter i Genève. Detta kan ge en
ny öppning för en fördjupad dialog med Vietnam. En
vietnamesisk delegation har just besökt Sverige för
att i Raoul Wallenberg-institutets regi förbereda sig
för uppgiften.
Sverige samarbetar också med övriga EU-länder i
MR-frågor. Sedan 1995 för EU en dialog med Viet-
nam där enskilda fall tas upp. Bl.a. har EU tagit upp
Vietnams behandling av flera präster och munkar.
Under ordförandeskapet kommer Sverige fortsätta att
aktivt främja de mänskliga rättigheterna i Vietnam,
både bilateralt och i EU-kretsen. I denna dialog
kommer vi självfallet också att bevaka religionsfri-
heten.
Anf. 26 CHRISTINA PETTERSSON (S)
Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaret.
Det är förstås bra att det går att peka på vissa förbätt-
ringar under det senaste decenniet, men det före-
kommer tyvärr alltför många signaler om hot, trakas-
serier, arresteringar, nedbrända samlingslokaler, be-
slagtagen egendom, övervakning, avlyssning, smuts-
kastning och andra övergrepp. Speciellt utsatta för
denna brutalitet tycks de religiösa grupperna vara.
Det är kanske främst kristna och buddister som ut-
sätts. Det är självfallet oacceptabelt.
Fru talman! Jag tror att det är viktigt och bra att
utrikesministern har ambitionen att föra en kontinu-
erlig dialog med Vietnam om de mänskliga rättighe-
terna. Och den ska ju också innefatta religionsfrihet.
Jag hoppas att utrikesministern ska tala klarspråk om
de här frågorna när de olika tillfällena ges. Jag tror att
tydlighet är A och O i sammanhanget. Var alltså inte
alltför diplomatisk!
Fru talman! Sverige har en nyckelroll här, inte ba-
ra för att vi nu har ordförandeskapet för EU utan
också för att Sverige har en lång tradition av bistånd
till Vietnam. Vietnam är ett av de länder som har
mottagit mest bistånd från Sverige. Det bilaterala
biståndet uppgick under perioden 1999 till 2001 till
510 miljoner kronor, och i landstrategin finns kraven
på utveckling av demokratin och ökad respekt för de
mänskliga rättigheterna. Och kanske är det nu dags
att skärpa tonen en aning i de här frågorna. Det räcker
ju inte enbart med att man hyser respekt för de
mänskliga rättigheterna. Respekten ska ju också leda
över i tillämpning. Annars är den tämligen menings-
lös. Kanske bör man också lämna decennieperspekti-
ven och ställa krav på en omvandling i lite snabbare
takt.
Fru talman! I interpellationen räknar jag upp ett
antal aktiviteter som de vietnamesiska myndigheterna
ägnar sig åt och som borde leda till ett engagemang
från den svenska regeringens sida. När nu nästa ut-
vecklingsavtal ska skrivas är det kanske dags att man
lägger tonvikt även på religionsfriheten. I nuvarande
landstrategi talas det om kvinnors, barns och minori-
teters rättigheter. Det är över huvud taget, fru talman,
märkligt att just religiös förföljelse så sällan skapar
uppmärksamhet här i Sverige. Så sekulariserade får vi
väl ändå inte bli att vi blundar för övergrepp på reli-
giösa grupper i andra länder.
Jag vet att landstrategin för utvecklingsbistånd
inte ligger direkt under utrikesministern, men rege-
ringen agerar ju som en enhet och utrikesministern
har ansvar för frågorna om de mänskliga rättigheter-
na.
Fru talman! Jag hoppas alltså på ett kraftfullt age-
rande från utrikesministerns och regeringens sida i de
här frågorna till försvar för religionsfriheten.
Anf. 27 ELVER JONSSON (Fp)
Fru talman! Jag har vid flera tillfällen själv tagit
upp de mänskliga rättigheterna med den vietnamesis-
ka utrikesministern. Även Lena Hjelm Wallén har,
inte bara som tidigare utrikesminister utan också som
biträdande statsminister, tagit upp det här när hon har
besökt Vietnam under det senaste året.
Förutom att vi har tagit upp det direkt med före-
trädare för den vietnamesiska regeringen kan vi se att
flera av de projekt vi har i biståndssamarbetet är väl-
digt viktiga. Dels har ju den svenska riksdagen ett
viktigt samarbete med Vietnams nationalförsamling,
bl.a. för att ta upp och öka respekten för mänskliga
rättigheter och för att se till att lagar och regler verk-
ligen följs. Dels har också Raoul Wallenberg-
institutet olika MR-utbildningar för polischefer och
åklagare. Vi har också haft seminarier om MR-frågor
för vietnamesiska politiker. När vi tar upp MR-
frågorna ingår självklart också religionsfriheten i
detta.
Det handlar också väldigt mycket om att öka för-
ståelsen för och kunskapen om de konventioner som
Vietnam faktiskt har skrivit under och att inse att
religionsfriheten är en del av dessa. Vi försöker öka
kompetensen bland jurister och myndighetsutövare så
att man blir mer medveten om, och också på ett annat
sätt respekterar, de konventioner som man har skrivit
under. Det gäller även religionsfriheten.
Jag kan hålla med om att situationen när det gäller
religionsfrihet inte är acceptabel. Det kan tyckas extra
tydligt i dag eftersom vi kan se att det finns ett nytt,
mycket stort, religionsintresse i Vietnam. Trots att
regimen inte accepterar religionsfriheten kan vi se att
religionerna växer och blomstrar mer än de kanske
har gjort någon gång tidigare.
Anf. 28 KJELL ELDENSJÖ (Kd)
Fru talman! Jag vill bara tacka för de här uppgif-
terna och önska utrikesministern lycka till i arbetet.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2001-01-31
Protokoll med beslut
- 2001-01-31Protokoll 2000/01:58