Sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna
Betänkande 1992/93:SfU19
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1992/93:SFU19
Sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna
Innehåll
1992/93 SfU19
Sammanfattning
Utskottet behandlar i betänkandet regeringens proposition 1992/93:193 om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna jämte följdmotioner. I propositionen föreslås att registerhanteringen inom den allmänna sjukförsäkringen på lokal nivå lagregleras. I propositionen framlagt lagförslag innebär att sjukförsäkringsregister får föras med hjälp av automatisk databehandling för varje lokalkontors verksamhetsområde inom den allmänna försäkringskasseorganisationen. Utskottet tillstyrker propositionens förslag och avstyrker samtliga motioner.
Till betänkandet har fogats tre reservationer, ett särskilt yttrande och en meningsyttring.
Propositionen
I proposition 1992/93:193 om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna har regeringen föreslagit riksdagen att anta det i propositionen framlagda förslaget till lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna.
Lagförslaget återfinns i bilaga 1 till betänkandet.
Motionerna
1992/93:Sf30 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna.
1992/93:Sf31 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att uppgifter om diagnos och sjukdomsorsak, läkares och annan intygsgivares namn och telefonnummer samt den företagshälsovård som den försäkrade tillhör skall införas i sjukförsäkringsregistret,
2. att riksdagen beslutar att sjukförsäkringsregistret får användas för att täcka Arbetarskyddsverkets behov av uppgifter i sitt arbetsmiljöförebyggande arbete.
1992/93:Sf32 av Sigge Godin m.fl. (fp, m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att uppgifter som skall överföras centralt skall vara avidentifierade då dessa skall användas för utvärdering, uppföljning och statistik i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att slopa arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet gentemot Riksförsäkringsverket vad gäller de sjukfall som avslutats inom sjuklöneperioden,
3. att riksdagen beslutar avslå propositionen i den del som omfattar rätt för de allmänna försäkringskassorna att föra uppgifter om rehabilitering i enlighet med vad i motionen anförts,
4. att riksdagen beslutar införa uppgift om vem som är registeransvarig i enlighet med vad i motionen anförts.
Utskottet
Inledning
Bakgrund
I oktober 1990 tillkallades en särskild utredare med uppdrag att genomföra en utredning i fråga om författningsreglering av personregister inom socialförsäkringens område. Utredningen antog namnet Utredningen om socialförsäkringsregisterlag.
I en första etapp i utredningsarbetet lämnades förslag till reglering av lokala sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna. Utredningens överväganden och förslag redovisades i delbetänkandet (SOU 1991:9) Lokala sjukförsäkringsregister som överlämnades i februari 1991. Utredningen har i mars 1993 överlämnat sitt slutbetänkande (SOU 1993:11) Socialförsäkringsregister, i vilket lämnas förslag till författningsreglering för de centrala dataregistren inom socialförsäkringsområdet. Utredningens slutbetänkande remissbehandlas för närvarande.
Utredningens förslag om sjukförsäkringsregister remitterades bl.a. till Datainspektionen för yttrande. Inspektionen ansåg i sitt remissyttrande att utredningen lagt ned ett förtjänstfullt arbete med att söka lösa de integritetsfrågor lokala sjukförsäkringsregister väcker. Inspektionen konstaterade att regleringen av socialförsäkringsregistren emellertid skulle bli ofullständig, eftersom utredningen ännu inte behandlat frågan hur personregistreringen i övrigt inom socialförsäkringsadministrationen skulle utformas. Inspektionen godtog för sin del att lokala sjukförsäkringsregister inrättades, om utredningens förslag kompletterades i vissa angivna avseenden.
Beträffande inskränkningar i utredningens förslag till registerinnehåll anförde Datainspektionen att uppgifter om diagnos och sjukdomsorsak endast borde få registreras under förutsättning att uppgifterna inte används som sökbegrepp annat än i rehabiliteringsärenden samt för framställning av statistik som inte avslöjar enskilds identitet. Uppgifter om tvångsingripande och sociala utredningar borde inte heller direkt få framgå av registren. Inspektionen påpekade också att utredningen inte behandlat frågan om huruvida uppgifter till de lokala sjukförsäkringsregistren skall inhämtas från andra personregister. Inspektionen betonade även att textbehandlingssystem inte får leda till att man vid sidan av sjukförsäkringsregistren skapar nya register.
I kompletteringspropositionen våren 1992 (prop. 1991/92:150 bil I:3) anfördes att inriktningen vid en modernisering av socialförsäkringens ADB-system bör vara att ge ett ändamålsenligt lokalt verksamhetsstöd vid försäkringskassorna samtidigt som det är av yttersta vikt att den enskildes personliga integritet skyddas. Vidare uttalades att ytterligare överväganden behövde göras innan ställning kunde tas till utformningen av det framtida datorstödet. Som en viktig förändring i förhållande till utredningsförslaget framhölls därvid att diagnosregistrering på ADB-medium när det gäller enskilda personer inte skall få förekomma. Mot den bakgrunden uppdrog regeringen i maj 1992 åt Riksförsäkringsverket att i nära samarbete med försäkringskassorna närmare utreda moderniseringen av det lokala ADB-stödet.
Riksförsäkringsverket redovisade resultatet av sin utredning i en rapport i augusti 1992. Enligt Riksförsäkringsverket medför förbudet mot diagnosregistrering att stödet till rehabiliteringsarbetet försvagas, men en lokal informationslagring utgör fortfarande ett väsentligt inslag i den pågående decentraliseringen av verksamheten och för socialförsäkringsadministrationens förmåga att ge ett kraftfullt ADB-stöd till den lokala handläggningen för att ytterligare öka servicegraden gentemot allmänheten.
I årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 6 s. 153) instämmer regeringen i Riksförsäkringsverkets uppfattning om behovet av ett förbättrat lokalt ADB-stöd.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I nu aktuell proposition föreslår regeringen att registerhanteringen inom den allmänna sjukförsäkringen på lokal nivå lagregleras. Lagförslaget innebär att ett sjukförsäkringsregister får föras med hjälp av automatisk databehandling (ADB) för varje lokalkontors verksamhetsområde inom den allmänna försäkringskasseorganisationen.
Registren får i första hand användas av försäkringskassorna som ett stöd vid handläggningen av sjukpenningärenden och vissa andra sjukförsäkrings- och sjuklöneärenden samt för försäkringskassornas rehabiliteringsverksamhet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Registren skall också få användas för tillsyn, uppföljning och utvärdering av försäkringskassornas verksamhet och för att framställa statistik över den verksamheten. Ett lokalkontors sjukförsäkringsregister skall i huvudsak bara få innehålla uppgifter om försäkrad som genom inskrivning hör till lokalkontoret.
Försäkringskassan skall vara registeransvarig för det eller de sjukförsäkringsregister som förs inom försäkringskassans område.
I den föreslagna lagen anges vilka uppgifter som får tas in i ett register. Förutom den försäkrades namn, personnummer och adress får ett register innehålla ett flertal andra uppgifter om den försäkrade. Dessa uppgifter skall vara mycket kortfattade. Uppgift om diagnos och sjukdomsorsak får inte registreras. Endast det lokalkontor som för registret skall få ha terminalåtkomst till registret. Lagförslaget upptar vidare bestämmelser om utlämnande av uppgifter på ADB-medium, sökbegrepp, informationsskyldighet för den registeransvariga försäkringskassan samt gallring av uppgifter ur registret.
Lagen om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna föreslås träda i kraft den 1 juli 1993.
Yttranden
Datainspektionen avgav yttrande enligt 2 a § datalagen (1973:289) över förslaget till lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna. Inspektionen vidhöll att det vore en fördel att avvakta utredningens slutbetänkande, men konstaterade emellertid med tillfredsställelse att inspektionens huvudsynpunkter i remissyttrandet tillgodosetts genom att särskilt känsliga personuppgifter enligt 15 § lagförslaget inte får föras in i registret. Datainspektionen godtog därför att lokala sjukförsäkringsregister inrättas i enlighet med förslaget.
Lagrådet lämnade förslaget till lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna utan erinran.
Konstitutionsutskottet har avgivit yttrande (1992/93:KU6y) till socialförsäkringsutskottet. Yttrandet fogas som bilaga 2 till detta betänkande.
Utfrågning
Sluten utfrågning har hållits med representanter för Försäkringskasseförbundet, Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmiljöinstitutet och Svenska Läkarförbundet.
Lokala sjukförsäkringsregister
Propositionen
Enligt propositionen är försäkringskassorna i behov av ett förbättrat ADB-stöd såväl för rationalisering av den löpande ärendehandläggningen som för arbetet med en mer aktiv rehabilitering och förebyggande insatser i försäkringsärenden. I propositionen anförs att ett förbättrat teknikstöd förutsätter att ytterligare vissa uppgifter utöver dem som redan finns i det centrala sjukförsäkringsregistret kan lagras med hjälp av ADB.
Ett ändamålsenligt verksamhetsstöd under hänsynstagande till den enskildes integritet förutsätter enligt propositionen att registerinformationen rörande sjukförsäkringsregistren lagras lokalt. För varje lokalkontors verksamhetsområde inom en allmän försäkringskassa bör därför med hjälp av ADB få föras ett sjukförsäkringsregister. Den försäkringskassa som enligt särskilda bestämmelser prövar frågor om försäkringsförmåner för sjömän bör få föra ett sjukförsäkringsregister över sjömän.
Enligt propositionen bör ett litet lokalkontor ha möjlighet att samverka med ett större lokalkontor såtillvida att det mindre kontorets databas skall kunna placeras hos det större kontoret. Det blir dock även i dessa fall lokalt avgränsade register, över vilka bara resp. lokalkontor kan förfoga.
Motionen
Sten Söderberg (-) anser i motion 1992/93:Sf30 att lokala sjukförsäkringsregister inte bör inrättas. Skälen till detta anges vara flera, och i motionen nämns kostnadsaspekterna, sysselsättningsaspekterna och den stora tveksamheten rörande sekretessfrågorna.
Motionären yrkar att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna.
Utskottet
Enligt Riksförsäkringsverkets rapport medför förbudet mot diagnosregistrering att stödet till rehabiliteringsarbetet försvagas, vilket får tydliga konsekvenser i synnerhet för det förebyggande arbetet och folkhälsoarbetet. Rationaliseringseffekterna minskar enligt rapporten med 300 årsarbetare.
Enligt budgetpropositionen (prop. 1992/93:100 bil. 6 s. 154) förväntas det förbättrade ADB-stödet innebära betydande kostnadsminskningar inte bara administrativt utan även avseende försäkringsutgifterna och samhällsekonomiskt i vidare bemärkelse. ADB-investeringen beräknas på några års sikt innebära en årlig rationaliseringsvinst inom administrationen motsvarande ca 98 miljoner kronor. Intjänandetiden för investeringen beräknas härvid till fem år. Föredragande departementschefen avser att i kommande års budgetpropositioner redovisa rationaliseringarna på administrationen. De besparingar på försäkringsutgifterna som det förbättrade datorstödet väntas medföra torde enligt departementschefen vara av större betydelse. Storleken härav är dock svår att beräkna. Under anslaget till Riksförsäkringsverket anges att socialförsäkringsadministrationens investeringsbehov för ADB-utrustning och övriga anläggningstillgångar beräknas för budgetåret 1993/94 till sammanlagt 272,3 miljoner kronor. Av beloppet avser ca 97 miljoner kronor inrättande av lokala databaser. En förutsättning för sistnämnda investering anges vara att riksdagen beslutat om sjukförsäkringsregisterlag.
Något skäl att på grund av kostnads- eller sysselsättningsaspekter inte inrätta lokala sjukförsäkringsregister kan enligt utskottets mening inte anses föreligga. Vad gäller den av motionären angivna tveksamheten rörande sekretessfrågorna som en grund för att inte inrätta lokala sjukförsäkringsregister, har konstitutionsutskottet i sitt yttrande ansett att det i detta avseende inte framkommit något som ger anledning att inte tillstyrka propositionens förslag. Socialförsäkringsutskottet har i denna del inte någon annan uppfattning än konstitutionsutskottet. Sålunda anser socialförsäkringsutskottet att lokala sjukförsäkringsregister skall inrättas, varför motion 1992/93:Sf30 avstyrks.
Lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna
Författningsreglering
Propositionen
Enligt propositionen är flera av de uppgifter som finns i ärendena hos försäkringskassorna och som föreslås bli registrerade med hjälp av ADB integritetskänsliga. De lokala sjukförsäkringsregistren blir personregister enligt 1 § datalagen (1973:289), vars bestämmelser till skydd för registrerade personers integritet blir tillämpliga på registren. Departementschefen anser att skyddet för den enskildes integritet bör förstärkas genom att man i en särskild lag reglerar frågor som hänger samman med integriteten.
I lagförslaget anges i 1 § att varje lokalkontor inom en allmän försäkringskassa med hjälp av automatisk databehandling får föra ett sjukförsäkringsregister för sitt verksamhetsområde. Med verksamhetsområde avses enligt specialmotiveringen det geografiska område som lokalkontoret verkar inom. Bestämmelsen utgår från att varje del av landet täcks av ett lokalkontor. När det gäller de ändamål för vilka ett register skall föras görs en hänvisning till de aktuella paragraferna i lagen. En särskild bestämmelse ges för sjukförsäkringsregister över sjömän.
Utskottet
Konstitutionsutskottet anser i sitt yttrande att propositionens förslag om en reglering av registerfrågorna i en särskild lag står i överensstämmelse med den målsättning som kommit till uttryck i utskottets tidigare uttalanden om lagreglering av register med känsligt innehåll. Mot denna bakgrund anser utskottet att propositionens förslag bör tillstyrkas. Socialförsäkringsutskottet har i denna fråga inte någon annan uppfattning än konstitutionsutskottet. Socialförsäkringsutskottet tillstyrker sålunda propositionens förslag i denna del.
Registerändamål
Propositionen
I propositionens lagförslag finns i 2--6 §§ bestämmelser om registerändamål.
För att hindra otillbörligt intrång i registrerade personers integritet måste enligt propositionen ändamålen med registren uttömmande anges i lagen. Ändamålsbeskrivningen i sjukförsäkringsregisterlagen kommer att utgöra ramen för registrens användning och innehåll.
Utgångspunkten för ändamålsbeskrivningen bör enligt departementschefen vara att ändamålen ges en utformning som svarar mot det konstaterade behovet av ett utvecklat ADB-stöd.
Detta innebär att ett register skall få användas för försäkringskassans handläggning av ärenden som rör sjukförsäkringsförmåner. De ärenden som avses är enligt 2 § inskrivning hos försäkringskassa, fastställande av sjukpenninggrundande inkomst samt rätt till och utbetalning av sjukpenning, sjukpenningtillägg, ersättning för merutgifter vid resor till och från arbetet och rehabiliteringersättning. Vidare avses ärenden om rätt till och utbetalning av sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd, lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän och motsvarande äldre bestämmelser. Slutligen avses även ärenden om rätt till och utbetalning av ersättning för kostnader för sjuklön som avses i 16 § lagen (1991:1047) om sjuklön samt ersättning vid tvist om sjuklön enligt 20 § samma lag.
Ett register bör även enligt 3 § få användas i försäkringskassans rehabiliteringsverksamhet.
Registret bör också enligt lagförslaget få användas för försäkringskassans förberedande åtgärder för handläggning av ärenden som avses i 2 och 3 §§. Detta innebär enligt specialmotiveringen till 4 § bl.a. att försäkringskassan kan registrera namnändringar, adressändringar och andra uppgifter som inte har anknytning till något aktuellt ärende.
Ett register skall även få användas för försäkringskassans och Riksförsäkringsverkets tillsyn, uppföljning och utvärdering av försäkringskassans verksamhet enligt 2 och 3 §§ och för framställning av statistik över den verksamheten. Slutligen skall registret få användas för försäkringskassans handläggning av ärenden om försäkring enligt 17 § lagen (1991:1047) om sjuklön samt enligt lagen (1993:16) om försäkring mot vissa semesterlönekostnader.
Användning av register i rehabiliteringsverksamhet
I lagförslaget anges i 3 § att ett sjukförsäkringsregister får användas för försäkringskassans handläggning av ärenden om rehabilitering enligt 22 kap. 3, 5 och 6 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring.
I 22 kap. 3 § lagen om allmän försäkring föreskrivs att försäkringskassan skall överta arbetsgivarens ansvar för rehabiliteringsutredning, om det finns skäl för det. Enligt 6 § i samma kapitel skall försäkringskassan upprätta en rehabiliteringsplan, om den försäkrade behöver en rehabiliteringsåtgärd för vilken rehabiliteringsersättning kan utges.
Enligt 22 kap. 5 § samma lag har försäkringskassan ansvaret för samordning av och tillsyn över de insatser som behövs för rehabiliteringsverksamheten enligt lagen.
Försäkringskassans samordning av rehabiliteringsverksamheten går ut på att se till att nödvändiga rehabiliteringsinsatser klarläggs och blir tillgängliga. I ansvaret för samordningen ingår att ge den försäkrade stöd i kontakterna med andra rehabiliteringsansvariga och att verka för att de tar aktiv del i rehabiliteringsarbetet. Enligt specialmotiveringen till 3 § lagförslaget innebär denna bestämmelse att sjukförsäkringsregistret kan användas för sådana syften. Den innebär också att kassan kan sammanställa uppgifter om rehabiliteringsbehov och rehabiliteringsåtgärder beträffande flera försäkrade i registret. På grundval av sådana sammanställningar kan det skapas en möjlighet för kassan att samordna rehabiliteringsåtgärderna. Bestämmelsen gör det även möjligt att med hjälp av registret se till att arbetsgivarna fullgör sina skyldigheter att klarlägga de anställdas behov av rehabilitering och att vidta nödvändiga åtgärder.
I propositionen föreslås att i rehabiliteringsärenden får i registret, utöver de allmänna ärendeuppgifterna, anges förekomsten av rehabiliteringsutredning, ansökan om rehabiliteringsersättning och fastställd rehabiliteringsplan. Vidare får anges förekomsten av annan utredning än rehabiliteringsutredning, dock utan att det framgår vilket slag av utredning det gäller. Arten av och tidpunkter för föreslagna, planerade eller vidtagna rehabiliteringsåtgärder får även anges. I detta avseende betonas i propositionen att endast kortfattade uppgifter behöver antecknas i registret. Olika slag av medicinska behandlingsåtgärder får inte antecknas. Det är tillräckligt att ange "medicinsk behandling".
Arbetarskyddsverkets behov av uppgifter
Utredningen pekade i sitt betänkande om lokala sjukförsäkringsregister på att det i olika sammanhang framhållits att det saknades rikstäckande statistik som gör det möjligt att regelbundet följa sjukfrånvarons utveckling och närmare analysera dess orsaker. Utredningen var dock inte beredd att föreslå att ändamålen med de lokala sjukförsäkringsregistren skulle vara att tillgodose behovet av information hos andra än Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Försäkringskassan borde däremot enligt utredningen vara oförhindrad att lämna en mer allmän information om sjukfrånvaro och annat som den får i samband med handläggningen av olika ärenden eller som Riksförsäkringsverket eller försäkringskassorna tar fram vid sin uppföljning av verksamheten. Utredningen avsåg att i sin fortsatta utredning om de centrala registren överväga om information från de lokala registren kunde samlas i ett centralt statistikregister för att användas i icke personidentifierbar form.
Arbetarskyddsstyrelsen ansåg i sitt remissyttrande att utredningens förslag i fråga om registerändamål borde utvidgas till att omfatta arbetarskyddsverkets behov. Styrelsen föreslog att registerändamålen utvidgades till att omfatta arbetarskyddverkets behov av uppgifter om sjukfrånvaron, sammanställt på arbetsställenivå, samt vissa basfakta för alla fall av misstänkta arbetsrelaterade skador.
Enligt propositionen har Arbetarskyddsverket behov av sjukfrånvarostatistik i sitt arbete, dels för att identifiera områden där det finns behov av arbetsmiljöförbättrande åtgärder, dels för att kunna följa upp risker vid enskilda arbetsställen som ett led i den rutinmässiga tillsynen. Ett sätt att få fram sådan lokal statistik som styrelsen efterlyste skulle enligt propositionen kunna vara att samla information från de lokala sjukförsäkringsregistren i ett centralt statistikregister, som då också skulle kunna ge rikstäckande statistik över sjukfrånvaron. Arbetarskyddsverkets behov av information från ett sådant register skulle sannolikt i allmänhet kunna tillgodoses i avidentifierad form.
I sitt slutbetänkande (SOU 1993:11) Socialförsäkringsregister har utredningen lagt fram förslag som innebär att utlämnande på ADB-medium av uppgifter från socialförsäkringsregister kan ske till Arbetarskyddsverket. Enligt utredningen (s. 129) kan Arbetarskyddsverket emellertid för sin verksamhet även ha behov av uppgifter som förs i de lokala sjukförsäkringsregistren. Vissa uppgifter kan enligt utredningen komma att överföras från de lokala sjukförsäkringsregistren till ett socialförsäkringsregister. Enligt utredningens förslag är det emellertid bara i begränsad utsträckning som Arbetarskyddsverket kan få tillgång till uppgifter från lokala sjukförsäkringsregister via ett socialförsäkringsregister. Socialförsäkringsregistret kommer nämligen att tillföras uppgifterna endast för att något eller några av ändamålen med det registret skall tillgodoses. Frågan om på vilket sätt verket skall få tillgång till övriga uppgifter i de lokala sjukförsäkringsregistren får enligt utredningen i stället lösas i lagstiftningsärendet om dessa register. I sammanhanget nämner utredningen att automatisk databehandling hos Arbetarskyddsverket av personuppgifter av nu avsett slag fordrar tillstånd av Datainspektionen eller stöd i författning.
I nu aktuell proposition hänvisas till att utredningen i sitt slutbetänkande inte lagt fram något förslag som helt tillgodoser Arbetarskyddsverkets behov av information från ett lokalt sjukförsäkringsregister. Enligt föredragande departementschefens mening behöver frågan om möjligheten att -- på ett eller annat sätt -- förse Arbetarskyddsverket med information från de lokala sjukförsäkringsregistren och de integritetsfrågor som sammanhänger med denna fråga ytterligare övervägas. Frågan bör på nytt aktualiseras i samband med beredningen av utredningens förslag i slutbetänkandet.
Motionerna
I motion 1992/93:Sf32 yrkande 3 av Sigge Godin m.fl. (fp, m), yrkas att riksdagen beslutar avslå propositionen i den del som omfattar rätt för de allmänna försäkringskassorna att föra uppgifter om rehabilitering i enlighet med vad i motionen anförts.
Motionärerna framhåller att trots regeringens ambitioner att begränsa mängden av uppgifter som skall registreras, så finns i förslaget vad gäller rehabiliteringsärenden otaliga undantag som kommer att innebära att oacceptabla mängder av integritetskänsliga uppgifter registreras.
Enligt motionen bör ett sjukförsäkringsregister byggas upp för försäkringskassornas allmänna ärendeuppgifter samt för sjukersättningsärenden, medan förslaget om att uppgifter för ärenden om rehabilitering får registreras bör avstyrkas. Motionärerna anser att det kommande husläkarsystemet även bör kunna innefatta ett ansvar för husläkaren att utföra rehabiliteringsutredningar. Detta medför enligt motionen ett minskat behov för försäkringskassorna att registrera uppgifter om rehabilitering i sjukförsäkringsregistren.
I motion 1992/93:Sf31 yrkande 2 av Doris Håvik m.fl. (s), yrkas att riksdagen beslutar att sjukförsäkringsregister får användas för att täcka Arbetarsskyddsverkets behov av uppgifter i sitt arbetsmiljöförebyggande arbete.
Motionärerna anser att sjukskrivningsmönstret på en arbetsplats är en viktig indikation på arbetsmiljöns tillstånd och att sådana uppgifter systematiskt måste tas till vara i ett samarbete mellan försäkringskassorna och yrkesinspektionen. På så sätt förstärks enligt motionärerna arbetet med att förbättra arbetsmiljön till gagn för rehabiliteringen av enskilda arbetstagare. Enligt motionen bör därför sjukförsäkringsregistren också användas för att täcka Arbetarskyddsverkets behov av uppgifter i dess arbetsmiljöförbättrande arbete. Detta ändamål bör också framgå av lagtexten i registerlagen.
Utskottet
I motion Sf32 yrkande 3 anses att sjukförsäkringsregister inte skall få användas i rehabiliteringsverksamhet.
Mot bakgrund av att endast kortfattade uppgifter behöver föras in i registret och att möjligheterna att använda uppgifterna som sökbegrepp har begränsats, anser konstitutionsutskottet i sitt yttrande att sjukförsäkringsregister skall få användas vid rehabiliteringsärenden på det sätt som föreslås i propositionen.
Socialförsäkringsutskottet vill för egen del framhålla att den den nya rehabiliteringslagstiftningen innebär att försäkringskassorna skall arbeta på ett mer aktivt sätt än tidigare som ett led i syftet att motverka långa sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Det är angeläget att intentionerna bakom den nya lagstiftningen realiseras. För att underlätta försäkringskassornas rehabiliteringsarbete är det viktigt att sjukförsäkringsregister får användas vid deras handläggning av dessa ärenden. En användning av registren vid denna verksamhet kommer även att medföra effektivitetsvinster.
Uppgifter i rehabiliteringsärenden kan emellertid vara känsliga. Hänsynen till den personliga integriteten har dock beaktats i propositionen. De uppgifter som får registreras i dessa ärenden har begränsats. Enligt propositionen behöver endast kortfattade uppgifter vad gäller rehabiliteringsåtgärderna anges i registret. Vidare föreslås i propositionen att uppgifter i rehabiliteringsärenden får användas som sökbegrepp endast i sådana ärenden samt för uppföljning och utvärdering av försäkringskassans verksamhet och för framställning av statistik över den verksamheten.
Med hänsyn till de begränsningar som gjorts ur integritetssynpunkt, anser utskottet att propositionens förslag om en användning av sjukförsäkringsregister även i ärenden om rehabilitering kan tillstyrkas. Motion Sf32 yrkande 3 avstyrks därför.
I motion Sf31 yrkande 2 anses att registerändamålen bör utvidgas till att omfatta Arbetarskyddsverkets behov av uppgifter.
I propositionen har anförts att frågan om möjligheten att -- på ett eller annat sätt -- förse Arbetarskyddsverket med information från de lokala sjukförsäkringsregistren och därmed sammanhängande integritetsfrågor ytterligare bör övervägas. Frågan bör på nytt aktualiseras i samband med beredningen av utredningens förslag i slutbetänkandet. Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande funnit att härvid föreligger inte anledning att nu utvidga registerändamålen på sätt som yrkas i motionen.
Socialförsäkringsutskottet delar konstitutionsutskottets uppfattning. Enligt utskottets mening bör sålunda frågan ytterligare övervägas och beredningen av utredningens slutbetänkande avvaktas. Utskottet anser därför att registerändamålen inte nu bör utvidgas på sätt som yrkas i motion Sf31 yrkande 2, varför denna motion avstyrks.
Registerinnehåll
Propositionen
I lagförslaget finns i 8--10 §§ bestämmelser om vilka personer register får innehålla uppgifter om.
Enligt 8 § får ett sjukförsäkringsregister innehålla uppgifter om den som är försäkrad enligt lagen om allmän försäkring och som genom inskrivning i försäkringskassan tillhör eller har tillhört lokalkontoret. Särskild bestämmelse ges för sjukförsäkringsregistret över sjömän.
Från denna huvudregel görs i 9 § undantag i fråga om sådana fall då ett lokalkontor gett ett annat lokalkontor i uppdrag att handlägga ett ärende. När handläggningen är avslutad skall dock uppgifterna, för att skydda den personliga integriteten, tas bort ur registret och föras över till det lokalkontor till vilket personen hör. För tillsynen, uppföljningen och utvärderingen av verksamheten hos det kontor som utfört uppdraget bör dock enligt propositionen vissa basuppgifter om uppdragsärendet finnas kvar i det kontorets register.
Ett sjukförsäkringsregister får även enligt 10 § lagförslaget innehålla uppgifter om den som i andra fall än som avses i 8 och 9 §§ förekommer eller har förekommit i ärenden hos den som för registret. Enligt specialmotiveringen är bestämmelsen tillämplig på vissa arbetsskadeärenden och på ärenden beträffande försäkrade som är under 16 år.
I 11--15 §§ lagförslaget anges vilka uppgifter som får finnas i ett sjukförsäkringsregister i fråga om personer som avses i 8--10 §§.
För det första måste enligt propositionen vissa allmänna uppgifter finnas i sjukförsäkringsregistren. Dessa anges i 11 § lagförslaget och utgörs av personnummer, namn, adress, telefonnummer, medborgarskap, folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort, sjukpenninggrundande inkomst, årsarbetstid och karenstid.
För handläggningen av sjukersättningsärenden behövs utöver de allmänna ärendeuppgifterna vissa andra uppgifter i registren. Dessa anges under tio punkter i 12 § lagförslaget.
Utöver de uppgifter som angavs i utredningens förslag har i propositionen föreslagits att arbetsgivarens personnummer eller organisationsnummer skall få antecknas i registret och vidare att uppgift om anledning till att ett ersättningsärende avslutats skall få anges i registret.
I ärenden om rehabilitering får enligt propositionen register dessutom innehålla vissa ytterligare uppgifter. Dessa anges under tre punkter i 13 § lagförslaget.
Vad gäller uppgifter om arten av föreslagna, planerade eller vidtagna rehabiliteringsåtgärder anförs i propositionen att dessa uppgifter är av stor betydelse för försäkringskassornas rehabiliteringsverksamhet, men att de emellertid är känsliga. Det framhålls dock som tidigare nämnts att vad som behöver antecknas i ett register endast är kortfattade uppgifter. Bl.a. får enligt specialmotiveringen antecknas vem som har ansvaret för en åtgärd, t.ex. länsarbetsnämnden. Olika slag av medicinska behandlingsåtgärder får inte antecknas, utan det är tillräckligt att ange "medicinsk behandling". Den närmare informationen om åtgärderna får hämtas ur handlingarna i ärendet.
I 14 § lagförslaget anges under fem punkter vad som får antecknas i ett register utöver de uppgifter som har räknats upp i 11--13 §§.
Enligt 15 § gäller viktiga inskränkningar vid anteckning i ett register av uppgifter som får anges enligt 11--14 §§. En anteckning får sålunda inte innehålla uppgifter om vissa känsliga förhållanden. Syftet med inskränkningarna är enligt specialmotiveringen att hindra att sådana förhållanden framgår av ett register.
Sådana känsliga förhållanden som avses är att den som uppgiften avser misstänks eller har dömts för brott, avtjänar eller har avtjänat straff, undergår eller har undergått annan påföljd för brott eller är eller har varit föremål för annat tvångsingripande för vård eller omsorg. Andra känsliga förhållanden som anges i paragrafen är diagnos och sjukdomsorsak, omdömen eller annan värderande upplysning i fråga om den registrerade. Inskränkningarna enligt paragrafen gäller inte uppgift som antecknats med stöd av 14 § punkt 4, dvs. uppgift om försäkringskassans och domstols avgörande såvitt avser utgången och de bestämmelser som har tillämpats samt förekomsten av överklagande av sådant avgörande.
Uppgifter om diagnos och sjukdomsorsak
I utredningens betänkande om lokala sjukförsäkringsregister anfördes att försäkringskassan måste känna till diagnosen eller sjukdomsorsaken för att bedöma om sjukdom föreligger. Uppgifterna hämtas i första hand från den försäkran för sjukpenning som den försäkrade skrivit under resp. det intyg eller utlåtande läkaren utfärdat. I enstaka fall kan uppgifterna behöva kompletteras. Uppgifterna är enligt utredningen även av betydelse vid bedömningen av arbetsförmågan.
Om försäkringskassorna i fortsättningen skall kunna uppfylla kravet på produktivitetsökning samtidigt som de fullgör sina nya uppgifter måste de enligt utredningen ha tillgång till ett teknikstöd som medger att de vid handläggningen av sjukpenningärenden i regel inte behöver ta fram sjukförsäkringsakter. Utredningen hade förståelse för att människor kan bli oroliga om så känsliga uppgifter som diagnos och sjukskrivningsperioder finns samlade i ett dataregister. Här ville dock utredningen framhålla att i den mån man begränsar åtkomsten till uppgifterna i ett lokalt dataregister och likaså begränsar möjligheterna att lämna ut uppgifter ur registret på ADB-medium kan uppgifterna vara mer skyddade mot obehörig åtkomst i ett dataregister än om läkarintyg och andra handlingar förvaras i kortlådor som står framme på lokalkontoret.
För att säkra kvaliteten på innehållet i registret ansåg utredningen att vad som skulle registreras när det gällde medicinska förhållanden är den försäkrades egna uppgifter, dvs. den diagnos eller sjukdomsorsak som angivits på försäkran, läkarintyg eller läkarutlåtande. Utredningen ansåg inte att man vid handläggningen av sjukpenningärenden skall få sammanställa uppgifter med utgångspunkt i diagnosen eller sjukdomsorsaken. Gallring av uppgifter om diagnos och sjukdomsorsak föreslogs ske redan efter tre år.
Datainspektionen anförde som ovan nämnts i sitt remissyttrande att uppgifter om diagnos och sjukdomsorsak endast borde få registreras under förutsättning av att uppgifterna inte används som sökbegrepp annat än i rehabiliteringsärenden samt för framställning av statistik som inte avslöjar enskilds identitet.
Enligt propositionen är det en mycket angelägen uppgift att se till att intentionerna som ligger bakom den nya rehabiliteringslagstiftningen realiseras. Intresset av att försäkringskassornas arbete blir så effektivt som möjligt får dock inte leda till allvarliga inskränkningar i enskildas personliga integritet. Denna intressekonflikt gör sig enligt propositionen särskilt starkt gällande i fråga om diagnosregistrering. Enligt propositionen måste en avvägning göras mellan å ena sidan effektivitetsvinster vad gäller arbetsmiljöuppföljning och rehabilitering och å andra sidan de olägenheter för den personliga integriteten som en registrering på ADB-medium av så känsliga uppgifter skulle medföra. Enligt departementschefen skall, såsom anfördes redan i kompletteringspropositionen våren 1992 (prop. 1991/92:150 bil. I:3) vid en sådan avvägning hänsynen till den personliga integriteten överväga. Utredningsförslaget bör därför enligt hans mening inte realiseras på denna punkt.
Uppgift om läkares eller annan intygsgivares namn och telefonnummer
Utredningen ansåg att det vid prövningen av om den försäkrade vid längre sjukfall skall få sjukpenning kunde vara av betydelse för försäkringskassan att ha uppgift om vilken läkare eller annan intygsgivare som har utfärdat intyg eller utlåtande. Handläggningen underlättades om dennes namn fanns i registret och det blev också lättare att ta kontakt om telefonnummer fanns med i registret.
Om man genomförde begränsningar av möjligheten att använda dessa uppgifter som sökbegrepp och dessutom en tidig gallring, var enligt utredningen en registrering av läkares namn och telefonnummer inte ett otillbörligt intrång i deras personliga integritet. Denna bedömning gjordes med utgångspunkt från vad registret i övrigt skulle få innehålla enligt utredningens förslag.
Enligt propositionen innebär förslaget om att diagnosregistrering inte skall få förekomma att behovet av att ange uppgifter om läkare och annan intygsgivare i ett sjukförsäkringsregister väsentligt minskar. En registrering av namnen innebär också en viss risk för att en enskild försäkrads sjukdom eller i vart fall art av sjukdom indirekt skulle kunna identifieras. Av dessa skäl föreslås att utredningens förslag inte genomförs.
Företagshälsovårdstillhörighet
När det gällde behovet av uppgifter i rehabiliteringsärenden föreslog utredningen bl.a. att uppgift om den företagshälsovård som den försäkrade tillhör skulle få anges i registret.
I propositionen anses en sådan uppgift inte vara absolut nödvändig för en effektiv ärendehandläggning hos försäkringskassan. Även om denna typ av uppgift inte hör till det mest integritetskänsliga slaget av uppgifter bör den därför enligt propositionen kunna avvaras i sjukförsäkringsregistren.
Motionen
I motion 1992/93:Sf31 yrkande 1 av Doris Håvik m.fl. (s) yrkas att riksdagen beslutar att uppgifter om diagnos och sjukdomsorsak, läkares och annan intygsgivares namn och telefonnummer samt den företagshälsovård som den försäkrade tillhör skall införas i sjukförsäkringsregistret.
Motionärerna anser att med de begränsningar av registerinnehållet som föreslås i propositionen är det risk för att man tvingas föra ett manuellt register vid sidan av det ADB-baserade registret. De integritetsskäl som anförts för att begränsa innehållet i de föreslagna registren väger, enligt motionärerna, inte särskilt tungt mot bakgrund av att nuvarande manuella register utgör en betydligt större integritetsrisk än ett väl skyddat datasystem. Enligt motionärerna måste en rimlig avvägning göras mellan den enskildes integritet och den allmänna försäkringens behov.
Enligt motionärerna har uppgifter om diagnos utomordentlig betydelse för kassornas handläggning av sjukpenning- och rehabiliteringsärenden. Uppgifterna behövs enligt motionen för att de försäkrade skall kunna få en effektiv och snabb hjälp tillbaka i arbete. Vidare kan försäkringskassorna via diagnosregistrering få möjligheter att spåra särskilt frekventa diagnoser hos vissa arbetsgivare, inom vissa branscher eller inom vissa geografiska områden. Med denna kunskap kan man ta initiativ till åtgärder för att förbättra situationen. Enligt motionen bör därför den paragraf i lagförslaget som behandlar registerinnehållet kompletteras på den här punkten.
Det är enligt motionärerna uppenbart att handläggningen av ett försäkringsärende underlättas av om den behandlande läkaren finns registrerad. Enligt motionen behöver lagförslaget kompletteras även i det här avseendet. Vidare anses att uppgift om vilken företagshälsovård som en person tillhör bör ingå i sjukförsäkringsregister framför allt därför att den utgör ett viktigt underlag för åtgärder för att förbättra arbetsmiljön.
Utskottet
Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande ansett att uppgifter om diagnos och sjukdomsorsak, läkares eller annan intygsgivares namn och telefonnummer samt företagshälsovårdstillhörighet inte bör registreras.
Socialförsäkringsutskottet anser att ett utbyggt lokalt datorstöd är erforderligt för att åstadkomma en rationell och effektiv ärendehandläggning hos försäkringskassan. Intresset av att försäkringskassornas arbete blir så effektivt som möjligt får dock inte leda till allvarliga inskränkningar i enskildas personliga integritet. Vad gäller frågan om diagnosregistrering måste här, såsom anförts i propositionen, en avvägning göras mellan å ena sidan effektivitetsvinster vad gäller arbetsmiljöuppföljning och rehabilitering och å andra sidan de olägenheter för den personliga integriteten som en registrering på ADB-medium av så känsliga uppgifter skulle medföra. Socialförsäkringsutskottet delar, i likhet med konstitutionsutskottet, propositionens bedömning att vid en sådan avvägning skall hänsynen till den personliga integriteten överväga. Uppgifter om diagnos och sjukdomsorsak bör därför inte få införas i sjukförsäkringsregister.
Detta innebär att behovet av att ange uppgifter om läkare eller annan intygsgivares namn och telefonnummer minskar. Såsom anförts i propositionen kan en registrering av namnen också innebära en viss risk för att en enskild försäkrads sjukdom -- eller i vart fall art av sjukdom -- indirekt skulle kunna identifieras. Det anförda utgör enligt utskottet skäl för att uppgifterna i fråga inte skall registreras.
Vad gäller uppgift om vilken företagshälsovård som den försäkrade tillhör delar utskottet propositionens bedömning att en sådan uppgift inte är absolut nödvändig för en effektiv ärendehandläggning hos försäkringskassan och att den därför bör kunna avvaras i sjukförsäkringsregistren.
Mot bakgrund av det anförda avstyrks motion Sf31 yrkande 1.
Utlämnande av uppgifter på ADB-medium
Propositionen
I lagförslaget anges uttömmande i 17--18 §§ i vilka fall uppgfter i ett lokalt sjukförsäkringsregister skall få lämnas ut på ADB-medium.
Uppgifter får lämnas ut på detta medium till ett annat lokalkontor när den försäkrade genom inskrivning hos försäkringskassa skall tillhöra det kontoret eller om uppgifterna annars behövs där i ett ärende som gäller den försäkrade. Vidare får utlämnande ske till Riksförsäkringsverket när det gäller uppgifter som behövs där för verkställighet av beslut i ärenden som handläggs med stöd av de lokala sjukförsäkringsregistren, andra administrativa åtgärder i sådana ärenden, uppdatering av verkets sjukförsäkringsregister som underlag för försäkringskassans beslut i ärenden om ersättningar och förmåner som handläggs utan stöd av lokalt sjukförsäkringsregister samt verkets handläggning av yrkesskadeärenden.
I övrigt får utlämnande endast ske till försäkringskassans centralkontor och Riksförsäkringsverket för tillsyn, uppföljning och utvärdering av den ärendehandläggning hos försäkringskassan för vilken ett sjukförsäkringsregister får användas samt för framställning av statistik över den verksamheten.
I det senare avseendet angavs i utredningens betänkande att för uppföljningen och utvärderingen samt för framställningen av statistik fordras information ur sjukförsäkringsregistret. I regel kan detta behov enligt utredningen tillgodoses genom uppgifter som inte kan hänföras till enskilda personer. Det kan emellertid förekomma fall då studier måste göras på material som inte är avidentifierat. För dessa fall bör enligt utredningen öppnas en möjlighet att lämna ut uppgifter i sjukförsäkringsregister på ADB-medium. Utredningen ansåg dock att av integritetsskäl borde inte ett regelmässigt utlämnande tillåtas, utan i stället borde det överlåtas på regeringen att från fall till fall besluta i frågan om utlämnande av uppgifterna.
Datainspektionen anförde i sitt remissyttrande att man hade förståelse för utredningens tankar att stor restriktivitet borde iakttas vid utlämnande av uppgifter på ADB-medium från registren och att man därför lagt beslutanderätten på regeringen. Inspektionen ville emellertid framhålla att den föreslagna bestämmelsen endast reglerade formen för utlämnande och att det finns en viss fara med en sådan reglering. Ett beslut av regeringen kan enligt inspektionen nämligen under vissa förutsättningar få till följd att ett s.k. statsmaktsregister får anses bli inrättat. Enligt inspektionen hade utredningen säkerligen inte avsett detta, varför det på vanligt sätt kommer att krävas att mottagaren har tillstånd att hantera uppgifterna med hjälp av ADB. Enligt Datainspektionen borde de föreslagna bestämmelserna i ifrågavarande avseende utgå i avvaktan på utredningens fortsatta arbete.
Enligt propositionen torde, som utredningen anfört, informationsbehovet för nu aktuell verksamhet ofta kunna tillgodoses genom avidentifierade uppgifter. Det kan emellertid förekomma att studier måste göras på material som inte är avidentifierat. I likhet med utredningen anses i propositionen att det bör finnas en möjlighet att lämna ut uppgifter i ett lokalt sjukförsäkringsregister på ADB-medium till resp. centralkontor och till Riksförsäkringsverket. Då registren enligt propositionens förslag också skall få användas för centralkontorens och Riksförsäkringsverkets tillsyn över den registerstödda ärendehandläggningen hos lokalkontoren, bör enligt propositionen överföring av uppgifter på ADB-medium även kunna få ske för detta ändamål.
Enligt propositionen bör den av utredningen föreslagna ordningen att utlämnande på ADB-medium skulle få ske efter en behovsprövning av regeringen för särskilda fall inte genomföras. I detta sammanhang anförs i propositionen att hänsynen till den enskilde bör bli tillgodosedd i tillräcklig utsträckning genom att det som en följd av 7 kap. 16 § sekretesslagen och bestämmelserna i datalagen kommer att krävas att Riksförsäkringsverket och centralkontoren har tillstånd av Datainspektionen -- om det inte följer av lag eller förordning -- att ADB-behandla uppgifterna för att utlämnande skall kunna ske. Att det i den föreslagna registerlagen tas in en bestämmelse om att utlämnande får ske på ADB-medium innebär enligt propositionen således inte i sig att Riksförsäkringsverket och centralkontoren fått sådant tillstånd.
Motionen
I motion 1992/93:Sf32 av Sigge Godin m.fl. (fp, m), yrkande 1, yrkas att riksdagen beslutar att uppgifter som skall överföras centralt skall vara avidentifierade då dessa skall användas för utvärdering, uppföljning och statistik i enlighet med vad i motionen anförts.
Motionärernas uppfattning är att det torde vara mer vanligt vid uppföljning, utvärdering och statistik att uppgifterna som inhämtas lokalt inte behöver innehålla personuppgifter. Vid de fall där detta anses hindrande för Riksförsäkringsverkets verksamhet får man ansöka hos regeringen om tillåtelse att föra register med personuppgifter. Detta skall enligt motionen också tydligt motiveras och tidsbegränsas.
Utskottet
Vad gäller utlämnande av uppgifter på ADB-medium för uppföljning, utvärdering, tillsyn och framställning av statistik har konstitutionsutskottet i sitt yttrande ansett att propositionens förslag bör tillstyrkas.
Av såväl utredningen som propositionen har framgått att arbetet med uppföljning, utvärdering och framställning av statistik i allmänhet torde kunna klaras med avidentifierade uppgifter, men att det kan förekomma att det måste göras studier på material som inte är avidentifierat. Mot bakgrund härav delar socialförsäkringsutskottet propositionens bedömning att det även för detta arbete -- och då även för centralkontorens och Riksförsäkringsverkets tillsyn -- bör finnas en möjlighet att lämna ut uppgifter i sjukförsäkringsregister på ADB-medium. Motion Sf32 yrkande 1 avstyrks därför.
Information
Propositionen
I propositionen föreslås att försäkringskassan skall ha en skyldighet att informera de försäkrade om sjukförsäkringsregistret. Omfattningen av informationen anges i 21 § i propositionens lagförslag. Informationen skall innehålla upplysning om ändamålen med registret, de uppgifter som registret får innehålla, de sekretess- och säkerhetsbetämmelser som gäller för registret, rätten att få registerutdrag och rättelse till stånd enligt datalagen samt de begränsningar i fråga om terminalåtkomst, utlämnande av uppgifter på ADB-medium, sökbegrepp och bevarande av uppgifter som gäller för registret. Enligt specialmotiveringen behöver informationen inte ges individuellt till varje försäkrad utan kan ske genom t.ex. annonser, broschyrer eller anslag i lokalkontorets lokaler. Informationsskyldigheten bör enligt propositionen ligga på den registeransvariga försäkringskassan.
Utredningens förslag innehöll inte någon bestämmelse om information till de försäkrade. Datainspektionen ansåg i sitt remissyttrande att registerlagen borde kompletteras med en sådan bestämmelse.
Datalagsutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1993:10) En ny datalag bl.a. föreslagit en underrättelseskyldighet när personuppgifter samlas in från en enskild. Underrättelsen skall bl.a omfatta namn och adress på den persondataansvarige. Bestämmelsen skall dock inte gälla i den mån ett fullgörande av underrättelseskyldigheten skulle försvåra eller hindra en myndighets verksamhet för kontroll eller annan tillsyn. Vidare har utredningen föreslagit att behandling av personuppgifter endast får ske under vissa förutsättningar, bl.a. om den enskilde har samtyckt till behandlingen. Utredningen föreslår också att en myndighet inte utan samtycke av den enskilde skall kunna försälja personuppgifter som behandlas annat än i enlighet med lag, förordning eller särskilt beslut av regeringen. Innan samtycke lämnas skall enligt förslaget den enskilde ha fått del av uppgift om bl.a. namn och adress på den persondataansvarige.
Motionen
I motion 1992/93:Sf32 yrkande 4 av Sigge Godin m.fl. (fp, m) yrkar motionärerna att riksdagen skall besluta att i lagen skall införas uppgift om vem som är registeransvarig i enlighet med vad som i motionen anförts. I motionen hänvisas till att Datalagsutredningens betänkande innehåller förslag om att information om ett dataregister skall innehålla uppgifter om vem som för registret. Motionärerna anser att detta är en självklar del varför lagförslagets 21 § bör utökas med bestämmelse om detta.
Utskottet
Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande ansett det lämpligt att det av den registeransvariga försäkringskassans information till de försäkrade framgår att registeransvaret ligger hos denna kassa. Konstitutionsutskottet har emellertid inte ansett att det finns anledning att i lagen ta in en bestämmelse om detta. Socialförsäkringsutskottet delar konstitutionsutskottets bedömning. Socialförsäkringsutskottet anser sålunda att 21 § i propositionens lagförslag inte bör utökas på sätt som yrkats i motion Sf32 yrkande 4, varför denna motion avstyrks.
Lagförslaget i övrigt
Utskottet tillstyrker propositionens lagförslag i övrigt.
Rapportering av korta sjukfall
Gällande bestämmelser
Enligt 12 § lagen (1991:1047) om sjuklön är en arbetsgivare skyldig att till den allmänna försäkringskassan anmäla sjukdomsfall som har gett arbetstagare rätt till sjuklön, om sjukperioden och anställningen fortsätter efter sjuklöneperiodens utgång. Anmälan skall göras inom sju dagar. Arbetsgivare skall vidare lämna uppgift om sådana kortare sjukdomsfall för vilken den anställde varit berättigad till sjuklön. Uppgifterna skall lämnas till Riksförsäkringsverket med hjälp av automatisk databehandling eller skriftligen till allmän försäkringskassa senast vid utgången av kalendermånaden efter den under vilken sjuklöneperioden löpt ut.
Motionen
I motion 1992/93:Sf32 yrkande 2 av Sigge Godin m.fl. (fp, m) begärs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att slopa arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet gentemot Riksförsäkringsverket vad gäller de sjukfall som avslutats inom sjuklöneperioden.
Enligt motionen bör arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet gentemot försäkringskassan m.fl. begränsas till att enbart avse det nödvändigaste. Därför bör arbetsgivarna enligt motionärerna bara rapportera dem som efter 14 dagar fortfarande är sjuka. För att tillgodose behovet av statistik kan enligt motionen stickprov mycket väl göras för att få kunskap om sjuktalets utveckling.
Utskottet
Vid riksdagens beslut (prop. 1990/91:181, bet. 1990/91:SfU18) om att införa lagen om sjuklön avslogs motioner med begäran om att uppgifter om korta sjukfall inte skulle rapporteras. Utskottet anförde i denna fråga att det var av mycket stor betydelse att en så grundläggande förändring av systemet för ersättning vid sjukdom som sjuklöneförslaget innebar följdes upp, och att möjligheter fanns att värdera förändringen. Detsamma gällde även i övrigt förändringar i fråga om befolkningens hälsa och ohälsa. En rapportering även av korta sjukfall behövdes därför enligt utskottets mening. Utskottet ansåg vidare att den föreslagna rapporteringsskyldigheten var så administrativt enkel som kunde begäras.
I sitt av riksdagen godkända betänkande 1991/92:SfU5 vidhöll utskottet med anledning av ett nytt motionsyrkande i frågan sin tidigare uppfattning om nödvändigheten av att sjukfallen rapporteras. Utskottet framhöll då att för att uppgifterna till statistiken skall bli så heltäckande som möjligt är det dock viktigt att rapporteringsskyldigheten inte blir administrativt betungande. Utskottet utgick liksom tidigare från att regeringen och Riksförsäkringsverket noga följde utvecklingen och vid behov vidtog åtgärder för att förenkla administrationen.
Tidigare under innevarande riksmöte har en motion av liknande innehåll som den nu aktuella behandlats i utskottets betänkande 1992/93:SfU14. I betänkandet redogjordes för Riksförsäkringsverkets rapport till regeringen, RFV anser 1992:5 Uppföljning av genomförandet av de nya reglerna 1992-01-01 om sjuklön och rehabilitering, som innefattade en granskning av hur de nya reglerna tillämpats. Utskottet såg ingen anledning för riksdagen att frångå sitt tidigare ställningstagande, varför motionen avstyrktes. Riksdagen följde utskottet.
Utskottet finner inte skäl att nu frångå sin nyligen redovisade uppfattning om att en rapportering behövs även av korta sjukfall. Om behov finns av ytterligare förenklingar av administrationen, förutsätter utskottet liksom tidigare att regeringen och Riksförsäkringsverket vidtar de åtgärder som är påkallade. Utskottet avstyrker sålunda bifall till motion Sf32 yrkande 2.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande lokala sjukförsäkringsregister att riksdagen avslår motion 1992/93:Sf30,
2. beträffande Arbetarskyddsverkets behov av uppgifter att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Sf31 yrkande 2 antar regeringens förslag till lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna såvitt avser 5 §, res. 1 (s)
3. beträffande registerinnehåll att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Sf31 yrkande 1 antar regeringens förslag till lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna såvitt avser 12, 14, 15, 18 och 19 §§, res. 2 (s)
4. beträffande information till de försäkrade att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Sf32 yrkande 4 antar regeringens förslag till lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna såvitt avser 21 §, res. 3 (nyd)
5. beträffande lagförslaget i övrigt att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Sf32 yrkandena 1 och 3 antar regeringens förslag till lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna till den del förslaget inte berörs under momenten 2--4 ovan,
6. beträffande rapportering av korta sjukfall att riksdagen avslår motion 1992/93:Sf32 yrkande 2.
Stockholm den 18 maj 1993
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Gullan Lindblad
I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Doris Håvik (s), Margit Gennser (m), Börje Nilsson (s), Lena Öhrsvik (s), Hans Dau (m), Nils-Olof Gustafsson (s), Pontus Wiklund (kds), Arne Jansson (nyd), Margareta Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Liselotte Wågö (m), Widar Andersson (s), Rune Backlund (c) och Märtha Gårdestig (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Arbetarskyddsverkets behov av uppgifter (mom. 2)
Doris Håvik, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof Gustafsson, Margareta Israelsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "I propositionen" och slutar med "motion avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening kan sjukförsäkringsregistren ge värdefulla uppgifter när det gäller möjligheten att förebygga uppkomsten av sjukdomar och göra förbättringar i arbetsmiljön. Sjukskrivningsmönstret på en arbetsplats är en viktig indikation på arbetsmiljöns tillstånd, och sådana uppgifter måste enligt utskottet systematiskt tas till vara i ett samarbete mellan försäkringskassan och yrkesinspektionen. På så sätt förstärks arbetet med att förbättra arbetsmiljön så att färre skador uppstår samt att rehabiliteringen av enskilda underlättas. I sitt arbetsmiljöförbättrande arbete har Arbetarskyddsverket behov av uppgifter från de lokala sjukförsäkringsregistren avseende sjukfrånvaron vid arbetsställena. För att tillgodose detta behov anser utskottet, i likhet med vad som anförs i motionen, att ett sjukförsäkringsregister även skall få användas för detta ändamål. Det är enligt utskottets mening viktigt att detta redan nu anges i lagen. Om denna utökning av registerändamålen medför att behov uppstår av ändringar i lagen i övrigt, utgår utskottet från att regeringen återkommer med förslag i dessa delar.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande Arbetarskyddsverkets behov av uppgifter att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Sf31 yrkande 2 antar regeringens förslag till lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna såvitt avser 5 § med den ändringen att paragrafen erhåller i bilaga3 som Reservanternas förslag betecknade lydelse.
2. Registerinnehåll (mom. 3)
Doris Håvik, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof Gustafsson, Margareta Israelsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Socialförsäkringsutskottet anser" och på s. 16 slutar med "motion Sf31 yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Ändamålet med lokala sjukförsäkringsregister är att underlätta och effektivisera handläggningen av frågor angående enskilda människors sjukdomar och rehabilitering. Uppgifter om diagnos och sjukdomsorsak har stor betydelse för kassornas handläggning av sjukpenning- och rehabiliteringsärenden, och behovet av dessa uppgifter har ökat under senare tid. Uppgifterna behövs för att de försäkrade skall kunna få en effektiv och snabb hjälp tillbaka i arbete. Det ligger således både i den försäkrades och i försäkringskassans intresse att registren innehåller uppgifter om diagnos.
Enligt Riksförsäkringsverkets rapport medför ett förbud mot diagnosregistrering att stödet till rehabiliteringsarbetet försvagas. För att kunna uppfylla kravet på produktivitetsökning och för att kunna fullgöra sina nya arbetsuppgifter behövde försäkringskassorna enligt utredningen tillgång till ett teknikstöd som medger att de vid handläggningen av sjukpenningsärenden i regel inte behöver ta fram sjukförsäkringsakter. Genom begränsningar i åtkomsten till uppgifterna och av möjligheten att lämna ut uppgifter på ADB-medium kunde enligt utredningen uppgifterna vara mer skyddade mot obehörig åtkomst i ett dataregister än om läkarinyg och andra handlingar förvaras i kortlådor som står framme på lokalkontoret.
Utskottet har ovan konstaterat att det föreligger ett behov av att i sjukförsäkringsregistren få föra in uppgifter om diagnos och sjukdomsorsak. Uppgifterna är dock känsliga och det är därför viktigt att tillse att den enskildes integritet skyddas. En avvägning måste, såsom anförts i propositionen, göras mellan effektivitetsvinsterna och de olägenheter för den personliga integriteten som en registrering på ADB-medium av så känsliga uppgifter kan medföra. Vid en sådan avvägning bör dock enligt utskottets mening beaktas att uppgifterna måste anses vara mer skyddade mot obehörig åtkomst i ett dataregister än i ett manuellt register. Mot bakgrund härav och med hänsyn till de begränsningar i fråga om åtkomst till och utlämnande av uppgifter som föreslagits i propositionen delar utskottet motionärernas uppfattning att uppgifter om diagnos och sjukdomsorsak skall få föras in i sjukförsäkringsregister.
Uppgifterna bör enligt utskottets mening få användas som sökbegrepp, men bara i rehabiliteringsärenden samt för uppföljning och utvärdering av sådan verksamhet som avses i 2 och 3 §§ lagförslaget och för framställning av statistik över den verksamheten.
Utskottet delar också motionärernas uppfattning om att handläggningen av försäkringsärenden underlättas av att det i registret finns uppgift om vilken läkare eller annan intygsgivare som har utfärdat intyg eller utlåtande samt dennes telefonnummer. Betydelsen av detta blir ännu större när diagnosregistrering får ske i registret. Utskottet anser således att uppgifterna bör få tas in i registret.
Utredningen ansåg att försäkringskassan inte hade något behov av att använda uppgiften som sökbegrepp. Användningen av uppgiften som sökbegrepp kunde därför förbjudas. Av integritetshänsyn ansågs ett sådant förbud dock inte kunna vara absolut. Utredningen föreslog att uppgifterna endast skulle få användas som sökbegrepp för framställning av utdrag enligt 10 § datalagen. Enligt denna paragraf skall den registeransvarige på begäran av enskild så snart det kan ske underrätta denne antingen om innehållet i personuppgift som ingår i personregistret och innefattar upplysning om honom eller om att sådana uppgifter inte förekommer i registret.
Utskottet anser att det finns behov av att uppgifterna om läkares eller annan intygsgivares namn och telefonnummer får användas som sökbegrepp. Detta gäller främst i det rehabiliteringsarbete som försäkringskassan numera har en mer aktiv roll i än tidigare. En begränsning av möjligheten att använda uppgifterna som sökbegrepp bör göras till rehabiliteringsärenden samt för arbetet med uppföljning och utvärdering och framställning av statistik.
Uppgift om den företagshälsovård som den försäkrade tillhör utgör bl.a. ett viktigt underlag för åtgärder för att förbättra arbetsmiljön. Enligt utskottets mening bör, såsom motionärerna yrkat, även denna uppgift få tas in i registret. Utskottet anser att uppgiften, i enlighet med utredningens förslag, bör få användas som sökbegrepp bara i rehabiliteringsärenden samt för uppföljning och utvärdering av sådan verksamhet som avses i 2 och 3 §§ lagförslaget och för framställning av statistik över den verksamheten.
Att diagnos och sjukdomsorsak får tas in i registret innebär att de inskränkningar som enligt 15 § lagförslaget skall gälla vid anteckning i ett register inte skall omfatta dessa uppgifter.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande registerinnehåll att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Sf31 yrkande 1 antar regeringens förslag till lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna såvitt avser 12, 14, 15, 18 och 19 §§, med den ändringen att dessa paragrafer erhåller i bilaga 4 som Reservanternas förslag betecknade lydelse.
3. Information till de försäkrade (mom. 4)
Arne Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Konstitutionsutskottet har i" och slutar med "motion avstyrks" bort ha följande lydelse:
Med registeransvarig avses enligt 1 § datalagen den för vars verksamhet personregister förs, om han förfogar över registret. Ett sjukförsäkringsregister skall enligt propositionens förslag få användas för vissa ändamål. De uppgifter som skall få föras in i registret är till stor del känsliga ur integritetssynpunkt. För att öka skyddet för den personliga integriteten har i propositionen föreslagits begränsningar bl.a. vad gäller utlämnande av uppgifter på ADB-medium och möjligheten att använda uppgifterna som sökbegrepp. Den registeransvariga försäkringskassans information skall bl.a. innehålla upplysning om registerändamålen och de nu nämnda begränsningarna.
Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande ansett att det kan vara lämpligt att det av den registeransvariga försäkringskassans information även framgår att registeransvaret ligger hos denna försäkringskassa, men att det inte finns anledning att ta in en bestämmelse om detta i lagen. Informationen skall enligt lagförslaget vara omfattande. Mot bakgrund härav och med hänsyn till de upplysningar som informationen skall innehålla, anser socialförsäkringsutskottet att det även skall framgå vem som är registeransvarig. Utskottet delar motionärernas uppfattning att detta skall anges i lagen.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande information till de försäkrade att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Sf32 yrkande 4 antar regeringens förslag till lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna såvitt avser 21 §, med den ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 5 som Reservantens förslag betecknade lydelse.
Särskilt yttrande
Rapportering av korta sjukfall (mom. 6)
Arne Jansson (nyd) anför:
Att korta och återkommande sjukperioder kommer att minska bör bli en effekt av det förändrade ansvaret mellan arbetsgivare och försäkringskassan beträffande de korta sjukfallen. I vart fall torde arbetsgivarnas motivation till detta nu ha blivit större. Mot bakgrund av den effektivisering av administrationen som reformen inneburit, måste också arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet kunna begränsas till enbart det nödvändigaste. Det är därför viktigt att regeringen och Riksförsäkringsverket strävar efter att kunna förenkla administrationen ytterligare.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Berith Eriksson (v) anför:
Arbetarskyddsverkets behov av uppgifter (mom. 2)
Jag ansluter mig till reservation 1.
I propositionen framlagt lagförslag
Bilaga 1
Konstitutionsutskottets yttrande
1992/93:KU6y
Bilaga 2
Sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna (prop. 1992/93:193 jämte motioner)
Till socialförsäkringsutskottet
Socialförsäkringsutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1992/93:193 om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna samt motioner som väckts med anledning av propositionen. Tre motioner har väckts, nämligen 1992/93:Sf30--32.
Konstitutionsutskottet begränsar sitt yttrande till de frågor som berör utskottets ansvarsområde. Vad gäller motionerna behandlar utskottets yttrande motion 1992/93:Sf30 av Sten Söderberg (-) till viss del, motion 1992/93:Sf31 av Doris Håvik m.fl. (s) samt motion 1992/93:Sf32 av Sigge Godin m.fl. (fp, m) såvitt avser yrkandena 1, 3 och 4.
Utskottet
Propositionen m.m.
Propositionen grundar sig i huvudsak på ett förslag som i februari 1991 lades fram av Utredningen om socialförsäkringsregisterlag i delbetänkandet (SOU 1991:9) Lokala sjukförsäkringsregister. Utredningen har sedermera i mars 1993 avlämnat sitt slutbetänkande (SOU 1993:11) Socialförsäkringsregister, i vilket lämnas förslag till författningsreglering för de centrala dataregistren inom socialförsäkringsområdet. Detta senare betänkande remissbehandlas för närvarande.
Utredningens förslag om sjukförsäkringsregister remitterades bl.a. till Datainspektionen för yttrande. Inspektionen ansåg i sitt remissyttrande att utredningen lagt ned ett förtjänstfullt arbete med att söka lösa de integritetsfrågor lokala sjukförsäkringsregister väcker. Inspektionen konstaterade att regleringen av socialförsäkringsregistren emellertid skulle bli ofullständig, eftersom utredningen ännu inte behandlat frågan hur personregistreringen i övrigt inom socialförsäkringsadministrationen skall utformas. Inspektionen godtog för sin del att lokala sjukförsäkringsregister inrättades, om utredningens förslag kompletterades i vissa angivna avseenden.
Datainspektionen avgav även yttrande enligt 2 a § datalagen över förslaget till lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna. Inspektionen vidhöll att det vore en fördel att avvakta utredningens slutbetänkande, men konstaterade emellertid med tillfredsställelse att inspektionens huvudsynpunkter i remissyttrandet tillgodosetts genom att särskilt känsliga personuppgifter enligt 15 § lagförslaget inte får föras in i registret. Datainspektionen godtog därför att lokala sjukförsäkringsregister inrättas i enlighet med förslaget.
I den nu aktuella propositionen föreslår regeringen att registerhanteringen inom den allmänna sjukförsäkringen på lokal nivå lagregleras. Enligt departementschefen bör skyddet för den enskildes integritet förstärkas genom att man i en särskild lag reglerar frågor som hänger samman med integriteten. Lagförslaget innebär att ett sjukförsäkringsregister får föras med hjälp av automatisk databehandling (ADB) för varje lokalkontors verksamhetsområde inom den allmänna försäkringskasseorganisationen.
Försäkringskassan skall vara registeransvarig för det eller de sjukförsäkringsregister som förs inom försäkringskassans område.
Registren får i första hand användas av försäkringskassorna som ett stöd vid handläggningen av sjukpenningärenden och vissa andra sjukförsäkrings- och sjuklöneärenden samt för försäkringskassornas rehabiliteringsverksamhet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Registren skall också få användas för tillsyn, uppföljning och utvärdering av försäkringskassornas verksamhet och för att framställa statistik över den verksamheten. Ett lokalkontors sjukförsäkringsregister skall i huvudsak bara få innehålla uppgifter om försäkrad som genom inskrivning hör till lokalkontoret.
I den föreslagna lagen anges vilka uppgifter som får tas in i ett register. Förutom den försäkrades namn, personnummer och adress får ett register innehålla ett flertal andra uppgifter om den försäkrade. Dessa uppgifter skall vara mycket kortfattade. Uppgift om diagnos och sjukdomsorsak får inte registreras. Endast det lokalkontor som för registret skall få ha terminalåtkomst till registret. Lagförslaget upptar vidare bestämmelser om utlämnande av uppgifter på ADB-medium, sökbegrepp, informationsskyldighet för den registeransvariga försäkringskassan samt gallring av uppgifter ur registret.
Lagen om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna föreslås träda i kraft den 1 juli 1993.
Frågor som tas upp i motionerna
Sekretessfrågor
Utredningen om socialförsäkringsregisterlag har bl.a. haft i uppdrag att se över regleringen av sekretesskyddet för känsliga personuppgifter, särskilt för rehabiliteringsverksamheten. I detta sammanhang har också behandlats frågan hur sekretesslagen förhåller sig till utlämnande av uppgifter, t.ex. för rehabilitering, till andra organ än myndigheter. Utredningen fann inte något behov av ändringar av sekretesslagstiftningen. I sitt slutbetänkande anför utredningen att en ändring av bestämmelserna i skärpande riktning, t.ex. genom införande av ett omvänt skaderekvisit för vissa av uppgifterna skulle göra sekretessregleringen svåröverskådlig och svår att tillämpa.
Datainspektionen anförde i sitt remissyttrande över utredningens förslag om lokala sjukförsäkringsregister att försäkringskassans utvidgade verksamhet på rehabiliteringsområdet med bl.a. ett övergripande samordningsansvar, innefattande ansvar för regionalt och lokalt samarbete mellan olika myndigheter och organ med uppgifter på rehabiliteringsområdet, i stora delar påminner om den som finns inom socialtjänsten och hälso- och sjukvårdområdet. Datainspektionen ansåg därför att det är nödvändigt att förstärka sekretesskyddet, och enligt inspektionen är det naturligt att samma skaderekvisit bör gälla för socialförsäkringssekretessen som för socialtjänst- och sjukvårdssekretessen. Datainspektionen ifrågasatte därvid också om den s.k. generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen borde vara tillämplig.
I propositionen görs den bedömningen att någon ändring inte behöver göras av reglerna om sekretess inom socialförsäkringsområdet. Det framhålls att några av de mest känsliga slagen av uppgifter, nämligen diagnos, tvångsingripande samt förekomsten av utredning om sociala förhållanden, som utförts av försäkringskassan, enligt propositionens förslag inte skall få registreras i ett lokalt sjukförsäkringsregister. Detta förhållande måste tas i beaktande vid övervägande av vilket sekretesskydd som skall gälla för personuppgifter i försäkringskassans verksamhet. Den nuvarande utformningen av socialförsäkringssekretessen ger enligt propositionen de försäkrade ett tillfredsställande skydd även i den nya rehabiliteringsverksamheten. Vad gäller frågan om de ADB-baserade sjukförsäkringsregistren kommer att innebära att sekretesskyddet blir sämre, framhålls de långt gående begränsningar som har föreslagits i fråga om åtkomst och utlämnande av uppgifter från registren. Endast om ett utlämnande kan ske enligt sekretessbestämmelserna kan det bli aktuellt att lämna ut uppgifter på ADB-medium. Det anses således inte nödvändigt att införa ett omvänt skaderekvisit för sekretessprövningen på socialförsäkringsområdet. Vad gäller generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen anses någon ändring härav inte påkallad, då det inte finns anledning att nu göra någon annan bedömning av klausulens tillämpning hos försäkringskassan än vid sekretesslagens tillkomst.
I motion 1992/93:Sf30 av Sten Söderberg (-) anses att lokala sjukförsäkringsregister inte skall inrättas, bl.a. på grund av stor tveksamhet rörande sekretessfrågorna.
Registerändamål
För att hindra otillbörligt intrång i registrerade personers integritet måste enligt propositionen ändamålen med registren uttömmande anges i sjukförsäkringsregisterlagen. Utgångspunkten bör vara att ändamålsbeskrivningarna ges en utformning som svarar mot det konstaterade behovet av ett utvecklat ADB-stöd. Det innebär enligt propositionen att ett register skall få användas för försäkringskassans handläggning av ärenden som rör sjukförsäkringsförmåner. Ett register skall även få användas vid handläggningen av vissa ärenden enligt lagen (1991:1047) om sjuklön samt enligt lagen (1993:16) om försäkring mot vissa semesterlönekostnader. Vidare bör registret få användas i försäkringskassans rehabiliteringsverksamhet. Ett register får även användas för försäkringskassans och Riksförsäkringsverkets tillsyn, uppföljning och utvärdering av försäkringskassans angivna verksamhet och för framställning av statistik över den verksamheten.
Användning av register i rehabiliteringsverksamhet
Enligt propositionen går försäkringskassans samordning av rehabiliteringsverksamheten ut på att se till att nödvändiga rehabiliteringsinsatser klarläggs och blir tillgängliga. I ansvaret för samordningen ingår att ge den försäkrade stöd i kontakterna med andra rehabiliteringsansvariga och att verka för att de tar aktiv del i rehabiliteringsarbetet. Enligt specialmotiveringen till 3 § i propositionens lagförslag innebär denna bestämmelse att sjukförsäkringsregistret kan användas för sådana syften. Den innebär också att kassan kan sammanställa uppgifter om rehabiliteringsbehov och rehabiliteringsåtgärder beträffande flera försäkrade i registret. På grundval av sådana sammanställningar kan det skapas en möjlighet för kassan att samordna rehabiliteringsåtgärderna. Bestämmelsen gör det även möjligt att med hjälp av registret se till att arbetsgivarna fullgör sina skyldigheter att klarlägga de anställdas behov av rehabilitering och att vidta nödvändiga åtgärder.
I propositionen föreslås att i rehabiliteringsärenden får i registret anges förekomsten av rehabiliteringsutredning, ansökan om rehabiliteringsersättning och fastställd rehabiliteringsplan. Vidare får anges förekomsten av annan utredning än rehabiliteringsutredning, dock utan att det framgår vilket slag av utredning det gäller. Arten av och tidpunkter för föreslagna, planerade eller vidtagna rehabiliteringsåtgärder får även anges. I detta avseende betonas i propositionen att endast kortfattade uppgifter om rehabiliteringsåtgärderna behöver föras in i registret. Olika slag av medicinska behandlingsåtgärder får inte antecknas. Det är tillräckligt att ange "medicinsk behandling".
I motion 1992/93:Sf32 av Sigge Godin m.fl. (fp, m), yrkande 3, yrkas att riksdagen beslutar avslå propositionen i den del som omfattar rätt för de allmänna försäkringskassorna att föra uppgifter om rehabilitering i enlighet med vad som anförts i motionen. Motionärerna framhåller att trots regeringens ambitioner att begränsa mängden av uppgifter som skall registreras, så finns i förslaget vad gäller rehabiliteringsärenden otaliga undantag som kommer att innebära att oacceptabla mängder av integritetskänsliga uppgifter registreras.
Arbetarskyddsverkets behov av uppgifter
Utredningen pekade i sitt betänkande om lokala sjukförsäkringsregister på att det i olika sammanhang framhållits att det saknades rikstäckande statistik, som gör det möjligt att regelbundet följa sjukfrånvarons utveckling och närmare analysera dess orsaker. Utredningen var dock inte beredd att föreslå att ändamålen med de lokala sjukförsäkringsregistren skulle vara att tillgodose behovet av information hos andra än Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Utredningen avsåg att i sin fortsatta utredning om de centrala registren överväga om information från de lokala registren kunde samlas i ett centralt statistikregister för att användas i icke personidentifierbar form.
Arbetarskyddsstyrelsen ansåg i sitt remissyttrande att utredningens förslag i fråga om registerändamål borde utvidgas till att omfatta Arbetarskyddsverkets behov. Enligt yttrandet har Arbetarskyddsverket behov av sjukfrånvarostatistik i sitt arbete, dels för att identifiera områden där det finns behov av arbetsmiljöförbättrande åtgärder, dels för att kunna följa upp risker vid enskilda arbetsställen som ett led i den rutinmässiga tillsynen. Ett sätt att få fram sådan lokal statistik som styrelsen efterlyste skulle kunna vara att samla information från de lokala sjukförsäkringsregistren i ett centralt statistikregister, som då också skulle kunna ge rikstäckande statistik över sjukfrånvaron. Verkets behov av information från ett sådant register skulle sannolikt i allmänhet kunna tillgodoses i avidentifierad form.
I nu aktuell proposition hänvisas till att utredningen i sitt slutbetänkande inte lagt fram något förslag som helt tillgodoser Arbetarskyddsverkets behov av information från ett lokalt sjukförsäkringsregister. Enligt departementschefens mening behöver frågan om möjligheten att -- på ett eller annat sätt -- förse Arbetarskyddsverket med information från de lokala sjukförsäkringsregistren, och de integritetsfrågor som sammanhänger med denna fråga, ytterligare övervägas. Frågan bör på nytt aktualiseras i samband med beredningen av utredningens förslag i slutbetänkandet.
I motion 1992/93:Sf31 av Doris Håvik m.fl. (s), yrkande 2, anser motionärerna att sjukskrivningsmönstret på en arbetsplats är en viktig indikation på arbetsmiljöns tillstånd och att sådana uppgifter systematiskt måste tas till vara i ett samarbete mellan försäkringskassorna och yrkesinspektionen. På så sätt förstärks enligt motionärerna arbetet med att förbättra arbetsmiljön till gagn för rehabiliteringen av enskilda arbetstagare. Enligt motionen bör därför sjukförsäkringsregistren också användas för att täcka Arbetarskyddsverkets behov av uppgifter i dess arbetsmiljöförbättrande arbete, och detta ändamål bör också framgå av lagtexten i registerlagen.
Registerinnehåll
Propositionens förslag i denna del överensstämmer inte helt med utredningens förslag. En väsentlig skillnad är att utredningen föreslog att diagnosregistrering skulle få ske. Utredningsförslaget innebar också, till skillnad från propositionens förslag, att bl.a. uppgift om läkares och annan intygsgivares namn och telefonnummer samt vilken företagshälsovård den försäkrade tillhör fick anges i ett register.
Diagnos och sjukdomsorsak
Enligt utredningen måste försäkringskassan känna till diagnosen eller sjukdomsorsaken för att bedöma om sjukdom föreligger. Uppgifterna hämtas i första hand från den försäkran för sjukpenning som den försäkrade skrivit under resp. det intyg eller utlåtande läkaren utfärdat. I enstaka fall kan uppgifterna behöva kompletteras. Uppgifterna är enligt utredningen även av betydelse vid bedömningen av arbetsförmågan.
Om försäkringskassorna i fortsättningen skall kunna uppfylla kravet på produktivitetsökning samtidigt som de fullgör sina nya uppgifter måste de enligt utredningen ha tillgång till ett teknikstöd som medger att de vid handläggningen av sjukpenningärenden i regel inte behöver ta fram sjukförsäkringsakter. Utredningen framhöll att i den mån man begränsar åtkomsten till uppgifterna i ett lokalt dataregister och likaså begränsar möjligheterna att lämna ut uppgifter ur registret på ADB-medium kan uppgifterna vara mer skyddade mot obehörig åtkomst i ett dataregister än om läkarintyg och andra handlingar förvaras i kortlådor som står framme på lokalkontoret. För att säkra kvaliteten på innehållet i registret ansåg utredningen att vad som skulle registreras när det gällde medicinska förhållanden är den försäkrades egna uppgifter, dvs. den diagnos eller sjukdomsorsak som angivits på försäkran, läkarintyg eller läkarutlåtande.
Datainspektionen anförde i sitt remissyttrande att uppgifter om diagnos och sjukdomsorsak endast borde få registreras under förutsättning att uppgifterna inte används som sökbegrepp annat än i rehabiliteringsärenden samt för framställning av statistik som inte avslöjar enskilds integritet.
Enligt propositionen är det en mycket angelägen uppgift att se till att intentionerna som ligger bakom den nya rehabiliteringslagstiftningen realiseras. Intresset av att försäkringskassornas arbete blir så effektivt som möjligt får dock inte leda till allvarliga inskränkningar i enskildas personliga integritet. Denna intressekonflikt gör sig enligt propositionen särskilt starkt gällande i fråga om diagnosregistrering. En avvägning måste göras mellan å ena sidan effektivitetsvinster vad gäller arbetsmiljöuppföljning och rehabilitering och å andra sidan de olägenheter för den personliga integriteten som en registrering på ADB-medium av så känsliga uppgifter skulle medföra. Enligt propositionen skall, såsom anfördes redan i kompletteringspropositionen våren 1992 (prop. 1991/92:150 bil. 1:3), vid en sådan avvägning hänsynen till den personliga integriteten överväga. Utredningsförslaget bör därför inte realiseras på denna punkt.
Uppgift om läkares eller annan intygsgivares namn och telefonnummer
Enligt propositionen innebär förslaget om att diagnosregistrering inte skall få förekomma att behovet av att ange uppgifter om läkare och annan intygsgivare i ett sjukförsäkringsregister väsentligt minskar. En registrering av namnen innebär också att en viss risk för att en enskild försäkrads sjukdom eller i vart fall art av sjukdom indirekt skulle kunna identifieras. Av dessa skäl föreslås att utredningens förslag inte genomförs.
Företagshälsovårdstillhörighet
I propositionen anses att uppgift om den företagshälsovård som den försäkrade tillhör inte är absolut nödvändig för en effektiv ärendehandläggning hos försäkringskassan. Även om denna typ av uppgift inte hör till det mest integritetskänsliga slaget av uppgifter bör den därför enligt propositionen kunna avvaras i sjukförsäkringsregistren.
Motionen
I motion 1992/93:Sf31 av Doris Håvik m.fl. (s) yrkas i yrkande 1 att riksdagen beslutar att uppgifter om diagnos och sjukdomsorsak, läkares och annan intygsgivares namn och telefonnummer samt den företagshälsovård som den försäkrade tillhör skall införas i sjukförsäkringsregistret.
Motionärerna anser att, med de begränsningar av registerinnehållet som föreslås i propositionen, det är risk för att man tvingas föra ett manuellt register vid sidan av det ADB-baserade registret. Enligt motionen utgör nuvarande manuella register en betydligt större integritetsrisk än ett väl skyddat datasystem. Enligt motionärerna har uppgifter om diagnos utomordentlig betydelse för kassornas handläggning av sjukpenning- och rehabiliteringsärenden. Försäkringskassorna kan via diagnosregistrering få möjligheter att spåra särskilt frekventa diagnoser hos vissa arbetsgivare, inom vissa branscher eller inom vissa geografiska områden. Med denna kunskap kan man ta initiativ för att förbättra situationen.
Det är enligt motionärerna uppenbart att handläggningen av ett försäkringsärende underlättas om den behandlande läkaren finns registrerad. Vidare anses att uppgift om företagshälsovårdstillhörighet bör ingå i sjukförsäkringsregister framför allt därför att den utgör ett viktigt underlag för åtgärder för att förbättra arbetsmiljön.
Utlämnande av uppgifter på ADB-medium
I propositionens lagförslag anges uttömmande i 17--18 §§ i vilka fall uppgifter i ett lokalt sjukförsäkringsregister skall få lämnas ut på ADB-medium. Enligt 18 § tredje stycket skall uppgifter bl.a. få lämnas ut till den centrala förvaltningen (centralkontoret) hos den försäkringskassa inom vars ansvarsområde registret förs och till Riksförsäkringsverket, för tillsyn, uppföljning och utvärdering av sådan verksamhet som avses i lagen eller för framställning av statistik över den verksamheten. Enligt propositionen torde, som utredningen anfört, informationsbehovet för denna verksamhet kunna tillgodoses genom avidentifierade uppgifter. Det kan emellertid förekomma att studier måste göras på material som inte är avidentifierat. Enligt propositionen bör den av utredningen föreslagna ordningen att utlämnande på ADB-medium endast skulle få ske efter en behovsprövning av regeringen för särskilda fall inte genomföras.
Avidentifiering innebär att namn eller varje annan beteckning som är direkt hänförlig till den enskilde avlägsnas. Det kan här nämnas att Datalagsutredningen i sitt slutbetänkande (SOU 1993:10) En ny datalag anför att med deras föreslagna definition i datalagen av begreppet personuppgift kommer alla uppgifter som direkt eller indirekt går att härleda till en individ att falla in under detta begrepp. Undantag görs dock för uppgift som presenteras i statistisk form och som endast efter en omfattande, kostsam eller tidskrävande arbetsinsats kan hänföras till den enskilde.
I motion 1992/93:Sf32 av Sigge Godin m.fl. (fp, m), yrkande 1, yrkas att riksdagen beslutar att uppgifter som skall överföras centralt skall vara avidentifierade då dessa skall användas för utvärdering, uppföljning och statistik i enlighet med vad i motionen anförts.
Motionärernas uppfattning är att det torde vara mer vanligt vid uppföljning, utvärdering och statistik att uppgifterna som inhämtas lokalt inte behöver innehålla personuppgifter. Vid de fall där detta anses hindrande för Riksförsäkringsverkets verksamhet får man ansöka hos regeringen om tillåtelse att föra register med personuppgifter.
Information till de försäkrade
I propositionen föreslås att försäkringskassan skall ha en skyldighet att informera de försäkrade om sjukförsäkringsregistret. Omfattningen av informationen anges i 21 § i propositionens lagförslag. Informationsskyldigheten bör enligt propositionen ligga på den registeransvariga försäkringskassan.
Datalagsutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1993:10) bl.a. föreslagit en underrättelseskyldighet när personuppgifter samlas in från en enskild. Underrättelsen skall bl.a. omfatta namn och adress på den persondataansvarige. Bestämmelsen skall dock inte gälla i den mån ett fullgörande av underrättelseskyldigheten skulle försvåra eller hindra en myndighets verksamhet för kontroll eller annan tillsyn.
I motion 1992/93:Sf32 av Sigge Godin m.fl. (fp, m) anser motionärerna i yrkande 4 att riksdagen skall besluta att i lagen skall införas uppgift om vem som är registeransvarig i enlighet med vad i motionen anförts. I motionen hänvisas till att Datalagsutredningens betänkande innehåller förslag om att information om ett dataregister skall innehålla uppgifter om vem som för registret. Motionärerna anser att detta är en självklar del varför lagförslagets 21 § bör utökas med bestämmelse om detta.
Utskottets bedömning
Utskottet vill inledningsvis anföra följande.
I samband med behandlingen av prop. 1990/91:60 om offentlighet, sekretess och ADB våren 1991 uttalade utskottet att det allmänt sett är av stor betydelse att en författningsreglering av ADB-register med känsliga uppgifter kommer till stånd i syfte att stärka skyddet för de registrerades integritet. I detta sammanhang erinrades om det då nyligen avgivna betänkandet om lokala sjukförsäkringsregister.
I den nu aktuella propositionen föreslås att registerfrågorna skall regleras i en särskild lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna. Detta får anses stå i överensstämmelse med den målsättning som kommit till uttryck i konstitutionsutskottets tidigare uttalanden om lagreglering av register med känsligt innehåll. Mot denna bakgrund anser utskottet att propositionens förslag bör tillstyrkas.
Utskottet övergår därefter till att behandla de speciella frågor som har väckts i motionerna.
Inledningsvis konstaterar utskottet att propositionens förslag inte helt överensstämmer med det som lades fram av utredningen. De ändringar som gjorts har till större delen skett för att öka skyddet för den personliga integriteten, vilket enligt utskottets mening självklart är av stor vikt.
I motion Sf30 framhålls att lokala sjukförsäkringsregister inte skall inrättas, bl.a. på grund av stor tveksamhet rörande sekretessfrågorna. Enligt utskottets mening har det i detta avseende inte framkommit något som ger anledning att inte tillstyrka propositionens förslag.
Vad gäller frågan om registrens användning i rehabiliteringsverksamhet, som ifrågasätts i motion Sf32 yrkande 3, har i propositionens lagförslag angivits vilka uppgifter som i detta avseende får anges i registren. Det har i propositionen betonats att endast kortfattade uppgifter behöver föras in i registren. Möjligheterna att använda uppgifterna som sökbegrepp har också begränsats i lagförslaget. Utskottet anser mot denna bakgrund att sjukförsäkringsregister skall få användas vid rehabiliteringsärenden på det sätt som föreslås i propositionen.
Registerändamålen bör enligt motion Sf31 yrkande 2 utvidgas till att omfatta Arbetarskyddsverkets behov av uppgifter. I propositionen anförs att frågan om möjligheten att förse Arbetarskyddsverket med information från de lokala sjukförsäkringsregistren och sammanhängande integritetsfrågor bör aktualiseras på nytt i samband med beredningen av förslag i utredningens slutbetänkande. Utskottet finner härvid att anledning inte föreligger att nu utvidga registerändamålen på sätt som yrkas i motionen.
I motion Sf31 yrkande 1 anses beträffande registerinnehållet, att uppgifter om diagnos och sjukdomsorsak, läkares eller annan intygsgivares namn och telefonnummer samt företagshälsovårdstillhörighet skall anges i sjukförsäkringsregister. Vid en avvägning mellan effektivitetsvinster och de olägenheter det skulle medföra för den personliga integriteten vid en registrering på ADB-medium av så känsliga uppgifter som diagnos, skall enligt propositionen hänsynen till den personliga integriteten överväga. Utskottet delar denna uppfattning och anser att uppgifter om diagnos och sjukdomsorsak inte bör få registreras. Vad gäller uppgifter om läkares eller annan intygsgivares namn och telefonnummer samt företagshälsovårdstillhörighet delar utskottet propositionens bedömning att dessa uppgifter inte bör registreras.
I motion Sf32 yrkande 1 anses att vid utlämnande av uppgifter på ADB-medium uppgifter som överförs centralt för att användas för utvärdering, uppföljning och statistik skall vara avidentifierade. Enligt såväl utredningen som propositionen torde i allmänhet arbetet med uppföljning, utvärdering, tillsyn och framställning av statistik kunna klaras med avidentifierade uppgifter, men i vissa fall kan det dock bli aktuellt att göra studier på material som kan knytas till individer. En möjlighet bör då finnas att lämna ut uppgifter i sjukförsäkringsregister på ADB-medium. Mot bakgrund härav anser utskottet att propositionens förslag i denna del bör tillstyrkas.
Enligt utskottet kan det anses lämpligt att det av den registeransvariga försäkringskassans information till de försäkrade även framgår att registeransvaret ligger hos denna kassa. Utskottet anser emellertid inte att det -- såsom yrkats i motion Sf32 yrkande 4 -- finns anledning att ta in en bestämmelse om detta i lagen.
Stockholm den 6 maj 1993
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Ingvar Johnsson (s), Hans Göran Franck (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Torgny Larsson (s), Inger René (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s) och Björn von der Esch (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande meningar
1. Arbetarskyddsverkets behov av uppgifter
Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Ingvar Johnsson, Hans Göran Franck, Torgny Larsson och Lisbeth Staaf-Igelström (alla s) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken "Utskottets bedömning" som börjar med "Registerändamålen bör" och slutar med "på sätt som yrkas i motionen" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening kan registren ge värdefulla uppgifter när det gäller möjligheten att förebygga uppkomsten av sjukdomar och förbättra arbetsmiljön. I sitt arbetsmiljöförbättrande arbete har Arbetarskyddsverket behov av uppgifter från de lokala sjukförsäkringsregistren. För att tillgodose detta behov anser utskottet, i likhet med vad som anförs i motion Sf31 yrkande 2, att ett sjukförsäkringsregister även skall få användas för detta ändamål samt att detta skall anges i lagen.
2. Registerinnehållet
Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Ingvar Johnsson, Hans Göran Franck, Torgny Larsson och Lisbeth Staaf-Igelström (alla s) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken "Utskottets bedömning" som börjar med "I motion Sf31" och slutar med "inte bör registreras" bort ha följande lydelse:
Ändamålet med lokala sjukförsäkringsregister är att underlätta och effektivisera handläggningen av frågor angående enskilda människors sjukdomar och rehabilitering. Härvid föreligger ett behov av att i registret få föra in uppgifter om diagnos och sjukdomsorsak, läkares och annan intygsgivares namn och telefonnummer samt företagshälsovårdstillhörighet. Vid en bedömning av vilka uppgifter som skall registreras måste en rimlig avvägning göras mellan den enskildes integritet och den allmänna försäkringens behov. Vid en sådan avvägning finner utskottet, i likhet med vad som anförs i motion Sf31 yrkande 1, att även sådana uppgifter som nu nämnts bör få införas i sjukförsäkringsregister.
I reservation 1 föreslagen ändring i regeringens förslag till Bilaga 3
Lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna
Regeringens förslag Reservanternas förslag
5 §
Ett Ett
sjukförsäkringsregister sjukförsäkringsregister
får användas för får användas för
försäkringskassans egen försäkringskassans egen
och för och för
Riksförsäkringsverkets Riksförsäkringsverkets
tillsyn, uppföljning och tillsyn, uppföljning och
utvärdering av utvärdering av
försäkringskassans försäkringskassans
verksamhet enligt 2 och 3 verksamhet enligt 2 och 3
§§ och för §§ och för
framställning av statistik framställning av statistik
över den verksamheten. över den verksamheten. Det
får också användas
för Arbetarskyddsverkets
behov av information om
sjukfrånvaron vid
arbetsställen.
I reservation 2 föreslagna ändringar i regeringens förslag till Bilaga 4
Lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna
Regeringens förslag Reservanternas förslag
12 §
Utöver de allmänna Utöver de allmänna ärendeuppgifterna får i ärendeuppgifterna får i ersättningsärenden som ersättningsärenden som avses i 2 § 1--3 i ett avses i 2 § 1--3 i ett register anges register anges
1. tidpunkt för 1. den
sjukanmälan, företagshälsovård som
den försäkrade
tillhör,
2. sjukperiod, 2. tidpunkt för
sjukanmälan,
3. uppgiven grad av nedsatt 3. sjukperiod, arbetsförmåga, 4. den försäkrades yrke 4. diagnos och sjukdomsorsak, och arbetsuppgifter, 5. förekomsten av intyg och 5. uppgiven grad av nedsatt utlåtande av läkare arbetsförmåga, eller annan intygsgivare,
6. sjukskrivningsperiod, 6. den försäkrades yrke
och arbetsuppgifter,
7. arbetsgivares namn, adress, 7. förekomsten av intyg och
telefonnummer, organisations- utlåtande av läkare
eller personnummer, eller annan intygsgivare,
arbetsställe,
arbetsställenummer eller
fartyg samt näringsgren,
8. förekomsten av 8. läkares och annan
anmälan om skada som avses intygsgivares namn och
i 2 § 2 samt tidpunkten telefonnummer,
då sådan skada
inträffat,
9. sjuklön och 9. sjukskrivningsperiod,
sjuklöneperiod,
10. anledning till att 10. arbetsgivares namn,
ersättningsärendet adress, telefonnummer,
avslutats. organisations- eller
personnummer, arbetsställe,
arbetsställenummer eller
fartyg samt näringsgren,
11. förekomsten av
anmälan om skada som avses
i 2 § 2 samt tidpunkten
då sådan skada
inträffat,
12. sjuklön och
sjuklöneperiod,
13. anledning till att
ersättningsärendet
avslutats.
Regeringens förslag Reservanternas förslag
14 §
Utöver de uppgifter som Utöver de uppgifter som anges i 11--13 §§ får anges i 11--13 §§ får ett ett sjukförsäkringsregister sjukförsäkringsregister innehålla uppgifter om innehålla uppgifter om
1. inkomster och andra 1. inkomster och andra förhållanden som har förhållanden som har betydelse för att betydelse för att bestämma bestämma sjukpenninggrundande inkomst, sjukpenninggrundande inkomst, sjukpenning samt de övriga sjukpenning samt de övriga förmåner och förmåner och ersättningar som avses i 2 ersättningar som avses i 2 §, §,
2. förhållanden som har 2. förhållanden som har betydelse för utbetalning betydelse för utbetalning av förmåner och av förmåner och ersättningar som avses i 2 ersättningar som avses i 2 §, §,
3. tidpunkter för andra 3. tidpunkter för andra registrerade registrerade förhållanden än dem förhållanden än dem som avses i 12 § 1, 2, 6, 8 som avses i 12 § 2, 3, 9, och 9 samt 13 § 3, 11 och 12 samt 13 § 3,
4. försäkringskassans 4. försäkringskassans och domstols avgörande och domstols avgörande såvitt avser utgången såvitt avser utgången och de bestämmelser som har och de bestämmelser som har tillämpats samt tillämpats samt förekomsten av förekomsten av överklagande av sådant överklagande av sådant avgörande, avgörande,
5. de tekniska och 5. de tekniska och administrativa uppgifter som administrativa uppgifter som behövs för att behövs för att tillgodose ändamålen med tillgodose ändamålen med ett register. ett register.
15 §
En registrering enligt 11--13 En registrering enligt 11--13 §§ och 14 § 1--3 och §§ och 14 § 1--3 och 5 får inte innehålla 5 får inte innehålla uppgifter om att den som uppgifter om att den som registreringen avser registreringen avser misstänks eller har misstänks eller har dömts för brott, dömts för brott, avtjänar eller har avtjänar eller har avtjänat straff, avtjänat straff, undergår eller har undergår eller har undergått annan undergått annan påföljd för brott påföljd för brott eller är eller har varit eller är eller har varit föremål för annat föremål för annat tvångsingripande för tvångsingripande för vård eller omsorg. Detta vård eller omsorg. Detta gäller också uppgifter gäller också uppgifter om diagnos och sjukdomsorsak, om omdömen eller andra omdömen eller andra värderande upplysningar värderande upplysningar ifråga om den registrerade. ifråga om den registrerade.
Regeringens förslag Reservanternas förslag
18 §
Uppgifter som avses i 11 § Uppgifter som avses i 11 § 1 och 2, 12 § 1 och 7 1 och 2, 12 § 2 och 10 såvitt avser arbetsgivares såvitt avser arbetsgivares namn och adress samt 14 § namn och adress samt 14 § 2, 4 och 5 får lämnas ut 2, 4 och 5 får lämnas ut på medium för automatisk på medium för automatisk databehandling till databehandling till Riksförsäkringsverket Riksförsäkringsverket för verkställighet av för verkställighet av försäkringskassans försäkringskassans beslut i ärenden som avses beslut i ärenden som avses i 2 § och för i 2 § och för utförande av andra utförande av andra administrativa åtgärder administrativa åtgärder i sådana ärenden samt i sådana ärenden samt som underlag för som underlag för försäkringskassans försäkringskassans beslut i ärenden om andra beslut i ärenden om andra ersättningar och ersättningar och förmåner än som avses förmåner än som avses i 2 §. i 2 §.
Uppgifter som avses i 11 § Uppgifter som avses i 11 § 1 och 12 § 8 får 1 och 12 § 11 får lämnas ut på medium lämnas ut på medium för automatisk för automatisk databehandling till databehandling till Riksförsäkringsverket Riksförsäkringsverket för handläggning av för handläggning av ärenden enligt lagen ärenden enligt lagen (1957:243) om (1957:243) om yrkesskadeförsäkring och yrkesskadeförsäkring och motsvarande äldre motsvarande äldre bestämmelser. bestämmelser.
I övrigt får uppgifter i I övrigt får uppgifter i ett ett sjukförsäkringsregister sjukförsäkringsregister endast lämnas ut på endast lämnas ut på medium för automatisk medium för automatisk databehandling till den databehandling till den centrala förvaltningen centrala förvaltningen (centralkontoret) hos den (centralkontoret) hos den försäkringskassa inom försäkringskassa inom vars ansvarsområde vars ansvarsområde registret förs och till registret förs och till Riksförsäkringsverket Riksförsäkringsverket för tillsyn, uppföljning för tillsyn, uppföljning och utvärdering av sådan och utvärdering av sådan verksamhet som avses i 2 och 3 verksamhet som avses i 2 och 3 §§ eller för §§ eller för framställning av statistik framställning av statistik över den verksamheten. över den verksamheten.
Regeringens förslag Reservanternas förslag
19 §
I ett I ett sjukförsäkringsregister sjukförsäkringsregister får som sökbegrepp får som sökbegrepp användas uppgifter som användas uppgifter som avses i 11 § 1, 2 såvitt avses i 11 § 1, 2 såvitt avser adress, 4 och 5, 12 § avser adress, 4 och 5, 12 § 1, 2, 4, 6, 7, 8 såvitt 1, 2, 3, 4, 6, 8, 9, 10, 11 avser förekomsten av såvitt avser förekomsten anmälan om skada, 9 och 10, av anmälan om skada, 12 och 13 § 1 och 3 samt 14 § 13, 13 § 1 och 3 samt 14 4. Uppgifter som avses i 12 § 4. Uppgifter som avses i § 7 samt 13 § 1 och 3 12 § 1, 4, 8 och 10 samt 13 får dock bara användas § 1 och 3 får dock bara som sökbegrepp i användas som sökbegrepp rehabiliteringsärenden som i rehabiliteringsärenden avses i 3 § samt för som avses i 3 § samt för uppföljning och uppföljning och utvärdering av sådan utvärdering av sådan verksamhet som avses i 2 och 3 verksamhet som avses i 2 och 3 §§ och för §§ och för framställning av statistik framställning av statistik över den verksamheten. över den verksamheten.
Som sökbegrepp får Som sökbegrepp får dessutom, enligt de närmare dessutom, enligt de närmare föreskrifter som meddelas föreskrifter som meddelas av regeringen eller den av regeringen eller den myndighet som regeringen myndighet som regeringen bestämmer, användas bestämmer, användas uppgifter som avses i 14 § uppgifter som avses i 14 § 3 och 5. 3 och 5.
I reservation 3 föreslagen ändring i regeringens förslag till Bilaga 5
Lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna
Regeringens förslag Reservantens förslag
21 §
Försäkringskassan skall Försäkringskassan skall se till att personer som se till att personer som omfattas av ett omfattas av ett sjukförsäkringsregister sjukförsäkringsregister får information om får information om registret. Informationen skall registret. Informationen skall innehålla upplysning om innehålla upplysning om
1. ändamålen med 1. ändamålen med registret, registret,
2. de uppgifter som registret 2. de uppgifter som registret får innehålla, får innehålla,
3. de sekretess- och 3. de sekretess- och säkerhetsbestämmelser säkerhetsbestämmelser som gäller för som gäller för registret, registret,
4. rätten att få 4. rätten att få registerutdrag och rättelse registerutdrag och rättelse till stånd enligt datalagen till stånd enligt datalagen (1973:289), (1973:289),
5. de begränsningar i 5. de begränsningar i fråga om fråga om terminalåtkomst, terminalåtkomst, utlämnande av uppgifter utlämnande av uppgifter på medium för automatisk på medium för automatisk databehandling, sökbegrepp databehandling, sökbegrepp och bevarande av uppgifter som och bevarande av uppgifter som gäller för registret. gäller för registret,
6. namn och adress på den
registeransvarige.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Motionerna 2 Utskottet 2 Inledning 2 Bakgrund 3 Propositionens huvudsakliga innehåll 4 Yttranden 4 Utfrågning 4 Lokala sjukförsäkringsregister 4 Propositionen 4 Motionen 5 Utskottet 5 Lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna 6 Författningsreglering 6 Registerändamål 7 Registerinnehåll 11 Utlämnande av uppgifter på ADB-medium 16 Information 18 Lagförslaget i övrigt 19 Rapportering av korta sjukfall 19 Gällande bestämmelser 19 Motionen 19 Utskottet 20 Hemställan 20 Reservationer 21 1. Arbetarskyddsverkets behov av uppgifter (mom. 2) 21 2. Registerinnehåll (mom. 3) 22 3. Information till de försäkrade (mom. 4) 24 Särskilt yttrande 25 Meningsyttring av suppleant 25 Bilaga 1 I propositionen framlagda lagförslagen26 Bilaga 2 Konstitutionsutskottets yttrande 1992/93:KU6y 30 Bilaga 3--5 I reservationerna föreslagna ändringarna41