Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner
Betänkande 2022/23:JuU27
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 20 juni 2023
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Skärpta straff för brott mot journalister och personal i vissa samhällsnyttiga funktioner (JuU27)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i bland annat brottsbalken. Förslagen handlar om att stärka det straffrättsliga skyddet för journalister och personal inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, räddningstjänst samt inom skolväsendet och högskolan.
Regeringen föreslår även att straffet för allvarliga brott mot tystnadsplikt ska skärpas.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2023.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionsyrkandena.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktionerProposition 2022/23:106
Motioner från ledamöterna
- Motion 2022/23:2391 av Jan Riise m.fl. (MP) med anledning av prop. 2022/23:106 Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner
- Motion 2022/23:2392 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) med anledning av prop. 2022/23:106 Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner
Beredning, Genomförd
Justering: 2023-06-13
Trycklov: 2023-06-14
Betänkande 2022/23:JuU27
Alla beredningar i utskottet
Skärpta straff för brott mot journalister och personal i vissa samhällsnyttiga funktioner (JuU27)
Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag till ändringar i bland annat brottsbalken. Förslagen handlar om att stärka det straffrättsliga skyddet för journalister och personal inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, räddningstjänst samt inom skolväsendet och högskolan.
Regeringen föreslår även att straffet för allvarliga brott mot tystnadsplikt ska skärpas.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2023.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2023-06-19
Debatt om förslag 2022/23:JuU27
Webb-tv: Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner
Dokument från debatten
- Måndag den 19 juni 2023Kammarens föredragningslistor 2022/23:127
- Protokoll 2022/23:127 Måndagen den 19 juniProtokoll 2022/23:127 Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner
- Måndag den 19 juni 2023 (preliminär)Talarlista 2022/23:20230619
Protokoll från debatten
Anf. 67 Richard Jomshof (SD)
Fru talman! Vi ska i dag ta ställning till ett antal lagändringar, bland annat i brottsbalken. Syftet med dessa lagändringar är att stärka det straffrättsliga skyddet för journalister men också för utövare av det som kallas vissa samhällsnyttiga funktioner, det vill säga funktioner som är av central betydelse för vårt samhälle. Det handlar om personal inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, räddningstjänsten, skola och utbildning.
Det är bra att vi äntligen får detta på plats. Inte minst mitt eget parti, Sverigedemokraterna, har drivit dessa frågor i många år. Vi har dessutom kunnat se ett antal tillkännagivanden som berör just dessa frågor. Det handlar om tillkännagivanden som syftar till att stärka det rättsliga skyddet för just personal inom hälso- och sjukvården men också för personal inom räddningstjänst och skola. Detta är frågor som berör.
Det går inte att helt förebygga hot, våld och kränkningar genom exempelvis arbetsmiljömässiga åtgärder. Därför behövs det straffskärpningar, inte minst för att tydligt visa hur allvarligt samhället ser på brott av detta slag.
Fru talman! I februari hade vi en särskild debatt här i kammaren på ämnet korruption, en månad senare en särskild debatt om hotet mot våra demokratiska institutioner. Jag vill påstå att dessa båda frågor hänger ihop med det vi debatterar här i dag.
Jag vill påstå att det inte är någon som helst hemlighet att de senaste årens väldigt stora invandring, som har skapat segregation och som har skapat splittring, har kommit att förvärra situationen på flera olika plan.
Vi ser det i problematiken med gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten. Det handlar inte minst än en gång om hur gängkriminella med väldigt stort våldskapital till exempel försöker infiltrera politiska partier för att därigenom påverka olika former av beslut, till exempel kommunala beslut. Man använder sig också av olika former av hot för att nå sina mål.
Vi ser det i kraven på att inskränka vår långtgående åsikts- och yttrandefrihet. Det gäller inte minst det krav som vissa framför på att vi ska återinföra blasfemilagar. Det är krav som tyvärr också framförs av vissa politiker.
Vi kan också se hur den fria åsiktsbildningen är hotad genom hot och angrepp mot politiker och inte minst mot personer som arbetar med nyhetsförmedling och annan journalistik.
Om vi har en situation, vilket tyvärr är ganska vanligt förekommande, där journalister till exempel avstår från att rapportera om ett visst ämne på grund av hot om våld eller olika former av repressalier är det naturligtvis oacceptabelt. Det är inte bara ett hot mot individen i sig. Det är också ett hot mot demokratin och hela vårt samhällssystem.
Fru talman! Det handlar dock inte bara om att stärka det straffrättsliga skyddet för journalister. Det gäller som sagt även personal inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, räddningstjänsten och skolan. Anledningen till det är att det är yrkeskategorier som är särskilt utsatta i sin dagliga utövning. De är alltså utsatta för olika former av hot, ibland till och med våld. Det är en situation som, vill jag påstå, har blivit allvarlig och som har blivit värre de senaste åren. Det finns en lång rad exempel som visar på just detta. Vi kan backa några år - vi har kunnat se detta även tidigare. Vi har till exempel sett stenkastning och olika former av attacker på blåljuspersonal.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner
Det har vid många olika tillfällen rapporterats om hur sjukvårdspersonal, inte minst på akutmottagningar, och socialtjänstpersonal inte bara blir utsatta för hot utan dessutom för våld. Det är alltså direkta attacker.
Vi kan se att personal inom skola och utbildning, ett område som för övrigt ligger mig väldigt varmt om hjärtat, är väldigt utsatta. Här ser vi också att situationen har blivit värre de senaste åren. Jag vet att Skolverket har gjort en attitydundersökning - jag tror att man kallar den så - där man undersökt situationen. I den uppgav till exempel så många som en fjärdedel av lärarna att de har utsatts för någon form av hot eller våld under det senaste läsåret.
Det är en allvarlig situation. Även här innebär naturligtvis hot, våld och kränkningar inte bara att det är ett angrepp och ett brott mot individen i sig, utan det är ett angrepp mot hela det demokratiska systemet och dessa viktiga samhällsfunktioner.
Fru talman! Det föreslås dessutom att maxstraffet för brott mot tystnadsplikt ska höjas men också att det ska införas ett grovt brott mot tystnadsplikt. Jag tycker att det är ett rimligt förslag, inte minst när det till exempel handlar om att någon röjer eller använder sig av hemliga uppgifter om brottsbekämpande verksamhet inom Polismyndigheten. Sådant agerande kan naturligtvis leda till att arbetet med att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet påverkas negativt och ibland väldigt negativt. Men det kan också handla om att någon röjer skyddade personuppgifter, vilket naturligtvis innebär risk för den enskilda individen i sig.
Jag tycker sammantaget att det är väl avvägda förslag i detta betänkande. Man kan naturligtvis diskutera om man skulle gå betydligt längre i vissa fall. Man kan diskutera om fler grupper skulle innefattas. Men jag tror att detta är en bra början. Jag tycker att det är bra förslag, och jag vill yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Anf. 68 Gudrun Nordborg (V)
Fru talman! Propositionen Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner berör väldigt viktiga frågor om hur vi ska kunna få bättre skydd för demokratin och viktiga samhällsfunktioner.
Journalisterna nämns redan i rubriken. Regeringen föreslår därutöver att det förstärkta straffrättsliga skyddet ska omfatta personal inom hälso och sjukvården, socialtjänsten, räddningstjänsten och skolan. Regeringen konstaterar att alla dessa yrkesgrupper har samhällsnyttiga funktioner och åberopar att utredningens kartläggning också visar att samtliga dessa yrkesgrupper är särskilt utsatta för bland annat hot och våld i sin yrkesutövning.
Detta till trots håller Vänsterpartiet enbart delvis med om att denna lagstiftning är ett bra förslag för att lyfta fram de värden som man önskar. Vi i Vänsterpartiet står fortsatt bakom båda våra reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 1, som innebär att vi yrkar avslag på utskottets förslag i betänkandet. Reservation 2 visar att vi i Vänsterpartiet önskar omtag när det handlar om att ge bättre skydd för vissa av de kategorier som betänkandet och propositionen avser. Vi vill fokusera ytterligare på journalisterna men också på personal inom hälso- och sjukvården om de arbetar med akutintag av patienter och likaså personal inom räddningstjänsten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner
Jag tror att vi är ense om att journalisterna har en otroligt viktig funktion i en demokrati. Det är de som kan bevaka, informera och locka till diskussioner om hur vårt samhälle fungerar eller inte fungerar. En korrekt och obegränsad nyhetsförmedling är extremt viktig och fungerar som ett underlag för våra möjligheter som medborgare och invånare i Sverige att bilda oss en uppfattning i viktiga frågor. Detta förutsätter också att personer som är aktiva i att förmedla och producera nyheter och artiklar med analyser och så vidare kan göra det utan att utsättas för påverkan i form av hot, ofredande eller andra brott som ingriper i deras arbete.
Det finns självklart risker till och med med att prata om gruppen som utsatt. Det finns risk för självcensur, att man avstår från att rapportera eller att man underrapporterar. Det finns till och med de som överväger att sluta med sitt yrke. Det handlar också om modet att våga hantera fake news. Både direkt och i förlängningen är det uppenbart att detta handlar både om den enskilda individen och om demokratin i stort.
Det är också intressant hur vi använder lagstiftning och vilka metoder vi tar till. Under senare år har vi stiftat ett antal lagar här i kammaren som innebär generella skärpningar när det handlar om skydd mot våld, hot och kränkningar. Jag räknar inte upp dem, men jag tror att flera här inne och även många utanför kammaren känner till att straffskärpningar pågår.
Dessa generella åtgärder inkluderar naturligtvis också journalisterna. Frågan är då om vi behöver extra regler för till exempel journalisterna. Där är vi inne på en fråga som jag tycker är väldigt intressant och som vi ibland hanterar slarvigt i kammaren. Vilka lagstiftningsprinciper ska vi försöka följa? Är det så att vi ska ha så generella regler som möjligt och följa principen om likhet inför lagen så att vi inte pekar ut vissa och inte andra? Ska vi i stället för en generell ordalydelse peka ut exakt vilken handling det är vi vill komma åt? Kan vi generalisera också när det handlar om själva handlingarna?
Flera av remissinstanserna har tangerat dessa frågor på ett väldigt spännande sätt men stannar för att en straffskärpning skulle vara det som kanske stämmer bäst trots allt.
Dock varnar man också för att gå längre in på den här stigen. Till exempel Justitiekanslern säger att det redan nu finns omfattande exemplifieringar i den här paragrafen om möjligheten till straffskärpningar och vilka omständigheter som ska kunna leda till det. Den straffskärpning vi nu diskuterar skulle vara nummer 11 i den katalogen. Det är klart att det är många mot bakgrund av att det i brottsbalken handlade om ett fåtal mycket generella sådana om en principiell utsatthet, något som också skulle vara användbart i dag.
JO markerar i sin tur också för att man håller på med ett lappverk i brottsbalken och att man bör överväga förslagen ytterligare. Där håller alltså Vänsterpartiet med.
Sedan finns det olika yttringar från dem som jobbar nära journalister. Till exempel Föreningen Grävande Journalister fastnar kanske i första hand för en straffskärpning, medan flera grupper diskuterar vilka journalister vi avser. Flera vill särskilt skydda oberoende journalister som inte ingår i en redaktion men som kan vara extremt viktiga i opinionsbildningen. De som inte tillhör en redaktion är ju särskilt utsatta eftersom de inte alls har stöd från en arbetsgivare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner
Det föregående handlade alltså om journalisterna, och där förstår ni att det behövs skydd. Det tycker Vänsterpartiet också, men det har paketerats på ett sätt som inte är lyckat. När regeringen dessutom föreslår att detta förstärkta straffrättsliga skydd skulle omfatta en väldigt stor grupp personer - personal inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, räddningstjänst och skola - är det väldigt många som har funderat över vilka det egentligen handlar om. Finns det några gränser? Man menar att det är vaga formuleringar som kan göra det svårtillämpat.
Några klarlägganden om vad man avsåg har kommit. Med skola menar man också högskola inklusive universiteten, och skolkuratorer skulle kunna ingå om de också har del i undervisningen. När det handlar om högskolor och universitet kan man dock fundera över om beredningskravet är uppfyllt för den här lagstiftningen eftersom de inte ingick i utredningen.
Så en principiell invändning. Det är arbetsgivaren som ska ha avgörande inflytande och makt över vår arbetssituation och se till att det är tryggt och att vi så långt det bara går är säkra när det gäller olyckor eller angrepp.
När det gäller journalister är det kanske en så oerhört stor grupp som kan komma i fråga för angrepp att det är svårt att säga att arbetsgivaren skulle kunna hantera det till fullo. Men för flera andra grupper handlar det om deras mer konkreta arbetsmiljö, kanske inne på institutioner, myndigheter eller mottagningar, och där kan man tänka mycket mer kring arbetsmiljöfrågor. Flera remissinstanser har också pekat på att det vore bättre att arbeta kring arbetsmiljöfrågor än att komma med straffrätten. Ändå är det som om vår nuvarande regering nästan enbart vill följa det här med straffskärpningarna.
Vi tycker att det blir dubbla budskap. Nu blir det troligen en straffskärpning, samtidigt som vi arbetar med stora budgetunderskott i välfärden i hela Sverige. Kommuner och regioner går på knäna, och då kan man fråga sig om det är rimligt att vi bara tittar på straffrätten. Vi borde kunna ge ytterligare resurser till de här samhällsviktiga institutionerna, bygga på det som blir förändringar i arbetsmiljön och kanske också titta på arbetsmiljölagstiftningen. Vi vill markera att det är oerhört viktigt att få tillräckliga resurser och tillräckligt mycket personal för att kunna hantera dessa samhällsviktiga funktioner. Dessutom måste man ha väl inarbetade säkerhetsrutiner. Dessvärre ser det inte ut så.
Vänsterpartiet vill alltså att vi säger stopp när det handlar om att införa dessa straffskärpningar generellt mot flera olika grupper. Vi vill att man återkommer när det handlar om journalister, de som arbetar i hälso- och sjukvården med att omhänderta i akuta situationer och räddningspersonal.
Anf. 69 Annika Strandhäll (S)
Fru talman! En man i 45-årsåldern åtalas sedan han hotat en journalist vid dennes hem utanför Kungsbacka, rapporterar lokala medier. Dramat ägde rum en söndagskväll i april.
Journalisten befann sig hemma tillsammans med sin fru och parets två barn. Plötsligt började det ringa intensivt på dörren, och genom ett fönster kunde journalisten se en man han tidigare rapporterat om flera gånger. Mannen, som även hade ett tillhygge, ryckte i dörrarna och fönstren på huset och skrek att journalisten skulle komma ut.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner
Familjen larmade 112 och sökte skydd i badrummet. Senare tvingades Tobias, hans fru Mia och deras två barn fly från sitt hus. Den misstänkte mannen, som är känd av polisen sedan tidigare, greps ett dygn senare. Brottet kommer att utredas som ett demokrati- och hatbrott.
Den förra, socialdemokratiskt ledda regeringen skärpte straffen för brott mot viktiga samhällsgrupper vid flera tillfällen. Bland annat gäller det straff för det brott som kallas blåljussabotage, där ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning kom 2019. Vi skärpte också straffen för brott som begås mot förtroendevalda, för även politiker i regioner, kommuner, sameting och Europaparlamentet är utsatta för hot och hat.
Vi tillsatte också den utredning som ligger till grund för det förslag till riksdagsbeslut som vi nu lägger fram och som handlar om att stärka det straffrättsliga skyddet för journalister och andra samhällsnyttiga funktioner. Jag kommer att fokusera på journalisterna i detta anförande.
Utöver den berättelse jag precis delgav er är det så att hotet och hatet mot svenska journalister ökar radikalt. Så ser det ut i Sverige, och så ser det ut i Europa, där vi ser rekordmånga hot mot journalister. Vi ser det framför allt i auktoritära stater som Turkiet, Belarus, Ryssland, Azerbajdzjan, Georgien och Polen, för att nämna några. När man undersöker detta kan man dock konstatera att det går åt fel håll även i Sverige. Hot och hat är en del av många journalisters vardag. Det handlar både om hot via nätet, vilket ökar alltmer, och - som jag delgav er här - om direkta, fysiska hot.
Sverige har tillsammans med Norge och Danmark fortfarande världens kanske starkaste pressfrihet, men de höga hotnivåerna i sociala medier är minst sagt oroväckande. I Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex för 2023 framgår att Sverige fortfarande ligger i topp relativt sett, men vi befinner oss verkligen på en slippery slope, för att använda ett engelskt uttryck.
När det gäller pressfrihetsindex tappar vi i år ytterligare en plats och landar nu på plats 4 gällande den totala bedömningen. Men vad som är ännu värre är att vi tappar ytterligare åtta platser jämfört med förra året när det gäller journalisters säkerhet i Sverige. Vi landar nu på plats 40. Detta bör tas på största allvar.
När vi tittar på vilka områden som triggar igång hatstormarna hittar vi inga överraskningar. Det är invandringshatet, och det är frågor om migration och kriminalitet. Det är hatet mot feminister när jämställdhetsfrågor diskuteras. Kanske framför allt när vi tittar på hatet mot kvinnliga journalister ser vi också att det är extremt sexualiserat och tar sig ett betydligt personligare uttryck.
En av de senaste undersökningarna visar att 70 procent av svenska journalister utsattes för nedsättande kommentarer under förra året. Under de senaste tolv månaderna har 30 procent hotats i Sverige. 40 procent av svenska journalister har avstått från att skriva om ämnen som gör att de riskerar att utsättas för attacker. 50 procent av Sveriges journalister har för att slippa detsamma justerat i sin rapportering.
Samtidigt fick vi inledningsvis i denna debatt se justitieutskottets ordförande, Richard Jomshof från Sverigedemokraterna, återigen stå här och utöva sin paradgren att skylla på invandringen. Men det är helt enkelt, som man säger, fake news.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner
Den förra regeringen beställde en undersökning från Göteborgs universitet som kom 2019. Det finns även motsvarande undersökningar internationellt. Den svenska undersökningen visade att de hot och det hat som svenska journalister utsätts för med extrem överrepresentation kommer från högerextremt håll, alltså från Sverigedemokraternas kompisar. Det rörde sig om 43 procent, att jämföra med de 2 procent som kom från vänster. 54 procent av hatet hade rasistiska motiv, och 83 procent av dem som framförde det var män.
Samtidigt står Richard Jomshof återigen här och pratar om invandrare och invandring. Jag står här i dag för att inskärpa att vi måste skärpa vår syn på vad som utgör brott mot journalister. Det var därför den förra regeringen tillsatte den här utredningen - för att vi såg denna utveckling, Richard Jomshof.
I en demokrati är en fri och oberoende press av yttersta vikt för att säkerställa öppenhet, ansvarsskyldighet och medborgerligt engagemang. Därför är det också av yttersta vikt att vi agerar och förstärker skyddet för dem som verkar inom dessa områden. Att angripa en journalist innebär inte bara att begå ett brott mot en enskild individ, som i det fall jag tog upp inledningsvis, utan det är även ett brott mot själva fundamentet - den svenska demokratin. Vi måste stärka våra rättsliga ramverk och säkerhetsåtgärder för att skydda journalister och stärka deras möjlighet att utföra sitt arbete utan repressalier.
Samtidigt är det så att stabschefen för det största partiet i det svenska regeringsunderlaget, den kände sverigedemokratiske politikern Linus Bylund, dagen efter att valresultatet meddelats stod utanför Sveriges riksdag och pratade om att han skulle idka journalistrugby. På frågan vad han menade med det svarade han att det handlade om att knuffa journalister. Sedan flinade han lite. Detta gjorde han trots att vi har den utveckling som jag precis har beskrivit. Han sa också: Nu har vi dansat efter er pipa - nu bestämmer vi när vi pratar med er!
Vartenda parti som står upp för svensk demokrati och svenska värderingar bör fundera på vad detta står för.
Jag yrkar bifall till förslaget i dagens betänkande.
Anf. 70 Rasmus Ling (MP)
Fru talman! Jag ska fatta mig väldigt kort. Vi har ju en inbjudan till Farsta från justitieministern, och när regeringen kallar tycker jag att man kommer.
Den proposition vi debatterar innehåller bra förslag från regeringen. SMP-regeringen tillsatte ju utredningen. Journalister är inte vilken yrkesgrupp som helst, utan de är nyhetsförmedlare och beskriver samhället med dess problem och missförhållanden. Att skärpa synen på brott mot journalister är en viktig demokratiåtgärd. Som nämnts är det också fler yrkeskategorier som ingår i detta.
Från Miljöpartiets sida tycker vi dock att man borde ha gått ännu längre. Även andra opinionsbildare än journalister - sådana som ingår i civilsamhället - borde omfattas av detta lagförslag. Därför vill jag yrka bifall till reservation 3.
Anf. 71 Charlotte Nordström (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner
Fru talman! Uppgifterna om att journalister överväger att avstå från eller anpassa sin rapportering om ett ämne för att undvika hot eller hat och till och med överväger att sluta är oroväckande och visar på en absurd situation. Hat och hot om våld mot journalister som nyttjar sin yttrandefrihet är ett stort demokratiproblem. Det behövs krafttag mot dem som hotar det fria ordet.
Att man som socialsekreterare känner sig rädd för hot eller våld när man ska utföra sitt viktiga arbete att hjälpa och stötta människor och att man känner sig rädd för hot och våld när man ska stödja och skydda barn är fruktansvärt. Det krävs en skärpning. Vi har väl alla hört talas om personal som vittnar om en förfärlig vardag med hot och påtryckningar för att påverka beslut.
Likadant är det för lärare. De ska inte behöva stå ut med hat och hot och inför en lektion känna oro inför vad som kan ske och sättas igång i klassrummet. De ska ha lugn och ro och kunna förmedla kunskaper till barn och ungdomar utan rädsla.
För att vi ska återta kontrollen i svensk skola måste hot och våld få allvarliga konsekvenser. Det ska inte sättas i system att lärare kan hotas och misshandlas bort. Det är inte lärarna som ska behöva sjukskriva sig för rädsla och sedan omplaceras när de själva har utsatts för brott.
Lärare har kontakter med många människor. Detta är kontakter som de inte kan välja bort, utan de är centrala delar i lärarnas yrke. Det innebär att detta helt enkelt inte kan förebyggas genom arbetsmiljömässiga åtgärder.
Det straffrättsliga skyddet måste stärkas för journalister och vissa andra samhällsnyttiga yrkesgrupper. Det är oacceptabelt att den som bedriver nyhetsförmedling eller utöver en annan samhällsnyttig funktion och hjälper och stöttar människor utsätts för våld, hot eller trakasserier. Detta är ju en brottslighet som är väldigt allvarlig i sig, men eftersom det enskilda brottsoffret bär en särskild funktion i vårt samhälle blir det också ett angrepp mot vår demokrati och vårt samhälle. Det är viktigt att vi markerar hur allvarligt vi ser på den här typen av brott. Detta kan vi påverka nu.
Regeringen vill stärka det straffrättsliga skyddet för dessa yrkesgrupper och föreslår att det införs en särskild straffskärpningsgrund när det gäller journalister, alltså att brottet ska bedömas som särskilt allvarligt om det är just en journalist som utsätts i sin yrkesroll, oavsett vilket brott det handlar om. Detta är ett verktyg för att hamna högre upp i straffskalan, och det är bra.
När det gäller yrkesgrupper med en samhällsnyttig funktion, som personal inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, räddningstjänst och utbildning, ska lagen ändras så att fler grupper omfattas av dagens regler för våld och hot mot tjänsteman. De får tillgång till skydd och straffskalor som de inte har i dag, så denna förändring blir bra.
Visst har arbetsgivaren ett ansvar för att organisera arbetet så att en trygg arbetsmiljö säkerställs och så att utsattheten kan minskas och skyddet stärkas genom andra åtgärder än straffrättsliga. Men de kontakter som de har i sitt yrke är en central del av arbetet för alla i de berörda grupperna, vilket innebär att hot, våld och andra angrepp aldrig kan förebyggas genom arbetsmiljömässiga åtgärder. Jag tror dessutom att det är oerhört viktigt att genom lagstiftning särskilt markera allvaret i sådana kränkningar som utgör ett angrepp inte bara mot den som utöver den samhällsnyttiga funktionen utan i förlängningen även mot själva den samhällsnyttiga funktionen och vårt samhälle som sådant.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner
Fru talman! I propositionen föreslår regeringen också att straffet för allvarliga och uppsåtliga brott mot tystnadsplikten ska skärpas. Detta är brott som kan få allvarliga konsekvenser både för enskilda personer och för myndigheters verksamhet. Allmänheten har ett berättigat krav på att den offentliga verksamheten bedrivs ansvarsfullt och korrekt. Vi ska kunna känna förtroende för att uppgifter som är av sådan karaktär att de enligt lag är att anse som särskilt skyddsvärda inte avslöjas eller utnyttjas på olovligt sätt.
I propositionen bedöms att det kan finnas fall där den nuvarande straffskalan innebär att det inte är möjligt att döma ut ett straff som fullt ut står i proportion till brottets allvar. Det finns alltså behov av att skärpa straffet för allvarliga brott mot tystnadsplikt. Därför föreslås att maximistraffet för brott mot tystnadsplikt höjs och att brottsrubriceringen grovt brott mot tystnadsplikt införs.
Förslagen i propositionen bygger på förslag från utredningen i ämnet men har också koppling till ett antal tillkännagivanden om samhällsnyttiga funktioner som riksdagen beslutat om tidigare.
Fru talman! Hat och hot mot journalister och vissa andra inom viktiga samhällsnyttiga funktioner är ett angrepp mot dem men också ett angrepp mot demokratin och mot det fria och öppna samhället. Därför är det viktigt att vi i lagstiftningen tydligt markerar hur allvarligt vi ser på den här typen av brott. Det kan vi göra nu.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag att avslå motionsyrkandena med reservationer och anta regeringens förslag till lagändringar som ska träda i kraft den 1 augusti 2023.
Anf. 72 Ulrika Liljeberg (C)
Fru talman! Likhet inför lagen är en av grundprinciperna i vår rättsstat. Om vi ska göra avsteg från denna princip måste det ske på mycket goda grunder. Jag vill understryka att våld, hot om våld eller ofredanden mot en person måste oavsett vem personen är tas på största allvar. Men det finns ibland skäl att ha ett förstärkt straffrättsligt skydd för utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner eller en särskild straffskärpningsgrund för brott mot vissa yrkesutövare.
De personer som ingår i dessa grupper upprätthåller roller och har uppdrag som är större än deras egna personer. Det är brandmannen som har som jobb att springa mot de händelser vi andra kan springa ifrån. Det är vårdpersonalen på akuten som har att ta emot sårade och skadade oavsett hur de själva blir bemötta. Det är fältassistenten som söker upp dem som många av oss andra försöker undvika, och det är journalisten som granskar det offentliga, företag och organisationer för att medborgarna och samhället är betydligt starkare och bättre med fri press än utan.
Som många redan sagt är utvecklingen tyvärr sådan att allt fler utövare av samhällsnyttiga funktioner allt oftare möter just våld, hot och trakasserier. Det är inte hållbart, för utan personer som vill arbeta för vårt gemensamma eller vara aktiva som journalister är samhället illa ute.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner
Fru talman! Centerpartiet delar regeringens och utskottets bedömning att det behövs ett strängare straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner som inte utför myndighetsutövning och för dem som yrkesmässigt bedriver journalistik.
Jag vill dock göra ett medskick. En del av den brottslighet vi debatterar här i kammaren är av olika anledningar mer vanligt förekommande i vissa delar av landet. Men de som arbetar inom den välfärd lagförslaget omfattar - socialtjänst, hälso- och sjukvårdspersonal, räddningstjänst och utbildningspersonal inom skolväsendet - finns i landets alla 290 kommuner. Det ställer krav på en polisiär närvaro i hela landet, för tillgång till rättvisa och rättsväsen är lika viktig som lagarna vi stiftar här i dag. Det ansvaret ligger på regeringen att axla.
Med det sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag.
Anf. 73 Torsten Elofsson (KD)
Fru talman! Vi debatterar skärpta straff för brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner. Det handlar om yrkesgrupper som är helt centrala för vår demokrati: det fria ordet och vår gemensamma välfärd. Det är grupper som i sitt dagliga arbete har stora kontaktytor mot samhället och många möten med människor. De är en del av det grundfundament som får vårt samhälle att fungera.
Vi måste vara tydliga med att ett angrepp på dessa yrkesgrupper och mot den tredje statsmakten, alltså medierna, är ett angrepp mot hela vårt samhälle. Det är oacceptabelt att den som bedriver samhällsgranskande journalistik, räddar liv inom sjukvården eller lär våra barn att läsa och skriva utsätts för våld, hot eller trakasserier i sitt yrke. Det är inte bara ett brott mot den enskilda personen utan i förlängningen även mot demokratin och grunderna för vårt samhälle. Det får aldrig normaliseras eller accepteras.
Dessvärre har vi i dag en situation där vi frekvent får ta del av rapporter om att personal i räddningstjänsten hotats eller attackerats när de ska rädda liv eller egendom och att det sker incidenter på sjukhusens akutmottagningar. Likaså rapporteras om hot mot personal inom socialtjänsten och ett ökat antal incidenter i våra skolor.
Att hota journalister är också ett brott mot det fria ordet. De förslag om straffskärpningar som nu läggs fram har länge varit efterfrågade av journalistkåren och professionen, och det är inte svårt att förstå varför. Hoten, hatet och trakasserierna ökar ständigt. Journalistförbundets senaste undersökning visar att nästan 30 procent av Sveriges journalister har hotats under de senaste tolv månaderna, och det får allvarliga konsekvenser. Många är de journalister som rapporterar att de undvikit att bevaka ett visst ämne eller en viss fråga på grund av hot. Det finns även flera exempel på journalister som har övervägt att lämna eller till och med har lämnat journalistiken på grund av direkta hot riktade mot dem personligen och i vissa fall mot deras familj och barn.
Det är därför välkommet att regeringens förslag även uppmärksammar den växande gruppen frilansjournalister. Det är en grupp som ofta är särskilt utsatt eftersom frilansare inte på samma sätt som en person med en traditionell anställning kan få hjälp av sin arbetsgivare med arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor. Det är viktigt att vi ser även denna grupp journalister.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner
Fru talman! Sverige har en lång och stark tradition av yttrandefrihet, och det ska vi vara mycket stolta över. Friheten att kunna yttra åsikter, opinionsbilda och uttrycka tankar och känslor är helt grundläggande för en demokrati. Därför är det viktigt att varje hot mot det fria ordet tas på största allvar och att straffen skärps för dem som riktar hat och hot mot journalister eller viktig personal inom välfärden. Att straffen måste stå i proportion till brotten är självklart för oss kristdemokrater.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 20 juni.)
Beslut, Genomförd
Beslut: Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner
Webb-tv: Beslut: Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner
Protokoll med beslut
- Protokoll 2022/23:128 Tisdagen den 20 juniProtokoll 2022/23:128 Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regeringens lagförslag
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i brottsbalken,
2. lag om ändring i lagen (1959:590) om gränstullsamarbete med annan stat,
3. lag om ändring i lagen (1974:191) om bevakningsföretag,
4. lag om ändring i lagen (1975:688) om skydd för viss tjänsteutövning,
5. lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning.Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:106 punkterna 1-5 och avslår motion
2022/23:2392 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1.- Reservation 1 (V)
Stärkt straffrättsligt skydd för journalister, hälso- och sjukvårdspersonal samt räddningstjänstpersonal
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2022/23:2392 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 2-4.- Reservation 2 (V)
Stärkt straffrättsligt skydd för opinionsbildare m.fl.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2022/23:2391 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 1.- Reservation 3 (MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 94 0 0 13 SD 62 0 0 10 M 60 0 0 8 C 20 0 0 4 V 21 0 0 3 KD 16 0 0 3 MP 0 15 0 3 L 14 0 0 2 - 1 0 0 0 Totalt 288 15 0 46 Strategiskt arbete mot hot och hat mot opinionsbildare m.fl.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2022/23:2391 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 2.- Reservation 4 (MP)