Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Skatteförfarande och folkbokföring

Betänkande 2023/24:SkU15

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
10 april 2024

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Skatteförfarande och folkbokföring(pdf, 624 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2023/24:15 Skatteförfarande och folkbokföring

Beslut

Nej till motioner om skatteförfarande och folkbokföring (SkU15)

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om skatteförfarande och folkbokföring från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Motionerna handlar bland annat om synliga skatter och avgifter, F-skatt och näringsverksamhet samt skyddade uppgifter.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 55

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2024-03-05
Justering: 2024-03-14
Trycklov: 2024-03-14
Reservationer: 22
Betänkande 2023/24:SkU15

Alla beredningar i utskottet

2024-02-08, 2024-03-05

Nej till motioner om skatteförfarande och folkbokföring (SkU15)

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 90 förslag i motioner om skatteförfarande och folkbokföring från den allmänna motionstiden 2023. Utskottet hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Motionerna handlar bland annat om synliga skatter och avgifter, F-skatt och näringsverksamhet samt skyddade uppgifter.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2024-04-03
Debatt i kammaren: 2024-04-04
Stillbild från Debatt om förslag 2023/24:SkU15, Skatteförfarande och folkbokföring

Debatt om förslag 2023/24:SkU15

Webb-tv: Skatteförfarande och folkbokföring

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Boriana Åberg (M)
Anf. 87 Boriana Åberg (M)

Herr talman! Det är sannerligen inte varje dag man har statsministerns frågestund som förband till en skattedebatt, men det visar bara hur viktiga skattefrågorna är.

I dag debatterar vi skatteutskottets betänkande Skatteförfarande och folkbokföring, som behandlar motioner från den allmänna motionstiden. Ofta ger motionsbetänkanden en déjà vu-känsla och kan upplevas som 90-talsklassikern Måndag hela veckan, där huvudpersonen får vara med om att samma händelser utspelar sig om och om igen. Lite så är det här, när samma motioner väcks år efter år.

Till exempel har motioner om synliggörande av arbetsgivaravgifterna på lönebeskedet väckts sedan åtminstone 1985 - så långt tillbaka kan man gå i det digitaliserade riksdagsarkivet. Dessa motioner har väckts uteslutande av borgerliga riksdagsledamöter som har velat öka kunskapen om hur mycket skatt en löntagare egentligen betalar.

Även i årets motionsskörd finns det ett tiotal yrkanden om redovisning av arbetsgivaravgifterna på lönebeskedet. Det är i grunden en demokratifråga, för vet man inte hur mycket skatt man betalar är det svårt att ställa krav när det gäller den välfärd man kan förvänta sig. Att låta människor leva i ovetskap är ett sätt att indirekt öka acceptansen för ett högskattesamhälle.

Undersökningar har visat att 70 procent av löntagarna inte är medvetna om att deras lön är 31,42 procent högre och att skillnaden heter arbetsgivaravgifter. Därför är det positivt att regeringen har tillsatt en utredning om skyldighet för myndigheterna att redovisa arbetsgivaravgifterna på lönebeskedet. Privata företag ska dock inte tvingas till detta då det kan innebära ökad administration och därmed ökade kostnader. Men många företag väljer redan i dag att helt frivilligt redovisa arbetsgivaravgifterna på lönebeskedet för att öka förståelsen för de totala lönekostnaderna för de anställda.

Herr talman! I Socialdemokraternas reservation uttrycks besvikelse över att utredningen avseende exitskatt - eller, med andra ord, ett nytt system för en effektiv kapitalbeskattning av fysiska personer som flyttar ut och upphör att vara obegränsat skattskyldiga i Sverige eller som enligt ett skatteavtal får hemvist i en annan avtalsslutande stat - har lagts ned. Detta är helt i linje med regeringens intention att skatteregler ska förenklas men inte försämras.

De som däremot är glada över regeringens beslut, som för övrigt fattades redan hösten 2022, är de som minns hur det gick förra gången när den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen försökte införa en exitskatt 2017. Det förslaget, som var baserat på en promemoria från Skatteverket, var helt ogenomtänkt och fick massiv kritik, bland annat för att Skatteverket inte hade beaktat hur förslaget skulle slå mot svenska företag, alltså samma företag som skapar jobb och genererar skatteintäkter. Detta olyckliga förslag skulle i många fall omöjliggöra generationsskiften i fåmansföretag, försvåra kompetensförsörjningen för svenska företag, öka den administrativa bördan och leda till ökad osäkerhet.

Den kraftiga kritiken resulterade i att dåvarande finansminister Magdalena Andersson drog tillbaka förslaget 2018. Det är således verkligen inget att sörja över att utredningen lades ned även den här gången.

Det är nämligen inte så att kapitalvinster inte beskattas i dag, tvärtom. Enligt dagens regelverk har Sverige rätt att beskatta sådana vinster när de realiseras upp till tio år efter att en svensk flyttar ut. Detta måste dock regleras i det skatteavtal som Sverige har med respektive land.

Herr talman! Jag tror att vi alla här i kammaren är eniga om att bedrägerier ska bekämpas - bedrägerier mot äldre, telefonbedrägerier, välfärdsbedrägerier och skattebedrägerier. Många av dessa bedrägerier har blivit möjliga för att vi har en bristfällig folkbokföring.

Listan på brott som möjliggörs av felaktig folkbokföring är lång och omfattar alltifrån människohandel till miljöbrott. Därför är det positivt att regeringen i slutet av december 2023 tog nästa steg i genomförandet av en folkräkning och gav Skatteverket i uppdrag att regelbundet sammanställa en lägesbild över befolkningen.

Den nationella lägesbilden ska ge en samlad bild av dem som är folkbokförda, dem som har samordningsnummer och hur dessa samordningsnummer använts. Den ska också ge information om grupper som finns i Sverige utan att vara folkbokförda eller ens ha rätt att vara här. För att strypa kriminellas ekonomi och stoppa den grova organiserade brottsligheten behöver vi veta vilka som finns i Sverige, och har de inte rätt att vara här ska de utvisas.

Herr talman! Några av motionerna handlar om personer med skyddade uppgifter. Över 26 000 personer lever med så kallade skyddade personuppgifter. Många av dessa är kvinnor som har flytt från en våldsam man. Deras situation är mycket utsatt. Att leva med skyddade personuppgifter skapar stora problem i vardagen både för kvinnorna och för deras barn.

Förra året fick Skatteverket i uppdrag av regeringen att etablera en nationell struktur för samverkan med och informationsspridning till andra myndigheter i syfte att bidra till en enhetlig, säker och effektiv hantering av skyddade personuppgifter. Det är inte acceptabelt att myndigheter av misstag eller mot bättre vetande avslöjar de skyddade uppgifterna. Det är inte acceptabelt att kvinnor och deras barn ska leva i ständig skräck för att få sina uppgifter röjda.

I höstas gav regeringen uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten att samordna och följa upp myndigheternas arbete med skyddade personuppgifter. Uppdraget delredovisades i måndags, och av rapporten framkommer att socialtjänsten, vården och rättsväsendet är vanligast förekommande bland de aktörer som orsakar röjningar.

Sverige är ett land som jämfört med andra har höga skatter. Endast våra nordiska grannländer och ytterligare ett par europeiska länder har högre skattekvot än Sverige. Om detta förhållande kan vi ha olika politiska uppfattningar, men det finns en ganska hög acceptans för detta hos svenska folket. Den acceptansen bygger dock på att människor kan känna tillit till samhällskontraktet - att välfärden fungerar, att våra myndigheter fungerar och agerar på ett sätt som uppfattas som rättssäkert, att vår folkbokföring fungerar och att våra myndigheter inte läcker skyddade uppgifter om utsatta människor. När detta brister känner människor sig svikna, att samhällskontraktet inte längre uppfylls av det allmänna. Då avtar självklart villigheten att betala skatter.

Varför ska man betala för något man inte får eller som inte fungerar? Inte minst därför är de frågor som dagen debatt handlar om oerhört viktiga. Att hantera dessa är en viktig del i regeringens arbete med att få ordning på Sverige.

(Applåder)

(forts. § 9)

Hanna Westerén (S)
Anf. 88 Hanna Westerén (S)

Herr talman! För ordningens skull vill jag börja med att yrka bifall till reservation 13.

Med ett pågående krig i vårt närområde, död och förintelse i Gaza och en pågående kostnadskris som sveper över världen till följd av kris och krig kommer jag ofta på mig själv med att vara oerhört glad över att jag lever i Sverige, att jag fick växa upp här och att jag får vara förälder här där skolskjutsen rullar, där barn välkomnas i en skola som har ett kompensatoriskt uppdrag och där sjukvården och äldreomsorgen möter mina anhöriga och mig när hälsan sviker.

Att nå dit där vi är i dag har inte på något vis varit gratis. Det kommer av slit och släp från generationer före oss som avstått en del av sin inkomst för att bygga det välfärdssamhälle vi i dag ibland har lätt att ta lite för givet, ett välfärdssamhälle som fordrar nya insättningar på kontot och förnyade äktenskapslöften om att i rimlig proportion avstå en del av vår lön för att välfärden enligt uppdraget ska förmå leverera insatser efter behov runt om i hela vårt land - varje dag, året runt.

Sverige har ett i många avseenden utmärkt skattesystem som många har studerat och tagit efter. Viljan att bidra är hög i Sverige liksom viljan och ambitionen att göra rätt. Det gäller både privatpersoner och näringsidkare. Skatteverket har gjort en beundransvärd resa för att bli mer tillgänglig för de medborgare som myndigheten är till för.

Men det återstår alltjämt en del utmaningar. Det är dessvärre så, herr talman, att vårt eminenta skattesystem till trots och parallellt med att välfärdens hjältar möter våra behov varje dag har vårt samhälle utmaningar som sätter människors vardag på prov och som riskerar att erodera vår tillit både till varandra och till välfärden.

Situationen på gator och torg är på sina håll mycket oroväckande. Jag kommer själv från Gotland, och kanske är det på grund av vårt öläge som vi är lyckligt förskonade från sprängningar, skjutningar och besinningslöst våld. Ändå är jag oerhört bekymrad över det gängvåld som breder ut sig och sliter sönder samhället, som släcker unga liv och som sprider så mycket rädsla och misströstan.

Vi som sitter här i dag borde veta att ansvaret faller tungt på oss att stänga av kranarna för de kriminella gängen. Vi har ett stort ansvar att fatta rätt beslut för Sverige.

Välfärden, men också själva skattesystemet, har visat sig vara en tummelplats för kriminella aktörer som använder fullt legitima strukturer för att tvätta pengar och undandra medel från beskattning. Det är heller ingen hemlighet att det finns intima kopplingar mellan arbetslivskriminalitet, prostitution och grov organiserad brottslighet.

Skattefusk och ekonomisk brottslighet är systemhotande i flera avseenden. Att vissa flyr från sitt ansvar att betala skatt leder till att övriga måste bidra betydligt mer, och den där misstanken om att andra smiter från att betala riskerar att minska legitimiteten och den generella betalningsviljan. Fusk snedvrider konkurrensen och skapar ogynnsamma förutsättningar för de näringsidkare som gör rätt för sig. Skatteundandragande och skatteflykt ska kraftfullt motverkas, och det är därför också oerhört motiverat att förstärka myndigheternas anslag i detta avseende.

Välfärdsbrottslighet är andra sidan av samma mynt. Offentligt ägda företag ska givetvis föregå med gott exempel, men det behöver också tas fler steg för att vi ska nå och använda systemets fulla potential. Mer behöver göras för att motverka svartarbete och den grasserande arbetslivskriminaliteten.

För en dryg månad sedan överlämnades SOU 2024:14 Arbetslivskriminalitet till statsrådet Paulina Brandberg. Jag förväntar mig verkligen att regeringen förverkligar merparten av förslagen i den utredningen, inte minst det som rör en större verktygslåda för myndigheterna och insatser för att skydda utsatta arbetstagare. Här finns det sannerligen liv att rädda, skattemedel att hämta och sund konkurrens att värna, herr talman.

Jag vill avslutningsvis ägna en liten stund åt det jag inledde med, det vill säga detta att i rimlig proportion avstå en del av sin lön eller vinst för att betala in till välfärden - förnya de där äktenskapslöftena - för att välfärden ska förmå fortsätta leverera. Det är nämligen här det haltar betänkligt i Sverige i dag. Miljontals svenska hushåll dignar under kostnadskrisens bördor, men det är möjligt att fördela bördorna annorlunda.

Herr talman! Det är sannerligen inte svåra tider för alla i vårt land. Svenska banker hade en samlad övervinst på 180 miljarder kronor 2023. Låt den siffran sjunka in - 180 miljarder svenska kronor! En annan fördelning av resurserna skulle definitivt öka tilltron till och legitimiteten i vårt svenska skattesystem. Men det röstade regeringspartierna nej till.

Även en exitskatt skulle lätta och fördela bördorna annorlunda i en väldigt svår tid, och en sådan utredning var igång. Men den lade den SD-ledda regeringen dessvärre ned, och det beklagar jag verkligen. Jag förstod dock på Boriana Åbergs inlägg här för en liten stund sedan att nedläggningen är ett led i det förenklingsarbete som regeringen driver, och det var ett spännande besked.

Herr talman! För att vårt skattesystem ska förmå fortsätta lira med den starka generella välfärden är det avgörande att skatt betalas efter bärkraft och att välfärd ges efter behov. En exitskatt - det brukar också kallas kapitalbeskattning vid utflytt - vore en viktig pusselbit, liksom en tillfällig skatt på bankernas övervinster. Skattesystemets inneboende skönhet och omfördelande kraft anser jag nämligen väl värd att värna och utveckla.

(Applåder)

Cecilia Engström (KD)
Anf. 89 Cecilia Engström (KD)

Herr talman! Kristdemokraterna har länge drivit frågan om att arbetsgivaravgifterna ska vara synliga på lönebeskeden. Vår minister Erik Slottner gav i februari en utredare i uppdrag att se över förutsättningarna för våra myndigheter att införa detta i samband med löneutbetalningar. Det finns inget som hindrar företagen att göra detta redan i dag, men att uppdra åt sina egna myndigheter att göra det är att föregå med gott exempel.

Att skatteuttaget blir synligt för arbetstagaren ökar förståelsen för vad en anställd kostar för företaget och visar vad näringslivet bidrar med till välfärden. De anställda blir också medvetna om och uppmärksammade på hur vårt svenska skattesystem fungerar och att skatt på lönen inte är det enda som bidar till vår gemensamma välfärd.

Herr talman! Med denna regering händer det mycket. Jag är också glad att Kristdemokraterna och regeringen storsatsar på förenklingar för företagen. Goda villkor för företagande är viktigt för ekonomisk tillväxt, och vi vill minska regelbördan och de administrativa kostnaderna för våra företag. Därför har ett trettiotal av våra myndigheter, bland annat Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten, fått i uppdrag att se över hur de kan förenkla.

Detta är också en öppning för att titta på digitaliseringens möjligheter. Med fler etjänster kan rapporteringarna bli enklare. Regeringen arbetar med att förbättra förutsättningarna för informationsutbyte mellan myndigheterna, vilket är en förutsättning för att fortsätta utvecklingen av individanpassade digitala tjänster.

Herr talman! Det är också viktigt att skattefelet begränsas och att skattebrott, skattefusk och skatteundandragande motverkas. Därför har denna regering bland annat inrättat den nya Utbetalningsmyndigheten. Den ska arbeta med att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar genom att granska utbetalningar med hjälp av dataanalyser och urval för att identifiera fusk och bidragsbrott. Statliga myndigheter och vissa andra aktörer ska lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten, som i sin tur även kan underrätta andra myndigheter och berörda aktörer vid fusk, bidragsbrott och andra felaktigheter.

En viktig del i arbetet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen och i samverkan mot fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet är att berörda statliga myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor kan utbyta information med varandra. En ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet har remitterats, och en ny lag kan vara på plats redan i år.

Herr talman! Det har inte undgått någon att det pågår ett krig i vårt närområde. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har många ukrainare kommit till Sverige med hjälp av massflyktsdirektivet. Många är de ukrainare som har sökt sin fristad här och snabbt kommit in i arbete och annan egen försörjning genom att lära sig språket.

Alla har dock inte lyckats lika bra, och för dem är tiden i Sverige svår och ekonomiskt utmanande eftersom de tvingas att leva på den dagersättning de får. Det är en ersättning som har varit oförändrad sedan 1994, vilket naturligtvis inte är rimligt. Kristdemokraterna ser en höjning som motiverad och driver på frågan i regeringen.

Det viktigaste för gruppen ukrainare är att de även fortsatt får goda möjligheter att försörja sig själva genom arbete. Vi är därför glada att regeringens lagrådsremiss om förbättrade levnadsvillkor också handlar om att förbättra för dem som har tillfälligt skydd och ge dem större möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden.

Rent konkret handlar det också om att ukrainare inte bara ska ha ett samordningsnummer utan ska kunna bli folkbokförda. Därigenom ökar deras möjligheter att ta del av viktig samhällsservice, exempelvis möjligheten att öppna ett eget bankkonto. Ukrainarnas möjligheter att försörja sig på arbetsmarknaden ökar dessutom ytterligare genom att gruppen får ta del av den sociala välfärden när deras arbetsgivare betalar in sociala avgifter.

Herr talman! Kampen mot den organiserade brottsligheten och framför allt gängbrottsligheten är regeringens största prioritet. Särskilt allvarlig är välfärdsbrottsligheten, vilket är de kriminella gängens senaste affärsmodell. Det är särskilt allvarligt med den typen av samhällsröta då den förutom att lura samhället på pengar även slår mot de allra svagaste, samtidigt som den underminerar både den sociala tryggheten i och tilliten till samhället. Kampen mot den organiserade brottsligheten måste därför vinnas.

En grundförutsättning för att vi ska kunna göra det är att vi vet vilka som bor i vårt land och var människor bor. En tillförlitlig folkbokföring och ett fungerande system för fastställande av identitet är helt nödvändigt i arbetet med att åter göra Sverige till ett tryggt land. Ett tillförlitligt folkbokföringssystem är också oundgängligt för att städa upp i det skuggsamhälle som tillåtits breda ut sig i spåren av en mer eller mindre oreglerad arbetskraftsinvandring utan fungerande kontrollmekanismer.

Riksrevisionens tidigare granskningar visar på allvarliga brister i Migrationsverkets och Skatteverkets rutiner vid kontroll av migranters id. Regeringens åtgärder har dock sakta börjat ge effekt. Antalet fel i folkbokföringen har minskat, och resultatet för folkbokföringsverksamheten utvecklades positivt under 2023.

Vi ser fram emot att ta del av Riksrevisionens granskning av myndigheternas arbete med fastställande av identiteter, som presenteras i maj. En fortsatt minskning av antalet folkbokföringsfel och ett förbättrat myndighetsarbete med fastställande av identiteter är helt nödvändigt i kampen mot välfärdsbrottsligheten.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

(Applåder)

Annika Hirvonen (MP)
Anf. 90 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Det har gått över två år sedan jag och vi i Miljöpartiet väckte frågan om förutsättningarna här i Sverige för de flyktingar som lämnade krigets Ukraina efter Rysslands fullskaliga invasion. Vi tog upp deras rätt till sfi, för vi vet att möjligheten att få ett jobb för många hänger på språkkunskaper. Tyvärr är det fortfarande så att denna rätt inte finns. Det var inte dåligt att regeringen tillsköt medel till kommunerna för frivillig tillgång till sfi, men det är problematiskt att de ukrainska flyktingarna inte har denna rätt på samma sätt som alla andra människor som får uppehållstillstånd i Sverige på grund av att de är flyktingar.

Ännu värre ligger det till med möjligheten att försörja sig. Ersättningen på 71 kronor om dagen för en ensamstående vuxen räcker inte ens för att köpa en lunch på stan. Den räcker heller inte för att åka tur och retur till vårdcentralen med lokaltrafiken - åtminstone inte med enkelbiljetter, så dyra som de är här i Stockholm. Ändå vägrar regeringen att höja dagersättningen.

När man nu sent omsider har remitterat ett förslag som ska göra det möjligt för människor att bli folkbokförda listar man också en lång rad olika ersättningar som just ukrainare inte ska ha rätt till. Jag förstår inte, herr talman, varför Kristdemokraterna vill att just ukrainska flyktingar inte ska ha samma rätt som alla andra när de väl folkbokförts.

Cecilia Engström (KD)
Anf. 91 Cecilia Engström (KD)

Herr talman! Jag tackar Annika Hirvonen för frågorna.

Dagersättningen är en av de frågor som vi kristdemokrater ständigt lyfter upp i de debatter som uppkommer i regeringen om vad som är möjligt att göra för dessa människor, som naturligtvis har hamnat i en svår situation.

Ukrainarna är inte här som vanliga flyktingar, utan de är här enligt massflyktsdirektivet. Det direktivet kom till i en tid när man trodde att detta skulle bli ett kortvarigt krig och att de snart skulle kunna återvända. När vi nu ser att tiden har gått och att de har hamnat i en svår situation tittar vi på många olika sätt att komma åt problemet och göra så att situationen blir bättre även för dem.

Annika Hirvonen (MP)
Anf. 92 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Jag fick inte svar på varför Kristdemokraterna tycker att ukrainska flyktingar när de folkbokförts ska ha mindre rätt till vår gemensamma välfärd än andra som är folkbokförda.

Kristdemokraterna lyfter själva fram att många jobbar, bidrar och betalar skatt. Varför ska just ukrainska flyktingar - och enbart de - undantas från delar av välfärden?

Cecilia Engström (KD)
Anf. 93 Cecilia Engström (KD)

Herr talman! Det handlar om att ukrainarna som är här inte har en vanlig flyktingsituation, utan de har ett land som de förväntas åka tillbaka till. Deras önskan är också i allra högsta grad att kunna återvända till sitt ursprungsland. Därför finns det särskilda regler som gäller deras situation. När man nu försöker att hitta en lösning för dem blir det en speciallösning, och den kanske inte innefattar allt som ingår i det svenska välfärdssystemet. Det är viktigt att var och en vet att det välfärdssystem vi har måste fungera för alla och att människor inte har samma möjligheter om de inte är här på samma villkor som alla andra.

Bo Broman (SD)
Anf. 94 Bo Broman (SD)

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 1.

Det svenska skattesystemet är det som finansierar våra gemensamma offentliga utgifter. Skattesystemet måste vara rättvist, förutsägbart och långsiktigt. Människor och företag ska känna att skattesystemet har legitimitet, och de ska känna tillit till det.

Skatterna måste vara utformade så att människor vågar ta risker och starta företag. Skatter ska medverka till tillväxt och utveckling i hela landet och underlätta jobbskapande och företagande. Trösklarna för att våga starta företag måste sänkas, och regelförenklingar och lägre skatter måste till.

Det är viktigt att våra skatter utformas så att svenska företags konkurrenskraft stärks. Det är grunden för vår välfärd och våra företag. Hela Sverige mår bra om investeringar kan lockas till landet.

En korrekt folkbokföring är A och O för att rätt skatt ska kunna tas ut av våra medborgare. Det är glädjande att Skatteverket nu har påbörjat arbetet med en folkräkning. Detta borde ha gjorts betydligt tidigare. Det är av yttersta vikt att folkbokföringsregistret i allt väsentligt återspeglar verkligheten och att de som omfattas av systemet har korrekta uppgifter. Detta är en förutsättning bland annat för att välfärdssystemen ska fungera. Folkbokföringen ligger också till grund för var man har rätt att rösta och var man ska beskattas.

Herr talman! Om man tycker att någon utgift som staten har är viktig - om man tycker att det är viktigt med rättsväsen, polis, välfärd och skola - borde man också tycka att det är viktigt att skattesystemet fungerar. Det är nämligen grunden för precis all annan verksamhet som vi ägnar oss åt här i riksdagen.

Om man tycker att det är viktigt att staten får in skatt borde man också tycka att det är viktigt att det sker på ett rättssäkert och rättvist sätt och på ett sätt som skapar legitimitet för staten och för systemet i sin helhet, så att de som betalar skatt behandlas på ett sjyst sätt.

Det är precis detta vi behandlar här i dag. Det handlar om när staten i sitt skatteförfarande inte i tillräckligt hög grad tar hänsyn till rättssäkerhet, till rättvisa och till att regleringar ska vara på en rimlig nivå och inte betungar företagare, som är de som skapar jobb, på ett alltför svårt sätt. Vill vi ha välfärd och skatteintäkter även i morgon behöver vi inte bara ha skattenivåer som är på en konkurrenskraftig nivå utan också ett skattesystem och ett skatteförfarande som lockar till företagande och till att arbeta i stället för att vara betungande för företagare och göra det svårare att vara arbetstagare.

Likvärdigheten och enkelheten i systemet måste bli bättre. Det måste bli lättare att förstå hur systemet fungerar. Det ska inte vara så att man som skattebetalare - vare sig man är företagare eller arbetstagare - känner sig betungad av sina kontakter med Skatteverket och tycker att det är jobbigt med skatteförfarandet. Så får det inte vara, men tyvärr vittnar många om att det är just det.

Herr talman! Sverige är en demokrati, och vi röstar i allmänna val. Till saken hör dock att medborgare i en demokrati behöver tillgång till fullständig information för att bättre förstå vad de faktiskt röstar om. Då krävs en högre grad av transparens. Det är därför viktigt att skatter och avgifter på ett mer uppenbart och tydligt sätt synliggörs för medborgaren. Löneskatter och skattenedsättningar behöver presenteras på ett tydligt och enkelt sätt. Människor behöver förstå vad som finansieras och hur mycket som finansierar detta.

Det svenska rättsväsendet och även skattemoralen sätts ständigt på prov. När tilliten till samhället och till andra människor minskar i allmänhet blir det vanligare att människor tycker sig se en anledning att ägna sig åt skattefusk. I det sammanhanget blir det rimligt att ställa frågan: Är de verktyg vi har att tillgå verkligen fullt ut adekvata för sina ändamål?

Att vi tvingas tillämpa ett system som personalliggare i syfte att göra svart arbetskraft vit men också som verktyg mot lönedumpning visar tydligt att moralen inom ekonomi och beskattning har sjunkit. Dessutom uppfattas regelverken kring personalliggare och kassaregister i bland annat hotell- och restaurangbranschen som kantiga. Höga sanktionsavgifter tas ut för oavsiktliga småfel trots att det uppenbarligen inte är fusk i egentlig mening som har bedrivits. Det drabbar i stället de laglydiga företagen. Alla som arbetar i företagets lokaler ska registreras när de kommer och när de går. Skatteverket gör på detta oannonserade kontroller. Många i de här olika branscherna upplever systemet som betungande och tycker att det tar mycket tid och resurser i anspråk. Samtidigt som fusket på sina håll ändå fortgår är det ett administrativt hinder för många hederliga företagare.

Detta problem föranleder ett behov av att rannsaka oss själva och se på nya lösningar. Vi behöver utreda systemet och dess effektivitet för att beivra skatteundandragande samt hur den administrativa bördan för företagare ska kunna hållas på ett minimum. Vi behöver uppnå en känsla av att skattesystemet är rättvist och att vi får ett bättre samhälle för den skatt vi betalar - ett återupprättat samhällskontrakt.

Fru talman! Sveriges ekonomi har sin grund framför allt i befintliga företag men också i offentlig sektor. För att värna vår industri och vår välfärd behöver vi ständigt jobba med att uppdatera de multi- och bilaterala skatteavtal vi har med omvärlden. Sverige har löpande tecknat skatteavtal med många länder, och de internationella skatteavtalen behöver kontinuerligt uppdateras. Det är en ständig process, vilket innebär att om Sverige blir passivt i den här frågan - och det har vi också varit till och från - kan vi hamna i ett läge där vi till slut får en skattemässig konkurrensnackdel gentemot andra länder. Vi ser det därför som viktigt att åter höja tempot i uppdateringen av våra skatteavtal.

Vi har de senaste åren sett en delningsekonomi växa fram genom den nya digitala tekniken. Det är givetvis positivt, men det bör utredas hur skatteregler kan förändras för att förenkla för den växande delningsekonomin. Det måste också säkerställas att det inte finns hål i skattelagstiftningen som innebär att skatt inte betalas in på ett korrekt sätt. Med andra ord behövs ett förtydligande och förenklande av skattereglerna för delningsekonomin.

Fru talman! De allra flesta skattebetalare saknar tillräcklig kunskap om vilka skatter de betalar, hur mycket de betalar och på vilket sätt skatter betalas. Det innebär ett demokratiskt underskott när människor inte har kännedom om vilka offentliga resurser de är delaktiga i att betala in. Vi ser därför ett behov av ökad medvetenhet om skatter genom ökad transparens på lönebeskeden, och vi vill på det årliga slutskattebeskedet se en sammanställning av de skatter och sociala avgifter i kronor som varje individ betalat, exempelvis i form av diagram och pedagogiska förklaringar. Varje medborgare bör löpande känna till vad som betalas in och hur pengarna har fördelats på olika offentliga verksamheter. Det handlar alltså om ökad information med motivering av skattebeslut som en del i att öka transparensen. På ett liknande sätt behöver kvitton bli mer transparenta när det gäller punktskatternas del av slutpriset. Sammantaget behövs i Sverige en ökad transparens i vad man betalar för skatter.

Vi behöver också utveckla det skatterättsliga förfarandet och se till att vi har ordning och reda i folkbokföringen - för Sveriges väl och för vår konkurrenskraft.

(Applåder)

Patrik Karlson (L)
Anf. 95 Patrik Karlson (L)

Fru talman! Det måste löna sig bättre att arbeta och anställa om Sverige även fortsättningsvis ska vara ett land för nytänkande, innovationer och företagande. Därför måste det löna sig bättre att anstränga sig lite extra, oavsett om det gäller att ta den där extra timmen på jobbet eller plugga den där extra högskolekursen. Det är en grundläggande liberal övertygelse att skattesystemet ska premiera, inte straffa, slit och ambition.

För att kunna bygga en stark gemensam välfärd behöver vi betala skatt. Det är så vi kan se till att det finns lärare i klassrummen, läkare och sjuksköterskor på vårdcentralerna och poliser på våra gator och torg. Ju fler som arbetar och startar företag, desto fler kan bidra till vårt gemensamma.

Sveriges ekonomi byggs upp av duktiga och driftiga företagare. Därför är det av yttersta vikt att vårt skattesystem är både enkelt och transparent och inte mer komplicerat än nödvändigt. I Liberalernas Sverige räds ingen att starta företag; det ska snarare främjas från politikens håll.

Liberalerna kommer alltid att stå upp för att förhindra överflödiga regler och ytterligare administrativa bördor för landets företag. Att bevara en balans mellan nödvändiga regler och överdriven byråkrati är avgörande för att främja företagsamhet och ekonomisk tillväxt. Det är särskilt viktigt att vi inte kväver innovation och entreprenörskap genom överreglering och att lägga på företag onödig byråkrati.

Fru talman! I en idealisk värld där ingen försöker undgå skatt eller utnyttja systemet skulle behovet av kontrollåtgärder vara minimalt. Tyvärr är det inte så i dagsläget. Även om jag önskar att alla medborgare agerade ärligt och ansvarsfullt är verkligheten långt från perfekt.

Dagens betänkande innehåller en rad motioner om Skatteverkets roll som granskande myndighet. Skatteverket har en särskilt viktig roll när det gäller att upptäcka och bekämpa olika typer av skattefusk och skattesmitning. Skatteverket lägger redan i dag stora resurser på att bekämpa den här sortens brott, vilket är bra. Spelreglerna måste vara desamma. En medborgare som sköter sig och gör rätt för sig ska inte drabbas på grund av att någon annan fuskar och utnyttjar systemet.

För att Sverige ska kunna behålla sin starka position som ett konkurrenskraftigt land med export ut i världen behöver vi sträva efter att göra skatteregler och lagar så klara och lätta att tillämpa som möjligt. Det ska vara enkelt att göra rätt för sig. Genom att förenkla och tydliggöra regelverket kan vi minska risken för onödiga missförstånd och misstag samtidigt som vi underlättar för medborgarna att fullgöra sina skatteplikter på ett korrekt och förutsebart sätt och dessutom främjar företagande och innovation.

Fru talman! Kvaliteten i vår folkbokföring är en viktig förutsättning för ett väl fungerande samhälle. Uppgifterna sprids dagligen ut i samhället till såväl offentliga som privata aktörer och är nödvändiga för att många verksamheter ska fungera. Är det felaktigheter i folkbokföringen skapar det problem i vårt samhälle.

För att få bättre kunskap om vilka som är bosatta i vårt land och för att bland annat bekämpa välfärdsbrottslighet och organiserad kriminalitet är det viktigt att staten stärker kontrollen över folkbokföringen. Fusk med folkbokföringsuppgifter är ofta ett led i den organiserade brottsligheten. Uppgifterna används av kriminella för att bland annat tillskansa sig välfärdsförmåner och utnyttja människor som redan befinner sig i en utsatt situation.

Samtidigt är det också viktigt att Skatteverket ser över offentlighetsprincipen och hur offentliganställda i särskilt utsatta positioner kan skyddas. Det är viktigt att lagstiftningen följer med i den digitala utveckling som sker i samhället för att på bästa sätt hantera avvägningen mellan offentlighet och sekretess. Vi vet ju att många offentliganställda, till exempel socialsekreterare, dagligen utsätts för påverkan i sin yrkesroll och tyvärr även för direkta hot. Detta medför att de kanske inte tar välavvägda beslut eller beslut över huvud taget. Så ska vi inte ha det i vårt Sverige.

Fru talman! En korrekt folkbokföring ger staten bättre förutsättningar att bekämpa brott och hindra framväxten av utanförskap samt ger viktig kunskap i arbetet med att motverka problem som exempelvis trångboddhet. Det är tydligt att Skatteverket måste fortsätta sitt arbete på denna front, och de nya lagar som trädde i kraft hösten 2023 kommer att underlätta arbetet. Ska vi komma åt den organiserade brottsligheten krävs det ordning och reda i folkbokföringen.

Våra trygghetssystem är till för att människor i en utsatt situation ska få den hjälp de har rätt till, inte för att kriminella ska gödas med medel de inte har rätt till. Vi kan inte acceptera det skuggsamhälle som tillåtits breda ut sig.

Fru talman! Människor jobbar, sliter och betalar skatt, och den svenska tilliten är fortsatt hög. Detta är dock ingenting vi får ta för givet. Människors förtroende för staten och våra trygghetssystem riskerar att svikta när skattepengarna som de betalar inte går till rätt ändamål. Det bidrar till att urholka förtroendet, och detta måste motverkas med yttersta kraft.

Med det sagt vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Eric Westroth (SD)
Anf. 96 Eric Westroth (SD)

Fru talman! Anledningen till att vi är två anmälda talare från Sverigedemokraterna i debatten om detta betänkande beror på att det just nu i socialutskottet bereds ett utskottsinitiativ om en ny könstillhörighetslag. Betänkandet som skatteutskottet debatterar i dag berör inte utskottsinitiativet i sak, men det kommer att ha en stor inverkan på skatteutskottets ansvarsområde och på folkbokföringen.

Egentligen ville jag inte ta replik i debatten om detta betänkande, men då Liberalerna sannolikt är en av de starkast drivande krafterna i denna fråga känner jag mig tvingad till det, och även då samtliga ministrar som vi har frågat har duckat och hänskjutit debatten till riksdagen.

Med detta utskottsinitiativ ska man, vilket jag kommer att utveckla i mitt anförande, kunna byta sitt juridiska kön och därmed även få ett nytt personnummer. Ledamoten påtalade felen i folkbokföringen i sitt anförande, liksom att Skatteverket behöver stärka kontrollen i folkbokföringen och att fusk ofta är ett led i den organiserade brottsligheten.

Min fråga till Patrik Karlson är vilken inverkan ledamoten tror att den nya könstillhörighetslagstiftningen, där man åtminstone teoretiskt kommer att kunna byta kön och få ett nytt personnummer var fjärde månad, riskerar att ha på folkbokföringen och på regeringens ambition om en sammanhållen och korrekt folkbokföring.

Patrik Karlson (L)
Anf. 97 Patrik Karlson (L)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Westroth för frågan. Det känns skönt att jag får företräda vår minister i den här frågan.

Det är, som ledamoten är inne på, en juridisk förändring som kommer att ändra personnumret för till exempel en person som i dag är född som man och identifierar sig som kvinna. Detta har under den här tiden debatterats mycket. Man säger framför allt att till exempel kriminella kanske kommer att utnyttja detta för att gömma sig eller att folk som har skulder kommer att utnyttja situationen för att gå under jorden.

Skatteverket har till exempel sagt att våra system för samtliga myndigheter i dag inte är utvecklade för att följa hela historiken om man ändrar personnummer fler än en till två, tre eller fyra gånger, om man nu teoretiskt ska leka med den tanken. Däremot har de aviserat att de, om de får god tid på sig, kommer att lösa denna fråga. Den delen ser jag därför inte som särskilt problematisk.

Eric Westroth (SD)
Anf. 98 Eric Westroth (SD)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

Liberalerna har ju varit ett parti som har stått upp för lag och ordning, och därför kan man vara lite förvånad över att Liberalerna ändå tycks vara det parti som med störst passion driver frågan tillsammans med partierna till vänster om Socialdemokraterna.

Naturligtvis har man en förväntan om att kunna komma till rätta med den här problematiken allteftersom. Men samtidigt finns det en problematik i att man forcerar fram den här lagstiftningen i stället för att utreda och komma till rätta med de problem som finns.

Lyssnar man till myndigheterna tycks förslagets tillkortakommanden ursäktas med att det är så få personer som det berör. Men när man samtidigt öppnar dörren för kreativa individer med kriminella avsikter att skaffa sig nya personnummer och olika identitetshandlingar finns det anledning att misstänka att de i större uträckning än beräknat kommer att använda sig av denna möjlighet.

Jag undrar alltså i vilken utsträckning ledamoten Karlson oroar sig över detta och över invändningarna om att kriminella kan använda systemet, vilket flera remissinstanser har påtalat.

Patrik Karlson (L)
Anf. 99 Patrik Karlson (L)

Fru talman! Jag vill understryka att de risker och farhågor som har dykt upp hos remissinstanserna ska beaktas och tas på stort allvar. Men att byta juridiskt kön är ingenting som man gör så där som när man i dag beställer mat genom att klicka i sitt bank-id och får maten på 40 minuter. Riktigt så enkelt kommer det inte att vara att byta juridiskt kön.

Det kommer att vara en behovsprövning, och det kommer att gå genom instanser som ska göra en bedömning och godkänna att man får byta juridiskt kön - att det faktiskt är möjligt. Det kommer alltså inte att vara så enkelt som jag tycker att det låter från ledamoten Eric Westroths håll. Jag är alltså inte så orolig för det.

Däremot förutsätter jag att man, när det här lagförslaget väl träder i kraft och blir verklighet, noggrant följer upp lagförändringen och utvärderar den och gör en bedömning av om något behöver förändras för att bland annat motarbeta det som ledamoten lyfter upp.

Jag är inte lika orolig som ledamoten, men däremot tycker jag att man ska följa upp det och ta det på stort allvar. Det är ingenting man bara viftar bort hur lätt som helst.

Ciczie Weidby (V)
Anf. 100 Ciczie Weidby (V)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 7.

Sedan F-skattesystemet infördes 1993 har reglerna ändrats ganska många gånger, och systemet har med tiden blivit alltmer generöst. De senaste ändringarna genomfördes av den borgerliga regeringen 2009 då näringsbegreppet utvidgades i syfte att fler skulle beviljas F-skatt. Dessa förändringar innebär att det numera är tillräckligt att bara ha en enda uppdragsgivare när man är egenföretagare. Denna uppdragsgivare kan dessutom vara egenföretagarens tidigare arbetsgivare.

Detta medför såklart problem. Enligt en rapport från LO blir det allt vanligare att anställda faktiskt sägs upp och erbjuds att utföra precis samma arbete men som egenföretagare. Därmed kan arbetsgivaren sänka sina arbetskraftskostnader och också undgå sitt arbetsgivaransvar. Det här fenomenet är vanligast inom bygg- och transportsektorn och bland dem som jobbar tillfälligt i Sverige.

Enligt en rapport från TCO är nästan var tionde egenföretagare att betrakta som så kallad falsk egenföretagare, det vill säga en person som uppträder som egenföretagare med godkännande för F-skatt men som faktiskt jobbar under förhållanden som liknar en anställds. F-skattesystemets nuvarande utformning urholkar alltså hela arbetstagarbegreppet och stärker arbetsgivarnas makt och påverkar i förlängningen hela maktbalansen på arbetsmarknaden.

Fru talman! Det är nästan oundvikligt att komma in på plattformsarbete när man debatterar just F-skatt kontra egenanställning. Detta otrygga arbete har växt fram under 2010-talet. Plattformsarbetet kan se ut på många olika sätt, men de som utför arbetet förenas i det att de får arbete via en digital plattform, att de i regel saknar anställning och att de betraktas som egenföretagare. Det finns förvisso plattsformsarbetare som har anställningar, men dessa så kallade hybridanställda har ofta väldigt korta tidsbegränsade kontrakt och ett litet antal schemalagda timmar varje månad.

Utvecklingen mot allt fler plattformsarbetare beskrivs ofta som att det är något slags ny typ av ekonomi som har växt fram. Man kallar det för gigekonomi, delningsekonomi och plattformsekonomi. Att hävda att det är nytt, parallellt med den flexibla kapitalismen, är dock lite överdrivet. Snarare ryms detta fenomen inom den flexibla kapitalismens ramar.

Det nya är inte yrkena i sig utan hur de som utför arbetet styrs och hur deras arbetsvillkor ser ut. Majoriteten av plattformsarbetarna saknar anställning, och detta gör att de går miste om de flesta av de rättigheter och det rättsliga skydd som anställda besitter. Arbetsköparna söker ständigt metoder för att minska kostnaderna samt runda anställningsregler och kollektivavtal.

Fru talman! Egenanställning är däremot en ganska ny företeelse på den svenska arbetsmarknaden. Egenanställningsföretagens affärsidé är att "bereda möjligheter och skapa trygghet för personer att verka som egenföretagare utan att de behöver skaffa F-skattsedel och sköta den administration som är förenad med egenföretagande".

Många av plattformsarbetarna har just en egenanställning via egenanställningsföretag. På det sättet behöver plattformsföretaget inte ta något arbetsgivaransvar, utan i stället fungerar egenanställningsföretaget som något slags arbetsgivarmålvakt. Egenanställningsföretaget tar heller inte något arbetsgivaransvar för plattformsarbetarna utan fungerar bara som något slags administrativ lösning.

Många av de plattformsarbetare som har en sådan egenanställning saknar godkännande för F-skatt samtidigt som de kontinuerligt ändå utför arbete åt ett företag under anställningsliknande förhållanden. Jag anser att det bör krävas godkännande för F-skatt för att få en egenanställning. Man ska inte kunna bli egenanställd om man samtidigt, enligt Skatteverkets regler, inte kvalificerar sig för att bli godkänd för F-skatt. Egenanställning ska inte förekomma i arbeten där arbetstagaren inte kvalificerar sig för detta.

Fru talman! Det är rimligt att det ska krävas mer än en uppdragsgivare för att bli godkänd för F-skatt. Ett sådant krav måste vi såklart ha för att värna arbetstagarbegreppet och arbetsrätten. Ett rimligt formulerat uttryckligt krav på fler än en uppdragsgivare skulle också minska risken för att arbetsgivarna tvingar anställa att starta företag enbart i syfte att sänka arbetsgivarens arbetskraftskostnader.

Det är också viktigt att framhålla F-skattens roll som skydd för den enskilda konsumenten. Den som anlitar en uppdragstagare som är godkänd för F-skatt behöver inte göra något skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter på ersättningen. Om en oseriös uppdragstagare blir godkänd för F-skatt kan det inte utnyttjas i syfte att försvåra upptäckten av svartarbete.

I dag gäller ett godkännande av F-skatt tills vidare, detta för att begränsa fusk. Tidsbegränsningen ska avse både begränsat och obegränsat skattskyldiga och gälla arbetstagare som debiterar under en viss summa i skatt.

Fru talman! Maud Olofsson, näringsminister i den borgerliga regering som avreglerade F-skattesystemet 2008, önskade sig att alla skulle födas med en F-skattsedel. Det var alliansregeringen som gjorde det lättare att få F-skatt och som ändrade reglerna. I detta ligger pudelns kärna - det är fråga om vilken människosyn och ideologi man har. Är det verkligen meningen att vi människor ska födas in på en marknad?

För att travestera en gammal partiledare: Någon jävla ordning måste det vara på arbetsmarknaden. Vi kan inte ha ett system där människor tvingas in i falska egenanställningar där de i praktiken görs till daglönare. Man kan inte ena dagen säga att man värnar den svenska arbetsmarknadsmodellen och andra dagen tillåta ett system som försvagar den.

Julia Kronlid
Anf. 101 Andre vice talman Julia Kronlid

Vanligtvis brukar vi inte använda svordomar i talarstolen, men det kanske var ett citat. Jag ville bara påminna om det.

Helena Lindahl (C)
Anf. 102 Helena Lindahl (C)

Fru talman! Jag vill börja med att säga några ord som har att göra med både gårdagens snöoväder och skatt.

Som ni kommer ihåg sa Mona Sahlin en gång att det är häftigt att betala skatt, och det upprepade faktiskt även Anders Borg, tidigare finansminister i alliansregeringen, även om det inte var lika populärt när han sa det. Det är klart att man kan tycka att skatt är viktigt för välfärdens kärna, men då måste välfärden gälla alla i hela landet.

Jag har läst det som nästan var krigsrubriker om det dåliga vädret i söder, att det inte var framkomligt på vägarna och att det var enormt långa köer. Självfallet tycker jag jättesynd om människor som har fått sitta 15 timmar eller mer i bilen. Det är fruktansvärt, och jag skulle säkert också ha blivit både irriterad och less. Jag har full förståelse för det. Det var dock något som slog mig, då jag och många med mig har pratat om enskilda vägar och problem med plogning av dessa.

Det finns enormt många enskilda vägar runt om i vårt land som jag och många andra kör på men som inte plogas. Tidigare, fru talman, fanns det möjlighet för en liten byförening eller vägförening att via Trafikverket köpa möjligheten till plogning av Trafikverkets underentreprenörer om de ändå åkte förbi. Då slapp man i alla fall framkörningsavgiften, som är väldigt hög i delar av landet.

Om man bor utanför Vilhelmina, till exempel, kan man få köra flera mil innan man kommer fram till en enskild väg som ska plogas, och alla har inte alltid en hjälte till bonde i byn numera. Vad vill jag då säga med detta? Jo, att Trafikverket finansieras av våra skattepengar och att Trafikverket behöver finnas i hela landet.

Jag behövde bara få yttra detta i denna talarstol i dag när jag hade möjligheten. Varför blir det, efter sex timmars kö, apokalyptiska rubriker i varenda kvällstidning? Tror ni att det har funnits en enda rubrik om Trafikverkets frånvaro av ansvar för enskilda vägar på landsbygden runt om i landet? Det har inte funnits en enda.

Om alla vi människor ska fortsätta att tycka att det är häftigt att betala skatt måste det finnas en plikt att visa detta i hela landet. Annars finns det inget samhällskontrakt kvar. Tack så mycket, fru talman, för att jag fick möjlighet att yttra dessa ord! Jag har haft dem väldigt mycket inombords de senaste dagarna. Det har retat mig en hel del, men nu har jag fått möjlighet att uttrycka dem här. Jag hoppas att mina kamrater i detta rum är med och fattar klokare beslut även om enskilda vägar.

Fru talman! Jag tänkte börja dagens debatt med att ta upp personalliggare och de utmaningar som finns där. Det är alltså en förteckning över vilka som är verksamma på till exempel en byggarbetsplats eller i en verksamhetslokal inom vissa branscher. Den ska uppdateras dagligen och vara lättillgänglig om Skatteverket gör ett besök.

Den som bedriver restaurang, fordonsservice, tvätteri eller kropps- och skönhetsvård, är livsmedels- eller tobaksgrossist eller har en byggfirma ska föra personaliggare. I vissa branscher finns det stora fördelar med systemet med personalliggare. Byggbranschen behöver, som ni vet, stöd i form av regler och kontroller som gör att fusk och organiserad brottslighet kan upphöra.

Vi vet att det pågår människohandel som måste stoppas. I det här fallet kan personalliggaren vara ett verkningsfullt redskap för arbetsgivare att tillsammans med fackföreningar hålla reda på vilka som befinner sig på en byggarbetsplats, att de har rätt skyddsutrustning och att de får den lön som de har rätt till.

Fru talman! Systemet med personalliggare har ända sedan det infördes utökats flera gånger, senast 2018, exempelvis till att inkludera alla personer som bor under samma tak där det bedrivs näringsverksamhet, vilket mina kollegor i det här rummet känner till. De ska registrera sig om de på något sätt bidrar till verksamheten.

Att en ägare av en verksamhet och dennes familj omfattas av kravet på att skriva in sig i personalliggaren menar jag visar på en oförståelse, minst sagt, för hur ett litet familjeföretag fungerar. Man lever och verkar ju i företaget dygnet runt.

Systemet med personalliggare har utvärderats flera gånger, inte minst av oss i skatteutskottet. Men nu borde det väl ändå, vänner, vara dags för en reell förändring. Regeringen skulle behöva återkomma med konkreta förslag på hur systemet med personalliggare kan förändras för att förenkla för företagen och minska antalet företag som träffas av systemet.

I ett första steg, fru talman, behöver den nämnda utvidgningen från 2018 slopas. Regelkrånglet måste minska. Det är viktigt för små företag som vill utveckla och investera i sin verksamhet. De måste ju kunna be sin åttaåring att gå ut med kökssoporna utan att riskera ibland smått absurda böter.

Fru talman! Jag hoppar nu till min tredje och sista punkt. Den andra punkten får jag återkomma till, eftersom jag vurmar så mycket för enskilda vägar och landsbygden.

Fru talman! De senaste åren har arbetspendlare som bor i ett nordiskt land och jobbar i ett annat gång på gång fått nya besked om sin skattetillhörighet. De har riskerat dubbelbeskattning, vilket jag tror att många har hört talas om. Det har varit en skattechock med hundratusentals kronor för vissa som inte har gjort annat än jobbat och betalat skatt, som man ska, men som har råkat bo och jobba på olika sidor av en gräns. Normalt sett betalar man skatt i det land där man arbetar. Men om man exempelvis är anställd i Danmark, bor i Sverige och jobbar på distans mer än 50 procent kan man behöva betala skatt i både Sverige och Danmark. Det blev inte minst tydligt under covidåren.

Fru talman! Ett annat exempel på dubbelbeskattning kan gälla en person som bor i Sverige och har avsatt pensionspengar via sitt företag i Danmark. Skatteverket anser att pengarna ska beskattas det år som pengarna betalas in, medan Danmarks motsvarande myndighet anser att skatt ska betalas när pengarna tas ut. Det innebär att personen kommer att beskattas i båda länderna, trots att det uttryckligen inte är tillåtet.

Avslutningsvis: En översyn av avtal kring beskattning och socialförsäkring mellan Sverige och de övriga nordiska länderna behövs. Därför hoppas jag att regeringen så snart som möjligt vidtar nödvändiga åtgärder för att eliminera förekomsten av dubbelbeskattning.

Glöm inte plogning av enskilda vägar!

Annika Hirvonen (MP)
Anf. 103 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Jag lånade 100 kronor av en bekant, så att jag kunde köpa matolja. Jag ville ge min son lite variation med matolja. Då kunde jag både steka och koka potatis.

Alex, som flytt från Ukraina, visar med sina händer och försöker mäta hur långt 100 kronor räcker. Hon försöker illustrera för mig vilken ekonomiskt utsatt situation hon och hennes femåriga son hamnade i när de kom till Stockholm från krigets Ukraina. Alex är utbildad läkare, och hennes man är kvar i Ukraina och vårdar dem som skadats i strid.

Dagersättningen är som mest 71 kronor om dagen, mindre för sammanboende och ännu mindre för barn. Den räcker inte långt.

Det var ungefär runt de dagar då debatten om havregrynsgröt rasade i Sverige som jag besökte Alex, som var en av volontärerna på Röda Korsets mat- och klädesutdelning. Det sades att alla minsann har råd. Att Alex hade råd var tack vare en annan ukrainsk flykting som hade 100 kronor att låna ut till henne. Och tack vare att Röda Korset delade ut havregryn, lök, morötter, potatis och blöjor kunde också de andra ukrainska flyktingarna servera en mer varierad kost än bara kokt potatis till sina barn.

Fru talman! Det är nu mer än två år som ukrainska flyktingar har levt i Sverige under dessa villkor, på så lite pengar att det är långt under det som vi normalt kallar existensminimum i Sverige. Välgörenhet som företag som skänker smink vars bästföredatum har gått ut, matbutiker som sponsrar med lite bindor och tandkräm, ideella krafter, medlemmar i Röda Korset som skänker en liten slant är det som gör skillnaden mellan någon grad av värdighet och att behöva snåla på potatisen till barnen.

Det här är så ovärdigt att det är pinsamt att berätta om när man möter människor från andra länder. Inte något annat land i Norden har så här dåliga villkor för de flyktingar som vi säger att vi står på samma sida som.

Alex sons pappa är i Ukraina nu och bidrar till det som vi kallar försvaret för Europas frihet och demokrati, och hans mamma får köpa matolja för pengar som är lånade av andra flyktingar.

Regeringen utredde en möjlighet att höja dagersättningen men kom fram till att det inte gick att diskriminera. Då avstod man. Hellre än att höja dagersättningen för alla asylsökande och ukrainska flyktingar valde man att inte höja den för någon.

Nu har man skickat ett förslag på remiss som kanske kan leda till att det någon gång i sommar kan bli en rimligare ekonomisk situation för ukrainarna. Men inte ens då, fru talman, kan man ge lika villkor och samma rättigheter till de ukrainska flyktingarna som till andra - nej, tvärtom. I lagförslaget finns en lång lista på förmåner som alla andra som bor här har rätt till, men inte just dessa flyktingar.

Jag tycker att det är dags att ändra reglerna om folkbokföringen. Jag ber bara om en dags ändring, nämligen från att man ska ha tillstånd att bo i Sverige i ett år och en dag till att man ska ha tillstånd att bo i Sverige i ett år för att få bli folkbokförd. Då skulle mycket lösa sig av sig självt.

Fru talman! Folkbokföringen är grunden för väldigt mycket. Det blir tydligt i fallet med de ukrainska flyktingarna. Rätten till sjukvård, inte bara den som inte kan vänta utan också till screening för cancer och annat, följer med folkbokföringen. Att det står rätt i folkbokföringen är även viktigt för att veta att man får betala rätt skatt till vårt gemensamma.

Folkbokföringen är offentlig, och ibland är det en fråga om liv och död att ens uppgifter kan hållas skyddade. Många människor i Sverige lever med skyddade personuppgifter på grund av hot. Inte sällan är det en våldsam före detta partner, som kanske till och med hotat att ta ens liv eller barnens liv, som man gömmer sig för.

Slarv med skyddade personuppgifter får enorma konsekvenser för till exempel våldsutsatta kvinnor. Det kan innebära att man tvingas flytta, ta barnen från den ordnade skolgången och börja om någon annanstans eller säga upp sig från jobbet och hoppas att man får ett nytt.

Att leva gömd och med skyddade personuppgifter innebär redan nu en krånglig vardag. Det är dags att vi stramar upp och ser till att vi åtminstone inte från samhällets sida slarvar med det skydd som är de här människornas trygghet.

Dagens betänkande omfattar många viktiga frågor och allt ryms inte vare sig i ett anförande eller i debatten med alla dess anföranden.

Fru talman! Jag väljer i dag att yrka bifall till reservation 19, men jag står förstås bakom alla Miljöpartiets reservationer.

Eric Westroth (SD)
Anf. 104 Eric Westroth (SD)

Fru talman! Min kollega Bo Broman anförde våra ställningstaganden kring betänkandet om skatteförfarande och folkbokföring, och mitt anförande kommer att handla om folkbokföringen och risken för att kriminella utnyttjar systemet med den nya könstillhörighetslagen. Jag kommer inte att yrka på någon annan reservation än vad min kollega Bo Broman gjorde, alltså reservation 1.

Fru talman! Som jag anfört i tidigare replikskifte finns det ett förslag till utskottsinitiativ i socialutskottet som innebär en ny könstillhörighetslag. Att förslaget drivs som ett utskottsinitiativ beror sannolikt på att det inom regeringssamarbetet inte fanns någon majoritet. I stället rundar Moderaterna och Liberalerna tillsammans med oppositionspartierna på vänstersidan samarbetet genom att driva igenom den nya lagen som ett utskottsinitiativ i riksdagens socialutskott. Endast Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har deklarerat att vi är negativa till en ny könstillhörighetslagstiftning, inte bara vad gäller innehållet utan också det sätt på vilket man driver frågan.

Att man går fram med förslaget som ett utskottsinitiativ i stället för att som brukligt låta regeringen ta fram en proposition som övriga partier kan följdmotionera på innebär även andra demokratiska inskränkningar. Man har bland annat berövat riksdagen och dess ledamöter de demokratiska verktyg vi vanligen har för att granska regeringens arbete genom skriftliga frågor och interpellationer till ministrar inom deras respektive ansvarsområden.

Sverigedemokraterna har ställt frågor till statsministern så sent som tidigare i dag. Vi har också ställt frågor till finansministern, finansmarknadsministern och socialförsäkringsministern, och alla har bara skjutit ifrån sig frågan och hänvisat till riksdagen. Vi känner oss alltså nödgade att lyfta frågan i denna debatt då den föreslagna lagen i vissa delar, som folkbokföring och hantering av personnummer, påverkar utskottets beredningsområde.

Fru talman! Jag tror att få ledamöter i skatteutskottet kommer att delta i socialutskottets debatt den 17 april.

Vilka konsekvenser kommer då en ny lagstiftning att få, och på vilket sätt kommer den att kunna påverka arbetet med en sammanhållen identitetsförvaltning? Jo, fru talman, om man har fyllt 16 år och vaknar upp en vacker dag och känner att man egentligen tillhör ett annat kön kommer det att räcka med att man har träffat en psykolog, och sedan kan man gå in på ett av Skatteverkets kontor och ansöka om att få byta kön.

I ett tidigare replikskifte sades det att bytet skulle föregås av en utredning, men så är inte fallet. Ingen medicinsk diagnos behövs och inte heller några utredningar av psykolog eller kurator. Efter fyra månader ska man få ett nytt juridiskt kön. Eftersom det svenska personnumret innehåller en könsmarkör, alltså att personnumrets näst sista siffra är jämn för flickor och udda för pojkar, får man då också ett nytt personnummer. Det är väl inte hela världen, kanske en del säger. Men jo, fru talman, för det svenska personnumret är förutom en nyckelfaktor till korrekt folkbokföring även den unika identitetsmarkering som följer oss genom hela livet och från vilken myndigheter och privata företag får legitim, relevant och korrekt information om oss som individer.

Vad händer då efter det att en individ fått ett nytt personnummer, och vad kan detta i förlängningen leda till? Jo, fru talman, svenska myndigheter som är kopplade till det så kallade Navet får sina register uppdaterade automatiskt, men privata aktörer, som ofta får sina register från SPAR, drabbas av en eftersläpning. Flera tunga remissinstanser har pekat på brister i förslaget som det ser ut nu. Man pekar även på den möjlighet som öppnas för oärliga personer som vill undkomma rättsvårdande myndigheter eller gamla försyndelser.

Bolagsverket varnar bland annat för att flera könsbyten och personnummerbyten kan försvåra sökning och spårning i verkets olika register.

Svenska Bankföreningen menar att systemet kan försvåra deras arbete mot bedrägerier, penningtvätt och finansiering av terrorism.

Man kan ju bara tänka sig alla "giltiga" id-handlingar en person kan ha med flera olika identiteter och personnummer. Inför svenska myndigheter blir de falska identitetshandlingarna förhoppningsvis uppsnappade, men inför privata aktörer, såsom banker, försäkringsbolag, kreditgivare eller utländska myndigheter är detta osannolikt, vilket öppnar dörrar för den organiserade brottsligheten.

Om man vaknar upp en vacker dag och inser att det nog var rätt kön man föddes i ändå kan man dessutom ansöka om att få byta tillbaka till sitt förra kön. Men efter fyra månader får man då inte tillbaka sitt ursprungliga personnummer utan ett helt nytt, tredje, personnummer. Det kommer inte heller att finnas någon koppling från det tredje personnumret till det första, utan myndigheterna måste i så fall söka manuellt, med den administrativa börda detta kommer att innebära.

Man behöver ju inte vara alltför akademiskt skolad för att inse vilka möjligheter och dörrar riksdagen öppnar för den organiserade brottsligheten om den nya lagen blir verklighet. Det är därför obegripligt att man inte ytterligare remitterar förslaget för att komma till rätta med de problem som många av de tunga remissinstanserna lyfter fram.

Socialutskottet nekade till och med det minoritetsskydd som finns och sade att det skulle kunna innebära "avsevärt men", men utan ytterligare motivering. I stället forcerar man igenom lagen i hopp om att myndigheterna ska lösa problemen allteftersom de uppstår. Detta, fru talman, anser vi inte är ett ansvarsfullt sätt att stifta lag på.

Avslutningsvis vill jag säga att de problem som Skatteverket och andra myndigheter och företag kan få som konsekvens av den nya lagen ändå är en västanfläkt jämfört med de problem och tragedier som kommer att kunna uppstå när barn själva ska få bestämma sitt juridiska kön.

Det är lätt att tro att man gör detta för att vara snäll, men det är min övertygelse att politiker om 10-15 år, om inte förr, kommer att stå i denna kammare och i denna talarstol med bortförklaringar om att man varit naiv eller att samhällsdebatten gjorde att man inte orkade stå emot och säga vad man verkligen tyckte.

Jag vill slutligen uppmana alla ledamöter i denna kammare att stå emot partipiskan och rösta som ni verkligen tycker i denna fråga. Samtidigt vill jag uppmana alla åskådare och tv-tittare som ser på denna debatt och som tycker att lagförslaget är problematiskt, eller rent av tokigt som en känd ledamot från Socialdemokraterna kallat det, att oavsett partifärg kontakta riksdagspolitiker från er valkrets och förmå dem att rösta rätt, alltså nej, till utskottsinitiativet om ny könstillhörighetslag - om inte annat så för barnens skull. Socialutskottet planerar att ha debatten om detta förslag den 17 april, och sannolikt kommer riksdagen att rösta om frågan samma dag. Det är bråttom nu.

(Applåder)

Ilona Szatmári Waldau (V)
Anf. 105 Ilona Szatmári Waldau (V)

Fru talman! I dag debatterar vi de olika motionsyrkanden som har kommit in till riksdagen. Såvitt jag kan bedöma har vi ingen motion om folkbokföring och könstillhörighet. Ändå har den debatten dykt upp här i kammaren.

Jag vill ändå påpeka att det i dag tar flera år för en transkvinna eller en transman att få det juridiska kön som personen har, det vill säga att en transkvinna ska få vara en kvinna även i folkbokföringen.

Det är ett otroligt lidande för de personer som först i flera år, beroende på vilken region de tillhör, behöver köa för att få utredningen. Sedan tar den medicinska utredningen flera år. Därefter kan de, om läkaren tycker att det är lämpligt, få ett annat juridiskt kön. Det är det juridiska kön som stämmer med hur de ser ut och det juridiska kön som stämmer med hur de uppfattas och hur de uppfattar sig själva.

Den största vinsten med lagförslaget är att man skiljer på det medicinska och det juridiska. Nu är det sammanblandat. Vi har haft samma lag. Vi var i Sverige pionjärer när det gällde transvården. Vi var bland de första som tillät att man kunde byta sitt kön och bekräfta det kön som man själv känner att man tillhör eller som man tillhör. Vi ligger långt efter när andra länder har gjort det enklare.

Väldigt mycket av det som förs fram i debatten, både i debattartiklar och av dem som hör av sig, bygger på ett gammalt lagförslag som aldrig kom till riksdagen. Det är det vi hör upprepas här i talarstolen och i debatter.

Man kommer till exempel inte att kunna göra flera byten av juridiskt kön lite hipp som happ som man själv känner för. Första gången får man en enkel prövning. Sedan kommer det att bli tuffare och tuffare.

Jag började med att konstatera många länder har infört skillnad mellan medicinskt och juridiskt kön. Några av oss som är intresserade av de här frågorna och inte bara klagar utan som försöker lära oss någonting har varit på ett möte med representanter från andra nordiska länder.

Hur har det gått när man har infört att det ska vara lättare att få byta sitt juridiska kön? Har man sett något missbruk? Nej, svarar de. Det finns inget missbruk. Kanske något enstaka fall på flera år. Det har inte satts i system att hålla på att byta kön hur som helst för att komma undan myndigheter. Nej, det förekommer inte.

Nu föregriper jag kanske debatten som kommer när lagen ska diskuteras. En annan stor skillnad är att här i Sverige har vi vissa inom kvinnorörelsen som ser det som ett stort hot mot kvinnor. I andra nordiska länder har transrörelsen och kvinnorörelsen krokat arm och sett att de har gemensamma saker att slåss för. Här gör man inte så.

Fru talman! Jag har anmält en talartid på sex minuter. Eftersom jag inte hade räknat med att vi skulle få en debatt som inte gällde motionerna kommer jag inte att hålla talartiden.

Jag kommer nu att gå över till det som jag anmälde mig till debatten för att tala om. Det har redan tagits upp i debatten av Annika Hirvonen och handlar om folkbokföringen av personer från Ukraina.

Vi vet att ungefär 8 miljoner människor har flytt från Ukraina på grund av Rysslands invasion. Av de 8 miljonerna är det ungefär 5 miljoner som fått tillfälligt uppehållstillstånd enligt EU:s massflyktsdirektiv. Ungefär 50 000 har fått tillfälligt skydd i Sverige. Ungefär 40 000 av dessa 50 000 tror man är kvar i landet.

De ukrainska medborgare som får skydd i Sverige enligt massflyktsdirektivet ges i stort sett samma rättigheter och förutsättningar som asylsökande. Därmed tvingas de att leva på samma låga dagersättning, som Annika Hirvonen talade mycket om, som asylsökande har. De har ingen rätt att läsa sfi, och de får endast den vård som inte kan anstå.

Vänsterpartiet anser att såväl asylsökande som de ukrainska medborgare som fått tillfälligt uppehållstillstånd ska ges bättre levnadsvillkor, högre dagersättning och förutsättningar för att kunna ha en meningsfull sysselsättning. En snabb integration behövs för att inte passivisera och för att flyktingar snabbt ska komma in i det svenska samhället. Den långa asylprocessen är nedbrytande och försvårar integrationen.

Beslutet att aktivera massflyktsdirektivet för flyktingar från Ukraina gällde från början ett år. Men EU-kommissionen förlängde giltighetstiden med ytterligare ett år. Direktivet kan gälla i maximalt tre år. Efter det kan insatser för återvändande eller reguljära asylprocesser börja. Det innebär att de människor från Ukraina som fått uppehållstillstånd enligt direktivet kan behöva leva i Sverige med begränsade rättigheter i mer än tre år.

Jämfört med de andra nordiska länderna har Sverige per capita tagit emot minst antal flyktingar från Ukraina. En kartläggning visar att Sverige ger de ukrainare som får skydd här sämre levnadsvillkor än vad man gör i övriga nordiska länder. Dagersättningen är lägre, språkundervisningen är sämre och rätten till sjukvård är begränsad, medan de i övriga nordiska länder har rätt till samma vård som medborgarna har.

Som huvudregel ska den som kommer att bo i Sverige i minst ett år framåt folkbokföras här. Ukrainarna kommer att vara här mycket längre än så. Men enligt reglerna i massflyktsdirektivet ska de ändå inte få folkbokföra sig här. Som folkbokförd får man ett personnummer och samma rättigheter som övriga asylsökande som fått skydd i Sverige. Det skulle ge betydligt bättre förutsättningar att komma in i samhället och känna trygghet i en extremt svår situation. Det skulle förenkla möjligheterna att komma i arbete och minska utsattheten bland den stora andel som av olika anledningar inte kommer i arbete.

Skyddet enligt massflyktsdirektivet är tillfälligt, men tillfälligt skydd är tyvärr huvudregeln för asylsökande i Sverige i dag. Att folkbokföras här och få en tryggare tillvaro hindrar inte någon att återvända till Ukraina när så är möjligt. Det finns också mycket som tyvärr talar för att kriget i Ukraina kommer att fortsätta en lång tid framöver.

För Vänsterpartiet är det självklart att de som flytt kriget i Ukraina och fått en fristad i Sverige också ska kunna folkbokföra sig här. Jag vill därför yrka bifall till reservation 19.

Helena Lindahl (C)
Anf. 106 Helena Lindahl (C)

Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation 16.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 10 april.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2024-04-10
Förslagspunkter: 14, Acklamationer: 9, Voteringar: 5
Stillbild från Beslut 2023/24:SkU15, Beslut: Skatteförfarande och folkbokföring

Beslut 2023/24:SkU15

Webb-tv: Beslut: Skatteförfarande och folkbokföring

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Synliga skatter och avgifter

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:229 av Hans Eklind och Yusuf Aydin (båda KD),

      2023/24:644 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

      2023/24:747 av Jan Ericson (M),

      2023/24:1125 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M),

      2023/24:1411 av Josefin Malmqvist (M) yrkandena 1 och 2,

      2023/24:1412 av Marie-Louise Hänel Sandström (M),

      2023/24:1655 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 1,

      2023/24:1656 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 13,

      2023/24:2110 av Jesper Skalberg Karlsson och Anna af Sillén (båda M) yrkandena 1 och 2,

      2023/24:2271 av Carl Nordblom (M),

      2023/24:2480 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 3 och

      2023/24:2527 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1-4.
      • Reservation 1 (SD)
      • Reservation 2 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S920014
      SD06309
      M59009
      C00213
      V20103
      KD14005
      MP13005
      L14002
      -1100
      Totalt213652150
      Ledamöternas röster
    2. Deklaration m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:193 av Magnus Jacobsson (KD),

      2023/24:827 av Rickard Nordin (C),

      2023/24:1655 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 9,

      2023/24:2201 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

      2023/24:2239 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

      2023/24:2525 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1-3.
      • Reservation 3 (SD)
      • Reservation 4 (C)
    3. Förseningsavgifter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:1995 av Magnus Manhammar (S) och

      2023/24:2525 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 4.
    4. Skatteavtal m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:934 av Linus Lakso m.fl. (MP),

      2023/24:1315 av Fredrik Olovsson (S),

      2023/24:1323 av Fredrik Olovsson (S) och

      2023/24:1655 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 14.
      • Reservation 5 (SD)
    5. F-skatt och näringsverksamhet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:78 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 3,

      2023/24:439 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkandena 6 och 7,

      2023/24:1706 av Mattias Ottosson m.fl. (S),

      2023/24:1714 av Alexandra Anstrell (M),

      2023/24:1833 av Johanna Haraldsson m.fl. (S),

      2023/24:2480 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 1 och

      2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 11.
      • Reservation 6 (S, MP)
      • Reservation 7 (V)
      • Reservation 8 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S209014
      SD63009
      M580010
      C00213
      V02103
      KD13015
      MP01125
      L14002
      -1010
      Totalt1512212551
      Ledamöternas röster
    6. F-skatt för underentreprenörer

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:439 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 8.
      • Reservation 9 (V, MP)
    7. Skattebeslut och rättssäkerhet i skattemål m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:1655 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 5 och 7 samt

      2023/24:2480 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 7 och 10.
      • Reservation 10 (SD)
      • Reservation 11 (C)
    8. Delningsekonomin

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:373 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 6 och 7 samt

      2023/24:1655 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 10.
      • Reservation 12 (SD)
    9. Skatte- och avgiftskontroll m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:110 av Margareta Cederfelt (M),

      2023/24:554 av Sten Bergheden (M),

      2023/24:1628 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 6,

      2023/24:1822 av Anne-Li Sjölund (C),

      2023/24:2057 av Anna Wallentheim m.fl. (S),

      2023/24:2199 av Sten Bergheden och Johanna Rantsi (båda M) yrkande 1 och

      2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 15.
      • Reservation 13 (S, MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 13 (S, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S092014
      SD63009
      M59009
      C21003
      V21003
      KD14005
      MP11205
      L14002
      -1100
      Totalt194105050
      Ledamöternas röster
    10. Personalliggare

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:439 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 16,

      2023/24:445 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 4 i denna del,

      2023/24:602 av Sten Bergheden (M),

      2023/24:1633 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 9,

      2023/24:1655 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 2 och

      2023/24:2480 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 4.
      • Reservation 14 (SD)
      • Reservation 15 (V)
      • Reservation 16 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 16 (C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S920014
      SD00639
      M59009
      C02103
      V00213
      KD14005
      MP13005
      L14002
      -1010
      Totalt193218550
      Ledamöternas röster
    11. Certifierade kassaregister

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:420 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7,

      2023/24:443 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 16,

      2023/24:445 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 4 i denna del och 12 samt

      2023/24:2525 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 5 och 6.
      • Reservation 17 (SD)
    12. Folkbokföring m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:385 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 11,

      2023/24:623 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

      2023/24:955 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1,

      2023/24:986 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 26,

      2023/24:1655 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 3, 4 och 8,

      2023/24:1837 av Ann-Christine Frohm Utterstedt (SD) och

      2023/24:2691 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 32.
      • Reservation 18 (SD)
      • Reservation 19 (V, MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 19 (V, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S920014
      SD00639
      M59009
      C21003
      V02103
      KD14005
      MP01305
      L14002
      -1010
      Totalt201346450
      Ledamöternas röster
    13. Skyddade personuppgifter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:651 av Kadir Kasirga (S),

      2023/24:837 av Mikael Larsson (C),

      2023/24:1396 av Ann-Sofie Alm (M) yrkandena 3 och 6,

      2023/24:1655 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 6,

      2023/24:1678 av Alexandra Völker och Azadeh Rojhan (båda S) yrkande 7,

      2023/24:2389 av Kjell-Arne Ottosson (KD),

      2023/24:2492 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 32,

      2023/24:2499 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkandena 10 och 41,

      2023/24:2532 av Markus Wiechel (SD) och

      2023/24:2588 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 3.
      • Reservation 20 (SD)
      • Reservation 21 (C, MP)
    14. Folkbokföring av barn på två adresser

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2481 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 17.
      • Reservation 22 (C, MP)