Skattelättnad för riskkapital, m.m.
Betänkande 1995/96:SkU20
Skatteutskottets betänkande
1995/96:SKU20
Skattelättnad för riskkapital, m.m.
Innehåll
1995/96 SkU20
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet propositon 1995/96:109 Skattelättnad för riskkapital, m.m. Utskottet tillstyrker propositionen med vissa mindre justeringar och avstyrker samtliga motionsyrkanden.
Vid betänkandet fogas elva reservationer (m, fp, v, mp och kds).
Propositionerna
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1995/96:109 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar,
2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
3. lag om ändring i lagen (1995:651) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
4. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
5. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
6. lag om ändring i lagen (1995:00) om ändring i lagen (1994:1915) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
7. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll uppgifter,
8. lag om ändring i lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall,
9. lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder,
10. lag om ändring i lagen (1994:775) om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag.
I propositionen föreslår regeringen ett antal åtgärder för att stimulera de små och medelstora företagens försörjning av riskkapital i avvaktan på mer långsiktiga lösningar. Förslagen är anpassade till förutsättningarna för respektive företagsformer.
I fråga om företag som drivs i aktiebolagsform föreslås ett tillfälligt system med skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. Enligt förslaget skall privatpersoner som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag ges en skattelättnad motsvarande 30 % av anskaffningskostnaden upp till 100 000 kr. Vid en senare försäljning medges likväl fullt avdrag för anskaffningskostnaden. En förutsättning är att aktierna behålls i minst fem år. Skattelättnaden kan ges även åt ägare till fåmansföretag. Skattelättnaden gäller aktieköp om sammanlagt högst 100 000 kr under tidsperioden januari 1996-december 1997. Ekonomiska föreningar omfattas inte av riskkapitalavdraget utan föreslås i stället få rätt till avdrag för insatsutdelning. Underskott av nystartad aktiv näringsverksamhet föreslås med vissa begränsningar få kvittas mot andra förvärvsinkomster.
I propositionen föreslås även vissa förändringar i regelsystemet för beskattning av delägare i fåmansföretag. Den väsentliga ändringen avser att tillämpningsområdet för regelsystemet ges en utformning som bättre överensstämmer med den som var avsedd i 1990 års skattereform. Reglerna tillämpas i dag när aktieägaren är verksam i ett fåmansföretag eller i ett koncernföretag. De bör emellertid tillämpas också när aktieägaren är verksam i ett företag som inte är ett koncernföretag, i vilket han indirekt äger aktier under förutsättning att aktieägaren har ett reellt inflytande även i det företaget. Vidare föreslås att även utländska företag skall kunna utgöra fåmansföretag. I förtydligande syfte föreslås redaktionella ändringar i regelsystemet. I övrigt föreslås vissa ändringar för beskattningen av vinst vid avyttring av andel i handelsbolag som äger aktier i ett fåmansföretag.
Slutligen föreslås en begränsning av avdragsramen för representationsutgifter.
För att samordning skall ske av två samtidigt föreliggande förslag till ändring i 7 § skatteregisterlagen (1980:343) har behandlingen av lagförslag 3 i proposition 1995/96:56 Ändringar i lagen om folkbokföringsregister av utskottet (bet. 1995/96:SkU14) flyttats till behandlingen av proposition 1995/96:109. Det i sistnämnda proposition framlagda förslaget till ändring i 7 § (lagförslag 6) har utformats med beaktande av den ändring som föreslås i proposition 1995/96:56.
Näringsutskottet har till skatteutskottet överlämnat ett förslag till ändring i 2 kap. 16 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter (1990:325) i proposition 1995/96:74 Ökad bankkonkurrens för att samordning skall ske med en ändring i samma paragraf som föreslås i proposition 1995/96:109 (lagförslag 7).
De vid proposition 1995/96:109 fogade lagförslagen har följande lydelse.
Motionerna
1995/96:Sk22 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen avslår förslaget att kostnader för vin och sprit får räknas in i avdragsramen vid representation.
1995/96:Sk23 av Per Rosengren m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om värnskatt på bolagsvinster i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen avslår förslaget till lag om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar med konsekvensförändringar och begär förslag hos regeringen i enlighet med vad i motionen anförts,
3. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen med konsekvensförändringar såvitt avser kvittning och begär förslag hos regeringen i enlighet med vad i motionen anförts,
4. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen om ändring i kommunalskattelagen med konsekvensförändringar såvitt avser kostnader för vin och sprit vid representation och begär förslag hos regeringen i enlighet med vad i motionen anförts.
1995/96:Sk24 av Elver Jonsson m.fl. (fp, kds) vari yrkas att riksdagen avslår propositionen i den del som avser att kostnader för vin och sprit skall få ingå i avdragsramen för representation.
1995/96:Sk25 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om riskkapitalavdrag i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar undanröja den beloppsmässiga gränsen vad avser kvittning av underskott av nystartad aktiv näringsverksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lindring av spärreglerna för delägare i fåmansföretag i enlighet med vad som anförts i motionen.
1995/96:Sk26 av Göran Magnusson m.fl. (s, c) vari yrkas att riksdagen, med bifall till regeringens förslag till lydelse av punkt 1 i anvisningarna till 20 § i kommunalskattelagen, tillfogar följande text: Avdrag medges inte i något fall för utgifter för spritdrycker och vin.
1995/96:Sk27 av Michael Stjernström m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen beslutar om ett permanent riskkapitalavdrag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av modellen för riskkapitalavdrag,
3. att riksdagen beslutar om en beloppsgräns på 300 000 kr för riskkapitalavdraget,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riskkapitalavdrag även för indirekta investeringar,
5. att riksdagen beslutar att kvittningsrätten även skall omfatta verksamheter som startats under 1995,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att likställa villkoren för fåmansföretag och övriga bolag,
7. att riksdagen avslår regeringens förslag om reavinstbeskattning vid avyttring av andel i handelsbolag som äger aktie i fåmansbolag,
9. att riksdagen avslår regeringens förslag att vin och sprit skall ingå i avdragsramen för representation.
1995/96:Sk28 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen beslutar om sådana förändringar i riskkapitalavdraget som anges i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en genomgripande och principiell översyn av fåmansföretagslagstiftningen i syfte att förenkla och sänka skattebelastningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppskjuten bolagsskatt så länge ingen utdelning sker.
Utskottet
Riskkapitalavdrag
Genom den ekonomisk-politiska propositionen hösten 1994 (prop. 1994/95:25) avsattes ett särskilt utrymme om 2 miljarder kronor för åtgärder inom företagsskatteområdet. Åtgärderna skulle inriktas mot de mindre företagen och i första hand syfta till att underlätta riskkapitalförsörjningen. Som en första åtgärd aviserades i kompletteringspropositionen i våras (prop. 1994/95:150) ett förslag om ett temporärt s.k. riskkapitalavdrag. Vidare aviserades ett förslag om kvittning av underskott i nystartad enskild näringsverksamhet mot inkomst av tjänst fr.o.m. inkomståret 1996. Förslag om åtgärder i syfte att förbättra tillgången på riskkapital skulle beredas vidare.
Proposition 1995/96:109 innehåller de förslag om åtgärder för att förbättra villkoren för små och medelstora företags expansionsmöjligheter som har aviserats tidigare.
I propositionen föreslås att en skattereduktion skall medges fysiska personer som under åren 1996 och 1997 deltar i nyemissioner i onoterade aktiebolag som är verksamma i Sverige. Skattereduktionen skall vara 30 % beräknat på ett underlag om lägst 10 000 och högst 100 000 kr. Underlaget för reduktionen är det belopp som har betalats i pengar för de nyemitterade aktierna.
Aktierna måste behållas i minst fem år för att skattereduktionen skall stå fast. Skattereduktion skall medges även vid köp av nyemitterade aktier i egna och närstående personers fåmansföretag.
De bolag som kan komma i fråga för avdragsgilla investeringar får inte ha eller ha haft sina aktier noterade på en börs eller någon annan reglerad marknadsplats. Investeringar i finansiella företag, leasingföretag liksom fastighetsförvaltande företag undantas från riskkapitalavdraget. Ett företag får inte heller annat än tillfälligtvis ha mer än en femtedel av sina tillgångar placerade i likvida tillgångar.
När aktierna avyttras efter fem år skall avdrag medges för hela anskaffningskostnaden utan hänsyn till att skattereduktion medgetts. Detta innebär att det riskkapitalavdrag som föreslagits i propositionen blir en definitiv skattelättnad.
Skattereduktionen skall upphävas eller sättas ned bl.a. om felaktigheter uppkommit på grund av att oriktiga uppgifter lämnats eller när aktierna sålts för tidigt. Vid upphävande eller nedsättning skall ett särskilt tillägg om 30 % av reduktionsbeloppet påföras. För uppsåtligt eller grovt vårdslöst oriktigt uppgiftslämnande kan straffansvar komma i fråga.
I motion Sk23 av Per Rosengren m.fl. (v) yrkas om avslag på regeringens förslag om att införa ett riskkapitalavdrag. Enligt motionen bör riksdagen begära ett förslag från regeringen om ett annat system för företagens riskkapitalförsörjning (yrkande 2). Motionärerna vill även införa en särskild skatt om 5 % på bolagsvinster över 50 miljoner kronor (yrkande 1). Intäkterna från denna skatt skall enligt motionen användas till riskkapital i framtidsbranscher och företag med tillfälliga kapitalbehov.
I de andra motioner som tar upp riskkapitalavdraget hemställs om vissa utvidgningar i det framlagda förslaget. Enligt motion Sk25 yrkande 1 av Bo Lundgren m.fl. (m) bör riskkapitalavdraget beräknas på ett underlag om högst 300 000 kr per år under en period om minst fem år. Även indirekta investeringar via riskkapitalfonder bör vara möjliga enligt motionen.
Liknande förslag finns i motion Sk27 av Michael Stjernström m.fl. (kds). Enligt motionen skall riskkapitalavdraget inte tidsbegränsas (yrkande 1), beloppsgränsen uppåt för underlaget bestämmas till 300 000 kr (yrkande 3) och avdrag kunna ske även för indirekta investeringar via företag eller fonder (yrkande 4). Motionärerna vill också att regeringen skall få i uppdrag att ombesörja en uppföljning för att kontrollera hur riskkapitalförsörjningen påverkas av avdraget (yrkande 2).
I motion Sk28 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) hemställs att riskkapitalavdraget skall gälla utan tidsbegränsning. Det bör enligt motionen kunna medges även för aktier som handlas på nya marknadsplatser för innovatörskapital (yrkande 2). Motionen innehåller också ett yrkande om att underlätta för nystartade verksamheter genom att medge uppskjuten bolagsskatt så länge ingen utdelning sker (yrkande 4).
Det förslag om ett riskkapitalavdrag som regeringen har lagt fram är avsett som en provisorisk åtgärd i syfte att snabbt underlätta kapitalförsörjningen för de mindre företagen. Riskkapitalavdraget avses gälla under en begränsad tid i avvaktan på att problemen kring de små och medelstora företagens kapitalförsörjning kan få en permanent lösning.
Utskottet anser att ett riskkapitalavdrag bör införas och avstyrker motion Sk23 yrkande 2. Utskottet avstyrker även förslaget i yrkande 1 i samma motion om en extra skatt på vissa vinster.
Utskottet anser att riskkapitalavdraget, som regeringen har avsett, bör gälla under en begränsad tidsperiod i avvaktan på det pågående utredningsarbetet. Utskottet avstyrker därför förslaget i Sk25 yrkande 1 i denna del om att avdraget skall gälla under en femårsperiod och förslaget i motionerna Sk27 yrkande 1 och Sk28 yrkande 2 i denna del om att avdraget inte skall tidsbegränsas.
En begränsning av skattereduktionen till högst 30 000 kr per person är motiverat med hänsyn till det rådande statsfinansiella läget. Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna beloppsgränsen och avstyrker förslagen om en högre övre beloppsgräns i motionerna Sk25 yrkande 1 i denna del och Sk27 yrkande 3.
I ett par av motionerna förordas att skattereduktionen skall medges även i samband med vissa indirekta investeringar. Flera av de remissinstanser som har yttrat sig till regeringen i ärendet har framfört önskemål om att skattelättnaden även bör medges vid indirekta investeringar via riskkapitalbolagsfonder.
Ett motiv för att tillåta indirekta investeringar är att investeraren får en bättre riskspridning. Som har framhållits i propositionen skulle emellertid ett fondsystem baserat på placeringar enbart i onoterade bolag kräva en ny lagstiftning. En sådan lagstiftning är inte lämplig i ett temporärt system för skattelättnad vid riskkapitalinvesteringar. Av detta skäl bör skattereduktionen inte omfatta indirekta investeringar. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk25 yrkande 1 i denna del och Sk27 yrkande 4.
Beträffande förslaget om en uppföljning i motion Sk27 yrkande 2 vill utskottet nämna att regeringen kommer att uppdra åt Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) att i samarbete med Riksskatteverket (RSV) utvärdera riskkapitalavdragets effekter. Utskottet anser att det inte finns ett behov av ett tillkännagivande till regeringen om en uppföljning. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Som utskottet tidigare har nämnt har i motion Sk28 tagits upp en fråga om att riskkapitalavdraget skall gälla även för aktier som handlas på nya marknadsplatser för innovatörskapital.
De bolag som enligt propositionen kan komma i fråga för avdragsgilla investeringar får inte ha eller ha haft sina aktier noterade på en börs eller någon annan reglerad marknad. Detta innebär, såvitt gäller den svenska marknaden, att förvärv av aktier i såväl A-, OTC- som O-listade bolag är uteslutna från skattereduktion. I dagsläget torde det inte finnas någon annan reglerad marknad för aktier i Sverige än vad som nämnts i propositionen. Den förmedling av aktier i vissa s.k. innovationsföretag som för närvarande sker genom enskilda fondkommissionärer anses inte utgöra någon reglerad marknad. Den fråga som tas upp i motionen kan därför inte anses vara något problem. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk28 yrkande 2 även i denna del.
Beträffande förslaget i motion Sk28 yrkande 4 om uppskjuten bolagsskatt så länge inte utdelning sker vill utskottet nämna att 1992 års företagsskatteutredning skall utreda bl.a. ett generellt system med en lättnad i den ekonomiska dubbelbeskattningen på företagsnivå. Utredningsarbetet bör avvaktas innan riksdagen tar ställning till frågor som gäller grundläggande inslag i företagsbeskattningen. Utskottet avstyrker det förslag om skattelättnader som lagts fram i motionen.
Det anförda innebär att utskottet i allt väsentligt tillstyrker det i propositionen framlagda förslaget om ett riskkapitalavdrag. Några mindre justeringar bör dock göras i det vid propositionen fogade förslaget till lag om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. Utskottet återkommer till detta i avsnittet om lagförslagen nedan.
I motion Sk23 har ställts frågan huruvida införande av ett riskkapitalavdrag förutsätter att EG- kommissionen skall informeras.
Enligt propositionen bör ett temporärt stöd i syfte att stimulera riskkapitalförsörjningen enbart under två år inte möta något hinder ur EG- perspektiv. Tvärtom har inom EG i många sammanhang betonats vikten av att stärka kapitalförsörjningen i små och medelstora företag. Sammantaget kan enligt propositionen det föreslagna systemet med skattereduktion för riskkapitalinvesteringar inte ses som offentligt stöd i Romfördragets mening. Det finns därför ingen anledning att informera kommissionen om det nu föreslagna riskkapitalsystemet. Utskottet instämmer i vad som anförts i propositionen i denna fråga.
Ekonomiska föreningar
Investeringar i ekonomiska föreningar kommer inte att omfattas av möjligheten till skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. Enligt propositionen bör i stället - i avvaktan på mer långsiktiga lösningar för lättnader i dubbelbeskattningen - ekonomiska föreningar som är kooperativa få tillbaka rätten till avdrag för insatsutdelning och utdelning på förlagsinsatser.
Utskottet har inte något att erinra mot förslaget och tillstyrker följaktligen propositionen i denna del.
Kvittning av underskott
I propositionen föreslås att underskott av aktiv näringsverksamhet som startas efter utgången av 1995 skall få kvittas mot förvärvsinkomster under de fem första verksamhetsåren. Syftet med förslaget är att underlätta för nyföretagande och ge positiva effekter på företagande och risktagande hos enskilda näringsidkare.
Kvittning skall medges med högst 100 000 kr om året. Den skattskyldige får inte under en femårsperiod före verksamhetens påbörjande ha bedrivit likartad verksamhet.
Möjligheten till kvittning skall stå öppen även när en verksamhet övertas från någon närstående. I sådant fall medges avdrag endast om den närstående hade varit berättigad till avdrag om han själv fortsatt att driva verksamheten. Om en skattskyldig genom köp eller annat liknande förvärv övertagit en verksamhet från en förälder eller far- eller morförälder får underskott dock kvittas mot förvärvsinkomster under de fem första verksamhetsåren.
Vissa mangårdsbyggnader på lantbruk skall på ägarens begäran beskattas i näringsverksamhet. Underskott i förvärvskälla där sådan fastighet ingår kan inte kvittas enligt de föreslagna nya reglerna. Ytterligare begränsningar skall gälla för kommanditdelägare och delägare i handelsbolag i visst fall.
I motion Sk23 yrkande 3 av Per Rosengren m.fl. (v) hemställs att propositionen skall avslås i denna del och att riksdagen skall begära att regeringen lägger fram ett nytt förslag som innebär en kortare kvittningsperiod, normalt två år.
Utvidgningar i den föreslagna kvittningsrätten förordas i motionerna Sk25 yrkande 2 av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk27 yrkande 5 av Michael Stjernström m.fl. (kds). Enligt motion Sk25 skall riksdagen besluta att kvittningsmöjligheten skall gälla utan begränsningen till 100 000 kr. I motion Sk27 föreslås att kvittningsrätten skall gälla även för verksamheter som har startat under 1995.
Utskottet anser att kvittningsrätten bör gälla under fem år och avstyrker yrkande 3 i motion Sk23 om att regeringen skall återkomma med nytt förslag med kortare kvittningstid.
Utskottet anser också att det bör finnas en beloppsmässig begränsning för hur stort underskott i näringsverksamhet som skall kunna kvittas mot tjänsteinkomster. Det kvittningsbara beloppet bör i enlighet med förslaget i propositionen bestämmas till 100 000 kr för varje år. Om underskottet visst eller vissa år under femårsperioden skulle överstiga det kvittningsbara beloppet kommer den överskjutande delen enligt de allmänna reglerna för näringsverksamhet att få avräknas mot framtida överskott i näringsverksamheten. Utskottet avstyrker följaktligen förslaget i motion Sk25 om att det inte skall införas en beloppsgräns.
De nya kvittningsreglerna omfattar alla verksamheter som startas fr.o.m. den tidpunkt då de nya reglerna träder i kraft och där det inte redan finns en kvittningsrätt i enlighet med de särskilda regler som gäller i fråga om litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet. Det var också avsikten i kompletteringspropositionen i våras att reglerna skulle gälla fr.o.m. den 1 januari 1996 (prop. 1994/95:150, bil. 1, s. 33). Det finns enligt utskottets mening inte anledning att ge reglerna tillbakaverkande kraft på det sätt som har föreslagits i motion Sk27 yrkande 5. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Det anförda innebär att utskottet tillstyrker propositionen i fråga om kvittning av underskott.
Beskattning av ägare i fåmansföretag
För fåmansföretagen gäller särskilda spärregler som skall förhindra bl.a. att en aktieägare kan ta ut arbetsinkomster som lägre beskattade utdelningar eller reavinster. Dessa regler, som finns i 3 § 12 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, har ändrats vid upprepade tillfällen under senare år, senast i samband med beslutet hösten 1994 att återinföra dubbelbeskattningen av bolagsinkomster.
Under våren 1995 har bedrivits ett utredningsarbete kring vissa tekniska frågor i regelsystemet för beskattning av ägare i fåmansföretag. I propositionen föreslås att det särskilda regelsystemet för beskattning av delägare i fåmansföretag skall tillämpas också om aktieägaren är verksam i betydande omfattning i ett företag i vilket denne indirekt äger aktier under förutsättning att även det företaget är ett fåmansföretag. Denna ändring innebär att tillämpningsområdet bättre kommer att överensstämma med de intentioner som låg till grund för 1990 års skattereform. Genom en annan ändring skall slås fast att även utländska juridiska personer skall beaktas vid bedömningen av om ett fåmansföretag föreligger.
I propositionen har också tagits in ett par förslag som gäller transaktioner mellan ett fåmansbolag och ett handelsbolag där aktieägaren är verksam. Ett ändringsförslag avser avyttring av andel i handelsbolag som äger aktie i ett fåmansföretag i vilket andelsägaren har varit verksam i betydande omfattning och som inte omfattas av lagen om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall. Förslaget innebär att hälften av den del av reavinsten som kan anses belöpa på aktierna beskattas som intäkt av tjänst. När avyttring av handelsbolagsandel skall beskattas enligt den nyss nämnda särskilda lagen slopas enligt förslaget möjligheten att dela upp vinsten genom ett delbokslut i de fall handelsbolaget äger aktie i ett fåmansföretag i vilket andelsägaren har varit verksam i betydande omfattning.
Propositionen innehåller även förslag om vissa ändringar av lagteknisk karaktär i syfte att förtydliga lagtexten.
I motion Sk27 yrkande 7 av Michael Stjernström m.fl. (kds) yrkas om avslag på propositionen såvitt avser avyttring av andel i handelsbolag som äger aktie i fåmansbolag.
Utskottet anser det vara angeläget att det inte genom olika bolagskonstruktioner skall vara möjligt att komma förbi systemet för beskattning av ägare i fåmansföretag. Utskottet tillstyrker följaktligen förslaget i propositionen om avyttring av handelsbolagsandelar och avstyrker motion Sk27 yrkande 7.
Utskottet tillstyrker propositionen även i fråga om de övriga förslag som har lagts fram när det gäller beskattningen av ägare i fåmansföretag.
Den skatterättsliga regleringen av fåmansföretagen tas upp ur ett mer allmänt perspektiv i tre motioner. I motion Sk25 yrkande 3 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs om en lindring i spärreglerna för inkomstuppdelning i fåmansföretag. Enligt motion Sk27 yrkande 6 av Michael Stjernström m.fl. (kds) bör det i möjligaste mån gälla samma villkor för fåmansföretag som för andra företag. I motion Sk28 yrkande 3 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) förordas en genomgripande översyn av fåmansbolagslagstiftningen i syfte att förenkla och sänka skattebelastningen.
Det utredningsarbete som har påbörjats i fråga om den ekonomiska dubbelbeskattningen av företag aktualiserar även en översyn av beskattningen av fåmansföretag. Utskottet anser att riksdagen inte redan nu bör ta ställning till olika förslag om inriktningen av de ändringar som kan behövas. Utskottet avstyrker motionerna Sk25 yrkande 3, Sk27 yrkande 6 och Sk28 yrkande 3.
Begränsning av avdragsramen för representation
I propositionen föreslås att avdrag för måltidsutgifter i samband med representation fr.o.m. år 1996 skall medges med högst ett belopp som motsvarar 0,5 % av basbeloppet, avrundat nedåt till närmaste tiotal kronor. Detta innebär att avdragsramen sänks från för närvarande 300 kr per person till 180 kr per person nästa år. Avdragsramen skall liksom hittills avse kostnad inklusive serveringsavgift men exklusive mervärdesskatt. Kostnader för vin och sprit skall i fortsättningen få räknas in i avdragsramen.
I fem motioner yrkas om avslag på propositionen såvitt avser frågan att vin och sprit får räknas in i avdragsramen. Det är motionerna Sk22 av Ronny Korsberg m.fl. (mp), Sk23 yrkande 4 av Per Rosengren m.fl. (v), Sk24 av Elver Jonsson m.fl. (fp, kds), Sk26 av Göran Magnusson m.fl. (s, c) och Sk27 yrkande 9 av Michael Stjernström m.fl. (kds). I motionerna anförs bl.a. att förslaget ger felaktiga signaler i den alkoholpolitiska debatten.
Det förslag som nu har lagts fram i propositionen innebär en uppstramning av avdragsramen för representation i enlighet med vad som aviserades i kompletteringspropositionen i våras som en del i saneringsprogrammet för att minska budgetunderskottet. Förslaget beräknas medföra en årlig inkomstförstärkning på ca 400 miljoner kronor. Mot bakgrund av det statsfinansiella läget och de generösa avdragsregler som gäller för närvarande finner utskottet att avdragsramen för representationskostnader bör sättas ned till den nivå som föreslagits i propositionen.
Emellertid anser utskottet att ett bestämt belopp bör anges i lagtexten. En koppling bör alltså inte ske till förändringar i basbeloppet utan avdragsbeloppet bör anges till 180 kr per person. Med denna justering tillstyrker utskottet förslaget om sänkt avdragsram för representationskostnader.
Förenklingsskäl talar för att även kostnader för vin och sprit skall få ingå i avdragsramen. En annan ordning medför administrativt merarbete för företagen och försvårar skattekontrollen. Utskottet har förståelse för motionärernas synpunkter även om utskottet anser att motionärerna har överdrivit farhågorna om att beslutet kommer att sända felaktiga signaler i den alkoholpolitiska debatten. Avdragsramen är för närvarande 300 kr. Den blir med de nya reglerna 180 kr fr.o.m. år 1996. Genom en så kraftig neddragning blir utrymmet för vin och sprit tämligen måttligt eftersom dessa 180 kr till huvudsaklig del bör gå åt för att täcka kostnaderna för mat. Skulle det emellertid visa sig att reglerna medför oönskade effekter får reglerna prövas på nytt.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionerna Sk22 yrkande 4, Sk23, Sk24, Sk26 och Sk27 yrkande 9.
Övriga frågor
Som utskottet nämnt tidigare bör några mindre justeringar göras i det vid propositionen fogade förslaget till lag om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar.
I lagförslagets 5 § första stycket andra meningen bör aktier i bolaget ändras till aktierna. Därmed blir lagrummets innebörd den avsedda. Tidsperioden under vilken aktierna inte får vara noterade skall gälla såväl aktierna i riskkapitalbolaget som aktierna i annat företag i samma koncern.
Ett par ändringar bör göras i 7 § första stycket och i fjärde stycket 3 i samma lagförslag. Ansökan om skattereduktion bör få göras hos skattemyndigheten senast måndagen den 4 maj 1998. Vidare skall det intyg som bolaget utfärdat även innehålla en försäkran om att det inte föreligger något sådant förhållande som enligt 1 § andra stycket sista meningen utgör hinder för skattereduktion.
De kompletteringar av lagtexten som utskottet har föreslagit framgår av utskottets hemställan nedan.
Som utskottet har nämnt tidigare bör avdragsramen för representationskostnader inte knytas till basbeloppet. Detta föranleder den ändring av punkt 1 av anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen som framgår av utskottets hemställan.
I förslaget till ändring i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter (lagförslag 7) har utskottet fört in en ändring i samma paragraf som föreslås i proposition 1995/96:74 och som har överlämnats från näringsutskottet. Utskottet har vidare uppmärksammat att det i proposition 1995/96:10 föreslås vissa ändringar i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag som föranleder en ändrad hänvisning i 2 kap. 16 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter. Utskottets förslag till lagtext framgår av utskottets hemställan.
Skatteutskottet har tidigare i höst behandlat proposition 1995/96:56 Ändringar i lagen om folkbokföringsregister, m.m. Utskottet har i betänkande 1995/96:SkU14 utelämnat ett förslag till ändring i 7 § skatteregisterlagen (1980:343) för att samordning skall kunna ske med det förslag till ändring i samma lagrum som föreslås i förevarande proposition. I den förevarande propositionen 1995/96:109 har förslaget till ändring i 7 § skatteregisterlagen (lagförslag 6) utformats med beaktande av den ändring som föreslås i proposition 1995/96:56. Genom att riksdagen antar lagförslag 6 i proposition 1995/96:109 antar riksdagen samtidigt den ändrade lydelse av 7 § skatteregisterlagen som förslås i proposition 1995/96:56.
Med de ändringar som föranleds av vad utskottet ovan anfört tillstyrker utskottet proposition 1995/96:109 i övrigt och de i propositionen framlagda lagförslagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande riskkapitalavdrag
att riksdagen bifaller proposition 1995/96:109 i denna del och avslår motionerna 1995/96:Sk23 yrkandena 1 och 2, 1995/96:Sk25 yrkande 1, 1995/96:Sk27 yrkandena 1-4 och 1995/96:Sk28 yrkandena 2 och 4,
res. 1 (m)
res. 2 (fp) - delvis
res. 3 (v) - delvis
res. 4 (kds) - delvis
2. beträffande kvittning av underskott
att riksdagen bifaller proposition 1995/96:109 i denna del och avslår motionerna 1995/96:Sk23 yrkande 3, 1995/96:Sk25 yrkande 2 och 1995/96:Sk27 yrkande 5,
res. 5 (m) - delvis
res. 6 (v) - delvis
res. 7 (kds) - delvis
3. beträffande avyttring av andel i handelsbolag
att riksdagen bifaller proposition 1995/96:109 i denna del och avslår motion 1995/96:Sk27 yrkande 7,
res. 8 (m, kds) - delvis
4. beträffande skattereglerna för fåmansföretag
att riksdagen bifaller proposition 1995/96:109 i denna del och avslår motionerna 1995/96:Sk25 yrkande 3, 1995/96:Sk27 yrkande 6 och 1995/96:Sk28 yrkande 3,
res. 9 (m,fp,kds)
5. beträffande avdragsramen för representationskostnader
att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:109 i denna del beslutar att avdrag skall medges med högst 180 kr per person,
res. 10 (m,fp) - delvis
6. beträffande kostnader för vin och sprit vid representation
att riksdagen bifaller proposition 1995/96:109 i denna del och avslår motionerna 1995/96:Sk22, 1995/96:Sk23 yrkande 4, 1995/96:Sk24, 1995/96:Sk26 och 1995/96:Sk27 yrkande 9,
res. 11 (fp, v,mp, kds) - delvis
7. beträffande lagförslagen
att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:109 i denna del, proposition 1995/96:56 i denna del, proposition 1995/96:74 i denna del och vad utskottet ovan anfört och hemställt antar de vid proposition 1995/96:109 fogade förslagen till
1. lag om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar med de ändringarna beträffande 5 och 7 §§ att paragraferna får följande som utskottets förslag betecknade lydelse: Regeringens Utskottets förslag förslag
5 §
Skattereduktion Skattereduktion medges inte om medges inte om aktier i bolaget aktier i bolaget eller i annat eller i annat företag i samma företag i samma koncern vid koncern vid förvärvet är förvärvet är noterade vid en noterade vid en svensk eller svensk eller utländsk börs, en utländsk börs, en auktoriserad auktoriserad marknadsplats marknadsplats eller någon annan eller någon annan reglerad marknad. reglerad marknad. Detsamma gäller om Detsamma gäller om aktier i bolaget aktierna under de under de senaste senaste tio åren tio åren före före förvärvet har förvärvet har varit eller inom varit eller inom tre år efter tre år efter utgången av det år utgången av det år under vilket de under vilket de förvärvades blir förvärvades blir noterade där. noterade där. Skattereduktion medges inte om bolaget eller annat företag i samma koncern vid förvärvet eller inom fem år efter utgången av det år under vilket den skattskyldige förvärvade aktierna direkt eller genom handels bolag
1. bedriver bankrörelse, försäkringsrörelse, värdepappersrörelse eller annan finansiell verksamhet,
2. bedriver verksamhet med uthyrning av lös egendom om verksamheten i mer än obetydlig omfattning riktar sig till annan än företag i samma koncern som uthyrningsföretaget,
3. äger andra fastigheter än sådana som uteslutande används i annan egen verksamhet än fastighetsförvaltning eller i sådan verksamhet som bedrivs av annat företag i samma koncern, eller
4. annat än tillfälligtvis har mer än en femtedel av sina tillgångar placerade i kontanter, banktillgodohavanden eller finansiella instrument som utgör omsättningstillgångar eller innehas i kapitalplaceringssyfte.
Skattereduktion medges inte heller om aktier som svarar mot mer än hälften av röstetalet i bolaget direkt eller indirekt innehas av två eller flera företag som skulle ha omfattats av första eller andra styckena om företagen ingått i samma koncern som bolaget.
Bestämmelserna i andra stycket 3 om fastighet skall också tillämpas i fråga om byggnad som är lös egendom och sådana tillbehör till byggnad som avses i 2 kap. 2 och 3 §§ jordabalken.
7 §
Ansökan om Ansökan om skattereduktion skattereduktion görs skriftligen görs skriftligen hos en hos en skattemyndighet skattemyndighet senast den 2 maj senast den 4 maj 1998. 1998. Om en ansökan om skattereduktion har kommit in senast den 2 maj 1997 och avser förvärv av aktier som betalats under år 1996 skall skattereduktion tillgodoräknas vid debitering av skatt på grund av 1997 eller 1998 års taxering efter vad som anges i ansökan. Kommer ansökan in senare tillgodoräknas skattereduktionen vid debitering av skatt på grund av 1998 års taxering.
Ansökan skall innehålla uppgift om sökandens namn, bostadsadress och personnummer samt en försäkran om att sökanden avser att behålla aktierna till utgången av femte beskattningsåret efter det år aktierna förvärvats.
Ett intyg utfärdat av det bolag som gett ut aktierna skall bifogas ansökan. Intyget skall innehålla
1. uppgift om bolagets namn, organisationsnummer och säte,
2. uppgift om antalet av den skattskyldige förvärvade aktier, vad som betalats för aktierna och om när full betalning i pengar erlades, 3. en försäkran 3. en försäkran om att det inte om att det inte föreligger något föreligger något sådant förhållande sådant förhållande som enligt 3, 4 som enligt 1 § eller 5 § utgör andra stycket hinder för sista meningen, 3, skattereduktion 4 eller 5 § utgör och hinder för skattereduktion och 4. uppgift om hur betalningen för aktierna har investerats eller förbrukats.
2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
3. lag om ändring i lagen (1995:651) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen att punkt 1 av anvisningarna till 20 § får följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens Utskottets förslag förslag
till 20 §
1. Till skattskyldigs levnadskostnader, för vilka avdrag enligt denna paragraf ej medges, räknas bland annat premier för egna personliga försäkringar och avgifter till kassor, föreningar och andra sammanslutningar, i vilka den skattskyldige är medlem. Avdrag får dock göras för sådana premier och avgifter i den omfattning som anges i 33 §, 46 § 2 mom., punkterna 21 och 23 av anvisningarna till 23 § och punkt 6 av anvisningarna till 33 §. Avdrag får även göras för inbetalning på pensionssparkonto i den omfattning som anges i 46 § 2 mom. och punkt 21 av anvisningarna till 23 §.
Bestämmelserna i första stycket gäller inte avgifter till arbetsgivarorganisationer. Beträffande sådana avgifter gäller att avdrag medges till den del avgifterna avser medel för konfliktändamål. Bedömningen av vad avgifterna avser får grundas på uppgifter i organisationens budget om inte särskilda skäl talar mot det. Vid bedömningen skall dock avgifterna alltid i första hand avräknas mot kostnaderna för den övriga organisa tionsverksamheten. Utgifter för Utgifter för representation och representation och liknande ändamål liknande ändamål är att hänföra är att hänföra till omkostnader i till omkostnader i förvärvskälla en förvärvskälla en dast om de har dast om de har omedelbart samband omedelbart samband med verksamheten, med verksamheten, såsom då fråga såsom då fråga uteslutande är om uteslutande är om att inleda eller att inleda eller bibehålla bibehålla affärsförbindelser affärsförbindelser och liknande eller och liknande eller då utgifterna då utgifterna avser jubileum för avser jubileum för företaget, företaget, invigning av mera invigning av mera betydande betydande anläggning för anläggning för verksamheten, verksamheten, stapelavlöpning stapelavlöpning eller jämförliga eller jämförliga händelser eller då händelser eller då utgifterna är att utgifterna är att hänföra till hänföra till personalvård. personalvård. Avdrag medges i Avdrag medges i det enskilda det enskilda fallet inte med fallet inte med större belopp än större belopp än som kan anses som kan anses skäligt. Avdrag skäligt. Avdrag för för måltidsutgifter måltidsutgifter som avser lunch, som avser lunch, middag eller supé middag eller supé medges inte med medges inte med större belopp än större belopp än som per person 180 kronor per motsvarar 0,5 person. procent av det bas belopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för det år under vilket utgiften upp kommit, avrundat till närmast lägre tiotal kronor.
4. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
5. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
6. lag om ändring i lagen (1995:00) om ändring i lagen (1994:1915) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) med den ändringen att lagens ingress får följande lydelse: Härigenom föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen (1980:343) i para grafens lydelse enligt lagen (1994:1915) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse. ,
7. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll uppgifter med den ändringen beträffande 2 kap. 16 § att paragrafen får följande som utskottets förslag betecknade lydelse: Regeringens Utskottets förslag förslag
2 kap.
16 §
Fåmansföretag och företag, som enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag skall i självdeklarationen lämna uppgifter om delägares eller honom närstående persons namn, personnummer och adress och i förekommande fall aktie- eller andelsinnehav varvid, om det förekommer olika röstvärden för innehavet, dessa skall anges; dock behöver uppgifter inte lämnas för närstående person, som inte uppburit ersättning från, träffat avtal med eller haft liknande förhållande med företaget.
Delägare i ett handelsbolag skall lämna de uppgifter som behövs för att beräkna det justerade ingångsvärdet för andelen i bolaget såsom andelens ursprungliga ingångsvärde, tillskott och uttag.
Skall den skattskyldige enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen (1994:200) redovisa mervärdesskatt i sin självdeklaration, skall han lämna de uppgifter som behövs för att besluta om mervärdesskatten. Dotterföretag Dotterföretag enligt 1 kap. 5 § enligt 1 kap. 5 § aktiebolagslagen aktiebolagslagen (1975:1385), 1 (1975:1385), 1 kap. 4 § lagen kap. 4 § lagen (1987:667) om (1987:667) om ekonomiska ekonomiska föreningar, 1 kap. föreningar, 1 kap. 6 § bankaktiebo 6 § bankaktiebo lagslagen lagslagen (1987:618), 1 kap. (1987:618), 1 kap. 2 § sparbankslagen 2 § sparbankslagen (1987:619), 1 kap. (1987:619), 1 kap. 8 § 5 § lagen föreningsbankslage (1995:000) om n (1987:620), 1 medlemsbanker, kap. 9 § 1 kap. 9 § försäkringsrörelse försäkringsrörelse lagen (1982:713) lagen (1982:713) eller 1 kap. 1 § eller 1 kap. 1 och lagen (1980:1103) 1 a §§ lagen om årsredovisning (1980:1103) om m.m. i vissa årsredovisning företag, skall i m.m. i vissa självdeklarationen företag, skall i lämna uppgift om självdeklarationen namn och lämna uppgift om organisationsnumme namn och r för moderföretag organisationsnumme jämte aktie- eller r för moderföretag andelsinnehav med jämte aktie- eller angivande av andelsinnehav med röstvärde samt, i angivande av förekommande fall, röstvärde samt, i uppgifter om namn förekommande fall, och uppgifter om namn organisationsnumme och r för dettas organisationsnumme moderföretag. r för dettas Ägaruppgifterna moderföretag. skall avse Ägaruppgifterna förhållandena vid skall avse senast avslutade förhållandena vid beskattningsår. senast avslutade beskattningsår.
8. lag om ändring i lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall,
9. lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder,
10. lag om ändring i lagen (1994:775) om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag.
res. 2 (fp) - delvis
res. 3 (v) - delvis
res. 4 (kds) - delvis
res. 5 (m) - delvis
res. 6 (v) - delvis
res. 7 (kds) - delvis
res. 8 (m, kds) - delvis
res. 10 (m, fp) - delvis
res. 11 (fp,v,mp,kds) - delvis
Stockholm den 7 december 1995
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf- Igelström (s), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s), Ulla Rudin (s), Jan- Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kds), Lars U Granberg (s), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Eskil Erlandsson (c) och Per Rosengren (v).
Reservationer
1. Riskkapitalavdrag (mom. 1)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 43 som börjar med Utskottet anser att riskkapitalavdraget och på s. 45 slutar med lagförslagen nedan bort ha följande lydelse:
Det förslag om riskkapitalsatsningar som har lagts fram i propositionen är alltför begränsat. Underlaget för skattereduktionen på 30 % får enligt förslaget inte överstiga 100 000 kr, reduktionen skall enbart gälla under två år och skall inte innefatta indirekta investeringar via riskkapitalfonder. Härigenom försvagas möjligheten att uppnå ett ökat intresse från hushållens sida för att delta i den omfattande uppbyggnad av riskkapital som är nödvändig för de stora investeringar som krävs under kommande år.
Ett riskkapitalavdrag bör gälla en betydligt längre tid än vad regeringen har föreslagit. Perioden bör sättas till minst fem år. Det tak för skattereduktionen som föreslås i propositionen är också för snävt tilltaget. En övre gräns för underlaget bör sättas vid 300 000 kr per år. Mycket väsentligt är också att investeringar får ske även indirekt via riskkapitalfonder för att uppnå en spridning i risktagandet.
Det i propositionen framlagda förslaget om en skattereduktion för riskkapitalinvesteringar bör godtas endast som en tillfällig lagstiftning till dess att regeringen har hunnit att lägga fram förslag om de utvidgningar av systemet som föreslås i motion Sk25. Utskottet förutsätter att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med förslag till lagändringar.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande riskkapitalavdrag
att riksdagen med med bifall till motion 1995/96:Sk25 yrkande 1 och med avslag på motion 1995/96:Sk23 yrkandena 1 och 2 och med anledning av proposition 1995/96:109 i denna del och motionerna 1995/96:Sk27 yrkandena 1-4 och 1995/96:Sk28 yrkandena 2 och 4 hos regeringen begär förslag om utvidgning av riskkapitalavdraget i enlighet med vad som anförts i motion 1995/96:Sk25,
2. Riskkapitalavdrag (mom. 1 och mom. 7 i motsvarande del)
Isa Halvarsson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 43 som börjar med Utskottet anser att riskkapitalavdraget och på s. 45 slutar med lagförslagen nedan bort ha följande lydelse:
Riskkapitalavdraget får inte utformas så att det inte kan leva upp till det grundläggande syftet att underlätta kapitalförsörjning för de små och medelstora företagen. En begränsning som kommer att minska avdragets betydelse för investeringsviljan är att det bara får användas under en mycket kort tid. Denna begränsning bör tas bort ur lagtexten. Reglerna bör också snarast utformas så att de inte riskerar att strypa den framväxande marknadsplatsen för mötet mellan riskvilliga sparare och innovationsföretag.
Nya snabbväxande företag avstår ofta från utdelningar och styrelsearvoden för att kunna använda sina resurser på snabb tillväxt. Likväl bromsas denna ibland av stora skattebetalningar. Det bör bli möjligt för sådana företag att få uppskov med bolagsskatten så länge inga utdelningar till ägarna sker. Detta bör ges regeringen till känna.
Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion Sk28 yrkandena 2 och 4.
dels att utskottets hemställan under 1 och 7 i motsvarande del bort ha följande lydelse:
1. beträffande riskkapitalavdrag
att riksdagen med med bifall till motion 1995/96:Sk28 yrkandena 2 och 4 och med avslag på motion 1995/96:Sk23 yrkandena 1 och 2 och med anledning av proposition 1995/96:109 i denna del och motionerna 1995/96:Sk25 yrkande 1 och 1995/96:Sk27 yrkandena 1-4
dels beslutar att riskkapitalavdraget skall gälla utan tidsbegränsning,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om marknadsplatser för sparare och innovationsföretag och om uppskjuten bolagsskatt för nystartade företag så länge ingen utdelning sker,
7. beträffande lagförslagen i fråga om riskkapitalavdrag
att riksdagen antar det vid propositionen fogade förslaget till
lag om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar med den ändringen att 1 § andra stycket första meningen utgår ur lagförslaget.
3. Riskkapitalavdrag (mom. 1 och mom. 7 i motsvarande del)
Per Rosengren (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 43 som börjar med Utskottet anser att ett och på s. 45 slutar med denna fråga bort ha följande lydelse:
Det finns ett behov av riskvilligt kapital till de små och medelstora företagen. Dessa företag kan t.ex. befinna sig inom miljötekniksektorn eller inom sektorer som satsar på ny teknik och därför har stora investeringsbehov. En lösning av riskkapitalproblematiken måste utgå från ett företagsperspektiv och inte från ett perspektiv där penningplacerarna sätts i centrum. Regeringens förslag uppfyller inte detta grundläggande krav. Tyvärr kommer nog regeringens förslag att leda till spekulation kring olika upplägg i stället för att stimulera tillväxten och utvecklingen i företagen.
Riskkapital behövs framför allt i företag som har en tillväxtpotential men som ännu inte nått tillräckligt hög avkastningsgrad. Det kan också finnas behov av riskkapital i företag med relativt god lönsamhet men med tillfälliga likviditetsproblem. Flera situationer där företag kan behöva riskkapital finns givetvis. Det viktiga är emellertid att företagets och inte penningplacerarnas intressen skall tillgodoses. Det är genom insatser för att underlätta företagens verksamhet som tillväxten skapas och inte genom skattesubventioner till kapitalägare.
Det är inte bara ett politiskt ansvar utan ett ansvar för näringslivet självt att skapa goda förutsättningar för kapitaltillförseln till företagens investeringar. Företag med stora vinster bör bidra till de små och medelstora företagens utveckling genom att betala en extra skatt på vinster över en viss nivå. I motion Sk23 föreslås en värnskatt om 5 % på vinster över 50 miljoner kronor. Dessa pengar skall stanna inom företagssektorn och användas som riskkapital i framtidsbranscher och företag med tillfälliga kapitalbehov i enlighet med vad som förordas i motionen. Utskottet tillstyrker förslaget i motionen att regeringen skall återkomma med förslag i denna riktning. Det förslag till riskkapitalavdrag som föreslagits i propositionen bör därmed avslås.
dels att utskottets hemställan under 1 och 7 i motsvarande del bort ha följande lydelse:
1. beträffande riskkapitalavdrag
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk23 yrkandena 1 och 2
dels avslår proposition 1995/96:109 såvitt avser införande av ett riskkapitalavdrag och motionerna 1995/96:Sk25 yrkande 1, 1995/96:Sk27 yrkandena 1-4 och 1995/96:Sk28 yrkandena 2 och 4,
dels hos regeringen begär förslag till ett system med riskkapital och 5 % värnskatt på bolagsvinster över 50 miljoner kronor i enlighet med vad som föreslagits i motionen.
7. beträffande lagförslagen i fråga om riskkapitalinvesteringar
att riksdagen avslår det i proposition 1995/96:109 framlagda förslaget till lag om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar.
4. Riskkapitalavdrag (mom. 1 och mom. 7 i motsvarande del)
Holger Gustafsson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 43 som börjar med Utskottet anser att riskkapitalavdraget och på s. 45 slutar med lagförslagen nedan bort ha följande lydelse:
Skattereduktionen för riskkapitalinvesteringar skall ses som en kompensation för den större risk det innebär att köpa aktier i små, onoterade företag och kravet att binda sin investering i fem år. Regeringens förslag är en bra utgångspunkt för ett riskkapitalavdrag. Förslaget bör emellertid ändras på några mycket viktiga punkter.
Beloppsgränsen för underlaget för skattereduktionen bör ökas till 300 000 kr. Någon tidsbegränsning bör heller inte gälla för skattereduktionen. För att ytterligare öka möjligheterna till god riskkapitalförsörjning bör skattereduktionen medges även för indirekta riskkapitalinvesteringar via företag eller fond som gör de direkta investeringarna. Härigenom ges möjlighet till bättre riskspridning för enskilda investerare.
Det är vidare angeläget med en uppföljning av effekterna av riskkapitalavdraget för att det skall vara möjligt att värdera om avdraget innebär ett tillräckligt incitament för investeringsviljan.
Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda motion Sk27 yrkandena 1-4. Riksdagen bör nu justera lagförslaget så att beloppsgränsen höjs till 300 000 kr. Det får ankomma på regeringen att återkomma med de författningsändringar som är nödvändiga för att skattereduktionen skall gälla permanent.
dels att utskottets hemställan under 1 och 7 i motsvarande del bort ha följande lydelse:
1. beträffande riskkapitalavdrag
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk27 yrkandena 1-4, med avslag på motion 1995/96:Sk23 yrkandena 1 och 2 och med anledning av motionerna 1995/96:Sk25 yrkande 1 och 1995/96: Sk28 yrkandena 2 och 4
dels beslutar att den övre beloppsgränsen för underlaget för skattereduktionen skall bestämmas till 300 000 kr,
dels begär att regeringen återkommer med förslag som innebär att riskkapitalavdraget inte skall vara tidsbegränsat,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad som i motion 1995/96:Sk26 anförts om riskkapitalavdrag vid indirekt investering och uppföljning,
7. beträffande lagförslagen i fråga om riskkapitalavdrag
att riksdagen antar det vid propositionen fogade förslaget till
lag om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar med den ändringen att 1 § andra stycket första och andra meningarna ersätts med en mening av följande lydelse: Underlag för skattereduktion är betalningar enligt första stycket om sammanlagt högst 300 000 kr per år.
5. Kvittning av underskott (mom. 2 och mom. 7 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 46 som börjar med Utskottet anser att och slutar med en beloppsgräns bort ha följande lydelse:
Det är bra att den kvittningsrätt av nystartad aktiv näringsverksamhet mot andra förvärvsinkomster som infördes av den borgerliga regeringen och som slopades av den socialdemokratiska regeringen nu återinförs. Förslaget innebär emellertid den begränsningen att det kvittningsbara beloppet får uppgå till högst 100 000 kr. Enligt utskottets mening behövs inte någon annan begränsning än att kvittningsrätten skall gälla under de fem första verksamhetsåren av en nystartad verksamhet. Denna begränsning skall utgå ur förslaget. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk24 yrkande 2.
dels att utskottets hemställan under 2 och 7 i motsvarande del bort ha följande lydelse:
2. beträffande kvittning av underskott
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk25 yrkande 2 och med anledning av proposition 1995/96:109 i denna del beslutar att kvittningsmöjligheten skall gälla utan begränsningen 100 000 kr och avslår motionerna 1995/96:Sk23 yrkande 3 och 1995/96:Sk27 yrkande 5,
7. beträffande lagförslagen i fråga om kvittning av underskott
att riksdagen antar det i proposition 1995/96:109 framlagda förslaget till ändring i 46 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) med de ändringarna beträffande paragrafens andra stycke att i första meningen uttrycket med högst 100 000 kronor utgår och att hela andra meningen i förslaget utgår.
6. Kvittning av underskott (mom. 2 och mom. 7 i motsvarande del)
Per Rosengren (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 46 som börjar med Utskottet anser att och slutar med av underskott bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag om kvittning av underskott i nystartad verksamhet mot andra förvärvsinkomster bör ytterligare begränsas i tiden. Inte minst med tanke på de möjligheter till missbruk av systemet som finns är detta nödvändigt. Normalt bör den som startar en ny näringsverksamhet redan inom två år från starten kunna bedöma om företaget har någon framtida bärkraft. Utskottet anser att propositionen skall avslås när det gäller kvittningsrätten. Samtidigt bör regeringen få riksdagens uppdrag att återkomma med ett nytt förslag i enlighet med vad som föreslagits i motion Sk23 yrkande 3.
dels att utskottets hemställan under 2 och 7 i motvarande del bort ha följande lydelse:
2. beträffande kvittning av underskott
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk23 yrkande 3 och med avslag på proposition 1995/96:109 i denna del och motionerna 1995/96:Sk25 yrkande 2 och 1995/96:Sk27 yrkande 5 hos regeringen begär att den återkommer till riksdagen med ett nytt förslag om kvittningsrätt i enlighet med motion 1995/96:Sk23,
7. beträffande lagförslagen i fråga om kvittning av underskott
att riksdagen avslår det i propositionen framlagda förslaget till ändring i 46 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370).
7. Kvittning av underskott (mom. 2 och mom. 7 i motsvarande del)
Holger Gustafsson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 46 som börjar med De nya och slutar med motionsyrkandet bort ha följande lydelse:
Förslaget om återinförande av kvittningsrätten för nystartade småföretag omfattar verksamheter som startas tidigast den 1 januari 1996. De företag, vilka är många, som har påbörjat sin verksamhet under 1995 får därmed inte någon möjlighet att kvitta underskott mot förvärvsinkomst. En person som har startat sitt företag under 1995 kan alltså inte utnyttja den kvittningsrätt som ett företag som startar den 1 januari 1996 kan utnyttja under fem år framåt. Denna skillnad i förutsättningarna för nystartade verksamheter bör undanröjas. Utskottet tillstyrker motion Sk27 yrkande 5.
dels att utskottets hemställan under 2 och 7 i motsvarande del bort ha följande lydelse:
2. beträffande kvittning av underskott
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk27 yrkande 5 och med anledning av proposition 1995/96:109 i denna del beslutar att kvittningsrätten skall gälla även för verksamheter som startat under 1995 samt avslår motionerna 1995/96:Sk23 yrkande 3 och 1995/96:Sk24 yrkande 2,
7. beträffande lagförslagen i fråga om kvittning av underskott
att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till ändring i 46 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen beträffande övergångsbestämmelsen att årtalet 1995 ersätts med 1994 .
8. Avyttring av andel i handelsbolag (mom. 3 och mom. 7 i motsvarande del)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Holger Gustafsson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 47 som börjar med Utskottet anser och slutar med yrkande 7 bort ha följande lydelse:
I propositionen föreslås att den reavinst som uppstår då en person säljer sin andel i ett handelsbolag, till vilket han tidigare avyttrat aktier i ett fåmansbolag som han varit verksam i, skall beskattas till hälften i tjänst och till hälften i kapital. Denna konstruktion avlägsnar beskattningen för långt från principen att en fysisk persons reavinster skall beskattas i inkomstslaget kapital. Skattesystemet kompliceras också av sådana specialregler. Utskottet tillstyrker motion Sk27 yrkande 7 och avstyrker propositionen i denna del.
dels att utskottets hemställan under 3 och 7 i motsvarande del bort ha följande lydelse:
3. beträffande avyttring av andel i handelsbolag
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk27 yrkande 7
avslår proposition 1995/96:109 i denna del,
7. beträffande lagförslagen i fråga om avyttring av andel i handelsbolag
att riksdagen avslår det i propositionen framlagda förslaget till ändring i 24 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst.
9. Skattereglerna för fåmansföretag (mom. 4)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m) och Holger Gustafsson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 47 som börjar med Utskottet tillstyrker och slutar med yrkande 3 bort ha följande lydelse:
I propositionen har redovisats några justeringar i fåmansföretagsreglerna utan ett ställningstagande genom att detta bara är tillfälliga åtgärder i avvaktan på en genomgripande översyn av fåmansföretagens skatteregler. Enligt utskottets mening bör riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen uttala att det är angeläget att regeringen skyndsamt förbereder en reformering av skattereglerna för fåmansföretag i syfte att lindra beskattningen och skapa ett enklare regelsystem. Spelreglerna för fåmansföretag skall vara så långt möjligt vara desamma som för andra företag. Ett nytt, enklare regelsystem bör kunna träda i kraft den 1 januari 1997. Detta innebär att utskottet tillstyrker motionerna Sk25, Sk27 och Sk28.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande skattereglerna för fåmansföretag
att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:109 i denna del och motionerna 1995/96:Sk25 yrkande 3, 1995/96:Sk27 yrkande 6 och 1995/96:Sk28 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en skyndsam översyn och nya regler fr.o.m. den 1 januari 1997.
10. Avdragsramen för representationskostnader (mom. 5 och mom. 7 i motsvarande del)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp) och Jan-Olof Franzén (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 48 som börjar med Emellertid anser och slutar med för representationskostnader bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om att knyta representationsavdraget till basbeloppet.
dels att utskottets hemställan under 5 och 7 i motsvarande del bort ha följande lydelse:
5. beträffande avdragsramen för representationskostnader
att riksdagen bifaller proposition 1995/96:109 i denna del,
7. beträffande lagförslagen i fråga om avdragsramen för representationskostnader
att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till ändring i punkt 1 av anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen (1928:370).
11. Kostnader för vin och sprit vid representation (mom. 6 och mom. 7 i motsvarande del)
Isa Halvarsson (fp), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kds) och Per Rosengren (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 48 som börjar med Förenklingsskäl och slutar med yrkande 9 bort ha följande lydelse:
Det är utomordentligt viktigt att den restriktiva alkoholpolitiken fullföljs. Förslaget i propositionen om att tillåta representationsavdrag för spritdrycker och vin kan uppfattas som en uppluckring av alkoholpolitiken. Det finns alltså en risk att detta ger helt felaktiga signaler i den alkoholpolitiska debatten. Staten bör heller inte subventionera vin- och spritkonsumtion genom att tillåta avdrag från skatten. Utskottet tillstyrker de motioner i detta ärende i vilka yrkas avslag på propositionen i denna del.
dels att utskottets hemställan under 6 och 7 i motsvarande del bort ha följande lydelse:
6. beträffande kostnader för vin och sprit vid representation
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Sk22, 1995/96:Sk23 yrkande 4, 1995/96:Sk24, 1995/96:Sk26 och 1995/96:Sk27 yrkande 9 avslår proposition 1995/96:109 i denna del,
7. beträffande lagförslagen i fråga om kostnader för vin och sprit vid representation
att riksdagen kompletterar det av utskottet framlagda förslaget till ändring i punkt 1 av anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen (1928:370) med följande uttryck som avslutning på tredje stycket andra meningen: - - - och inte i något fall för utgifter för spritdrycker och vin .