Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Skatten på vin

Betänkande 2001/02:SKU2

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
31 oktober 2001

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

DOC
Skatten på vin(doc, 108 KB)
PDF
Bilaga: bet_200102_sku_2(pdf, 277 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2001/02:2 Skatten på vin

Beslut

Sänkt skatt på vin (SkU2)

Riksdagen beslutade att sänka skatten på vin med 6 kronor och 40 öre per liter (inklusive moms). Skatten sänks därmed med 18,8 procent på vin som har en alkoholhalt på högst 15 volymprocent. Sänkningen gäller även andra jästa drycker än öl (t.ex. cider). Bakgrunden är att EG-kommissionen har krävt att Sverige ändrar beskattningen så att den inte diskriminerar vin i förhållande till öl. Lagändringarna träder i kraft den 1 december 2001.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 3
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2001-10-16
Justering: 2001-10-18
Trycklov: 2001-10-22
Trycklov: 2001-10-23
Reservationer: 2
Betänkande 2001/02:SKU2

Alla beredningar i utskottet

2001-10-16

Sänkt skatt på vin (SkU2)

Skatteutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag att sänka skatten på vin med 6 kronor och 40 öre per liter (inklusive moms). Skatten sänks därmed med 18,8 procent på vin som har en alkoholhalt på högst 15 volymprocent. Sänkningen gäller även andra jästa drycker än öl (t.ex. cider). Bakgrunden är att EG-kommissionen har krävt att Sverige ändrar beskattningen så att den inte diskriminerar vin i förhållande till öl. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2001.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2001-10-31
Stillbild från Debatt om förslag 2001/02:SKU2, Skatten på vin

Debatt om förslag 2001/02:SKU2

Webb-tv: Skatten på vin

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 1 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! Den 28 februari 2000 överlämnade EU-kommissionen en formell underrättelse till Sveri- ge angående de svenska punktskatterna på öl och vin. Enligt kommissionens uppfattning överträder Sveri- ge, genom att beskatta öl lägre än vin, förbudet för medlemsstaterna att indirekt genom beskattning missgynna varor från andra medlemsstater. Den 12 juni i år, mitt under den svenska ordförandeperioden, beslutade kommissionen att sända ett s.k. motiverat yttrande till Sverige. Det är andra steget i det formella överträdelseförfarandet. Om en tillfredsställande ändring av de svenska skattebestämmelserna inte gjorts inom två månader får kommissionen överlämna ärendet till EG-domstolen. Herr talman! Jag börjar mitt anförande med denna formella juridiska bakgrund för att belysa hur den socialdemokratiska regeringen först under galgen, först när domstolsförfarande hotar, föreslår en sänk- ning av skatten på vin. I propositionen Skatten på vin skriver regeringen: "För att undvika en domstolspro- cess föreslår regeringen nu en sänkning av skatten på vin." Detta kan knappast ses så att den svenska social- demokratiska regeringen vet vad den vill eller vad den tycker och än mindre att den har en egen strategi på vare sig kort eller lång sikt. Om den socialdemo- kratiska regeringen haft en långsiktig alkoholpolitisk strategi hade man långt tidigare successivt börjat sänka de svenska alkoholskatterna för att möta de ökade införselkvoterna. I stället har det hävdats - och hävdas fortfarande men efter dagens beslut med lite mindre trovärdighet, vill jag påstå - att det med prispolitik och Systembo- lagets detaljhandelsmonopol även i fortsättningen ska gå att ha kontroll över alkoholkonsumtionen. Denna mångåriga omyndigförklaring av oss svenskar, där både livrem och hängslen används i stället för att ge oss medborgare möjlighet att ta eget ansvar, är en chimär och helt meningslös. Den förda politiken, som blundat för verkligheten, har lett till att en stor svart marknad öppnats för för- säljning av allehanda alkoholhaltiga drycker. Denna svarta marknad är ofta styrd av den organiserade brottsligheten. På denna svarta marknad är priserna låga. Här finns inga åldersgränser. Här finns en ser- vice som vida överstiger Systembolagets lördagsöp- pet. Här gäller dygnet-runt-öppet 365 dagar om året med hemsändning om så önskas. Var tredje starköl som dricks i Sverige är varken inköpt på Systembolaget eller avnjuten på en restau- rang. 213 000 liter öl per dag förs legalt eller illegalt in i Sverige. Den svenska bryggerinäringen - och det gäller såväl stora som små bryggerier - har drabbats hårt av detta. Det är enligt oss moderater en dålig politik att med för höga skatter slå ut en del av en näring, i detta fall bryggerinäringen. Att tro att man fortfarande har kontroll över alkoholkonsumtionen är att som strutsen sticka huvudet i sanden. Tyvärr tror jag att det kan bli svårt att återta det som redan har hamnat i händerna på den organiserade brottsligheten. Jag undrar vad som har inträffat som får majori- teten i skatteutskottet, precis som majoriteten i soci- alutskottet, att tro att dagens sänkning kan hindra, som man skriver, att andra inköpsmönster perma- nentas och att en ökad illegal handel av vin etableras. Ni har tidigare hävdat motsatsen. Rejält sänkta alko- holskatter är enligt oss ett av sätten att få gemene man att känna att det inte lönar sig att befatta sig med svartsprit. Risken blir för stor i förhållande till vad man tjänar i pengar. Vi moderater har i många år förordat en sänkning av alkoholskatterna. Vi har då i hårda ordalag be- skyllts för att vara aningslösa och oansvariga. Jag har nu förstått att gränsen för att vara aningslös och oan- svarig beror på hur stor skattesänkning som man föreslår och inte på om man föreslår en skattesänk- ning i sig. Moderaternas konkreta förslag i dag är att skatten på vin med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent ska vara 8:50 per liter från den 1 de- cember i år. Utskottsmajoritetens förslag ligger på 22:08 per liter. Utskottsmajoritetens sänkning är ca 5 kr per liter. Moderaternas skattesänkning på vin är nästan 20 kr per liter. Vi föreslår också en sänk- ning av skatten på öl som överstiger 2,8 volympro- cent till 85 öre för varje volymprocent. Detta ska också gälla från den 1 december i år. Vi har valt att använda den danska skattenivån som riktmärke, då vi vet att de största inköpen från svenskt håll sker just i Danmark. Men vi ska komma ihåg att Danmark är ett av de länder inom EU som har de högsta alkoholskatterna. Sju av EU:s länder har ingen skatt alls på vin. Vi håller med regeringen när den skriver att det sannolikt endast är skattesänkningar som kan bibe- hålla nuvarande nivå på skatteintäkterna. Från den 1 januari 2004 kommer det att vara tillåtet att till Sveri- ge från annat EU-land införa 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin och 110 liter öl. Ärligt talat, finns det någon här i kammaren i dag som inte tror att det inom kort kommer ytterligare förslag till sänk- ningar av de höga svenska alkoholskatterna så kan ni ju räcka upp en hand. Ingen gör det. Jag tror att vi är ganska överens om att det kommer ytterligare förslag till skattesänkningar. Dagens förslag från utskottsmajoriteten är enligt oss moderater en tillnyktring, men baksmällan kom- mer om inte ytterligare skattesänkningar görs. Vi vill undvika denna baksmälla, och därför föreslår vi redan i dag en större sänkning av vinskatten än vad ut- skottsmajoriteten gör och också en rejäl sänkning av ölskatten. Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 1.
Sven Brus (Kd)
Anf. 2 Sven Brus (Kd)
Herr talman! Bakgrunden till det beslut vi nu ska fatta är alltså EG-kommissionens krav om en bättre överensstämmelse mellan beskattningen på vin re- spektive öl. I sak har vi ju att följa det här kravet, och vi kristdemokrater har ingen reservation i det avseen- det. Nu är det regeringens uppfattning att det handlar om en mindre sänkning av skatten på vin och att åtgärden därmed enligt regeringens bedömning då är acceptabel vid en samlad alkoholpolitisk bedömning. Det är dock på den punkten som vi kristdemokrater - alltså inte i sak utan då det gäller den alkoholpolitiska bedömningen - riktar kritik mot det här förslaget. Varje åtgärd och beslut i alkoholfrågor måste med nödvändighet relateras till en samlad alkoholpolitisk bedömning, och vi anser att det måste gälla även i en situation när vi anser oss nödsakade att följa EG- kommissionens krav. Nu saknar vi en mera långsiktig konsekvensbeskrivning från regeringens sida och en tydligare bild av regeringens ambitioner bortom det sakbeslut vi nu ska fatta. Ingen av oss torde kunna bortse från pris- och skattepolitikens betydelse för alkoholkonsumtionen. Detaljhandelsmonopol, åldersgränser och inte minst information och attitydpåverkan är vägar som vi valt för att hålla tillbaka den totala konsumtionen av alko- hol och särskilt skydda utsatta grupper som exempel- vis ungdomar. Även om WHO-målet, en sänkning av konsumtionen med 25 %, inte har uppnåtts till år 2000 som det var menat får inte detta mål överges eller suddas ut. Det är fortfarande en ledstjärna för svensk alkoholpolitik och måste vara det. Herr talman! De flesta av oss i den här kammaren är överens om just den här grundläggande synen, och WHO-målet har vi ju också ställt oss bakom som nation. Mot den bakgrunden finns det anledning att kritisera regeringens hantering och fokusering i den här propositionen. Konsekvensresonemangen och helhetssynen är, tycker vi, alltför svagt utvecklade i förslaget. Man kan också ha synpunkter på tidpunkten för att lägga fram propositionen. Regeringen valde att lägga fram sitt förslag redan före sommaren, trots att det är först nu, den sista oktober, som vi behöver fatta det här beslutet, och vi har sett att utvecklingen under den gångna sommaren är oroande. Enligt Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet har Systembolagets försälj- ning under de tre sommarmånaderna i år ökat med 10 % jämfört med förra sommaren, och det är framför allt just vin- och starkölsförsäljningen som ökar. Herr talman! Det är just det här behovet av att ständigt föra konsekvensresonemang och betona helhetssynen i alla beslut i alkoholfrågor som är ut- gångspunkten för vår kritik. Detta även när vi nu fattar ett i och för sig oundvikligt beslut, efter den EG-kritik som vi har blivit utsatta för. Här tycker vi kristdemokrater att regeringen brister och är otydlig då det gäller den samlade bedömningen och kon- sekvensbeskrivningarna, och det är också innebörden av vår reservation. Därmed yrkar jag bifall till reser- vation 2.
Lennart Axelsson (S)
Anf. 3 Lennart Axelsson (S)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna. Alkoholfrågor väcker ofta starka känslor hos oss. Oavsett om vi nyttjar alkohol eller inte har vi en åsikt i frågorna. När vi nu står inför att besluta om en sänkning av skatten på vin är det alltså inte helt okomplicerat. Våra ambitioner att även fortsättningsvis kunna föra en alkoholpolitik som syftar till att minimera de medicinska och sociala skadeverkningarna, genom att bl.a. bibehålla Systembolagets detaljhandelsmonopol, gör att vi allt oftare ställs inför svåra ställningstagan- den. De ökande införselkvoterna i kombination med låga alkoholskatter i länder i vårt närområde skapar naturligtvis problem. Sett ur den aspekten bör den nu föreslagna marginella sänkningen ur folkhälsosyn- punkt inte vara särskilt oroande. Herr talman! Bakgrunden till propositionen är att EG-kommissionen i februari 2000 överlämnade en formell underrättelse till Sverige angående de svenska punktskatterna på vin och öl. Enligt kommissionens uppfattning överträder Sverige genom sitt sätt att beskatta öl lägre än vin förbudet för medlemsstaterna att indirekt genom beskattning missgynna varor från andra medlemsländer. Regeringen har i sitt svar till kommissionen medgett att det efter ölskattesänkning- en den 1 januari 1997 föreligger viss skillnad i be- skattningen mellan öl och vin räknat per volympro- cent. Herr talman! För att undvika en oviss dom- stolsprocess lägger alltså regeringen fram denna pro- position. Konkret innebär förslaget att skatten på vin och andra jästa drycker förutom öl och vin, t.ex. ci- der, sänks med 18,8 % redan fr.o.m. den 1 december i år. För viner med normal alkoholstyrka, över 8 ½ men inte över 15 volymprocent innebär det en sänk- ning av skatten per liter från nuvarande 27,20 kr till 22,08 kr. Om alla inblandade parter i framställningen och handeln med vin låter skattesänkningen få fullt utslag på konsumentpriserna sänks det med ungefär 5 kr för en flaska på 75 centiliter. Den beräknade minskningen av intäkter till statskassan uppgår till ca 500 miljoner kronor per år. Herr talman! Av propositionen framgår också att regeringen tänker föreslå ett tillskott för genomföran- det av den nationella handlingsplanen för att förebyg- ga alkoholskador på 100 miljoner kronor under åren 2001-2003. Totalsumman ökar därmed från 450 miljoner till 550 miljoner kronor. Dessutom får Sta- tens folkhälsoinstitut, som följer utvecklingen av alkoholkonsumtion och alkoholskador i Sverige, uppdraget att följa upp eventuella folkhälsokon- sekvenser av den nu föreslagna sänkningen. Herr talman! Socialutskottet ställer sig i sitt ytt- rande bakom förslagen i propositionen, men betonar samtidigt vikten av att det görs kraftfulla insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen just för att förebygga alkoholskador. Det understryker också behovet av att Folkhälsoinstitutet noga följer upp effekterna av sänkningen. Skatteutskottet delar regeringens uppfattning att man bör försöka undvika en domstolsprocess i frågan. På grund därav finner utskottet det motiverat med den smärre sänkning av skatten på vin som föreslås och som också innebär en viss utjämning av skatten mel- lan öl och vin. Utskottet menar att sänkningen är väl avvägd sett utifrån en samlad alkoholpolitisk bedöm- ning. Liksom socialutskottet betonar skatteutskottet vikten av ett kraftfullt lokalt förebyggande arbete för att motverka skador. Utskottet anser att de skattesänkningsförslag som framförs i motionerna Sk1 och Sk2 från Moderaterna är alltför långtgående och att kravet på en strikt alko- holpolitik som framförs i Kristdemokraternas motion Sk3 i allt väsentligt måste anses tillgodosedd med vad som anförts. Herr talman! Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna, och jag gör detsamma.
Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 4 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! Jag har några frågor till Lennart Ax- elsson. Tycker han inte att det är ganska pinsamt att Sverige, samtidigt som man är ordförande i EU, får detta från EU-kommissionen om att det finns risk att man ska hamna inför domstol? Jag skulle också vilja få en beskrivning på hur den socialdemokratiska strategin för alkoholpolitiken ser ut på lång sikt. Då tänker jag på skattedelen i det hela. Finns det någon strategi, eller kommer man att hoppa om EU-kommissionen säger: "Hoppa!"? Kommer man att följa kommissionen? Har man ingen egen strategi för hur man ska möta det här? Sedan vill jag också fråga om Lennart Axelsson tror att EU-kommissionen kommer att låta sig nöja med den här sänkningen på 5 kr. Egentligen skulle det ju behövas minst 10 kronors skattesänkning för att återställa det förhållande som fanns mellan öl och vin innan vi sänkte ölskatten.
Lennart Axelsson (S)
Anf. 5 Lennart Axelsson (S)
Herr talman! För precis en vecka sedan i dag del- tog jag i ett miniseminarium här i riksdagen anordnat av Sveriges landsråd för alkohol- och narkotikafrå- gor. Temat då var just EU och alkoholskatterna. Medverkande där var en representant för något som kallas för Eurocare, som är ett nätverk för organisa- tioner inom alkohol- och hälsosektorn med huvud- kontor i London. Diskussionerna handlade om ett eventuellt kom- mande förslag om minimi- och maximinivå på alko- holskatterna. Enligt den mannens bedömning var chanserna för att ett förslag om höjd miniminivå skulle gå igenom större än för ett förslag om maximi- nivå. Eftersom det handlar om skattefrågor krävs det att alla länder är överens. Den utredning som ligger till grund för förslaget uppges i likhet med tidigare undersökningar visa på ett klart samband mellan pris och förbrukning.
Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 6 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! Lennart Axelsson refererar nu till någon annan. Jag frågade om den socialdemokratiska regeringen och socialdemokraterna här i riksdagen har någon egen strategi för hur man ska möta de öka- de införselkvoterna. På det fick jag inget svar. Jag noterar dock att Lennart Axelsson i sitt huvudanfö- rande själv tillstod att sänkningen är en marginell sänkning. Det håller jag med om. Jag har ändå inte fått svar på min fråga om Len- nart Axelsson tror att EU-kommissionen kommer att låta sig nöja med femkronorssänkningen när det egentligen behövs betydligt större sänkning av vins- katten för att återställa förhållandet mellan öl och vin som rådde före 1997. Jag är inte så säker på det. Det allvarliga är att ni inte själva vet vart ni vill komma utan hela tiden under galgen lägger fram förslag mer eller mindre i panik utan att ha en lång- siktig strategi för att successivt sänka de svenska alkoholskatterna. Tittar man i budgetpropositionen står det i och för sig att intäkterna från alkoholskatter kommer att minska med 42 % från i år till 2004. Någonting finns det väl ändå bakom de siffrorna, eller är det bara siffror som man slänger ur sig?
Lennart Axelsson (S)
Anf. 7 Lennart Axelsson (S)
Herr talman! Vi socialdemokrater vill föra en po- litik som gör att skadorna från bruket av alkohol minimeras. Vi ser inte någon anledning att ge upp vår egen politik, som moderaternas motioner andas lite grann. Man måste arbeta på två nivåer. Man ska arbeta lokalt med att försöka att få ungdomar att kanske helt avstå från bruk av alkohol eller åtminstone skjuta upp debuten till efter 18 års ålder. Vi vill också att arbetet ska fortsätta internationellt med att försöka lyfta upp folkhälsofrågorna även där. Vi tror att vi ska kunna lyckas med det. Det är säkert precis som Marietta säger. Vi kom- mer att ställas inför stora problem framöver med de ökade införselkvoterna, som jag nämnde i anförandet. Men det är bättre att försöka arbeta för att vi kan behålla en strikt alkoholpolitik än att lägga oss platt.
Claes Stockhaus (V)
Anf. 8 Claes Stockhaus (V)
Herr talman! I samband med Sveriges inträde i EU förespeglade EU-företrädarna att den svenska alkoholpolitiken skulle förbli intakt vid ett svenskt medlemskap. Vi varnade för den linjen. Vi i Vänster- partiet sade då att det fanns risk för att Sverige skulle tvingas anpassa sig till EU:s alkoholpolitik och dess alkoholpolitiska linje. Det innebär att alkoholfrågan betraktas mer som en näringsfråga medan vi i Sverige mer ser den som i första hand en folkhälsofråga. Det är två vitt skilda inriktningar. Efter ett antal år kan vi nu konstatera att Vänster- partiet fick rätt. Ett resultat av detta bland många andra är att vi tvingas sänka skatten på vin. I det här fallet skulle vi annars anses missgynna vin som im- porteras jämfört med öl som vi i stor utsträckning kan producera själva. Den skattesänkning som nu föreslås och som vi har gjort upp om tillsammans med rege- ringen är ändå ett litet steg. Man kan titta på reservationerna från Moderaterna och kd. Den moderata reservationen är i och för sig rimlig utifrån den fråga vi behandlar i dag. Vi vet vilken syn moderaterna har. De föreslår att man ska gå fortare fram med bl.a. en skattesänkning. Det är i och för sig inget konstigt. Däremot blir jag mer fun- dersam på kristdemokraternas reservation. De skriver bl.a. inledningsvis att de kritiserar re- geringen för en anpassningspolitik gentemot EG- kommissionen, vilken lett till ett alkoholpolitiskt förfall. Vad hade vi egentligen att vänta av medlem- skapet? Jag har inte hört att ledande kristdemokrater i dag går ut och varnar för vad medlemskapet i EU har inneburit. Detta är en följd av det hela. Kristdemokraterna tar upp i reservationen att vi egentligen utan att kritisera skulle ha anpassat oss helt och hållet till den alkoholpolitiska synen som finns inom EU. Det är inget konstigt. Vi är nu medlemmar, och det är resultatet av det hela. Reservationen är lite för stor för debatten här i dag. Den hör hemma i en större alkoholpolitisk diskussion. För att bli mer tro- värdig och rimlig borde den ändock ha inletts med att det är ett av EU-medlemskapets följder. Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 9 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! Jag hoppas att jag hörde rätt. Jag blev ganska glad när jag hör att Claes Stockhaus säger att moderaterna vill gå fortare fram med skatte- sänkningar och att det inte är något konstigt med det. Det betyder att Claes Stockhaus håller med om att vi behöver fler skattesänkningar och ser fram emot att det kommer förslag om det. Jag kan inte tolka utta- landet på ett annat sätt.
Claes Stockhaus (V)
Anf. 10 Claes Stockhaus (V)
Herr talman! Vad jag menar med att det inte är något konstigt med det är att det inte är konstigt att moderaterna är konsekventa i den här frågan. Det var vad jag syftade på.
Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 11 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! Då får jag bli besviken. Jag trodde att Vänsterpartiet ändå hade i varje fall ena benet i verkligheten och ser vad som händer runtomkring oss. Införselkvoterna ökar, människor köper alltmer utomlands och det finns en stor svart marknad. Ett sätt att möta det är att sänka de svenska höga alkoholskatterna och se att vi svenskar inte är annor- lunda än de som bor i andra länder i Europa. Vi kan själva också hantera alkoholen på ett bra och ansvars- fullt sätt. Jag blir besviken. Jag trodde att det här fanns en chans att ett parti hade landat i verkligheten, men så var det inte.
Claes Stockhaus (V)
Anf. 12 Claes Stockhaus (V)
Herr talman! Vi befinner oss verkligen i verklig- heten i det här fallet. Att vi har gått med på denna mindre skattesänkning var för att i första hand undvi- ka domstolsförfarande. Vi måste också få tid att vara med att påverka regeringen i den mån vi kan till att ta ett större samlat grepp om alkoholen, alkoholförsälj- ningen och alkoholpolitiken som helhet i landet.
Sven Brus (Kd)
Anf. 13 Sven Brus (Kd)
Herr talman! Det är naturligtvis så, Claes Stock- haus, att det beslut vi fattar i dag är ett av EU- medlemskapets följder. Självklart är det på det sättet. Vi har ingen reservation i sakfrågan. Det vi kriti- serar propositionen för är att den inte tillräckligt fo- kuserar på en alkoholpolitisk helhetssyn. Det kan man tycka olika om. Regeringen säger att förslaget ryms inom en samlad alkoholpolitisk bedömning. Vi tycker att det finns en otydlighet och brister i den bedöm- ningen. Det är där vi skiljer oss åt. Min fråga blir: Tycker Claes Stockhaus och Vänsterpartiet att det är angeläget att sätta in den här typen av beslut i ett större alkoholpolitiskt samman- hang, eller är det bara en teknisk fråga som vi måste lösa?
Claes Stockhaus (V)
Anf. 14 Claes Stockhaus (V)
Herr talman! Självfallet är det inte endast en tek- nisk fråga som måste lösas. Men resultatet av det förslag som läggs fram är ändå att det är en mindre skattesänkning som föreslås. Under tiden ska det finnas möjlighet och tid så att det blir ett bättre tag i den alkoholpolitiska inriktningen. Det är ett krav, åtminstone från vår sida. Man ska väga in alla delar som kan finnas. Vi har fortfarande kvar skiljelinjen mellan nä- ringspolitisk fråga och folkhälsofråga - åtminstone vi i Vänsterpartiet. Därför kan inte vi, som Moderaterna föreslår, gå fram med mycket snabbare skattesänk- ningar innan vi har fått ett helhetsgrepp. Därför me- nar jag och Vänsterpartiet, när vi nu föreslår den här lilla delen, att det är mer en teknisk del för att skapa tid och andrum.
Sven Brus (Kd)
Anf. 15 Sven Brus (Kd)
Herr talman! Det verkar som om Vänsterpartiet och Kristdemokraterna är ganska överens på den punkten - vi kan inte gå hastigt fram med det här, utan vi måste gå med varsamma steg. Jag tror också att vi gör en samlad bedömning av vikten av att sätta in alla sådana här frågor i ett större alkoholpolitiskt sammanhang. Det som vi har kritise- rat är som sagt var att det kunde ha skett ännu tydli- gare.
Claes Stockhaus (V)
Anf. 16 Claes Stockhaus (V)
Herr talman! Jag menar att man i stället ska ta det i det stora sammanhanget. Det är nämligen så mycket mer som måste plockas med. Det handlar inte bara om vinskatt. Jag tycker att er reservation mer hör hemma i en stor alkoholpolitisk diskussion, där man kan belysa detta ur många synvinklar. Då kan den bemötas på rätt sätt. Här handlar det mer om en tek- nisk fråga, som jag ser det, och då hamnar reservatio- nen lite fel.
Gudrun Lindvall (Mp)
Anf. 17 Gudrun Lindvall (Mp)
Herr talman! Biskop Brask gjorde någonting i början av 1500-talet som han blev historisk för. Det var inte hans gärning, utan det var en liten lapp. Han lyckades smussla in en lapp i sigillet den dagen han signerade att han skulle vara Kristian Tyrann trogen - det var den danske konung som kallades för Kristian den gode i Danmark, men för Kristian Tyrann här. Detta gjorde att biskopen klarade sig från Stockholms blodbad. Men han klarade sig också från det räfst- och rättarting som följde efter 1523, sedan Gustav Vasa hade tågat in i Stockholm. Han blev också histo- risk på grund av lappen, där det stod: Härtill är jag nödd och tvungen. Det är ungefär så det känns när vi behandlar det här betänkandet: Härtill är vi nödda och tvungna. Från Miljöpartiets sida kommer jag att yrka bifall till detta, men jag vill lägga till brasklappen "härtill är jag nödd och tvungen" med ett tillägg, nämligen: EU, usch! Det finns en stor risk för att alla inte klarar sig med livet i behåll. Framför allt får många ett sämre liv på grund av beslutet. Vi kan nämligen se att det får alkoholpolitiska konsekvenser. Detta innebär att den förstärkning av medel för att klara alkoholskador och framför allt förebygga dem som också anslås i budgeten är mycket nödvändig. Där läggs det på 100 miljoner kronor. Vi som inte har levt i en skyddad värld, vilket up- penbarligen en del moderater har gjort, utan sett vad alkoholen kan ställa till med, inser att detta är ett beslut som kan få konsekvenser. Men från Miljöparti- ets sida vill jag med detta yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 18 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! Jag blev minst sagt förvånad över Gudrun Lindvalls anförande. Vad hon nu säger är nämligen att hon är så trogen Socialdemokraterna och makten att hon lämnar denna brasklapp. Miljöpartiet skulle ha kunnat avstå från att gå med på denna sänk- ning. Men det gjorde man inte, utan då hägrade det mer att få vara med kring maktens köttgrytor och att vara Socialdemokraterna trogen. Gudrun Lindvall beskyller oss moderater för att inte vara förankrade i verkligheten. Jag undrar vem det är som inte är förankrad i verkligheten. Gudrun Lindvall har tydligen inte förstått att det finns en enormt stor svart marknad för alkoholhaltiga drycker. Som jag sade i mitt anförande finns det inga ålders- gränser och inga begränsningar i öppettider på den marknaden. Priserna är låga. Det säljs dygnet runt, året runt. Detta är något som Gudrun Lindvall totalt bortser från. De som vill skaffa sig sprit och alkohol gör det ändå. Varför skulle vi i Sverige vara så annorlunda än andra människor att vi inte kan hantera alkoholen? Kanske beror det just på att vi i så många år har haft livrem och hängslen och inte har fått ta eget ansvar. Det är dags att vi får ta eget ansvar nu. Det är dags för oss att bli som större delen av världen. Vi behöver de här sänkta skatterna. Tror Gudrun Lindvall att EU-kommissionen tyck- er att det räcker med de här 5 kronorna? Jag har ställt den frågan till de andra samarbetspartierna, men inte fått något riktigt svar på den. Jag frågar nu Gudrun Lindvall: Vad gör hon om det inte räcker? Lämnar hon då in nästa brasklapp om att det går med 10 kr i skattesänkning?
Gudrun Lindvall (Mp)
Anf. 19 Gudrun Lindvall (Mp)
Herr talman! Jag trodde att det var ganska klart, det som jag sade. Men uppenbarligen har Marietta de Pourbaix-Lundin lite svårt att förstå. Från Miljöpartiets sida vill vi inte vara med i den europeiska unionen. Men vi har också sagt att i och med att vi nu är det så ska vi försöka göra det bästa möjliga av situationen. Om Sverige nu riskerar att dras inför domstol för att man inte följer någonting som EU anser är viktigt så får vi försöka göra det bästa av den situationen, och det var att göra det här. Det är faktiskt det enda möjliga. Jag är inte så naiv så att jag tror att alkoholpoliti- ken skulle bli mycket bättre om vi sänkte skatten på alkohol. Är man så blåst så har man inte förstått mycket av verkligheten! Det finns massor av under- sökningar som visar att ju lägre priset är på alkohol, desto mer dricker folk. Det finns en förskräcklig massa människor här i landet som klarar av att hante- ra alkohol. För dem är det inte några problem. Och det är inte dem som man framför allt ska skydda, utan det är dem som inte klarar av att hantera alkoholen. Jag vet inte om Marietta de Pourbaix-Lundin är för ung för att ha varit med under den tid då det fanns mellanöl. Mellanölet gjorde att det fanns ganska många ungdomar som var alkoholister i tjugoårsål- dern. Det berodde på att mellanölet var lätt att få tag i. I dag finns det många föräldrar som ser till att det är lätt att få tag i alkohol. Det är en mycket större diskussion än den som vi för nu, men vi kan gärna föra den! Jag måste säga att jag tycker att detta är ganska oansvarigt. Som lärare har jag sett 15-16- åringar totalt plakata. Jag kan inte förstå de föräldrar som hjälper barn att få tag på alkohol. Men tror man att detta problem skulle lösas genom att man sänker skatten på alkohol - då är man mer än lovligt naiv i den här frågan.
Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 20 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! Nu kom det där - om man tycker som vi moderater så är man oansvarig. Som jag sade i mitt anförande går tydligen gränsen för att vara oan- svarig och aningslös vid antalet kronor man sänker vinskatten med, och inte vid att man sänker den i sig. Det tycker jag är intressant. Jag tycker att Gudrun Lindvall tar i. Hon har inte sett verkligheten med den svarta marknaden och med de låga priser som finns där. De som vill skaffa sig alkohol gör det, och kanske är det just de som har problem som köper på denna marknad, med all den fara som det innebär. Varför ska alla som kan hantera alkohol ha dessa höga priser? De låga priserna är ju bara till för dem som kan åka utomlands och köpa billigare. Tror Gud- run Lindvall att vi kan fortsätta att ha våra höga alko- holpriser när införselkvoterna ökar år 2004? Kommer vi att ha dem? Stämmer det som står i budgetproposi- tionen om att man räknar med 42 % lägre intäkter från alkholskatten år 2004? Gudrun Lindvall har ju varit med och budgetförhandlat. Vad ligger bakom de siffrorna?
Gudrun Lindvall (Mp)
Anf. 21 Gudrun Lindvall (Mp)
Herr talman! Tittar man på hur unga människor startar den karriär - om man kan kalla det så - där man så småningom landar som alkoholist så ser man att de inte börjar med att köpa det billiga. Inte kämpar man som sjutton för att få tag på smuggelspriten! Inte anstränger man sig som bara den för att komma över den, utan det gör man när man så småningom har fastnat i ett beroende. Det kommer nog alltid att vara så, Marietta de Pourbaix-Lundin, att de som har detta beroende och som är alkoholister alltid kommer att försöka få tag på varan så billigt som möjligt. Det innebär att det alltid kommer att smugglas. Det kommer alltid att finnas någon som vill tillhandahålla detta illegalt på ett billigare sätt. Det kan man nämligen tjäna pengar på. Det vi diskuterar är dem som inte är i beroendet. Det gäller dem som än så länge köper spriten på de vanliga ställena, som dricker på krogen, som köper av sina föräldrar eller som köper på Systemet. För dem är priset väsentligt. För dem är det viktigt om de har råd att köpa en, två eller tre liter. Det är dem vi ska se till att vi kan hjälpa att inte fastna i ett alkhoholträsk genom att se till att priset är så pass högt att de har råd att bruka alkohol men inte att missbruka det. Det finns massor av undersökningar som visar att det är på detta vis. Är det billigt och lätt att få tag på, framför allt billigt, för unga människor, så dricker man mer. Jag hoppas att Marietta de Pourbaix-Lundin känner till att det för en ung människa med växande celler och en kropp som inte riktig är adapterad till ett vuxenliv är mycket större risk att bli alkoholiserad än det är för en äldre person. Jag värnar inte i första hand om de människor som klarar alkoholen, de som är i Marietta de Pourbaix-Lundins ålder och som antagli- gen klarar av att vinet kostar 75 eller 65 kr. Jag värnar om dem som ännu inte sitter i ett beroende; unga människor för vilka priset är avgörande. Naturligtvis beklagar jag det här. Det handlar inte om att vi skulle vilja ha någon makt. Det är precis som jag säger: EU tvingar oss till detta. Från Miljö- partiets sida ser vi det som väldigt viktigt att göra det bästa möjliga av denna situation, och det är detta betänkande.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2001-10-31
Förslagspunkter: 2, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Skatten på vin

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 till detta betänkande återgivna förslag till 1. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt, 2. lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatin-försel, 3. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. Därmed bifaller riksdagen proposition 2000/01:144 och avslår motioner-na 2001/02:Sk1 yrkandena 1-3 och 2001/02:Sk2.
    • Reservation 1 (m)
    Ledamöternas röster
  2. Ytterligare åtgärder

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk3 yrkandena 1-5.
    • Reservation 2 (kd)
    Ledamöternas röster