Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Skogspolitik

Betänkande 2011/12:MJU12

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
21 mars 2012

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Skogspolitik(pdf, 152 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2011/12:12 Skogspolitik

Beslut

Nej till motioner om skogspolitik (MJU12)

Riksdagen sa nej till motioner om skogspolitik från den allmänna motionstiden 2011. Motionerna tar bland annat upp frågor om skogsvårdslagen, miljöhänsyn vid avverkning, hyggesfritt skogsbruk och skogsskötsel. Vissa motionsförslag tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlats tidigare under mandatperioden, och dessa behandlades därför förenklat.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 10

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2012-01-31
Justering: 2012-02-23
Trycklov till Gotab och webb: 2012-03-06
Trycklov: 2012-03-06
Trycklov: 2012-03-14
Reservationer: 11
Betänkande 2011/12:MJU12

Alla beredningar i utskottet

2012-01-31

Nej till motioner om skogspolitik (MJU12)

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om skogspolitik från den allmänna motionstiden 2011. Motionerna tar bland annat upp frågor om skogsvårdslagen, miljöhänsyn vid avverkning, hyggesfritt skogsbruk och skogsskötsel. Vissa motionsförslag tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under mandatperioden, och dessa behandlas därför förenklat.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2012-03-21
Stillbild från Debatt om förslag 2011/12:MJU12, Skogspolitik

Debatt om förslag 2011/12:MJU12

Webb-tv: Skogspolitik

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Christina Karlsson (S)
Anf. 90 Christina Karlsson (S)
Herr talman! Vi ska nu debattera miljö- och jordbruksutskottets betänkande 12, Skogspolitik , ett betänkande som kanske är något mindre yvigt än det tidigare debatterade betänkandet. Den välfärd vi har i Sverige har till stor del byggts upp av den svenska skogen. Skogen är fortfarande basen i svensk sysselsättning, särskilt i regioner där andra arbeten kan vara svårare att få, till exempel i min egen region Västernorrland. Skogen ska räcka till mycket och till många. Därför är många djupt engagerade i vad som händer i skogen. Jag har under de senaste månaderna haft förmånen att träffa enskilda skogsägare, representanter för stora skogsbolag, Naturskyddsföreningen, jägare, ornitologer, företagare i turistbranschen, företrädare för friluftslivet och många andra. Det är spännande att möta det stora engagemang som finns, men det är också svårt då man har väldigt skilda uppfattningar om tillståndet i skogen i dag och hur det borde vara i framtiden. Det är bra att många är engagerade och bidrar med sin specifika syn på dessa viktiga frågor. Man kan konstatera att skogen ger oss oändligt mycket. Förutom de traditionella produkter man tänker på som massa och papper får vi gröna bränslen, kläder, mat, möjlighet till upplevelser och rekreation. I framtiden kommer säkerligen nya spännande gröna produkter att utvecklas från vår skogsråvara. Jag tillbringar själv mycket tid i skogen och tycker att det är ett fantastiskt värdefullt sätt att koppla av och ladda batterierna. Grunden för skogspolitiken som bedrevs fram till regeringsskiftet 2006, och som beslutades av en enig riksdag 1993, bygger på principen om omsorg om kommande generationer. Skogen ska nyttjas och vårdas på ett sådant sätt att vi alla, våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn får ta del av alla nyttigheter. I riksdagsbeslutet gavs skogsägarna ett övergripande ansvar. De ska, praktiskt och ekonomiskt, ansvara för skogsbruket i kombination med att de får ökad frihet i hanteringen av sin egen skogstillgång. I många fall fungerar detta alldeles utmärkt, men tyvärr inte alltid. Vi har i dag två jämställda mål i lagstiftningen, miljömålet och produktionsmålet. Avvägningen mellan dessa båda mål har mycket stor betydelse. Vi menar att regeringen äventyrar denna balans. Regeringen behöver i högre grad prioritera skötsel av skogen. Skogsvårdande insatser som till exempel röjning, gallring och återplantering måste öka. Om detta inte sker riskerar vi att få en sämre tillväxt och på sikt sämre tillgång på vår dyrbara råvara. De skogsägare som sköter detta alldeles exemplariskt anser själva i många fall att skogsvårdslagstiftningens krav är alltför uddlösa. Man ser att de som inte sköter sig kommer undan med det, och det kan väcka både irritation och frustration. Vi anser att ett system med någon form av sanktioner för de skogsägare som gravt missköter sina åtaganden bör övervägas. Det är min uppfattning att ett sådant system skulle välkomnas av många av de seriösa och duktiga skogsägare som vi faktiskt har i det här landet. Skogsstyrelsens inventeringar har visat att ungefär en fjärdedel av avverkningarna i dag inte når upp till lagstiftningens nivå. Detta är naturligtvis inte acceptabelt. Även om det i efterhand har blivit en diskussion om siffror, hur man mäter och hur man tolkar resultat är detta ändå en klar och tydlig signal om att något behöver göras. Vi anser att regelefterlevnaden måste bli bättre. Först och främst måste rådgivningen till skogsägare förbättras inför avverkningar för att minska miljöpåverkan. Detta kräver att Skogsstyrelsen i högre grad kan utföra fältbesök. Vi anser också att det bör utredas om det kan vara lämpligt att fältbesök i samband med avverkningsanmälningar finansieras helt eller delvis via avgifter. Vi anser att det behövs åtgärder som stimulerar till ett mer miljövänligt skogsbruk och att delar av den produktiva skogsmarken ska skötas med särskild miljöhänsyn. Här är det oerhört viktigt att det finns mer forskning om vilka åtgärder som är mest effektiva och ger bäst resultat. Intresset för det här området är stort bland många skogsägare, och det är glädjande. För mig är det självklart att det bör finnas valfrihet för skogsägare att själva välja skötselform så länge man håller sig inom lagens gränser. Landsbygdsministern har i debatter hävdat att nuvarande lagstiftning inte är ett hinder för till exempel hyggesfria metoder. Jag delar inte den uppfattningen helt. Skogsstyrelsens rådgivning är också av stor betydelse när man överväger skötsel- och brukandeform. Skogsstyrelsens roll som expertmyndighet åt regeringen, rådgivare åt skogsnäringen och främjare av skogsvårdslagen bör fortsätta och utvecklas. Vi ser en mycket viktig poäng i Skogsstyrelsens arbete som värderande tredje part mellan köpare och säljare. Det är också viktigt att de ges reella möjligheter att arbeta efter de skogspolitiska målen. Att de som arbetar praktiskt i skogsbruket är kunniga och välutbildade är naturligtvis en förutsättning för att skogen ska kunna skötas på ett optimalt sätt. Det är inte roligt för enskilda skogsägare när till exempel ett röjningsuppdrag utförs på ett sådant sätt att man känner missnöje. Flera som jag har diskuterat med har påtalat svårigheten med att hitta personal med tillräcklig kunskap och utbildning. Detta är en stor utmaning för framtiden. Vi måste se till att det finns möjlighet att utbilda sig inom detta viktiga område och att det är attraktivt att arbeta i skogen. Kunskapsnivån kan vara direkt avgörande för hur väl miljöhänsyn tas och naturvård utförs vid insatser i praktiken. Som en av världens största skogsnationer, den största inom EU, har vi naturligtvis ett särskilt stort ansvar att vara en internationell föregångare. Vi har en pedagogisk uppgift i arbetet för ett globalt långsiktigt hållbart skogsbruk. Jag och många med mig är övertygade om att skogen kommer att spela en viktig roll i omställningen till ett grönt, hållbart samhälle och för att vända den negativa klimatutvecklingen. Det pågår till exempel ett intressant forskningsprojekt i en skog utanför Vänersborg där man mäter utbytet av växthusgaser i ett landskap. Det handlar alltså inte enbart om hur mycket växthusgaser som tas upp eller avges från själva skogen. Det viktiga här är att få en bild av ett helt landskaps upptag och utsläpp. Även om växter och träd många gånger kan räknas som en kolsänka, som alltså tar upp mer koldioxid än de avger, blir det mer komplicerat om man räknar med hela landskapet och då framför allt våtmarker, vattendrag och sjöar. Det ska bli mycket intressant att följa detta projekt. Vi behöver ständigt mer och ny kunskap för att kunna förstå naturen och nyttja våra resurser på ett hållbart sätt. Den biologiska mångfalden är nyckeln till ett ekosystem som klarar klimatförändringar. Ambitionen att skydda värdefull skog och biologisk mångfald har sänkts under den senaste mandatperioden. Regeringens strategi att låta Sveaskog byta till sig skog för skydd är inte tillräcklig. Naturvårdsverket har räknat ut att bytesmarken inte räcker till för att nå de uppsatta målen. Kvaliteten på frivilliga avsättningar i skogen behöver granskas, och skogar med höga naturvärden behöver kartläggas. Detta viktiga arbete kan inte tillåtas att släpa efter. Herr talman! Den svenska skogen ska räcka till mycket och har stor miljömässig, social och ekonomisk potential. Vi vill, som jag anfört tidigare, att den ska vara en resurs för många generationer framöver. Detta kräver en skogspolitik med engagemang men också mod att våga stå upp för ett hållbart brukande och bevarande av den biologiska mångfalden och mod att se till att våra två jämställda mål faktiskt blir jämställda i praktiken och i verkligheten. Med detta vill jag yrka bifall till reservation 5. (Applåder)
Helena Leander (MP)
Anf. 91 Helena Leander (MP)
Herr talman! Ibland ser man inte skogen för alla träd. Jag är lite osäker på om det är för låg nivå att börja så, men jag gör ett försök. Vi har väldigt många träd i Sverige. De växer och frodas med mer eller mindre hjälp från mänskligt håll. Däremot har vi mer och mer ont om riktig skog. Riktig skog är något helt annat än granplantager där alla träd är likadana till art och ålder och där de huggs ned innan de fått en chans att bli gamla. En riktig skog är en skog som fått utvecklas på egna villkor där träd av olika sorter och olika åldrar växer tillsammans tills de faller självmant om det inte kommer en skogsbrand eller något emellan, och när de fallit får de ligga kvar. En sådan skog myllrar av arter som är beroende av sin egen lilla nisch. Vissa är kanske beroende av en specifik trädart, andra är mest intresserade av att träden är riktigt gamla och ytterligare andra struntar helt i vad det är för träd så länge de är döda. En skog som myllrar av arter är betydligt mindre sårbar för stormar, insektsangrepp och andra störningar än en plantage där alla ägg ligger i samma korg. Med tanke på att ett förändrat klimat kommer att innebära mer påfrestningar på skogen skulle man kunna tro att vi var extra angelägna om att verkligen behålla den biologiska mångfald som är vår försäkring mot de här förändringarna. Men tvärtom utarmar vi den biologiska mångfalden på ett ofta oåterkalleligt sätt. När gammelskogen väl är fälld är det svårt att plantera ny. Det är klart att det går att plantera ny skog, men det är svårt att plantera skog som är ett par hundra år redan från början. Därför är det så viktigt att bevara de rester av skog som aldrig kalhuggits som vi fortfarande har kvar. Artdatabanken varnar för att var tionde svensk skogsart i dag är rödlistad. Tre av fyra rödlistade arter minskar så kraftigt att deras framtid inte är säkrad, och 5 procent av dessa arter är redan utdöda i Sverige. Och här pratar vi om att andra länder ska sluta skövla regnskog. Artdatabankens recept är att mer skog måste skyddas helt från avverkning samtidigt som den skog som brukas måste brukas med större miljöhänsyn. Jag tycker att det är ett klokt recept. I vår miljöpartistiska budget föreslår vi mer pengar för att skydda värdefulla skogar, så jag ska inte orda mer om det här. I stället ska jag orda mer om den andra biten, nämligen större miljöhänsyn i skogsbruket. Vår skogsvårdslag är i dag så lustigt formulerad att den miljöhänsyn som krävs enligt lagen är lägre än den som krävs för att nå de skogspolitiska målen. Det lägger så klart ett mycket stort ansvar på skogsägarna att själva frivilligt visa större miljöhänsyn än vad lagen kräver. Trots de låga lagkraven visar granskningar att inte ens två tredjedelar av avverkningarna lever upp till lagens krav. Den exakta siffran har diskuterats, men oavsett om det skulle vara några procent mer eller mindre är det en allvarlig tankeställare. I den debatt vi hade för en stund sedan pratade vi om miljöbalken, och då sade jag att man samlat en rad miljölagar under samma paraply och med samma övergripande principer. Men skogsvårdslagen fick fortsätta att vara en egen lag också efter att man hade tagit fram miljöbalken. Det innebär till exempel att skogsavverkningar inte möter samma miljökrav som andra miljöfarliga verksamheter. Att flytta in skogsfrågorna i miljöbalken tror jag skulle vara ett sätt att stärka miljöhänsynen. Ett annat sätt vore att ge miljöorganisationer utvidgad talerätt vid fler skogsåtgärder än i dag. I dag finns det till exempel ingen möjlighet att överklaga om en skogsägare anmäler att hen vill avverka ett värdefullt skogsområde. För att veta om området som eventuellt ska avverkas är värdefullt eller inte behövs för övrigt fler fältbesök från Skogsstyrelsens sida. Endast en mindre del av Sveriges nyckelbiotoper, alltså områden med särskilt höga naturvärden, bedöms vara identifierade, och då kan de här naturvärdena försvinna för evigt om ingen är där och kollar på området innan man hugger. Om det är en resursfråga för Skogsstyrelsen är det inte mer än rimligt att skogsägarna betalar en avgift för tillsynen precis som görs på många andra områden. Målet borde vara en nollvision för avverkning av nyckelbiotoper. En annan aspekt för att få ett mer miljöanpassat skogsbruk är att stimulera det hyggesfria skogsbruket, vilket är en form av kontinuitetsskogsbruk. Det finns i dag en del skogsägare som vill bruka sin skog med mer skonsamma metoder. De vill inte hugga bort allt på en gång utan plocka lite i taget så att skogen förblir en riktig skog med träd i olika åldrar och av olika arter. Det kan vara en ekonomisk fråga som är orsaken, till exempel att man vill slippa de kostnader som är förknippade med ett mer intensivt skogsbruk och för att man vill ha en mer jämn ström av intäkter när man plockar lite hela tiden i stället för att ta allt på samma gång. Det kan också vara så enkelt att man vill slippa ha fula hyggen där man bor om man själv bor vid skogen, eller så är det miljöhänsynen som är vägledande. Hyggesfritt skogsbruk erbjuder inte bara fördelar för den biologiska mångfalden utan också för klimatet. Trots dessa fördelar klagar skogsägare som vill använda sig av hyggesfria metoder och som känner sig motarbetade på olika sätt. Det finns lite olika uppfattningar om i vilken utsträckning som lagstiftningen i sig sätter käppar i hjulet och i vilken utsträckning det snarare handlar om bemötande och attityder hos Skogsstyrelsen och andra aktörer. Det minsta man kan begära är att man har den kompetens inom Skogsstyrelsen som behövs för att ge bra råd för att stödja de människor som vill ställa om sitt skogsbruk och använda hyggesfria metoder. Herr talman! I skogsbruket, liksom på många andra områden, ställs ofta miljö mot ekonomi. Och visst är det så att det träd som huggs ned för att bli ved, papper, en stol eller något annat inte samtidigt kan stå kvar till glädje för lavar, insekter och fåglar eller vad det nu månde vara. Men i det längre perspektivet är miljöhänsyn en förutsättning också för ekonomin. Vår ekonomi är beroende av de tjänster som naturen ger oss gratis. Det är inte vår förtjänst att träden växer, även om vi ibland hjälper dem på traven. Utarmar vi de här arterna och därmed de tjänster de gör oss kan det bli dyrt framöver. De där skägglavarna och skalbaggarna är ingen lyxprodukt som vi kan ha eller mista. En del kanske är det, men vi vet inte riktigt. Säkert kommer skogen att stå kvar även om just den där lilla skalbaggen försvinner, men vi vet inte vilka arter som kommer att vara avgörande för att vi ska kunna möta de förändringar som kommer framöver med inte minst ett förändrat klimat. Därför är det viktigt att behålla den biologiska mångfalden som en försäkring. De arter som försvinner gör det för evigt. Därför gäller det att vi ställer om skogspolitiken nu. Som en liten del i det yrkar jag bifall till reservation 8.
Emma Wallrup (V)
Anf. 92 Emma Wallrup (V)
Herr talman! Dagens anslag till skydd av skogsmark räcker bara till drygt hälften av det skydd som det fanns pengar till 2006. Samtidigt har produktionsmålet höjts, och avverkningsvolymerna har ökat drastiskt. Det märks. Man går in i alltmer känsliga områden och avverkar ofta utan god hänsyn. Körskador är ett stort problem. Under borgerligt styre har pengarna fått alltmer förtur gentemot den biologiska mångfalden och ekosystemens status. Det här kommer att slå tillbaka mot oss själva. Om vi inte vårdar ekosystemen kommer de att tappa sin produktionsförmåga, och det kommer dessutom att uppstå en rad andra problem. Den borgerliga regeringen diskuterar att använda sig av kortsiktiga satsningar på produktionshöjande åtgärder såsom intensivodling, ökad gödsling, mer främmande trädslag, dikning och ökad stubbrytning. Dessa skogsbruksmetoder hotar den biologiska mångfalden, ökar växthusgasutsläppen och ökar övergödningen och läckaget av tungmetaller till våra vattendrag. Det är som om vi endast skulle leva på socker. Man blir väldigt pigg i början, men efter ett tag uppstår en massa bristsjukdomar om man inte får i sig vitaminer. Precis så funkar det med naturvård kontra produktion. Träden blir känsliga för både angrepp och stormar, och bördigheten minskar i längden i en monokultur där man främjat snabb produktion på ekosystemens bekostnad. Vi får problem med vattendrag med mera. Det finns ett stort behov av att skydda värdefull skog från avverkning för att rädda hotade arter just nu i Sverige. Hälften av Sveriges hotade arter är knutna till skogen. Vänsterpartiet avsätter därför ökade medel för skydd av skog i sitt budgetalternativ. Vänsterpartiet vill också se en grundlig inventering av nyckelbiotoperna. Många certifierade skogsbolag, även statliga, smiter ifrån detta ansvar och klassar inte sina nyckelbiotoper. Det råder brist på kontinuitetsskog eftersom vårt sätt att bruka skogen gått över i ett hyggesbruk som innebär att det är kortare omloppstider, och de arter som trivs i unga skogar finns representerade, men inte de arter som trivs i gammelskogen. Jag vill yrka bifall till reservation 8 om ökad forskning och rådgivning om kontinuitetsskogsbruk samt om en utredning om eventuell styrning genom lagstiftning för mer kontinuitetsskogsbruk. Då gammal skog i sig själv motverkar klimatförändringarna genom inbindning av koldioxid bör ett kalhyggesfritt skogsbruk förordas på en större areal av den svenska skogen. Ett mål för kalhyggesfritt skogsbruk bör också anges i miljömålssystemet. Mer forskning och rådgivning bör ske för att gynna kontinuitetsskogsbruket eftersom det har så många fördelar. Det är ett sätt att efterlikna de naturliga skogsekosystemen. För att få ett hållbart brukande av skogen, som är en av våra viktigaste resurser, bör vi vara mer adaptiva i vår skötsel - mer moderna, skulle man kunna säga - då man i ett mer adaptivt sätt att bruka tar hänsyn till forskning om ekosystemens bärkraft och funktion och är mer inkännande när det gäller hur skogen fungerar med ett gynnande av mångfald och mindre av monokultur som är ett klumpigt system som hotar arter och skapar problem med allt från kvicksilverläckage till granbarkborreangrepp. Det finns studier som tydligt visar att just i monokulturer blir granbarkborreangreppen mycket starkare. Därför bör man också arbeta mer med blandskog. Vänsterpartiet vill också ha tydligare kriterier för frivilliga avsättningar. Ett problem är att man i dag kan flytta runt skyddade områden i landskapet vilket gör att värdet av den skogliga kontinuiteten försvinner och det blir mindre gammelskog även på de fläckarna. Vi vill därför att alla frivilliga avsättningar görs om till naturvårdsavtal på 50 år för att skapa en kontinuitet. Vi vill också ha en naturvårdsavgift för avverkning av skog, och den bör kopplas till virkesuttag. Intäkterna ska öronmärkas för formellt skogsskydd, markinlösen och intrångsersättningar. Det skulle kunna bli ett mycket effektivt sätt att få resurser till att skydda skog som behöver skyddas. Vi ser också att det skulle vara bra med en avgiftsfinansiering av fältbesök, precis som miljökontroller på andra områden i dag är avgiftsfinansierade. Jag vill därför uttrycka mitt stöd för reservation 5 även om jag, för tids vinnande, inte yrkar bifall till den. Ett stort problem i skogsbruket är körskador. Generella krav på försiktighetsåtgärder bör utredas vad gäller körskador och markberedning. Körskadorna innebär stora problem med förbruning av vattendrag, vilket i sig medför kvicksilverutlakning. Körskadorna ökar på grund av kraftiga maskiner och dålig bärighet i marken. Här kommer diskussionen om stubbrytningen in, eftersom stubbarna hjälper till att hålla markens bärighet. Allt detta är ett led i vinstmaximeringen. Man vill på kortast möjliga tid skörda så mycket som möjligt och använder därför gigantiska skördemaskiner, vilket är ett stort problem. Det är viktigt att ge incitament för att få lättare maskiner och samtidigt se till att marken behåller sin bärighet. Ett synsätt där naturhänsyn och miljöhänsyn behöver komma in tydligare än i dag, då profit går före trots att det i längden inte kommer att hålla att pressa ekosystemen så mycket som i dag på en rad områden, är viktigt. Det är viktigt att vi bygger ihop ekonomi och ekologi. Enda sättet att någonsin kunna nå miljömålen är att se på de stora resursflödena och inte bara jobba i marginalen. Det kommer att bli allt högre tryck på skogen när man ska plocka ut både biobränsle och virke. För att skydda den biologiska mångfalden vill Vänsterpartiet inte öka uttaget av biomassa från skogen, utan vi vill att man i stället ersätter andra sortiment. Vi vill ta fram en biobränslestrategi som inte äventyrar den biologiska mångfalden. Som sagts tidigare i debatten är den biologiska mångfalden oerhört viktig nu när klimatförändringarna förändrar ekosystemen, och ekosystemen mer än någonsin behöver sin motståndskraft för att kunna klara påfrestningen. Det är viktigt för Vänsterpartiet att det finns sanktionsmöjligheter i skogsvårdslagen så att lagen inte ignoreras om och om igen, vilket tyvärr sker i dag. Vänsterpartiet ser också behovet av att ändra vinstkravet för statliga bolag för att kunna skydda skogsekosystemen och den biologiska mångfalden. Kortsiktig ekonomi får inte utradera andra värden. Det är dags att på ett balanserat sätt mer värdera kvalitet än kvantitet. (Applåder)
Johan Hultberg (M)
Anf. 93 Johan Hultberg (M)
Herr talman! Vi har i dag åter förmånen att diskutera en av Sveriges viktigaste tillgångar, nämligen skogen. Innan jag på allvar kastar mig in i debatten vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Dagens debatt kommer med säkerhet att till stor del handla om skogspolitikens svåra avvägningar och om balansen mellan skogspolitikens två jämställda mål om miljö och produktion. Jag är knappast djärv om jag antar att årets debatt en hel del kommer att påminna om den som vi hade för ganska exakt ett år sedan i kammaren. Då kretsade debatten bland annat kring miljöhänsyn vid avverkning, skydd av värdefull natur och hyggesfritt skogsbruk. Alla dessa ämnen har mycket riktigt redan tagits upp i dagens debatt. För att dagens debatt inte bara ska bli en repris av fjolårets väljer jag att lyfta fram något av allt det som skett sedan vår senaste skogliga debatt. Jag väljer också att lyfta fram delar av det arbete som pågår för att förbättra miljöhänsynen, skydda höga naturvärden och skapa fortsatt ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen med anknytning till skogen. Herr talman! Hur ser det då ut i våra svenska skogar? Ja, utifrån både ett produktions- och ett miljömål är situationen för utvecklingen till stora delar god. Virkesförrådet fortsätter att öka. Sedan 1920-talet har virkesförrådet i de svenska skogarna ökat med över 80 procent, en alldeles fantastisk utveckling. Vårt uttag har således länge varit mindre än skogens tillväxt, vilket vittnar om att långsiktighet och ansvarstagande präglat svensk skogspolitik under lång tid. Bland andra glädjande siffror kan nämnas att på produktiv skogsmark har sedan 1998 volymen hård död ved ökat med i storleksordningen 50-70 procent, arealen gammal skog har ökat med 25-45 procent och arealen äldre lövrik skog med 5-20 procent. Vi har med andra ord kunnat bocka av delmål efter delmål inom miljökvalitetsmålet Levande skogar. Herr talman! Även om tillståndet i de svenska skogarna på det stora hela blir bättre finns alltjämt mycket som kan och måste bli bättre. Miljöhänsynen i skogsbruket behöver utvecklas inom flera områden. Till exempel behöver hänsynen vid föryngringsavverkningar förbättras, vattenfrågorna behöver tas på större allvar och arbetet för den biologiska mångfalden behöver både intensifieras och utvecklas. Glädjande är därför att mycket sker inom just dessa områden. I syfte att nå en högre måluppfyllelse när det gäller hållbart skogsbruk gav regeringen i oktober 2010 ett uppdrag till Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket att utarbeta en kunskapsplattform innehållande beskrivningar av möjliga orsaker till de brister som förekommer samt förslag till åtgärder för att nå en högre måluppfyllelse. Denna kunskapsplattform är nu färdig, och flera centrala problem och möjliga lösningar har identifierats. Ett stort problem som identifierats är att skogsbruket och Skogsstyrelsen inte har samma målbild för vad som är god miljöhänsyn. Det är självfallet mycket svårt att nå uppsatta mål om spelare och domare inte är överens om var mållinjen är eller vad som ger poäng. Problemet blir inte mindre av det faktum att polytaxen, det vill säga Skogsstyrelsens inventering som bedömer miljöhänsyn och återväxt, visat sig ha stora kvalitetsbrister. För att lösa detta problem och för att nå en högre måluppfyllelse har Skogsstyrelsen initierat ett omfattande dialogarbete om mål, lagkrav och metoder för uppföljning av miljöhänsyn. Projektet har fyra tydliga mål: för det första att öka samsynen om sektorsansvaret, för det andra att utveckla sätt att beskriva målbilder för bra miljöhänsyn, för det tredje att ha väl kända lagkrav och för det fjärde att ha bra uppföljningssystem. Jag tror och hoppas mycket på detta ambitiösa arbete och är övertygad om att frihet under ansvar, dialog och samverkan, är att föredra framför konflikt, sanktionsavgifter och återreglering av det svenska skogsbruket. Herr talman! Ett annat viktigt arbete som pågår sker inom ramen för Skogsriket. Skogsriket består av fyra grenar - hållbart brukande, förädling och innovation, upplevelse och rekreation samt Sveriges roll i världen. Skogsriket är visionen om att bättre ta till vara alla de värden som skogen ger. Skogsriket är inte ett gammalt mossigt branschprogram utan ett friskt initiativ för att ta till vara allt det engagemang och all den potential som finns i skogen och hos Sveriges många duktiga entreprenörer, företagare och organisationer. Det övergripande målet är att utifrån basen Ett hållbart brukande skapa fler jobb med koppling till skogen, fler jobb i delar av Sverige där jobben verkligen behövs, ofta i glesbygd och i avfolkningsbygder. Som ett led i att förverkliga visionen om Skogsriket satsar regeringen 80 miljoner under perioden 2012-2015 på bland annat kompetenshöjning och rådgivning för ett hållbart brukande. Herr talman! Som jag inledningsvis sade har dagens debatt till stor del handlat om skogspolitikens svåra avvägningar. Det är en knivig men ack så viktig debatt. Anspråken på skogen är som vi hört redan stora, och allt tyder på att anspråken bara kommer att öka. Därför är det centralt med bra skoglig forskning som bidrar till att ge svar på hur vi kan lösa såväl dagens som morgondagens utmaningar och avvägningar. Ett spännande forskningsprogram är Future Forests. Future Forests är det största skogliga forskningsprogrammet någonsin och har som grundidé att analysera motstridiga krav på skogen och dess brukande. Herr talman! Låt mig kort nämna något om vad Future Forests konkret forskar om. Inom programmet finns bland annat delprojektet Biodiversitet. Som namnet avslöjar handlar projektet om den biologiska mångfalden i skogen. I projektet undersöks exempelvis hur den biologiska mångfalden påverkas av olika typer av skogsbruk, såsom ett mer intensivt skogsbruk, där omfattande gödsling och odling av contortatall är en del. Detta projekts forskningsresultat ser jag med spänning fram emot. Men det är också viktigt att undersöka hur skogen ska brukas ur ett klimatperspektiv. Skogen har en viktig roll för att möta och mota klimatutmaningen. En tematisk arbetsgrupp inom Future Forests har tittat på skogens roll i klimatet. Gruppen lät genomföra en modellering där olika skogsbruksstrategier jämfördes. Resultatet visar att ett intensivare skogsbruk ger avsevärt högre klimatnytta jämfört med traditionell skötsel. Är då ett intensivare skogsbruk att föredra? Nej, inte nödvändigtvis, eftersom skogen som sagt har andra värden som måste värnas och skyddas. Ett intensivare skogsbruk kanske har negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden eller för friluftslivet. Här måste göras avvägningar. Vad jag med dessa exempel på aktuell forskning vill säga, herr talman, är att vi från politiskt håll måste förmå göra avvägningar. Vi måste orka föra en debatt som inte bara handlar om en miljöutmaning eller ett miljöproblem i taget. Allt annat är oseriöst och oansvarigt. Herr talman! Jag undrar precis som förra året hur oppositionspartierna ser på svensk skogsnärings konkurrenskraft. S, V och MP fortsätter att hålla fast vid förslag som med hög precision slår mot svensk skogsindustri, mot jobb och mot tillväxt. S, V och MP går på nytt gemensamt fram med ett förslag om att införa en kilometerskatt, och S, V och MP har alla egna förslag om nya avgifter och regleringar för det svenska skogsbruket. Jag tycker att det är bekymmersamt. Det är min uppfattning att vi utifrån ett hållbart skogsbruk ska verka för en utveckling av svenskt skogsbruk och svensk skogsindustri för både jobbens och miljöns skull. (Applåder)
Emma Wallrup (V)
Anf. 94 Emma Wallrup (V)
Herr talman! Skogens konkurrenskraft kanske inte är det viktigaste i ett läge när klimatförändringarna håller på att äventyra hela vår livssituation och vår civilisations funktion. Det kanske är något annat vi behöver tänka på just nu i stället för att bara tänka enkelriktat: konkurrenskraft, konkurrenskraft, konkurrenskraft, konkurrenskraft. Det kan faktiskt vara så att vi är på väg mot ett stup eller rakt in i väggen om vi fortsätter på det spåret. Det är viktigt att vi bygger ihop miljö och ekonomi om vi ska nå miljömålen. Det räcker inte att jobba med miljö i marginalen, utan man måste nå de stora resursflödena för att lyckas. Det är på tiden att vi ser över konsumtionen om vi ska nå målen vad gäller skogen samt andra miljömål. Marknadsekonomin har strandat på flera sätt. Men det tydligaste kanske är klimatfrågan, där hela vår existens hotas, samtidigt som vi fortsätter att pumpa ut budskap om att handla mer prylar som vi inte behöver och flyga mer och mer utomlands. Inom skogspolitiken märks detta också tydligt. Den ökade avverkningen hotar allt fler naturskogsmiljöer och gammelskogar i rasande tempo för att man vill få en högre avkastning och ett ökat vinstuttag. När är måttet rågat för er? Kan ni verkligen blunda för sambanden? Ett ständigt ökat vinstuttag drabbar miljö och människor i och med att klimatfrågan är vår framtid. Det är genom att bygga ihop miljö och ekonomi som vi kan nå ett uthålligt samhälle, genom att sätta gränser för hur mycket resurser vi kan ta ut för att inte hota andra arter och vår egen försörjning i längden. En balanserad hållbar produktion, vad är det för er? Finns det gränser för vinstuttag?
Johan Hultberg (M)
Anf. 95 Johan Hultberg (M)
Herr talman! Grunden för en hållbar politik är enligt min mening marknadsekonomi. Som Emma Wallrup var inne på i sin replik och som Jens Holm tidigare markerat i utskottet anser Vänsterpartiet inte att marknadsekonomi är en förutsättning för ett effektivt resursutnyttjande och en hållbar utveckling. Men vilket ekonomiskt system förespråkar då Emma Wallrup i stället för marknadsekonomi för att skapa en hållbar utveckling? De exempel vi har historiskt, till exempel i Sovjet, visar inte direkt på att ett planekonomiskt system skulle ge ett effektivt resursutnyttjande eller ta god hänsyn till miljö och klimat. Jag är helt övertygad om att vi måste bruka skogen på ett klokt och balanserat sätt. Jag är lika övertygad om att Vänsterpartiets politik på det skogliga området inte leder fram till den balansen. Emma Wallrup pratar om skogens betydelse för klimatet, men motsätter sig samtidigt ett utökat uttag ur skogen, trots att det är just det som krävs för att vi ska kunna möta klimatutmaningen. Skogen använder vi bäst ur ett klimatperspektiv när vi till exempel ersätter betong med trä eller använder det förnybara material som kommer från skogen till bränsle eller annat. Då måste vi naturligtvis använda skogen. Vi måste bruka den och ha ett uttag. Det ska balanseras mot värdet och behovet av att skydda den biologiska mångfalden. Men Emma Wallrup har uppenbarligen inga svar på hur den balansen ska uppnås, utan det enda som Emma Wallrup och Vänsterpartiet har är förslag på skatter och regleringar. Den misstro man har mot svenska skogsbrukare och den övertro man har på regleringar är makalösa. Det är en gammal politik som det är märkligt att vi fortfarande har partier som företräder i Sveriges riksdag.
Emma Wallrup (V)
Anf. 96 Emma Wallrup (V)
Herr talman! Det är i dag många som pratar om mer regleringar. Vi har haft en finanskris som drabbat oss mycket hårt. Vi har väldigt stora miljöproblem och obalanser som behöver regleras bättre. Det är väldigt många överens om. Det behöver vara en balans mellan företagande, regleringar och forskning. Vi har haft en ganska bra balans i Sverige tidigare och varit världsledande på miljöområdet. Tyvärr vände trenden i en nyliberalistisk anda för ganska länge sedan, eftersom hela västvärlden haft nyliberalistiska vindar som blåst ganska starkt, vilket har gjort att företagarna har fått mer och mer fria händer. Girigheten har tagit sig allt starkare uttryck. Detta orsakar mycket stora problem som alla kan se. Det finns väldigt många som efterfrågar regleringar från alla möjliga håll. Vänsterpartiet har en ganska tydlig och balanserad politik för bättre reglering, till exempel av skogsbruket. Man ska balansera produktion och naturvård på ett hållbart sätt, använda forskning och förfina redskapen hela tiden för att kunna använda sig av ett system som skapar resiliens i landskapet i stället för att utarma landskapet.
Johan Hultberg (M)
Anf. 97 Johan Hultberg (M)
Herr talman! Den politik som Emma Wallrup kallar nyliberal är den politik som har gjort att Sverige till skillnad från praktiskt taget samtliga medlemsländer i Europeiska unionen och praktiskt taget samtliga länder i den utvecklade industrialiserade världen har ett överskott och har möjlighet att göra proaktiva satsningar och bedriva en aktiv miljö- och klimatpolitik. Vi tar ansvar för ekonomin, miljön och den sociala utvecklingen. Det är hållbarhet för mig. Jag säger inte att marknadsekonomin löser alla miljöproblem, utan att den är en förutsättning. Till marknadsekonomin behöver vi självfallet kompletteringar i form av regleringar, styrmedel och forskningssatsningar. Marknadsekonomi innebär på intet sätt en värld fri från regleringar. Tvärtom innebär marknadsekonomin att man inte får förbruka resurser som man inte äger. Det är här vi från politiskt håll, bland annat genom koldioxidskatt och handeln med utsläppsrätter, måste sätta ett pris på miljöförstöring. Det leder till en radikal förbättring. Vi ser vad koldioxidskatten har betytt för utvecklingen i Sverige. På tio år har bilarna blivit dubbelt så effektiva. En ny bil släpper ut hälften av vad den gjorde för ett antal år sedan, och utvecklingen går väldigt fort. Mer måste göras; det är jag den förste att hålla med om. Men Vänsterpartiets politik är bara en argumentation för en tillbakagång till ett system som inte har fungerat och en övertro på regleringar och detaljstyrning. När det gäller det skogliga området tycker jag att det är ganska intressant att man tror att vi här i Sveriges riksdag i Stockholms innerstad ska ha möjlighet att i detalj reglera hur man ska ta miljöhänsyn ute i skogen. Jag tror inte på det systemet. Jag tror att vi måste ha en ramlagstiftning som ger den enskilda markägaren, som jag är övertygad om brinner för sin skog i de allra flesta fall och vill ta miljöhänsyn men samtidigt naturligtvis också vill ha en god ekonomi, vilket är en förutsättning, möjligheter att ta hänsyn utifrån hur situationen ser ut där och då. Här har vi ett behov av att Skogsstyrelsen och skogsbruket får en mer gemensam syn på vad som är tillräcklig miljöhänsyn. Vi ska fortsätta arbetet med att skydda värdefull natur. Jag konstaterar också att det var Alliansen som lyckades leva upp till delmålet om skydd av skog. Vänsterpartiet har bara många vackra ord men ingen konkret politik.
Christina Karlsson (S)
Anf. 98 Christina Karlsson (S)
Herr talman! Jag delar Johan Hultbergs uppfattning att vi har många engagerade och kunniga skogsägare som verkligen vill sköta och vårda sin skog på ett optimalt sätt. Det jag skulle vilja fråga om är hur Johan Hultberg ser på den valfrihet som jag tog upp i mitt anförande och som jag tycker att skogsägarna ska ha i fråga om brukandeform och skötselform för den egna skogsfastigheten. Anser Johan Hultberg att det fungerar på det sätt som landsbygdsministern har sagt är till fyllest, eller borde vi göra något mer i den frågan?
Johan Hultberg (M)
Anf. 99 Johan Hultberg (M)
Herr talman! Jag är väldigt glad över att Christina Karlsson till skillnad från övriga oppositionspartiers företrädare framhöll skogens betydelse för vår ekonomi och att vi där har en stor samsyn, liksom jag är glad över att Socialdemokraterna alltjämt står upp för övertygelsen att det går att förena en ambition om en hög produktion och en ekonomisk tillväxt med en hög ambition på miljöområdet. När det gäller det hyggesfria skogsbruket, som är det som Christina Karlsson explicit undrar om, är det min uppfattning att vi i svensk skogsbrukslagstiftning inte reglerar vilka metoder man får använda. Vi reglerar vilken form av hänsyn man ska ta, och vår lagstiftning möjliggör olika typer av brukande. Jag vore tacksam om Karlsson kunde exemplifiera vilka delar i lagstiftningen som försvårar för alternativa skogsbruksmetoder, exempelvis hyggesfritt skogsbruk med plockhuggning eller blädning. När vi ändå har detta replikskifte mellan Moderaterna och Socialdemokraterna är jag nyfiken på att höra hur Socialdemokraterna ser på det förslag om kilometerskatt som ni har nylanserat tillsammans med V och MP. Är det verkligen förenligt med en ambition om att hela Sverige ska leva? Är det förenligt med en ambition om en stark svensk skogsindustri som har möjlighet att konkurrera med starka skogliga nationer i Europa? För en svensk företagare innebär den kilometerskatt som införs i genomsnitt 70 000 per lastbil, och det är ett väldigt trubbigt verktyg för att minska klimatutsläppen. Det slår mot svenskt företagande och svensk konkurrenskraft. Hur ser Karlsson på det?
Christina Karlsson (S)
Anf. 100 Christina Karlsson (S)
Herr talman! Jag hade inte tänkt att vi skulle diskutera kilometerskatten i dag. Jag tror att vi får tillfälle att komma tillbaka till den många gånger fram till valet. Det jag funderade över var att en enig miljömålsberedning har framställt ett utredningsuppdrag om att den nuvarande skogsvårdslagen faktiskt försvårar. Man säger att det finns ett behov av att utreda om skogsvårdslagen försvårar andra former av skogsbruk. Jag tycker att det är värdefullt att det blir en ordentlig genomgång av detta. Sedan tänkte jag ta tillfället i akt att ställa några frågor om Skogsriket också, när jag ändå står här. Skogsriket är ju en vision som jag tycker är mycket intressant. En vision handlar om hur något ska vara om vi lever i den bästa av världar. Det är något man ska se på lång sikt. Sedan har man brutit ned det hela på detaljnivå och ställt upp vissa mål, och det är bra. Ett av de mål som Johan Hultberg tog upp är att detta ska skapa fler jobb. Jag har försökt leta i dokument och läsa och förstå, men jag får inte riktigt klart för mig hur många jobb man tror att det här ska ge. Finns det något delmål för just detta, och på vilket sätt ska man följa upp det? Det skulle vara värdefullt för många att få svar på detta när det gäller Skogsriket.
Johan Hultberg (M)
Anf. 101 Johan Hultberg (M)
Herr talman! Om vi ska nå visionen om fler jobb i skogen ska vi nog passa oss för att föreslå till exempel införande av kilometerskatt eller annat som direkt slår mot den näring som vi hoppas ska växa och generera fler jobb. I det här sammanhanget är den frågan central. Min fråga blir återigen: På vilket sätt vinner miljön på att svensk transport och svensk konkurrens blir dyrare? Kilometerskatten är inget verktyg som slår mot utsläpp utan mot transporter, mot kilometer, precis som namnet säger. Det tycker jag är väldigt märkligt. Skogsriket är som jag sade inget gammalt mossigt branschprogram. Det är ett sätt att försöka samla engagemang som finns. Staten ska kunna bidra som en generator för olika projekt och initiativ. Men det stora engagemanget måste komma underifrån, från branschen, miljöorganisationer och andra aktörer som har intressen i skogen, såsom friluftsliv, jägarorganisationer eller liknande. Här tror jag att vi kan utveckla både klassiska näringar som sågverk och massabruk men inte minst också utveckla nya nischer, till exempel framställning av viskos, så att vi kan göra kläder av fibrer som vi utvinner från skogen, eller att utveckla turism och rekreation. Som jag sade har Skogsriket flera ben.
Helena Leander (MP)
Anf. 102 Helena Leander (MP)
Herr talman! Johan Hultberg avslutade sitt anförande med att fråga hur oppositionspartierna ser på skogsbrukets konkurrenskraft, och det tänkte jag svara på. Precis som Johan Hultberg var inne på vill jag säga att skogspolitik i hög grad handlar om avvägningar. Helst vill vi ha världens bästa konkurrenskraft, världens bästa biologiska mångfald, världens bästa klimat och vara världsbäst på alla möjliga andra saker också. Ibland går det att förena, om man är smart, och ibland står de mot varandra. I det konkreta fallet handlade det om tillsynsavgifter, som nog är en fråga man kan ställa på alla möjliga områden där vi tar ut tillsynsavgifter - livsmedelskontroll och vad det nu kan vara. Där har vi nog på de flesta håll kommit fram till att det inte är detta som är den stora frågan. De flesta företag klarar det. Sedan handlar det om kilometerskatten. Här ser vi problem med ökande lastbilstransporter i Sverige. Det är saker som transporteras kors och tvärs. Det handlar inte främst om skogsprodukter, utan det kan vara till exempel mat som transporteras trots att man skulle kunna producera och förädla den lokalt på ett helt annat sätt än man gör i dag. Man skulle kunna effektivisera transporterna och packa smartare. Det är mycket man skulle kunna göra men som man inte gör i dag för att det är så billigt att transportera. Då skulle man kunna höja dieselskatten. Det är delvis något som görs av Alliansregeringen, men man går kanske inte hela vägen. Man tänker på att det finns en konkurrenssituation och att lastbilarna i så fall kan tanka någon annanstans. Då kan man ha en kilometerskatt, så slipper man problemet med konkurrenssituationen med åkare som tankar på annat håll. Det är jättesmart. Men så har vi skogsbruket, som ju har lite speciella förutsättningar. Skogen ligger liksom ute i skogen, och där finns det ofta inte så mycket järnvägar och sådant. Det är kanske inte skogsbruket man i första hand vill nå. Då har vi sagt att vi ska försöka ha olika former av differentieringar, så att man undantar skogsbruket på ett rimligt sätt. Det är inte där det stora problemet ligger. Kan vi inte vara konstruktiva då?
Johan Hultberg (M)
Anf. 103 Johan Hultberg (M)
Herr talman! Jag är gärna konstruktiv. Helena Leander måste jag berömma för att hon i regel är en ärlig och påläst politiker som jag har stor respekt för. När det gäller skogspolitiken tycker jag att den övertro som även Miljöpartiet har på reglering och på de möjligheter som staten har genom lagstiftning är lite märklig. Min fråga till Miljöpartiet är: Vill ni rasera grunden för den svenska skogspolitiken, nämligen frihet under ansvar? Tror ni att ett system med en ökad grad av detaljreglering gynnar miljön om det gynnar vår produktion, vår tillväxt och vår näring? Jag menar att kilometerskatten sådan den föreslås kommer att slå hårt mot svenskt näringsliv. Det blir mycket svårt att konstruera skatten på ett sådant sätt att den blir konkurrensneutral och inte missgynnar svenska transporter eller enskilda sektorer. Jag tror att det blir väldigt snårigt att konstruera den skatten. Men jag är nyfiken på att se hur förslaget i detalj skulle se ut. Alliansen har, som jag har varit inne på i den här debatten och i den föregående debatten, på olika sätt använt ekonomiska styrmedel som vi menar är mer effektiva. Som Helena Leander nämner har vi höjt dieselskatten i två steg, och jag utesluter inte att vi kan behöva ytterligare höjningar av dieselskatter, fordonsskatter, energiskatter och så vidare. För alliansregeringen är det också viktigt att miljöskatter aldrig används som ett sätt att höja det totala skattetrycket. Vi vill göra det som vi har gjort under de fem år vi har haft majoriteten, nämligen göra den gröna skatteväxlingen. Det handlar om att göra det mer lönsamt att arbeta, billigare att anställa och dyrare att smutsa ned. Det är bra pang för pengarna.
Helena Leander (MP)
Anf. 104 Helena Leander (MP)
Herr talman! Principen kan vi vara rörande överens om. Det ska vara dyrare att smutsa ned och lönsamt att arbeta. Problemet är dock att ni har sänkt skatten på arbete väldigt mycket medan ni har höjt miljöskatterna väldigt lite. Det finns alltså en viss obalans. Det är anledningen till att vi vill höja miljöskatterna lite till, så att vi kan få balans där. Just kilometerskatten kan man differentiera på olika sätt. Olika aktörer har räknat på det. Själva poängen är att vi måste komma åt de onödiga tunga varutransporterna som går kors och tvärs. Men att träden måste ut ur skogen är inte det som är det stora problemet. Jag är helt övertygad om att man kan lösa det problemet. Men om man bara säger nej från början kommer vi ingen vart. Jag blir lite nyfiken på hur Moderaterna ska minska transporterna och om det är ytterligare dieselskattehöjningar som gäller eller bara att låta det vara. Jag återgår till skogen. Var är det för regleringar som vi vill återinföra? Vi vill till exempel inte att man ska hugga ned nyckelbiotoper. Är det så kontroversiellt? I vissa fall är det vi som talar om mer frihet. Man ska ha större frihet att använda sig av hyggesfria metoder trots att det i dag kan finnas vissa hinder för det. De som håller på med det upplever i varje fall det. Vi hade tidigare ett replikskifte jag och Johan Hultberg där jag på något sätt skulle stå till svars för hela Sovjet. Jag tycker kanske att kritiken är lite missriktad. Vi vill ha större miljöhänsyn i skogsbruket. Men sedan måste skogsbrukarna själva inom de ramar som vi sätter upp kunna utforma det på lite olika sätt beroende på vad de har för inriktning med sin skog och vilka förutsättningar som råder på platsen.
Johan Hultberg (M)
Anf. 105 Johan Hultberg (M)
Herr talman! När jag nämnde Sovjet i vår föregående debatt var det inte någon anklagelse om att Miljöpartiet skulle förespråka ett sovjetiskt system. Vad det handlade om var en diskussion om huruvida tillväxten var möjlig att förena med en hög miljöambition och minskade utsläpp. Jag menar att det är möjligt om man har ett marknadsekonomiskt system. Det var vad diskussionen handlade om. Det är beklagligt att vi i Sveriges riksdag har ett annat parti, nämligen Vänsterpartiet, som uppenbarligen motsätter sig marknadsekonomin. De menar att det inte är en förutsättning för en hållbar utveckling. Det menar jag att den är. Det är en logisk och viktig debatt att föra som vi kanske inte klarar av att ha i det här replikskiftet. Helena Leander frågar mig vad Alliansen och Moderaterna vill göra för att minska transporterna. Först och främst är inte vårt huvudsakliga mål att minska transporterna. Vårt huvudsakliga mål är att minska utsläppen. Vi har inte som politik idé att bekämpa köttätande eller bilåkande. Vi har som politisk idé att bekämpa klimatutsläpp och annan miljöskadlig verksamhet. Det är vad vi fokuserar på. Vi tror att det är bättre att ha styrmedel som riktar in sig på utsläpp i stället för på kilometer. Vi tror att det är bättre att satsa på forskning och utveckling än på detaljregleringar. Det är naturligtvis bra att man ska ta hänsyn. Men jag upplever att det finns en överdriven tro hos Miljöpartiet när det gäller vad man lagstiftningsmässigt kan åstadkomma. Att avgiftsbelägga både det ena och det andra tror jag inte är rätt väg att gå. Det är viktigt att man får ett engagemang från skogsägarna. Vi är på väg att nå ett ökat engagemang tack vare bland annat Alliansens lösning med Komet där markägare själva får identifiera marker med höga värden. Jag tror mycket på den typen av åtgärder. Det är fel väg att till exempel ha avgifter vid fältbesök eller naturvårdsavgifter som man föreslår från andra partier. Det flyttar ansvar från markägaren till staten. Det är viktigt att även i det här sammanhanget betona betydelsen av eget ansvar hos de enskilda markägarna.
Anita Brodén (FP)
Anf. 106 Anita Brodén (FP)
Herr talman! Miljö- och klimatfrågan är en av vår tids stora utmaningar, och sambandet med och vikten av växande skog för att hejda klimatförändringarna har tack och lov uppmärksammats alltmer. Det finns också en medvetenhet om att 70 procent av den biologiska mångfalden ryms i de globala skogarna. I kampen mot ett varmare klimat spelar skogar och hav en strategisk roll. Främst växande skog men även haven med deras rika djur- och växtliv utgör viktiga kolsänkor som binder mer än hälften av människornas koldioxidutsläpp. Klimatpolitikens mål, ambitionerna för den biologiska mångfalden och kampen mot avskogning hänger intimt samman. Under de senaste 100 åren har runt hälften av den tropiska regnskogen försvunnit, och koldioxidutsläppen från skogsavverkningen är större än utsläppen från världens hela transportsystem. Herr talman! Det är viktigt att vi har med oss denna utgångspunkt när vi i vårt land diskuterar den framtida skogspolitiken. Jag kan konstatera att Alliansen tillsammans med Socialdemokraterna har en samsyn i dessa frågor. En skogspolitik handlar om både ett effektivt skydd och ett ansvar för den biologiska mångfalden. Det handlar också om att ge långsiktiga förutsättningar för ett hållbart produktivt skogsbruk. Vi får inte glömma att det är ett skogsbruk som står för ett exportvärde på nära nog 130 miljarder kronor. Det är ett skogsbruk som genererar ett antal arbetstillfällen och verkligen är en förnybar basindustri i vårt land. Här finns en potential vad gäller både förädling och nya produkter. Man kan där nämna nya textilier som kommer från skogen. Det är en fantastisk framtida utveckling. Jag vill också lyfta fram det Johan Hultberg nämnde om de forskningsinsatser som nu ryms inom Future Forest. Det är ett unikt forskningsprojekt. Det är spännande att se fram emot de resultat som kommer att komma därifrån. Herr talman! Ägandet av skog ger ett lokalt engagemang för skogen som är i det närmaste unikt. Det finns ett otal exempel på hur mark vårdats på ett långsiktigt hållbart sätt trots att avkastningen aldrig kommer att tillfalla den som vårdar eller äger skogen utan generationer många år senare. I den senaste skogspropositionen En skogspolitik i takt med tiden fastställdes återigen de två jämställda målen. Där betonades skogens roll för klimatet men också behovet av ökad skoglig tillväxt och en förbättrad generell hänsyn. Vad gäller den generella hänsynen är det givetvis fullständigt oacceptabelt att stora brister i efterlevnaden har påvisats. Nu vet vi att det förs diskussioner. Man kontrollerar, och man jobbar vidare med den procentsats som kablades ut för ett antal månader sedan. Det är inte heller tillfredsställande med olika målbilder och osäkerhet mellan lagnivån och rådgivningsnivån. Därför är det bra att regeringen och Skogsstyrelsen tar tag i de frågorna. Det är nu en dialog på gång och ett arbete som pågår. Miljömålsberedningen har också fått ett uppdrag att ta fram etappmål. Skogsstyrelsen tog initiativ till dialogmöten, och regeringen tillsköt medel till ökad rådgivning. Det krävs framgent en ökad lagtillsyn och fler domar för att få en ökad tydlighet och mer praxis. Just nu ligger i Kammarrätten ett fall rörande Änokdeltat som varit medialt uppmärksammat under ganska lång tid. Det blir väldigt intressant att ta del av resultatet eftersom det kommer att bli vägledande. Jag delar landsbygdsministerns uppfattning att det finns skäl att göra ytterligare avvägningar för att se hur vi på ett bättre sätt kan leva upp till Århuskonventionen. I samband med fallet om Änokdeltat har denna fråga ställts på sin spets. Det är, herr talman, oerhört angeläget att stor miljöhänsyn tas vid avverkning och att också möjligheter ges att granska avverkningsanmälan. Folkpartiet har under lång tid krävt en möjlighet att införa ett akutstopp då myndigheter inte haft tid eller möjlighet att komma ut till marken, det kan vara snö och annat, och besiktiga avverkningsanmälan på ett tillfredsställande sätt. Vid en utökning av fältbesök, som nu aviseras, kan detta bli ännu mer angeläget. I den senaste skogspropositionen anförs att miljöhänsynen och resurserna för att långsiktigt bevara skyddsvärd skog behöver öka samt att arbetet ska fortsätta för att ge gammelskogarna ett formellt skydd. Detta är mycket bra. Vad gäller diskussionerna om hyggesfritt skogsbruk välkomnar jag de diskussionerna. Det kan krävas en ökad tydlighet i skogsvårdslagen. I regleringsbrevet 2008 angavs riktlinjer för fortsatt arbete för hyggesfria metoder. Det bedrivs forskning om kontinuitetsskogsbruk. Jag, som är positiv till detta komplement i brukandet, anser att kontinuitetsskogsbruk är positivt. Men det får inte får legitimera avverkning av skyddade områden. Vi måste kunna hålla isär detta. Jag vill, herr talman, lyfta fram Sveaskog, som använde sig av utbytesskog. Det var en genial lösning, och det hjälpte till mycket. Trots att det var en del problem i initialskedet hjälpte det oss att i det närmaste kunna nå delmålet Levande skogar. Det är också viktigt att vi har utvecklat skyddsformen naturvårdsavtal. Kometprojektet har nämnts. På område efter område visar vi en ambition att uppfylla de målsättningar som är gjorda. Herr talman! Slutligen vill jag bara nämna några punkter om vad som är på gång. Skogsriket har nämnts här. Man kanske inte har talat om det exakta antalet, men det blir ett antal nya arbetstillfällen. Bland annat har man tillfört 80 miljoner kronor fram till 2015 för att stimulera till fler arbeten. Låt mig ta två exempel från Skogsriket. Det handlar om innovation och om förädlingsgrader. Jag nämnde bland annat textilier. Här finns många områden där det finns en potential. Det handlar också om den viktiga sociala delen med turimsatsningen med nya företag. Människor längtar efter och behöver skog och mark. Den statliga rådgivningen och dialogen med skogsbruket om biologisk mångfalden förstärks nu. I rådgivningen finns också vattenekosystemet med. Nu använder vi den nya tekniken. Satellitbilder används för att se röjningsbehov. Det är mycket smart att kunna använda den nya tekniken och underlätta arbetet på så sätt. Skogsbrukets aktörer enas om en gemensam strategi för vattenhänsynen. Där kommer återigen vattnet som en viktig del. Körskador har nämnts. Det finns ett arbete, och det finns en policy utarbetad för att förhindra körskador på skogsmark. Herr talman! Genom att tydligt analysera och se de utmaningar och problem som finns, men framför allt genom att se de möjligheter som finns i skogen, har vi berett marken och vidtagit de åtgärder som krävs. Jag vill avsluta med att glädja oss alla som är engagerade i skogsfrågor och i miljö- och klimatfrågor med att världens ögon nu riktas emot den svenska skogen. Sveriges arbete med skog i ett internationellt perspektiv har lett till att Kina har tecknat avtal med Skogsstyrelsen i Sverige. Samarbetsavtalet handlar om erfarenhetsutbyte om en bättre skoglig förvaltning. Vi är förebilder, och vi har nu möjlighet att stödja ett stort land i öster när det gäller att få ett hållbart skogligt brukande. (Applåder)
Irene Oskarsson (KD)
Anf. 107 Irene Oskarsson (KD)
Herr talman! Det har varit ett par spännande timmar när jag har suttit och lyssnat på kollegerna. Skogen är en av våra absolut viktigaste resurser att förvalta och bruka. Skogen ska räcka till mycket. Den ska vara allt från "vea brann", som det heter hemma, till producent av råmaterial till kläder. Den ska bevara den biologiska mångfalden och vara material för drivmedelsframställning och råvara för att bygga hållbara boenden. Skogen ska också vara mottagare och upptagare av de CO2-utsläpp vi har, och den är platsen där vi alla ska finna en oas där vi bara kan njuta, plocka bär och svamp eller kanske jaga en hare eller älg. Förr sade man att skogen var den fattiges tröja. I dag borde vi säga att skogen är vårt förnybara guld. Skogen har ett värde på många sätt. Därmed ska den skötas, brukas och förvaltas så att dess värde består till kommande generationer. Herr talman! När jag lyssnade på Socialdemokraternas inledning kände jag att vi nästan kunde ha skrivit samma manus - så långt. Men det finns lite nyansskillnader framgent. Det är ett motionsbetänkande som vi debatterar i dag. För lyssnarna kan det ibland vara lite spretigt eftersom vi gärna tar upp ämnen som tangerar motionerna som sådana. Det är väl så att det hjärtat är fullt av talar vi gärna om i den här talarstolen. Därför, herr talman, förvånar det mig att jag återigen kan läsa reservationer där man verkar se på markägare och skogsbrukare som bovar. Att som Miljöpartiet och Vänsterpartiet säga att skogsbruket - i och för sig "bara" det storskaliga - skulle vara en av de mest miljöskadliga verksamheter vi har är att ta stora ord i sin mun, eller snarare att skriva dem i reservationen. Herr talman! Jag tror nämligen inte att det är så vare sig med den lilla eller den stora skogsägaren. Jag tror att alla vill förvalta detta på bästa sätt. Skogsstyrelsen har fått en viktig roll i detta - att både vara kontrollmyndigheten och den som förmedlar kunskap. Det är Skogsstyrelsen som ska tillse att beslut efterlevs och att kunskapen är tillräcklig hos markägare, brukare och entreprenörer - inte minst den sista gruppen. Detta blir allt viktigare då fler och fler skogsägare ser ut som jag. Jag är inte riktigt skogsägare ännu, men vi får se om jag blir det. En typisk skogsägare bor någon annanstans, och skogen finns långt därifrån. Alltså måste någon annan sköta den. Då är utbildning och kunskap hos dem som är entreprenörer oerhört centralt. Där tror jag att vi behöver göra mer på våra naturbruksgymnasier, och jag vet att näringen själv har tagit initiativ till att tillsammans med skolorna förbättra kvaliteten på utbildningen. Det arbete som Skogsstyrelsen genomför också när det gäller att kalibrera metoderna för hur man granskar och kontrollerar är oerhört viktigt. Det initiativ som man har tagit och som görs i samverkan med olika aktörer är centralt för att vi ska få en gemensam bild av vad det är vi ska kontrollera. Därför grämer det mig, herr talman, att Svenska Naturskyddsföreningen nu har valt att kliva av arbetet. Jag tror att det är mycket olyckligt, och jag tycker att det är en brist att man väljer att inte finnas med i rummet och delge sin kunskap och sin syn på saker och ting. Man ställer sig i stället utanför. I mina ögon gör det att man då tappar i respekt för sitt arbete och för de synpunkter man har. Det är centralt att man kommer fram till att man är överens om vad man beskriver och hur man beskriver det för att vi ska få en rättstrygghet och en säkerhet. Det handlar om att de skogsägare - och nu tangerar jag igen Socialdemokraternas anförande - som sköter sig ska känna sig trygga och säkra med att de vet detta. De ska också veta att de få som inte sköter sig ska få det påtalat för sig och därmed få reprimander för att de inte efterlever det som gäller. Jag har själv glädjen att få vara med Miljömålsberedningen och får lära mig otroligt mycket, men också att få vara med och försöka formulera de avvägningar som ibland är svåra att göra. Vi konstaterar, som någon tidigare har sagt, att vi behöver belysa detta och se om vi behöver förändra - inte att vi ska förändra - skogsvårdslagstiftningens 30 §. Det tycker jag är en oerhörd skillnad. Vi ska få belyst och tydliggjort vad som är i eventuellt behov av förändringar. Anita Brodén berörde Nagoyaöverenskommelsen. Den är också oerhört central, och den är central också i Miljömålsberedningens arbete. Vi ska hitta en gemensam grund även där för vad den innebär för Sverige och för våra åtaganden. Vad är det vi har som är unikt i Sverige för den biologiska mångfalden där vi kanske behöver göra betydligt större avvägningar än när det gäller andra delar som finns i fler länder, på fler ställen än här? Vi behöver titta mer på hur Sverige ska leva upp till det som det är oerhört viktigt att vi gemensamt har skrivit under. Det är också viktigt, herr talman, att vi fortsätter på det inslagna spåret, som alliansregeringen har gjort. Det handlar om tilltro till dem som äger. Kometprogrammet är en del. Naturvårdsavtal är en annan. Det finns mycket vad gäller den biologiska mångfalden som vi kan göra om man ger tilltro till dem som sköter skogen och låter dem göra det på sitt sätt utifrån ett ramverk. Då får vi mångfalden. Men, herr talman, det är lätt att tro att det när det gäller skogen blir väldigt mycket naturvård. Någon har sagt att vi har fel balans. Ibland kan jag tro att de här debatterna har lite fel balans. Skogen är en av våra viktigaste exportråvaror. Det handlar om närmare 130 miljarder. Det figurerar någon divergerande siffra, beroende på vilket år vi väljer att utgå från. Men det är en otrolig tillgång, och det är en otrolig potential. Där ska vi satsa. Och precis det har regeringen gjort i den nya skogspolitiken, som drivs genom det projekt som heter Skogsriket. Där ser vi utvecklingspotentialen, inte minst när det gäller att få ett fungerande företagande på landsbygden. Det är ett ben till för landsbygdsföretagaren att stå på. Det är en utvecklingspotential till, inte minst för företagen i min hembygd där många är trähusproducenter. Det är en utvecklingspotential till när det gäller forskning och utveckling på det här området, där Sverige ska vara i framkant och gå i bräschen. När vi pratar om en av våra viktigaste näringar i denna kammare är Sverigedemokraterna inte representerade. Herr talman! Jag kände ett behov av att säga det. Jag har upplevt många gånger i debatter av centralt intresse att ett parti inte är närvarande. Jag tycker mig ha ett behov av att säga att jag tycker att det är dålig respekt för debatten och för betänkandet och det arbete som vi gör här gemensamt. Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
Helena Leander (MP)
Anf. 108 Helena Leander (MP)
Herr talman! När Artdatabanken varnar för att var tionde svensk skogsart i dag är rödlistad, när tre av fyra rödlistarter minskar så kraftigt att deras framtid inte är säkrad och när 5 procent av de här arterna redan är utdöda i Sverige går det inte att komma ifrån att det storskaliga skogsbruket har negativa miljöeffekter. Jag tycker inte att det är jättedrastiskt att uttrycka det så. Däremot behöver man inte för den sakens skull säga att skogsägare är onda och vill förstöra vår miljö, för det tror jag inte. De vill göra sitt jobb. Deras jobb är att ta ut träd ur skogen och se till att det blir papper, hus, energi och alla möjliga saker som vi vill göra av skogen. Det här gör de då inom de ramar som vi sätter upp. Och om vi sätter upp dåliga ramar och om vi tillåter saker som vi egentligen tycker är dumma är det inte så konstigt om det blir så här. Jag menar folk håller sig till de lagar som finns. Därför har vi ett tungt politiskt ansvar att se till att vi har en bra lagstiftning som värnar den biologiska mångfalden i skogen. Sedan är det i och för sig så att alla inte ens följer den lag vi har. Som jag var inne på tidigare har det funnits granskningar där man sett att två tredjedelar inte ens lever upp till lagens ganska låga krav. Det är onekligen problematiskt. Det visar på att vi också behöver bättre tillsyn, så att man verkligen vet vad det är för värden man har innan man skövlar dem. Man behöver kunna göra fältbesök. Man behöver också ha en bättre rådgivning, så att de här personerna vet vad det är de ska göra och inte. För jag tror, som sagt, inte att de flesta är onda. De vill väl, men ibland har de kanske inte riktigt den kunskap som de behöver, även om många har det. Att försöka prata bort att det är miljöproblem ute i skogen tycker jag inte är en konstruktiv väg. Jag tycker att det är bättre om vi kan försöka se hur vi som lagstiftare kan ta ansvar för att få en större miljöhänsyn i skogen. Vad vill Kristdemokraterna göra där?
Irene Oskarsson (KD)
Anf. 109 Irene Oskarsson (KD)
Herr talman! Vi kan väl börja där Helena Leander och jag kanske är överens - det gäller regeringen också. Vi säger att vi ska ge Skogsstyrelsen ytterligare resurser - och vi har gjort det - för att man ska kunna ägna sig mer åt det som är rådgivning och det som är kunskapshöjande. Vi satsar resurser på forskning och utveckling. Vi har också skalat av Skogsstyrelsen en del uppgifter som andra aktörer kan sköta på marknaden, så att Skogsstyrelsen kan fokusera mer på detta. Det tror jag är oerhört centralt. Sedan kan jag tycka något i motsats till Helena Leander. När det gäller den proposition som vi antog under förra mandatperioden, som byggde på en rejäl genomlysning av skogslagstiftningen, konstaterade man att vi har två jämställda mål. De är bra, och de ska vara kvar. Dem ska vi förfina och utveckla på olika sätt. Miljömålsberedningen har en del i det här arbetet. Det handlar om att se: Hur får vi en hållbar markanvändning? Där är skogen en viktig del. Vi har ju delat upp det i skog och övrig mark, kan vi förenklat säga. Det är oerhört viktigt. Sedan påverkar klimatförändringen i sig vilka arter vi har, hur de kommer att se ut och var de kommer att finnas. Det gör också att vi måste ha en flexibilitet i de system vi har. Där är en hel del redan gjort. Och mer är på väg i det arbete som inte minst Skogsriket, det som Landsbygdsdepartementet nu har satt som rubrik, ger vid handen att vi kommer att kunna göra. Sedan tycker jag att det är viktigt att få påpeka att ungefär 25 procent, om vi nu ska använda samma siffror, levde väl upp till de regelverk som är uppställda - en del kan tycka att det är ett bristande underlag. Jag är lite trött på att vi alltid lyfter fram det som inte är bra. En del markägare känner sig tilltryckta, som några tidigare talare har sagt, för de gör verkligen allt och lite till.
Helena Leander (MP)
Anf. 110 Helena Leander (MP)
Herr talman! Det ligger väl lite i sakens natur att man som politiker ser en massa problem som man vill rätta till. Man går i gång på dem och börjar prata om dem. Att det finns en massa goda människor som gör en massa bra saker ute i världen behöver man ju inte lösa, så det pratar man inte så mycket om. Men visst finns det de som gör mycket bra också. Sedan var det detta med de två jämställda målen i skogsvårdslagen. Det handlar om miljö och ekonomi, krasst uttryckt, eller miljö och produktion. I längden hänger det naturligtvis ihop. Vi har ju ingen produktion alls om inte miljön funkar. Men kortsiktigt kan det vara målkonflikter mellan de två målen. I dag ser vi tyvärr att miljöhänsynen brister ute i skogen på ett helt annat sätt. Produktionen är det inget fel på. Det var väl Johan som pratade om hur fantastiskt det är, om avverkningar och om vilka virkesförråd vi har och hur mycket vi kan plocka ut. Däremot ser vi siffror efter siffror på hur miljöhänsynen brister. Då tycker jag att vi som politiker måste ta oss en funderare. Hur blev det så här skevt? Vad kan vi göra för att det här verkligen ska bli långsiktigt hållbart? Då behöver miljöhänsynen öka. Jag har föreslagit en del olika saker som man skulle kunna göra, i de tal vi har hunnit ha nu. Vi har hört lite grann om vad som görs, men uppenbarligen har vi en bra bit kvar. Jag tror att vi kommer att behöva göra mycket mer om vi verkligen ska få någon ordning på den här skogspolitiken. Det är nu vi kan påverka. När vi har utrotat arter och skövlat livsmiljöer är det så dags. Nu blev jag väldigt alarmistisk. Förlåt! Men så är det ibland. Jag blir engagerad. Vi lämnar alarmismen. Ser inte även Kristdemokraterna att det faktiskt finns stora problem med miljöhänsynen ute i skogsbruket som vi behöver ta itu med?
Irene Oskarsson (KD)
Anf. 111 Irene Oskarsson (KD)
Herr talman! Jag kan börja med att göra motsatsen till vad Helena tycker att vi ska ägna oss åt som politiker. Jag kan tacka dig, Helena, för ett oerhört engagemang, som jag har suttit och viskat i bänken här nere. Du är oerhört engagerad i alla dina inlägg, och det är oerhört roligt. Sedan delar jag inte allt det du säger. Jag delar till exempel inte synen på det här med produktion och att det är fel. Jag kan bara konstatera, precis som Johan, Moderaternas företrädare, sade tidigare, att det faktiskt är så att tillväxten har förändrat otroligt mycket. Vi kan plocka fram gamla kartor, som jag älskar att titta på, och se var vi hade skog för 100 år sedan, var vi hade skog för 150 år sedan och för 200 år sedan. Det har hänt otroligt mycket när det gäller tillväxt av skog i detta land där det inte fanns en pinne förut, enkelt uttryckt. Jag kan gå till min egen hembygd och se detta. Vi har förändrat miljön, och vi har förändrat villkoren för både skogsproduktion och arternas utbredning. Och det har vi varit med och påverkat under hundratals år. Vi ska naturligtvis ta ett ansvar för detta, och vi ska ha en lagstiftning som är långsiktig och som tar detta på mycket stort allvar. Därför är det som nu Miljömålsberedningen sysslar med en av de viktiga lösningarna på de problem som jag kanske inte tycker är lika stora som Helena Leander tycker men som finns där och som ska tas på allvar.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2012-03-21
Förslagspunkter: 10, Acklamationer: 8, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Reglering av skogsavverkning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2011/12:MJ332 yrkande 3.
      • Reservation 1 (MP, V)
    2. Praxis för bedömning enligt skogsvårdslagen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2011/12:MJ468 yrkande 7.
      • Reservation 2 (MP)
    3. Talerätt vid avverkningsbeslut

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2011/12:MJ468 yrkande 9.
      • Reservation 3 (MP, V)
    4. Fältbesök vid avverkningsanmälan

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2011/12:MJ468 yrkande 6.
      • Reservation 4 (MP, V)
    5. Avgiftsfinansiering av fältbesök

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2011/12:MJ468 yrkande 8.
      • Reservation 5 (S, MP, V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (S, MP, V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S091021
      M930014
      MP01906
      FP19005
      C18005
      KD16003
      SD18001
      V01801
      -0010
      Totalt164128156
      Ledamöternas röster
    6. Skydd av nyckelbiotoper vid avverkning m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2011/12:MJ332 yrkandena 7 och 9 i denna del, 2011/12:MJ379 och 2011/12:MJ468 yrkande 5.
      • Reservation 6 (MP)
      • Reservation 7 (V)
    7. Fördelar med hyggesfritt skogsbruk

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2011/12:MJ268, 2011/12:MJ332 yrkande 5 och 2011/12:MJ468 yrkande 2.
      • Reservation 8 (MP, V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (MP, V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S910021
      M930014
      MP01906
      FP19005
      C18005
      KD16003
      SD18001
      V01801
      -0010
      Totalt25537156
      Ledamöternas röster
    8. Åtgärder för att öka andelen hyggesfritt skogsbruk

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2011/12:MJ468 yrkandena 3 och 4.
      • Reservation 9 (MP)
    9. Skogsskötsel m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2011/12:MJ244, 2011/12:MJ286, 2011/12:MJ332 yrkande 9 i denna del och 2011/12:MJ376 yrkandena 28 och 31.
      • Reservation 10 (S)
      • Reservation 11 (V)
    10. Motioner som bereds förenklat

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.