Skogspolitik

Anf. 165 John Widegren (M)

Fru talman! Nu är det dags för den årliga skogsdebatten. Vi har stått här många gånger de senaste åren, och vi har debatterat ungefär samma frågor varenda gång. Det betyder att vi inte riktigt kommer framåt, eller inte riktigt har kommit framåt, i skogsdebatten.

Min partikollega Mats Green höll ett anförande tidigare om vikten av gruvor, vad de har inneburit för Sverige och vad de har byggt upp under lång tid. Det är precis samma sak med skogen. Det är gruvorna och skogen, och såklart också Östgötaslätten, som har givit Sverige framgång.

Skämt åsido, fru talman, hade vi i mitten av 1800-talet kalhuggit nästan hela Sverige, i alla fall de södra delarna. I början av 1900-hundratalet bestämde vi oss för att vi var tvungna att bygga upp virkesförråden igen, och det gjorde vi. Vi började med en återbeskogning av det som var kalhugget, och sedan dess har vi byggt upp otroligt stora virkesförråd i Sverige. Samtidigt har vi skördat dessa virkesförråd ett flertal gånger.

När vi kom fram till mitten av 1900-talet bestämde staten hur skogsbruket skulle se ut. Det skulle vara stora monokulturer, och om det fanns andra trädslag besprutade vi dem med Hormoslyr. De skogsägare som bestämde sig för att de inte ville vara med om detta utan sköta skogen efter eget hjärta var de skogsägare som byggde upp höga naturvärden. Det är de skogsägare som i dag inte längre bestämmer över sin egen skog.

Skogspolitik

När vi sedan kom fram till 1990-talet och beslutade att svenska skogsägare skulle ha frihet under ansvar var det för vissa redan för sent. Men sedan vi har kört med frihet under ansvar i den svenska skogen och gett skogsägarna möjlighet att bruka skogen efter eget huvud har vi fortsatt att bygga upp virkesbestånden. Men vi har också ökat många av de biologiska värden som vi mäter i skogen.

Allt är inte perfekt - verkligen inte. Det är det aldrig. Men det går åt rätt håll i fråga om väldigt många parametrar. Den bilden får man inte riktigt när man står i denna kammare och lyssnar på vissa partier.

Vi brukar beskriva oss själva i Sverige och Sveriges skogar som ganska dåliga när det kommer till biologisk mångfald. Därför tycker jag att det är så intressant att läsa om biologisk mångfald från COP 15 i Kina år 2021. Det togs då fram ett verktyg av Storbritanniens naturhistoriska museum som skulle mäta biologisk mångfald och trender för biologisk mångfald i världen. Man skulle kunna mäta över tid och mäta länderna mot varandra.

Enligt detta sätt att mäta och följa biologisk mångfald ligger Sverige i topp tillsammans med Finland. När andra länder tittar på Sverige ser de att vi har en fantastisk biologisk mångfald i Sverige.

När man tittar på hur det har sett ut sedan vi införde frihet under ansvar för skogsägarna enligt 1993 års skogsvårdslag ser man att takten i fråga om återuppbyggnad av biologisk mångfald har ökat. Ändå har vi i dag problem med att skogsägarna inte får bruka sin egen skog efter eget huvud. Hur blev det så fel?

Vi har haft ministrar hela vägen sedan vi antog denna skogsvårdslag som har sagt att skogspolitiken ligger fast. Men likafullt blir fler och fler skogsägare av med möjligheten att bruka sin egen skog. I dag är det ett stort antal skogsägare som får gå till domstol för att det ska konstateras huruvida de över huvud taget ska få en ersättning och om de ska få bruka sin egen skog. Detta är ett system som vi måste komma ifrån. Framtiden för skogen i Sverige bygger på att de enskilda skogsägarna brukar och bestämmer över sin egen skog. En stark äganderätt är en stark brukanderätt, och det ger tillbaka till Sverige som nation.

Denna regering har nu tillsatt en skogsutredning. Det hade kanske inte behövts om den förra hade fyllt sitt syfte. Det gjorde den tyvärr inte. Problemen finns när man ska förhandla äganderätt, skog och brukande med Miljöpartiet - tyvärr. Centern hade nog väldigt goda intentioner med den utredningen, men det går inte att vinna den matchen och komma bra ut ur den. På samma sätt blev det med den artskyddsutredning som tillsattes under förra mandatperioden. Därför har denna regering nu tillsatt en ny skogsutredning. Det kommer under året också att komma en mindre utredning som hanterar de problem som vi har med artskyddet och ersättningsfrågan. Vi måste nämligen lösa dessa problem nu. Det måste vara slut med skogsägare som ska gå till en domstol gång på gång för att få bruka sin egen skog.

I denna skogsutredning talar vi dessutom om EU och skogen. EU har under senare tid lagt sig i mer och mer i det som handlar om den svenska skogen och det svenska självbestämmandet. Jag vet inte om man är uppe i sju, åtta eller nio olika lagförslag som på ett eller annat sätt är inne och petar i det som handlar om den svenska skogen och detaljstyr den svenska skogen. Det är nog inte en trend som kommer att gå över, utan vi kommer att behöva lära oss att hantera hur EU på ett eller annat sätt vill in och styra i den svenska skogen. Därför behöver vi också utreda hur vi ska bemöta de förslag som kommer från EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Det är en annan del i denna utredning som handlar om skogsägaren när det kommer till utredningsansvaret. Den nyordning som kom när det gäller skogen under förra mandatperioden, och som våra myndigheter bestämde sig för att jobba efter, handlar om att en skogsägare ska utreda huruvida staten får inskränka hans grundlagsskyddade ägande- och brukanderätt. Det är inte rimligt att skogsägaren ska utreda detta och ha detta ansvar. Dessa delar finns också med i utredningen.

Fru talman! EU har som sagt på ett antal olika sätt gått in i detta och velat detaljstyra och egentligen förstöra detta med frihet under ansvar som vi har i Sverige. Det är faktiskt det som det leder till. Och jag förstår det, för det ser inte likadant ut i Europa när det kommer till skog och brukandet av skog. Men för Sverige är detta en stor konkurrensfördel, precis som gruvorna har varit. Där har vi dock släppt efter, och nu håller vi på att göra samma sak med skogen.

Det som sker gång på gång när skogsägaren nu inte får bruka sin egen skog är att det uppstår råvarubrist för vår framgångsrika svenska skogsindustri. Det är en skogsindustri som ska stå för en stor del av den gröna omställningen, en skogsindustri som står för en stor del av bruttonationalprodukten och som faktiskt gör någonting bra av den råvara som våra förståndiga och kloka skogsägare har tagit fram.

Fru talman! Jag som själv är skogsägare vill även i framtiden kunna känna att jag är en miljö- och klimathjälte. Jag vill inte sitta och hantera ett antal olika kontroverser med myndigheter och domstolar för att få bruka min skog och leverera råvara, precis som skogsägare har gjort under lång tid för Sveriges bästa.

Fru talman! För övrigt anser jag att Sveaskog borde säljas.

(Applåder)

Anf. 166 Malin Larsson (S)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för hans anförande. Det är alltid lika roligt att lyssna till John Widegren när han debatterar.

Ledamoten nämnde den nya skogsutredningen, och jag har några funderingar kring den. Den aviserades för snart ett år sedan, så det har tagit ett bra tag innan man lyckades tillsätta den. Vi har väntat, men till slut kom den.

Utredningen ska hinna med ganska mycket på ganska kort tid. Vi har tidigare en skogsproposition och den omfattande utredning som låg till grund för den. Det finns också flera andra utredningar som berör skogen och som redan är igång.

Utifrån detta funderar jag lite grann på hur dialogen med de andra utredningarna ska ske. Det är fråga om Miljömålsberedningen, Renmarkskommittén, utredningen om avskogningsförordningen och förhoppningsvis också väldigt snart en utredning om artskyddet.

Hur har regeringspartierna tänkt med alla dialoger och framför allt alla de överlappande uppdrag som finns? När det gäller Miljömålsberedningen finns det flera överlappande uppdrag inom olika tidsramar som man ska jobba med parallellt. Vem ska göra vad, och hur ska det samordnas?

Någonting som jag tycker är bra är den referensgrupp som ska tillsättas där samtliga politiska partier i riksdagen ska ingå. Hur är det tänkt? Vet ledamoten Widegren någonting mer? Är det ledamöterna från Miljömålsberedningen, eller är det en ny grupp med representanter som ska tillsättas?

Anf. 167 John Widegren (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Fru talman! Jag tackar för frågorna. Det var ett helt koppel av frågor. Tyvärr ska jag göra ledamoten ganska besviken eftersom jag nog inte kan svara på dessa frågor. Det får nog Regeringskansliet själva hantera.

Hur denna parlamentariska grupp ska tillsättas vet jag inte än - om det är klart eller inte.

Det är intressant att ledamoten lyfter fram att det är mycket som överlappar. Det tror jag är bra. Det blir då fler som tittar på samma frågor. Sedan kommer det såklart att behöva landa i någon form av slutbehandling på ett eller annat sätt. Miljömålsberedningen som pågår nu och som jag själv sitter i ska vara klar under hösten. Delbetänkandet från Skogsutredningen ska vara klart till jul, och slutbetänkandet ska vara klart till nästa sommar. Man kommer alltså att jobba med frågorna samtidigt, och jag tror att det är bra. Jag förutsätter också att man på ett eller annat sätt sedan lyckas landa dem på departementet på ett sådant sätt att de sedan ska kunna leda till en klok proposition.

Anf. 168 Malin Larsson (S)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Widegren för svaret trots att han inte kunde svara på särskilt mycket. Jag trodde kanske att ledamoten hade mer insyn och hade varit med mer i framtagandet av direktiven och utredningen.

Jag måste dock få fråga ledamoten Widegren vad han anser vara den viktigaste frågan i skogspolitiken just nu. För mig är svaret självklart: Det är artskyddsfrågan. Den måste hanteras här och nu. Men regeringen tycks faktiskt inte prioritera den - den SD-ledda regeringen har haft ett och ett halvt år på sig, men ingenting har hänt.

Vi har haft interpellationsdebatter med ansvariga ministrar här i kammaren, och på frågestunden har vi ställt frågor, men vi får inga svar. Man säger att det ska tillsättas en utredning, och det har man sagt under lång tid. Man har sagt att man tittar på frågan och så vidare, och senast under frågestunden i dag kom det löften om en ny utredning. Men vi har inte sett skymten av den.

Detta är den fråga som är allra mest akut för skogsägarna här och nu. Varför har man inte börjat med artskyddsfrågan? Delar ledamoten SD-regeringens solklara prioritering att tillsätta en skogsutredning men ingen utredning om artskyddet?

Anf. 169 John Widegren (M)

Fru talman! Jag fick först frågan vilken jag tycker är den viktigaste frågan just nu. Jag instämmer i att det är artskyddsfrågan. Ett av de absolut största problemen vi har just nu är artskyddsfrågan. Det beror på att vi har valt en nyordning för skogen, nämligen att tolka artskyddsfrågan på ett sätt vi egentligen inte hade behövt göra i det här läget. Vi hade kunnat fortsätta framåt på det vis vi har gjort tidigare.

Den moderatledda regeringen har nu tillsatt en skogsutredning. I förarbetet till den skogsutredningen är det sagt att det ska vara en del som blir en artskyddsutredning. Frågorna ligger dock inte under samma ministrar, och därför delas detta upp. Men det kommer att ske skyndsamt, för detta är en fråga som brådskar. Förhoppningsvis ska vi alltså inom något år eller så slippa att gång på gång se rubriker i lantbrukspressen om skogsägare som drabbas av artskyddsinskränkningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

En viktig fråga för mig som moderat är ersättningsbiten. Alla gånger som någons ägande och brukande inskränks ska det utgå en ersättning. För Moderaterna blir därför detta en väldigt viktig del i det fortsatta arbetet med artskyddet.

Anf. 170 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Tack för ditt anförande, ledamot John Widegren! Jag kunde inte låta bli att begära replik med tanke på att du tillskriver mitt parti så stor makt i dessa frågor. Det är alltid spännande att se.

I mitt anförande kommer jag att ta upp ungefär samma sak som ledamoten gjorde men - som vanligt, kanske - tvärtom.

I Sverige har vi ju en skogsvårdslag med två jämställda mål: Vi har ett produktionsmål, och vi har ett miljömål. Produktionsmålet har vi nått varje år sedan vi antog dessa lagar, men miljömålet har vi aldrig nått. Borde därför inte regeringen lägga större vikt vid detta när den tillsätter en ny skogsutredning?

I Skogsstyrelsens fördjupade utvärdering av miljömålet Levande skogar står det: "Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder." Det står också: "Utvecklingen i miljön är negativ." Det har utvärderats fram till år 2030.

Som regeringsparti och, vilket vi hörde nyss, ledare av regeringen borde väl detta vara någonting man vill åtgärda och se till att man faktiskt får verktyg för att hantera. Jag märker inget av det när jag hör John Widegrens anförande, utan snarare hör jag att man vill öka produktionsmålet och köra över miljömålet. Frågan är därför: Anser Moderaterna att miljömålet fyller sin funktion?

Anf. 171 John Widegren (M)

Fru talman! Jag tackar för frågorna från ledamoten Nohrén.

Miljömålet Levande skogar har varit en trätofråga förut. Vi vidhåller att målet inte är rätt utformat. Både Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket framhåller att vi inte kommer att uppnå miljömålet Levande skogar även om vi slutar att bruka skogen. Målet är nämligen felformulerat. Vi anser att det är formulerat på ett sätt som inte gör det nåbart.

Jag tycker ändå att jag sa ganska många gånger i mitt anförande att miljövärden och annat i mångt och mycket går åt rätt håll. Så är det ju, men det målas ofta upp en bild av att det inte är så i den svenska skogen utan att det går åt fel håll. Jag tycker att det är en väldigt olycklig bild, och jag tycker att det index jag hänvisade till är ett tydligt exempel på det.

Enligt detta index behöver man ligga över 90 procent för att vara på en stabil nivå som är bra för ekosystemen och den biologiska mångfalden, och Sverige - tillsammans med Finland och något ytterligare land - ligger där, alltså över 90 procent. Världssnittet ligger nere på någonstans runt 75-77 procent. Det är alltså inte här problemet med biologisk mångfald finns.

Vi har en del problem med biologisk mångfald i Sverige, och det rör mängden naturbetesmarker som inte längre betas på grund av att vi har för få betande mular - vilket beror exempelvis på att Miljöpartiet med flera har släppt upp rovdjursstammarna för högt. Det är ett större problem än situationen i den svenska skogen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Jag sa också i mitt anförande att allt inte är perfekt men att jag är helt övertygad om att enskilda, privata svenska skogsägare vill göra saker och ting bättre och bli bättre. Det förutsätter dock att de bestämmer över sin egen skog. Ingen svensk skogsägare tror att det offentliga kommer att sköta hans skog bättre än vad han själv gör.

Anf. 172 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Likt John Widegren är jag skogsägare, och jag vill väldigt gärna göra rätt i min skog. Jag vill kunna få rådgivning för att veta hur det ska gå till och ha möjlighet att vidta bra miljöåtgärder. Jag vill kunna leverera bra biomassa och framför allt bra träprodukter, och för att göra det behöver man se hur skogen mår i sitt ekosystem. Det finns alltså många olika sätt att se på detta.

Jag tycker inte att ledamoten svarar på min fråga. Målet Levande skogar är felställt, säger han, men det är ju det mål vi har och som vi har antagit i denna kammare.

När Skogsstyrelsen tittar på detta ser man att vi har brist på viktiga livsmiljöer i skogslandskapet och att flera typer av livsmiljöer minskar och blir mer fragmenterade. Det är en ogynnsam status och en negativ utveckling för många skogslevande arter. Många hotade och känsliga arter minskar, och populationer blir fragmenterade. Flera av skogens ekosystemtjänster har otillräcklig status. Kulturmiljöer förstörs i skogslandskapet i samband med skogsbruksåtgärder. Vi har en negativ påverkan på skogslandskapets vattendrag.

Detta är sådant som man ser inte har blivit bättre över tid. Man ser i stället att det har försämrats sedan man började utvärdera de här sakerna. Det står: "Sveriges möjligheter att bevara biologisk mångfald i skogslandskapet kräver kraftfulla åtgärder. För arter knutna till lång kontinuitet och arter som behöver livsmiljöer som idag är ovanliga i skogslandskapet är situationen allvarlig."

Tycker inte ledamoten att detta är någonting att ta på allvar, snarare än att ställa om målen? Vad ska ni göra för att detta ska bli bra, John Widegren? Kommer produktionsmålet och miljömålen fortfarande att vara likställda under en moderatledd regering? Jag ser det inte så.

Anf. 173 John Widegren (M)

Fru talman! Det här med arter är en intressant fråga. Den ska vi inte ge oss in i nu, för den kräver en lite längre diskussion. Dessutom finns vår gamle nestor när det kommer till arter, Mats Nordberg, inte med oss längre. Han representerade Sverigedemokraterna. Jag hyste ett väldigt stort förtroende för honom när det gällde arter och artdiskussionen. Han förklarade ofta detta med trender i arter och så vidare, även om det inte är hela förklaringen.

Till skillnad från Miljöpartiet vill Moderaterna inte att Sverige ska bli ett museum. Moderaterna vill inte att mer mark ska tas ur produktion, för vi har inte råd med det. Däremot har vi moderater under lång tid när vi lagt våra egna budgetar haft extra pengar till att sköta de naturvärden som vi redan har skyddat för att ha mer skötsel i de områdena och inte behöva ta mer mark ur produktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

För vissa i den här kammaren och runt omkring är det som att the sky is the limit för hur mycket mark man ska ta ur produktion och hur mycket mark man ska skydda. Det kommer inte att vara en framgångssaga för Sverige. Framgångssagan är att fortsätta låta enskilda skogsägare bestämma, att ge dem möjlighet att bli bättre men framför allt att låta dem bruka och bestämma över sin egen skog.

Beskrivningen som finns av miljömålet Levande skogar är ytterligare ett exempel på att vi förmodligen ganska ofta framställer oss som lite sämre än vi faktiskt är. I omvärldens ögon är vi inte så här dåliga. När vi rapporterar skyddad natur och så vidare till EU rapporterar vi på ett annat sätt än övriga länder, och då hamnar vi i dålig dager. Det måste vara slut på det. Vi måste börja lyfta fram de fördelar vi har, för skogen är nyckeln till framgång i framtiden för Sverige.

Anf. 174 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Vi har precis haft ett replikskifte som berörde ganska mycket av mitt anförande. Man kan se stora skillnader i fråga om hur vi ser på skogen, vad som är viktigt och vad man kan tumma på och inte.

Jag tror att vi alla här i kammaren kan säga att Sveriges natur är fantastisk. Jag tror att de flesta svenskar känner stor stolthet och varm glädje över den natur vi har, och vårt land har fått natur i överflöd. Vi har milsvida skogar, storslagna fjäll, myllrande våtmarker och artrikedom i skog och mark. Men vi ser att förlusten av särskilt värdefulla och artrika skogar är mycket omfattande, och den sker just nu i väldigt hög takt.

De svenska avverkningsnivåerna har de senaste åren varit exceptionellt höga och legat på över 90 miljoner kubikmeter varje år. Det är historiskt unikt, fru talman, och vi ser att effekterna är mycket påtagliga i skogslandskapet. Det är inte det här som lagen föreskriver. Som jag sa i replikskiftet har den svenska skogspolitiken två jämställda mål: ett produktionsmål och ett miljömål. Båda ska uppnås.

Som jag sa tidigare skriver Skogsstyrelsen så här i sin senaste utvärdering av miljötillståndet i skogen: "Förlust av naturvärden som inte går att återskapa under överskådlig tid har i analysen identifierats som ett problem av särskilt brådskande karaktär. - Att säkerställa att kvarvarande skogar med mycket höga naturvärden bevaras är avgörande och behöver hanteras skyndsamt."

Den förra S-MP-regeringen tillsatte en skogsutredning. Det blev en skogsproposition, och det blev förslag på hur vi skulle skydda en stor del av naturen när det gäller fjällnära skog. Men själva skyddsdelen gick om intet, för när den skulle implementeras vann oppositionens budget och pengarna försvann. Därefter blev det en ny regering, och än mer pengar försvann.

Det är ledsamt, för i den fördjupade utvärderingen av Levande skogar tar man upp flera problem att lösa för att faktiskt uppnå miljömålet.

Det handlar om brist på livsmiljöer i skogslandskapet. "Flera typer av livsmiljöer minskar och blir alltmer fragmenterade."

Vi ser en ogynnsam status eller en negativ utveckling för många skogslevande arter. "Många hotade och känsliga arter minskar och populationerna blir alltmer fragmenterade." Populationerna kan helt enkelt inte mötas utan blir fragmenterade, och skogslandskapet löses upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

"Flera av skogens ekosystemtjänster har otillräcklig status", står det vidare. Vi ser att kulturmiljöer förstörs i skogslandskapet i samband med skogsbruksåtgärder, och vi ser negativ påverkan på skogslandskapets vattendrag.

En del i hur man ska åtgärda de här sakerna är att ha ett mer naturnära brukande. Skogsstyrelsens utvärdering tar till exempel upp hyggesfritt skogsbruk och andra naturnära brukningsformer och hur man ska återställa vattenbalansen i skogen.

Före jul fick vi en rapport presenterad av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen om hur man skulle kunna öka förutsättningarna för hyggesfritt skogsbruk och naturnära skogsbruk. Där nämns flera olika delar som skulle kunna öka den biologiska mångfalden och ge mer kontinuerliga skogar, bland annat genom att man ger Sveaskog och Fastighetsverket i uppdrag att jobba med dessa saker. Man kan också ta fram utbildning och ge ekonomiska bidrag till entreprenörer och kompetensutveckling inom hyggesfritt, för i dag finns inte alltid kunskapen. Vad är bäst? Alla metoder funkar inte på alla marker. Vissa metoder funkar bättre. Sverige är ett stort, avlångt land. Vi behöver mer forskning.

Vi behöver också forskning på skogsskötsel, skogsteknik, skoglig plantering, nya maskiner och nya maskinparker som funkar. Där ser vi just nu att Sveaskog har ett fantastiskt samarbete med några som gallrar med drönare och annat. Det gör att vi får mer skog kvar, för vi behöver inte ha skogsbilvägar. Vi får också mindre påverkan på marken. Just det här ska vi använda våra gemensamma skogar till, och det är sådana här initiativ som staten ska ta lead på.

Men tar regeringen det här på allvar? Nej. Trots åratal av nödrop från forskare och myndigheter gör man nu tvärtom när man tillsätter den nya skogsutredningen.

Den här utredningen ska fokusera på att öka tillväxten i skogen - trots att vi inte en enda gång har missat produktionsmålet. Men varje år har vi som sagt misslyckats med att nå miljömålet. Ändå finns inte det med i utredningen. Det allvarliga hotet mot de sista resterna av skog med riktigt höga naturvärden nämns inte med ett enda ord.

Man säger att det är klimatåtgärder att ta ut mer biomassa, men man visar inte förståelse för att levande skogar också är ett skydd mot klimatförändringar och att klimatanpassningsåtgärder i skogsbruket är en nödvändighet.

Man vill heller inte veta vad som finns i skogen. Vi avverkar redan nu i blindo. Nu vill man öka ytan som enskilda får avverka utan granskning från 0,5 till 5 hektar. Det är alltså en yta stor som fem fotbollsplaner. Gör grannen likadant är det snart ett ganska stort område, och gör fler grannar likadant blir det ett enormt kalhygge utan någon granskning. Det kan komma att få förödande konsekvenser för naturen som sådan men också för till exempel rennäringen och för fragmenteringen av skogslandskapet.

Det här är några av förslagen i skogsutredningen som gör oss djupt oroade. Det finns fler.

John Widegren försökte sig på att tolka Miljöpartiets politik tidigare. Jag skulle säga att det var en vantolkning. Vi vill se en omläggning av skogspolitiken, ja. Men vi vill att Sverige ska vara ett grönt föregångsland inom hållbart och skogsnära skogsbruk. Vi ser att vi behöver en bredd av olika metoder för att bruka skogen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

John Widegren pratar om ett museum. Nej, det vill vi inte ha. Men vi ska skydda det som behöver skyddas, och det som ska brukas ska brukas hållbart. Vi vill att storleken på hyggen och den sammanlagda storleken på tidsmässigt och rumsligt närliggande hyggen ska begränsas så att vi får en landskapsbild och kan titta på skogen på ett sådant sätt.

Vi vill se ett ersättningssystem för att främja ekosystemtjänster, ökad naturhänsyn och andra miljöåtgärder i skogsbruket. Vi vill främja hållbara skogsbruksmetoder och minimera gödsling av våtmarker och skogsmarker, för det är ju så att det vi gör i skogen kommer ut på andra ställen. Om vi har avverkning lakar vi ut mineral, grundämnen, gifter och gödning. Det hamnar i våra vattendrag och till exempel i havet, så det vi gör i skogen påverkar hela vårt ekosystem.

Fru talman! Jag ska sluta nu. Vi kommer säkert att fortsätta med denna debatt under hela kvällen.

Vi har en förenklad motionsbehandling det här året, vilket gör att vi inte kommer att kunna yrka på flera av de motioner som vi lämnat in. Jag står förstås bakom dem även i år, men jag yrkar bifall till reservation 10 och tackar därmed för i dag.

(Applåder)

Anf. 175 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Emma Nohrén brukar säga att vi tycker precis lika, fast tvärtom. Det är väl rätt sant.

I förra veckan kom besked om den nya skogsutredning som Emma Nohrén tog upp i sitt anförande, och som ett brev på posten kom också en debattartikel där utredningen förstås sågades jäms med fotknölarna. I den artikeln, som en partikollega till Emma Nohrén skrivit under, står det: "Regeringen kör på - skogen ska skövlas" och "Sveriges natur är fantastisk. Men ändå tillåter vi en massaker av den." Det är väldigt drastiska ord om hur regeringen vill jobba kring skogen och även om hur den enligt Miljöpartiet sköts.

Står Miljöpartiet som parti bakom uttalandet att den svenska skogen skövlas? Är det den bild hela Miljöpartiet står bakom, eller ska den enskilda ledamoten stå till svars för den? Anser Miljöpartiet att vi bedriver en massaker på den svenska skogen?

Anf. 176 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Som Kjell-Arne Ottosson sa var artikeln underskriven av en enskild ledamot och innehöll ordval som jag själv kanske inte hade gjort. Däremot ser vi ju att utredningen har fokus på ökad produktion och inte nämner någonting om miljöhänsyn. Vi ser över huvud taget väldigt få åtgärder på det området. Det är klart att det finns frustration i den här debattartikeln.

Vi anser att regeringen har chansen nu när de ska lägga fram en ny skogsutredning - trots att så många andra pågår samtidigt, som vi hörde i replikskiftet mellan Moderaterna och Socialdemokraterna. Det är förvånande att det bara handlar om ökad produktion och att inga andra delar finns med.

Jag skulle personligen inte använda samma ord som i debattartikeln, men vi ser ju vartåt det barkar.

Anf. 177 Kjell-Arne Ottosson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Fru talman! I direktivet står det flera saker om just miljömålen och hur vi ska effektivisera miljöarbetet i skogen. Det finns faktiskt med i direktivet.

I detta betänkande har Miljöpartiet bara med en reservation som är uppe till behandling. Ett återkommande mantra är "hyggesfritt skogsbruk" och att man ska upphöra med kalhyggesbruk. Det är ständigt återkommande. Men forskningen säger att det inte är vägen framåt. Möjligtvis skulle det kunna fungera på vissa områden, men det är ändå väldigt tydligt att det inte skulle funka om vi gick över till en annan form där vi i stället plockhugger. Det insåg man redan 1903. Då var skogen tom på stora träd, och därmed var det material som gav frö inte bra.

Forskningen har gång efter annan pekat på att hyggesfritt skogsbruk inte kommer att fungera. Om vi till stora delar ska köra med det kommer ett enda trädslag att ta över, och det är gran - oavsett vilken mark skogen står på. Ändå är detta ständigt återkommande från Miljöpartiet. Ser Miljöpartiet ingen annan väg framåt, annat än möjligtvis minskad gödsling? Det ger ju ännu mindre biomassa. Vi skulle behöva mer biomassa för att suga upp mer koldioxid. Ser Miljöpartiet ingen annan lösning för skogen annat än att den brukas kalhyggesfritt? Det verkar ju vara det som kommer igen i allt.

Anf. 178 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Hyggesfritt har blivit namnet på en viss typ av skogsbruk, men vi börjar mer och mer prata om naturnära brukningsmetoder.

Det är helt rätt att vi inte tycker om kalhyggen - speciellt inte stora. Däremot kan det göras när det blir motsvarande en naturlig lucka. Vi ser ju i andra länder, till exempel Tyskland, att det görs kalhyggen på mindre ytor. Jag tror att det handlar om upp till 2 hektar i vissa delar. Det kan släppa in ljus och ge andra fördelar.

Vi skulle behöva ha ett mer naturnära bruk. Kalhyggesförfarande funkar jättebra på vissa marker, men inte på alla. Skulle det göras överallt blir det en förgraning, som ledamoten säger. Det behövs skötsel även om man arbetar hyggesfritt, och man är oftare ute i skogen på det viset. Men att ha trakthyggesbruk som i dag anser vi inte är förenligt med miljömålen, och det gör också att man inte klarar av att nå dem.

Miljöpartiet vill ha hyggesfritt, naturnära metoder och mindre kalhyggen - om vi alls ska ha några kalhyggen.

Kajsa Fredholm (V)

Anf. 179 Kajsa Fredholm (V)

Fru talman! Vänsterpartiet har inga yrkanden i det här betänkandet eftersom vi i år - eller snarare förra året - inte har väckt någon motion om skogsbruk. Det gjorde vi däremot i början av mandatperioden, och jag vill hänvisa till den för den som är nyfiken på vår politik på området. Vi har även i vår följdmotion till regeringens klimathandlingsplan ett antal yrkanden som rör skogspolitiken.

Jag tänkte passa på att i dag prata lite om skogsbrukets klimatpåverkan. Skogen är livsmiljö för en mängd olika djur och växter och genererar en rad ekosystemtjänster utöver att lagra kol och producera råvaror. Det totala kolupptaget skulle kunna vara ännu större än i dag med ett skogsbruk där träden får växa sig äldre eller genom skydd av mer skog. En betydande del av dagens kolsänka uppkommer på skogsmark som inte används för virkesproduktion, exempelvis formellt skyddade skogar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Vänsterpartiet anser inte att det svenska skogsbruket i dess helhet i dag är att betrakta som hållbart. Vår inställning är att produktionsmålen behöver vara underställda miljöhänsynen. I dag nås inte miljömålet Levande skogar.

För att uppnå ett hållbart skogsbruk kan inte råvaruförsörjningen vara styrande för hur våra skogar ska brukas. Naturens gränser med bevarade ekosystem måste vara ramen för hur skogarna nyttjas. Att vi hållbart nyttjar vår skogsråvara är avgörande för att vi ska kunna möta såväl klimatkrisen som utarmningen av den biologiska mångfalden.

Sverige ska enligt EU:s nya klimatlagstiftning öka den genomsnittliga totala nettoinlagringen med 4 miljoner ton år 2030. Nettoinlagringen ska ske i skog, mark och träprodukter. Med nettoinlagring menas att upptaget av kol i skogsmark är större än den förlust som sker varje år i samband med skogsavverkning och naturlig nedbrytning.

Enligt statistik från Naturvårdsverket var Sveriges nettoinlagring av koldioxid i skogsmark år 2022 cirka 39 miljoner ton koldioxid. Det innebär att det årliga kolupptaget i skogen har minskat med 40 procent de senaste tio åren. Sammantaget motsvarar det utsläpp som är större än från alla inrikes transporter under ett år. Att kolupptaget minskat beror på hög avverkning, att fler träd dött av torka och granbarkborrar och minskad tillväxttakt. Nettoinlagringen i träprodukter är relativt oförändrad under perioden. Ungefär 80 procent av det som avverkas i skogen går till kortlivade produkter som biobränslen, papper och kartong.

För att bryta trenden med att kolinlagringen blir allt sämre i Sverige anser Vänsterpartiet att det krävs ett stort antal åtgärder för att svenskt skogsbruk ska bli hållbart. Mest angeläget är att omedelbart få stopp på de avverkningar som sker av skogar med höga naturvärden. Då kan mer kol lagras och den biologiska mångfalden stärkas. Det är även av stor vikt att markägare i ökad utsträckning kan få ersättning för att de lagrar kol och bevarar biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster och därmed bidrar till de gemensamma nyttigheter som främjar ett mer hållbart samhälle för oss alla och för kommande generationer.

Anf. 180 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Även om Vänsterpartiet inte har några reservationer i dag var det ändå ganska mycket i anförandet som jag skulle vilja ta fasta på, men till det räcker inte tiden.

Kajsa Fredholm sa bland annat att produktionsmålen ska vara underställda miljömålen. Samtidigt säger hon väldigt mycket om omställningen och vikten av omställning med tanke på de utmaningar vi har med klimatet.

Då måste jag fråga: Med produktionsmål som är underställda miljömålen - det innebär alltså att vi ska ta ut ännu mindre - på vilket sätt tänker då Vänsterpartiet att vi ska ställa om? Om vi inte ska använda produkter från skogen, som ju är vår stora konkurrensfördel här i Sverige, vad ska vi då använda? Eller är lösningen på omställningen att vi ska krypa tillbaka in i grottorna igen?

Kajsa Fredholm (V)

Anf. 181 Kajsa Fredholm (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Fru talman! Jag tackar så mycket för ledamotens intresse för vår politik. Det tycker jag är trevligt.

Jag tänker inte att vi ska krypa tillbaka in i någon grotta. Jag tror att man även när man bodde i grottor brukade skogen, i alla fall om man bodde i Sverige. Det fanns skog att bruka, elda och använda.

Jag menar att vi ska använda skogen fast på ett hållbart sätt. Det var det jag sa i mitt anförande. Vi anser inte att skogen som helhet i dag brukas på ett tillräckligt hållbart sätt.

Sedan har vi ju konflikter om den svenska skogens skötsel och användning. Om man ska dra det lite till sin spets kan man säga att den ena parten ser skogen som ett odlingssystem och den andra parten ser den som ett ekosystem. Jag tror att vi behöver hitta ett mellanting här, där vi fortfarande kan behålla och bevara den biologiska mångfalden.

FN:s Agenda 2030 och dagordningarna på de årliga COP-mötena säger ju samma sak med tydlighet: Klimatkrisen accelererar. Vi är illa ute, och vi måste agera nu. Här har varje hektar skog en roll att spela med sina viktiga produkter för den nödvändiga biologiska mångfalden och kampen mot klimatkrisen. Jag undrar om ledamoten håller med om att även skogssystemet behöver sättas in i klimatkrisens tidsramar?

Anf. 182 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Tack, Kajsa Fredholm, för både svar och fråga!

Ja men självklart, vi är ju redan där! Bara genom att skogen står och växer suger den in strax under 50 miljoner ton koldioxidekvivalenter på ett år. Sedan har vi substitutionseffekten, som väldigt många inte låtsas om. När vi byter ut CO2-intensiva material som stål och betong mot trävaror blir det ytterligare ungefär 40 miljoner ton koldioxidekvivalenter som vi tränger bort eftersom vi använder produkter från skogen. Vi är alltså där redan nu. Vi använder oss av skogen och av de tjänster som skogen ger oss. Att vi skulle behöva ställa om för att nå dit är en bild som jag inte köper. Vi är redan där.

I sitt anförande ondgjorde sig Kajsa Fredholm över kortlivade produkter. Detta är en annan sak som vi brukar få höra: Vi ska inte använda kortlivade produkter i den utsträckning vi gör i dag.

Vi hade en bioekonomistrategikonferens för ett år sedan, där vi hade med representanter från EU som sa något i stil med att vi inte kan fortsätta elda dugligt timmer. De menade alltså på fullt allvar att vi eldar timmer! Den skogsägare som skickar sitt timmer som brännved tror jag inte finns.

Nu är det så här, fru talman, att timmerstockar är runda. Plankor och brädor är fyrkantiga. När vi skickar timmer till sågverk får vi restprodukter, och det är till stor del av restprodukterna som vi gör dessa kortlivade produkter. Dem kan vi inte använda till annat. Det är där detta kommer in.

Anser Kajsa Fredholm och Vänsterpartiet att vi inte heller ska ta fram brädor och plankor längre utan att vi ska gå tillbaka till att timra hus? Det blir förstås fint, men då tror jag att vi får stora bekymmer.

Kajsa Fredholm (V)

Anf. 183 Kajsa Fredholm (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Fru talman! Det är alltid lika roligt att debattera med ledamoten. Kjell-Arne Ottosson talar om timmerstugor. Jag bor i Leksand i Dalarna, och jag tycker att de är jättebra. Man får gärna timra fler.

Vi behöver till exempel bygga mer i trä. Långsiktigt hållbara träprodukter är helt nödvändigt. Det tycker jag är jättebra.

Det som ledamoten nämner om att EU hade åsikter om att vi eldar upp dugligt trä, eller vad ledamoten nu sa, är inget som jag tycker att ledamoten ska blanda in mig i, för jag håller inte med om det. Självklart ska vi använda det som blir över till både biobränslen och andra produkter. Vad jag menade var helheten. Uttaget ur skogen är för stort som det ser ut i dag, och vi har en negativ klimatnytta på det sättet.

Sedan har vi EU:s klimatlagstiftning, som innebär att vi behöver öka nettoinlagringen med 4 miljoner ton till år 2030. Hur ser ledamoten att det ska gå till?

(KJELL-ARNE OTTOSSON (KD): Det får jag inte svara på.)

Nej, förlåt. Jag ber om ursäkt.

Anf. 184 Malin Larsson (S)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Socialdemokraternas reservation nummer 3, under skogsbrukets roll i bioekonomin.

Den svenska skogen är vårt gröna guld som skapar jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Men den svenska skogen har också ett unikt naturvärde och ska därför förvaltas i balans mellan naturvård och skogsbruk. Skogen har byggt vårt land och har en avgörande roll i omställningen nu när vi ska ersätta våra fossila produkter.

Äganderätten i skogen är grunden för att tillvarata skogens potential, och frivillighet ska vara grunden vid skydd av skog.

Vi socialdemokrater vill att förädlingsgraden ska öka, att fler hus ska byggas i svenskt trä, att vi ersätter fossilbaserade plastmaterial och ökar den inhemska produktionen av bioenergi och biodrivmedel. I detta är det svenska skogsbruket centralt.

Bioenergin är en möjliggörare i omställningen. Nya förnybara lösningar ska utvecklas för att bryta oljeberoendet. Med en ökad inhemsk produktion av flytande biodrivmedel kan vi stärka vår försörjningsförmåga och energisäkerhet.

Den bioekonomiutredning som den socialdemokratiska regeringen tillsatte har lämnat sina förslag, men frågan är vad den här regeringen kommer att göra med den. Det har varit och är oroväckande tyst.

Nu krävs det att vi politiker är konstruktiva och beredda att se helheten i skogen för att vi ska komma framåt. Vi behöver mer dialog i våra skogsfrågor, och då är skogsprogrammet ett viktigt verktyg för att främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk.

Kompetensbristen i de gröna näringarna är något vi måste ta på allvar, och den kan lindras med hjälp av Naturnära jobb. Vi socialdemokrater vill också se en jämställd skogssektor. En inströmning av kompetenta och engagerade kvinnor och män till våra skogliga arbetsplatser är en direkt förutsättning för kompetensförsörjningen och branschens överlevnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Fru talman! Den senaste veckan har det varit mycket skog på dagordningen även i riksdagen. Först hade vi middagsmöte med Skogsindustrierna och pratade om forskning och energifrågor kopplat till skogen. Sedan drog vi igång en skogsutbildning för att tillsammans över partigränserna fördjupa våra skogskunskaper. Sveaskog besökte miljö- och jordbruksutskottet, och till slut kallade också regeringen till pressträff och presenterade direktiven till en ny skogsutredning, där balansen mellan de två jämställda skogspolitiska målen produktion och miljö ska ligga fast. Det tycker jag är bra.

Det ligger ett gediget arbete bakom den tidigare utredningen, som var på över 1 000 sidor. Men sedan dess har det hänt mycket rörande skogen framför allt på EU-nivå och även i forskningen. Det är positivt att det kopplas en politisk referensgrupp till den nya skogsutredningen. Det är viktigt att man från regeringens håll samlar alla partier i riksdagen och försöker nå en så bred enighet som möjligt. Skogspolitik är nämligen inte kvartalspolitik. Varenda skogsägare vet att skogspolitik handlar om långsiktighet så att skogsägarna vet hur spelreglerna ser ut så långt fram som möjligt.

När regeringen presenterade den nya skogsutredningen visade det sig dock att skogsbrukets största problem i dag, artskyddet och ersättningsfrågan för skogsägare som fråntas rätten att bruka sin skog, inte ens fanns med.

Det senaste exemplet från mina hemtrakter kom i början av denna vecka. P4 Västernorrland berättade om bröderna Bäckström i Resele, som fått avslag på sin avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen, eftersom det finns spår av den rödlistade tretåiga hackspetten. Man får inte avverka, och man får ingen ersättning.

Oron är nu stor ute bland landets skogsägare. Fler och fler får efter avverkningsanmälningar brev från Skogsstyrelsen med information om fridlysta växter och fåglar som kan påverkas av skogliga åtgärder. De kan inte avverka sin skog - den skog som de skött och planerat för i årtionden, i generationer, skogen som är en investering och en tillgång. Detta skapar inte bara en oro utan också ekonomiska problem för många.

Hur länge ska svenska skogsägare behöva vänta? Vad har regeringen för plan för att hantera denna situation?

Knärot, tretåig hackspett, bombmurkla, lavskrika och tjäderspel har samtliga lett till artskyddsförbud och till att skogsägare inte fått avverka sin skog. Men ska vi inte skydda arter då, kanske en del tänker. Jo, det ska vi - inom rimliga gränser, och om det ska skyddas måste markägaren få rättmätig ersättning.

Sverige ska ha höga ambitioner för naturvård och artskydd, men det ska genomföras rättssäkert och effektivt. En intressant diskussion är också hur vi kan öka den biologiska mångfalden och hur vi kan ta hänsyn till skyddade arter i den brukade skogen. Kan vi både bruka och ta hänsyn samtidigt? Jag tror det.

Skogen är nationell kompetens och ska så förbli, tycker vi socialdemokrater. I ett EU-sammanhang är det fantastiskt viktigt att vi kan exportera våra skogsprodukter. Som EU-land kan vi använda skogen som en viktig faktor i utsläppssystemet. Men vi måste kunna ha en dialog med EU om skogen utan att bli överkörda, och vi ska också samverka med andra skogsländer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Vi är ett skogsland. Skogen betyder mycket för många. Den har ett stort ekonomiskt värde, men den ger oss också jakt, svampplockning, friluftsliv, naturupplevelser, biologisk mångfald och fungerande ekosystemtjänster. Alla dessa stora värden måste rymmas i skogen, och de måste få avtryck i skogspolitiken.

Skogen är avgörande för Sveriges och Sveriges landsbygders utveckling. Att utveckla en tydlig skogspolitik är att ta ansvar för landet.

Fru talman! År 2023 blev världens varmaste uppmätta år någonsin. Även här i Sverige påverkas våra skogar. Vi ser torka, översvämningar, toppbrott efter snöoväder med tung snö och många vindfällen efter stormar. Klimatförändringarna utgör ett hot mot det svenska skogsbruket och dess brukningsmetoder. Den svenska skogen kommer sannolikt att växa snabbare på grund av ett förändrat och varmare klimat, men samtidigt ökar riskerna för skador.

Genom att anpassa skogsbruket för att klara ett förändrat klimat förbättras möjligheterna för skogen att stå emot exempelvis stormar, insektsangrepp och svampangrepp, och risken för körskador motverkas. Ett aktivt skogsbruk som är klimatsmart och miljömässigt hållbart samtidigt som det skapar jobb och hållbar tillväxt i hela Sverige bygger vår nya växande bioekonomi.

Skogen är Sveriges gröna guld. Den är inte bara en del av stommen i vår ekonomi och välfärd, utan den är också avgörande i klimatomställningen.

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring och Anna-Caren Sätherberg (båda S).

Anf. 185 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Det är kul att få stå här i denna sena timma och diskutera skog. Ett fantastiskt spännande ämne!

Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. Det kan jag göra med ganska stor stolthet, eftersom nästan alla av dem tas upp i skogsutredningen eller den kommande artskyddsutredningen. Sedan finns det någon reservation som vi gärna kan låta vila i frid utöver det.

I Sverige har vi någonting som kallas för Skogsbarometern. Det är en årlig undersökning som Kantar Public utför. En av frågorna där är: Vad betyder mest för ditt skogsägande? När man hör debatten i samhället, i denna kammare eller var det nu är låter det ofta som om det viktigaste med att äga skog är pengar och att ha så stor avkastning som möjligt. Du ska avverka så mycket som möjligt så att du får så mycket pengar som möjligt - så tycker jag att det låter i den allmänna debatten.

Men i de svar som har kommit fram är det absolut viktigaste känslan av att äga skog. Andelen som svarar så är fyra gånger så stor som dem som svarar att det viktigaste är en god löpande avkastning. Äganderätten är alltså helt central. Känslan av att äga någonting som du sedan förvaltar och sköter efter bästa förmåga ligger på första plats.

På andra plats ligger god långsiktig investering. Där handlar det förstås om pengar och en placering av pengar, men det är verkligen inte fråga om några snabba klipp, som det också låter som i debatten ibland, utan det är en investering över generationer. Det är väldigt sällan den generation som planterar är samma generation som sedan får avverka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

På tredje plats kommer jakt och rekreation, som vi hörde här tidigare i något av anförandena: att vara ute, jaga, plocka bär och svamp och så vidare.

Först på fjärde plats kommer god löpande avkastning.

Äganderätten är helt central. Det har vi hört flera gånger. Men tyvärr är den under ständiga angrepp både från EU och på nationell nivå från olika aktörer. Vi har verkligen ett hästjobb med att skydda, bevara och stärka äganderätten.

Som ett led i detta har regeringen lagt fram direktiv till en utredning, En robust skogspolitik som ser skogen som en resurs. En del i arbetet är att utvärdera skogspolitiken, givet de förändringar som har skett sedan 1993 när skogsvårdslagen kom.

I den text som finns om lagen som kom 1993 framgick att utbildning och rådgivning skulle innebära att vi kunde klara oss utan politisk detaljstyrning. Det var tanken. Den är jättegod, men vi har sannerligen inte hamnat där att vi klarar oss utan detaljstyrning i skogen. Som vi också har hört i debatten var frihet under ansvar devisen när den lagen togs fram. Man hade alltså en tilltro till skogsägarnas ansvarskänsla. Den tilltron måste vi komma tillbaka till, och det är där vi ska vara i skogspolitiken.

En annan del av utredningen gäller att utveckla skogspolitiken för att möta de utmaningar som kommer i EU:s skogspolitik och utveckla arbetssättet för Sveriges fortsatta arbete i EU vad gäller de skogliga frågorna. Vi måste verkligen steppa upp, fru talman. Precis som Malin Larsson sa i ett tidigare inlägg är skogen nationell kompetens. Det är vi nästan helt eniga om i kammaren. Men ändå är EU ute och fäktar i skogsfrågor gång på gång, trots att de inte ska göra det. Skogen nämns inte med ett ord i EU-fördraget, och därmed är den nationell kompetens. Vi måste snarare klara jobbet på hemmaplan och utbilda EU-institutionerna i vad skogsbruk faktiskt är.

Fru talman! En annan del gäller hur vi rapporterar. Vi måste få fram ett enhetligt system så att vi rapporterar lika. På det sätt som det sker nu blir det att jämföra äpplen och päron.

Fru talman! En annan oerhört viktig del handlar om förenklingar för den enskilda markägaren. Det gäller till exempel att överväga alternativ till avverkningsanmälan och anmälan för samråd. Det handlar om hur beslut inte ska kunna överklagas till flera olika instanser. I dag kan ett beslut överklagas till både allmän förvaltningsdomstol och till mark- och miljödomstol samtidigt.

Kunskapskraven har tagits upp tidigare. Där måste vi verkligen tydliggöra vad som gäller och underlätta så att inte skogsägaren råkar ut för oproportionerliga kostnader och ett enormt kontorsarbete. Vi har tidigare sett en del formulär som har skickats hem till skogsägare, och det är helt vansinnigt vilka förväntningar som finns på den vanliga skogsägaren. Det räcker inte bara med att vara biolog, utan det krävs än högre utbildning för att klara av att fylla i formulären. Detta visar att vi verkligen har kört i diket, och det är därför vi måste göra ett omtag.

Precis som vi har hört tidigare måste det ske en förenkling av avverkningsanmälan för enskilda, alltså brukningsenheter som ägs av privatpersoner. Vi måste se över om det inte går att höja gränsen för undantag från ett halvt hektar upp till fem hektar. Det här är återigen, fru talman, ett steg tillbaka mot grundtanken i lagen 1993 där man litar på skogsägaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

I en av mina repliker nämnde jag att man ska se över både mätbarhet och uppföljbarhet i miljökvalitetsmålen. Man ska effektivisera miljömålsarbetet. I miljömålet Levande skogar finns tyvärr en del preciseringar och indikatorer som allt fler forskare är överens om inte kan nås. Även om all mänsklig verksamhet skulle upphöra på jorden i 100 år når vi inte målen. Då är frågan om målen är ställda på ett riktigt sätt. Vi måste sätta upp mål som är nåbara. Vi som har börjat vår bana i kommunpolitiken har fått höra om målstyrning. Där är det jättetydligt att mål måste vara nåbara, och där är vi inte.

Jag ser fram emot det arbete som ska göras, och jag ser fram emot att en "superutredare" har fått uppdraget, nämligen Göran Enander. Ingen seriös aktör ifrågasätter hans kunskap och kompetens: doktor, docent och professor i skogsskötsel. Det kommer att bli otroligt bra.

Jag noterar att min talartid tar slut alldeles för fort. Slutligen vill jag ta upp den fråga som inte är med i skogsutredningen, just för att vi måste gå fortare fram. Det är artskyddet. Det är därför de ligger i två delar. Om artskyddet hade legat med i utredningen hade den tagit för lång tid.

I december var jag på studiebesök i Jämtland, och jag besökte ett sågverk som under hösten hade stått still i flera dagar på grund av timmerbrist. Det låter verkligen märkligt att det kan vara timmerbrist i skogslänet Jämtland. Det berodde på artskyddet. Det var alltså så pass många förväntade avverkningar som inte hade blivit av på grund av att artskyddet hade tickat in, och därmed blev det stopp. Så kan vi inte ha det. Därför görs detta i ett eget spår så att utredningen går fortare.

Fru talman! Jag avslutar, även om jag hade mer på min agenda.

(Applåder)

Anf. 186 Malin Larsson (S)

Fru talman! Både jag och ledamoten Ottosson trivs bra i skogen. Jag tänkte ta vid där ledamoten avslutade.

Trots att Kristdemokraterna och Liberalerna sitter i samma regering lyfte ledamot Ottosson upp frågan om artskyddet vid en frågestund nyligen. I dag ställde en annan kristdemokratisk ledamot också en fråga om artskyddet. Till och med ni kristdemokratiska ledamöter undrar samma sak som jag, nämligen varför inget händer. Men ni sitter i regering, och ni har ett ansvar.

Nu har ni styrt landet tillsammans i ett och ett halvt år, och ännu har inte SD-regeringen tagit itu med den viktigaste frågan för skogsbruket. Jag fick inget svar när jag interpellerade miljö- och klimatministern, och ledamot Ottosson fick inte heller något svar vid frågestunden, trots att man styr landet tillsammans.

Varför dröjer regeringen med att ta itu med den viktigaste frågan för våra skogsbrukare? Kommer artskyddsbestämmelserna och ersättningsfrågan att ses över? Det har ni sagt. Men när?

Anf. 187 Kjell-Arne Ottosson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Fru talman! Jag tackar Malin Larsson för frågan.

Det är jätteroligt att Socialdemokraterna har fått bråttom i frågan eftersom det sannerligen inte var bråttom när man själv satt i regering.

Omtolkningen av artskyddet; fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet slogs ihop. Förlåt! Nu tappade jag namnet på direktivet. Nej, jag kommer inte på det, fru talman.

När omtolkningen gjordes satt Socialdemokraterna i regeringen. Man har suttit i regeringen i två år efter omtolkningen, och man har inte gjort någonting. Vi har suttit i regeringen i drygt ett år, och vi har tagit itu med frågan eftersom den måste hanteras nu. Det är just därför som den kommer i ett eget spår för att det ska gå så fort som möjligt.

Jag är jätteglad att det är vi som sitter i regeringen när frågan ska lösas, inte Socialdemokraterna. Då hade ni med stor säkerhet suttit ihop med Miljöpartiet och kanske också Vänsterpartiet, och deras inställning i frågan kan vi vara säkra på. Då är frågan om det hade blivit något över huvud taget.

För att det ska bli verkstad i frågan är jag glad att vi sitter med i regeringen. Utredningen kommer att hanteras i ett snabbspår för att den ska gå så fort som möjligt så att våra skogsägare inte ska drabbas av galenskapen.

Anf. 188 Malin Larsson (S)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Ottosson för svaret.

Verkstad och snabbspår; det har gått ett och ett halvt år. Det kallar inte jag för snabbspår, och jag kallar det inte heller för verkstad. Både jag och ledamot Ottosson vet att när EU-reglerna infördes var det ledamot Ottossons eget parti som satt med i regeringen, inte Socialdemokraterna.

Problemen har ju inte uppstått genom ändringar i svensk lagstiftning, utan det är en rad rättsfall som har ställt till det. När detta upptäcktes agerade den socialdemokratiska regeringen direkt. Vi hade en trestegsplan och hann genomföra de två första stegen. Det tredje steget gällde artskyddsreglerna. Där behöver det troligtvis göras en översyn av miljöbalken.

Nu har Kristdemokraterna suttit med i regeringen i ett och ett halvt år, men ingenting har hänt. Artskyddsfrågan måste hanteras nu, och vad som gäller för ersättning till skogsägare som nekas avverkning behöver styras upp. Vi har i dag hört från flera representanter för regeringspartierna att det är viktigt med ersättning. Det finns också många markägare som har höga naturvärden på sina marker och som vill bevara dem. Men vad ser vi att den SD-ledda regeringen gör? Man minskar budgeten för skydd och skötsel av natur och skog. Sedan lägger man tillbaka lite pengar till skydd, men det är långt ifrån det som krävs.

Jag håller inte med om att detta skulle vara något snabbspår eller någon verkstad. Jag vet inte om landsbygdsministern och klimat- och miljöministern är eniga här. Den ena säger att det är bråttom samtidigt som det inte har hänt någonting på ett och ett halvt år.

(Applåder)

Anf. 189 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Jag kan bara uppskatta Malin Larssons engagemang i frågan. Det betyder att det kanske är ännu större chans att saker och ting händer fort även om Socialdemokraterna skulle sitta i regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Som jag sa tidigare hade även ni chansen att rätta till det. Om det nu var så att just artskyddet var det viktigaste här, varför tog ni inte det först? Varför väntade ni i så fall med det till sist?

Ja, detta implementerades under alliansregeringen. Ja, det var en överimplementering. Därför måste det göras om och göras rätt - det är ingen som har hymlat med detta över huvud taget. Den chansen har funnits. Sregeringen tog inte den chansen. Vi kommer att ta den, och jag hoppas att vi tar chansen även i flera andra delar där vi ser att Sverige har överimplementerat EU-regler eftersom Sverige alltid ska vara Bror Duktig och helst göra lite mer än vad som krävs. Därmed straffar Sverige sig självt. Jag känner mig väldigt trygg i den frågan.

Vad gäller skydd av skog verkar Malin Larsson och jag inte vara eniga. Vi sätter kvalitet före kvantitet. Det låter på Malin Larsson som att man vill skydda än mer skog och ta skog från skogsägare; det är ju faktiskt detta som det handlar om. Vi har sagt att det är nödvändigt att lugna sig och ta hand om den skog som staten redan har tagit från enskilda skogsägare.

Det låter ju bra med frivillighet som grund när man ska skydda skog, men här handlar det också om ersättning och hur ersättningar ska hanteras. Vilken ersättning ska du få om du skyddar skog frivilligt, och hur ska det vara de gånger då staten går in och pekar med hela näven? Där har vi inte hört hur Socialdemokraterna vill gå fram - bara att de vill lägga mer pengar för att skydda mer skog. Hur mycket vill Socialdemokraterna skydda?

Anf. 190 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Tack, Kjell-Arne Ottosson, för anförandet! Jag får erkänna att jag höll mig ända till slutet - sedan tryckte jag på knappen.

Ledamoten pratade mycket om frihet under ansvar och att det är vi skogsägare som vet bäst. Det står att den svenska skogspolitiken till stor del bygger på frihet under ansvar, med begränsade sanktionsmöjligheter. Men skogsvårdslagen är en så kallad minimilag - för att de skogspolitiska målen ska nås förväntas skogsägare göra insatser utöver vad lagen kräver. Detta är en del av skogsbrukets så kallade sektorsansvar, vilket innebär att åtgärder som krävs för att bevara skogslandskapets natur- och kulturmiljövärden är ett gemensamt ansvar för myndigheterna och skogsbruket.

Man ska alltså göra det som krävs för att man ska uppnå det som står i lagen. Som vi har varit inne på har lagen två jämställda mål: produktionsmålet och miljömålet. I slutet av ledamotens anförande sa han att det inte går att nå dessa mål. Tidigare i dag, under frågestunden, stod landsbygdsministern här och sa att han står bakom båda målen. Min fråga blir därför: Står Kristdemokraterna bakom båda målen?

Anf. 191 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Jag tackar Emma Nohrén för frågan.

Jag börjar där Emma Nohrén slutade. Ja, vi står bakom dem. Det måste vara mål som faktiskt går att nå, men självfallet står vi bakom dem. Det står även i utredningen.

Emma Nohrén nämnde att det står om begränsade sanktionsmöjligheter. Detta kan man ju i allra högsta grad fundera på med tanke på hur det ageras i skogen och hur staten och statens myndigheter på olika sätt agerar mot våra markägare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Det råder ingen tvekan: Vi står bakom de två jämställda målen, som fastställdes 1993. Landsbygdsministern och jag är helt eniga om detta, och det står även i direktiven.

När dessa mål fastställdes 1993 hade man - eller ville i alla fall komma till - en syn där man litade på skogsägarna. Man menade att politiken inte skulle vara inne och detaljstyra, utan man ville ge frihet med hjälp av bland annat utbildning. Detta har vi verkligen kommit bort ifrån.

Min upplevelse är att Emma Nohréns parti driver på för raka motsatsen - att man ska in och detaljreglera in absurdum - och anser att vi inte gör nog här i Sverige utan att även EU ska in och detaljreglera.

Anser Emma Nohrén att skogen är EU-politik? Ska EU vara med och bry sig om det svenska skogsbruket när skogen ser så otroligt olika ut i de olika europeiska länderna? Det går inte att jämföra skogen i Belgien med skogen här i Sverige. De är två vitt skilda saker. Ska EU kunna vara med och begränsa det svenska skogsbruket när man inte har kunskapen?

Anf. 192 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Vi har ju en klimatlag på EU-nivå som vi har förbundit oss att följa. Där finns det ett beting där skogen spelar en stor roll. Det är också detta som till exempel Miljömålsberedningen jobbar med.

Visst finns det stora delar där vi har ett gemensamt ansvar för hela Europas skogar för att de ska göra Europas klimatarbete och bidra till biologisk mångfald.

Du sa, Kjell-Arne Ottosson, att ni står bakom målen. Samtidigt sa du att miljömålen inte går att nå. Men oavsett om man anser att målet är ouppnåeligt kan man se att trenden sedan 1993 har varit att det går utför. Det råder brist på viktiga livsmiljöer. Flera livsmiljöer minskar - de blir mindre och mer fragmenterade. Vi ser en ogynnsam status och en negativ utveckling för många skogslevande arter. Populationerna av många hotade och känsliga arter blir mindre. Ekosystemtjänsterna har otillräcklig status. Vi har en negativ påverkan på vattendragen i skogslandskapet.

Det är inte så att vi har ett bra läge och ska ännu högre, utan det vi har minskar, trots åtgärderna. När vi ser nedåtgående trender, minskande antal, minskande utrymmen och livsmiljöer för dessa arter och att arterna minskar kan vi inte, oavsett vilka mål vi har, säga att vi ska vara nöjda. Därför undrar jag vad ni ska göra för att vi ska nå miljömålen eller åtminstone se till att det inte går åt motsatt håll, om ni nu inte vill ha miljömål som faktiskt motsvarar det som krävs.

Mattias Eriksson Falk (SD)

Anf. 193 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Tack, Emma Nohrén, för frågan!

Vi ska i alla fall inte lita på storebror staten. När staten har pekat med hela handen har det verkligen gått åt skogen; det har visat sig med all önskvärd tydlighet.

Vi ska lita på enskilda markägare så att de får göra det jobb som de vill göra. Det har visat sig vara det absolut bästa, ändå från att de gamla kronoskogarna blev privata fram till dags dato.

Emma Nohrén pratar om trender. Vi har mer död ved i skogen än på länge. Vi har mer löv i skogen än på länge. Vi har mer fågel i skogen än på länge. Vi har mer skog i skogen än på länge. Ändå låter det som att vi inte har skog kvar. Det avverkas 1 procent av den svenska skogen årligen, och i debatten låter det ändå som att det inte finns livsmiljöer kvar. Men det finns i allra högsta grad livsmiljöer kvar i den svenska skogen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Det som verkligen är skyddsvärt ser skogsägarna och låter stå när de avverkar. Vid en avverkning ska man alltid ta generella hänsyn till högstubbar, surdråg eller annat, och områden med högt naturvärde låter de flesta markägare vara, för de inser själva värdet. Vi måste lita på markägarna, och markägarna måste kunna lita på staten. Annars kommer det åter gå käpprätt åt skogen.

(Applåder)

Anf. 194 Mattias Eriksson Falk (SD)

Fru talman! Vi debatterar nu miljö- och jordbruksutskottets betänkande 7 om skogspolitik. Sverigedemokraterna står givetvis bakom alla sina förslag, men jag väljer att yrka bifall till reservation 2.

För Sverigedemokraterna är den svenska skogen mer än bara en resurs. Den är en del av vårt kulturarv, en grundpelare i vår ekonomi och en nyckel till vår framtid och välfärd. Vår skogspolitik är djupt rotad i principen om ansvarsfullt och hållbart bruk, och vi ser det som vårt ansvar att förvalta denna ovärderliga resurs så att den fortsätter att blomstra för kommande generationer.

Vi i Sverigedemokraterna förstår vikten av att balansera ekonomisk utveckling med miljömässig hållbarhet. Vi tror fullt och fast på att ett aktivt och välskött skogsbruk inte bara bidrar till Sveriges ekonomi genom produktion av timmer och pappersmassa utan också spelar en kritisk roll i att bevara biologisk mångfald och en bra miljö. Vårt engagemang för skogen genomsyras av en djup respekt för naturen och en förståelse för det samband som finns mellan människa och miljö.

Fru talman! Sverigedemokraterna står för en skogspolitik som främjar hållbart nyttjande. Det innebär att vi aktivt stöder metoder för skogsbruk som säkerställer att avverkning och andra ingrepp inte skadar skogens förmåga att regenerera sig själv. Vår politik är inriktad på att uppmuntra tillväxt av skogen på ett sätt som skyddar vattenkällor, bevarar habitat för djur och växter och upprätthåller en hälsosam och diversifierad skogsmiljö.

Genom att främja forskning och innovation inom skogssektorn vill vi leda vägen mot mer effektiva, ekonomiska och miljövänliga metoder för skogsbruk. Vi ser det som avgörande att samarbeta nära med skogsägare, lokalsamhällen och industri för att dela kunskap och bästa praxis som stöder en hållbar framtid för landets skogar.

En viktig del i vår vision är också att nyttja skogens potential i kampen för en bra miljö. Genom att främja skogsbruk som aktivt bidrar till koldioxidbindning, såsom återplantering och nyplantering av skog, tar vi ett viktigt steg mot en grönare och mer hållbar framtid.

Ekonomiskt värde och miljöskydd går hand i hand i vår politik. Vi arbetar för att säkerställa att den svenska skogsindustrin fortsätter att vara en världsledande kraft genom att skapa förutsättningar som främjar innovation och hållbar tillväxt. Detta inkluderar att uppmuntra användning av trä på nya och innovativa sätt, vilket bidrar till en mer hållbar utveckling överallt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Utbildning och medvetenhet är centralt för vår skogspolitik. Vi strävar efter att öka kunskapen om skogens värde och dess betydelse för Sverige för att säkerställa att alla, från politiker till allmänhet, förstår vikten av att skydda och vårda denna viktiga resurs.

Sammanfattningsvis står Sverigedemokraterna för en skogspolitik som är både ansvarsfull och framsynt. Genom att balansera ekonomisk tillväxt med miljömässig hållbarhet, främja innovation och samarbete och fokusera på utbildning och medvetenhet är vi dedikerade till att bevara den svenska skogen för framtida generationer. Det är vår skyldighet, vårt ansvar och vår ära att skydda och främja denna ovärderliga resurs för Sveriges framtid.

Fru talman! Sverige är välsignat med rika skogstillgångar. Det är en resurs som inte bara är en hörnsten i vår ekonomi utan också en källa till stolthet och nationell identitet. Vårt sätt att förvalta skogen har utvecklats genom århundraden av erfarenhet, tradition och innovation, vilket resulterat i en skogspolitik som balanserar ekonomisk utveckling med miljömässig hållbarhet. Detta är en politik som bygger på djup förståelse för lokala förhållanden och behov, något vi anser är grundläggande för dess framgång.

Men i dag står vi inför en växande oro för EU:s alltmer påträngande hållning och regelverk kring miljö och skogsbruk. Det är inte utan anledning vi sverigedemokrater känner en djup oro för dessa regelverk. De är ofta formulerade långt från våra skogar utan genuin förståelse för vår unika situation, och de hotar att undergräva vår nationella suveränitet och det framgångsrika skogsbruk som är så vitalt för vårt land.

Sverigedemokraterna står fast vid principen om nationellt självbestämmande, särskilt när det gäller att förvalta Sveriges egna naturresurser. Vi anser att beslut som rör skogspolitik bäst fattas av dem som står skogen närmast, alltså det svenska folket och dess folkvalda representanter. Det är vi som bäst förstår den svenska skogens betydelse, dess ekosystem och de utmaningar och möjligheter som finns inom svenskt skogsbruk.

Fru talman! EU:s försök att standardisera och reglera skogsbruket över hela kontinenten utan hänsyn till nationella skillnader och behov utgör inte bara ett hot mot vår förmåga att effektivt förvalta våra skogar utan även mot vår rätt att själva bestämma över våra naturresurser. En sådan en-storlek-passar-alla-politik riskerar att försvaga vår skogsindustris konkurrenskraft och dess förmåga att bidra till nationell ekonomi och miljömål på våra egna villkor.

Vi måste värna om vår rätt att själva utforma de regler och den praxis som styr vårt skogsbruk baserat på våra egna vetenskapliga rön, traditioner och miljöförhållanden. Vi måste försvara vår suveränitet mot överreglering och inblandning från EU, som alltför ofta drivs av en agenda som inte tar hänsyn till de unika förutsättningarna i vårt land.

Att stå upp för vårt nationella självbestämmande innebär inte att vi stänger dörren för internationellt samarbete eller ignorerar vikten av detta. Tvärtom ser Sverigedemokraterna ett stort värde i att dela kunskap och bästa praxis med andra länder. Men detta samarbete måste bygga på respekt för nationell suveränitet och en förståelse för att olika länder har olika förutsättningar och behov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Vi står vid en kritisk tidpunkt i vår nations historia, där vägen vi väljer i dag och i det kommande valet till Europaparlamentet kommer att forma framtiden för våra skogar, vår ekonomi och vår plats i världen. Det är därför vi i Sverigedemokraterna med kraft argumenterar för att skydda det nationella självbestämmandet, försvara rätten att förvalta Sveriges skogar på det sätt som svenskarna vet är bäst och säkerställa att Sverige förblir en stark, självständig och blomstrande nation.

(Applåder)

Mattias Eriksson Falk (SD)

Anf. 195 Malin Larsson (S)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

Jag funderar lite på vad Sverigedemokraterna och ledamoten Eriksson Falk anser om den nya skogsutredning som presenterades förra veckan. Det vanliga är att Sverigedemokraterna som största parti i regeringsunderlaget deltar med en representant vid alla pressträffar regeringen har. Men inte denna gång. Står Sverigedemokraterna bakom utredningsdirektiven, eller har Sverigedemokraterna inte varit med vid framtagandet av dessa direktiv?

Anf. 196 Mattias Eriksson Falk (SD)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågorna.

Sverigedemokraterna tycker att det är bra att regeringen tillsätter en utredning om skogen, som är så viktig för den svenska ekonomin och för svenska arbetstillfällen. Vi kommer att följa utredningen med stort intresse och bidra med våra tankar och inspel i det kommande arbetet.

Varför någon representant från Sverigedemokraterna inte var med när utredningen presenterades kan jag inte svara på. Men Sverigedemokraterna kommer givetvis vara en aktiv part i den kommande utredningen.

Mattias Eriksson Falk (SD)

Anf. 197 Malin Larsson (S)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Eriksson för svaret. Ledamoten kan inte riktigt svara på varför ingen var med, men vi vet ju att Sverigedemokraterna som det största partiet i regeringsunderlaget har mycket att säga till om. Även i går deltog Sverigedemokraterna i regeringens pressträff där SD-regeringen meddelade att man sänker a-kassan, trots att Sverigedemokraterna före valet satte sin heder på pant på att inte försämra a-kassan. Till och med vid en sådan pressträff väljer man att medverka, men inte när det gäller skogen.

Hur viktiga tycker egentligen Sverigedemokraterna att skogsfrågorna är? Man prioriterar inte skogsfrågorna, tycks det som, trots att man sitter på den makt man har som det största partiet i regeringsunderlaget. I Tidöavtalet nämns inte skogen en enda gång.

Anf. 198 Mattias Eriksson Falk (SD)

Fru talman! Det är lite spännande att ledamoten vid detta tillfälle väljer att ta replik på just mig. När min partikamrat Martin Kinnunen deltog i samma debatt föregående år - då Tidöavtalet dessutom var nyare - valde Socialdemokraterna att inte ställa den frågan, för att kanske påverka eller vad man nu ville föra in för tankar. De kommer nu. Bara det tycker jag är ganska intressant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Skogen är viktig för Sverigedemokraterna. Tidöavtalet är det andra företrädare för mitt parti som har varit med och förhandlat fram, som ledamoten vet. Tidöavtalet rymmer väldigt mycket bra politik när det gäller till exempel kriminaliteten, migrationen och energifrågorna, för att nämna några delar.

Det är klart att Sverigedemokraterna tycker att skogen är en viktig fråga. Det är också därför vi levererar så omfattande politik på det området, bland annat det som vi just nu debatterar och det som jag framförde i mitt anförande.

Varför exakt någon person inte var med vid en särskild pressträff kan inte jag redogöra för här eller ha alla detaljer kring. Men skogen är en viktig fråga för Sverigedemokraterna och kommer att vara en viktig fråga för Sverigedemokraterna. Det har vi varit mycket tydliga med vid många tillfällen. Det är också därför vi har varit så tydliga med att EU ska hålla sig borta från den svenska skogspolitiken.

Jag tycker att det är bra att det kommer en utredning som tittar på de här delarna - hur vi kan göra det bättre för det svenska skogsbruket och för de svenska skogsägarna, framför allt för alla de enskilda skogsägare som finns runt om i vårt land och som har haft stora problem kopplade till den politik som förts under tidigare regering.

Där kan nu Sverigedemokraterna vara med och påverka en förändring genom just den skogsutredning som ledamoten nämner. Jag ser fram emot resultaten av den, vilka åtgärder som kommer att föreslås och vad vi sedan kan göra för förändringar när det gäller lagstiftningen.

Elin Nilsson (L)

Anf. 199 Elin Nilsson (L)

Fru talman! Skogen är avgörande för den biologiska mångfalden. Skogens ekosystemtjänster och bevarande av den biologiska mångfalden är helt nödvändiga för att vi ska klara att stoppa klimatförändringarna.

Skogen spelar också en viktig, för att inte säga avgörande, roll för vår ekonomi - lokalt och nationellt. Skogen är en strategisk resurs för ett robust Sverige. Skogsnäringen är viktig för välfärden, för jobb och för tillväxt i hela landet. Den har också helt omätbara värden för vårt välbefinnande och för folkhälsan.

Skogen är, precis som många före mig har sagt här i kväll, fantastisk. Den är, om man så vill, en gemensam nationalklenod, något som vi behöver vårda med eftertanke.

Sverige behöver och förtjänar en skogspolitik som säkerställer ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk och som stärker näringsfriheten och investeringsviljan i skogsbruket, samtidigt som vi tar de hänsyn som krävs för att främja den biologiska mångfalden. Ekosystemen och jordbruket behöver, måste och ska existera sida vid sida.

Fru talman! Den som förfogar över skog har ett ansvar att värna de gemensamma nyttor som skogen skapar. Som liberal värnar jag och mitt parti om skogsägarnas rätt till sin egendom. Äganderätten är ett liberalt fundament. Miljönyttan och äganderätten ska balanseras mot varandra. Vi tror på individens förmåga att fatta kloka beslut som är väl avvägda - frihet under ansvar, om man så vill.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Vi här inne har som lagstiftare ett ansvar att se till att de regelverk som finns är ändamålsenliga, rättssäkra och effektiva. Detta, mina vänner, är ingen liten uppgift.

Fru talman! Genom förbättrad skogsskötsel finns potential att öka den hållbara tillväxten för att möta den ökade efterfrågan på skogsråvara. Det finns samtidigt utrymme att förbättra både produktion och miljö i skogen. Men här finns också målkonflikter som kräver prioriteringar och medvetna beslut. Här finns ett arbete att göra, och arbetet är igång. Miljömålsberedningen måste nämnas; den är en viktig pusselbit i det hela. Skogsutredningen är en annan, liksom den utredning om artskyddet som är aviserad.

För att skogspolitikens miljömål och produktionsmål båda ska nås krävs samförstånd. Här finns det dock låsningar, och här finns mer att göra. Det avser vi i regeringssamarbetet att göra vad vi kan för att råda bot på. Miljövården har ställts mot behovet av produkter från skogen. Så kan vi inte fortsätta.

Skogsbruket kan och ska vara effektivt och skonsamt. Tillräcklig tillgång på skogsråvara är helt nödvändigt för att ett skifte bort från fossila råvaror ska förverkligas. Jag tror att lösningen finns i ett hållbart och aktivt skogsbruk med god tillväxt och nödvändiga produkter från förnybar råvara som ger högsta långsiktiga klimatnytta. Vi ser även ett behov av fortsatt förbättrad hänsyn till både natur- och kulturmiljövärden vid skötsel och brukande av skog.

Fru talman! Jag ska inte förlänga debatten här i kväll, men jag vill ändå avsluta med att göra en liten och högst personlig historisk exposé.

För snart 400 år sedan, alltså när drottning Kristina regerade det här landet, föll det sig så att ett ungt par beslutade sig för att bryta ny mark. De bosatte sig i en riskoja ute på en udde vid en sjö med det klaraste vatten min hembygd har att erbjuda, långt därinne i skogen på gränsen mellan Närke och Värmland. Historien förtäljer inte riktigt hur det gick till, men äganderätten övergick till paret. De byggde ett hus, av timmer förmodligen.

Detta par var den första av generationer i min släkt som vårdat, värnat, brukat och förvaltat skogen, brutit malmen, fångat fisken och jagat viltet, för sitt uppehälle och för framtida generationers välstånd.

Fru talman! Det jag vill ha sagt med det här är att det är just så vi behöver tänka när vi formar framtidens skogspolitik. Vi måste värna om både nuvarande och kommande generationers välstånd.

(Applåder)

Anf. 200 Malin Larsson (S)

Fru talman! Jag vill rikta ett stort tack till ledamoten Nilsson för det fina anförandet.

Jag tror att jag tidigare har nämnt Liberalernas skogspolitik här, men jag gör det igen. Så här skriver Liberalerna själva om sin skogspolitik: "Nationalparker, naturreservat och biotopskyddsområden är tillsammans med en fortsatt hög allmän hänsyn ryggraden i Liberalernas naturvårdspolitik. De kvarvarande naturskogarna, gammelskogarna, måste skyddas. Areal skyddad skog måste öka."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Det finns en kritik mot den nytillsatta skogsutredningen, och det är just att miljömålen ska ses över ur ett skogs- och brukarperspektiv.

Ledamoten Nilsson inledde sitt anförande med att säga att skogen är avgörande för den biologiska mångfalden. I direktivet till den nya skogsutredningen nämner regeringen knappt biologisk mångfald över huvud taget. Min fråga blir därför: Hur ser ledamoten Nilsson på detta? Hur viktig är Liberalernas ryggrad i dessa frågor, och hur kommer ni att bevaka dem i skogsutredningen?

Elin Nilsson (L)

Anf. 201 Elin Nilsson (L)

Fru talman! Tack, ledamoten Larsson, för frågan! Ja, det är verkligen ryggraden i vår politik, och det är också ingången i de förhandlingar som vi för i den moderatledda regeringen.

I kommittédirektivet till skogsutredningen slås det fast att de jämställda skogspolitiska målen ska ligga fast, och i detta ingår hela paketet med biologisk mångfald, skydd av värdefull natur och allt som har nämnts tidigare här i kväll. Det är mitt svar.