Skogspolitiken
Betänkande 2000/01:MJU5
- 1, Förslag
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 31 januari 2001
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Motioner om skogspolitiken (MJU5)
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiderna 1998, 1999 och 2000 om om skogspolitiken och vissa skogsbruksfrågor. Motionerna föreslås avslås med hänvisning bl.a. till att Skogsstyrelsen ska redovisa en ny uppföljning av skogspolitiken före utgången av år 2001.
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på samtliga motioner
- Riksdagens beslut
- Bifall till utskottets hemställan
Ärendets gång
Förslag
Motioner: 29
Motioner från ledamöterna
- Motion 1998/99:MJ301 av Ola Sundell (m) Gräns för fjällnära skog
- Motion 1998/99:MJ303 av Dan Ericsson (kd) Lagen om allmänningen
- Motion 1998/99:MJ304 av Caroline Hagström och Inger Strömbom (kd) Skogsbruket i Norrlands inland
- Motion 1998/99:MJ305 av Ann-Kristine Johansson och Sven-Erik Österberg (s) Användandet av skogsråvaran
- Motion 1998/99:MJ306 av Göte Jonsson m.fl. (m) Skogen
- Motion 1998/99:MJ307 av Rune Berglund och Berit Andnor (s) Fjällnära skog i Jämtland
- Motion 1999/2000:MJ301 av Gudrun Lindvall (mp) Regler för skogsbränning
- Motion 1999/2000:MJ303 av Inger Strömbom (kd) Miljöbalkens effekter
- Motion 1999/2000:MJ305 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) Skogsvård
- Motion 1999/2000:MJ306 av Göte Jonsson m.fl. (m) Skogspolitiken
- Motion 1999/2000:MJ307 av Roy Hansson (m) Minskad detaljreglering av det gotländska skogsbruket
- Motion 1999/2000:MJ309 av Caroline Hagström m.fl. (kd) Skogspolitiken
- Motion 1999/2000:MJ311 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) Äganderätten
- Motion 1999/2000:MJ312 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) Privatskogsbruket
- Motion 1999/2000:MJ753 av Birger Schlaug m.fl. (mp) Miljön
- Motion 1999/2000:MJ754 av Murad Artin m.fl. (v) Naturskogarna
- Motion 1999/2000:MJ774 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) Hotade groddjur
- Motion 1999/2000:MJ788 av Gudrun Lindvall (mp) Gamla träd och jätteträd
- Motion 1999/2000:MJ807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) Vår globala miljö
- Motion 1999/2000:N279 av Ulf Björklund m.fl. (kd) Landsbygden
- Motion 2000/01:Fi503 av Jonas Ringqvist m.fl. (v) Fjällnära skogar
- Motion 2000/01:MJ303 av Harald Nordlund (fp) Skyddsvärd skog
- Motion 2000/01:MJ304 av Karin Svensson Smith m.fl. (v) Lövskogsplantering
- Motion 2000/01:MJ306 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) Skogspolitiken
- Motion 2000/01:MJ308 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) Skogslänet Västra Götaland
- Motion 2000/01:MJ309 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) Skogsvård
- Motion 2000/01:MJ310 av Rigmor Stenmark (c) Skogsmarken och skyddsvärda biotoper
- Motion 2000/01:MJ312 av Caroline Hagström m.fl. (kd) Skogspolitiken
- Motion 2000/01:MJ313 av Monica Öhman och Birgitta Ahlqvist (s) Skogsvårdslagen
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2000-10-24
Justering: 2000-11-28
Trycklov: 2001-10-11
Justering: 2000-11-28
Trycklov: 2001-10-11
Betänkande 2000/01:MJU5
Alla beredningar i utskottet
2000-10-24
Motioner om skogspolitiken (MJU5)
Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiderna 1998, 1999 och 2000 om om skogspolitiken och vissa skogsbruksfrågor. Motionerna föreslås avslås med hänvisning bl.a. till att Skogsstyrelsen ska redovisa en ny uppföljning av skogspolitiken före utgången av år 2001.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2001-01-31
Debatt om förslag 2000/01:MJU5
Webb-tv: Skogspolitiken
Dokument från debatten
- 2001-01-31Protokoll 2000/01:58
Protokoll från debatten
Anf. 73 CARL G NILSSON (M)
Fru talman! Som Erling Wälivaara mycket väl vet
kommer staten inte att sälja ut någon vattenkraft för
att köpa någonting annat. Regeringens uppfattning är
att ingen privatisering av Vattenfall ska ske. Däri
ligger också att ingenting ska säljas ut för att finansie-
ra någonting annat i världen. Det ska förbli statligt.
Anf. 74 KJELL-ERIK KARLSSON (V)
Fru talman! Jag tackar näringsministern för svaret,
men jag är inte riktigt nöjd med det. Det var egentli-
gen inget svar på min fråga. Frågan löd: På vilket sätt
tar staten sitt ägaransvar för att Vattenfall inte ska
byta ut miljövänlig energiproduktion mot miljöskad-
lig sådan? Det var den egentliga frågan.
Anf. 75 INGER STRÖMBOM (Kd)
Fru talman! Låt mig än en gång säga att staten tar
sitt ägaransvar på så vis att vi inte säljer ut vattenkraft
för att köpa någon annan energi någon annanstans i
världen. Det är väl ett tydligt svar.
Vattenfalls expansion har sin grund i den avregle-
ring av elmarknaden som har skett i Sverige och
Norden. Den utökas nu till övriga Europa. Då har
Vattenfall behov av att få en expansion för att vara
med i den utvecklingen och kontrollera prisutveck-
lingen. Detta kommer att gynna Sverige.
Än en gång. Vi tar ett ägaransvar. Ingenting säljs
ut för att man någon annanstans ska köpa en energi
som inte är lika miljövänlig. Vattenkraft och dess
kraft är, om jag får använda det uttrycket, helig för
regeringen.
Det svenska näringsklimatet
Anf. 76 ÅKE SANDSTRÖM (C)
Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till nä-
ringsministern om det svenska näringsklimatet. Enligt
Världsbankens lista över BNP per capita ligger Sve-
rige på 22:a plats av 30 jämförda länder. För att Sve-
rige ska komma upp i nivå med de tio rikaste länder-
na måste vi under 17 års tid ha en tillväxt som i ge-
nomsnitt är en procentenhet högre än genomsnittet
för de jämförbara länderna.
I förra veckan presenterade en internationell kon-
sultfirma, Artur Andersen, en rapport. Rapportens
syfte var att analysera miljön för entreprenörer i Eu-
ropa och uppmuntra förändringar i framtiden. Den
granskar skatter, lagar och regler i nio länder i Europa
plus USA. Rapporten menar att Sverige misslyckats
drastiskt med att uppmuntra ekonomiskt välstånd och
sysselsättning genom tillkomst av nya näringar och
utveckling av tillväxtföretag. Sverige ligger lågt i alla
kategorier men är allra sämst inom människor på
grund av skattesystemet som överlag, enligt Ander-
sen, är sämre för dem som vill starta nya företag i
Sverige än i andra länder.
Det är värt att notera att Österrike, Frankrike och
Sverige inte tycks inrikta sig på att främja tillväxt
genom fördelaktiga villkor för människor, heter det.
Med den här bakgrunden skulle jag vilja fråga nä-
ringsministern: Vad gör näringsministern för att sti-
mulera utbildning och arbetsutbud i Sverige så att vi
kan få ett bättre näringsklimat, vilket vi inte har enligt
den här rapporten?
Anf. 77 HARALD NORDLUND (Fp)
Fru talman! Det finns olika konsulter. Jag vet inte
om man ska lita på dem. Merrill Lynch är ju en av de
största. De har gjort en bedömning av Sverige och
konstaterat att Sverige har den största potentialen i
OECD-länderna när det gäller tillväxt. Det finns en
annan rapport, en svensk rapport, som SNS Kon-
junkturråd nyligen har tagit fram där de redovisar att
Sverige på alla områden, både när det gäller den tra-
ditionella industrin och när det gäller den nya ekono-
min, ligger mycket längre fram än de flesta andra
länder.
Jag är inte orolig över näringsklimatet i Sverige.
Men det kan självfallet bli bättre, och jag deltar i det
arbetet och hoppas att ni här i kammaren också gör
det.
Anf. 78 ÅKE SANDSTRÖM (C)
Fru talman! Jag tycker att det är oroande att nä-
ringsministern inte är orolig över näringsklimatet i
Sverige. Man kan i och för sig ta fram ett antal olika
rapporter, och man kan se att dessa rapporter entydigt
talar om att vi har dåligt entreprenörskap osv. Jag kan
mycket väl förstå att ministern inte är orolig. Om man
tittar i propositionslistan kan man se att det inte finns
någonting med som kan göra klimatet bättre. Rege-
ringen har gjort väldigt lite av Småföretagsdelegatio-
nens förslag.
Min fråga är: Tänker ministern göra någonting
eller tänker han bara sitta och vänta på att situationen
ska förändras? Vi ser inga förslag från näringsminis-
tern.
Anf. 79 HARALD NORDLUND (Fp)
Fru talman! Utländska företag och investerare in-
vesterar ungefär 225 miljarder i Sverige per år. Det
gör de därför att Sverige har ett bra företagsklimat.
Jag tycker att det är ett väldigt bra mått på detta.
Vi har gjort en hel del för små och medelstora fö-
retag. Tiden förbjuder mig att ta upp det nu. Vi kom-
mer också att göra en hel del på det området när det
gäller regelförenklingar etc. Det kommer vi att lägga
förslag om så småningom.
Upphandlingskrav
Anf. 79 ÅKE SANDSTRÖM (C)
Fru talman! Utländska företag och investerare in-
vesterar ungefär 225 miljarder i Sverige per år. Det
gör de därför att Sverige har ett bra företagsklimat.
Jag tycker att det är ett väldigt bra mått på detta.
Vi har gjort en hel del för små och medelstora fö-
retag. Tiden förbjuder mig att ta upp det nu. Vi kom-
mer också att göra en hel del på det området när det
gäller regelförenklingar etc. Det kommer vi att lägga
förslag om så småningom.
Upphandlingskrav
Anf. 81 HARALD NORDLUND (Fp)
Fru talman! Nuvarande upphandlingslagstiftning
ger staten och statliga myndigheter stora möjligheter
att ställa krav vid upphandlingen. Så sker också re-
gelmässigt. Vi har dessutom ett omfattande arbete i
gång i en särskild upphandlingskommitté som för
närvarande ser över lagstiftningen. Jag förutser att när
den kommittén inom kort kommer med sina förslag
kommer vi att få en intressant diskussion om hur vi
ytterligare kan skärpa reglerna och villkoren kring
upphandlingen.
Det är också riktigt, som frågeställaren säger, att
det oerhört stora antal miljarder kronor som vi använ-
der för statlig upphandling kan användas på ett sätt
som t.ex. främjar miljöintressen och andra viktiga
intressen.
Anf. 82 GUDRUN LINDVALL (Mp)
Fru talman! Det är sant att det pågår en mängd ar-
beten på det här området. Men problemet är att Sveri-
ge och Finansdepartementet måste lämna svar till
kommissionen redan i februari. I utkastet till tolk-
ningsmeddelande står det t.ex. att krav på grön el inte
får ställas, och då kan man ju fundera. Det här är
självklart någonting som vi tycker borde vara möjligt.
En annan sak som absolut borde vara möjlig är att
en kommun kan ställa krav när det gäller hur livsme-
del har producerats, exempelvis ställa som villkor att
djuren inte har fått lida under uppfödning, transporter
och slakt. Sådana saker måste framföras till EU. Jag
undrar: Hur kommer departementet att göra?
Anf. 83 ÅKE SANDSTRÖM (C)
Fru talman! Att Finansdepartementet och rege-
ringen ska lämna svar i olika sammanhang till Euro-
peiska unionen när det gäller dess arbete ser jag inte
som något problem. Det är snarast en möjlighet att
beskriva den ambitiösa lagstiftning och de ambitioner
vi har på området. När det gäller den här typen av
upphandlingskriterier handlar det ofta om målkon-
flikter mellan olika saker och ting, och vi är oerhört
intresserade av att få till stånd en diskussion om hur
man kan lösa sådana målkonflikter. Då måste natur-
ligtvis våra oerhört höga ambitioner när det gäller
miljölagstiftning, energilagstiftning och annat stå i
förgrunden.
Arbetslösheten bland invandrare
Anf. 84 GUDRUN LINDVALL (Mp)
Fru talman! Min fråga vänder sig till näringsmi-
nistern.
Vi hade en debatt för en tid sedan där vi diskute-
rade bekämpningen av arbetslöshet. Vi var då helt
överens om att invandrargrupper som har egna initia-
tiv och egna förslag ska få möjlighet att pröva dessa.
Men sedan har ingenting inträffat på området. Jag har
väldigt många kontakter med folk i arbetslöshetsmas-
san, och vad jag vet finns det inga direkta praktiska
kontakter mellan arbetsförmedlingar, länsarbets-
nämnder, olika kommunala projekt etc. och invand-
rargrupper. Jag vill veta om näringsministern har
praktiska idéer om hur den här bristen på kommuni-
kation kan åtgärdas.
Anf. 85 ÅKE SANDSTRÖM (C)
Fru talman! Det görs väldigt mycket för invandra-
re när det gäller arbetslösheten. Jag vill börja med att
säga det. Ett av de bättre exemplen är IFS, Internatio-
nella Företagarföreningen i Sverige, som får väldigt
mycket pengar från regeringen. Det är det bästa ex-
emplet jag har sett. Många invandrare startar egna
företag med utgångspunkt i sin egen erfarenhet och
kompetens. Det är en oerhörd expansion i detta.
Det andra jag vill säga är att vi har flest invandra-
re i storstadsområdena, och det satsas ungefär 3 mil-
jarder kronor i storstadssatsningarna. Mycket av de
åtgärderna går till invandrare.
Slutligen vill jag säga att när vi tittar på arbetslös-
heten generellt kan vi konstatera, och det är glädjan-
de, att invandrarna procentuellt sett minskar sin ar-
betslöshet snabbare än genomsnittet i landet. Det är
roligt att konstatera.
Anf. 86 GUDRUN LINDVALL (Mp)
Fru talman! Jag tackar för svaret. Men just när det
gäller de här frågorna finns det fortfarande väldigt
mycket att diskutera. Vi har t.ex. ett område, in-
satsområde 4, inom arbetet med stöd från Europeiska
socialfonden, som är ägnat åt civilsamhället och små
organisationer. I Stockholm får man 3 miljoner om
året. Det är oerhört lite pengar jämfört med de hund-
ratals miljoner som går till storstadssatsningen och de
miljarder som går till AMS. Jag skulle gärna vilja
veta varför de här organisationerna i det civila sam-
hället får så lite ekonomi för sina egna projekt?
Anf. 88 GUDRUN LINDVALL (Mp)
Fru talman! Jag skulle vilja fråga finansminister
Bosse Ringholm om den s.k. begränsningsregeln för
fastighetsskatt.
I en debatt här i kammaren den 21 november förra
året sade finansministern att en begränsningsregel var
under utarbetande i departementet och skulle komma
att föreläggas riksdagen under våren. Det som Fastig-
hetsskattekommittén inte hade klarat på två år hoppa-
des regeringen klara av samtidigt som man var ordfö-
rande i EU.
Jag uttryckte vid samma tillfälle oro över att riks-
dagen fattade ett beslut om en upptining av taxerings-
värdena med kraftiga skattehöjningar som följd utan
att samtidigt ha något konkret förslag om en begräns-
ning av fastighetsskatten. Tyvärr har mina farhågor
besannats. När vi i tisdags i skatteutskottet fick vår
ärendeplan föredragen fanns inget förslag om en s.k.
begränsningsregel med.
Fru talman! Min fråga till finansministern blir där-
för om och när ett förslag kan väntas och vilka besked
ministern har att ge alla de småhusägare som i dag är
oroliga för sin boendeekonomi.
Anf. 89 HARALD NORDLUND (Fp)
Fru talman! Först vill jag gärna säga att Fastig-
hetsbeskattningskommittén gjorde ett utomordentligt
bra jobb och lade förra våren fram ett förslag som
ligger till grund för det arbete som nu pågår i Finans-
departementet.
Vi har ambitionen att inom kort kunna presentera
ett förslag som handlar just om en begränsningsregel
som gör att vanliga fastighetsägare, vanliga småhus-
ägare, maximalt behöver betala 6 % av sin inkomst i
fastighetsskatt. Det är det förslag som regeringen hela
tiden har talat om. Vi har ambitionen att det ska kun-
na gälla från den 1 januari i år, eftersom man kan
införa en sådan här regel retroaktivt. På den punkten
kan jag alltså ge ett mycket tydligt besked.
Anf. 90 GUDRUN LINDVALL (Mp)
Fru talman! Jag får tacka för svaret men samtidigt
uttrycka en viss besvikelse. Finansministern säger att
han har en ambition att inom kort presentera ett för-
slag. Om det nu är så att det är 6 % som gäller blir
min följdfråga varför ett förslag inte kan presenteras
nu i vår.
Orimligheten i att inte ha alla bitar på plats när
man genomför förändringar som påverkar så många
så tydligt står i tydlig dager när nu alla fastighetsäga-
re i vår ska skattedeklarera. De kommer då inte att
kunna räkna ut sin fastighetsskatt. Man kommer alltså
inte att veta vilka kostnader man har för sitt boende.
En regel kan man måhända införa retroaktivt, men
boendekostnaderna är svåra att påverka retroaktivt.
Min följdfråga blir alltså varför man inte redan nu
kan presentera ett förslag så att alla fastighetsägare
kan få besked i god tid innan det blir deklarations-
dags.
Anf. 91 CARL G NILSSON (M)
Fru talman! Helena Höij konstaterade i sin förra
fråga att det var ett komplicerat område och att Fas-
tighetsskattekommittén hade behövt två år på sig för
att diskutera bl.a. det här problemet. Då tycker jag
kanske att det är ganska rimligt att regeringen i varje
fall får några månader på sig att bearbeta detta och
lägga fram ett sådant förslag.
Det här är komplicerat, eftersom det är ett delvis
nytt inslag i vårt skattesystem. Vi är dock helt överty-
gade om att det förslag som vi inom kort lägger fram
också uppfyller de krav som vi hela tiden har ställt på
att skydda låginkomsttagare, inte minst pensionärer,
från stora höjningar av fastighetsskatten genom be-
gränsningsregeln om att maximalt betala 6 % av in-
komsten i fastighetsskatt.
Mänskliga rättigheter i Turkiet
Anf. 92 GUDRUN LINDVALL (Mp)
Fru talman! Jag har en fråga till utrikesministern.
Vi diskuterade tidigare bristen på mänskliga rät-
tigheter i Turkiet och det på många sätt dubbla age-
randet från Turkiets sida för att förespegla att stora
förändringar är på gång samtidigt som verkligheten
just nu verkar gå åt motsatt håll, särskilt när det gäller
MR-organisationernas möjligheter att arbeta. Jag
skulle vilja ta upp en fråga som jag inte berörde i den
debatten.
Turkiet är ju en viktig Natomedlem på grund av
det geografiska läget. Det kommer signaler om att
Turkiet skulle använda Natomedlemskapet som nå-
gon sorts bräckjärn när det gäller dess deltagandet i
EU:s krishantering, liksom inför kraven från EU att
uppfylla Köpenhamnskriterierna för mänskliga rättig-
heter. De har ju en maktposition där.
Jag skulle vilja veta hur det ser ut med detta och
hur regeringen avser att agera i den frågan. Det får
inte bli så att man kan idka utpressning mot EU.
Anf. 93 CARL G NILSSON (M)
Fru talman! Det här är två olika debatter, som Ma-
rianne Andersson också säger. Den ena handlar om
att Turkiet, som vill bli medlem i EU, för att ens få
börja förhandla om sitt medlemskap måste uppfylla
det som kallas Köpenhamnskriterierna, kraven på
politiska och mänskliga rättigheter samt demokrati.
Det måste Turkiet göra. De förhandlingarna pågår
hela tiden. Den diskussonen driver bl.a. Sverige, nu
som EU-ordförande, med Turkiet.
Den andra frågan handlar om EU:s s.k. krishante-
ring, när vi ska sätta in gemensamma fredsbevarande
styrkor, när vi ska kunna agera civilt eller militärt för
att hjälpa till. I sådana aktioner ska Turkiet som Na-
tomedlem ibland också vara med. Det ser vi t.ex. i
Kosovo, där EU-länder, USA och bl.a. Turkiet agerar
gemensamt under FN-mandat, under Natoflagg.
I de sammanhangen har Turkiet krävt att man ska
få ett större inflytande på EU:s krishantering. EU har
sagt: Vi samarbetar gärna med Turkiet, men det går
en gräns vid inflytandet. Det kan bara EU:s medlem-
mar ha.
Anf. 94 GUDRUN LINDVALL (Mp)
Fru talman! Det är som sagt två debatter, och det
var inte riktigt svar på min fråga.
Farhågorna kan vara att EU på något vis påverkas
av Turkiet som har den här nyckelpositionen. Jag
förstår att Sverige inte avser att över huvud taget ge
efter för sådana påtryckningar, men jag skulle kunna
tänka mig att det kan finnas andra länder ute i Europa
som har en något mjukare syn på Turkiet. Jag hoppas
att Sverige i så fall står emot mycket starkt.
Det är viktigt att man inte kan idka utpressning
när det gäller mänskliga rättigheter. Det är det som
kommer absolut först. Jag vet att vi är överens om
det, men det är viktigt att vi också agerar hårt i den
frågan.
Anf. 95 ALF ERIKSSON (S)
Fru talman! Jag skulle vilja säga att det inte bara
är Sverige som säger att det är omöjligt att blanda
ihop de här två debatterna. Det är omöjligt för Turkiet
att så att säga få rabatt när det gäller mänskliga rättig-
heter därför att man bidrar till krishanteringen. Det är
samma uppfattning i alla EU-länder.
Nedsättning av sociala avgifter
Anf. 96 CARL G NILSSON (M)
Fru talman! Frågan är mest riktad till Ulrica Mes-
sing, men eftersom den berör Björn Rosengren också
får ni själva avgöra vem som ska svara.
Det gäller nedsättningen av de sociala avgifterna i
Norrlands inland, en lång och segdragen diskussion,
utan svar, tyvärr. Skatteupproret i Tornedalen är bara
ett exempel, som Björn Rosengren väl känner.
Vid en uppvaktning i april föregående år sade Ro-
sengren: Skulle EU fatta beslut om att vi får fortsätta
med den reducerade arbetsgivaravgiften kommer vi
självfallet att skaffa fram de pengar som behövs.
Jag har i dag fått ett brev från kommissionen, där
man något överraskande säger att den svenska rege-
ringen för det första faktiskt aldrig har ansökt om att
få någon nedsättning av sociala avgifter annat än för
ett mycket begränsat antal tjänster.
För det andra sägs det att man kan lämna trans-
portbidrag till tillverkningsindustrin.
För det tredje säger man att det inte är något hin-
der för den svenska regeringen att fortsätta med ned-
satta sociala avgifter i mindre skala om det finns en
särskild regel.
Jag vill få en kommentar till dels uttalandena, dels
kommissionens besked.
Anf. 97 ALF ERIKSSON (S)
Fru talman! Det brev från kommissionen som Åke
Sandström refererar till känner jag inte till. Däremot
känner jag till de diskussioner som jag själv har fört
med kommissionär Monti och representanter för
kommissionen och dem kan jag gärna återberätta.
När jag tog över ansvaret för frågorna i oktober
var vi i ett läge där regeringen hade fryst bidragen till
de företag i vårt land som redan tidigare hade haft en
nedsättning av de sociala avgifterna. Det var en del
tjänsteföretag i framför allt Norrlands inland. Vi hade
fryst dem just därför att kommissionen tittade över
avgifterna. De var kritiska till det systemet och me-
nade att det inte var riktigt ur ett konkurrensperspek-
tiv.
Nu har kommissionen lämnat ett besked till oss.
Jag var själv nere före jul och träffade kommissionär
Monti. Då underströk jag att det var viktigt för Sveri-
ge, både för regeringen och riksdagen, men framför
allt för alla de företagare som hade haft stödet att få
ett klart och tydligt besked. Det fick vi strax innan jul
från kommissionär Monti. Han slog fast att kommis-
sionen inte accepterade det system för nedsättning av
sociala avgifter som vi tidigare hade haft.
Anf. 98 CARL G NILSSON (M)
Fru talman! Då står uppgift mot uppgift. I brevet
står att den svenska regeringen för det första inte har
gjort någon framställan om nedsättning för tillver-
kande företag, utan för en liten grupp av tjänsteföre-
tag.
För det andra är det inget hinder att man tillåter
nedsatta sociala avgifter upp till minimigränsen, alltså
100 000 ecu på en treårsperiod. Det är märkligt att vi
får motstridiga uppgifter på den här punkten.
Anf. 99 ALF ERIKSSON (S)
Fru talman! Jag är övertygad om att alla de repre-
sentanter från de företag som har haft nedsättningen
här i Sverige delar min uppfattning när jag säger att
det är just nedsättningen som kommissionen har
granskat och varit kritisk mot. Jag tror inte att det
finns något tvivel om att det är just nedsättningen av
sociala avgifter som man har varit emot.
Nu finns det andra sätt. Man kan titta på olika
former av stöd, just därför att vi har avsatt pengarna
för förra året, 200 miljoner. Vi har avsatt beloppet i
årets budget, 200 miljoner. Vi har en vilja att diskute-
ra med de företag som har haft nedsättningen om hur
de nu önskar att vi gemensamt ska agera. Därför har
jag bjudit in representanter för de företagen till Nä-
ringsdepartementet den 13 februari. Då får vi gemen-
samt diskutera hur vi, mot bakgrund av de beslut som
regeringen har fått från kommissionen, vill gå vidare
med de pengar som har funnits budgeterade och de
nya villkor som vi nu ser gäller.
Sveriges energifrågor i EU
Anf. 100 ÅKE SANDSTRÖM (C)
Fru talman! Ministerråden är bland de viktigaste
mötena i EU för att kunna driva svenska politiska
intressen. Avsikten är just att det är ministrarna som
ska mötas.
När det gäller energifrågor har det sedan förra
valet varit fyra ministerråd. Inte vid något enda av
dessa ministerråd har Sverige representerats på mi-
nisternivå, enligt de uppgifter jag har fått. Jag vill
därför fråga näringsministern hur han i fortsättningen
tänker bevaka och driva Sveriges energipolitiska
intressen i EU.
Anf. 101 ALF ERIKSSON (S)
Fru talman! Vi har gjort den uppdelningen inom
regeringen att energifrågorna hanteras av statssekrete-
rare Lars Rekke. Det är inte ovanligt att man gör så i
EU-sammanhang, inte minst när det gäller detta råd.
Jag vill också säga att jag nu är ordförande i
Transportrådet och i Telekområdet, som numera är ett
sammanslaget råd. Det innebär att jag hanterar både
transportfrågor och telekomfrågor. Under ordföran-
deåret har vi gjort så att Lars Rekke hanterar ener-
gifrågorna. Det gör han på ett utomordentligt bra sätt.
Anf. 102 ÅKE SANDSTRÖM (C)
Fru talman! Jag tvivlar inte ett ögonblick på att
det är bättre för Sverige att Lars Rekke representerar
Sverige i det ministerråd som hanterar energifrågor.
Men jag tror att det är beklagligt att det inte är på
ministernivå som våra intressen drivs. Det finns ett
antal viktiga frågor när det gäller uppföljningen av
elavreglering, gasavreglering och direktivet för för-
nybar el.
Jag vill därför fråga: Kommer Björn Rosengren
att fortsätta att prioritera bort energiråden inom EU
även efter ordförandeskapsperioden?
Anf. 103 ALF ERIKSSON (S)
Fru talman! Det får vi se då. Normalt är det så att
jag är ordförande i rådet för arbetsmarknad och soci-
ala frågor. Vi har ändrat detta för att få högsta möjli-
ga effektivitet under de sex månaderna. Vad det blir
för fördelning efteråt får vi återkomma till.
Som energiminister följer jag frågorna väldigt no-
ga, även när det gäller den utveckling som sker inom
EU. Det gör jag tillsammans med statssekreterare
Lars Rekke. Detta sköts på ett utomordentligt bra sätt.
Sveriges export av kalvar
Anf. 104 HARALD NORDLUND (Fp)
Fru talman! Jag har en fråga till jordbruksminister
Margareta Winberg.
Djurskyddsfrågorna och djurhanteringen har ju
hamnat i fokus. Det är bra. Sverige måste sopa rent
framför egen dörr. Därför har jag en fråga som rör
Sveriges export av tusentals kalvar till bl.a. Holland
och övriga EU-länder. Hur tänker jordbruksministern
agera för att vi ska få ett slut på det som jag tycker är
djurplågeri?
Anf. 105 ALF ERIKSSON (S)
Fru talman! Jag kan delvis dela Anne Ludvigssons
syn på detta. Det handlar om kalvar som är två veckor
gamla. Naveln är läkt vid två veckors ålder. Då är det
enligt EU:s nuvarande regelverk tillåtet att exportera
dem. Då anses de vara så stora att de kan åka till
andra länder. Det görs framför allt från södra Sverige
till Holland. Det beror på att svenska folket uppen-
barligen inte är så förtjust i kalvkött som man är på
andra håll i världen. Då blir det lönsamt att exportera
små kalvar, som sedan växer upp och slaktas.
Jag har tidigare lovat riksdagen att se över detta.
Jag ska se om det går att ändra EU:s regelverk så att
det går att säga att två veckor är för ungt, att de ska
vara äldre när de ska exporteras.
Vi tänker också inleda ett arbete i den svenska re-
geringen, som innebär att vi ska se vilka incitament
som finns för att exportera djur över huvud taget, om
det går att få till en ordning där djuren slaktas närma-
re uppfödningsplatsen. Det arbetet ska vi precis nu
inleda.
Anf. 106 HARALD NORDLUND (Fp)
Fru talman! Jag tackar jordbruksministern för sva-
ret. Det låter ändå ganska optimistiskt.
Jag menar också att det naturligtvis vore bättre om
kalvarna kunde konsumeras i Sverige och att våra
svenska jordbrukare skulle kunna få avsättning här.
Som det nu ser ut kanske det blir en helt motsatt situ-
ation, dvs. att färre människor kommer att vilja äta
kött. Jag tänker också på ungdomarna. De vill kanske
inte äta kött i framtiden. Det är viktigt att vi driver
frågan klart och tydligt, så att vi alla kan konsumera
kött med gott samvete.
Anf. 107 ALF ERIKSSON (S)
Fru talman! Det Anne Ludvigsson nu tar upp är en
lite större debatt, nämligen den om våra matvanor nu
och i framtiden. Det är svårt att sia någonting om det,
möjligen kan man tro att i framtiden kommer inte
bara unga utan alla människor kanske att äta lite
mindre kött än i dag. Det får vi se. I så fall måste vi
också få ned vår produktion. Det är inte meningsfullt
som det ser ut just nu att ha en produktion av kött
utan att det finns någon avsättning för den. I Tyskland
har konsumtionen gått ned med nästan 80 %. Då får
köttet lagras eller djuren brännas upp. Det är inte
etiskt försvarbart att göra det.
När det gäller kalvexporten har näringen gått in
med 5 miljoner kronor för att stötta jordbrukarna på
gårdarna, för att de den vägen ska finna det lönsamt
att behålla kalvarna längre i Sverige.
Förhållandena i Turkiets fängelser
Anf. 108 INGER STRÖMBOM (Kd)
Fru talman! Jag har en fråga till utrikesministern
om Turkiet och de mänskliga rättigheterna.
Just nu pågår en omfattande hungerstrejk och
dödsfasta i ett antal fängelser. Det sker i protest mot
fängelseförhållandena. Det handlar om politiska
fångar, och det handlar i huvudsak om kurdiska kvin-
nor och män.
Den 19-23 december stormades 20 fängelser av
de turkiska säkerhetsstyrkorna. Resultatet av detta var
32 döda och ca 140 skadade. Så sent som i går fick
jag reda på att de hungerstrejkande uppgår till 2 000,
och 300 av dem är dödsfastare.
Vad tänker ministern ta för initiativ i samtalen
med Turkiet, just med anledning av ordförandeskapet
och med anledning av att Turkiet är kandidatland?
Anf. 109 ALF ERIKSSON (S)
Fru talman! EU har redan tagit upp situationen i
de turkiska fängelserna. Dels gäller det den akuta
situationen med anledning av det vi nu har sett i de
turkiska fängelserna, dels är det det långsiktiga arbe-
tet med Turkiet för att Turkiet bättre ska motsvara
våra krav på mänskliga rättigheter. Där har vi i det
långsiktiga samarbetet med Turkiet tagit upp just de
usla fängelseförhållandena och vikten av att Turkiet
förbättrar förhållandena i fängelserna i det s.k. part-
nerskap som EU nu föreslår Turkiet.
Vi räknar med att få ett svar av Turkiet där Turki-
et också svarar på vilka åtgärder man avser att vidta
för att förbättra förhållandena i fängelserna och när
man avser att förbättra förhållandena i fängelserna.
Anf. 110 INGER STRÖMBOM (Kd)
Fru talman! Då skulle jag vilja fråga utrikesmi-
nistern om ministern är beredd att kräva t.ex. en obe-
roende kommission när det gäller förhållandena och
händelsen med stormningen av fängelserna, så att de
ansvariga kan ställas inför rätta. Dialogen mellan de
politiska fångarna och myndigheterna måste åter-
upptas. Är ministern beredd att föra fram de kraven?
Anf. 111 ALF ERIKSSON (S)
Fru talman! Såvitt jag känner till finns det i dag
representanter från både Europarådet och Europapar-
lamentet som tittar på förhållandena i de turkiska
fängelserna. Det är också en fråga som vi naturligtvis
fortsätter att följa och där våra olika EU-ambassader
också väldigt noga följer utvecklingen. I det ingår
också att de måste ha en dialog med de politiskt op-
positionella för att tillsammans med dem diskutera
hur man kan förbättra förhållandena i fängelserna. Vi
ser det som att både göra någonting åt den akuta situ-
ationen men också att på längre sikt få mer respekt-
abla förhållanden i fängelserna som uppfyller de
internationella krav och rekommendationer som
finns.
Min bok 2001
Anf. 112 GUDRUN LINDVALL (Mp)
Fru talman! Min bok 2001 ska öka ungas intresse
för EU. "Enkelt, lättfattligt och användbart om EU -
nu presenteras elevkalendern 'Min bok 2001' för
svenska ungdomar." Så står det i ett pressmeddelande
från Skolverket.
Ungdomar som vill ha ett exemplar av Min bok
2001 kan få den på flera sätt. Landets skolor har er-
bjudits att köpa boken till ett subventionerat pris. På
arbetsförmedlingar finns boken tillgänglig för unga
arbetslösa.
Ursprunglig initiativtagare till Min bok 2001 är en
ideell organisation med säte i Bryssel, som bl.a. ska
bidra till att stärka en gemensam europeisk identitet.
Min fråga får riktas till statsrådet Winberg. Hur
ser statsrådet på myndigheters, t.ex. Skolverkets, sätt
att medverka i alster som Min bok 2001?
Anf. 113 CARL G NILSSON (M)
Fru talman! Den frågan borde riktas till statsrådet
Wärnersson. Men hon är inte här. Jag skulle föreslå
att Lennart Gustavsson antingen skriver en skriftlig
fråga eller tar upp den när hon är här på en fråge-
stund.
Eftersom jag inte har läst Min bok 2001 har jag
lite svårt att ha några synpunkter på den. Det gäller
även det principiella. Jag vet inte vilka diskussioner
som har varit mellan författarna av boken och i det
här fallet Skolverket. Jag har svårt att ge något bra
svar.
Anf. 114 ÅKE SANDSTRÖM (C)
Fru talman! Statsrådet har ju en viss kännedom
om hur arbetsmarknadspolitik fungerar. AMS har
köpt in Min bok 2001 till landets arbetsförmedlingar,
eftersom de har bedömt boken som pedagogisk och
användbar. Boken ska distribueras till arbetslösa
ungdomar.
Av boken framgår under kapitlet Ett Europa, en
valuta inte alls någon diskussion om EMU:s betydel-
se för den ekonomiska politiken. Det viktiga med
euron är att man ska veta vad ett frimärke kostar i
euro.
Det finns en mycket bra beskrivning av länkar till
olika organisationer. Bland de politiska partierna
finns Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna,
Miljöpartiet de gröna, Moderaterna och Socialdemo-
kraterna. Jag finner inte Vänsterpartiet på den här
listan över länkar.
Min fråga till statsrådet blir då, kanske mot bak-
grund av den debatt om betyg som vi nu för: Vilket
betyg eller skriftligt omdöme skulle statsrådet Win-
berg vilja ge Skolverket i fråga om detta agerande?
Anf. 115 HARALD NORDLUND (Fp)
Fru talman! Visserligen är jag lärare till profes-
sionen, men det var drygt 20 år sedan jag var i skolan
senast. Det har hänt mycket i betygsvärlden sedan
dess, och jag tror inte att jag är rätt person att avge
den typen av omdömen - särskilt inte när jag inte har
läst boken. Jag avstår nog från det.
Tågtrafiken i Mälardalen
Beslut, Genomförd
Beslut: 2001-01-31
Protokoll med beslut
- 2001-01-31Protokoll 2000/01:58