Skydd av hotade arter samt aktionsplaner för biologisk mångfald
Betänkande 1996/97:JoU15
Jordbruksutskottets betänkande
1996/97:JOU15
Skydd av hotade arter samt aktionsplaner för biologisk mångfald
Innehåll
1996/97 JoU15
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 1996/97:75 Skydd av hotade arter samt aktionsplaner för biologisk mångfald jämte fyra följdmotioner med 38 yrkanden och 22 motioner från allmänna motionstiden 1996 med 65 yrkanden. Utskottets ställningstagande innebär bl.a. att Kustbevakningen får polisiära befogenheter även i sin verksamhet för att förhindra brott beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter. Tillsyns-, ansvars- och förverkandebestämmelserna i lagen om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter utvidgas till att innefatta även motsvarande bestämmelser i EU:s nya CITES-förordning. Arbetet med biologisk mångfald kommer att successivt utvidgas till att omfatta fler sektorer och sektorsmyndigheter. En nationell inventering av sjöar och vattendrag skall genomföras och en rödlista över livsmiljöer skall upprättas. I den svenska biståndsverksamheten i Östeuropa kommer ökad vikt att läggas vid aspekter om biologisk mångfald. Utskottet tillstyrker lagförslagen och ansluter sig till regeringens överväganden. Samtliga motioner avstyrks, bl.a. med hänvisning till pågående arbete med olika frågor och till en aviserad proposition om miljöbalk. Till betänkandet fogas 20 reservationer och 11 särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen (Miljödepartementet) föreslår i proposition 1996/97:75 att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822), 2. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988), 3. lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144), 4. lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149), 5. lag om ändring i lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning, 6. lag om ändring i jaktlagen (1987:259) och 7. lag om ändring i lagen (1994:1818) om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter.
Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås vissa ändringar i lagen (1994:1818) om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter. Förslaget innebär att lagens bestämmelser om tillsyn, straff och förverkande även blir tillämpliga vid genomförandet av EU:s nya förordning om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem. Vidare föreslås att lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning ändras så att Kustbevakningen får polisiära befogenheter när myndigheten bedriver verksamhet för att bekämpa brott mot författningar som gäller åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter. Vidare föreslås i propositionen vissa ändringar i naturvårdslagen (1964:822), fastighetsbildningslagen (1970:988), ledningsrättslagen (1973: 1144), anläggningslagen (1973:1149) och jaktlagen (1987:259). Dessa ändringsförslag är ett led i genomförandet i Sverige av bestämmelser om artskydd och områdesskydd i EU:s naturvårdsrättsakter. I propositionen föreslås vidare en ändring i lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning av innebörd att lagens tillämpning även skall omfatta brott mot lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon. Lagrådet har avgett yttrande över förslagen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997. I propositionen redovisas även regeringens ställningstaganden till de åtgärder och åtgärdsförslag som Naturvårdsverket och Boverket presenterat i sina aktionsplaner för att bevara den biologiska mångfalden och hållbart nyttja biologiska resurser. Nya åtgärder skall genomföras. En nationell inventering av sjöar och vattendrag skall utföras. Arbetet med s.k. rödlistor utvidgas till att också omfatta livsmiljöer. Arbetet med att upprätta och fastställa rödlistor för hotade arter fortsätter. Inventeringar av hotade arter prioriteras. Riskbedömningar om införsel och spridning av främmande arter och genetiskt material skall utredas. Ett program för den genetiska variationens betydelse för vissa arter som är av särskilt intresse från nyttjande- eller bevarandesynpunkt skall upprättas. Underlag till en sammanhållen rovdjurspolitik skall utarbetas. Informations- och utbildningsinsatser om biologisk mångfald och hållbart nyttjande görs med tonvikt på olika frivilligorganisationers medverkan. Myndigheterna inom energi- och trafiksektorerna skall i ökad utsträckning beakta den biologiska mångfalden vid planering och genomförande av sin verksamhet. Naturvårdslagens förbud mot markavvattning utökas att gälla i ytterligare områden i Götaland. Naturvårdsverkets arbete som central tillsynsmyndighet för tillämpningen av lagen (1994:1818) om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter och annan artskyddslagstiftning intensifieras. Lagförslagen fogas som bilaga till detta betänkande.
Motionerna
Motioner med anledning av propositionen 1996/97:Jo22 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utvärdering av de naturvårdande ersättningarna inom jordbrukslandskapet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en redovisning av Jordbruksverkets informationskampanj om den biologiska mångfalden i jordbruket, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevarandefrågor i skogsbruket, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kalkning av sjöar och vattendrag, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fisket i Östersjön och Västerhavet, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om naturvårdskriterier för projekt där Sida är engagerat. 1996/97:Jo23 av Maggi Mikaelsson och Hanna Zetterberg (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade resurser till Naturvårdsverket, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Tullverket skall ges samma polisiära befogenheter som Kustbevakningen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sektorsansvaret för den biologiska mångfalden inom försvaret och utbildningssektorn bör förtydligas och preciseras, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inom jordbruket införa ett miljömål som jämställs med produktionsmålet, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om våtmarker, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett marint reservat för tumlare i Östersjön, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade anslag till kalkning, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot utsättande av genetiskt förändrade organismer i naturen, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen skall redovisa åtgärder för att säkerställa livskraftiga populationer av röding och öring i fjällområdena, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisning av hur nybyggarnas rättigheter till jakt och fiske hanterats, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunsektorns behov av ekonomiska resurser och utbildningsinsatser för att kunna bidra till förverkligandet av miljömålen, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en strategi för hur den biologiska mångfalden och den baltiska kulturmiljön kan bli en del av ett nordiskt kulturmiljöarv för framtiden. 1996/97:Jo24 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mål för bevarande av biologisk mångfald, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar av regelverket kring miljöstödsprogrammet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överläggningar med EU för att åstadkomma mer flexibla tidsramar vad gäller beslutsperioder för vissa miljöstödsåtaganden, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om långsiktig finansiering av kalkningsverksamheten, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om genmodifierade jordbruksgrödor, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till en sammanhållen rovdjurspolitik. 1996/97:Jo25 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen avslår lagförslaget såvitt avser sista stycket i 19 c § i förslaget till lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822), 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Tullen bör ges samma befogenhet som Kustbevakningen beträffande bekämpning av brott mot CITES-förordningen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den nya förordningen som behövs för att kontrollen av handeln med hotade arter skall bli effektiv skyndsamt skall remissbehandlas för att kunna beslutas och träda i kraft samtidigt som föreslagen lagändring, dvs. den 1 juli 1997, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör utreda det förhållandet att många fågelarter knutna till jordbrukslandskapet gått tillbaka kraftigt, klarlägga anledningar och föreslå åtgärder och presentera dessa då regeringen återkommer till riksdagen med anledning av Jordbruksverkets aktionsplan för biologisk mångfald, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att problem och åtgärder rörande marker som tidigare erhållit NOLA- stöd bör belysas och åtgärder föreslås då regeringen återkommer med åtgärder föranledda av Jordbruksverkets aktionsplan, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att jaktfrågor skall flyttas från Jordbruksdepartementet till Miljödepartementet, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en översyn bör ske utifrån Naturvårdsverkets miljökvalitetsmål för jakten och att de arter för vilka jakten inte kan motiveras utifrån målet avförs ur jaktbestämmelserna, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en översyn och förändring bör ske av jakten så att jakt inte får äga rum under häckningstid och att jaktförordningen revideras utifrån detta, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en översyn och förändring bör ske av skyddsjakten i landet så att denna genomsyras av krav att skyddsjakt bara kommer i fråga om skador inte kan motverkas på annat tillfredsställande sätt i enlighet med den nya lydelsen av 5 § jaktlagen och i enlighet med gällande EU-direktiv och att jaktförordningen ändras utifrån detta, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett tillfälligt moratorium för avverkning av urskog, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att myrskyddsplanen bör kompletteras och att medel bör anslås i kommande budgetproposition så att den kan genomföras, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ingen ytterligare utbyggnad av vattenkraft skall ske i Sverige utan att de rinnande vattendrag, oavsett storlek, som finns kvar skall bevaras, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda hotet mot lövskogar och föreslå åtgärder så att hotet mot de lövskogsberoende arterna minimeras, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör ta fram en plan för sanering av miljöskadade områden med kostnader och tidsangivelse när sanering kan ske.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1996 1996/97:Jo304 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att naturvårdslagstiftningen skall tillämpas så att inga skyddsvärda områden faller utanför på grund av sin storlek, 30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att möjligheter att skydda särskilt värdefulla delar av en större nyckelbiotop bör utredas, 31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av skyddsföreskrifterna för samtliga naturreservat. 1996/97:Jo701 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om oljeutsläpp till havs. 1996/97:Jo720 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tydligare restriktivitet i dispensgivning från strandskyddsreglerna. 1996/97:Jo722 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder mot oljeutsläpp i enlighet med vad som anförts i motionen, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inventering av frivilliga avsättningar av mark för naturvårdsändamål. 1996/97:Jo726 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att en bestämmelse skall föras in i vattenlagen (1983:291) med följande lydelse: Den som begått ett brott mot denna lag döms vid svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken inte är tillämplig. Har brottet förövats i Sveriges ekonomiska zon, får åtal väckas vid den tingsrätt vars domkrets är närmast den plats där brottet förövades, 2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, hos regeringen begär förslag till sådan ändring i vattenlagen (1983:291) som löser det straffrättsliga problem som uppkommit på grund av konventionsåtaganden, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kravet på uppsåtligt handlande skall ändras vid brott mot vattenföroreningslagen så att det räcker att visa att oljeutsläpp har skett, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen skall se över ansvarsbestämmelserna vad gäller brott mot 10 kap. vattenföroreningslagen, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen skall se över de bevissvårigheter som föreligger vid oljeutsläpp, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Kustbevakningen måste ges utökade befogenheter att tillgripa olika former av tvång mot utländska fartyg för att kunna säkra bevis. 1996/97:Jo727 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överläggningar angående gemensam finansiering av markinköp för naturvårdsändamål. 1996/97:Jo731 av Urban Ahlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpta straff för illegal handel med utrotningshotade djur och växter. 1996/97:Jo738 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i det internationella oljeskyddsarbetet verkar för att fjärrdetektion av olja skall upphöjas till att vara juridiskt bindande, 23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att utreda behovet av satellitbildsinformation för oljedetektion, 26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av inventeringsmetodiken för arter och listning av angelägna inventeringar i de svenska havsområdena, 27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Artdatabankens angelägna arbete med att ta fram rödlistor, 28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i internationella sammanhang bör vara drivande för att motverka introduktion av främmande arter, 29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av teknik och metoder för att hindra att organismer sprids via ballastvatten, 31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör ta initiativ till att inrätta en miljözon i Östersjön. 1996/97:Jo743 av Margareta Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenkling av rutinerna vid registrering av vattenområden i Natura 2000. 1996/97:Jo745 av Ragnhild Pohanka och Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att stärka de nordiska genbankernas verksamhet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att uppgiften att ansvara för och samordna alla former av bevarande som rör äldre grödor, ogräs och andra kulturväxter samt lantraser och andra djur som använts i det äldre hushållet bör samordnas hos en myndighet, 3. att riksdagen fördelar tillgängliga medel så att denna bevarandeuppgift rörande biologisk mångfald kan genomföras på ett tillfredsställande sätt. 1996/97:Jo746 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en tvärvetenskaplig utredning för att utröna försurningens effekter och kalkningens värde för flora och fauna samt de hälso- och socioekonomiska effekterna. 1996/97:Jo750 av Carina Hägg och Martin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att hela Jönköpings län skall omfattas av 19 § naturvårdsförordningen. 1996/97:Jo753 av Hanna Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär att Naturvårdsverket får i uppdrag att ta fram ett handlingsprogram för att motverka den mänskliga spridningen av främmande arter, 2. att riksdagen hos regeringen begär att Naturvårdsverket får i uppdrag att komma med förslag till hur Sverige bör agera i dessa frågor i internationella fora. 1996/97:Jo759 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minskat utrymme för dispenser från strandskyddet i tätbefolkade områden. 1996/97:Jo760 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att utreda behovet av satellitbildsinformation för oljedetektion, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i det internationella oljeskyddsarbetet bör verka för att fjärrdetektion av olja skall upphöjas till att vara juridiskt bindande, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att krav på dubbla skrov bör införas för fartyg som anlöper svenska hamnar, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av inventeringsmetodiken för arter och listning av angelägna inventeringar i de svenska havsområdena, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i internationella sammanhang bör vara drivande för att motverka introduktion av främmande arter, 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av teknik och metoder för att hindra att organismer sprids via ballastvatten. 1996/97:Jo777 av Lennart Fremling och Eva Flyborg (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av revidering av den svenska lagstiftningen inom ramen för gällande konvention, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att åstadkomma ett bättre skydd för den marina miljön genom att i praktiken effektivisera förfarandet från upptäckt av oljeutsläpp till dom. 1996/97:Jo779 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av Sveriges efterlevnad av Bernkonventionen, Bonnkonventionen, våtmarkskonventionen, fågelskyddsdirektivet och habitatdirektivet, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ur regeringens program för utveckling av ett ekologiskt hållbart samhälle anvisa en summa pengar till tätortsnära jord- och skogsbruk, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om strandskydd, 9. att riksdagen hos regeringen begär en utredning för att finna principer och metoder för hur en monetär värdering av biologisk mångfald kan tillämpas, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör ta lärdom av Finland i arbetet för att skydda hotade arter, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utarbeta en svensk naturreservatsstrategi, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att 5-procentsmålet måste bibehållas och ingå i utarbetandet av en naturreservatsstrategi, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införsel av främmande fiskarter/stammar, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilt skydd för viktiga lokaler för unika fiskstammar, 23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om marina reservat. 1996/97:Jo780 av Ulf Kero och Kristina Zakrisson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillämpningen av naturvårdslagens bestämmelse om strandskydd. 1996/97:Jo783 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevarandet av lantrasen svensk kullig boskap och att uppdrag ges till berörda verk och myndigheter för att fullfölja detta arbete. 1996/97:Jo785 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till artskyddslagstiftning med den inriktning som i motionen anförts. 1996/97:Jo790 av Kerstin Warnerbring och Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att minska oljeutsläpp i Östersjön. 1996/97:Jo797 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt internationellt arbete för att bevara biologisk mångfald, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att påskynda arbetet med konkreta riktlinjer för den biologiska mångfalden och att regeringen redan under 1997 återkommer till riksdagen med förslag till riktlinjer för hur stora arealer och vilken typ av skog som skall skyddas under de närmaste åren, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett ekologiskt lantbruk ökar den biologiska mångfalden, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av kontinuerlig bevarandeodling av kulturväxter, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om våra traditionella köksväxtsorter, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att komplettera planeringen av naturskyddet för våra våtmarker, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att påskynda arbetet med att bevara de objekt som upptas i myrskyddsplan för Sverige och att tillräckliga medel för detta avsätts, 9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana ändringar i naturvårdslagen och torvlagen att prövningen av energitorvärenden också sker enligt naturvårdslagen, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda om de skyddsinstitut som finns i naturvårdslagen är tillräckliga med hänsyn till de marina reservatens speciella karaktär, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handel med hotade arter, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om innehåll i kommande miljöbokslut vad avser redovisning av mål, åtgärder och biologisk mångfald, 15. att riksdagen hos regeringen begär komplettering av Sveriges bidrag till Natura 2000 med ytterligare områden för att fullt ut följa direktiven vad avser skydd av hotade arter och biotoper.
Utskottet
Uppvaktning Representanter för Världsnaturfonden, WWF, har uppvaktat utskottet angående EU:s miljöprogram för jordbruket.
Insatser mot fauna- och florakriminalitet
Propositionen Regeringen gör bedömningen att Naturvårdsverkets arbete som central tillsynsmyndighet för tillämpningen av lagen (1994:1818) om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter och annan artskyddslagstiftning bör intensifieras och ingå som en del i arbetet med att genomföra en aktionsplan för biologisk mångfald. I detta arbete bör enligt regeringen ingå att delta i särskilda utbildningsinsatser för personal vid de brottsbekämpande myndigheterna samt att vägleda länsstyrelserna i deras tillsynsarbete, bl.a. genom att utfärda föreskrifter om tillsynsarbetet och anordna utbildning av länsstyrelsernas personal.
Motionen I motion Jo23 (v) hemställs om ökade resurser till Naturvårdsverket (yrkande 1). De ökade utbildningsinsatser som aviseras i propositionen bör enligt motionärerna också omfatta verk och myndigheter som inte är uttryckligen nämnda i propositionen, t.ex. Kustbevakningen.
Utskottets överväganden I arbetet med förstärkt skydd för hotade växter och djur har Naturvårdsverket som central tillsynsmyndighet en viktig uppgift att informera bl.a. de brottsbekämpande myndigheterna om artskyddslagstiftningen. Som anförs i propositionen bör i detta arbete ingå att delta i särskilda utbildningsinsatser för personal vid de brottsbekämpande myndigheterna, dit bl.a. Kustbevakningen hör. I budgetpropositionen för budgetåret 1997 (prop. 1996/97:1 utgiftsområde 20, bet. 1996/97:JoU2, rskr. 1996/97:114) beräknade regeringen, trots en besparing med 11 miljoner kronor för verksamhetsområdet Miljövård, att, genom omprioriteringar eller ytterligare besparingar, utrymme kunde skapas för bl.a. en satsning på åtgärder för biologisk mångfald, som bedömdes som en prioriterad del av miljöpolitiken, och ett informationsnät via Internet som stöd i miljöarbetet hos myndigheter m.fl. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen. När det gäller de nu aktuella lagförslagens effekter på myndigheternas arbetsbelastning gör regeringen bedömningen att de endast marginellt kommer att påverka arbetsbelastningen för de brottsbekämpande och rättsvårdande myndigheterna (prop. s. 41). För Kustbevakningens del anser regeringen att, eftersom de nya befogenheterna skall utföras inom Kustbevakningens ordinarie övervakningsverksamhet, de inte bör medföra några direkta kostnadsökningar för myndigheten, utöver de utbildningskostnader som införandet av en ny lagstiftning regelmässigt medför. Utskottet, som inte har någon annan uppfattning än regeringen vad gäller resursbehovet, förutsätter att berörda myndigheter tar till vara och utvecklar de möjligheter till samverkan när det gäller insatser mot fauna- och florakriminalitet som kan anses påkallade för ett effektivt skyddsarbete. Enligt den nya budgetordning som riksdagen har beslutat om fastställde riksdagen efter förslag från regeringen i den ekonomiska vårpropositionen i maj 1996 utgiftstak för staten. Utgiftstaket är treårigt och skall i princip inte omprövas. I vårpropositionen lägger regeringen också fram ett förslag till preliminär fördelning av utgifterna för de kommande tre budgetåren som riktlinje för regeringens budgetarbete. Vid behandlingen av budgetpropositionen tar riksdagen sedan slutlig ställning till regeringens förslag om medelsfördelning inom respektive utgiftsområde. Närmare överväganden om utökning eller fördelning av resurser i enlighet med motion Jo23 (v) yrkande 1 bör således göras i samband med den nyligen framlagda vårpropositionen eller vid den ordinarie budgetprövningen. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motionen i denna del.
Undantag från naturvårdsföreskrifter
Propositionen Regeringen föreslår att 12 och 19 c §§ naturvårdslagen (1964:822), 3 kap. 2 § fastighetsbildningslagen (1970:988), 8 § ledningsrättslagen (1973:1144) och 9 § anläggningslagen (1973:1149) ändras så att det klart framgår att vissa beslut om undantag från naturvårdsföreskrift kräver tillåtelse av regeringen om beslutet avser ett särskilt skyddsområde eller ett särskilt bevarandeområde.
Motionen I motion Jo25 (mp) yrkas avslag på regeringens förslag såvitt avser 19 c § andra stycket naturvårdslagen. Motionärerna anser det ologiskt och oacceptabelt att det skall vara möjligt att över huvud taget bedriva verksamhet inom särskilda skyddsområden som skadar områdets naturvärden (yrkande 1).
Utskottets överväganden Syftet med de av regeringen föreslagna ändringarna i bl.a. naturvårdslagen är att det klart bör framgå att vissa beslut om undantag från naturvårdsföreskrift skall kräva tillåtelse av regeringen. Som regeringen anför är det emellertid inte alla av dessa undantagsbeslut som innebär sådan risk för skada på områdets naturvärden att en särskild regeringsprövning är motiverad. De undantagsbeslut beträffande vilka det är uppenbart att verksamhet som prövas inte kommer att orsaka mer än obetydlig skada på områdets naturvärden bör således undantas från kravet på regeringens prövning. Utskottet gör samma bedömning som regeringen och tillstyrker de föreslagna ändringarna. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion Jo25 (mp) yrkande 1 om avslag på regeringens förslag såvitt avser 19 c § andra stycket naturvårdslagen.
Lagen om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning
Propositionen Regeringen föreslår att lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning ändras så att Kustbevakningen får polisiära befogenheter även när myndigheten bedriver verksamhet för att hindra brott mot föreskrifter i författningar som gäller åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter. Lagen bör även ändras så att Kustbevakningen får polisiära befogenheter också när myndigheten bedriver verksamhet för att hindra brott mot lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon och med stöd av den lagen meddelade föreskrifter.
Motionerna Enligt motion Jo23 (v) bör Tullverket ges samma polisiära befogenheter som Kustbevakningen när det gäller flora- och faunarelaterad verksamhet gentemot annat land inom EU (yrkande 2). Befogenheter för Tullverket att ingripa vid inre gräns, dvs. mot annat EU-land, när det gäller bekämpning av brott mot CITES-förordningen begärs i motion Jo25 (mp) yrkande 2.
Utskottets överväganden När det gäller kontrollen av Sveriges gränser mot tredje land har tullmyndigheten rätt att enligt tullagen (1994:1550) och tullförordningen (1994:1558) kontrollera att införsel och utförsel av djur och växter anmäls på rätt sätt och att erforderligt tillstånd föreligger. Tullmyndighetens kontroller är dels slumpmässiga, då transportmedel och andra utrymmen där varor förvaras, handresgods och postförsändelser får undersökas, dels grundade på konkreta misstankar om brott. Vid sådan misstanke får tvångsåtgärder tillgripas enligt varusmugglingslagen (1960:418). I dessa fall kan tullmyndigheten tillgripa starkare tvångsmedel såsom beslag, husrannsakan, kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning. Enligt lagen tillkommer denna rätt även tjänsteman vid Kustbevakningen. Eftersom sjögräns i EU-sammanhang alltid betraktas som gräns mot tredje land gäller Kustbevakningens befogenheter också annat land inom EU. Enligt lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning har tjänsteman vid Kustbevakningen samma befogenheter som polisman när det gäller förhindrande av vissa brott, som nu föreslås omfatta även åtgärder beträffande skyddade djur- och växtarter. Vad så gäller landgränsen mot annat EU-land har det hittills saknats möjlighet att införa gränskontroll med tullmyndighet gentemot ett annat land inom EU såvitt gäller hotade arter. Eftersom CITES-förordningen med förbud mot bl.a. vissa transporter av hotade arter utgör en s.k. kompensatorisk åtgärd kan en nationell reglering av den inre gränspassagen tillåtas om åtgärden visar sig otillräcklig. Den nya CITES-förordningen som ytterligare stärker skyddet för hotade arter har emellertid ännu inte trätt i kraft. Enligt utskottets mening är det därför alldeles för tidigt att nu bedöma om gränskontroller av trafik mot andra medlemsstater bör och får sättas in. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen på området och utvärderar effekterna av EU-förordningen sedan den tillämpats en tid. Om det vid en sådan utvärdering visar sig att det skyddssystem som byggts upp inom unionen inte är effektivt för att skydda hotade arter i Sverige, vill utskottet redan nu peka på möjligheten att enligt EG-rätten återinföra ett nationellt gränsskydd såvitt gäller transporter, framför allt export, av hotade arter. Enligt vad utskottet erfarit har en av EG-kommissionen tillsatt arbetsgrupp för CITES-frågor fått till uppgift att följa effekterna av den nya förordningen inom hela unionen. I arbetsgruppen ingår representanter för polis- och tullmyndigheterna från samtliga medlemsländer. Effektiva insatser från rättsväsendets sida är avgörande för förhindrandet av brottsligheten när det gäller hotade arter. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag om utvidgning av Kustbevakningens polisiära befogenheter. I sammanhanget utgår utskottet från att de effektivitetsvinster som kan uppnås även genom samverkan mellan berörda myndigheter tas till vara. Det anförda innebär att utskottet i berörda delar avstyrker motionerna Jo23 (v) och Jo25 (mp) i den mån de inte kan anses tillgodosedda.
Jaktlagen
Propositionen Jaktlagen (1987:259) föreslås ändras så att det framgår tydligare att fågeldirektivets samt art- och habitatdirektivets bestämmelser har genomförts i landet. Enligt regeringen bör 4 § ändras så att viltet skall vårdas även i syfte att bevara de fågelarter som inte tillhör landets viltbestånd utan endast tillfälligt förekommer i landet. I 5 och 9 §§ föreslås ett tillägg som förtydligar att skadeförebyggande åtgärder som kan leda till störning eller resultera i avlivning endast får vidtas om det inte finns någon annan tillfredsställande lösning. Härutöver föreslår regeringen en teknisk komplettering i lagens 10 a § där områden uppräknas som omfattas av statens jakträtt.
Motionerna Regeringens beredning av jaktärenden bör enligt motion Jo25 (mp) flyttas från Jordbruksdepartementet till Miljödepartementet (yrkande 6). I samma motion begärs en översyn av jaktlagstiftningen utifrån Naturvårdsverkets miljökvalitetsmål för jakten. De arter för vilka jakten inte kan motiveras utifrån målet bör avföras ur jaktbestämmelserna (yrkande 7). Vidare bör enligt motionärerna en översyn och förändring av jakten företas, så att jakt inte får ske under häckningstid. Mot denna bakgrund bör jaktförordningen revideras (yrkande 8). I yrkande 9 begärs en översyn och förändring av skyddsjakten i landet i enlighet med den nya lydelsen av 5 § jaktlagen och gällande EU- direktiv så att jakten genomsyras av kravet att skyddsjakt bara kommer i fråga om skador inte kan motverkas på annat tillfredsställande sätt. Motsvarande ändringar bör göras i jaktförordningen.
Utskottets överväganden Med anledning av motion Jo25 (mp) yrkande 6 vill utskottet anföra följande. Vissa bestämmelser om ansvarsfördelningen mellan riksdagen och regeringen har ansetts av så grundläggande principiell karaktär att de fått sin plats i regeringsformen (RF). Hit hör t.ex. reglerna om den institutionella ramen för regeringsarbetet och om förfarandet i regeringsärenden. Enligt 7 kap. 1 § RF fördelar regeringen ärendena mellan departementen. Detaljfördelningen anges av regeringen i departementsförordningen (1982:1177). Av förarbetena till 7 kap. 1 § RF framgår att detta är regeringens exklusiva kompetensområde. I Holmberg/Stjernquists kommentar till grundlagarna framhålls bl.a. att departementsförordningen är regeringens ensak. Enligt utskottets mening är det således en självklar princip att riksdagen inte skall göra uttalanden i en fråga som gäller regeringens interna arbetsfördelning; lika självklart som att regeringen aldrig framlägger förslag till riksdagen om t.ex. ärendefördelningen mellan utskotten. Motion Jo25 (mp) avstyrks i denna del. Enligt vad utskottet erfarit företas vart tredje år inom Regeringskansliet en revision av jaktlagstiftningen efter förslag av Naturvårdsverket. Utskottet utgår från att regeringen i samband med revisionen vidtar de åtgärder som kan anses påkallade. Mot bakgrund härav finner utskottet inte anledning att förorda någon särskild översyn i enlighet med yrkande 7 i motion Jo25 (mp). Motionen avstyrks även i denna del. I EU:s direktiv (79/409/EEG) finns regler till skydd för samtliga vilda fågelarter (fågeldirektivet) som naturligt förekommer i medlemsstaterna. Skyddet omfattar även ägg, reden och boplatser. Direktivet förpliktar medlemsstaterna att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att upprätthålla fågelpopulationen på en nivå som uppfyller ekologiska, vetenskapliga och kulturella krav och samtidigt tar hänsyn till ekonomiska krav och rekreationsbehov. I artikel 7 punkt 4 i direktivet stadgas att medlemsstaterna särskilt skall se till att jakt inte sker under uppfödningssäsongen eller under häckningens olika stadier. I enlighet härmed är sedan den 1 juli 1995 jakttiderna ändrade för vissa arter. Inom EG-kommissionen har uppmärksammats att ytterligare åtgärder kan behövas för att försäkra vissa fågelarters överlevnad, och en första rapport i frågan har utarbetats. Som utskottet anfört ovan är den svenska jaktlagstiftningen dessutom föremål för regelbunden revision. Utskottet förutsätter att regeringen och berörda myndigheter noga följer utvecklingen på området och föreslår att motion Jo25 (mp) yrkande 8 avstyrks i den mån syftet med motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett. I fågeldirektivets artikel 9 och i artikel 16 i art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) anges bl.a. de villkor som måste vara uppfyllda för att undantag från direktivens förbud mot jakt eller annan störning av vilt får ske. Ett av de grundläggande villkoren är att undantag inte får medges om det finns någon annan tillfredsställande lösning. En sådan lösning kan vara att genom inhägnad eller andra skyddsåtgärder begränsa skadorna. För att kopplingen till undantagsartiklarna i direktiven skall framgå klart anser utskottet i likhet med regeringen att 5 och 9 §§ jaktlagen bör kompletteras så att det direkt av lagtexten framgår att störningen eller jakten endast får äga rum om tillfredsställande lösning inte kan åstadkommas på annat sätt. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag i denna del. Mot bakgrund härav och med hänvisning till den ovan nämnda revisionen av jaktlagstiftningen finner utskottet syftet med motion Jo25 (mp) yrkande 9 i väsentliga delar tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte påkalla någon riksdagens vidare åtgärd. Även i övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag.
Lagen om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter
Propositionen Tillsyns-, ansvars- och förverkandebestämmelserna i lagen (1994:1818) om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter bör enligt regeringen utvidgas till att innefatta även motsvarande bestämmelser i EU:s nya CITES-förordning. Ändringarna innebär också en precisering av vilka överträdelser av förordningens bestämmelser som omfattas av straffansvar.
Motionerna I motion Jo25 (mp) yrkande 3 begärs att den svenska förordningen om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter skyndsamt skall remissbehandlas för att kunna träda i kraft samtidigt med i propositionen föreslagen lagändring, dvs. den 1 juli 1997. Enligt motion Jo797 (mp) yrkande 12 bör rekommendationerna i Nordiska ministerrådets miljörapport (1990:4) arbetas in i lagstiftningen om handel med hotade arter. Skärpta straff för illegal handel med utrotningshotade djur och växter efterlyses i motion Jo731 (s). Straffskalan bör höjas till lägst norsk nivå, dvs. fängelse upp till sex år, och en generalklausul bör införas. Motionärerna bakom motion Jo779 (kd) anser att Sverige bör ta lärdom av Finland i arbetet för att skydda hotade arter. Detta innebär att CITES-kriminalitet bör bekämpas med höga böter eller fängelse och att penningvärden bör fastställas för djur och växter som är skyddade enligt naturskyddslagen (yrkande 11).
Utskottets överväganden Med anledning av motionerna Jo25 (mp) yrkande 3 och Jo797 (mp) yrkande 12 vill utskottet hänvisa till det svar som miljöministern nyligen gav på en interpellation om handel med hotade arter (prot. 1996/97:96 9 §). Miljöministern anförde bl.a. att, för att en effektiv reglering skall kunna uppnås och omfattande byråkrati undvikas, den svenska lagstiftningen så långt möjligt måste anknyta till EG:s regler. Förutom den nya rådsförordningen (EG) nr 338/97 måste svensk lagstiftning även beakta de nya regler som kommer att finnas i kommissionens nya förordning på området. Enligt miljöministern är detta arbete inne i sitt slutskede och den svenska förordningen i de delar som erfordras för genomförande av EG-förordningen kommer att träda i kraft samtidigt med kommissionens och rådets förordningar, dvs. den 1 juni 1997. Vissa andra delar, bl.a. regleringen av konservatorsverksamheten och försäljning av djur i zoologiska butiker, kommer att remissbehandlas över sommaren. Miljöministern gör bedömningen att en ny lagstiftning kan träda i kraft under hösten 1997. Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena i den mån de inte kan anses tillgodosedda. Utskottet delar den syn på miljöbrottens allvar som framförs i motionerna Jo731 (s) och Jo779 (kd). Lagrådet behandlar för närvarande en lagrådsremiss med förslag till miljöbalk. I förslaget ingår även frågor om skärpta straff och tydligare påföljder för miljöbrott. Eftersom de långtgående förändringar som där föreslås avser en mycket stor del av miljöområdet anser utskottet att dessa ändringar bör behandlas samlat i den till hösten 1997 aviserade propositionen med de möjligheter till överblick och lagharmonisering som där kan ges. Utskottet kommer således att få anledning att i ett större sammanhang ta ställning till de frågor som tas upp i motionerna. Med hänvisning härtill bör motionerna i här berörda delar inte föranleda någon åtgärd.
Några viktiga utgångspunkter för arbetet med biologisk mångfald och generella åtgärdsförslag - mål och program för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald
Propositionen Naturvårdsverkets och Boverkets aktionsplaner utgör enligt regeringen värdefulla bidrag i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden. Regeringen anser att arbetet med att utveckla uppföljningsbara mål och åtgärdsprogram för biologisk mångfald på nationell, regional och lokal nivå bör fortsätta och bör kunna ta stöd i den systematik som beskrivs i Naturvårdsverkets aktionsplan.
Motionerna Enligt motion Jo304 (mp) skall naturvårdslagstiftningen tillämpas så att inga skyddsvärda områden faller utanför på grund av sin storlek (yrkande 29). Möjligheterna att skydda särskilt värdefulla delar av en större nyckelbiotop bör utredas (yrkande 30). En översyn bör göras av skyddsföreskrifterna för samtliga naturreservat (yrkande 31). Inventering av frivilliga avsättningar av mark för naturvårdsändamål begärs i motion Jo722 (m) yrkande 11. Överläggningar angående gemensam finansiering av markinköp för naturvårdsändamål begärs i motion Jo727 (c) yrkande 26. Enligt motionärerna måste staten ha huvudansvaret för finansieringen men förutsättningar måste skapas för gemensam finansiering mellan landsting, kommuner och företag när det gäller markinköp. En svensk naturreservatsstrategi för skyddet av skogsmark efterlyses i motion Jo779 (kd) yrkande 13. I motion Jo785 (mp) begärs förslag till artskyddslagstiftning som identifierar och inventerar hotade arter, registrerar och analyserar materialet om hotade arter, lagskyddar hotade arter, utformar handlingsprogram och artinriktade, konkreta åtgärdsprogram samt upprättar rättsligt förankrade åtgärdsplaner för det praktiska genomförandet. Behovet av att påskynda arbetet med konkreta riktlinjer för den biologiska mångfalden påtalas i motion Jo797 från samma parti. Regeringen bör redan under år 1997 återkomma till riksdagen med förslag till riktlinjer för hur stora arealer och vilken typ av skog som skall skyddas under de närmaste åren (yrkande 2).
Utskottets överväganden På regeringens uppdrag har Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket i varsin rapport redovisat omfattningen och innebörden av biotopskydd, naturvårdsavtal, frivilliga avsättningar m.m. respektive skogsreservatens utveckling och omfattning efter den nya skogspolitiken. Rapporterna bedöms för närvarande av Miljövårdsberedningen som har regeringens uppdrag (dir. 1995:167) att senast den 1 juli 1997 yttra sig över i vilken omfattning arealen skyddad produktiv skogsmark behöver utökas och föreslå olika möjligheter och former för att åstadkomma detta. I propositionen uttalar regeringen sin avsikt att senare återkomma med sina ställningstaganden i frågan. Naturvårdsverket framhåller i sin rapport att storleksbegreppet är relativt och måste tillämpas olika för olika skogstyper. Ytstora reservat bedöms som viktigast för sådana skogar som i naturtillståndet ofta utsätts för storskaliga naturliga störningar, dvs. främst barrskogsekosystemen. Skogar med intern dynamik och småskaliga förändringar, t.ex. många ädellövskogar, sumpskogar m.m., torde enligt verket vara mindre arealberoende. Vissa typer av naturskog kan ha stor artmångfald med många rödlistade arter på små ytor. Motionerna Jo304 (mp), Jo779 (kd), Jo785 (mp) och Jo797 (mp) berör i stor utsträckning frågor som behandlas i ovan nämnda rapporter. Med hänvisning till det beredningsarbete som pågår föreslår utskottet att motionerna lämnas utan åtgärd i berörda delar. I sammanhanget kan också nämnas att Skogstyrelsen genomför en nyckelbiotopinventering som skall vara avslutad under år 1998. Det bör även tilläggas att frågor om inventering, avgränsning, beskrivning och prioritering av reservatsobjekten är en fråga för berörd länsstyrelse som årligen överlämnar förslag till investeringar till Naturvårdsverket. Med hänvisning till vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan avstyrks även motion Jo304 (mp) yrkande 31. I sin ovan nämnda rapport behandlar Skogsstyrelsen utförligt även frågan om frivilliga avsättningar av mark för naturvårdsändamål. Merparten av den hänsyn som lämnas i samband med föryngringsverksamhet bedöms ligga inom ramen för de krav som uppställs i 30 § skogsvårdslagen (1979:429), och resultaten av de omfattande fältundersökningar som gjorts tyder enligt Skogsstyrelsen på en ökning av den frivilliga hänsynen under de senaste åren. I sina slutsatser konstaterar Skogsstyrelsen att frivilliga avsättningar utan ekonomisk ersättning är en viktig del av arbetet med att bevara och återskapa naturvärden i skogslandskapet. Undersökningen tyder på att avsättningarna är av betydande omfattning och utgör ett viktigt komplement till dagens skydd av skogsmark inom naturreservat, biotopskydd m.m. Skogsstyrelsen konstaterar också att skogsnäringens beredskap att frivilligt avsätta skogsmark är förhållandevis stor. Därtill har intresse och kunskap ökat bland majoriteten markägare de senaste fem åren, vilket är en viktig utgångspunkt för arbetet med inventering, utbildning och rådgivning till skogsbruket. Slutligen anser Skogsstyrelsen det angeläget att närmare undersöka de frivilliga avsättningarna, bl.a. med avseende på deras karaktär, miljövärden och omfattning. Undersökningen bör upprepas om cirka tre-fyra år då nyckelbiotopsinventering och övrig pågående inventering och planläggning inom skogsnäringen är genomförd. Utskottet har vid flera tidigare tillfällen och senast i april i år (1996/97:JoU17) framhållit det positiva i att markägare frivilligt åtar sig att avstå från vissa åtgärder för att främja naturvårdsarbetet. Så till vida instämmer utskottet i de synpunkter som framförs i motion Jo722 (m). I avvaktan på Miljövårdsberedningens arbete och regeringens kommande ställningstaganden i frågan är utskottet emellertid inte berett att tillmötesgå motionens yrkande 11. Motionsyrkandet avstyrks i den mån det inte kan anses tillgodosett genom det anförda. Utskottet delar de grundprinciper om statens ansvar för särskilt skyddsvärda områden som redovisas i motion Jo727 (c). Utskottet vill emellertid erinra om de möjligheter som redan i dag finns för Naturvårdsverket att lämna statliga bidrag till kommuner eller kommunala, även landstingskommunala, stiftelser för säkerställande av mark för naturvårdsändamål. Som utskottet anfört ovan ingår i Miljövårdsberedningens uppdrag även att redovisa de ekonomiska och administrativa förutsättningarna för sina förslag. Mot bakgrund av det arbete som pågår är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd med anledning av motionens yrkande 26.
Utvecklat ansvar för biologisk mångfald för fler sektorer
Propositionen Regeringen anser att arbetet med biologisk mångfald successivt bör utvidgas till att omfatta fler sektorer och sektorsmyndigheter. Inom energi- och trafiksektorerna bör arbetet med biologisk mångfald ingå som en naturlig del vid berörda myndigheters planering och genomförande av verksamheten. Uppföljningen av detta arbete bör tydliggöras. Det är enligt regeringen väsentligt att arbetet med biologisk mångfald är en angelägenhet för hela sektorn och inte enbart en myndighetsuppgift. Genom den beslutade ändringen i verksinstruktionen för Turistdelegationen har delegationen ett ansvar för att efter samråd med bl.a. Naturvårdsverket utveckla kriterier, policy och strategi för en hållbar utveckling av turismen.
Motionerna Enligt motion Jo24 (c) bör målen för bevarande av biologisk mångfald i högre grad än hittills involvera berörda sektorsmyndigheter i arbetet med att utforma sektorsmål som grundar sig på övergripande politiska mål. Samråd bör ske även med företrädare för olika naturvårdsintressen och för näringarna (yrkande 1). I motion Jo23 (v) yrkande 3 framförs krav på att sektorsansvaret för den biologiska mångfalden inom försvaret och utbildningssektorn förtydligas och preciseras.
Utskottets överväganden I propositionen En strategi för biologisk mångfald (prop. 1993/94:30, bet. 1993/94:JoU9, rskr. 1993/94:87) uttalades bl.a. att de av riksdagen fastlagda övergripande målen för naturvårdsarbetet bör omsättas i mätbara mål. Målen bör vara relevanta och måste medföra en verklig förbättring av situationen. I propositionen anges även sektorsansvarets innebörd vad avser relationerna mellan näringen och myndigheterna liksom förhållandena mellan miljömyndigheterna och sektorsmyndigheterna. Utskottet har nyligen (1996/97:JoU11) uttryckt kritiska synpunkter på de nationella miljömålens utformning och struktur. Utskottet ansåg det angeläget att brister såsom oklar målstruktur och odefinierade begrepp i största möjliga utsträckning rättas till i det fortsatta arbetet och att den miljöpolitiska propositionen utformas på ett sätt som gör det möjligt för riksdagen att fatta ett konkret och överskådligt beslut om miljöpolitikens mål och medel. I Naturvårdsverkets aktionsplan för biologisk mångfald finns en på många sätt klargörande beskrivning av arbetet med att formulera mål för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Det är enligt utskottets mening angeläget att detta arbete fortsätter. De av verket utvecklade målbeskrivningarna bör kunna utgöra en god utgångspunkt för det fortsatta arbetet med målformuleringar. De olika sektorerna bör i samarbete med Naturvårdsverket också kunna arbeta med denna systematik så att ett enhetligt system för målformuleringar utformas och tillämpas. I sammanhanget vill utskottet erinra om regeringens uppdrag i februari 1997 till Naturvårdsverket att presentera slutsatser från verkets målanalys och föreslå nya nationella och övergripande miljömål. I uppdraget ingår även att biträda berörda myndigheter och aktörer för att inom ramen för verkets roll som central miljömyndighet samordna sektorsmyndigheternas förslag till nya miljömål. Uppdraget skall i huvudsak avrapporteras senast den 15 augusti 1997. Utskottet instämmer till viss del i de synpunkter som framförs i motion Jo24 (c) men anser, mot bakgrund av det ovan anförda, att syftet med motionens yrkande 1 i allt väsentligt kan anses tillgodosett utan något uttalande i frågan. Motionen påkallar ingen särskild åtgärd i denna del. I betänkandet Integrering av miljöhänsyn inom den statliga förvaltningen (SOU 1996:112) redovisar Miljövårdsberedningen förslag till åtgärder och samlad strategi för att i ett bredare perspektiv integrera miljöhänsyn inom Regeringskansliet och statsförvaltningen till att bli en naturlig del av statens verksamhet. Miljövårdsberedningen lägger fram förslag till hur regeringen bör tydliggöra och konkretisera myndigheternas miljöarbete och hur det bör följas upp samt hur myndigheterna konkret måste gå till väga för att inordna miljöarbetet i sin verksamhet. Förslagen innebär bl.a. att staten aktivt skall arbeta för att skapa en marknad för miljöanpassade produkter genom att stärka en miljöanpassad offentlig upphandling. Genom pilotprojektet Miljöledningssystem i statlig förvaltning, där 25 myndigheter medverkar, sker en vidareutveckling och realisering av Miljövårdsberedningens förslag. Myndigheterna skall redovisa sitt arbete i samband med årsredovisningen för budgetåret 1997 till regeringen. Som regeringen anför är det väsentligt att arbetet med biologisk mångfald är en angelägenhet för hela sektorn och inte enbart en myndighetsuppgift. I detta arbete har staten och dess myndigheter stor betydelse för att driva på utvecklingen på miljöområdet och för samhällssektorernas miljöarbete. Genom ett aktivt statligt arbete för att skapa en marknad för miljöanpassade produkter genom att stärka en miljöanpassad offentlig upphandling kan en viktig pådrivande effekt på industrin åstadkommas. Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo23 (v) yrkande 3 i allt väsentligt tillgodosett. Motionen bör inte påkalla någon ytterligare riksdagens åtgärd.
Åtgärder på ekosystemnivån - jordbrukslandskapet
Propositionen Regeringen gör bedömningen att arbetet med att fasa in de natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i odlingslandskapet som ingick i det tidigare stödet enligt NOLA och Landskapsvården i det nya miljöersättningsprogrammet för jordbruket i huvudsak är genomfört. Vidare åtgärder bör enligt regeringen avvakta den samlade utvärderingen av miljöersättningsprogrammet för jordbruket som utförs av Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. Genomförande av biotopskyddet får ske i takt med tillgängliga resurser. Arbetet med en nationell bevarandeplan för odlingslandskapet bör fortsätta i enlighet med förslagen i Naturvårdsverkets särskilda redovisning.
Motionerna Ett flertal motioner tar upp frågan om miljöstödsprogrammet för jordbruket. Enligt motion Jo22 (kd) bör Jordbruksverket ges i uppdrag att genomföra en utvärdering av de naturvårdande ersättningarna inom jordbrukslandskapet (yrkande 1). En redovisning av Jordbruksverkets informationskampanj om den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet efterlyses (yrkande 2). Behovet av förändringar av regelverket kring miljöstödsprogrammet påtalas i motion Jo24 (c). Administrativa förenklingar bör åstadkommas redan under innevarande programperiod (yrkande 2). Eftersom det finns risk för att värdefulla naturtyper inte brukas på önskvärt sätt bör överläggningar inledas med EU för att åstadkomma mer flexibla tidsramar vad gäller beslutsperioder för vissa miljöstödsåtaganden (yrkande 3). Enligt motion Jo25 (mp) bör problem och åtgärder rörande marker som tidigare erhållit NOLA-stöd belysas och åtgärder föreslås då regeringen återkommer till riksdagen med anledning av Jordbruksverkets aktionsplan för biologisk mångfald (yrkande 5). Ett miljömål för jordbruket jämställt med produktionsmålet efterlyses i motion Jo23 (v) yrkande 4. I motion Jo25 (mp) begärs att regeringen utreder det förhållandet att många fågelarter knutna till jordbrukslandskapet gått kraftigt tillbaka. När regeringen återkommer till riksdagen med anledning av Jordbruksverkets aktionsplan för biologisk mångfald bör orsakerna härtill klarläggas och åtgärder föreslås (yrkande 4). Enligt motion Jo797 (mp) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att ett ekologiskt lantbruk ökar den biologiska mångfalden.
Utskottets överväganden Det miljöprogram för jordbruket som har utarbetats i enlighet med riksdagens beslut hösten 1994 (prop. 1994/95:75, bet. 1994/95:JoU7, rskr. 1994/95:126) verkar sedan år 1996 i full omfattning. Inom programmet erbjuds jordbrukare att vidta miljöåtgärder som de erhåller ersättning för motsvarande den kostnad eller det inkomstbortfall som åtagandet innebär. Ersättning som tidigare utgick enligt programmet för landskapsvård och NOLA ingår numera i miljöersättningsprogrammet. För innevarande budgetår höjdes omfattningen av miljöersättningsprogrammet med sammanlagt 600 miljoner kronor, varav 300 miljoner kronor utgick av nationella medel (prop. 1996/97:1 utgiftsområde 20, bet. 1996/97:JoU1, rskr. 1996/97:114). I den nyligen framlagda vårpropositionen föreslår regeringen ytterligare 700 miljoner för bl.a. en utvidgning av programmet. På regeringens uppdrag har Jordbruksverket i samarbete med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet nyligen framlagt en samlad utvärdering och översyn av det svenska miljöersättningsprogrammet för jordbruket (rapport 1997:10). Rapporten bereds i Regeringskansliet och regeringen avser att återkomma till riksdagen beträffande förändring och utbyggnad av miljöprogrammen. Vid regeringens behandling av verkens redovisning är det enligt utskottet naturligt att behandla jordbrukslandskapets biologiska mångfald med avseende på såväl ekosystem och arter som genetisk variation. I samband med budgetbehandlingen hösten 1996 föreslog utskottet ett tillkännagivande om utformningen av det utökade miljöstödet. Utskottet betonade bl.a. angelägenheten av att åtgärderna utformades på ett sådant sätt att en förstärkt miljöeffekt kan uppnås med ett administrativt enkelt system. Utskottet framhöll också de stora svårigheterna för delar av jordbruksnäringen att tillgodogöra sig de olika stödformerna inom de nuvarande miljöprogrammen och behovet av ett förenklat regelsystem och ökad flexibilitet. Utskottet utgick från att de behov som påtalades i de då aktuella motionerna var väl kända för regeringen och skulle komma att beaktas i samband med det fortsatta förändringsarbetet. Sverige kommer att till EU löpande redovisa miljöersättningsprogrammets utveckling och effekter samt i vilken utsträckning de olika målen nås med avseende på såväl kvalitet som kvantitet. I detta uppföljningsarbete kommer Jordbruksverkets ovan redovisade rapport att utgöra underlag. Vad utskottet ovan anfört tillgodoser i allt väsentligt syftet med motionerna Jo22 (kd), Jo24 (c) och Jo25 (mp). Motionerna bör i berörda delar inte påkalla någon vidare åtgärd från riksdagens sida. I anslutning till motion Jo23 (v) yrkande 4 erinrar utskottet om att riksdagen i flera sammanhang fattat beslut om mål och riktlinjer för jordbrukets miljöanpassning. Våren 1991 uttalade riksdagen (prop. 1990/91:90, bet. 1990/91:JoU30, rskr. 1990/91:338) att de areella näringarna måste bygga på principen om en god och långsiktig hushållning med naturresurserna. Det sektorsansvar för miljöfrågorna som slogs fast i 1988 års miljöpolitiska beslut borde uttryckas tydligare än hittills. Genom ändringar i instruktionerna för de myndigheter som har ansvaret för dessa näringar kom myndigheternas ansvar för miljöfrågorna att läggas fast. Den nya livsmedelspolitiken har som mål att slå vakt om ett varierat och rikt odlingslandskap, bevara den biologiska mångfalden och minimera växtnäringsläckage och användning av bekämpningsmedel. Vad gäller bekämpningsmedel, växtnäringsläckage, ammoniak m.m. och ekologisk produktion har särskilda målformuleringar och åtgärdsprogram beslutats. I skrivelse 1996/97:50 (s. 20 f.) redovisas utförligt mål och åtgärder i jordbrukets miljöarbete. Bl.a. erinras om att en parlamentarisk utredning har uppdraget att förbereda en svensk position inför den framtida utformningen av CAP, bl.a. när det gäller miljöfrågorna. Utskottet anser sammanfattningsvis att det inte skulle föra frågan framåt om riksdagen skulle besluta om en målformulering i enlighet med motion Jo24 (v) yrkande 3. Utskottet vill dessutom erinra om att det inte finns något klart uttalat produktionsmål i den svenska jordbrukspolitiken. Motionen avstyrks i denna del. Med anledning av motion Jo25 (mp) vill utskottet erinra om den samlade utvärdering och översyn av EU:s miljöersättningsprogram som utskottet redogjort för ovan. För att upprätta odlingslandskapets biologiska mångfald är det enligt utskottet av grundläggande betydelse att trygga fortsatt hävd av särskilt värdefulla marker, framför allt ängar och naturbetesmarker, och att säkerställa odlingslandskapets variation av bl.a. markslag, landskapselement och vegetationstyper. Den biologiska mångfalden är emellertid inte knuten endast till dessa marker. När det gäller de åtgärdsförslag som är direkt relaterade till jordbruket avser regeringen att återkomma senare under året. Det är enligt utskottets mening naturligt att regeringen i sin behandling av verkens redovisningar behandlar frågor om jordbrukslandskapets biologiska mångfald. De frågor som tas upp i motionens yrkande 4 kommer därmed att få sin belysning. I avvaktan härpå avstyrker utskottet motionsyrkandet i den mån det inte kan anses tillgodosett. Utskottet delar i allt väsentligt de allmänt hållna synpunkter på det ekologiska lantbrukets positiva inverkan på den biologiska mångfalden som framförs i motion Jo797 (mp). Utskottet är emellertid inte berett att föreslå något riksdagens uttalande med anledning av motionen, som avstyrks i denna del.
Åtgärder på ekosystemnivån - skogsbruket
Propositionen I propositionen uttalar regeringen sin avsikt att återkomma vad avser skogsbrukets bevarandefrågor sedan givna uppdrag redovisats till regeringen.
Motionerna Bevarandefrågor i skogsbruket tas upp i motion Jo22 (kd) yrkande 3. Produktiv skog i framför allt södra Sverige och Norrlands kustregion bör skyddas, och 5 % av skogsmarken i hela landet bör undantas från skogsbruk under 30 år. Motionärerna betonar att förslaget till framtidsstrategi brådskar. I motion Jo779 från samma parti begärs att 5-procentsmålet skall bibehållas och ingå i utarbetandet av en naturvårdsstrategi. En diskussion om skogsnäringens kostnadsansvar för biotopskyddet bör inledas (yrkande 14). I motion Jo25 (mp) begärs ett tillfälligt moratorium för avverkning av urskog (yrkande 10) och en utredning av hotet mot lövskogar och förslag till åtgärder så att hotet mot de lövskogsberoende arterna minimeras (yrkande 13).
Utskottets överväganden Inledningsvis vill utskottet erinra om de uppdrag som regeringen har gett Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att fortlöpande utvärdera den nya skogspolitikens effekter på den biologiska mångfalden. I december 1996 redovisade Naturvårdsverket utvecklingen när det gäller avsättningen av skogsreservat. I redovisningen har verket också bedömt hur EG:s direktiv (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet) har påverkat ställningstagandena i former för skydd av den biologiska mångfalden i skogsekosystemen. Vidare har Skogsstyrelsen på regeringens uppdrag i december 1996 redovisat omfattningen och innebörden av biotopskydd, naturvårdsavtal och frivilliga avsättningar av mark. I redovisningen görs bl.a. en bedömning av hur stor areal skogsmark som enligt skogsvårdslagstiftningen skall undantas från avverkning av naturvårdsskäl men även av andra skäl. En samlad redovisning skall göras till regeringen i januari 1988. Genom tilläggsdirektiv den 21 december 1995 (dir. 1995:167) har Miljövårdsberedningen regeringens uppdrag att med Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens redovisningar som grund yttra sig över behovet av ökad areal skyddad skogsmark och föreslå möjligheter och former härför. I underlaget kommer även att ingå den rapport som Riksdagens revisorer (1996/97:RR4) på utskottets initiativ har utarbetat om hanteringen av skyddsvärd mark efter bolagiseringen av Domänverket. Miljövårdsberedningen skall senast den 1 juli 1997 redovisa uppdraget. Eftersom regeringen uttalat sin avsikt att senare återkomma till riksdagen med anledning av Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens utvärderingar av skogspolitiken föreslår utskottet ingen ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motionerna Jo22 yrkande 3 och Jo779 yrkande 14 (båda kd). Som utskottet anfört ovan bereds Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens rapporter av Miljövårdsberedningen. Av Naturvårdsverkets rapport Skogsreservat i Sverige framgår bl.a. att urskogarna i urskogsinventeringen med några få undantag är skyddade. Dessutom har åtskilliga likartade områden som upptäckts efter inventeringen skyddats. I sammanhanget vill utskottet erinra om att riksdagen för statens inköp av särskilt värdefulla naturområden för vartdera budgetåren 1989/90 och 1990/91 beviljade 100 miljoner kronor, för budgetåret 1991/92 128 miljoner kronor, för vartera budgetåren 1992/93 och 1993/94 ca 135,5 miljoner kronor och för budgetåret 1994/95 ca 190,5 miljoner kronor. Budgetperioden 1995/96, som omfattade 18 månader, beviljades 285,7 miljoner kronor för ändamålet, och för innevarande budgetår uppgår anslaget Investeringar inom miljöområdet till 218 miljoner kronor. I den mån motionen avser skyddet av s.k. naturskogar vill utskottet hänvisa till sin nyligen avslutade behandling av ett stort antal motioner om skogsbruk (1996/97:JoU17). Med anledning av motionens yrkande om ett avverkningsförbud utformat som ett moratorium vill utskottet erinra om att 8 kap. 3 § regeringsformen stadgar att beslut som rör ?förhållanden mellan enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i den enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden? kräver föreskrifter i form av lag. Motionen synes inte innehålla något formellt yrkande om lag-ändring. Som anförts ovan är utskottet emellertid inte berett att föregripa det arbete på skogspolitikens område som pågår i Regeringskansliet. Utskottet föreslår därför att motion Jo25 (mp) i berörda delar lämnas utan riksdagens vidare åtgärd. Det bör tilläggas att av riksdagen och regeringen fattade beslut om särskilda skyddsregler för fjällnära skog och om skötselföreskrifter för bl.a. ädellövskog återfinns i skogsvårdslagen (1979:429) och skogsvårdsförordningen (1993:1096).
Åtgärder på ekosystemnivån - utvidgning av förbudet mot markavvattning
Propositionen Skyddet för våtmarker stärks genom att förbudet mot markavvattning utökas till att gälla delar av Jönköpings och Älvsborgs län samt Kronobergs län. Regeringen avser att ge Länsstyrelserna i Jönköpings och Hallands län i uppdrag att närmare utreda situationen beträffande våtmarkerna i de områden där förbud inte råder. Såvitt avser utvidgning i det kustnära området längs Norrlandskusten avser regeringen att senare ta ställning till förslaget.
Motionerna Enligt motion Jo23 (v) bör förbudet mot markavvattning utvidgas till att omfatta hela södra Sverige samt det kustnära området längs Norrlandskusten. Även små våtmarker bör inventeras. Inventeringen bör inledas i södra Sverige (yrkande 5). Behovet av att hela Jönköpings län skall omfattas av 19 § naturvårdsförordningen, dvs. förbudet mot markavvattning, påtalas i motion Jo750 (s).
Utskottets överväganden De skyddsregler mot markavvattning som infördes våren 1991 (prop. 1990/91:85, bet. 1990/91:JoU30, rskr. 1990/91:338) utformades som ett bemyndigande till regeringen att fatta beslut om vilka områden i landet som skulle omfattas av ett generellt förbud mot markavvattning. Sedan dess har förbud mot markavvattning införts för betydande arealer skyddsvärda våtmarker. Genom att förbudet nu utökas till att gälla de i propositionen angivna områdena förstärks skyddet ytterligare. Härutöver aviserar regeringen sin avsikt att ge Länsstyrelserna i Jönköpings och Hallands län i uppdrag att närmare utreda situationen i ännu inte skyddade områden. Enligt vad utskottet erfarit bereds Naturvårdsverkets förslag om utvidgning av förbudet mot markavvattning till att omfatta det kustnära området längs Norrlandskusten inom Regeringskansliet. Berörda kommuner har beretts möjlighet att inkomma till Miljödepartementet med yttrande till i början av maj 1997. Regeringen har uttalat sin avsikt att därefter ta ställning till om förslaget skall föranleda några ändringar i naturvårdsförordningen. I avvaktan på regeringens ställningstagande till ytterligare utvidgning av förbudet mot markavvattning och till vad utskottet anfört ovan avstyrker utskottet motionerna Jo23 (v) yrkande 5 och Jo750 (s) i den mån de inte kan anses tillgodosedda.
Åtgärder på ekosystemnivån - skydd och skötsel av våtmarker
Propositionen Enligt regeringen bör sumpskogar, mader och rikkärr särskilt uppmärksammas i naturvårdsarbetet med våtmarker. Skyddet för våtmarker i myrskyddsplan för Sverige får ske inom befintliga resurser och i enlighet med gällande ansvarsfördelning.
Motionerna I motion Jo25 (mp) begärs att myrskyddsplanen kompletteras och att medel anslås i kommande budgetproposition så att planen kan genomföras. Motionärerna efterlyser konkreta åtgärdsprogram och skyddsplaner beträffande rikkärr, sumpskogar, mader och slättsjöar (yrkande 11). Samma yrkande framställs i motion Jo797 (yrkande 7) från samma parti. Enligt denna motion bör arbetet med att bevara de objekt som upptas i myrskyddsplan för Sverige påskyndas och tillräckliga medel avsättas för ändamålet (yrkande 8). I motionen begärs även förslag till sådana ändringar i naturvårdslagen och torvlagen att prövningen av energitorvärenden sker även enligt naturvårdslagen (yrkande 9).
Utskottets överväganden Som framgår av propositionen är inventeringen av större våtmarker i Sverige i det närmaste genomförd. Endast vissa områden i de nordligaste delarna av vårt land återstår. Enligt utskottets mening finns det därför ett jämförelsevis gott underlag för att genomföra ett systematiskt upplagt arbete för att skydda myrområden i landet. Ett genomförande av den myrskyddsplan som Naturvårdsverket tagit fram med inventeringen som bas skulle innebära att ytterligare 210 000 hektar våtmarker skyddas. I allmänhet är kostnaderna för skyddet av våtmarker förhållandevis blygsamma, men våtmarkernas karaktär och utveckling är i många fall i hög grad beroende av omgivande marker. För en bedömning av skyddet och kostnader för detta behövs även en bedömning av naturvärderna i dessa områden. Utskottet finner det naturligt att, i det samarbete som pågår mellan i första hand Naturvårdsverket och länsstyrelserna, uppmärksamma och på lämpligt sätt iaktta de rekommendationer som våtmarksinventeringen ger. Inventeringen av sumpskogar beräknas vara avslutad under år 1998. Vid inventeringen av sjöar och vattendrag är det enligt utskottets mening även lämpligt att beakta anslutande våtmarksområden och därmed få en total bedömning av av naturvärdena, på sådant sätt som Naturvårdsverket anger i aktionsplanen. Därigenom finns ett gott underlag för att utforma skyddsplaner m.m. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo25 (mp) yrkande 11 och Jo797 (mp) yrkande 7 i den mån motionsyrkandena inte kan anses tillgodosedda. Såvitt avser statens ansvar för skyddsåtgärder anser utskottet i likhet med regeringen att kostnaderna för skyddet skall rymmas inom det nuvarande anslaget för markförvärv. Som anförs i propositionen kommer emellertid kostnaderna att till viss del finansieras via EU:s LIFE-fond. Utskottet förutsätter att arbetet fortgår så snabbt som befintliga resurser medger. I samband med riksdagens behandling av 1998 års budgetproposition får utskottet anledning att ta ställning till frågan om medelstilldelning för ändamålet. Motion Jo797 (mp) yrkande 8 avstyrks således. Enligt vad utskottet erfarit kommer de frågor om ändringar i naturvårdslagen och torvlagen som tas upp i motion Jo797 (mp) yrkande 9 att ingå i regeringens förslag till miljöbalk och följdlagstiftning till miljöbalken. Med det anförda avstyrker utskottet motionen i berörd del.
Åtgärder på ekosystemnivån - nationell inventering av sjöar och vattendrag
Propositionen I propositionen anför regeringen att en nationell inventering av sjöar och vattendrag skall genomföras. I arbetet skall ingå ett göra en naturvärdesbedömning samt att ta fram en plan för områdesskydd.
Motionerna Behovet av tydligare restriktivitet i dispensgivning från strandskyddsreglerna påtalas i motionerna Jo720 (mp) yrkande 2 och Jo759 (fp) yrkande 15. Motionärerna bakom motion Jo779 (kd) framhåller att, vid prövning av ärenden om strandskydd, en helhetssyn är viktig vid avvägningen mellan allmänna och enskilda intressen (yrkande 8). Vid tillämpningen av naturvårdslagens bestämmelse om strandskydd bör enligt motion Jo780 (s) möjlighet finnas till regional och lokal anpassning och till lokala nyanseringar i kommunernas översiktsplaner.
Utskottets överväganden Som utskottet tidigare anfört behandlar Lagrådet för närvarande en lagrådsremiss med förslag till miljöbalk. En proposition i ämnet planeras framläggas för riksdagen senare under år 1997. I förslaget ingår även frågor om komplettering av gällande bestämmelser om strandskydd. Utskottet får således anledning att återkomma till frågan om strandskyddsreglernas utformning och föreslår att motionerna Jo720 (mp) yrkande 2, Jo759 (fp) yrkande 15, Jo779 (kd) yrkande 8 och Jo780 (s) nu lämnas utan åtgärd.
Åtgärder på ekosystemnivån - vidgat skydd enligt naturresurslagen för vattenområden och vattendrag
Propositionen I propositionen uttalar regeringen sin avsikt att senare under år 1997 redovisa sina ställningstaganden beträffande skydd från vattenkraftsutbyggnad för ytterligare vattenområden. Beträffande ändring av bestämmelser i naturresurslagen för att införa ett skydd från annan verksamhet än vattenkraftsrelaterade företag har förslaget överlämnats till Miljöbalksutredningen.
Motionen I motion Jo25 (mp) yrkande 12 framförs krav på att ingen ytterligare utbyggnad av vattenkraft får ske i Sverige. De vattendrag, oavsett storlek, som finns kvar skall bevaras.
Utskottets överväganden Frågor om skydd för vattendrag har behandlats av Vattendragsutredningen som i sitt slutbetänkande (SOU 1996:155) Omtankar om vattendrag - ett nytt angrepssätt för fram förslag om att vattendrag som på nationell nivå speglar ett representativt urval av den biologiska mångfalden skall skyddas. Skyddet skall gälla inte bara en exploateringstyp, vattenkraftsutbyggnad, utan i stället utgå från de skyddsvärden som bör bevaras. Restriktioner bör finnas mot alla de ingrepp som kan skada skyddsvärdena. I betänkandet föreslås bl.a. att ytterligare 20 vattenområden skall undantas från vattenkraftsutsbyggnad. Betänkandet bereds i Regeringskansliet. Utskottet utgår från att de frågor om vattenkraftsutbyggnad som tas upp i motion Jo25 (mp) återkommer för mer fördjupade överväganden i samband med den proposition om skydd av ytterligare vattendrag som regeringen har aviserat till maj 1997. Med hänvisning till det anförda bör motionens yrkande 12 inte föranleda någon särskild åtgärd.
Åtgärder på ekosystemnivån - kalkning och biologisk mångfald
Propositionen Enligt regeringen bör frågor om precisering av försurningshotade områden med stora bevarandevärden liksom frågor om kalkning och biologisk återställning beaktas inom ramen för uppdraget om en nationell plan för den statliga finansierade kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag.
Motionerna Enligt motion Jo22 (kd) är nivån på kalkningsanslaget för sjöar och vattendrag alltför låg och måste höjas (yrkande 4). Även i motion Jo23 (v) behandlas frågan om ökade anslag för kalkning. Motionärerna framhåller att behovet kommer att uppgå till ca 200 miljoner kronor årligen under många år framöver (yrkande 7). Behovet av en långsiktig finansiering av kalkningsverksamheten tas upp även i motion Jo24 (c) yrkande 4. Anslagen i årets budget är enligt motionärerna troligen otillräckliga. I motion Jo746 (mp) begärs en tvärvetenskaplig utredning för att utröna försurningens effekter och kalkningens värde för flora och fauna samt återförsurningens hälso- och socioekonomiska effekter (yrkande 3).
Utskottets överväganden Utskottet delar regeringens uppfattning att frågor om precisering av försurningshotade områden med stora bevarandevärden liksom frågor om kalkning och biologisk återställning bör beaktas inom ramen för uppdraget om en nationell plan för den statliga finansierade kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag. I sitt betänkande Kalkning av sjöar och vattendrag (SOU 1996:53) anför Kalkningsutredningen att grundläggande för statens fortsatta insatser bör vara att med tillgängliga resurser i ett nationellt perspektiv prioritera insatser i syfte att bevara den biologiska mångfalden. Utredningen ser fortsatta statliga insatser som ett mycket långsiktigt åtagande på 25-50 år eller mer, och det behövs en mer intensifierad, långsiktig uppföljning av effekter till följd av avbruten kalkning eller återförsurning. Som framgår av propositionen har regeringen den 31 oktober 1996 uppdragit åt Naturvårdsverket att utarbeta en nationell plan för den statligt finansierade kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag. I uppdraget ingår också att göra en översyn av redovisningssystemet och utbetalningsrutinerna för den statligt finansierade kalkningsverksamheten. Den nationella planen skall utgå från de förslag som Kalkningsutredningen presenterade i sitt betänkande, med undantag för förslaget rörande anslagsnivån. Utgångspunkt för arbetet skall, som ovan angetts, vara det nationella intresset av att bevara den biologiska mångfalden och att bibehålla förutsättningarna för nyttjandet av naturresurserna i sjöar och vattendrag. Inledningsvis skall ett underlag tas fram som innehåller klara kriterier för prioriteringen på nationell nivå. Naturvårdsverket skall också undersöka möjligheterna att samordna kalkningen av sjöar och vattendrag med skogskalkningen. Verket har den 21 mars 1997 redovisat kriterier för prioritering av olika kalkningsprojekt till regeringen. En slutlig redovisning av uppdraget i dess helhet skall överlämnas senast den 1 september 1997. I sammanhanget vill utskottet erinra om att Riksdagens revisorer arbetar med en rapport om miljövårdsarbetet och försurningen där revisorernas granskning i huvudsak avser det nationella miljövårdsarbetet med inriktning på försurningen. Rapporten beräknas vara slutförd före sommaren 1997. Som utskottet tidigare (1996/97:JoU2) anfört skall det långsiktiga målet för det svenska kalkningsprogrammet vara det nationella intresset av att bevara den biologiska mångfalden och att bibehålla förutsättningarna för utnyttjande av naturresurserna i sjöar och vattendrag. Försurningen av mark och vatten har fortgått under en lång tidsperiod. Trots positiva tendenser kommer behovet av kalkning att finnas kvar under överskådlig tid. För att kalkningsverksamheten skall kunna bedrivas effektivt är en långsiktig planering önskvärd, och det är därför angeläget att staten kan göra ett långsiktigt åtagande vad gäller den framtida verksamheten. Utskottet instämmer i stora delar i vad som anförts i motionerna om behovet av kalkning och om långsiktigheten i kalkningsverksamheten. I samband med budgetbehandlingen hösten 1996 (prop. 1996/97:1 utgiftsområde 20, bet. 1996/97:JoU2, rskr. 1996/97:83) ansåg utskottet emellertid att, med hänsyn till regeringsuppdraget och till det statsfinansiella läget, regeringens förslag om medel för ändamålet var väl avvägt. Som utskottet tidigare (s. 11) anfört fastställde riksdagen i maj 1996 utgiftstak för staten för de kommande tre budgetåren, varefter beloppet fördelades på de av riksdagen fastställda utgiftsområdena. Riksdagen har nyligen påbörjat sin behandling av vårpropositionen för år 1998. Frågor om kalkningsanslagets nivå inom den fastlagda utgiftsramen bör därför avgöras i samband med budgetprövningen. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo22 (kd), Jo23 (v) och Jo24 (c) avslås i berörda delar i den mån de inte kan anses tillgodosedda. Av utskottets redogörelse ovan framgår att det pågår ett omfattande arbete för att få till stånd en effektiv och ändamålsenlig kalkningsverksamhet. Utskottet är inte berett att härutöver tillmötesgå kravet i motion Jo746 (mp) på en utredning med den inriktning som beskrivs i motionen. Motionen avstyrks i berörd del.
Åtgärder på ekosystemnivån - marina reservat och inventering av marina miljöer
Propositionen Regeringen anser att arbetet med att bilda fler marina reservat får ske i enlighet med gällande ansvarsfördelning mellan centrala och regionala myndigheter. Aktualisering och komplettering av utredningen Marina reservat i Sverige beträffande skyddsvärda marina områden bör hanteras av Naturvårdsverket i samråd med Fiskeriverket och berörda länsstyrelser. Skyddet för grunda kustvatten, framför allt mjukbottnar, bör prioriteras. Utveckling och utvärdering av lämpliga metoder och tekniker för inventering av marina miljöer, liksom en plan för naturinventeringar i havsområden, får enligt regeringen utarbetas i den mån omprioriteringar kan göras av givna medel. Samverkan med länderna kring Östersjön framhålls som viktig i arbetet.
Motionerna Enligt motionerna Jo738 yrkande 26 och Jo760 yrkande 19 (båda mp) bör Naturvårdsverket ges i uppdrag att i samarbete med länsstyrelserna och de marina forskningscentrumen arbeta fram ett program för utveckling av inventeringsmetodiken för arter och listning av angelägna inventeringar i de svenska havsområdena. Enligt motion Jo779 (kd) bör fredning snarast ske av de svenska kust- och vattenområden i Östersjön som Världsnaturfonden har presenterat som skyddsvärda. Skyddsplaner bör utarbetas och övervakning av områdena bör ske. Kartläggning och inventering av livsmiljöer som är särskilt viktiga för fisk och skaldjur måste fortgå (yrkande 23). I motion Jo797 (mp) framförs krav på en utredning för att klarlägga huruvida de skyddsinstitut som finns i naturvårdslagen är tillräckliga med hänsyn till de marina reservatens speciella karaktär (yrkande 11). I motion Jo23 (v) begärs inrättande av ett marint reservat för tumlare i Östersjön (yrkande 6).
Utskottets överväganden I Sveriges handlingsplan med anledning av OECD:s miljögranskning av Sverige anges att sex sju marina reservat planeras i den svenska delen av Östersjön. Med hänsyn till att fiskeintressena regelmässigt berörs av åtgärderna anser utskottet, i likhet med regeringen, det angeläget att utveckla ett väl fungerande samråd rörande bevarande och resursutnyttjande verksamhet. Beroende på motiven för att skydda ett område bör i varje enskilt fall övervägas om skyddet enligt naturvårdslagen är det lämpligaste eller om beslut med stöd av fiskelagen är mer ändamålsenligt. Eftersom grundområdena är av stor betydelse för såväl bevarandet som nyttjandet av den biologiska mångfalden samtidigt som de är utsatta för exploatering genom olika verksamheter, bör dessa områden särskilt uppmärksammas i arbetet. Även kommunerna bör i sin fysiska planering beakta de grunda kustvattenområdenas betydelse för såväl bevarandet av den biologiska mångfalden som för det hållbara nyttjandet av marina resurser och miljöer. Härutöver vill utskottet hänvisa till vad utskottet nyligen anfört när det gäller miljöredovisningen på fiskets område (1996/97:JoU11). I betänkandet redogör utskottet för en av Fiskeriverket utarbetad aktionsplan för biologisk mångfald som kommer att utgöra ett av underlagen för en redovisning av arbetet med biologisk mångfald inom jordbruks- och fiskesektorerna som planeras bli förelagd för riksdagen nästa år. Vidare hänvisar utskottet till den plan för ett långsiktigt hållbart fiske i Östersjön som kommer att utarbetas av Fiskerikommissionen för Östersjön. Utskottet anser i likhet med regeringen att metoder och tekniker för systematiska inventeringar av marina områden behöver utvecklas för att kunna hanteras i mer omfattande skala. Naturinventeringar enligt Naturvårdsverkets förslag får göras i den mån resurser kan frigöras genom omprioritering av verkets resurser. I sammanhanget vill utskottet betona vikten av samordning med programmen för miljöövervakning och samarbete med andra länder kring Östersjön. Av det anförda framgår att de åtgärder som efterlyses i motionerna Jo738, Jo760 (båda mp) och Jo779 (kd) i allt väsentligt är föremål för uppmärksamhet från regeringens och berörda myndigheters sida. Utskottet avstyrker motionerna i berörda delar i den mån de inte kan anses tillgodosedda. Frågan om formerna för skydd av områden och arter kommer att ingå i miljöbalksarbetet. Mot bakgrund härav avstyrker utskottet motion Jo797 (mp) yrkande 11. Enligt vad utskottet erfarit arbetar Naturvårdsverket med ett särskilt åtgärdsprogram för skydd av tumlare som beräknas fastställas under år 1997. Mot bakgrund härav föreslår utskottet att motion Jo23 (v) yrkande 6 lämnas utan åtgärd. I övrigt vill utskottet erinra om att frågan om inrättande av marina reservat liksom övriga former av naturreservat är en fråga för berörd länsstyrelse.
Åtgärder på ekosystemnivån - åtgärder mot introduktion av främmande arter i havsmiljön
Propositionen Åtgärder mot introduktion av nya arter i havsmiljön bör enligt regeringen bedrivas inom ramen för pågående internationell verksamhet med den biologiska mångfalden. Den internationella hanteringen av ballastvatten bör även fortsättningsvis uppmärksammas.
Motionerna I motionerna Jo738 yrkande 28 och Jo760 yrkande 20 (båda mp) betonas vikten av att Sverige i internationella sammanhang är drivande för att motverka introduktion av främmande arter. När det gäller införsel av främmande fiskarter/stammar bör enligt motion Jo779 (kd) kompensationsutsättning och förstärkningsutsättning av odlad fisk begränsas och gällande författning ses över i syfte att minska riskerna för spridning av främmande fiskarter/stammar och andra organismer. Slutligen framhålls nödvändigheten av större restriktivitet på området (yrkande 16). Behovet av utveckling av teknik och metoder för att hindra att organismer sprids via ballastvatten påtalas i motionerna Jo738 yrkande 29 och Jo760 yrkande 21 (båda mp).
Utskottets överväganden Det kan i dag konstateras att många av de arter som genom människans försorg har etablerats i svenska havsområden har introducerats av den internationella sjöfarten. I detta sammanhang är hanteringen av ballastvatten av stor betydelse. Introduktionen av främmande arter börjar få en allt större uppmärksamhet i det internationella arbetet, bl.a. har FN:s organ för sjösäkerhets- och havsmiljöfrågor, IMO, tagit fram frivilliga riktlinjer för hantering av ballastvatten. För att konkreta åtgärder skall kunna vidtas krävs emellertid att något eller några medlemsländer agerar pådrivande. Enligt vad utskottet erfarit har Sjöfartsverket prioriterat frågor om ballastvattnets betydelse i detta sammanhang. I propositionen uttalar regeringen sin avsikt att inom ramen för det internationella samarbetet inom IMO, HELCOM (Helsingforskommissionen) och OSPARCOM (Oslo-Pariskommissionen) verka för att internationella bindande överenskommelser kommer till stånd, som syftar till att förebygga oönskade introduktioner av främmande organismer till havsområden runt Sverige. Utskottet har därmed anledning att utgå från att Sverige även i fortsättningen kommer att spela en aktiv och pådrivande roll i dessa fora. Mot bakgrund härav föreslår utskottet att motionerna Jo738 och Jo760 (båda mp) i berörda delar lämnas utan riksdagens vidare åtgärd. Med anledning av motion Jo779 (kd) vill utskottet hänvisa till den policy för introduktion och spridning av främmande organismer och gener som har utarbetats av Naturvårdsverket. Förutom övergripande mål och strategi innehåller policyn även åtgärder för genomförande av målen. Utskottet har vidare erfarit att Fiskeriverket nyligen har tillsatt en arbetsgrupp för uppföljning av verkets föreskrifter. Gruppen skall utarbeta skärpta regler för introduktion och utsättning av främmande fiskarter och fiskstammar. Arbetet beräknas vara slutfört under hösten 1997. Med hänvisning till det arbete som således pågår anser utskottet att motionen i berörd del bör lämnas utan riksdagens ytterligare åtgärd. Utskottet har inte någon annan uppfattning än motionärerna i motionerna Jo738 och Jo760 (båda mp) när det gäller vikten av att förhindra oönskad introduktion av arter i de svenska havsområdena. Som utskottet redogjort för ovan prioriterar Sjöfartsverket konkreta åtgärder i det internationella arbetet med frivilliga riktlinjer för hantering av ballastvatten. Mot denna bakgrund bör motionerna i berörda delar inte föranleda någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
Åtgärder på ekosystemnivån - förorening genom olja och kemikalier
Propositionen Den diffusa tillförseln av oljehaltiga substanser till Östersjön och Västerhavet och dess effekter på miljön utreds inom ramen för samarbetet mellan Naturvårdsverket och Institutet för vatten- och luftvårdsforskning. Det är enligt regeringen angeläget att arbetet med att ompröva tillstånd enligt miljöskyddslagen sker i planerad takt. Regeringen har tillkallat en särskild utredare med uppgift att göra en utvärdering av gällande regler för de ingripanden som kan bli aktuella när ett oljeutsläpp har skett till havs. Utredaren skall göra en översyn av de författningar som finns på området samt föreslå åtgärder för att effektivisera det rättsliga beivrandet av dessa utsläpp. Frågor om mottagningsanläggningar i land för oljehaltigt vatten utreds av Sjöfartsverket. Enligt regeringen bör beredskapsplaner för åtgärder vid olje- och kemikalieolyckor till havs och i de stora sjöarna på sikt tas fram för alla regioner.
Motionerna Enligt motion Jo701 (fp) måste alla förebyggande åtgärder när det gäller oljeutsläpp till havs ses som mycket angelägna (yrkande 1). I motion Jo722 (m) begärs förslag till åtgärder mot oljeutsläpp. Inom ramen för EU:s stödprogram PHARE och TACIS bör resurser satsas på hamnar i östra Östersjön. En ny ansvarsfördelning där även fraktköparna tvingas ta ekonomiskt ansvar bör utredas vidare (yrkande 9). I motion Jo738 (mp) framförs krav på svenskt initiativ för inrättande av en miljözon i Östersjön (yrkande 31). Enligt motion Jo760 (mp) bör krav på dubbla skrov införas (yrkande 18). Motionärerna bakom motion Jo790 (c) framför ett antal förslag till åtgärder för att minska oljeutsläppen i Östersjön. Befintliga resurser bör utnyttjas bättre genom t.ex. omorganisation av myndigheternas arbete så att vissa åklagare och poliser får i uppdrag att arbeta speciellt med oljeutsläpp. SMHI:s vädersatellitsystem och försvarets radar- och flygspaning bör inriktas på oljeutsläpp. Ett system för isotopmärkning bör konstrueras. Enligt motion Jo738 (mp) bör Sverige i det internationella oljeskyddsarbetet verka för att fjärrdetektion av olja skall bli juridiskt bindande (yrkande 19). Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att utreda behovet av satellitbildsinformation för oljedetektion (yrkande 23). Motsvarande yrkanden återfinns i motion Jo760 (yrkandena 15 resp. 14) från samma parti. Behovet av revidering av den svenska lagstiftningen inom ramen för havsrättskonventionen påtalas i motion Jo777 (fp). Regeringen bör bevaka möjligheterna att agera för en strängare syn på föroreningar i den marina miljön (yrkande 2). Genom att i praktiken effektivisera förfarandet från oljeutsläpp till dom kan ett bättre skydd för den marina miljön uppnås (yrkande 3). Även i motion Jo726 (mp) framförs ett antal förslag som syftar till att effektivisera det rättsliga förfarandet för beivrande av oljeutsläpp. En bestämmelse av följande lydelse bör införas i vattenlagen (1983:291): Den som har begått brott mot denna lag dömes vid svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken inte är tillämplig. Har brottet förövats i Sveriges ekonomiska zon får åtal väckas vid den tingsrätt vars domkrets är närmast den plats där brottet förövades (yrkande 1). Vid avslag på yrkande 1 bör regeringen lägga fram förslag till sådan ändring i vattenlagen (1983:291) som löser det straffrättsliga problem som uppkommit på grund av konventionsåtagandena (yrkande 2). Kravet på uppsåtligt handlande skall ändras vid brott mot vattenföroreningslagen så att det räcker att visa att oljeutsläpp har skett (yrkande 5). Vidare skall regeringen se över ansvarsbestämmelserna vad gäller brott mot 10 kap. vattenföroreningslagen (yrkande 6), och de bevissvårigheter som föreligger vid oljeutsläpp (yrkande 7). Slutligen måste Kustbevakningen ges utökade befogenheter att tillgripa olika former av tvång mot utländska fartyg för att kunna säkra bevis (yrkande 8). Yrkandena 1 och 2 i motion Jo726 skall rätteligen avse lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg. En plan för sanering av miljöskadade områden efterlyses i motion Jo25 (mp) yrkande 14.
Utskottets överväganden Inledningsvis vill utskottet framhålla att det är av största vikt att motverka problemen med det kraftigt ökande antalet begränsade oljeutsläpp från fartyg. Utsläppen härrör framför allt från fartyg som olagligen släpper ut ballastvatten och sköljvatten direkt i havet. Som utskottet nyligen redovisade (1996/97:JoU11) bedrivs ett omfattande arbete på detta område både nationellt och internationellt. Inom ramen för HELCOM sker gemensam inventering av oljeutsläppen i Östersjön, och en arbetsgrupp inom kommissionen har tagit fram förslag om mottagningsanordningar för avfall från fartyg. I förslaget ingår bl.a. införandet av en enhetlig hamnavgift som omfattar rätten för fartyg att lämna miljöfarligt avfall utan ytterligare kostnader. I mars 1996 antog HELCOM en strategi som består av ett ingående och omfattande regionalt samarbete för uppbyggande och harmonisering av mottagningssystem för fartygsgenererat avfall i hamnar runt Östersjön. Som framgår av propo-sitionen skall Sjöfartsverket undersöka hur detta system fungerar. Uppdraget skall redovisas senast den 30 juni 1997. Enligt vad utskottet inhämtat driver Sjöfartsverket i IMO och EU frågan om ett identifikations- och övervakningssystem med transpondrar, dvs. radiosändare, anbringade på varje större fartyg. Naturvårdsverket lämnade i april 1996 i redovisningen Oljeutsläpp i Östersjön, Miljöspaning, verkets förslag bl.a. vad avser effektivare övervakning av olja till havs. I likhet med regeringen finner utskottet det naturligt att den särskilde utredaren vid samråd beaktar vad som är relevant beträffande övervakningsverksamheten. I samband med behandlingen av regeringens proposition 1995/96:140 Havsrättskonventionen och tillämpningsavtalet beslutade riksdagen våren 1996 efter förslag från justitieutskottet om ett tillkännagivande om effektivisering av det rättsliga förfarandet för att beivra oljeutsläpp (bet. 1995/96:UU17, yttr. 1995/96:JuU9y, rskr. 1995/96:271). Med anledning härav tillkallade regeringen en särskild utredare (dir. 1996:82) med uppgift att göra en utvärdering av gällande regler för de ingripanden som kan bli aktuella när ett oljeutsläpp har skett till havs. Utredaren skall göra en översyn av de författningar som finns på området samt föreslå åtgärder för att effektivisera det rättsliga beivrandet av dessa utsläpp. Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 1997. Som ett viktigt led i arbetet med att begränsa tillförseln av oljeföroreningar till havet vill utskottet framhålla prövningen enligt miljöskyddslagen av landbaserad verksamhet och anläggningar. Genom det pågående omprövningsprogrammet kan strängare åtgärdskrav ställas på verksamheter som orsakar denna typ av föroreningar. Som regeringen anför är det angeläget att omprövningen av tillstånden sker i planerad takt. När det gäller den diffusa oljetillförseln till våra havsområden behöver enligt utskottets mening klarhet skapas beträffande såväl oljeföroreningarnas källor som deras omfattning och effekter på marina organismer. Som regeringen anför bör genomförandet ske inom ramen för det samarbete som sker mellan Naturvårdsverket och Institutet för vatten- och luftvård. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna om angelägenheten av att åtgärder vidtas mot tillförseln av oljeföroreningar till våra hav. Som framgår av utskottets redogörelse är arbetet på detta område omfattande både nationellt och internationellt. Enligt utskottets mening får det i första hand ankomma på regeringen att överväga vilka ytterligare åtgärder som kan anses erforderliga på detta område och i förekommande fall lägga fram förslag om erforderliga lagändringar. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo701 (fp) yrkande 1, Jo722 (m) yrkande 9 och Jo790 (c) lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd. På samma grund avstyrker utskottet motionerna Jo738 (mp) yrkandena 23 och 31 och Jo760 (mp) yrkandena 14 och 18 i den mån de inte kan anses tillgodosedda. Enligt motionerna Jo738 yrkande 19 och Jo760 yrkande 15 (båda mp) skall Sverige verka för att fjärrdetektion av olja skall vara juridiskt bindande bevisning. Ett liknande yrkande framförs i motion Jo726 yrkande 5. Det framgår inte av motionerna hur denna princip skall tillämpas i det enskilda fallet gentemot ett eller flera fartyg som teoretiskt skulle kunna omfattas av en förundersökning angående misstänkt överträdelse av gällande utsläppsregler. Utskottet erinrar om att det finns några grundläggande konstitutionella respektive straffrättsliga principer som innebär dels att domstolarna i sin rättstillämpande verksamhet är självständiga gentemot den politiska makten, dels att domstolarna sedan länge tillämpar fri bevisprövning. Det faktum att ett oljeutsläpp konstateras ha ägt rum i strid med gällande regler (det objektiva brottsrekvisitet) kan givetvis inte ersätta den straffrättsliga bedömningen angående uppsåt eller oaktsamhet hos en viss gärningsman som kan bindas till brottet (det subjektiva brottsrekvisitet). När det gäller mer praktiska frågor angående bevisvärdet av fjärrdetektion bör tilläggas att Kustbevakningen ännu inte funnit någon säker metod att identifiera ett visst oljeutsläpp eller ens bestämma vilken typ av olja som det rör sig om i ett visst fall. Resultatet av fjärrdetektionen måste således i de flesta fall kompletteras med annan bevisning innan några slutsatser kan dras angående utsläppskällan. Utskottet avstyrker motionerna i dessa delar. Som framgår av utskottets redogörelse ovan ingår de frågor som tas upp i motionerna Jo726 (mp) yrkandena 1, 2 samt 6-8 och Jo777 (fp) yrkandena 2 och 3 i regeringens uppdrag till den särskilde utredaren. Härigenom finner utskottet syftet med motionsyrkandena helt eller delvis tillgodosett. Motionerna i angivna delar bör inte föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd. I sin rapport Handlingsprogram för efterbehandling (rapport 4454) föreslår Naturvårdsverket som ett kortsiktigt mål för den första femårsperioden för sanering av miljöskadade områden att de 200 högst prioriterade objekten undersöks och att hälften av dem som därefter behöver åtgärdas efterbehandlas. Kostnaden för staten har beräknats till 2,5 miljarder kronor för den femårsperiod som inleddes år 1991. Handlingsprogrammet föreslår konkreta mål samt vilka åtgärder som bedöms nödvändiga. I handlingsprogrammet anförs att ca 2 000 förorenade platser har identifierats, av vilka en del kräver omedelbara åtgärder. I samband med budgetbehandlingen hösten 1996 (1996/97:JoU2) ansåg utskottet att arbetet med sanering av miljöskadade områden under budgetåret 1997 bör bedrivas med samma inriktning som hittills. Enligt vad utskottet erfarit arbetar regeringen med dessa frågor och har för avsikt att återkomma till riksdagen med ytterligare förslag på området. I avvaktan härpå avstyrker utskottet motion Jo25 (mp) yrkande 14.
Åtgärder för att bevara arter och genetisk variation - rödlistade arter och havsmiljöer
Propositionen Regeringen gör bedömningen att följande åtgärder beträffande bevarande av arter, populationer och den genetiska variationen i arbetet med biologisk mångfald skall genomföras genom omprioriteringar av Naturvårdsverkets resurser:
- En rödlista över livsmiljöer skall upprättas. - Rödlistor för marina växter och djur samt vissa grupper av ryggradslösa djur skall upprättas sedan behovet närmare analyserats. - De rödlistade arternas krav på livsmiljö och behov av åtgärder skall utredas och analyseras vidare. - Kompletterande inventeringar när det gäller lokaler för rödlistade arter skall utföras.
Motionerna När det gäller fisket i Östersjön och Västerhavet bör regeringen enligt motion Jo22 (kd) framlägga förslag om hur man skyddar nu förekommande variationer av fisk- och skaldjurssamhällen och bevarar den genetiska variationen inom dessa arter (yrkande 5). Artdatabankens angelägna arbete med att ta fram rödlistor betonas i motion Jo738 (mp) yrkande 27. Enligt motion Jo779 (kd) bör viktiga lokaler för unika fiskstammar ges särskilt skydd (yrkande 19).
Utskottets överväganden En s.k. rödlista är en förteckning av arter som bedömts löpa risk att försvinna från vårt land inom en snar eller relativt snar framtid. Arterna placeras i olika hotkategorier beroende på hur stor denna risk bedöms vara. I Sverige används ett system med fem hotkategorier. Rödlistningen utgör således i sig inte någon bedömning av behovet eller omfattningen av insatser för att bevara de enskilda arterna. Detta avgörs genom ett särskilt prioriteringssystem för åtgärder. Av de ca 50 000 arter av djur, växter och svampar som finns i Sverige har ca 3 500 placerats på rödlistor. Fortlevnaden av den helt dominerande delen av dessa arter måste tryggas genom mestadels generella insatser inriktade på ekosystem och biotoper. För en del arter är emellertid tillståndet så kritiskt eller kraven så specifika att det är nödvändigt med mer riktade åtgärder. Vissa typer av livsmiljöer är av särskild betydelse när det gäller bevarande av de mest utsatta arterna. De kan dessutom vara sällsynta eller starkt utsatta för miljöpåverkan. Som regeringen anför bör mot denna bakgrund rödlistor byggas ut till att också omfatta livsmiljöer och inte, vilket är fallet i dag, enbart avse arter. Vidare bör behovet av rödlistning av marina organismer analyseras närmare och rödlistorna för fiskar revideras. En översiktlig analys av de rödlistade arternas behov av åtgärder har tagits fram av Artdatabanken. I likhet med regeringen finner utskottet det naturligt att rödlistornas utformning och användning som arbetsinstrument blir föremål för successiva överväganden. I sammanhanget vill utskottet betona vikten av det stora lokala engagemang för denna typ av arbeten liksom det stora kunnande som ofta finns hos intresserade privatpersoner även utan professionell utbildning. Det faller sig enligt utskottets mening naturligt att den utökade inventeringsverksamheten sker genom länsstyrelserna, kommunerna, skogs-vårdsstyrelser eller ideella organisationer i samråd med centrala myndigheter. Under ett annat avsnitt i propositionen (s. 73) gör regeringen bedömningen att den taxonomiska forskningen tydligare bör anknytas till den ekologiska och tekniska forskningen med det dubbla syftet att öka våra kunskaper om organismvärlden och söka efter potentiellt värdefulla resuser. Av utskottets redogörelse ovan framgår att syftet med motionerna Jo22 (kd), Jo738 (mp) och Jo779 (kd) kommer att i väsentliga delar tillgodoses utan någon vidare riksdagens åtgärd. Motionerna i dessa delar avstyrks. I sammanhanget vill utskottet betona att den aviserade utvidgningen av rödlistorna till att också omfatta arternas livsmiljöer kommer att medföra en påtaglig förstärkning av artskyddet. Med anledning av motion Jo22 vill utskottet härutöver hänvisa till vad utskottet nyligen anfört bl.a. om arbetet inom Fiskerikommissionen för Östersjön (1996/97:JoU11).
Åtgärder för att bevara arter och genetisk variation - särskilda bevarandeinsatser
Propositionen Enligt regeringen bör Naturvårdsverket och Artdatabanken i samarbete ta fram prioriteringssystem för urval av arter där särskilda bevarandeinsatser behöver vidtas, utreda begreppet om ansvarsarter som en del i ett prioriteringssystem samt ta fram en särskild lista över arter som bör komma i fråga för åtgärdsprogram.
Motionerna Behovet att stärka de nordiska genbankernas verksamhet betonas i motion Jo745 (mp) yrkande 1. Uppgiften att ansvara för och samordna alla former av bevarande som rör äldre grödor, ogräs och andra kulturväxter samt lantraser och andra djur som använts i det äldre hushållet bör samordnas hos en myndighet (yrkande 2). Riksdagen bör fördela tillgängliga medel så att denna bevarandeuppgift rörande biologisk mångfald kan genomföras på ett tillfredsställande sätt (yrkande 3). Behovet av en kontinuerlig bevarandeodling av kulturväxter påtalas i motion Jo797 (mp) yrkande 4. I motionen kritiseras även gällande bestämmelser i Sverige och EU angående traditionella växtsorter. Många av de frösorter som används i Sverige är inte längre tillåtna att odla (yrkande 6). I motion Jo783 (c) framhålls angelägenheten av att lantrasen svensk kullig boskap bevaras. Berörda verk och myndigheter bör ges i uppdrag att fullfölja detta arbete, bl.a. bör en genomarbetad avelsplan upprättas. I kommande miljöbokslut avseende mål, åtgärder och biologisk mångfald bör enligt motion Jo797 (mp) även översynen av och tillståndet för de hotade arterna redovisas (yrkande 14).
Utskottets överväganden Nordiska genbanken, som är ett centrum för bevarande och användning av växtgenetiska resurser i de nordiska länderna, har sin verksamhet förlagd till Alnarp. Genbanken lyder under Nordiska ministerrådet och har bl.a. till uppdrag att insamla, bevara och dokumentera genetiskt material, delta i forskningssamarbete och förmedla information och service. Inom genbanken är ett databaserat informationssystem under uppbyggnad. Verksamheten är i huvudsak koncentrerad på arbete med stråsäd, frukt och bär, potatis, rotfrukter, oljeväxter, trindsäd, vallväxter och grönsaker och sker i samarbete med arbetsgrupper med deltagare från de nordiska länderna. För år 1996 var de sammanlagda intäkterna 10,3 miljoner kronor, varav 8,3 miljoner kronor härrör från en budgetöverenskommelse med Nordiska ministerrådet. Övriga medel erhölls för särskilda projekt, bl.a. uppbyggnad av genbanksverksamhet i de baltiska länderna och i södra Afrika. Enligt vad utskottet erfarit har genbanken ett mycket gott anseende såväl i de nordiska länderna som internationellt i övrigt. Enligt en utvärdering som gjorts av ministerrådet är genbanken till ?stor nordisk nytta? och bedöms arbeta mycket kostnadseffektivt och med stort utbyte i förhållande till relativt begränsade budgetmedel. På djursidan bedrivs bevarandearbetet inom Nordisk Genbank for Husdyr i Oslo, som inrättades år 1984 av Nordiska ministerrådet. Nuvarande mandat fastställdes år 1993. Genbanken drivs som ett projekt med en budget omfattande ca 1 miljon kronor per år och arbetar med uppbyggande av en artdatabank genom insamling och lagring av upplysningar om genetiska resurser hos nordiska husdjur. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i motion Jo745 (mp) om vikten av det arbete som bedrivs vid de båda genbankerna men är inte berett att tillmötesgå motionens yrkande 1 om ett särskilt tillkännagivande i frågan. Motionsyrkandet avstyrks i den mån det inte kan anses tillgodosett. Utskottet finner heller inte anledning att tillstyrka motionens yrkande 2 om samordning av bevarandearbetet till en myndighet. Som utskottet ovan (s. 11) anfört om den nya budgetprocessen kommer riksdagen att få anledning att ta ställning till frågor om medelstilldelning för olika ändamål i samband med behandlingen av budgetpropositionen. Utskottet avstyrker således motion Jo745 (mp) yrkande 3. Ett program för bevarande och långsiktigt hållbart utnyttjande av växtgenetiska resurser har utarbetats av Sveriges lantbruksuniversitet och Centrum för biologisk mångfald. Programmet ligger till grund för regeringens arbete med ett svenskt nationellt program på området. I detta arbete ingår även de förslag till en svensk strategi för växtgenetiska resurser (Ds 1996:73) Biodiversitet och framtida genpolitik som har utarbetats vid Sveriges lantbruks-universitet. Som framgår av propositionen har åtgärdsprogram för vissa rödlistade arter redan fastställts av Naturvårdsverket. Utskottet delar regeringens uppfattning att de centrala myndigheternas och länsstyrelsernas resurser, liksom det omfattande frivilliga arbete som bedrivs för att följa arternas status, på ett optimalt sätt bör tas i anspråk i arbetet med att utveckla ett prioriteringssystem för det fortsatta bevarandearbetet. I detta arbete är det enligt utskottets mening också angeläget att utreda begreppet ansvarsart, vilket också bör vara värdefullt i det internationella arbetet på området. Artdatabanken har till uppgift att insamla, lagra, utvärdera och tillhandahålla information om rödlistade växter, svampar och djur i vårt land samt att göra bedömningar av hotsituationen för dessa arter. Utskottet delar regeringens uppfattning att Naturvårdsverket i samarbete med Artdatabanken bör ta fram ett prioriteringssystem för urval av arter för vilka särskilda bevarandeinsatser behöver vidtas, utreda begreppet ansvarsart samt utarbeta en särskild lista över arter som bör komma i fråga för åtgärdsprogram. Av propositionen framgår vidare att frågan om upprättande av en marin resursdatabas kommer att bli föremål för överväganden av berörda myndigheter och institutioner. Mot ovan angiven bakgrund och med hänvisning till vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan om bevarandearbetet när det gäller våra kulturväxter avstyrker utskottet motion Jo797 (mp) yrkande 4 i den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett. Det bevarandearbete som Sverige nu bedriver inom ramen för EU:s miljöprogram för jordbruket syftar till att bevara hotade raser och omfattar bl.a. svensk kullig boskap, dvs. fjällko och rödkulla. En förutsättning för miljöstöd är att en avelsplan för berörda raser skall upprättas och godkännas. Utskottet delar den uppfattning om vikten av ett framgångsrikt bevarandearbete för våra kvarvarande lantraser som kommer till uttryck i motion Jo783 (c) men anser att syftet med motionen kan anses tillgodosett utan något särskilt riksdagens uttalande i frågan. Frågan om de traditionella köksväxtsorterna har av utskottet behandlats tre gånger tidigare under innevarande valperiod. Som utskottet tidigare anfört följer regeringen (Jordbruksdepartementet) utvecklingen på området och söker förmå EU att ändra reglerna så att de passar bättre för svenska förhållanden. Enligt utskottets mening är syftet med motion Jo797 (mp) yrkande 6 därmed i allt väsentligt tillgodosett. Motionen i denna del bör inte påkalla någon ytterligare riksdagens åtgärd. I Artdatabankens verksamhet ingår att följa de frågor om mål och åtgärder för skyddet av den biologiska mångfalden som tas upp i motion Jo797 (mp). Mot bakgrund härav saknar utskottet anledning att förorda särskilda miljöbokslut med den inriktning som föreslås i motionens yrkande 14. Motions-yrkandet avstyrks.
Åtgärder för att bevara arter och genetisk variation - riskbedömning vid införsel av främmande arter och genetiskt material
Propositionen Centrum för biologisk mångfald bör enligt regeringen ges i uppdrag att ta fram underlag och rutiner för riskbedömning i samband med införsel av främmande arter och gener. Berörda myndigheter och organisationer bör genomföra informationsinsatser. Problemen med införsel och spridning av främmande arter och genetiskt material bör vara en prioriterad del i det fortsatta arbetet med den biologiska mångfalden.
Motionerna Enligt motion Jo23 (v) yrkande 8 bör förbud införas mot utsättande av genetiskt förändrade organismer i naturen. På detta område bör försiktighetsprincipen råda. I motion Jo24 (c) anförs att i uppdraget till Centrum för biologisk mångfald även bör ingå att lämna konkreta förslag till det svenska agerandet vad gäller genmodifierade jordbruksgrödor och införsel av sådana grödor till landet. Försiktighetsprincipen bör råda såväl nationellt som inom EU (yrkande 5). Enligt motion Jo753 (v) bör Naturvårdsverket få i uppdrag att ta fram ett handlingsprogram för att motverka den mänskliga spridningen av främmande arter (yrkande 1). Uppdraget bör även omfatta förslag till hur Sverige bör agera i dessa frågor i internationella fora (yrkande 2).
Utskottets överväganden I ett internationellt perspektiv är introduktion och spridning av främmande arter och gener ett av de främsta skälen till att inhemska arter utrotas. Dessa problem tenderar också att öka. Införsel och spridning av främmande arter och genetiskt material är ett komplicerat problemområde. De nationella gränserna är sällan biologiskt relevanta, och möjligheterna till nationella särbestämmelser för införsel begränsas genom EU-medlemskapet och avtal som rör frihandel. Enligt utskottets mening är det i första hand genom bättre riskvärderingar som problemet kan angripas. Det är också av vikt att så tidigt som möjligt vinna kunskap om vilka främmande gener och arter som kan inverka menligt på ekosystemen och naturmiljön. Det kan också finnas behov av en värdering av spridningen inom landet. Som miljöministern anför bör detta område vara en prioriterad del i det fortsatta arbetet med den biologiska mångfalden. Som framgår av propositionen har Naturvårdsverket nyligen remitterat ett förslag till åtgärdsprogram för introduktion och spridning av främmande organismer och gener med inriktning på det egna verksamhetsområdet. Programmet behandlar främst riskerna med introduktion, och såväl främmande arter som populationer behandlas. Enligt Naturvårdsverket syftar programmet till att förebygga och förhindra negativa effekter av främmande organismer och gener på såväl den biologiska mångfalden och den yttre miljön i övrigt, som på människors hälsa. Som ett led i genomförandet av åtgärdsförslaget i sin aktionsplan har verket tagit fram tre rapporter som belyser omfattningen och konsekvenserna av introduktion av främmande arter i havsmiljön, i landmiljöer och i sötvattensmiljöer. Programmet kommer att utgöra ett av underlagen till det uppdrag att arbeta fram ett förbättrat underlag och rutiner för riskbedömning beträffande införsel av främmande arter och genetiskt material som regeringen avser att ge till Centrum för biologisk mångfald. Som miljöministern anför bör uppdraget genomföras i samarbete med Naturvårdsverket och berörda sektorsmyndigheter. I likhet med regeringen anser utskottet att information om problemen med introduktion av främmande biologiskt material är ett viktigt styrmedel. Det är enligt utskottets mening angeläget att såväl miljömyndigheter som sektorsmyndigheter och olika organisationer genomför informationsinsatser inom området. Som utskottet nyligen (1996/97:JoU11) anfört har frågor om marknadsgodkännande och odling av genmanipulerade och herbicidresistenta grödor varit aktuella några gånger inom EU. Sverige har i dessa frågor konsekvent röstat nej till godkännande och anfört att kommissionen bör skaffa ett bättre beslutsunderlag i fråga om de långsiktiga effekterna av sådan odling. I en rapport från december 1996 understryks behovet av gemensamma definitioner och metoder för riskbedömning. Kommissionen framhåller att direktiv 90/220/EEG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön reglerar ett högteknologiskt område i snabb utveckling. Det finns ett behov av regelbunden uppdatering och anpassning av direktivet för att hålla jämna steg med den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Av det anförda framgår att marknadsintroduktion av genmodifierade grödor ägnas stor uppmärksamhet inom EU-arbetet och att ett arbete pågår för att förbättra och effektivisera regelverket. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i motion Jo24 (c) om riskerna med genmodifierade grödor. Av utskottets redovisning ovan framgår emellertid att regeringen följer frågan med stor uppmärksamhet och inom EU konsekvent har motsatt sig marknadsgodkännande och odling av dessa grödor. Mot bakgrund härav finner utskottet att motionen i denna del bör lämnas utan vidare åtgärd från riksdagens sida. I det ovan angivna betänkandet behandlade utskottet en motion om förbud mot odling av herbicidresistenta genmanipulerade grödor. I avvaktan på resultatet av arbetet inom EU med att förbättra och effektivisera regelverket för genetiskt modifierade organismer ansåg utskottet att frågor om odlingsförbud får bedömas från fall till fall. Utskottet ansåg sig inte ha något underlag för att generellt förorda ett nationellt förbud mot odling av genmodifierade grödor. Utskottet förutsatte dock att regeringen följer frågan med stor uppmärksamhet och särskilt bevakar miljö- och hälsoaspekterna i de fall som kan bli aktuella. Utskottet, vars ställningstagande kvarstår, avstyrker mot den bakgrunden motion Jo23 (v) yrkande 8. Som utskottet anfört ovan arbetar Naturvårdsverket i stor utsträckning med de frågor som tas upp i motion Jo753 (v). När det gäller frågor om ballastvatten vill utskottet hänvisa till sina uttalanden tidigare i detta betänkande (s. 32). Syftet med motionen får därmed i allt väsentligt anses tillgodosett. Motionen bör inte föranleda någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
Åtgärder för att bevara arter och genetisk variation - en sammanhållen rovdjurspolitik
Propositionen Regeringen avser att ge en särskild utredare i uppdrag att utarbeta förslag till en sammanhållen rovdjurspolitik med avseende på biologiska, jaktliga och näringsmässiga frågor.
Motionen I anslutning tll arbetet med en sammanhållen rovdjurspolitik framhålls i motion Jo24 (c) angelägenheten av att det skyndsamt läggs fram ett förslag som kan sammanjämka såväl biologiska, jaktliga som näringsmässiga frågor. Förslaget bör presenteras i samband med riksdagens behandling av 1998 års budgetförslag (yrkande 6).
Utskottets överväganden I samband med behandlingen av budgetpropositionen hösten 1996 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:JoU1, rskr. 1996/97:114) uttalade riksdagen att regeringen bör utarbeta en sammanhållen rovdjurspolitik som möjliggör en helhetssyn på de biologiska, jaktliga och näringsmässiga frågorna. Utskottet anförde att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med ett förslag i frågan och ansåg att ett lämpligt tillfälle för redovisningen av regeringens förslag är i samband med budgetpropositionen för år 1998. I den nu aktuella propositionen uttalar regeringen sin avsikt att ge en särskild utredare i uppdrag att efter samråd med berörda myndigheter och intressenter och med forskare inom området utarbeta ett förslag till sammanhållen rovdjurspolitik. Utskottet förutsätter att regeringen beaktar riksdagens uttalande i frågan. Utskottet anser det inte meningsfullt att föreslå ytterligare ett tillkännagivande med i huvudsak samma innebörd som det ovan refererade. Motion Jo24 (c) avstyrks i denna del.
Åtgärder för att bevara arter och genetisk variation - småviltsjakten och fisket i fjällen
Propositionen Regeringen kommer inom kort att redovisa sina ställningstaganden beträffande den framtida utformningen av administrativa regler kring småviltsjakten och fisket på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjället.
Motionen Enligt motion Jo23 (v) bör regeringen redovisa åtgärder för att säkerställa livskraftiga populationer av röding och öring i fjällområdena (yrkande 9). I redovisningen bör även ingå hanteringen av nybyggarnas rättigheter till jakt och fiske, dvs. avvittringen, beslutet om småviltsjakt och fiske ovan odlingsgränsen samt utförsäljningen av statens skogar (yrkande 10).
Utskottets överväganden Av propositionen framgår att Jordbruksverkets, Sametingets och Naturvårdsverkets rapport Utvärderingen av småviltsjakten och handredskapsfisket ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen bereds i Regeringskansliet. De frågor som tas upp i motion Jo23 (v) yrkandena 9 och 10 kommer således att få sin belysning inför de ställningstaganden som regeringen avser att inom kort redovisa för riksdagen. Med det anförda föreslår utskottet att motionen i dessa delar lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Styrmedel - monetär värdering
Propositionen Regeringen anser att det inte finns skäl att nu tillsätta en utredning för att belysa hur olika metoder för monetär värdering av biologisk mångfald kan tillämpas i olika situationer i syfte att internalisera miljökostnader.
Motionen I motion Jo779 (kd) begärs en utredning för att finna principer och metoder för hur en monetär värdering av biologisk mångfald kan tillämpas (yrkande 9).
Utskottets överväganden Regeringens ställningstagande att för närvarande inte tillsätta en utredning för monetär värdering av biologisk mångfald grundar sig på de betydande svårigheter som visat sig föreligga vid en sådan värdering. Enligt regeringen kvarstår problem som närmast är av forskningskaraktär innan det kan bedömas moget att närmare ange operativa former för monetär värdering. Arbete pågår dessutom på en rad olika håll av både grundläggande och mera tillämpad art bl.a. hos Beijerinstitutet för ekologisk forskning. Utskottet saknar anledning att göra en annan bedömning än regeringen och avstyrker på den grunden motion Jo779 (kd) yrkande 9.
Kommunerna och biologisk mångfald
Propositionen Regeringen anser att, inom ramen för det kommunala arbetet bl.a. med Agenda 21, kommunerna har goda förutsättningar att utarbeta mål och åtgärdsförslag beträffande biologisk mångfald. Biologisk mångfald kan även göras till en integrerad del i den kommunala fysiska planeringen.
Motionerna I motion Jo23 (v) framhålls kommunsektorns behov av ekonomiska resurser och utbildningsinsatser för att kommunerna skall kunna bidra till förverkligandet av miljömålen (yrkande 11). Ur regeringens program för utveckling av ett ekologiskt samhälle bör enligt motion Jo779 (kd) anvisas ?en summa pengar? till tätortsnära jord- och skogsbruk (yrkande 7).
Utskottets överväganden Utskottet delar regeringens uppfattning att kommunerna har goda förutsättningar att inom ramen för Agenda 21 arbeta med frågor om biologisk mångfald. Enligt utskottets mening är det övervägande intrycket att det kommunala arbetet med Agenda 21 bedrivs aktivt och intensivt. I 1997 års ekonomiska vårproposition (1996/97:150), som nyligen framlagts för riksdagen, föreslår regeringen att 5,4 miljarder kronor under tre år satsas på ett investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten. Avsikten är bl.a. att tidigarelägga investeringar och öka investeringstakten. Enligt regeringen är det lokala perspektivet i arbetet av central betydelse och många kommuner arbetar aktivt med lokala Agenda 21. För att bygga vidare på denna positiva uveckling föreslår regeringen medel till lokala investeringsprogram. Inom programmen bör alla kommuner ges möjlighet att i samverkan med lokala investerare föreslå och utforma program för insatser som ökar den ekologiska hållbarheten. Regeringens mål är att hela Sverige skall delta i omställningsarbetet. De kommuner eller grupper av kommuner som utses inledningsvis har enligt regeringen en viktig roll som föregångare i arbetet. Riksdagen får således anledning att i annat sammanhang ta ställning till frågor om kommunernas resursbehov på miljöområdet. Med hänvisning till det anförda och till vad utskottet ovan (s. 11) anfört om den nya budgetprocessen avstyrker utskottet motionerna Jo23 (v) yrkande 11 och Jo779 (kd) yrkande 7 i den mån de inte kan anses tillgodosedda.
Det internationella samarbetet - konventionen om biologisk mångfald
Propositionen Regeringen anför att Sverige bör fortsätta att i olika internationella fora driva frågor som är av stor betydelse för arbetet med biologisk mångfald. Det är enligt regeringen särskilt viktigt att agera för att ökad vikt läggs vid ett synsätt som innebär sektorsintegrering och sektorsansvar.
Motionerna Enligt motion Jo22 (kd) bör naturvårdskriterier utarbetas för projekt där Sida är engagerat. Biståndsmedel bör inte satsas på aktiviteter som hotar den biologiska mångfalden (yrkande 6). I motion Jo797 (mp) framhålls att det fortsatta internationella arbetet för att bevara biologisk mångfald skall bygga på de beslut som fattades på Riokonferensen (yrkande 1).
Utskottets överväganden Genom det s.k. femte biståndsmålet, miljömålet, där bl.a. skydd av biologisk mångfald ingår, har miljöaspekterna sedan flera år integrerats i den svenska biståndsverksamheten. En svensk utgångspunkt för förhandlingarna inför FN:s miljökonferens i Rio år 1992 (UNCED) har varit att också dessa skulle präglas av ett integrerat synsätt, dvs. ett synsätt där man inte ser miljön som en enskild sektor, oberoende av utvecklingen i övrigt. I den redovisning av sin pågående och planerade uppföljning av UNCED som Sida gjorde på regeringens uppdrag noterades bl.a. att alla programområden inom Agenda 21 har relevans för u-länderna, men att en del är av större betydelse för Sidas biståndsverksamhet än andra. I redovisningen betonades behovet av långsiktighet och landkännedom. Sida framhöll nödvändigheten av en fortsatt betoning av miljöaspekterna i programmen för de svenska programländerna. Detta synsätt återspeglas även i Sidas instruktion som ålägger myndigheten att beakta det av riksdagen fastställda s.k. femte biståndsmålet. Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo22 (mp) i allt väsentligt tillgodosett. Motionen i aktuell del påkallar således inte någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida. Vid det senaste partsmötet med anledning av UNCED och som ägde rum i november 1996 togs beslut om ett handlingsprogram rörande den biologiska mångfalden som är knuten till jordbruket. I programmet behandlas bl.a. mångfaldens betydelse för jordbruket och de moderna högteknologiska jordbruksmetodernas negativa inverkan på den biologiska mångfalden. Sverige spelade en mycket aktiv roll i arbetet för att lägga fast ett flerårigt, brett arbetsprogram som skall genomföras i nära samarbete med FAO. Vidare har en process inletts om ursprungsbefolkningar och deras roll när det gäller kunskaper och traditioner som rör bevarande och nyttjande av biologisk mångfald. Ett första möte skall hållas under hösten 1997. Beslut fattades också om att ta fram ett arbetsprogram för biologisk mångfald knuten till skogen. Sverige har i detta sammanhang verkat för en harmonisering mellan konventionen och FAO:s internationella åtaganden vad avser de genetiska resurserna. Till det fjärde partsmötet under våren 1998 skall varje land presentera en nationell rapport med tyngdpunkt på vad som gjorts beträffande s.k. landstudier och nationella strategier, planer och program. Mot bakgrund härav har regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att under år 1997 ta fram ett förslag till en svensk rapport. Som regeringen anför är relationen mellan konventionen om biolgisk mångfald och en rad andra konventioner en viktig del i arbetet beträffande biologisk mångfald. Inom ramen för HELCOM, OSPARCOM och MARPOL (konventionen mot föroreningar från fartyg) driver Sverige främst genom olika centrala myndigheter frågor med koppling till biologisk mångfald. Vid det senaste partsmötet beslutades också att konventionen om biologisk mångfald skall utveckla ett närmare samarbete med övriga naturvårdskonventioner, såsom Bonn-, Bern- och Ramsarkonventionerna. Som framgår av det anförda bedriver Sverige ett mycket aktivt arbete inom konventionens ram vad gäller såväl underlag som olika initiativ i utvecklings- och förhandlingsarbetet. Utskottet vill i sammanhanget erinra om den nationella kommitté som våren 1995 inrättades för att medverka i arbetet med Agenda 21 och för att medverka inför utarbetandet av Sveriges rapport till FN:s extra generalförsamling om hållbar utveckling år 1997 (dir. 1995:34). Det kan sammanfattningsvis konstateras att flera svenska initiativ och Sveriges aktiva roll har resulterat i beslut som innebär fördjupning och vidareutveckling av konventionen om biologisk mångfald. Utskottet utgår från att Sverige i olika internationella fora även fortsättningsvis driver frågor som är av stor betydelse för detta arbete. Som regeringen anför är det av särskild betydelse att agera för att ökad vikt läggs vid ett synsätt som innebär sektors-integrering och sektorsansvar. Därmed finner utskottet syftet med motion Jo797 (mp) i huvudsak tillgodosett. Motionen i denna del påkallar inte någon vidare åtgärd från riksdagens sida.
Det internationella samarbetet - Östeuropasamarbetet
Propositionen I den svenska biståndsverksamheten i Östeuropa bör inom jordbruket enligt regeringen ökad vikt läggas vid aspekter om biologisk mångfald. Beträffande skyddsinsatser för skogen bör en samordning med främst de finska insatserna, men även andra internationella aktörers insatser, eftersträvas. Regeringen anser vidare att en anpassning till EU:s ekologiska nätverk Natura 2000 bör stimuleras i det kommande paneuropeiska nätverket för skyddade områden. Miljökonsekvenserna av en utvidgning av EU analyseras.
Motionen I motion Jo23 (v) framhålls behovet av en strategi för hur den biologiska mångfalden och den baltiska kulturmiljön skall kunna bli en del av ett nordiskt kulturmiljöarv för framtiden (yrkande 12).
Utskottets överväganden Genom sin biståndsverksamhet stöder Sverige flera pilotprojekt med anknytning till biologisk mångfald i Östeuropa och särskilt i de baltiska länderna. Även olika ideella organisationer bedriver ett betydelsefullt arbete med inriktning på miljöfrågor och därmed även på biologisk mångfald som är väsentligt för länderna runt Östersjön. De prioriteringar för den svenska biståndsverksamheten i Östeuropa som miljöministern redovisar kommer enligt utskottets mening att medföra att ytterligare tonvikt läggs på skyddet för den biologiska mångfalden i regionen. I sammanhanget vill utskottet erinra om det beslut som miljöministrarna i Östersjöområdet fattade i oktober 1996 om utvecklande av en Agenda 21 för regionen. Som initiativtagare erbjöd sig Sverige att tillhandahålla sekretariatstjänster för arbetet med agendan. I enlighet härmed har ett sekretariat inrättats under Miljödepartementet för att fungera som styr- och förhandlingsgrupp i detta arbete (dir. 1996:99). Sekretariatet, som är inrättat som en kommitté, skall arbeta fram till våren 1998, dock längst t.o.m. den 1 juli 1998. Utskottet vill även erinra om det arbete med uppbyggnad av genbanksverksamhet i de baltiska länderna som pågår inom Nordiska genbanken och som utskottet redogör för under ett annat avsnitt i detta betänkande (s. 38 f.). På flera områden och på olika nivåer pågår således arbete med anknytning till biologisk mångfald i Östeuropa och särskilt i de baltiska länderna. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i motion Jo23 (v) om vikten av arbetet med den biologiska mångfalden i de baltiska länderna men är inte berett att tillmötesgå kravet på en särskild strategi i enlighet med motionens yrkande 12. Motionen avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd.
EU-samarbetet - uppföljning i Sverige av EU:s naturvårdsdirektiv
Propositionen Regeringen anför att uppföljningen i Sverige av EU:s direktiv 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet) och direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet) pågår planenligt. Detsamma gäller det arbete som Sverige tillsammans med Finland inlett för att få direktiven bättre anpassade till nordiska naturtyper, livsmiljöer och arter.
Motionerna Enligt motion Jo797 (mp) bör Sveriges bidrag till Natura 2000 kompletteras med ytterligare områden för att Sverige fullt ut skall följa direktiven vad avser skydd av hotade arter och biotoper (yrkande 15). Behovet av förenkling av rutinerna vid registrering av vattenområden i Natura 2000 påtalas i motion Jo743 (c). Även lagstiftning av liknande karaktär som naturvårdslagen bör enligt motionären godkännas som underlag för registrering. I motion Jo779 (kd) begärs en redovisning av Sveriges efterlevnad av Bernkonventionen, Bonnkonventionen, våtmarkskonventionen, fågelskydds- direktivet och art- och habitatdirektivet (yrkande 1).
Utskottets överväganden Under det svenska arbetet med EU:s naturvårdsdirektiv har det framkommit att en del av de områden som har sådana värden att de borde ingå i Natura 2000 ännu inte är skyddade enligt naturvårdslagen. Innan regeringen fattar beslut (enligt fågeldirektivet) eller lämnar förslag till EU (enligt art- och habitatdirektivet) om att ett sådant område bör ingå i det europeiska ekologiska nätverket Natura 2000 och därmed beredas skydd enligt naturvårdslagen skall berörda markägare tillfrågas. Det måste också finnas ekonomiska resurser för att betala eventuell intrångsersättning eller för markköp. För att bedöma behovet av resurser måste det vara klart vilka restriktioner som krävs i området för att ge det nödvändigt skydd. Regeringen beslöt därför i december 1995 att till EU endast vidarebefordra 563 av de 1 273 förslag till särskilda bevarandeområden som Naturvårdsverket har utarbetat i samarbete med länsstyrelserna. I mars 1996 anmälde regeringen också 75 särskilda skyddsområden under fågeldirektivet. Därefter har regeringen anmält ytterligare områden. Dessa områden är alla skyddade enligt naturvårdslagen. Regeringen har därefter haft överläggningar med EG-kommissionen om det fortsatta arbetet i Sverige med Natura 2000. I april 1996 uppdrog regeringen åt Naturvårdsverket att i samarbete med länsstyrelserna, och efter samråd med Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Fiskeriverket, överlämna förslag på områden som det är lämpligt att förklara som särskilda skyddsområden eller som särskilda bevarandeområden. Regeringsuppdraget delredovisades i maj, oktober och november 1996 och skall slutredovisas i november 1997. Som en följd av uppdraget har regeringen hittills till EU anmält sammanlagt 225 särskilda skyddsområden enligt fågeldirektivet och lämnat förslag på sammanlagt 1 041 områden lämpliga som särskilda bevarandeområden enligt art- och habitatdirektivet. Som framgår av propositionen fortsätter arbetet med Natura 2000, vilket varit omfattande, i enlighet med regeringens uppdrag. Både fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet utarbetades innan Sverige blev medlem i EU. I direktiven saknas därför flera för bevarandet av den biologiska mångfalden i Norden viktiga naturtyper, livsmiljöer och arter. I samband med Sveriges och Finlands medlemskapsförhandlingar kompletterades direktiven med vissa nordiska typer och arter. Fortfarande saknas dock många naturtyper, livsmiljöer och arter som är viktiga för den biologiska mångfalden i Norden. Naturvårdsverket har därför tillsammans med finska myndigheter utarbetat ett förslag till komplettering av direktivens naturtyps-, livsmiljö- och artbilagor samt överlämnat förslaget till regeringen. Den 23 maj 1996 beslutade regeringen att till EG-kommissionen överlämna förslag till komplettering av bilagorna. Arbetet med komplettering av art- och habitatdirektivet pågår för närvarande inom EG-kommissionen medan motsvarande arbete med fågeldirektivet ännu inte har påbörjats. Av propositionen framgår att arbete pågår inom Regeringskansliet med att förtydliga och komplettera regleringen av bl.a. transport och förevisning av eller handel med exemplar av arter som skall skyddas enligt direktiven. Vad utskottet ovan anfört tillgodoser i allt väsentligt syftet med motion Jo797 (mp) yrkande 15. Motionen i denna del bör inte föranleda någon vidare åtgärd från riksdagens sida. Enligt vad utskottet erfarit kommer frågor om förenkling av rutinerna vid registrering i Natura 2000 att ingå i miljöbalksarbetet. Mot bakgrund härav avstyrker utskottet motion Jo743 (c). Utskottet har nyligen behandlat frågan om efterlevnaden i Sverige av bl.a. internationella miljökonventioner (1996/97:JoU11 s. 17). Utskottet framhöll då att många konventioner i sig innehåller en rapporteringsskyldighet, vilken som regel fullgörs gentemot en särskild kommitté som skall kontrollera efterlevnaden. En konvention innebär dessutom ofta att riksdagen sätter upp mål i fråga om det som regleras i konventionen. Någon särskild expertgrupp för ändamålet var utskottet inte berett att förorda och avstyrkte motionsyrkandet. Mot denna bakgrund är utskottet inte heller berett att tillmötesgå det krav på redovisning av vissa konventioner och direktiv som framförs i motion Jo779 (kd) yrkande 1. Motionen avstyrks i denna del.
Övriga frågor De delar av propositionen som ej särskilt berörts har ej föranlett några invändningar från utskottets sida.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande ökade resurser till Naturvårdsverket att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo23 yrkande 1, 2. beträffande naturvårdslagen att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1996/97:Jo25 yrkande 1 antar regeringens förslag till lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822), res. 1 (mp) - delvis 3. beträffande fastighetsbildningslagen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988), res. 1 (mp) - delvis 4. beträffande ledningsrättslagen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144), res. 1 (mp) - delvis 5. beträffande anläggningslagen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149), res. 1 (mp) - delvis 6. beträffande lagen om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning, 7. beträffande utökade befogenheter för Tullverket att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo23 yrkande 2 och 1996/97:Jo25 yrkande 2, res. 2 (v, mp) 8. beträffande jaktlagen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259), 9. beträffande överflyttning av jaktfrågor från Jordbruksdepartementet till Miljödepartementet att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo25 yrkande 6, res. 3 (mp) 10. beträffande översyn av jaktlagstiftningen att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo25 yrkandena 7 och 8, res. 4 (v, mp) 11. beträffande översyn av skyddsjakten att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo25 yrkande 9, res. 5 (mp) 12. beträffande lagen om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1818) om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter, 13. beträffande ikraftträdande av en ny förordning om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo25 yrkande 3, 14. beträffande skärpta straff för illegal handel med skyddade arter att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo731, 1996/97:Jo779 yrkande 11 och 1996/97:Jo797 yrkande 12, res. 6 (mp) 15. beträffande avsättning av mark för naturvårdsändamål m.m. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo304 yrkandena 29 och 30, 1996/97:Jo779 yrkande 13, 1996/97:Jo785 och 1996/97:Jo797 yrkande 2, 16. beträffande översyn av skyddsföreskrifterna för naturreservat att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo304 yrkande 31, res. 7 (mp) 17. beträffande frivilliga avsättningar av mark för naturvårdsändamål att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo722 yrkande 11, res. 8 (m) 18. beträffande finansiering av inköp av mark för naturvårdsändamål att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo727 yrkande 26, 19. beträffande omfattningen av miljöbokslut att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo23 yrkande 3 och 1996/97:Jo24 yrkande 1, 20. beträffande miljöprogrammet för jordbruket att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo22 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Jo24 yrkandena 2 och 3 och 1996/97:Jo25 yrkande 5, 21. beträffande miljömål för jordbruket att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo23 yrkande 4, 22. beträffande utredning om fågelarter i jordbrukslandskapet att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo25 yrkande 4, res. 9 (mp) 23. beträffande det ekologiska lantbrukets betydelse för den biologiska mångfalden att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo797 yrkande 3, 24. beträffande bevarandefrågor i skogsbruket att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo22 yrkande 3 och 1996/97:Jo779 yrkande 14, 25. beträffande moratorium för avverkning av urskog m.m. att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo25 yrkandena 10 och 13, res. 10 (mp) 26. beträffande utvidgning av förbudet mot markavvattning att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo23 yrkande 5 och 1996/97:Jo750, 27. beträffande skydd och skötsel av våtmarker m.m. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo25 yrkande 11 och 1996/97:Jo797 yrkandena 7 och 8, res. 11 (v, mp) 28. beträffande ändringar i naturvårdslagen och lagen om vissa torvfyndigheter att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo797 yrkande 9, 29. beträffande strandskydd att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo720 yrkande 2, 1996/97: Jo759 yrkande 15, 1996/97:Jo779 yrkande 8 och 1996/97:Jo780, 30. beträffande skydd av vattendrag att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo25 yrkande 12, res. 12 (mp) 31. beträffande kalkning och biologisk mångfald att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo22 yrkande 4, 1996/97:Jo23 yrkande 7 och 1996/97:Jo24 yrkande 4, 32. beträffande utredning om försurningens effekter m.m. att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo746 yrkande 3, 33. beträffande marina reservat och inventering av marina miljöer att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo738 yrkande 26, 1996/97:Jo760 yrkande 19 och 1996/97:Jo779 yrkande 23, 34. beträffande utredning av det marina skyddet att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo797 yrkande 11, 35. beträffande marint reservat för tumlare att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo23 yrkande 6, 36. beträffande åtgärder mot introduktion av främmande arter i havsmiljön att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo738 yrkande 28, 1996/97:Jo760 yrkande 20 och 1996/97:Jo779 yrkande 16, 37. beträffande hantering av ballastvatten att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo738 yrkande 29 och 1996/97:Jo760 yrkande 21, 38. beträffande åtgärder mot oljeutsläpp till havs att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo701 yrkande 1, 1996/97:Jo722 yrkande 9 och 1996/97:Jo790, res. 13 (m) 39. beträffande fjärrdetektion av olja m.m. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo726 yrkande 5, 1996/97:Jo738 yrkandena 19, 23 och 31 och 1996/97:Jo760 yrkandena 14, 15 och 18, res. 14 (mp) 40. beträffande revidering av det rättsliga förfarandet vid oljeutsläpp till havs att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo726 yrkandena 1, 2 och 6-8 och 1996/97:Jo777 yrkandena 2 och 3, res. 15 (mp) 41. beträffande sanering av miljöskadade områden att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo25 yrkande 14, 42. beträffande rödlistade arter och havsmiljöer att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo22 yrkande 5, 1996/97: Jo738 yrkande 27 och 1996/97:Jo779 yrkande 19, 43. beträffande de nordiska genbankerna att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo745 yrkande 1, 44. beträffande resurser för bevarandearbete att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo745 yrkande 3, 45. beträffande kulturväxter och lantraser att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo745 yrkande 2 och 1996/97:Jo783, res. 16 (mp) 46. beträffande traditionella sorter av köksväxter m.m. att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo797 yrkandena 4 och 6, 47. beträffande innehållet i miljöbokslut att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo797 yrkande 14, 48. beträffande genmodifierade jordbruksgrödor m.m. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo23 yrkande 8 och 1996/97:Jo24 yrkande 5, res. 17 (c, v, mp) 49. beträffande handlingsprogram mot spridning av främmande arter m.m. att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo753, 50. beträffande en sammanhållen rovdjurspolitik att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo24 yrkande 6, 51. beträffande småviltsjakten och fisket i fjällen att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo23 yrkandena 9 och 10, res. 18 (v) 52. beträffande monetär värdering att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo779 yrkande 9, 53. beträffande kommunerna och biologisk mångfald att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo23 yrkande 11 och 1996/97:Jo779 yrkande 7, 54. beträffande naturvårdskriterier för biståndsprojekt att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo22 yrkande 6, 55. beträffande internationellt arbete för bevarande av den biologiska mångfalden att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo797 yrkande 1, 56. beträffande den baltiska kulturmiljön att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo23 yrkande 12, res. 19 (v, mp) 57. beträffande Natura 2000 att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo743 och 1996/97:Jo797 yrkande 15, 58. beträffande efterlevnad av internationella konventioner att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo779 yrkande 1. res. 20 (mp)
Stockholm den 13 maj 1997 På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s) och Berndt Sköldestig (s).
Reservationer
1. Naturvårdslagen m.m. (mom. 2-5) Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?Syftet med? och på s. 12 slutar med ?stycket naturvårdslagen? bort ha följande lydelse: Enligt naturvårdslagen måste det i dag finnas goda skäl för skydd av ett naturområde. Mot denna bakgrund bör det inte vara möjligt att inom området bedriva verksamhet som över huvud taget skadar områdets naturvärden. Som anförs i motion Jo25 (mp) är det mycket ologiskt och oacceptabelt att en sådan möjlighet genom 19 c § nu föreslås införd i naturvårdslagen. Utskottet tillstyrker således yrkande 1 i motionen och avstyrker regeringens förslag om införande av 19 c § andra stycket i naturvårdslagen. I enlighet härmed avstyrks även förslagen till ändring i 12 § samma lag, 2 § tredje stycket sista meningen fastighetsbildningslagen, 8 § tredje stycket sista meningen ledningsrättslagen samt 9 § tredje stycket sista meningen anläggningslagen. dels att utskottets hemställan under 2-5 bort ha följande lydelse: 2. beträffande naturvårdslagen att riksdagen med anledning av regeringens förslag dels med bifall till motion 1996/97:Jo25 yrkande 1 avslår förslaget till lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822) såvitt avser 12 och 19 c §§, dels antar förslaget i övrigt, 3. beträffande fastighetsbildningslagen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988) med den ändringen att 3 kap. 2 § tredje stycket sista meningen utgår, 4. beträffande ledningsrättslagen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144) med den ändringen att 8 § tredje stycket sista meningen utgår, 5. beträffande anläggningslagen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149) med den ändringen att 9 § tredje stycket sista meningen utgår,
2. Utökade befogenheter för Tullverket (mom. 7) Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?När det? och på s. 13 slutar med ?anses tillgodosedda? bort ha följande lydelse: Utskottet tillstyrker regeringens förslag att ge Kustbevakningen polisiära befogenheter också när det gäller fauna- och florarelaterad kriminalitet. Samtidigt kan utskottet konstatera att medlemskapet i EU innebär betydande svårigheter att kontrollera handeln med utrotningshotade arter inom unionen. I sitt remissvar över propositionen har Generaltullstyrelsen anfört att Tullverket i dessa avseenden bör få samma befogenheter som Kustbevakningen. Denna uppfattning delas av Naturvårdsverket, Kommerskollegium, Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden. Mot den bakgrunden finner utskottet, som därmed ansluter sig till motionerna Jo23 (v) yrkande 2 och Jo25 (mp) yrkande 2, att även Tullverkets polisiära befogenheter bör utökas när det gäller fauna- och florarelaterad verksamhet. Härmed kan stora samordningsvinster uppnås och bekämpningen av denna brottstyp bli mer effektiv. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna i dessa delar bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande utökade befogenheter för Tullverket att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo23 yrkande 2 och 1996/97:Jo25 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Överflyttning av jaktfrågor från Jordbruksdepartementet till Miljödepartementet (mom. 9) Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ?Med anledning? och slutar med ?avstyrks i denna del? bort ha följande lydelse: I vårt land räknas jakten fortfarande till de areella näringarna. Som anförs i motion Jo25 (mp) är detta synsätt inte längre relevant. Jakten borde ses som fråga om biologisk mångfald och jaktärenden följaktligen beredas i Miljödepartementet. Jaktintresset har i dag en stark ställning i samhället, och naturvårdsintressena har mycket svårt att göra sig hörda i jaktsammanhang trots att frågor rörande de vilda arterna angår naturvården i lika hög grad som jaktintresset. Mot den bakgrunden ansluter sig utskottet till motionens yrkande 6 att jaktärenden skall överföras från Jordbruksdepartementet till Miljödepartementet. Detta bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande överflyttning av jaktfrågor från Jordbruksdepartementet till Miljödepartementet att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo25 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Översyn av jaktlagstiftningen (mom. 10) Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ?Enligt vad? och slutar med ?anses tillgodosett? bort ha följande lydelse: I Naturvårdsverkets aktionsplan anges som miljökvalitetsmål att jakt i Sverige får bedrivas om den är motiverad ur antingen en nyttoaspekt eller en skadeaspekt och om det sker på sådant sätt att den biologiska mångfalden upprätthålls och gynnas. Enligt utskottets mening är detta en riktig målsättning. Som anförs i motion Jo25 (mp) får jakt aldrig reduceras till prickskytte på levande föremål. Det finns en mängd arter angivna i jaktförordningen, för vilka jakt inte kan motiveras utifrån ett miljökvalitetsmål. Som exempel kan nämnas hermelin och enkelbeckasin, två arter som gått tillbaka numerärt, och där varken nytto- eller skadeaspekt föreligger. Inte heller kan jakt på björktrast, nötskrika och ekorre med flera arter motiveras. Utskottet ansluter sig till motionens yrkande 7 att en översyn av jakten bör ske utifrån Naturvårdsverkets miljökvalitetsmål. De arter för vilka jakten inte kan motiveras utifrån detta mål bör utgå ur jaktbestämmelserna. Enligt EU:s fågeldirektiv får jakt inte ske under häckningstid, eftersom risken är stor att ungar lämnas att dö svältdöden, vilket inte anses etiskt försvarbart. För ett stort antal fågelarter såsom gråsparv, korp, koltrast, ringduva, björtrast m.fl. tillåts skyddsjakt i Sverige även under häckningstid, vilket utskottet finner beklämmande. I likhet med motionärerna bakom motion Jo25 (mp) anser utskottet att det är hög tid att denna jakt förbjuds. En översyn och förändring av jakten bör företas med inriktningen att jakt inte får ske under häckningstid. I enlighet härmed bör jaktförordningen revideras. Vad utskottet anfört ovan med anledning av motionens yrkanden 7 och 8 bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse: 10. beträffande översyn av jaktlagstiftningen att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo25 yrkandena 7 och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Översyn av skyddsjakten (mom. 11) Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ?I fågeldirektivets? och slutar med ?vidare åtgärd? bort ha följande lydelse: I och med att fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet nu börjat införlivas i svensk lagstiftning anser utskottet i likhet med motionärerna i motion Jo25 (mp) att jaktförordningen bör revideras. Den nu föreslagna lydelsen i 5 § jaktlagen ?om sådan skada inte kan motverkas på annat tillfredsställande sätt? måste i framtiden genomsyra skyddsjakten och därmed även bestämmelserna i jaktförordningen. Motiv som ?behövs för att förhindra skada?, ?förebygga skada? m.fl. liknande formuleringar måste utgå ur förordningen och ersättas av bestämmelser i enlighet med 5 § jaktlagen att skyddsjakt får förekomma endast då annat tillfredsställande sätt att förhindra skada inte är möjligt. Utskottet ifrågasätter skyddsjakten för ett stort antal fågelarter men även för vissa däggdjur om djuren befinner sig tillfälligt på ö, holme eller skär. I dessa fall skulle med största sannolikhet någon annan mer tillfredsställande lösning kunna uppnås. Enligt utskottets mening är en annan syn på de samexisterande arterna nödvändig där en större vördnad för det levande prioriteras framför vapnet. Mot bakgrund härav bör en översyn och förändring ske av skyddsjakten så att jakten genomsyras av krav att skyddsjakt bara kommer i fråga om skador inte kan motverkas på annat tillfredsställande sätt. Vad utskottet anfört med anledning av motionens yrkande 9 bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse: 11. beträffande översyn av skyddsjakten att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo25 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Skärpta straff för illegal handel med skyddade arter (mom. 14) Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ?Utskottet delar? och slutar med ?någon åtgärd? bort ha följande lydelse: Som anförs i motion Jo731 kan den skärpning av reglerna när det gäller åtgärder till skydd för hotade arter som nu införs dessvärre visa sig mindre verkningsfull på grund av de alltför låga straffen för handel med dessa arter. I vårt land är påföljden för detta brott fängelse i högst två år, medan i Norge påföljden är fängelse i högst sex år. Härutöver förekommer i norsk lagstiftning en generalklausul för denna brottstyp. Skillnaden i lagstiftning mellan våra länder har medverkat till att utövarna av denna handel söker sig till Sverige. För att Sverige inte skall komma att i ännu större utsträckning än hittills bli ett transitland för illegal handel med hotade arter bör straffskalan höjas till en nivå minst i paritet med den som gäller i Norge. Utskottet ansluter sig även till förslaget i motion Jo779 i den del motionen förordar att ett penningvärde, som påverkar bötesstraffets storlek, fastställs för dessa djur och växter. Slutligen ansluter sig utskottet till motion Jo797 yrkande 12. Detta innebär att regeringen snarast bör återkomma med förslag till ändring i lagen om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter så att lagen omfattar samtliga rekommendationer som har framlagts i Nordiska ministerrådets miljörapport (1990:4). Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo731 (s), Jo779 (kd) yrkande 11 och Jo797 (mp) yrkande 12 bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse: 14. beträffande skärpta straff för illegal handel med skyddade arter att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo731, 1996/97:Jo779 yrkande 11 och 1996/97:Jo797 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Översyn av skyddsföreskrifterna för naturreservat (mom. 16) Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ?Med hänvisning? och slutar med ?yrkande 31? bort ha följande lydelse: Enligt vad utskottet erfarit omprövas skyddsföreskrifterna för naturreservat sällan eller aldrig. Föreskrifterna är ofta av äldre datum och kan vara otidsenliga. I det fall de har blivit föremål för omprövning har de genomgående skärpts. Som anförs i motion Jo304 (mp) skulle en övergripande omprövning av dessa föreskrifter sannolikt innebära ett förstärkt skydd för naturen och då särskilt skyddad skogsmark. Mot denna bakgrund ansluter sig utskottet till motionens yrkande 31 om en översyn av skyddsföreskrifterna för samtliga naturreservat. I samband härmed bör regeringen även överväga en s.k. rullande revidering av skyddsföreskrifter med ett intervall på t.ex. 10 år. Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen med en redovisning av de åtgärder som vidtagits men anledning av översynen. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse: 16. beträffande översyn av skyddsföreskrifterna för naturreservat att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo304 yrkande 31 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Frivilliga avsättningar av mark för naturvårdsändamål (mom. 17) Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ?I sin? och på s. 18 slutar med ?det anförda? bort ha följande lydelse: Det finns i dag tecken på att statens förmåga att vårda och övervaka naturreservaten är begränsad. Som anförs i motion Jo722 (m) måste naturvården avsocialiseras i den meningen att enskilda personer eller ideella föreningar skall kunna överta förvaltarskapet och vårdansvaret. Naturreservat skall kunna ägas av enskilda, organisationer, företag, kommuner eller staten. När ägaren inte är ett offentligt subjekt skall reservatsrestriktionerna berättiga till ersättning om markanvändningen försvåras. Andra lösningar såsom markbyten bör också eftersträvas. När det gäller tillsyn och skötsel av reservaten bör markägaren, närboende eller en förening mot ersättning kunna åta sig ett sådant ansvar. Det är enligt utskottets mening ofta en fördel att enskilda äger värdefulla markområden eftersom det privata ägandets ansvar kan kombineras med naturvårdens vetenskapliga krav. Härigenom uppnås också ett personligt ansvar för uppgiften, och kostnaderna för naturvården kan minskas. Om markägaren får ett ökat förvaltaransvar förbättras i hög grad förutsättningarna att rädda och bibehålla äldre typer av svenskt kulturlandskap. Genom åren har dessa marker skötts av Sveriges jord- och skogsbrukare. Som naturvårdare är de oöverträffade. Vad utskottet ovan anfört med anledning av motion Jo722 yrkande 11 bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse: 17. beträffande frivilliga avsättningar av mark för naturvårdsändamål att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo722 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Utredning om fågelarter i jordbrukslandskapet (mom. 22) Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ?Med anledning? och slutar med ?anses tillgodosett? bort ha följande lydelse: Det kan konstateras att antalet fågelarter knutna till jordbrukslandskapet minskar. Som exempel kan nämnas att var tredje sädesärla och mer än varannan ladusvala och tofsvipa har försvunnit sedan 1970-talet. Även enkelbeckasin, gök och buskskvätta har gått kraftigt tillbaka. Enligt Natuvårdsverkets aktionsplan är det moderna konventionella jordbruket en av de enskilt största orsakerna till förlusten av biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. Insekter, maskar och andra småkryp minskar och därmed även tillgången på föda för de fågelarter som nämnts ovan. För att stävja denna negativa utveckling måste jordbruket förändras radikalt. I propositionen uttalar regeringen sin avsikt att senare under år 1997 återkomma till riksdagen med de förslag som Jordbruksverket har presenterat i sin aktionsplan för biologisk mångfald. Inför den kommande riksdagsbehandlingen bör regeringen utreda det förhållandet att många fågelarter knutna till jordbrukslandskapet har gått kraftigt tillbaka, klarlägga anledningarna härtill och föreslå åtgärder. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo25 (mp) yrkande 4 bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse: 22. beträffande utredning om fågelarter i jordbrukslandskapet att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo25 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Moratorium för avverkning av urskog m.m. (mom. 25) Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ?Som utskottet? och slutar med ?skogsvårdsförordningen (1993:1096)? bort ha följande lydelse: I dag är endast 0,5 % av den produktiva skogsmarken nedanför skogsodlingsgränsen skyddad som reservat, men på sikt behöver skyddet omfatta minst 10 % av denna mark. I dessa skogar finns många av de hotade arter som i dag är uppförda på Artdatabankens hotlistor, och många områden är dessutom akut hotade av avverkning. Naturvårdsverket har i sin aktionsplan slagit fast att det moderna skogsbruket är en av de största enskilda orsakerna till förlust av den biologiska mångfalden. Eftersom tillräckliga medel för biotopskydd saknas, är de sista resterna av våra urskogar föremål för avverkning. Mot bakgrund härav ansluter sig utskottet till motion Jo25 (mp) i den del motionen begär införande av ett tillfälligt moratorium för avverkning av urskog. Under senare tid har en debatt om hotet mot många arter knutna till lövskog aktualiserats. Många oersättliga lövskogar flisas nu till massa- och energiråvara och arter beroende av denna biotop trängs tillbaka. För att den kommande, och enligt utskottets mening välkomna, omställningen av energiförsörjningen i vårt land skall kunna ske på ett förnuftigt sätt med avseende på den biologiska mångfalden, är det enligt utskottets mening av yttersta vikt att signaler som den ovan nämnda tas på allvar. Mot denna bakgrund bör hotet mot lövskogarna utredas och åtgärder framläggas så att skyddet för de lövskogsberoende arterna förbättras. Vad utskottet ovan anfört med anledning av motion Jo25 (mp) yrkandena 10 och 13 bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse: 25. beträffande moratorium för avverkning av urskog m.m. att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo25 yrkandena 10 och 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Skydd och skötsel av våtmarker m.m. (mom. 27) Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ?Som framgår? och på s. 26 slutar med ?avstyrks således? bort ha följande lydelse: Fortfarande saknas konkreta åtgärdsprogram och skyddsplaner för rikkärr, sumpskogar, mader och slättsjöar. I propositionen anför miljöministern att skyddet för våtmarker i myrskyddsplan för Sverige får ske inom befintliga resurser och i enlighet med gällande ansvarsfördelning. Enligt utskottets mening kan detta inte uppfattas på annat sätt än att något arbete enligt myrskyddsplanen inte pågår. Detta står i dålig överensstämmelse med vad som angavs i budgetpropositionen för år 1997 (1996/97:1, utgiftsområde 20) om skyddet av den biologiska mångfalden som ett prioriterat område. Utskottet ansluter sig härmed till motionerna Jo25 (mp) yrkande 11 och Jo797 (mp) yrkande 7 om komplettering av myrskyddsplanen med konkreta åtgärdsprogram och skyddsplaner. Utskottet ansluter sig även till yrkande 8 i motion Jo797 att regeringen i budgetpropositionen för budgetåret 1998 bör återkomma med förslag om tillräckliga medel för ändamålet. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna i dessa delar bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse: 27. beträffande skydd och skötsel av våtmarker m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo25 yrkande 11 och 1996/97:Jo797 yrkandena 7 och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Skydd av vattendrag (mom. 30) Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ?Frågor om? och slutar med ?särskild åtgärd? bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening är vattenkraften i Sverige nu färdigutbyggd. Det är vällovligt om energiuttaget i befintliga anläggningar kan ökas genom byte av teknik, men de vattendrag som ännu inte är utbyggda bör bevaras. Biotoperna för ett stort antal växt- och djurarter, såväl utrotningshotade som mer allmänt förekommande, som är beroende av rinnande vatten har hotats och decimerats sedan en längre tid. I Naturvårdsverkets aktionsplan för biologisk mångfald anges att vattenkraftsutbyggnaden fått starkt negativa konsekvenser för biodiversiteten. I aktionsplanen anförs att ?de outbyggda vattendragens betydelse för biologisk mångfald är sådan att bevarandeintressena i fortsättningen måste sättas före exploatering av vattendrag. Kvarvarande forsar och strömsträckor skall inte exploateras.? Som anförs i motion Jo25 (mp) bör i dessa fall den biologiska mångfalden ges företräde framför energibehovet. Utskottet ansluter sig till motionens yrkande 12 att ingen ytterligare utbyggnad bör ske av vattenkraften. Oavsett storlek skall de rinnande vattnen bevaras. Vad utskottet här anfört bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse: 30. beträffande skydd av vattendrag att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo25 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Åtgärder mot oljeutsläpp till havs (mom. 38) Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med ?Inledningsvis vill? och på s. 35 slutar med ?vidare åtgärd? bort ha följande lydelse: Den ökning av små oljeutsläpp som de senaste åren har kunnat konstateras i svenska farvatten misstänks till stor del bero på att rederier väljer att rengöra sina tankar till havs i stället för att utnyttja de hamnar som är försedda med särskild utrustning för omhändertagande av avfallet. Ekonomiska skäl och brist på hamnar i östra Östersjön som kan ta hand om oljerester kan misstänkas vara orsaker till detta förfarande. Genom EU:s stödprogram PHARE och TACIS, vilka syftar till att stödja omdaningen inom bl.a. miljö- och energiområdena i Öst- och Centraleuropa samt f.d. Sovjetunionen, skulle resurser kunna satsas på hamnar i östra Östersjön så att rederierna kan förmås att lämna sitt tankavafall där. Som anförs i motion Jo722 (m) bör Sverige driva denna fråga inom EU. Fraktfartygens bristande standard har ofta sin orsak i att fraktköparna saknar incitament att efterfråga en högre säkerhetsnivå till ett högre pris. Genom en ändrad ansvarsfördelning, vilket rent tekniskt kan åstadkommas på flera sätt, där även fraktköparna tvingas ta ekonomiskt ansvar för följderna av ett oljeutsläpp, skulle enligt utskottets mening vara ett effektivt styrmedel för att åstadkomma förbättringar i detta avseende. Som anförs i motion Jo722 (m) bör det utredas vidare hur en sådan ny ansvarsfördelning kan skapas på EU-nivå. Vad utskottet anfört med anledning av yrkande 9 i motionen bör ges regeringen till känna. Med det anförda finner utskottet syftet med motionerna Jo701 (fp) yrkande 1 och Jo790 (c) i allt väsentligt tillgodosett. Motionerna i dessa delar bör inte påkalla någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida. dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse: 38. beträffande åtgärder mot oljeutsläpp till havs att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo722 yrkande 9 och med avslag på motionerna 1996/97:Jo701 yrkande 1 och 1996/97:Jo790 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Fjärrdetektion av olja m.m. (mom. 39) Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med ?På samma? och slutar med ?dessa delar? bort ha följande lydelse: Som anförs i motionerna Jo726, Jo738 och Jo760 (alla mp) är det av vikt att teknik och metoder utvecklas som kan bidra till att förbättra domstolarnas underlag för bevisvärderingen vid olagliga oljeutsläpp. Härutöver bör Naturvårdsverket ges i uppdrag att i samverkan med SMHI och övriga intressenter utreda behovet av satellitbildinformation för oljedetektion. I samband härmed bör även det norska systemet för operativ samverkan mellan flygspaning och satellitbildinformation studeras och analyseras. Sverige bör också ta initiativ till inrättande av en miljözon i Östersjön med högt ställda miljökrav på de fartyg som tillåts trafikera dessa farvatten. Härutöver bör krav på dubbla skrov införas för fartyg som trafikerar svenska hamnar. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna i berörda delar bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse: 39. beträffande fjärrdetektion av olja m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo726 yrkande 5, 1996/97:Jo738 yrkandena 19, 23 och 31 och 1996/97:Jo760 yrkandena 14, 15 och 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Revidering av det rättsliga förfarandet vid oljeutsläpp till havs (mom. 40) Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med ?Som framgår? och slutar med ?ytterligare åtgärd? bort ha följande lydelse: Som anförs i motion Jo726 (mp) bör regeringen följa justitieutskottets förslag (yttr. 1995/96:JuU9y) som syftar till att effektivisera det rättsliga förfarandet för beivrandet av oljeutsläpp. Lagen om begränsning av tillämpning av svensk lag vad gäller vissa brott begångna på utländska fartyg innebär att endast böter kan komma i fråga som straffrättslig påföljd när en förorening har skett från ett utländskt fartyg i Sveriges ekonomiska zon. Som regeringen påpekar i proposition 1995/96:140 Havsrättskonventionen och tillämpningsavtalet (s. 163) får detta förhållande som konsekvens att svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet såvitt avser ett sådan brott inte längre följer av reglerna i 2 kap. 2 § brottsbalken. I likhet med motionärerna vill utskottet framhålla att flera författningar, vid sidan av brottsbalken, innehåller bestämmelser som hänför brott utomlands under de svenska domstolarnas kompetens även i de fall 2 kap. 2 och 3 § brottsbalken inte är tillämpliga. Detta är t.ex. fallet med dumpningslagen (se 10 §). Begränsnings-lagens bestämmelser föranleder därför inte någon konsekvens för den svenska domsrätten när det gäller dumpning från utländska fartyg av avfall i Sveriges ekonomiska zon. En motsvarande ändring bör därför göras i lagen om åtgärder mot förorening från fartyg. Vidare bör regeringen se över ansvarsbestämmelserna vad gäller brott mot 10 kap. lagen (980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg, tidigare benämnd vattenföroreningslagen, och de bevissvårigheter som föreligger vid oljeutsläpp. Slutligen bör Kustbevakningen ges utökade befogenheter att tillgripa olika former av tvång mot utländska fartyg för säkrande av bevisning. Vad utskottet anfört med anledning av motionens yrkanden 1, 2 och 6-8 bör ges regeringen till känna. Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo777 (fp) yrkandena 2 och 3 i allt väsentligt tillgodosett. Motionen bör i dessa delar inte medföra någon ytterligare riksdagens åtgärd. dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse: 40. beträffande revidering av det rättsliga förfarandet vid oljeutsläpp till havs att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo726 yrkandena 1, 2 och 6-8 och med avslag på motion 1996/97:Jo722 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Kulturväxter och lantraser (mom. 45) Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med ?Utskottet finner? och slutar med ?en myndighet? bort ha följande lydelse: Som anförs i motion Jo745 (mp) saknas en samlad politik för bevarande av domesticerade arter, i synnerhet arternas äldre lokala former. För att dessa frågor skall kunna drivas vidare behöver ansvarsfrågan på nationell nivå till alla delar klarläggas. Därefter bör ansvaret för och samordningen av samtliga former av bevarande som rör äldre grödor, ogräs och andra kulturväxter samt lantraser och andra djur som har använts i det äldre hushållet sammanföras till en myndighet. Vad utskottet anfört med anledning av motionens yrkande 2 bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse: 45. beträffande kulturväxter och lantraser att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo745 yrkande 2 och med avslag på motion 1996/97:Jo783 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Genmodifierade jordbruksgrödor m.m. (mom. 48) Lennart Daléus (c), Maggi Mikaelsson (v), Gudrun Lindvall (mp) och Lennart Brunander (c) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med ?Utskottet har? och slutar med ?yrkande 8? bort ha följande lydelse: Den ökande användningen av genetiskt modifierade organismer, och särskilt den introduktion av genetiskt modifierade jordbruksgrödor som nu är aktuell, där nyttoväxten är tolerant mot vissa bekämpningsmedel, innebär enligt utskottets mening ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Om användningen av denna typ av genmodifierade växter blir omfattande finns det uppenbar risk för att bekämpningsmedelsanvändningen ökar och blir än mer effektiv. Sortmaterialet inom nyttoväxtfloran kommer att bli mycket ensidigt och därmed sårbart. Redan i dag är troligen variationen av dessa växter alltför liten, men utvecklingen på området kommer att innebära att den minskar ytterligare. Användningen av herbicidresistenta växtsorter strider dessutom mot de miljömål som riksdagen har fastställt och mot de mål som det svenska lantbruket har ställt upp. Som anförs i motionerna Jo23 (v) och Jo24 (c) har regeringen inte tagit problemen med genmodifierade växter på tillräckligt stort allvar. Enligt utskottets mening bör försiktighetsprincipen vara utgångspunkt för det svenska agerandet i denna fråga såväl nationellt som inom EU. Mot den bakgrunden bör Sverige tills vidare inte tillåta utsättande av genetiskt modifierade organismer i naturen. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna i dessa delar bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse: 48. beträffande genmodifierade jordbruksgrödor m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo23 yrkande 8 och 1996/97:Jo24 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Småviltsjakten och fisket i fjällen (mom. 51) Maggi Mikaelsson (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med ?Av propositionen? och slutar med ?vidare åtgärd? bort ha följande lydelse: I arbetet med att bevara den biologiska och genetiska mångfalden är det av vikt att sådana åtgärder vidtas som syftar till att förhindra att arter och livsmiljöer uppförs på den s.k. röda listan. Två av de arter som i dag hotas är röding och öring i fjällområdet. Öringen är unik så till vida att den förekommer i många små, lokalt anpassade populationer med stor genetisk variation. Rödingen är å andra sidan världens mest kallvattenanpassade fiskart. Enligt utskottets mening är det inte någon överdrift att hävda att det fiske som bedrivs i fjällområdet utgör ett hot mot dessa arters överlevnad. Det utökade fisket ovanför odlingsgränsen innebär att många fler människor än hittills har fått möjlighet till närfiske i fjällsjöarna. Detta har i sin tur lett till uppkomst av s.k. tusenbrödrabestånd, en företeelse som på sikt hotar hela arten. I regeringens redovisning av den framtida utformningen av småviltsjakt och fiske ovanför odlingsgränsen bör mot denna bakgrund åtgärder redovisas för att säkerställa rödingens och öringens överlevnad. I ovan angivet sammanhang bör regeringen även redovisa hanteringen av de rättigheter till bl.a. jakt och fiske som nybyggare erhöll i samband med avvittringen. Redovisningen bör avse dels beslutet om småviltsjakt ovanför odlingsgränsen, dels försäljningen av statens skogar. Vad utskottet ovan anfört med anledning av motion Jo23 (v) yrkandena 9 och 10 bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 51 bort ha följande lydelse: 51. beträffande småviltsjakten och fisket i fjällen att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo23 yrkandena 9 och 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Den baltiska kulturmiljön (mom. 56) Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med ?Genom sin? och på s. 47 slutar med ?anses tillgodosedd? bort ha följande lydelse: Utskottet gör samma bedömning som regeringen om angelägenheten av att ökad vikt bör läggas vid aspekter om biologisk mångfald i den svenska biståndsverksamheten i Östeuropa. I de baltiska länderna, med många geografiska och kulturella likheter med vårt land, finns ett kulturmiljöarv väl värt att bevara. Det jordbrukslandskap och den biologiska mångfald som till stora delar gått förlorade i Sverige och övriga Norden kan fortfarande återfinnas där. Som anförs i motion Jo23 (v) bör regeringen få i uppdrag att inom ramen för det nordiska samarbetet lägga fram en strategi för hur den biologiska mångfalden och kulturmiljön i de baltiska länderna skall kunna bli en del av ett nordiskt kulturmiljöarv för framtiden. Vad utskottet anfört med anledning av yrkande 12 i motionen bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande lydelse: 56. beträffande den baltiska kulturmiljön att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo23 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Efterlevnad av internationella konventioner (mom. 58) Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med ?Utskottet har? och slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse: Sverige har åtagit sig att efterleva ett flertal konventioner när det gäller biologisk mångfald: Bernkonventionen om skydd för hotade arters livsmiljöer, Bonnkonventionen om skydd för flyttande djur och fåglar, våtmarkskonventionen samt EU:s fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv. De tre förstnämnda konventionerna har inte blivit föremål för riksdagens behandling eftersom det vid den tidpunkt då konventionerna hade undertecknats ansågs att naturvårdslagen redan uppfyllde konventionernas intentioner. Enligt utskottets mening måste, trots att naturvårdslagen därefter skärpts i flera avseenden, denna inställning anses som tveksam. Mot denna bakgrund bör en grundlig översyn göras av svensk lagstiftnings överensstämmelse med ovan angivna konventioner och direktiv. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo779 (kd) yrkande 1 bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande lydelse: 58. beträffande efterlevnad av internationella konventioner att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo779 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Ökade resurser till Naturvårdsverket (mom. 1) Maggi Mikaelsson (v) anför: I propositionen anger regeringen att Naturvårdsverkets arbete som central tillsynsmyndighet för skydd av djur och växter som tillhör skyddade arter bör intensifieras. Vidare kommer verket att få en viktig roll när det gäller utbildningsinsatser inte bara för de brottsbekämpande myndigheterna utan också för länsstyrelserna. Detta är bara en del av de många nya uppgifter som lagts på Naturvårdsverket, som också har en viktig uppgift i omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. Det borde därför vara självklart att detta avspeglas i ett höjt anslag till Naturvårdsverket i höstens budget. Vänsterpartiet har anvisat medel för detta i motionen till vårpropositionen.
2. Ikraftträdande av en ny förordning om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter (mom. 13) Gudrun Lindvall (mp) anför: Miljöpartiet de gröna har såväl i en motion som i en interpellation efterlyst den förordning som väntats under senaste året, och som behövs för att brott mot handel med fredade arter skall kunna bekämpas. Sverige börjar få dåligt rykte i dessa sammanhang, och EU-kommissionen betraktar Sverige och Österrike som problemländer vad gäller handel med hotade arter. I dag förekommer i vårt land försäljning av hotade arter, framför allt sköldpaddor och ormar. Som exempel kan nämnas att för en tid sedan såldes 15 egyptiska landsköldpaddor, trots att arten återfinns i Appendix 1 i CITES- förordningen. I hela världen finns av denna art endast cirka 1 000 individer. Arten är således akut hotad, och handel med dessa sköldpaddor är förbjuden. På samma sätt säljs andra viltfångade landsköldpaddor som tillhör hotade arter och som är fredade i sina ursprungsländer. Som exempel kan nämnas att grekiska landsköldpaddor ofta förekommer i zoo-affärer. Även denna art är hotad och det är dessutom är så gott som omöjlig att få den att föröka sig i fångenskap. För att lagen (1994:1818) om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter skall kunna fungera i praktiken krävs en förordning till lagen. Genom denna förordning skall det också bli praktiskt möjligt att tillämpa EU:s CITES-förordning. Den i dag existerande förordningen (1994:2027) får anses som en tillfällig lösning och skall ersättas av en ny och mer omfattande sådan. Den nya förordningen måste innebära att Sverige inför de kompensatoriska åtgärder som krävs för att kontroll av handeln inom EU skall kunna ske när gränskontrollerna numera är borttagna. Det är t.ex. fråga om tillstånd och kontroll av zoo-affärer, auktorisation av konservatorer och innehav av hotade arter. Dessa kompensatoriska åtgärder är sedan länge genomförda i övriga EU-länder. Innehavare av djur av en hotad art måste uppvisa dokument som ger tillstånd att ha djuret och som anger varifrån djuret kommer. Förslag till ny förordning överlämnades enligt uppgift från Naturvårdsverket till Miljödepartementet i december 1995. Enligt vår mening borde förordningen ha trätt i kraft redan för ett år sedan. Under en interpellationsdebatt i april utlovade miljöministern att förslaget till den svenska förordningen skall remissbehandlas under sommaren för att träda i kraft under hösten 1997. I och med detta besked finner vi ingen anledning att reservera oss i detta sammanhang, men kommer att följa frågan eftersom vi anser det angeläget att nämnda förordning verkligen träder i kraft för att ge möjlighet till kontroller och bekämpning av CITES-brott.
3. Finansiering av inköp av mark för naturvårdsändamål (mom. 18) Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför: Trots att de medel som har avsatts i statens budget för inköp av mark för naturvårdsändamål har ökat kraftigt under 1990-talet är behovet av skydd större än de medel som står till förfogande. Av de redovisningar som Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har presenterat framgår att skyddsbehovet är betydligt större än vad som är möjligt att åstadkomma med de medel som Naturvårdsverket disponerar via de statliga anslagen. På senare år har det också blivit möjligt att teckna avtal med intresserade skogsägare om skötsel av områden som är intressanta från naturvårdssynpunkt, och som är av intresse för den biologiska mångfalden. Centerpartiet har varit pådrivande för att utveckla och öka förutsättningarna för att i samarbete med markägare trygga mångfalden i skogslandskapet. Sedan den nya skogsvårdslagen trädde i kraft har intresset för dessa frågor ökat, och naturvården i skogsbruket har förbättrats. De inventeringar som gjorts visar att det finns behov av att öka resurserna för att skydda mark som är intressant och ibland oumbärlig för att bevara unika miljöer och miljöer viktiga för djurs och växters fortlevnad. I många fall brådskar det och medel måste avsättas skyndsamt. Därför borde alla medverka till att erforderliga medel ställs till förfogande för att skydda naturtyper och biotoper. Centerpartiet har föreslagit att förutsättningar skapas för gemensam finansiering av naturvårdsobjekt mellan landsting, kommuner, företag och enskilda. I förevarande betänkande kommenteras förslaget med en upplysning att Naturvårdsverket redan har möjligheten att ge bidrag till kommuner som är intresserade av inköp av mark för naturvårdsändamål. Vårt förslag är emellertid mer långtgående och förutsätter samarbetsmöjligheter för fler aktörer. Detta kan ske på olika sätt och borde konkretiseras. Enligt vår mening ankommer det på regeringen och Naturvårdsverket att inleda ett sådant arbete. Det ökade intresset för och insikten om att bevarandet av miljöer som är viktiga och nödvändiga för den biologiska mångfalden borde kunna kanaliseras och ges möjlighet att aktiveras genom det förslag som Centerpartiet har framlagt om ett samarbete för naturvården.
4. Miljöprogrammet för jordbruket (mom. 20) Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför: Moderata samlingspartiet har krävt omfattande förändringar i vissa delar av regelverket för miljöprogrammet för berättigande av EU-stöd i jordbruket. Vi anser att reglerna är alltför komplicerade och detaljstyrande, vilket har inneburit dels stora nackdelar för jordbrukarna, dels hinder för bevarande av vissa värdefulla naturområden. Vi har för avsikt att inför kommande budget- arbete återkomma med de krav på förenkling och förbättring av regelverket för miljöersättningarna som vi har framlagt i detta betänkande.
5. Miljömål för jordbruket (mom. 21) Maggi Mikaelsson (v) anför: Ett fungerande biotopskydd i jordbrukslandskapet är av stor betydelse. Det är fråga om dels säkerställande av odlingslandskapets variation och mångfald, bl.a. genom bevarandet av gamla odlingsmetoder, dels tillvaratagande av de regionala skillnaderna. Dagens högeffektiva jordbruksverksamhet med användande av bekämpningsmedel och konstgödsel leder till en utarmning av den biologiska mångfalden. Det är positivt att Sverige har ett tioprocentsmål för den ekologiska odlingen, men detta är inte tillräckligt. Även det konventionella jordbruket måste ta ett större ansvar för miljön och den biologiska mångfalden. I skogsvårdslagen finns numera ett miljömål och ett produktionsmål som båda skall ha samma tyngd för skogsnäringen. På motsvarande sätt borde ett miljömål som jämställs med produktionsmålet införas inom jordbruket. Därmed skulle det bli enklare att precisera den enskilde jordbrukarens ansvar för att bevara den biologiska mångfalden. Eftersom det i dag inte finns ett uttalat produktionsmål för jordbruket kommer jag att utveckla resonemanget och återkomma till frågan i annat sammanhang.
6. Strandskydd (mom. 29) Eva Erikson (fp) anför: I områden med relativt hög befolkningstillväxt är det viktig med ett betydande strandskydd mot exploatering i olika former. Detta är nödvändigt för skydd av växt- och djurlivet, men också för att allas tillgång till stränderna skall kunna garanteras. Trots att det nuvarande strandskyddet stärktes under den förra mandatperioden då Folkpartiet liberalerna var i regeringsställning, fortsätter strandskyddet att i praktiken urholkas. Enligt vissa studier försvinner fyra kilometer strand per år bara i Stockholms län. Enligt Naturvårdsverket beror detta främst på kommunernas stora möjligheter att bevilja dispens från strandskyddsbestämmelserna. Problemet är således organisatoriskt och visar hur många små undantag på något längre sikt riskerar att helt undanhålla medborgarna rekreation och naturupplevelser vid stränderna. Det är bristen på samlad överblick över de långsiktiga effekterna på naturen som möjliggör denna utveckling. Folkpartiet liberalerna anser därför att reglerna för kommunernas rätt att i tätbefolkade områden bevilja dispens från strandskyddsbestämmelerna bör inskränkas. Till hösten kommer riksdagen att ta ställning till ett förslag till miljöbalk. Vi avser att återkomma till frågan i det sammanhanget.
7. Strandskydd (mom. 29) Gudrun Lindvall (mp) anför: Miljöpartiet de gröna anser att strandskyddet är viktigt och måste skärpas. De många dispenser som förekommer visar att strandskyddet i praktiken har urholkats. I motion Jo720 (mp) har förslag framlagts om ändring i 16 § första stycket naturskyddslagen (1964:822). I motionen anförs också att denna lagändring kan införas skyndsamt, och att ändringen inte nödvändigtvis måste avvakta den nya miljöbalken. Sedan motionen skrevs har inget skett i detta avseende. Eftersom ett förslag till ny miljöbalk har aviserats till hösten 1997 avstår vi från att i detta sammanhang reservera oss till förmån för motionen. Vi har emellertid för avsikt att senare återkomma i denna viktiga fråga.
8. Kalkning och biologisk mångfald (mom. 31) Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför: När det gäller medel för kalkning begärde Moderata samlingspartiet i samband med riksdagens behandling av statsbudgeten för innevarande budgetår ökade anslag i förhållande till regeringens förslag. Inför budgetarbetet för budgetåret 1998 kommer vi att göra en ingående bedömning av behovet av kalkningsinsatser i sjöar och vattendrag.
9. Kalkning och biologisk mångfald (mom. 31) Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför: Försurningen har drabbat Sverige hårt och mer än 20 000 sjöar och 120 000 kilometer rinnande vatten är försurade. Det sura nedfallet har förorsakat stor skada på det biologiska livet i vår natur. Många vatten blev mer eller mindre döda då fiskarter och övrigt biologiskt liv inte kunde överleva i dessa miljöer. Genom de senaste 20 årens kalkningsverksamhet har i de vattensystem som kalkats det biologiska livet återkommit och därmed också fiskarter som är i behov av ett normalt pH-värde. Lax, laxöring, mört och andra fiskarter förekommer nu åter i dessa vatten. Naturvårdsverkets utredning visar att det finns ett fortsatt kalkningsbehov av minst samma omfattning som hittills. Det finns t.o.m. behov av en viss ökning. För att återförsurning med åtföljande risk för utfällning av metaller skall kunna undvikas kräver redan kalkade vattenområden underhållskalkning. Eftersom det nedfall, både vått och torrt, som drabbar tillrinningsområdet är surt och ger ett mycket lågt pH-värde i omgivande mark blir resultatet en fortgående försurning. Skulle de vatten som kalkats och getts nytt liv lämnas åt sitt och omgivningens öde kommer det biologiska livet att försämras mycket snabbt, och fiskarter och annat levande dö ut. Till detta skall läggas att det finns behov av att kalka vatten som ännu inte kunnat ges denna konstgjorda andning, en konstgjord andning som måste ges i väntan på att det sura nedfallet skall upphöra. Kalkning är en viktig, för att inte säga nödvändig, åtgärd för att bevara den biologiska mångfalden och är en verksamhet som säkerligen måste pågå de närmaste 15-20 åren. Mest utsatta är de södra, västra och östra delarna av vårt land. Vi anser att det är angeläget att i detta sammanhang framhålla kalkningens stora betydelse eftersom de uttalanden som gjorts från regeringen i denna fråga varit vacklande.
10. Marina reservat och inventering av marina miljöer samt utredning av det marina skyddet (mom. 33 och 34) Gudrun Lindvall (mp) anför: Under senare år har ett antal naturreservat avsatts i rent marin miljö, s.k. marina reservat, som syftar till att skydda livet, den biologiska mångfalden, under havsytan. Till de områden som fredats på detta sätt hör Gullmarsfjorden och Stigfjorden i Bohuslän samt vattnen kring Gotska Sandön och Holmöarna i Västerbotten. Arbetet med inrättandet av marina reservat har emellertid hittills inte resulterat i tillräckliga bevarandeinsatser. Detta arbete måste fördjupas, konkretiseras och påskyndas. Enligt vår mening måste den nyligen presenterade planen Marina reservat i Sverige realiseras men också kompletteras, speciellt beträffande skyddet av grunda kustområden med exempelvis mjukbottnar, ålgräsängar och musselbankar. Dessa områden utsätts i dag för en omfattande exploatering i form av fiske. Frågan är om de skyddsinstitut som i dag finns i naturvårdslagen är lämpliga med hänsyn till de marina reservatens speciella karaktär. Det kan komma att visa sig att behov finns av en revidering av bestämmelserna på området. Det är emellertid med tillfredsställelse vi konstaterar att regeringen i propositionen lyfter fram frågan om marina reservat och även anger att flera sådana skall bildas. Miljöpartiet de gröna kommer att följa utvecklingen och återkomma om vi finner det nödvändigt.
11. Traditionella sorter av köksväxter m.m. (mom. 46) Gudrun Lindvall (mp) anför: Till helt nyligen har växternas genetiska variation varit allmän egendom. På grund av kraftfulla påtryckningar på regeringar i många länder samt inom EU är det i dag möjligt att få ensamrätt och patent på odlade former av liv. Det är alltmer lönsamt att utveckla och äga nya sorter. Fröfirmor köps i snabb takt upp av multinationella kemiföretag som Shell, Ciba-Geigy, Sandoz Dow Chemicals, Bayer och Monsanto. För att säkra de nya sorterna görs officiella listor över registrerade och därmed godkända sorter. I och med Sveriges EU- medlemskap blir många av de frösorter som används i Sverige i dag inte längre tillåtna att odla. Detta har fått till följd att många gamla sorter försvunnit inom EU, och samma utveckling kan skönjas i Sverige. För små fröfirmor är kraven på certifiering och sortdokumentation ekonomiskt oöverkomliga och våra traditionella köksväxtsorter, som är genetiskt anpassade till våra klimatiska förhållanden, riskerar att försvinna. Den odlade biodiversiteten krymper. Det är glädjande att det i detta betänkande anges att regeringen försöker ändra reglerna för att de bättre skall passa svenska förhållanden. Inför denna odlingssäsong har emellertid ingen förändring skett. Miljöpartiet de gröna avser att följa utvecklingen och återkomma i frågan om ingen positiv förändring sker.
Propositionens lagförslag 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning
Innehållsförteckning
Sammanfattning......................................1 Propositionen.......................................1 Propositionens huvudsakliga innehåll................2 Motionerna..........................................3 Motioner med anledning av propositionen...........3 Motioner väckta under allmänna motionstiden 1996..5 Utskottet..........................................10 Uppvaktning......................................10 Insatser mot fauna- och florakriminalitet........10 Undantag från naturvårdsföreskrifter.............11 Lagen om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning12 Jaktlagen........................................13 Lagen om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter 15 Några viktiga utgångspunkter för arbetet med biologisk mångfald och generella åtgärdsförslag mål och program för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald 16 Utvecklat ansvar för biologisk mångfald för fler sektorer18 Åtgärder på ekosystemnivån jordbrukslandskapet.20 Åtgärder på ekosystemnivån skogsbruket.........23 Åtgärder på ekosystemnivån utvidgning av förbudet mot markavvattning 24 Åtgärder på ekosystemnivån skydd och skötsel av våtmarker25 Åtgärder på ekosystemnivån nationell inventering av sjöar och vattendrag 26 Åtgärder på ekosystemnivån vidgat skydd enligt naturresurslagen för vattenområden och vattendrag 27 Åtgärder på ekosystemnivån kalkning och biologisk mångfald28 Åtgärder på ekosystemnivån marina reservat och inventering av marina miljöer 29 Åtgärder på ekosystemnivån åtgärder mot introduktion av främmande arter i havsmiljön 31 Åtgärder på ekosystemnivån förorening genom olja och kemikalier32 Åtgärder för att bevara arter och genetisk variation rödlistade arter och havsmiljöer 36 Åtgärder för att bevara arter och genetisk variation särskilda bevarandeinsatser 37 Åtgärder för att bevara arter och genetisk variation riskbedömning vid införsel av främmande arter och genetiskt material 40 Åtgärder för att bevara arter och genetisk variation en sammanhållen rovdjurspolitik 42 Åtgärder för att bevara arter och genetisk variation småviltsjakten och fisket i fjällen 42 Styrmedel monetär värdering....................43 Kommunerna och biologisk mångfald................43 Det internationella samarbetet konventionen om biologisk mångfald44 Det internationella samarbetet Östeuropasamarbetet46 EU-samarbetet uppföljning i Sverige av EU:s naturvårdsdirektiv47 Övriga frågor....................................49 Hemställan.......................................49 Reservationer......................................53 1. Naturvårdslagen m.m. (mom. 2 5)...............53 2. Utökade befogenheter för Tullverket (mom. 7)..54 3. Överflyttning av jaktfrågor från Jordbruksdepartementet till Miljödepartementet (mom. 9) 54 4. Översyn av jaktlagstiftningen (mom. 10).......55 5. Översyn av skyddsjakten (mom. 11).............56 6. Skärpta straff för illegal handel med skyddade arter (mom. 14)56 7. Översyn av skyddsföreskrifterna för naturreservat (mom. 16)57 8. Frivilliga avsättningar av mark för naturvårdsändamål (mom. 17)57 9. Utredning om fågelarter i jordbrukslandskapet (mom. 22)58 10. Moratorium för avverkning av urskog m.m. (mom. 25)59 11. Skydd och skötsel av våtmarker m.m. (mom. 27)59 12. Skydd av vattendrag (mom. 30)................60 13. Åtgärder mot oljeutsläpp till havs (mom. 38).60 14. Fjärrdetektion av olja m.m. (mom. 39)........61 15. Revidering av det rättsliga förfarandet vid oljeutsläpp till havs (mom. 40) 62 16. Kulturväxter och lantraser (mom. 45).........63 17. Genmodifierade jordbruksgrödor m.m. (mom. 48)63 18. Småviltsjakten och fisket i fjällen (mom. 51)64 19. Den baltiska kulturmiljön (mom. 56)..........64 20. Efterlevnad av internationella konventioner (mom. 58)65 Särskilda yttranden................................65 1. Ökade resurser till Naturvårdsverket (mom. 1).65 2. Ikraftträdande av en ny förordning om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter (mom. 13) 66 3. Finansiering av inköp av mark för naturvårdsändamål (mom. 18)66 4. Miljöprogrammet för jordbruket (mom. 20)......67 5. Miljömål för jordbruket (mom. 21).............67 6. Strandskydd (mom. 29).........................68 7. Strandskydd (mom. 29).........................68 8. Kalkning och biologisk mångfald (mom. 31).....69 9. Kalkning och biologisk mångfald (mom. 31).....69 10. Marina reservat och inventering av marina miljöer samt utredning av det marina skyddet (mom. 33 och 34) 70 11. Traditionella sorter av köksväxter m.m. (mom. 46)70 Propositionens lagförslag..........................71