Skydd av vissa områden enligt naturresurslagen m.m.
Betänkande 1991/92:BoU21
Bostadsutskottets betänkande
1991/92:BOU21
Skydd av vissa områden enligt naturresurslagen m.m.
Innehåll
1991/92 BoU21
Sammanfattning
I betänkandet behandlas sju motioner väckta under allmänna motionstiden 1992 helt eller delvis. Samtliga motioner avstyrks. En s-reservation har avgivits.
Motionerna
I detta betänkande behandlas följande under allmänna motionstiden 1992 väckta motioner.
1991/92:Bo501 av Axel Andersson och Kurt Ove Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att bevara Kösjöområdet i västra Jämtland som objekt av riksintresse för naturvård och friluftsliv.
1991/92:Bo510 av Bruno Poromaa och Leif Marklund (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en omprövning av det s.k. Laisvallprojektet.
1991/92:Bo516 av Olle Lindström och Per-Richard Molén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att åstadkomma en ändring av naturresurslagen så att Laisvallprojektet kan genomföras.
1991/92:Bo519 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i naturresurslagen att Vättern blir riksobjekt som färskvattentäkt och därmed omgärdas med speciella skyddsbestämmelser,
1991/92:Bo524 av Birger Andersson och Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av samlad lagstiftning om rätten att utvinna vissa förnybara naturresurser.
1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att användningen av miljökonsekvensbeskrivningar bör vidgas till planer och program på områden som påverkar miljön.
1991/92:Jo690 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att miljökonsekvensbeskrivningar bör, förutom i de hänseenden som redan har införts, upprättas även för översikts- och detaljplaner som medför större förändring av natur eller bebyggelse i huvudstadsregionen.
Yttrande m.m.
Näringsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över motionerna 1991/92:Bo510 (s) och 1991/92:Bo516 (m) om det s.k. Laisvallprojektet. Yttrandet har som bilaga fogats till detta betänkande. Företrädare för Skellefteå Kraft AB och Skellefteälvens Vattenregleringsföretag har lämnat synpunkter med anknytning till ärendet.
Utskottet
Förutom de motioner från allmänna motionstiden 1992 om naturresurslagen (NRL) som behandlas i detta betänkande har till bostadsutskottet även hänvisats andra motioner om ändringar i NRL. I dessa motioner tas upp frågor om skydd av vissa älvsträckor och vattenområden. Regeringen har aviserat att en proposition om skydd för vissa älvsträckor senare under år 1992 kommer att föreläggas riksdagen. Utskottet avser att i detta sammanhang behandla de motioner som rör utformningen av älvskyddet enligt NRL.
Frågan om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) behandlas i Socialdemokraternas partimotion Jo612 yrkande 18 och i motion Jo690 (fp) yrkande 1. I partimotionen föreslås ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om att MKB borde vidgas till planer och program som påverkar miljön. Motionärerna anför bl.a. att den kommunala översiktsplaneringen enligt plan- och bygglagen (PBL) måste förändras så att den bättre tillgodoser naturvårds- och miljömål. I fp-motionen förs fram ett liknande yrkande, dock begränsat till att MKB bör upprättas beträffande sådant planeringsarbete enligt PBL som avser förändring av natur eller bebyggelse i huvudstadsregionen.
Fr.o.m. halvårsskiftet 1991 krävs enligt NRL att MKB i princip skall göras före myndighetsbeslut som påverkar miljön. Den lagtekniska lösningen innebär att krav införts i NRL på att en ansökan om tillstånd enligt lagens 4 kap. skall innehålla en sådan beskrivning. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan föreskriva att det i ärenden enligt de lagar som anges i 1 kap. 2 § NRL skall upprättas en MKB. Genom den nu beskrivna konstruktionen har MKB införts i de allra flesta lagar vid vars tillämpning det kan finnas behov därav. Dock krävs ännu inte MKB i ärenden enligt PBL.
Beträffande denna fråga anförde dåvarande regeringen att MKB, som en del av beslutsunderlaget vid arbetet med den fysiska planeringen, bör kunna ge ett bra stöd bl.a. för bedömningen av lämpliga alternativ för stora projekt och anläggningar som har väsentlig omgivningspåverkan. MKB bör upprättas i ett tidigt skede av planeringsprocessen. Eftersom den översiktliga planeringen ansågs vara inne i ett dynamiskt utvecklingsskede och då kommunerna redan i många fall arbetade med MKB som underlag för planläggning ansåg regeringen att någon ändring i PBL då inte var nödvändig. Riksdagen anslöt sig till denna uppfattning (se bet. 1990/91:BoU18 s. 16--17).
Utöver vad nu refererats kan upplysas att boverket i juni 1992 avser att till regeringen (miljö- och naturresursdepartementet) överlämna en samlad redovisning om översiktsplanearbetet enligt PBL bl.a. i vad avser metodfrågor och plansystem. Vidare bör erinras om att boverket i januari 1992 erhöll 2 milj.kr. för att kunna introducera MKB bl.a. hos länsstyrelser och kommuner.
Vid behandlingen av frågan om MKB år 1991 anförde utskottet att det är av stor betydelse att sådana beskrivningar ingår som ett led i arbetet med att värna miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser. Vad utskottet då anförde om användningen av MKB i planeringen har vunnit stöd i de nu behandlade motionerna. I avvaktan på den kommande beredningen i regeringens kansli av utfallet av översiktsplanearbetet är utskottet inte nu berett föreslå riksdagen att göra det i motionerna förordade tillkännagivandet om att miljökonsekvensbeskrivningar obligatoriskt bör upprättas i planer enligt PBL m.m. Med det anförda avstyrker utskottet Socialdemokraternas partimotion Jo612 yrkande 18 och motion Jo690 (fp) yrkande 1.
Frågan om en samlad lagstiftning om utvinning av förnybara naturresurser aktualiseras i motion Bo524 (c). Motionärerna anför att en speciallagstiftning på en del områden saknas när det gäller utvinning av förnybara naturresurser såsom t.ex. vind, solinstrålning och biobränsle.
Utskottet vill erinra om att miljöskyddskommittén har givits i uppdrag att utreda frågan om en miljöbalk. Avsikten är att bl.a. miljöskyddslagen, hälsoskyddslagen och renhållningslagen skall ingå i balken. Kommittén är oförhindrad att överväga om ytterligare lagar skall inarbetas i balken. Det finns enligt utskottets mening anledning att avvakta det pågående utredningsarbetet. Utformningen och behovet av den samordning som motionärer eftersträvar torde bättre kunna bedömas mot bakgrund av utredningens förslag och efter beredningen av det. Med det anförda avstyrker utskottet motion Bo524 (c) om en samlad lagstiftning av vissa naturresurser.
Ytterligare fyra motionsyrkanden återstår att behandla i detta betänkande. Gemensamt för dessa är att i dem tas upp frågan om ändringen i NRL i avsikt att uppnå vissa av motionärerna eftersträvade syften för de i motionerna aktualiserade områdena.
I motionerna Bo510 (s) och Bo516 (m) tas upp det s.k. Laisvallprojektet. Yrkandena i motionerna innebär att en ändring i NRL bör göras så att projektet kan förverkligas. Projektet syftar till att leda över Laisälvens vatten till Skellefteälvens vattensystem för att på så sätt erhålla ökad elkraftproduktion genom invallning. Därutöver innebär projektet att en del av Storlaisan skall torrläggas för att komma åt den blymalm som i dag inte kan brytas eftersom den ligger under sjön. En torrläggning anges förlänga gruvans livslängd i ca 15 år.
Laisälven är ett biflöde till Vindelälven. Enligt NRL -- 3 kap. 6 § -- får vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål inte utföras i de vattenområden som är förtecknade i lagrummet. Ett sådant område är Vindelälven. Vad nu angivits gäller inte vattenföretag som förorsakar endast obetydlig miljöpåverkan.
Exploateringsföretag -- bl.a. utvinning av fyndigheter av ämnen eller material av riksintresse -- kan, om särskilda skäl finns, tillåtas enligt en undantagsbestämmelse (3 kap. 1 § andra stycket andra meningen).
Näringsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över motionerna. Utskottet anser att en fortsatt utvinning av blymalm i Laisvallsgruvan från mineralpolitiska utgångspunkter skulle vara betydelsefull. Utskottet framhåller värdet av den elenergi som kunde utvinnas genom överledningen. Näringsutskottet anför att det inte ankommer på utskottet att pröva den lagtekniska frågan eller projektets miljömässiga konsekvenser.
I näringsutskottets yttrande erinras om att regeringen i januari 1991 behandlade en ansökan i ärendet från Boliden Mineral AB. Regeringen fann att undantagsbestämmelsen i 3 kap. inte kunde läggas till grund för en prövning av vattenöverledningen. Inte heller kunde överledningen enligt regeringens uppfattning anses medföra endast obetydlig miljöpåverkan. Regeringen avslog företagets ansökan om tillstånd till projektet och vidtog ingen åtgärd beträffande ändring av NRL.
Bostadsutskottet anför följande. Bestämmelserna i NRL syftar till att främja en från ekologisk, social och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Lagen är att anse som en lag genom vilken avvägningar mellan olika intressen kan och skall bedömas i ett långsiktigt perspektiv. Detta innebär att en avvägning skall göras mellan ett bevarandeintresse och ett exploateringsintresse.
Bostadsutskottet behandlade år 1986 (BoU 1986/87:3 s. 32) en motion (s) i vilken föreslogs att Vindelälvens vattenområde inte skulle omfattas av skyddet enligt 3 kap. 6 § NRL. Utskottet, som ansåg att bevarandeintresset vägde tyngre än exploateringsintresset, avstyrkte enhälligt bifall till motionen. Den avslogs av riksdagen.
Utskottet vidhåller sin uppfattning. Bevarandeintresset får anses ha större tyngd än exploateringsintresset. Någon överledning bör inte medges. NRL bör inte ändras. Därmed blir det inte heller aktuellt att bryta blymalm genom torrläggning av Laisan. Utskottet delar den dåvarande regeringens uppfattning om att projektet i denna del strider mot den ovan refererade undantagsbestämmelsen i 3 kap. 1 §. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Bo510 (s) och Bo516 (m) om Laisvallprojektet.
I motion Bo519 (c) yrkande 1 föreslås en sådan ändring i NRL att Vättern blir riksobjekt som färskvattentäkt.
Utskottet har behandlat denna fråga vid flera tillfällen och senast år 1991 (1990/91:BoU18 s. 19). Därvid har bl.a. anförts att det finns goda möjligheter att beakta frågan om vattenförsörjning i den fysiska planeringen.
Utskottet, som vidhåller sin uppfattning, förutsätter att berörda kommuner i den fysiska planeringen behandlar frågan om Vättern som färskvattentäkt. En ändring i NRL enligt förslaget i motion Bo519 (c) yrkande 1 kan inte anses tjäna ett reellt syfte. Motionen avstyrks.
Slutligen behandlar utskottet motion Bo501 (s). I denna motion tas upp frågan om naturskyddet för Kösjöområdet i västra Jämtland. Området bör enligt motionärerna bevaras som riksintresse för naturvård och friluftsliv. Stora naturvärden finns enligt dem i det i dag väglösa området. Oro uttrycks för att förverkligandet av vissa planer på skogsavverkning i området skulle innebära att de natur- och rekreationsvärden som finns inte kommer att kunna sparas åt eftervärlden. Bl.a. anförs att byggandet av en skogsbilväg -- till vilken länsstyrelsen i Jämtlands län givit tillstånd -- kan få menlig inverkan.
Länsstyrelsens beslut har, i viss del, överklagats till regeringen. Utskottet vill erinra om att en ändring gjorts i skogsvårdslagen av innebörden att tillstånd till byggande av skogsbilväg i områden med svårföryngrad skog inte får ges, om nyttan av vägen för skogsbruket inte motsvarar kostnaden för den. Tillstånd får inte heller ges om vägen inte kan passas in i ett vägnätsystem. I motivet till lagändringen anfördes (1990/91:JoU13 s. 41) bl.a. att det bör undersökas om det är möjligt att ersätta skogsvägbyggnad i väglöst land med väglösa transportformer.
Enligt vad utskottet erfarit pågår ett arbete i skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands län om hur bidrag till skogsvägbyggnad kan ersättas av stöd till väglösa transportformer. Arbetet kommer att redovisas före den 1 juli 1992.
Med hänvisning till den pågående prövningen i regeringens kansli och till det arbete som pågår om väglösa transporter anser utskottet inte tillräcklig anledning föreligga att tillstyrka motion Bo501 (s) om ett utökat naturskydd för Kösjöområdet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande miljökonsekvensbeskrivningar i planer enligt PBL m.m. att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo612 yrkande 18 och 1991/91:Jo690 yrkande 1, res. (s)
2. beträffande en samlad lagstiftning avseende vissa naturresurser att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo524,
3. beträffande Laisvallprojektet att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Bo510 och 1991/92:Bo516,
4. beträffande Vättern som färskvattentäkt att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo519 yrkande 1,
5. beträffande ett utökat naturskydd för Kösjöområdet att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo501.
Stockholm den 9 april 1992
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Lennart Nilsson (s), Ulf Lönnqvist (s), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Dan Eriksson i Stockholm (nyd), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Inga Berggren (m) och Siw Persson (fp).
Från Vänsterparitet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Miljökonsekvensbeskrivningar i planer enligt PBL m.m. (mom. 1)
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Ulf Lönnqvist, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Vid behandlingen" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Utskottet vidhåller sin uppfattning från år 1991 om att det är viktigt att miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) ingår som ett led i arbetet med att värna miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser.
Som framgår av den socialdemokratiska partimotionen Jo612 finns anledning kräva att MKB nu vidgas till att avse sådana planer och program som på ett påtagligt sätt påverkar miljön. I dag saknas i praktiken möjligheter att hävda ett krav på MKB i planer enligt PBL.
Eftersom översiktsplanearbetet för "den första generationens översiktsplaner" nu i det närmaste färdigställts och då en utvärdering av arbetet inom kort avslutats bör riksdagen genom ett tillkännagivande till regeringen ge uttryck för den vikt som riksdagen anser att frågan bör tillmätas. Ett förslag som innebär att användningen av MKB bör vidgas till att omfatta planer och program på områden som påtagligt påverkar miljön bör föreläggas riksdagen. Utskottet ansluter sig med det anförda till Socialdemokraternas partimotion Jo612 yrkande 18. Vad nu förordats innebär att förslaget i motion Jo690 yrkande 1 i allt väsentligt tillgodoses.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:1.beträffande miljökonsekvensbeskrivningar i planer enligt PBL m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo612 yrkande 18 och 1991/92:Jo690 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet
Eva Zetterberg (v) anför:
Jag instämmer i den till betänkandet fogade reservationen.
Näringsutskottets yttrande 1991/92:NU6y
Bilaga
Laisvallprojektet
Till bostadsutskottet
Bostadsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över två motioner -- 1991/92:Bo510 (s) och 1991/92:Bo516 (m) -- om det s.k. Laisvallprojektet.
Bakgrund
Boliden Mineral AB driver sedan år 1943 en gruva i Laisvall (Norrbottens län) för utvinning av blymalm. Gruvan, som ursprungligen var tänkt som ett krigstidsprovisorium, betecknas som en av Europas största blygruvor. Årligen bryts ca 1,7 miljoner ton malm, varur omkring 60 000 ton metalliskt bly utvinns. Efter anrikning fraktas blykoncentratet till Rönnskärsverken utanför Skellefteå (Västerbottens län) för smältning. I gruvan och anrikningsverket sysselsätts totalt ca 200 personer och i smältverkets blylinje ca 100 personer.
Med den nu tillgängliga blymalmsfyndigheten beräknas gruvdriften kunna pågå till i mitten av 1990-talet. Boliden Mineral AB har under benämningen Laisvallprojektet utarbetat ett förslag som innebär att gruvdriften -- genom utvinning av den s.k. sjömalmen -- kan förlängas till år 2010. En förutsättning härför är torrläggning av en del av sjön Laisan, ett biflöde till Vindelälven. Som en del i projektet ingår en vattenöverledning från Laisan till sjön Aisjaur i Skellefteälvens vattenområde; den härigenom ökade vattenströmningen möjliggör en elproduktion av nära 800 GWh.
Enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (NRL), den s.k. naturresurslagen, skall marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt användas så att en från ekologisk, social och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning främjas. I 3 kap. finns särskilda hushållningsbestämmelser för vissa geografiska områden i landet. Utbyggnad för kraftändamål -- vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål -- får inte utföras i de vattenområden som är förtecknade i lagen (6§). Ett sådant område är Vindelälven. Utvinning av fyndigheter av ämnen eller material av riksintresse kan emellertid -- om det finns särskilda skäl -- tillåtas enligt en undantagsbestämmelse (3kap. 1§ andra stycket andra meningen). I förarbetena (prop. 1985/86:3 s.93) sägs att motivet för denna undantagsbestämmelse är att mineraltillgångar m.m. skall kunna utvinnas i särskilt angelägna fall -- t.ex. när fyndigheten har stor samhällsekonomisk betydelse -- även om utvinning skulle strida mot syftet med bestämmelserna om skydd i vissa geografiska områden.
Tidigare behandling
I anslutning till riksdagens beslut hösten 1986 om införande av NRL behandlades frågor rörande dels Laisälven, dels mineralbrytning i fjällområdena.
På förslag av bostadsutskottet (bet. BoU 1986/87:3 s.32) avslog riksdagen en motion (s) med yrkande om att Vindelälven inte skulle ingå i lagen. Syftet med motionen var att en överledning av Laisälvens vatten till Skellefteälven -- och därmed fortsatt gruvdrift -- skulle möjliggöras. Denna motion berördes inte i näringsutskottets yttrande (NU 1985/86:3y) till bostadsutskottet.
Vidare avslogs (bet. BoU 1986/87:3 s.22f.) motioner (fp; vpk) med krav på att undantagsbestämmelsen i 3 kap. skulle utgå; motionärerna ansåg att det inte fanns anledning att föreskriva att mineralbrytning skall kunna ske inom bl.a. de obrutna fjällområdena. Motionerna följdes upp i en reservation (vpk). I yttrandet till bostadsutskottet kommenterade näringsutskottet den föreslagna undantagsbestämmelsen. Näringsutskottet fann det vara rimligt att mineralutvinning och gruvdrift i särskilda fall skall kunna tillåtas i områden som åtnjuter skydd enligt 3 kap. NRL. Det kan, anförde utskottet vidare, i framtiden uppstå fall då exploatering av mineralfyndigheter inom de berörda områdena ter sig utomordentligt angelägen såväl för de närmast berörda bygderna som från allmän samhällssynpunkt. Avvägningen mellan exploateringsintresset och bevarandeintresset -- som båda har karaktären av riksintresse -- får då ske i varje enskilt fall i samband med den föreslagna prövningen enligt 4 kap. (som gäller tillåtlighetsprövning av industrianläggningar m.m.). Vid näringsutskottets behandling av denna fråga avgavs en avvikande mening (fp, vpk) till stöd för motionerna.
I januari 1991 behandlade regeringen en ansökan i ärendet från Boliden Mineral AB. Regeringen fann att den nyssnämnda undantagsbestämmelsen inte kunde läggas till grund för en prövning av den tilltänkta vattenöverledningen. Inte heller ansåg regeringen att överledningen kunde anses medföra endast obetydlig miljöpåverkan; denna del av projektet stred därmed mot berörda bestämmelser i 3kap. Några nya omständigheter som motiverade en ändring av NRL i enlighet med bolagets hemställan hade enligt regeringens uppfattning inte framkommit. Regeringen vidtog ingen åtgärd med anledning av företagets framställan om ändring av NRL och avslog vidare ansökan om tillstånd till projektet.
Hösten 1991 uttalades i regeringsförklaringen (RD 1991/92:6 s.10) att de älvar och älvsträckor som har undantagits från utbyggnad skall värnas. Samtidigt anfördes att fler värdefulla vattendrag borde skyddas i naturresurslagen. I det senare avseendet har regeringen aviserat en proposition till maj 1992.
Motionerna
En ändring av naturresurslagen så att Laisvallprojektet kan genomföras begärs i motion 1991/92:Bo516 (m). Motionärerna anser att projektets samhällsekonomiska effekt är mycket gynnsam. De pekar på fördelar ur mineral- och energiförsörjningssynpunkt men framhåller även sysselsättningsaspekten. Någon konflikt med intresset av att värdefull natur bevaras torde inte behöva uppkomma, hävdas det. Vidare anför motionärerna att regeringen bör försäkra sig om att vinster från den tilltänkta vattenkraftsproduktionen avsätts för långsiktiga åtgärder i de närmast berörda inlandskommunerna.
Sysselsättningseffekten är det grundläggande motivet för motsvarande förslag i motion 1991/92:Bo510 (s). Däri betonas att behovet av sysselsättningsfrämjande åtgärder i regionen och i branschen har ökat markant jämfört med förhållandena vid tidpunkten för det nyssnämnda regeringsbeslutet.
Näringsutskottet
I båda motionerna yrkas att riksdagen hos regeringen skall begära en prövning av möjligheten att ändra naturresurslagen så att Laisvallprojektet kan genomföras.
Från mineralpolitiska utgångspunkter skulle, anser näringsutskottet, en fortsatt utvinning av blymalm i Laisvallgruvan vara betydelsefull. I detta sammanhang vill utskottet peka på de bedömningar i fråga om bly som mineralråvarukommittén redovisade i sitt betänkande (SOU 1989:92) Prospekteringspolitik. Kommittén konstaterade (s.44f.) att malmbasen för bly är minskande. Samtidigt är prospekteringsverksamheten alltför begränsad för att det årliga malmuttaget skall kunna kompenseras. Enligt kommitténs uppfattning är en förlängd brytning i Laisvallgruvan en förutsättning för fortsatt blyproduktion vid Rönnskärsverken.
Vidare vill näringsutskottet framhålla värdet av den elenergi som kunde utvinnas genom överledningen; produktionen motsvarar elkraftskonsumtionen i Umeå.
Näringsutskottet vill sålunda betona de fördelar som Laisvallprojektet kunde ge från mineralpolitiska och energipolitiska utgångspunkter. Det ankommer emellertid inte på näringsutskottet att pröva den lagtekniska frågan eller projektets miljömässiga konsekvenser.
Stockholm den 12 mars 1992
På näringsutskottets vägnar
Anita Gradin
I beslutet har deltagit: Anita Gradin (s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Hadar Cars (fp), Kjell Ericsson (c), Bo Finnkvist (s), Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Bengt Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Olle Lindström (m), Mats Lindberg (s), Bo Bernhardsson (s), Fredrik Reinfeldt (m) och Roland Lében (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Rolf L Nilson (v) anför:
Näringsutskottet har i sitt yttrande till bostadsutskottet att i första hand beakta de aspekter på Laisvallprojektet som gäller näringspolitik, inklusive mineralpolitik, och energiförsörjning. Enligt den bedömning av Laisvallprojektet som regeringen gjorde år 1991 krävs en ändring i naturresurslagen för att projektet skall kunna genomföras. Båda motionerna går ut på att en sådan lagändring skall komma till stånd.
När det gäller Vindelälven överväger, enligt min mening, bevarandeintresset de övriga intressen -- näringspolitiska och andra -- som kan tala för den begärda lagändringen. Jag anser därför att näringsutskottets yttrande borde utmynna i ett förslag om att riksdagen skall avslå de nu behandlade motionerna 1991/92:Bo510 (s) och 1991/92:Bo516 (m).