Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Socialtjänstfrågor

Betänkande 1999/2000:SoU6

Socialutskottets betänkande 1999/2000:SOU06

Socialtjänstfrågor

Innehåll

1999/2000

SoU6

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 58
motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 1999 om olika
socialtjänstfrågor. Utskottet
avstyrker samtliga motions-yrkanden
främst med hänvisning till pågående
arbete. I betänkandet finns 24
reservationer.

Motionerna

1999/2000:So213  av  Thomas  Julin  m.fl.  (mp) vari
yrkas  att  riksdagen beslutar ändra 4 § i lagen  om
vård av missbrukare i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1999/2000:So229   av  Maud  Ekendahl  och  Elizabeth
Nyström (m) vari yrkas  att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna  vad i motionen anförts om
att göra en översyn av socialbidragsnormerna.

1999/2000:So232 av Marietta  de  Pourbaix-Lundin (m)
vari   yrkas  att  riksdagen  som  sin  mening   ger
regeringen  till  känna  vad  i  motionen anförts om
statens  ansvar  för  personer  som  ankommer   till
Stockholm-Arlanda flygplats och som blir föremål för
åtgärd enligt socialtjänstlagen.

1999/2000:So251  av  Thomas  Julin och Kerstin-Maria
Stalin (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om  att  alla beslut om
bistånd  med  stöd av socialtjänstlagen skall  kunna
överklagas.
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen  anförts om att inrätta sociala
förtroendenämnder.
1999/2000:So273 av Yvonne  Oscarsson  m.fl. (v) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts om utbildningen  av
socialtjänst- och sjukvårdspersonal  när  det gäller
kvinnors och mäns alkoholberoende,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av särskilda
informationsinsatser   för   dem   som  arbetar  med
ungdomar  och  för  personal inom socialtjänst-  och
sjukvårdsområdena.
1999/2000:So281 av Kerstin Heinemann (fp) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen  begär  en  översyn  av
möjligheterna  för  kommunerna  att  ge ungdomar som
studerar  i  gymnasieskolan  socialbidrag  i  sådana
speciella fall som beskrivs i motionen.

1999/2000:So282 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad i motionen anförts om  välfärdspolitikens
grundläggande värdering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad    i    motionen    anförts    om    att
välfärdspolitikens  ambition bör vara att möjliggöra
för och stimulera människor till att växa,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen  anförts om människors rätt att
välja leverantör av välfärdstjänster,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av de ideella
organisationernas välfärdsarbete.
1999/2000:So296  av  Elisabeth  Fleetwood  (m)  vari
yrkas att riksdagen som  sin  mening  ger regeringen
till  känna  vad  i  motionen  anförts om frivilliga
organisationers medverkan i vården av missbrukare.

1999/2000:So304  av  Kenneth Kvist  m.fl.  (v)  vari
yrkas att riksdagen hos  regeringen  begär utredning
om försöksverksamhet med "sociallån" i  enlighet med
vad i motionen anförts.

1999/2000:So333 av Torgny Danielsson och Jarl Lander
(s)  vari  yrkas  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen till känna vad  i  motionen anförts om en
översyn av socialtjänstlagens tillämpning vad gäller
överflyttning av ärenden.

1999/2000:So345 av Ulf Kristersson  m.fl.  (m)  vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i motionen anförts om utgångspunkter för
socialtjänstens arbete,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skatternas betydelse
för socialbidragsberoendet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen  anförts om den s.k. riksnormen
för socialbidrag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts   om  utbyggnad  av
statliga transfereringssystem,
5. att riksdagen hos regeringen begär  förslag till
ändringar    i   socialtjänstlagen   vad   beträffar
tolkningen av begreppet skälig levnadsnivå,
6. att riksdagen  hos regeringen begär förslag till
villkorat bistånd,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
möjlighet  för  kommunerna   att   ersätta  korttida
socialbidrag med lån,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  övrigt  i  motionen  anförts   om  en
lånemöjlighet som ersättning för socialbidrag.
1999/2000:So352  av Carina Hägg m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen hos  regeringen begär en utredning med
uppdrag  att  ta  fram   underlag  för  debatten  om
pornografin i det svenska samhället.

1999/2000:So361 av Rolf Olsson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen  begär en utredning
om   hur  ett  förstärkt  förebyggande  arbete   kan
initieras i landets kommuner,
2. att  riksdagen hos regeringen begär en utredning
och kartläggning  av  behoven  av  mer varierade och
verkningsfulla  vård-  och  behandlingsinsatser  för
missbrukare,
3. att riksdagen hos regeringen  begär  förslag  om
åtgärder som är ägnade att förbättra situationen för
de  psykiskt  störda  missbrukarna  i  enlighet  med
Socialstyrelsens utvärdering.
1999/2000:So375  av Mikael Oscarsson (kd) vari yrkas
att riksdagen som  sin  mening  ger  regeringen till
känna  vad i motionen anförts om att ge  missbrukare
rätt   att    överklaga    vissa    beslut    enligt
socialtjänstlagen, SoL (1980:620).

1999/2000:So406  av Helena Frisk (s) vari yrkas  att
riksdagen som sin  mening  ger regeringen till känna
vad  i  motionen anförts om behovet  av  kunskap  om
elöverkänslighet.

1999/2000:So413  av  Chris  Heister  m.fl.  (m) vari
yrkas
11.   att   riksdagen   beslutar  komplettera  6  §
socialtjänstlagen med en skrivning om avlösning.
1999/2000:So414  av Thomas  Julin  m.fl.  (mp)  vari
yrkas att riksdagen  som  sin  mening ger regeringen
till  känna vad i motionen anförts  om  att  barnbi-
draget  inte  skall  medräknas  vid  beräkningen  av
socialbidraget.

1999/2000:So424  av  Ulla  Hoffmann  m.fl.  (v) vari
yrkas
1.   att   riksdagen   begär   att  regeringen  ger
Socialstyrelsen     i     uppdrag     att    utvidga
utvecklingsarbetet rörande dold prostitution  så att
det  även  omfattar prostitution som går att härleda
till  studior,   massagekliniker,  eskortverksamhet,
porrklubbar, annonser  i  tidningar,  TV  eller  via
Internet,
2.   att   riksdagen   begär   att  regeringen  ger
Socialstyrelsen   i  uppdrag  att  sammanställa   en
beskrivning av hur  arbetet mot prostitution bedrivs
runt om i Sverige och av den befintliga kunskapen om
prostitution,
3.   att  riksdagen  begär   att   regeringen   ger
Socialstyrelsen  i  uppdrag  att  få  till stånd ett
utbyte  av  existerande kunskap om och arbetsmetoder
mot prostitution runt om i landet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad  i  motionen   anförts   om   behov   av
fortbildning    av   personal   inom   socialtjänst,
rättsväsen  och  sjukvård,   samt   behov   av   bra
samarbetsformer  och tydlig ansvarsfördelning mellan
myndigheter,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behov av ytterligare
kunskap om vad som  hindrar  och  vad  som gagnar en
enskild  persons kamp för att ta sig ur prostitution
och könshandel,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad  i  motionen  anförts  om  behov  av  ökat
upplysningsarbete gentemot allmänheten,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad i motionen anförts om behov av att skolan
i sin undervisning berör prostitution,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad  i motionen anförts om att fortbildning av
personal och  upplysningsarbete skall ske utifrån en
förståelse av prostitution  som uttryck för ojämlika
maktrelationer   mellan   könen  i   en   patriarkal
maktstruktur.
1999/2000:So444 av Ulla Wester  (s)  vari  yrkas att
riksdagen  som sin mening ger regeringen till  känna
vad i motionen  anförts  om  att  kvalitetssäkra det
sociala   arbetet   genom   införande   av   statlig
legitimation.

1999/2000:So450 av Kenneth Johansson m.fl.  (c) vari
yrkas
1.   att  riksdagen  hos  regeringen  begär  en  ny
utredning av hela socialtjänstlagstiftningen,
3. att  riksdagen hos regeringen begär en utredning
av kvalitetssäkring  av vårdnadsutredningar genom en
second opinion,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts   om  att  nivån  i
socialbidraget   skall   fastställas   av    kommun-
respektive stadsfullmäktige,
5.    att    riksdagen   beslutar   att   6   a   §
socialtjänstlagen  skall  ges  följande lydelse: Den
enskilde  skall  genom  biståndet  tillförsäkras  en
social  grundtrygghet. Biståndet skall  utformas  så
att det stärker  hans  eller  hennes resurser att ta
ansvar och leva ett självständigt liv.
1999/2000:So476 av Barbro Feltzing (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att en utredning bör
göras om unga flickors utsatthet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad   i   motionen   anförts  om   att   ett
informationsprogram riktat till  ungdomar  tas  fram
enligt intentionerna i motionen.
1999/2000:So479 av Håkan Juholt m.fl. (s) vari yrkas
att  riksdagen  som  sin  mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en översyn av regler
för skadestånd i samband med behovsprövade bidrag.

1999/2000:So489  av  Ingrid Burman  m.fl.  (v)  vari
yrkas
1. att riksdagen hos  regeringen begär en utredning
över  modeller  och  kostnader   så   att  generella
bidragshöjningar även får genomslag för barnfamiljer
som uppbär socialt ekonomiskt bistånd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att myndiga personer
skall  ha  ett eget försörjningsstöd och  att  denna
skyldighet inte skall åvila föräldrarna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i  motionen  anförts  om att arbetsplikten
för ungdomar bör tas bort ur socialtjänstlagen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av möjlighet
till   individuell   missbruksvård   med    val   av
behandlingsinsatser.
1999/2000:A819  av  Birger  Schlaug  m.fl. (mp) vari
yrkas
26.  att  riksdagen  som sin mening ger  regeringen
till  känna vad i motionen  anförts  om  att  utreda
pornografins   skador   och  konsekvenser  för  till
exempel unga människor och  hur detta påverkar dem i
deras syn på sexualitet.
1999/2000:Ju722 av Birger Schlaug  m.fl.  (mp)  vari
yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad   i   motionen  anförts  om  att  utreda
pornografins  skador   och   konsekvenser  för  till
exempel unga människor och hur  detta påverkar dem i
deras syn på sexualitet.
1999/2000:Ju748  av Inger Lundberg  m.fl.  (s)  vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen   anförts   om   stöd   till
misshandlade kvinnor.
1999/2000:Ju910  av  Siw  Persson  och Johan Pehrson
(fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen  anförts  om en utvärdering,
utifrån frekvensen av återfall i brott,  av  social-
tjänstens  insatser  för  de ungdomar som dömts till
vård inom socialtjänsten.
1999/2000:Sf615 av Ana Maria Narti (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna  vad i motionen anförts  om  socialbidrag  och
övergångsregler   från   socialbidrag   till  aktivt
inkomstbringande liv.
1999/2000:Sk770  av  Ingrid  Burman  m.fl. (v)  vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna   vad   i  motionen  anförts  om  att  ideella
skadestånd och  skadestånd  som  enligt punkt 1 ovan
likställs med ideella skadestånd inte  skall tas med
i  underlagsberäkningen  när  det  gäller beslut  om
ekonomiskt bistånd eller bostadsbidrag.
1999/2000:Ub499  av  Sofia  Jonsson m.fl.  (c)  vari
yrkas

24. att riksdagen beslutar om sådan
ändring av 6 c § socialtjänstlagen
(1998:620) att studerande inte
omfattas av kravet på att delta i
anvisad praktik.

Utskottet

Allmänna utgångspunkter för socialtjänsten
m.m.
Motionerna

I motion So345 av Ulf Kristersson  m.fl.  (m) begärs
tillkännagivanden till regeringen om vad i  motionen
anförts   om  utgångspunkterna  för  socialtjänstens
arbete (yrkande  1)  och om skatternas betydelse för
socialbidragsberoendet   (yrkande  2).  Motionärerna
yrkar  vidare  att  riksdagen  som  sin  mening  ger
regeringen till känna  vad  i  motionen  anförts  om
utbyggnad  av  det  statliga  transfereringssystemet
(yrkande 4). Motionärerna anser  att  utgångspunkten
för socialtjänsten skall vara att kommunerna har det
övergripande ansvaret för de personer som är bosatta
i kommunen. Socialpolitiken skall vara subsidiär och
de skyddsnät bör stärkas som utgörs av  de naturliga
gemenskaperna  som  varje människa lever i,  familj,
släkt     och    vänner,    grannar,     medarbetare
arbetskamrater  och  föreningsliv m.m. Enligt motio-
närerna skapar ett varierat utbud av olika vård- och
behandlingsformer och olika huvudmän en flexibilitet
som ökar förutsättningarna  för  att  finna adekvata
insatser  för  personer med sociala problem.  Därför
bör incitament skapas  för  det civila samhället att
öka    insatserna   inom   den   sociala    sektorn.
Motionärerna    anför   vidare   att   de   kraftiga
skattehöjningarna     för     främst     låg-    och
medelinkomsttagare  under  de senaste åren har  lett
till  att  en  nyfattigdom  vuxit  fram.  Hushållens
marginaler har blivit mindre  och  för  många räcker
inte  lönen  efter  skatt till. En naturlig  princip
borde enligt motionärerna  vara  att den som betalar
skatt inte samtidigt skall behöva bidrag och att den
som  får  bidrag  inte  skall  behöva betala  skatt.
Transfereringssystemen   bör   utformas    så    att
utbildning  och  arbete  lönar  sig  bättre. Social-
tjänstutredningen har konstaterat att  en  utbyggnad
av  olika  statliga  transfereringar generellt  sett
medför att socialbidragen inte minskar i motsvarande
mån   som  de  statliga  bidragen   ökar.   Utbyggda
transfereringssystem   medför   alltså   högre   bi-
dragsutbetalningar  för  den  offentliga sektorn som
helhet.   Anledningen   härtill   är    bl.a.    att
transfereringssystemen  styrs  av  generella  regler
till   skillnad   från   socialbidraget  som  prövas
individuellt.    Mot   den   bakgrunden    är    det
motionärernas   bestämda    uppfattning    att   nya
transfereringssystem  på  statlig  nivå  måste kunna
motiveras   på   sina  egna  meriter,  inte  som  en
avlastning av socialbidragskontot.

I  motion So282 av  Sten  Tolgfors  m.fl.  (m)  hemställs  att
riksdagen  som  sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts  dels  om  välfärdspolitikens
grundläggande  värdering (yrkande 1),  dels  om  att
välfärdspolitikens  ambition bör vara att möjliggöra
för och stimulera människor  till  att växa (yrkande
2), dels om människors rätt att välja  leverantör av
välfärdstjänster (yrkande 3), dels ock om  vikten av
de ideella organisationernas välfärdsarbete (yrkande
4).  Motionärerna  anför  att  svensk välfärdsdebatt
präglas alltför mycket av politikens fixering vid de
egenkonstruerade systemen och det  politiska  spelet
kring dessa. Välfärdspolitikens medel i stället  för
välfärdspolitikens   mål  står  i  centrum  för  den
politiska  konflikten.  Människors  situation  glöms
alltför  ofta  bort.  Eftersom  så  mycket  av  väl-
färdsdebatten förs i ett uppifrån och ned-perspektiv
handlar den  enligt motionärerna ganska sällan om de
problem   människor    upplever    i   sin   vardag.
Fokuseringen ligger inte på att människor  skall  få
det  bättre,  utan  på att systemen och dess vårdare
skall leva vidare. Välfärdspolitikens  grundläggande
värdering  borde  vara  varje  människas  rätt  till
respekt för sin person, sitt sätt att vara  och sina
val.  Målen  för välfärdspolitiken bör sättas mer  i
fokus, inte bara medlen och systemen i sig.

I motion So450  av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas
att riksdagen hos  regeringen  begär en ny utredning
av hela socialtjänstlagstiftningen  (yrkande  1). En
sådan  utredning bör få i uppdrag att göra en samlad
översyn av den enskildes rätt i hela lagstiftningen,
socialtjänstens    samarbete   med   det   omgivande
samhället samt klarlägga om det finns uppgifter inom
socialtjänsten som bör flyttas bort därifrån.

I motion So232 av Marietta  de  Pourbaix-Lundin (m) begärs att
riksdagen som sin mening ger regeringen  till  känna
vad   i  motionen  anförts  om  statens  ansvar  för
personer   som   ankommer   till   Stockholm-Arlanda
flygplats  och som blir föremål för åtgärder  enligt
socialtjänstlagen.  Enligt  motionären är Stockholm-
Arlanda  en  nationell  angelägenhet  och  det  vore
därför  naturligt  att staten  tar  ett  finansiellt
ansvar  genom  ett  avtal  med  Sigtuna  kommun  för
personer  som  blir  föremål   för  insatser  enligt
socialtjänstlagen och som inte är  mantalsskrivna  i
kommunen.

I  motion So333 av Torgny Danielsson och Jarl Lander
(s)  hemställs  att  riksdagen  som  sin  mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts  om  en
översyn  av socialtjänstlagens (SoL) tillämpning vad
gäller överflyttning  av ärenden. Motionärerna pekar
på  att  lagstiftningen  är  oklar  när  det  gäller
hantering      av     socialtjänstinsatser,      där
"ursprungskommun"  och  "ny  kommun"  som  en familj
flyttar  till  är  inblandade.  Enligt  motionärerna
brister det i samarbetet mellan kommunerna  när  det
gäller  möjligheten  enligt  72 § SoL att begära ett
ärende  överflyttat till en annan  kommun.  Kommuner
som initierat  en  utredning riskerar att få behålla
ärenden  på  grund av  att  den  nya  kommunen,  som
familjen flyttat  till, vägrar att ta befattning med
ärendet. Den nya kommunen  vägrar dessutom att svara
för de ytterligare insatser  som familjen efter hand
kan behöva. Enligt motionärerna  är det en brist när
lagstiftningen är så otydlig att den  skapar problem
för  kommunerna.  Det  finns  även en risk  för  att
enskilda individer inte får det  bistånd de behöver.
Regeringen bör därför ta initiativ  till  en översyn
av gällande lagstiftning och dess tillämpning.
I motion Sf615 av Ana Maria Narti (fp) begärs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om socialbidrag och över-
gångsregler från socialbidrag till aktivt
inkomstbringande liv (yrkande 3). Motionären frågar
sig hur en betald verksamhet på ett givande sätt
skall ersätta socialbidragen. Verksamheten får
enligt motionären aldrig ta skepnaden av en allmän
modell som utifrån och uppifrån identiskt tillämpas
på helt olika människor i helt olika livssitua-
tioner.
Gällande rätt och tidigare behandling
I    betänkande    1998/99:SoU9   Socialtjänstfrågor
behandlade utskottet  ett  antal  motioner  från den
allmänna  motionstiden  1998,  flera liknande de  nu
aktuella,    bl.a.    en    motion   från   Moderata
samlingspartiet med i huvudsak  samma  innehåll  som
den nu aktuella motion So345 yrkandena 1, 2 och 4. I
betänkandet  gavs  en bred bakgrundsbeskrivning över
allmänna utgångspunkter  för  socialtjänsten vartill
hänvisas (s. 6-10). I betänkandet  redogjordes bl.a.
för   utskottets  ställningstaganden  i   betänkande
1996/97:SoU18 i anledning av proposition 1996/97:124
Ändring      i      socialtjänstlagen.      Samtliga
motionsyrkanden avstyrktes.
Socialtjänstutredningen   har   därefter   i   sitt
slutbetänkande   Socialtjänst   i   utveckling  (SOU
1999:97)   i   augusti   1999   givit   exempel   på
förändringar  i  vissa  transfereringar  som  skulle
bidra till att minska beroendet av socialbidrag  (s.
22-23).    Utredningen   har   därvid   anfört   att
studiemedlen  till studerande med barn och de lägsta
ersättningarna        vid        deltagande        i
arbetsmarknadspolitiska  åtgärder  bör  höjas.  Även
barndelen i bostadsbidraget bör höjas. Vidare anförs
i  betänkandet  att avgifter för barnomsorg inte bör
bekostas med socialbidrag  utan  genom att hushållet
får   en   nedsatt  barnomsorgsavgift.   Utredningen
bedömer  dessutom   att   en  vidgad  användning  av
lönesubventioner skulle kunna  minska det långvariga
socialbidragsberoendet. Utredningsförslaget  som har
remissbehandlats    bereds    för    närvarande    i
Regeringskansliet.
Av  1  § andra stycket socialtjänstlagen (1980:100)
framgår att socialtjänsten under hänsynstagande till
människans   ansvar   för  sin  och  andras  sociala
situation skall inriktas på att frigöra och utveckla
enskildas  och  gruppers   egna   resurser.   Enligt
lagrummets  tredje  stycke skall vidare verksamheten
bygga      på      respekt     för      människornas
självbestämmanderätt och integritet.
Enligt 3 § första stycket  socialtjänstlagen  (SoL)
har  kommunen  det  yttersta ansvaret för att de som
vistas i kommunen får  det stöd och den hjälp som de
behöver. Denna regel är  dock inte utan undantag och
i vissa fall som t.ex. då  en person genom beslut av
socialnämnden i en kommun placerats i ett familjehem
i  en  annan  kommun  har sedan  länge  ansetts  att
ansvaret, åtmin-
stone vad beträffar de  åtgärder  som hör samman med
placeringen, legat kvar på placeringskommunen.
Den  1  juli  1997 har i socialtjänstlagen,  (prop.
1996/97:124, bet. 1996/97: SoU18, rskr. 1996/97:264)
införts en ny bestämmelse som innebär att undantagen
från vistelsekommunens  ansvar  för  stöd  och hjälp
enligt   socialtjänstlagen   har   preciserats   och
förtydligats.  I  lagrummet (72 a § SoL) anges bl.a.
att vistelsekommunens ansvar för stöd och hjälp inte
gäller beslut om placeringar som verkställts utanför
hemkommunen. I dessa  fall  har placerings-kommunen,
dvs.  den  kommun som fattat beslut  om  vistelse  i
familjehem, hem för vård eller boende eller särskild
boendeform i  annan kommun, ansvaret för det bistånd
som den enskilde  behöver.  I  situationer som dessa
lika väl som andra där t.ex. en familj som har behov
av  hjälp och stöd flyttar från en  kommun  till  en
annan  kan  frågan  om  att  överflytta ett pågående
ärende uppkomma. Frågan har, när det gäller pågående
utredningar   enligt   socialtjänstlagens    50   §,
hanterats  i  det  ovan angivna lagstiftningsärendet
och resulterat i att  50  § SoL kompletterats med en
bestämmelse av innebörd att den kommun som inlett en
utredning har en skyldighet  att slutföra denna även
om den underårige byter vistelseort (50 b §). Enligt
72 § SoL gäller, såväl före som efter ovan beskrivna
lagändringar,  att  överflyttning  av  ett  pågående
ärende kräver den andra kommunens samtycke.
Problem förenade med  tillämpningen av 72 § SoL har
berörts  av  socialministern   efter  interpellation
(1998/1999:341).   I   svaret   har  socialministern
bekräftat  att  det  inte är ovanligt  att  oenighet
förekommer  mellan kommuner  om  vilken  kommun  som
skall ha ansvaret för ett enskilt barnavårdsärende.
Socialstyrelsen har i sin rapport Resultatet av den
sociala tillsynen 1998, som är en sammanställning av
länsstyrelsernas    årsrapporter   beträffande   den
nationella tillsynen,  redovisat  (s.  20)  att  fem
länsstyrelser  inte  anser att någon minskning skett
vad gäller ärenden som  rör  tvister mellan kommuner
om vem som har ansvar för en barnfamilj  som flyttar
under  pågående  barnavårdsutredning  eller  insats.
Vidare  anförs  att de nya bestämmelserna i SoL  har
tydliggjort konflikten  mellan  kommunerna  och  att
kommunerna  kontaktar  länsstyrelserna  för  att  få
hjälp  att  lösa de uppkomna tvisterna. Innehållet i
rapporten kommer  enligt  uppgift  att  beaktas  vid
regeringens  beredning  av  Socialtjänstutredningens
slutbetänkande.
I budgetpropositionen för år  2000  (utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg,  anslag B 10)
anför  regeringen  att frivilliga organisationer  på
olika  sätt  gör viktiga  insatser  på  det  sociala
området som ett komplement till samhällets insatser.
Från Socialdepartementet  har inhämtats att Sigtuna
kommun  till  departementet  har   inkommit  med  en
skrivelse  som avser de synpunkter som  framförts  i
motion So232.
Utskottets bedömning

När   det  gäller   målen   och   de   grundläggande
principerna  för  socialtjänsten vidhåller utskottet
sin  inställning som  den  redovisats  i  betänkande
1996/97:SoU18.     Utskottet     konstaterar     att
Socialtjänstutredningen i sitt slutbetänkande lämnat
förslag  på  hur socialtjänsten kan anpassas till de
nya förutsättningarna  på  arbetsmarknaden  och  hur
socialbidragsberoendet kan brytas. I betänkandet har
bl.a.    introduktionsersättning   i   stället   för
socialbidrag,  förändringar  i vissa transfereringar
och  ökad samverkan mellan den  offentliga  sektorns
olika  delar  anförts  som  tänkbara sätt att minska
beroendet  av  socialbidrag.  Riksdagen   bör   inte
föregripa  kommande  förslag  på  området. Utskottet
avstyrker  med  det  sagda  motionerna   So345   (m)
yrkandena 1, 2 och 4 samt Sf615 (fp) yrkande 3.

Enligt  portalparagrafen  i  socialtjänstlagen skall
socialtjänsten under hänsynstagande  till människans
ansvar för sin och andras sociala situation inriktas
på att frigöra och utveckla enskildas  och  gruppers
egna  resurser. Utskottet delar inte den uppfattning
som kommer till uttryck i motion So282 (m) yrkandena
1 och 2  om att välfärdspolitiken inte visar respekt
för människans  rätt till respekt för sin person och
rätt  att  stimuleras  att  växa.  Motions-yrkandena
avstyrks därför.

Ideella organisationer gör redan i dag ett betydande
arbete inom den sociala sektorn och något hinder mot
att  dessa  organisationers   arbete  utvecklas  yt-
terligare föreligger inte så länge  fråga inte är om
att      överta     uppgifter     som     innefattar
myndighetsutövning. Motion So282 (m) yrkandena 3 och
4 är delvis tillgodosedd och avstyrks.

Utskottet anser inte att det nu finns skäl
att överväga behovet av en översyn av hela
socialtjänstlagstiftningen. Motion So450
(c) yrkande 1 avstyrks därför.

De synpunkter som framförts i motion So232
(m) beträffande statens ansvar för de
personer som kommer till Stockholm-Arlanda
flygplats är redan föremål för beredning i
Regeringskansliet. Utskottet anser inte att
riksdagen bör ta något initiativ. Motionen
avstyrks.

Utskottet utgår ifrån att regeringen vid
beredningen av Socialtjänstutredningens
slutbetänkande kommer att överväga de
tillämpningsproblem som 72 §
socialtjänstlagen kan ge upphov till.
Motion So333 (s) är i huvudsak tillgodosedd
och avstyrks.

Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen

Motionerna

I motion So345  av  Ulf Kristersson m.fl. (m) begärs
ett tillkännagivande  av  vad  i motionen anförts om
riksnormen  för  socialbidrag  (yrkande  3).  Enligt
motionärerna  bör nivån på det ekonomiska  biståndet
bestämmas  av  varje   kommun   och  inte  genom  en
riksnorm.  Socialtjänstens stödinsatser  skall  utgå
från en helhetssyn,  där  det  ekonomiska  biståndet
endast  utgör  en del. Andra stöd- och hjälpåtgärder
kan vara nog så  viktiga.  Med en riksnorm finns det
enligt motionärerna en uppenbar  risk  att  det  går
slentrian  i bedömningen av det ekonomiska biståndet
och att detta  inte  prövas mot andra åtgärder i den
omfattning  som  är  lämpligt.   Vidare  begärs  ett
tillkännagivande  av  vad  i  motionen   anförts  om
förslag till ändringar i socialtjänstlagen  vad  be-
träffar  tolkningen  av begreppet skälig levnadsnivå
(yrkande 5). Motionärerna  anför att en expansion av
socialbidragsutbetalningarna  som medför att en allt
större andel av hushållen omfattas  av bidrag  i sig
motiverar   en   förutsättningslös  utvärdering   av
socialbidragsreglernas   konstruktion  och  överens-
stämmelse   med   det   allmänna   rättsmedvetandet.
Tolkningen   av   termen   skälig    levnadsnivå   i
socialtjänstlagen har enligt motionärerna  skett med
stort   inflytande   av  beräkningar  från  centrala
statliga myndigheter.  Tolkningen  bör  i  ökad  ut-
sträckning   ske   lokalt  med  hänsyn  till  lokala
förhållanden och till  individens behovsnivå, anförs
det.  Motionärerna  pekar  vidare  på  att  bidrags-
nivåerna  ibland kan bli  helt  orimliga  t.ex.  för
mycket stora  familjer.  Motionärerna yrkar även att
riksdagen hos regeringen begär  förslag  som gör det
möjligt   för   kommunerna   att   ersätta  korttida
socialbidrag med lån (yrkande 7). Motionärerna anser
att  socialbidrag  borde  kunna  lämnas  som  lån  i
betydligt  större  utsträckning än vad  som  sker  i
dagsläget. Lånemöjligheten borde i första hand kunna
användas  då  en person  mer  tillfälligt  hamnat  i
ekonomisk  knipa  men  däremellan  har  normala  in-
komstmöjligheter.   Motionärerna  yrkar  vidare  att
riksdagen som sin mening  ger  regeringen till känna
vad i övrigt i motionen anförts  om en lånemöjlighet
som   ersättning   för  socialbidrag  (yrkande   8).
Motionärerna pekar på  att  möjligheterna att i ökad
utsträckning ersätta socialbidrag med lån bör prövas
även i andra situationer. Detta  kan  t.ex.  vara en
möjlighet för egenföretagare.

I  motion So304 av Kenneth Kvist m.fl. (v) hemställs
att  riksdagen  hos  regeringen  begär  utredning om
försöksverksamhet med "sociallån" i enlighet med vad
i  motionen  anförts.  Motionärerna anför att  ökade
sociala    klyftor,   arbetslöshet    och    sociala
nedskärningar  har  medfört  att många människor får
svårt att klara sin försörjning och blir skuldsatta.
I  Finland  genomför man på prov  något  man  kallar
sociallån. Dessa går ut på att människor, som kommit
på   obestånd  eller   saknar   marginaler   i   sin
hushållsekonomi  och  behöver pengar för att uppsöka
tandläkare,  eller  till   köp  av  någon  nödvändig
kapitalvara,  kan  få  hjälp med  att  få  kommunala
borgenslån. Dessa lån ges  med  mycket låg ränta och
med  en  amorteringstakt  som är avpassad  till  den
utsattes betalningsförmåga.

I motion So229 av Maud Ekdahl och Elizabeth Nyström (m) begärs
ett tillkännagivande till regeringen  om att göra en
översyn av socialbidragsnormerna. Motionärerna pekar
på  att  man  i  den  nuvarande  riksnormen för  ett
hushåll har räknat med att en familj  har  1,6 barn.
Många  invandrarfamiljer  som  är i behov av social-
bidrag  består  ofta av sex eller  ännu  fler  barn,
vilket  gör  att  socialbidragen   uppräknas   efter
antalet  barn.  Det  medför  att  socialbidraget kan
uppgå till ganska höga summor och därtill tillkommer
bostadsbidrag samt barnbidrag. Detta sammantaget gör
att arbetsmarknaden inte är intressant  för de vuxna
familjemedlemmarna.

I motion So450 av Kenneth Johansson m.fl.  (c) yrkas
att  regeringen  tillkännages vad i motionen anförts
om att nivån i socialbidraget  skall  fastställas av
kommun-  respektive  stadsfullmäktige  (yrkande  4).
Motionärerna pekar på att riksnormen som  den  nu är
konstruerad  inte  ger  den  rättvisa som bör efter-
strävas för landets invånare.  Att  den i princip är
utformad  i  kronor  och  ören, gör att biståndet  i
vissa delar av landet är otillräckligt  medan  det i
andra  delar  kan upplevas som alltför generöst. Mo-
tionärerna anser  det  därför vara bättre att i lag-
texten   ange   socialbidragens   konstruktion   och
innehåll och att  kommunerna  fastställer  beloppets
storlek   med  utgångspunkt  från  kostnadsnivån   i
kommunen. Motionärerna  begär  också  att  riksdagen
beslutar att 6 a § socialtjänstlagen skall ges  föl-
jande  lydelse:  Den  enskilde skall genom biståndet
tillförsäkras  en  social  grundtrygghet.  Biståndet
skall utformas så att  det stärker hans eller hennes
resurser att ta ansvar och  leva  ett  självständigt
liv  (yrkande 5). Motionärerna pekar på att  6  a  §
socialtjänstlagen,  som  stadgar att biståndet skall
utformas   så   att  det  stärker   biståndstagarens
resurser att leva  ett  självständigt liv, saknar en
viktig aspekt. För att kunna  leva ett självständigt
liv krävs också att man har möjlighet  att  ta  eget
ansvar.

I motion So281 av Kerstin Heinemann (fp) begärs att  riksdagen
hos regeringen begär en översyn av möjligheterna för
kommunerna   att   ge   ungdomar   som   studerar  i
gymnasieskolan socialbidrag i sådana speciella  fall
som  beskrivs  i  motionen.  Motionären pekar på att
konflikter ibland uppstår mellan  föräldrar och barn
och att dessa kan bli så djupa och så långvariga att
barnet/ungdomen  tvingas  att  flytta   hemifrån.  I
sådana    lägen   kan   det   uppstå   problem   med
försörjningen.  Motionären  anser  det befogat att i
vissa fall göra avsteg från den regel  som säger att
ungdomar  som  går  på gymnasiet inte är berättigade
till socialbidrag.

Tre motioner handlar  om  kraven  för  bistånd  i  6  c-e §§ i
socialtjänstlagen.

I   motion   So345   (m)  yrkas  att  riksdagen  hos
regeringen  begär  förslag   om   villkorat  bistånd
(yrkande 6). Motionärerna anser att  kommunerna  bör
kunna  villkora  bistånd även i andra fall än de som
omfattas av lagändringen  våren  1997. Villkoret bör
kunna  avse  fler sorters aktiviteter  och  dessutom
kunna tillämpas på alla som söker socialbidrag, inte
bara ungdomar.

I motion So489  av Ingrid Burman m.fl. (v) hemställs
att riksdagen som  sin  mening  ger  regeringen till
känna  vad  i  motionen anförts om att arbetsplikten
för  ungdomar  bör  tas  bort  ur  socialtjänstlagen
(yrkande 3). Motionärerna  anför  att  det den 1 ja-
nuari    1998    infördes    nya    bestämmelser   i
socialtjänstlagen som ger kommunerna rätt att begära
att   den   som   är   under   25  år  och  som  får
försörjningsstöd  skall  delta  i  arbete,  praktik,
utbildning eller annan kompetenshöjande  verksamhet.
Motionärerna  anser  att  ett villkorande av  rätten
till  försörjningsstöd  på det  sätt  som  nu  skett
strider  mot  socialtjänstlagens  portalparagraf  om
respekt   för   individens    självbestämmande   och
integritet.   Det  är  viktigt  att   socialbidragen
behåller  sitt  ursprungliga   syfte  att  vara  ett
tillfälligt ekonomiskt stöd.

I motion Ub499 av Sofia Jonsson  m.fl. (c) yrkas att
riksdagen  beslutar  om  sådan  ändring  av  6  c  §
socialtjänstlagen (1998:620) att studerande inte om-
fattas  av  kravet  på  att delta i anvisad  praktik
(yrkande 24). Vad gäller  studenter som i många fall
har sina studier att återvända till torde behovet av
aktiveringsåtgärder   emellertid   vara   begränsat.
Socialtjänstlagen bör därför ändras så att studenter
inte innefattas i möjligheten  att  begära  motpres-
tationer av socialbidragstagaren.

Två motioner berör barnfamiljernas ekonomiska situation.

I  motion  So489  av  Ingrid  Burman  m.fl. (v) hemställs  att
riksdagen  hos  regeringen  begär en utredning  över
modeller   och  kostnader  så  att   generella   bi-
dragshöjningar  även  får genomslag för barnfamiljer
som uppbär socialt ekonomiskt  bistånd  (yrkande 1).
Motionärerna anför att det är viktigt att  höjningar
av generella bidrag även innebär en höjning  för  de
familjer  som  lever på socialbidrag. Det bör enligt
motionärerna   ske    genom   att   riksnormen   för
barnfamiljer höjs med samma belopp som barnbidraget.
En annan långsiktig lösning  kan  vara  att  barnbi-
draget  lyfts ur normen så att framtida förändringar
ej  påverkar   socialbidragen.   Motionärerna  begär
vidare  ett  tillkännagivande  om  vad   i  motionen
anförts  om  att myndiga personer skall ha ett  eget
försörjningsstöd och att denna skyldighet inte skall
åvila föräldrarna  (yrkande  2). Enligt motionärerna
lämnar samhället dubbla signaler. Ibland har myndiga
unga personer nekats socialbidrag  till  eget boende
och  "egen  försörjning"  med  hänvisning  till  att
föräldrarna skall ta försörjningsansvaret. Samtidigt
är  bostadsbidragen konstruerade så att dessa  sänks
när barnen  blir  myndiga  med  hänvisning  till att
barnen  då skall ta eget ekonomiskt ansvar för  sitt
boende och inte räknas in i hushållet.

I motion  So414 av Thomas Julin m.fl. (mp) hemställs
att riksdagen  som  sin  mening  ger regeringen till
känna  vad  i  motionen anförts om att  barnbidraget
inte   skall   medräknas    vid    beräkningen    av
socialbidraget.  Motionärerna  anför  att de ställer
sig  positiva  till  de  aviserade  höjningarna   av
barnbidraget.  För  dem som mest av alla behöver den
här höjningen, de familjer  som uppbär socialbidrag,
innebär  dock  höjningen att socialbidraget  minskar
med lika mycket som barnbidraget höjs. Det är enligt
motionärerna  inte   acceptabelt  att  barnen  i  de
ekonomiskt mest utsatta familjerna riskerar att helt
gå miste om barnbidragshöjningarna.

Bakgrund och tidigare behandling

I  betänkande  1998/99:SoU9   behandlade   utskottet
senast   ett   antal   motioner  från  den  allmänna
motionstiden 1998, flera  liknande de nu aktuella. I
betänkandet  ges  en bred bakgrundsbeskrivning  över
ekonomiskt   bistånd    enligt    socialtjänstlagen,
Socialstyrelsens  allmänna  råd  om försörjningsstöd
(SOSFS 1998:11), pågående arbete,  uppföljning  m.m.
vartill hänvisas (s. 14-19).
Motionsyrkanden  från Moderata samlingspartiet, med
i huvudsak samma innehåll som den nu aktuella motion
So345 yrkandena 3,  6  och 7, om riksnormen, om s.k.
villkorat  bistånd  och  om   att  ersätta  korttida
socialbidrag med lån behandlades  i det av riksdagen
godkända betänkandet 1998/99:SoU9. Utskottet vidhöll
sin   inställning  i  dessa  frågor  och   avstyrkte
yrkandena.
Motionsyrkanden    om   barnfamiljernas   ekonomiska
situation och om att en höjning av barnbidraget även
bör komma de familjer till del som är i behov av so-
cialbidrag till sin  försörjning  har  behandlats av
utskottet  i  det  av riksdagen godkända betänkandet
1998/99:SoU9 (s. 16 f.).
I betänkandet behandlades  också motionsyrkanden om
avskaffande   av   skyldigheten   enligt   6   c   §
socialtjänstlagen att delta i anvisad praktik m.m. I
betänkandet  ges  en  bakgrundsbeskrivning   vartill
hänvisas.
I   betänkande   1996/97:SoU18,   där   regeringens
proposition   1996/97:124   med   förslag  om  bl.a.
införandet    av   begreppet   försörjningsstöd    i
socialtjänstlagen     behandlades,    förekom    ett
motionsyrkande från Vänsterpartiet  med  i  huvudsak
samma  innehåll som det nu aktuella yrkandet,  So489
yrkande 2, om att myndiga personer skall ha ett eget
försörjningsstöd och att denna skyldighet inte skall
åvila  föräldrarna   (s.  43).  Utskottet  avstyrkte
motionsyrkandet med hänvisning till att det inte bör
finnas något hinder mot att, enligt gällande praxis,
beakta den samlade ekonomiska  förmågan  hos dem som
lever  i  en  hushållsgemenskap.  Utskottet uttalade
därvid att med hushållsgemenskap, förutom  makar och
andra  som  lever  samman  under  äktenskapsliknande
förhållanden, även bör avses den situationen att två
eller  flera  personer  stadigvarande  bor  i  samma
bostad på ett sådant sätt  att flerpersonshushållets
ekonomiska fördelar kan utnyttjas.  Frågan  har även
berörts  av  Socialtjänstutredningen  i dess slutbe-
tänkande (s. 238-239).
Utskottet   har   i   det   av  riksdagen  godkända
betänkande      1997/98:SoU10     behandlat      ett
motionsyrkande om  att  ungdomar  under  21  år  som
fortfarande  studerar  skall  ha en ovillkorlig rätt
till socialbidrag för att fortsätta  sina  studier i
de  fall  då föräldrar vägrar att ta ansvar för  den
unges försörjning  (s. 16). Utskottet ansåg motionen
i allt väsentligt tillgodosedd genom föräldrabalkens
regler  om  föräldrars   underhållsskyldighet   samt
socialtjänstlagens  bestämmelser  om bl.a. kommunens
yttersta ansvar för att den enskilde  får  det  stöd
och  den  hjälp han eller hon behöver när inga andra
möjligheter står till buds och allmänna skyldigheter
som åligger  socialnämnden  när  det gäller barn och
ungdomar. Motionen avstyrktes.
Utskottet   har   i   det  av  riksdagen   godkända
betänkande 1996/97:SoU18  behandlat  de ändringar av
socialtjänstlagen  som  innebar bl.a. förtydliganden
av 6 § socialtjänstlagen  och införandet av den s.k.
riksnormen. Utskottet har därvid  avstyrkt en motion
från Centerpartiet med i huvudsak samma  lydelse som
den nu aktuella motion So450 yrkandena 4 och  5  med
hänvisning  till  att  de  föreslagna  ändringarna i
propositionen  (prop. 1996/97:124) utgjorde  en  bra
avvägning mellan  kommunens självbestämmande och den
enskildes behov av  att  få sina behov tillgodosedda
när andra möjligheter inte  står  till  buds. För en
bakgrundsbeskrivning  hänvisas till betänkandet  (s.
40 f.).
I budgetpropositionen för år 2000 (volym 6 utg.omr.
9)  anger regeringen att  riksnormen  enligt  en  av
Socialstyrelsen  utförd  utvärdering synes ha blivit
en  enhetsnorm  snarare  än  en  miniminivå.  Vidare
framgår  av  utvärderingen  att många  kommuner  har
sänkt   den   godtagbara  nivån  för   bidrag   till
bostadskostnader   och  att  barnfamiljer  har  fått
mindre genomsnittligt bidrag.
Kommittén Välfärdsbokslut  har i sitt delbetänkande
Välfärd  vid  vägskäl  (SOU  2000:3)  pekat  på  att
socialbidragen under 1990-talet  ökat  i  de  flesta
tänkbara  avseenden. Parallellt med expansionen  har
regelverk  och   kommunal  policy  förändrats  under
decenniet. Sammanfattningsvis  kan  enligt kommittén
utvecklingen  sägas ha gått i riktning  mot  minskad
generositet  och   ökade  krav.  Vidare  anförs  att
kommunernas möjlighet  att  ställa  krav  i  form av
medverkan   i  kommunala  arbetmarknadsinsatser  har
utökats,  i  synnerhet   för   ungdomar,   och   att
kommunernas tolkning av vad det innebär att stå till
arbetsmarknadens förfogande har skärpts.

Utskottets bedömning

Sedan  bestämmelsen  om  den s.k. riksnormen i 6 b §
socialtjänstlagen antogs av  riksdagen har utskottet
ansett  det angeläget att nivån  på  det  ekonomiska
stödet till försörjning inte varierar alltför mycket
mellan  kommunerna.  Denna  inställning  står  fast.
Vidare bör  staten  ha ansvaret för att den enskilde
garanteras en miniminivå  för  de mest grundläggande
behoven. Utskottet har inte heller  ändrat  inställ-
ning  när  det  gäller  frågan  att ersätta korttida
socialbidrag med lån. Motionerna So345 (m) yrkandena
3, 7 och 8 samt So450 (c) yrkande 4 avstyrks därför.

Det   är   heller   inte  aktuellt  att  utreda   en
försöksverksamhet  med   sociallån  i  enlighet  med
förslaget i motion So304 (v). Motionen avstyrks.

Socialtjänstutredningen har  i  sitt  slutbetänkande
analyserat begreppet skälig levnadsnivå  från  såväl
rättslig som ekonomisk utgångspunkt. Betänkandet  är
för    närvarande    föremål    för    beredning   i
Regeringskansliet.  Enligt  utskottets  mening   bör
riksdagen  inte ta något initiativ. Motionerna So229
(m), So345 (m) yrkande 5 och So450 (c) yrkande 5 av-
styrks.
Utskottet  anser   att  motion  So281  (fp)  i  allt
väsentligt  är  tillgodosedd  genom  föräldrabalkens
regler  om  föräldrars   underhållsskyldighet   samt
socialtjänstlagens  bestämmelser  om bl.a. kommunens
yttersta ansvar för att den enskilde  får  det  stöd
och den hjälp han behöver när inga andra möjligheter
står till buds. Motionen avstyrks.
I  motionerna  So489  (v)  yrkande  3  och Ub499 (c)
yrkande  24 framförs kritik mot att försörjningsstöd
i vissa fall  skall  kunna villkoras av deltagande i
praktik eller annan kompetenshöjande  verksamhet.  I
motion  So345  (m) yrkande 6 begärs å andra sidan en
utvidgning av socialnämndens  befogenheter  i  detta
hänseende.  Utskottet anser inte att riksdagen skall
frångå sitt tidigare  ställningstagande  i frågan om
huruvida  och  i  vilka fall försörjningsstöd  skall
kunna villkoras enligt  6  c-e §§ socialtjänstlagen.
Utskottet avstyrker därför de nämnda motionerna.
Utskottet vidhåller också sin  inställning  när  det
gäller  frågan  om  åtgärder  för  att en höjning av
barnbidraget även skall komma de familjer  till  del
som  är i behov av socialbidrag för sin försörjning.
Med det  nu  sagda  avstyrker  utskottet  motionerna
So414 (mp) och So489 (v) yrkande 1.
Utskottet,     som    noterar    att    frågan    om
försörjningsstöd      behandlats      av     Social-
tjänstutredningen,   vidhåller  sin  inställning   i
frågan om försörjningsstöd,  varför motion So489 (v)
yrkande 2 avstyrks.

Ideella skadestånds inverkan på rätten till
ekonomiskt bistånd

Motionerna

I motion So479 av Håkan Juholt  m.fl. (s) begärs att
riksdagen som sin mening ger regeringen  till  känna
vad  i  motionen anförts om en översyn av regler för
skadestånd   i  samband  med  behovsprövade  bidrag.
Motionärerna anser det orimligt att ersättningar som
är avsedda att  i  någon  mån kompensera för lidande
eller kränkning eller båda  betraktas  som en resurs
vid beviljandet av behovsprövade bidrag.  Därför  är
det  rimligt  att riksdagen uttalar stöd för behovet
av en översyn av rådande lagstiftning och regelverk,
i syfte att skapa  lika rättigheter för drabbade att
tillgodogöra  sig skadestånd  som  syftar  till  att
kompensera för lidande eller kränkning.

I motion Sk770  av  Ingrid  Burman  m.fl.  (v)  hemställs  att
regeringen  ges till känna vad i motionen anförts om
att ideella skadestånd  och  skadestånd  som  enligt
punkt  1 ovan (avser yrkande 1 i motionen) likställs
med  ideella   skadestånd   inte  skall  tas  med  i
underlagsberäkningen  när  det   gäller   beslut  om
ekonomiskt bistånd eller bostadsbidrag (yrkande  2).
Motionärerna  anser  inte  att  det  är  rimligt att
ideella    skadestånd    läggs    till   grund   för
underlagsberäkningen    av    bostadsbidrag    eller
ekonomiskt  bistånd  från det sociala.  Motionärerna
pekar på att ideellt skadestånd  för våldtäkt, miss-
handel eller sexuella trakasserier  betalas  ut  för
psykiskt  lidande,  för  extra  vårdkostnader, exem-
pelvis  psykoterapi,  och  för att ge  den  drabbade
möjligheter att läka den skada hon eller han utsatts
för och gå vidare.

Bakgrund och tidigare behandling

Även denna typ av yrkanden har  behandlats  i det av
riksdagen    godkända    betänkandet   1998/99:SoU9.
Utskottet ansåg inte att riksdagen  borde  ta  något
initiativ   i   frågan  då  Socialstyrelsen  nyligen
uppmärksammat regeringen på saken.

Socialtjänstutredningen  har,  med  anledning av att
Socialstyrelsen  påpekat   att brottsoffer  som  får
ideellt    skadestånd    kan   nekas    rätt    till
försörjningsstöd,      i     sitt     slutbetänkande
uppmärksammat de problem  som är förknippade med hur
ideella  skadestånd  skall  bedömas  i  samband  med
ansökningar     om     socialbidrag.     Utredningen
ifrågasätter  om  det  ideella   skadeståndet  skall
användas   för   att   tillgodose   behov    av   en
grundläggande   försörjning  och  anför  att  frågan
eventuellt bör utredas  i  särskild  ordning (s. 246
f.).
Från Justitiedepartementet har inhämtats att frågan
kan  komma  att behandlas i anslutning till  utarbe-
tandet av den  proposition  angående brottsoffer som
aviseras till maj 2000.
Riksdagen har nyligen med anledning  av proposition
1998/99:139  Ändring  i  lagen  om  ersättning  till
steriliserade  i vissa fall m.m. beslutat  att  anta
ett förslag till ändring i lagen av innebörd att vid
beräkningen             av            inkomstprövade
socialförsäkringsförmåner     och     inkomstprövade
kommunala  bidrag  och  avgifter  skall  inte  sådan
ersättning     som     utgått     till    den    er-
sättningsberättigade  enligt  lagen  (1999:332)   om
ersättning  till  steriliserade i vissa fall beaktas
(rskr. 1999/2000:25).

Utskottets bedömning

Frågan om ideella skadestånds inverkan på
rätten till ekonomiskt bistånd kan enligt
uppgift komma att övervägas under våren
2000 vid arbete med en proposition angående
brottsoffer. Något initiativ från
riksdagens sida är därför inte nu påkallat.
Motionerna So479 (s) och Sk770 (v) yrkande
2 avstyrks.
Annat bistånd m.m.
Motionerna

I motion So413 av Chris  Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen beslutar komplettera 6 § socialtjänstlagen
med en bestämmelse om avlösning (yrkande 11). Motio-
närerna anför att avlösning  innebär  en  stor hjälp
särskilt  för föräldrar till funktionshindrade  barn
som inte omfattas  av  LSS.  Motionärerna  anser att
personer  med  funktionshindrade  anhöriga skall  ha
rätt till avlösning.

I motion So375 av Mikael Oscarsson  (kd)  begärs att
regeringen  skall  ges  till  känna  vad  i motionen
anförts  om  att  ge  missbrukare rätt att överklaga
vissa   beslut   enligt   socialtjänstlagen,    SoL,
(1980:620).   Motionären  pekar  på  att  beslut  om
missbrukarvård hänförs till socialtjänstlagens 6 g §
varför de inte  kan  överklagas vad gäller beslutens
lämplighet. I praktiken har lagändringen medfört att
den  enskilde  missbrukaren   är  helt  beroende  av
socialsekreterarens och ytterst  socialnämndens goda
vilja vad gäller val av vård. Motionären  anser  det
inte värdigt en rättsstat att - av besparingsskäl på
kort sikt - det förekommer att missbrukare nekas den
vård  de  behöver  och  själva  är  motiverade  för.
Missbrukarna  måste  åtminstone få tillbaka sin rätt
att  överklaga beslut som  kan  påverka  hela  deras
framtid, kanske även deras överlevnad.

I motion  So251  av Thomas Julin och Kerstin-Maria Stalin (mp)
begärs  ett  tillkännagivande   av  vad  i  motionen
anförts om att alla beslut om bistånd  med  stöd  av
socialtjänstlagen  skall  kunna  överklagas (yrkande
1).    Motionärerna    anför   att   de   försämrade
möjligheterna att överklaga beslut har lett till att
de svagaste i samhället  fått  det sämre med den nya
socialtjänstlagen, bl.a. har missbrukarvården blivit
nedprioriterad.  Motionärerna  anser   att   det  är
viktigt  att  åter  ge  de  medborgare  som  behöver
samhällets   stöd  rätt  att  överklaga  kommunernas
beslut om bistånd.  Rätten  att få överklaga ett of-
fentligt  fattat beslut är en  central  fråga  i  en
demokrati.

Bakgrund och tidigare behandling

Motionsyrkanden   liknande   de   nu   aktuella  har
behandlats  i  det av riksdagen godkända betänkandet
1998/99:SoU9, vartill hänvisas (s. 21 f.). Utskottet
ansåg att det pågående  arbetet  hos Socialstyrelsen
att se över effekterna av de ändrade  bestämmelserna
rörande  bl.a. missbrukarvården samt socialtjänstut-
redningens    uppdrag   att   tydligare   lagreglera
anhörigstödet borde avvaktas. Motionerna avstyrktes.
Socialtjänstutredningen     föreslår     i     sitt
slutbetänkande   Socialtjänst   i   utveckling  (SOU
1999:97) att bestämmelserna om ekonomiskt  bistånd i
form    av   socialbidrag   skall   lyftas   ut   ur
socialtjänstlagen  och regleras i en särskild lag om
socialbidrag.    Utredningen     förespråkar     att
bestämmelserna  om  socialbidrag  skall utformas som
rättighetsbestämmelser. Beslut om socialbidrag skall
därigenom kunna överklagas genom förvaltningsbesvär.
Vidare föreslås den nuvarande begränsningen av soci-
albidrag  till  akut  tandvård  upphöra.  Det  skall
följaktligen vara möjligt att få  socialbidrag också
för   annan   tandvård.  I  Socialtjänstutredningens
betänkande  föreslås   dessutom  att  den  nuvarande
regleringen i 73 § socialtjänstlagen av vilka beslut
som  får  överklagas hos allmän  förvaltningsdomstol
skall ersättas  av  ett  stadgande  med innebörd att
alla beslut om bistånd som meddelats  med stöd av 14
§, vilken är en motsvarighet till nuvarande  6 och 6
a  §§ i socialtjänstlagen, får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
I  betänkandet  föreslås  även  att  den  nuvarande
bestämmelsen  i  5 § socialtjänstlagen som säger att
socialnämnden  bör  genom  stöd  och  avlösning  un-
derlätta för dem som vårdar närstående utgår och att
lagen i stället  tillförs  en  ny  11 § med följande
lydelse:   Socialnämnden   skall   genom  stöd   och
avlösning underlätta för dem som vårdar närstående.
Socialstyrelsen  har  ett  uppdrag  att   under  en
treårsperiod   följa   upp   och  utvärdera  de  nya
bestämmelser som införts i socialtjänstlagen  den  1
januari     1998.     Enligt     uppdraget     skall
återrapporteringen särskilt belysa de ändringar  som
avser  socialbidrag/försörjningsstöd, konsekvenserna
av   ändringarna    i    rätten    att    överklaga,
missbrukarvårdens utveckling, kvalitets- och  kompe-
tensutveckling  samt  kraven  på hänsyn till barnets
bästa.    I    rapporten    1999:3    Ändringar    i
socialtjänstlagen  görs  en  första  avrapportering.
Ytterligare rapporter kommer att redovisas  2000 och
2001.

Utskottets bedömning

Socialtjänstutredningen  har  i  sitt slutbetänkande
föreslagit  vissa  ändringar i socialtjänstlagen  av
innebörd  att  skyldigheten  för  socialnämnden  att
genom  stöd och avlösning  underlätta  för  dem  som
vårdar närstående  förtydligas.  Riksdagen  bör inte
föregripa kommande förslag på området. Motion  So413
(m) yrkande 11 avstyrks därför.

Socialtjänstutredningen    har    vidare    i   sitt
slutbetänkande   föreslagit   en   utökad  rätt  att
överklaga    beslut    meddelade    med   stöd    av
socialtjänstlagen.  Utskottet  anser  att   kommande
förslag  även  på  detta  område  bör  avvaktas  och
avstyrker  därmed  motionerna  So375  (kd) och So251
(mp) yrkande 1.

Våld mot kvinnor

Motionen

I motion Ju748 av Inger Lundberg m.fl. (s) hemställs
att  riksdagen  som  sin mening ger regeringen  till
känna  vad i motionen anförts  om  stöd  till  miss-
handlade kvinnor (yrkande 2). Motionärerna anför att
riksdagens,  i samband med kvinnovåldspropositionen,
skärpta  krav  på   socialtjänsten   att  stödja  de
misshandlade   kvinnorna   måste   följas   upp   av
metodutveckling.  Detta för att förbättra bemötandet
av kvinnorna både hos socialtjänsten och sjukvården.
Många kvinnor behöver  också tekniskt stöd i form av
s.k. skyddspaket.

Bakgrund och tidigare behandling

I den av riksdagen godkända propositionen 1997/98:55
Kvinnofrid (bet. 1997/98:JuU13,  rskr.  1997/98:250)
föreslogs  ett antal åtgärder för att motverka  våld
mot kvinnor,  bl.a.  skärpt  lagstiftning  och ökade
satsningar på förebyggande åtgärder och åtgärder som
syftar till att utsatta kvinnor skall få ett  bättre
bemötande  och  omhändertagande.  Vidare behandlades
ett antal motioner liknande den nu aktuella i det av
riksdagen    godkända   betänkandet   1998/99:SoU18,
vartill hänvisas. Motionerna avstyrktes.

I budgetpropositionen  för  år 2000 (utgiftsområde 9
Hälsovård,   sjukvård  och  social   omsorg)   anger
regeringen att socialtjänstlagen den 1 juli 1998 har
kompletterats  med en ny bestämmelse som innebär att
socialnämnden bör verka för att kvinnor som är eller
har varit utsatta  för  våld eller andra övergrepp i
hemmet får stöd och hjälp att förändra sin situation
(s. 95). Vidare har kvinnojourerna  fått  ett utökat
årligt  stöd  med 6 miljoner kronor. I propositionen
anförs bl.a. följande:
För att stödja kompetens- och metodutveckling inom
socialtjänsten   och   hälso-   och  sjukvården  har
Socialstyrelsen fått i uppdrag att  leda ett utveck-
lingsarbete   i   frågor   om   våld   mot  kvinnor.
Socialstyrelsen  skall också fortlöpande  följa  och
samla  kunskap  om  prostitutionens  omfattning  och
utveckling, sammanställa  kunskap  om de sociala in-
satser som bedrivs på lokal nivå samt  ge  stöd till
utveckling och förbättring av insatserna.
I   regleringsbrevet   för   budgetåret  2000  för
Socialstyrelsen anges att styrelsen  inom  ramen för
sitt utvecklingsarbete i frågor om våld mot  kvinnor
skall  utvärdera  och analysera de erfarenheter  som
Rikskvinnocentrum  erhållit   i   sitt   arbete  med
våldsutsatta   kvinnor   och   i  vilken  mån  dessa
erfarenheter  fungerar  som modell  för  hälso-  och
sjukvården. Uppdraget skall  redovisas senast den 15
augusti 2000.
Den  1  januari  1999 trädde lagen  (1998:408)  om
förbud mot köp av sexuella tjänster i kraft. Den nya
lagen skall ses som  ett  komplement till de sociala
insatserna   som  syftar  till   att   motivera   de
prostituerade  att söka hjälp och ge dem det stöd de
behöver för att komma bort från prostitutionen.
Regeringen har  enligt  budgetpropositionen  för år
2000 givit Socialstyrelsen i uppdrag att utreda  hur
en  central  kristelefon  för  våldsutsatta  kvinnor
skall  komma  till stånd, hur den skall organiseras,
finansieras och  vilken  kompetens  som  bör finnas.
Socialstyrelsen  har  överlämnat  ett  förslag  till
regeringen. Frågan bereds inom Regeringskansliet och
diskussioner   förs   med  kvinnojourernas  centrala
organisationer.
Enligt uppgift kommer Socialstyrelsen att i samband
med årsrapporten den 1 mars 2000 att redovisa
konsekvenserna av ändringarna i socialtjänstlagen
vad avser stöd till våldsutsatta kvinnor.

Utskottets bedömning

Utskottet   delar   motionärernas    bedömning   att
bemötandet  av  kvinnor som varit utsatta  för  våld
måste förbättras.  Metodutveckling för arbetet såväl
inom socialtjänsten  som  inom hälso- och sjukvården
är därvid en viktig komponent.  Socialstyrelsen  har
ett  uppdrag att leda ett utvecklingsarbete i frågor
om våld  mot  kvinnor  som  bl.a. berör denna fråga.
Uppdraget  skall  redovisas  under  innevarande  år.
Motion  Ju748  (s)  yrkande 2 är  i  huvudsak  till-
godosedd.

Prostitution och utsatta unga kvinnor

Motionerna

I motion So424 av Ulla  Hoffmann m.fl. (v) yrkas att
riksdagen begär att regeringen ger Socialstyrelsen i
uppdrag att utvidga utvecklingsarbetet  rörande dold
prostitution  så  att det även omfattar prostitution
som går att härleda  till  studior, massagekliniker,
eskortverksamhet, porrklubbar, annonser i tidningar,
TV eller via Internet (yrkande  1).  Motionärerna är
kritiska till att Socialstyrelsen, när den utvecklar
arbetsmetoder    mot   dold   prostitution,   endast
behandlar prostitution  som  går  att  härleda  till
barer och restauranger. Speciellt oroväckande är det
faktum  att  minderåriga säljer sexuella tjänster på
Internet. Samhället  har  i dag inte någon som helst
kunskap  om  eller  kontroll  över   detta  problem.
Motionärerna  yrkar  vidare dels att regeringen  ger
Socialstyrelsen  i  uppdrag   att   sammanställa  en
beskrivning av hur arbetet mot prostitution  bedrivs
runt om i Sverige och av den befintliga kunskapen om
prostitution  (yrkande  2), dels att regeringen  ger
Socialstyrelsen i uppdrag  att  få  till  stånd  ett
utbyte  av  existerande kunskap om och arbetsmetoder
mot prostitution  runt  om  i  landet  (yrkande  3).
Motionärerna anser att Socialstyrelsen bör utföra en
generell  kartläggning av prostitutionens spridning.
Dessutom  bör   ett   material   om  den  befintliga
kunskapen rörande prostitution sammanställas. Motio-
närerna anser att ett utbyte av existerande  kunskap
och arbetsmetoder därefter bör komma till stånd. Ett
sådant utbyte gagnar hela landet. Motionärerna begär
vidare   ett  tillkännagivande  av  vad  i  motionen
anförts om  behov  av  fortbildning av personal inom
socialtjänst, rättsväsende  och  sjukvård samt behov
av bra samarbetsformer och tydlig  ansvarsfördelning
mellan myndigheter (yrkande 4). Motionärerna betonar
vikten    av    att   polisens,   sjukvårdens    och
socialtjänstens personal  erhåller  fortbildning som
särskilt  tar  upp prostitutionsfrågan.  Vidare  bör
myndigheterna  precisera   sina  ansvarsområden  och
utveckla  samarbetsformer  för   arbetet   mot  pro-
stitution.  Motionärerna  yrkar vidare att riksdagen
ger regeringen till känna vad  i motionen anförts om
behov av ytterligare kunskap om  vad som hindrar och
vad som gagnar en enskild persons  kamp  för  att ta
sig  ur  prostitution  och  könshandel  (yrkande 5).
Motionärerna begär även ett tillkännagivande av dels
vad   i   motionen   anförts   om   behov   av  ökat
upplysningsarbete gentemot allmänheten (yrkande  6),
dels vad i motionen anförts om behov av att skolan i
sin  undervisning  berör  prostitution  (yrkande 7),
dels  ock vad i motionen anförts om att fortbildning
av personal  och upplysningsarbete skall ske utifrån
en  förståelse   av  prostitution  som  uttryck  för
ojämlika maktrelationer mellan könen i en patriarkal
maktstruktur (yrkande  8).  Enligt motionärerna står
det redan i dag klart att män  och  kvinnor som vill
ta   sig  ur  prostitution  måste  möta  förståelse,
engagemang  och  tålamod inom den offentliga likaväl
som den privata sfären  om  deras  kamp skall få ett
lyckat   resultat.   Det   kräver   förändring    av
allmänhetens  likaväl  som myndigheternas förståelse
för prostitutionen och dess offer, något som förutom
fortbildning  för  tidigare   omnämnda  yrkesgrupper
kräver mer upplysande arbete gentemot allmänheten.

I motion So352 av Carina Hägg m.fl.  (s)  yrkas  att
riksdagen  hos  regeringen  begär  en  utredning med
uppdrag att ta fram underlag för debatten  om porno-
grafin  i det svenska samhället. Motionärerna  anför
att vuxenvärlden  har  ansvar  för  att,  genom goda
förebilder, forma ungas attityder till det  motsatta
könet.  Närhet,  sexualitet  och  kärlek  är viktiga
ingredienser  i ett bra vuxenliv. De ungas attityder
till sexualitet  speglar  det  samhälle  de lever i.
Vuxenvärlden  måste vara tydlig med var gränsen  går
mellan ömsesidighet  och  utnyttjande,  likaväl  som
mellan  sex  på  lika villkor och tvång, anförs det.
Det är nu dags att  riksdagen  tar initiativ till en
bred utredning med uppdrag att ta  fram bra underlag
för  den  fortsatta  debatten om pornografin  i  det
svenska samhället. Det behövs forskning, likaväl som
information till ungdomar och vuxna i samhället.

I motion So476 av Barbro  Feltzing  (mp)  begärs ett
tillkännagivande om vad i motionen anförts  dels  om
att  en utredning bör göras om unga flickors utsatt-
het (yrkande 1), dels om att ett informationsprogram
riktat   till   ungdomar   bör   tas   fram   enligt
intentionerna  i  motionen  (yrkande  2). Motionären
anför att unga flickor utsätts för krav på påtvingad
"avancerad" sex, som kan innebära att de  är skadade
efter  sexdebuten. Porrfilmerna på kabel-TV  och  på
Internet  kommer rakt in i tonårsrummen och blir ett
krav på flickorna  att medverka i alltmer avancerade
sexlekar. Motionären  anser  att  en  utredning  och
kartläggning   behöver   göras  över  unga  flickors
upplevelser  i  samband  med   påtvingad   sex   och
bestående  psykiska men. Ett program för information
till  skolor  bör  tas  fram,  och  inte  minst  den
faktiska   makten  över  den  egna  kroppen  behöver
belysas.
I motion A819 av Birger Schlaug m.fl. (mp) yrkas ett
tillkännagivande om vad i motionen anförts om att
utreda pornografins skador och konsekvenser för
t.ex. unga människor och hur detta påverkar dem i
deras syn på sexualitet (yrkande 26). Motionärerna
anför att pornografin förmedlar en snedvriden bild
av både mäns och kvinnors sexualitet. Motionärerna
vill att utbudet av pornografin i samhället skall
minska genom att exponering av pornografi förbjuds
på samma sätt som reklam för tobak och alkohol är
förbjuden. De vill även att reklam i rörelse skall
falla under samma lag som annan reklam. Motionärerna
anser att en tvärpolitisk utredning skall tillsättas
för att utreda pornografins eventuella skador och
konsekvenser, inte minst när det gäller ungdomar.
Ett likalydande yrkande har framförts i motion Ju722
av Birger Schlaug m.fl. (mp) (yrkande 6).
Motionärerna anför att de vill verka för ett
samhälle fritt från sexuellt förtryck såsom
pornografi och anser därför att regeringen bör
utreda pornografins skador och konsekvenser för
t.ex. unga människor och hur detta påverkar dem i
deras syn på sexualitet.
Bakgrund
Regeringen har  i  proposition  1997/98:55 lagt fram
förslag   till   åtgärder  mot  våld  mot   kvinnor,
prostitution och sexuella  trakasserier. Förslagen i
propositionen    grundar   sig   huvudsakligen    på
Kvinnovåldskommissionens  slutbetänkande  Kvinnofrid
(SOU      1995:60)      samt     på     1993     års
Prostitutionsutrednings betänkande  Könshandel  (SOU
1995:15).  Riksdagen  har  behandlat propositionen i
sitt  av riksdagen godkända betänkande  1997/98JuU13
(rskr.  1997/98:250). Socialutskottet avgav yttrande
till justitieutskottet  (1997/98:  SoU4y) över vissa
delar  av propositionen. Socialutskottet  ansåg  det
angeläget  att  det utvecklas metoder och tillskapas
resurser i kommunerna  för  att nå och erbjuda hjälp
till de grupper av kvinnor som  är  svårast  att  nå
nämligen  de  i inomhusprostitutionen, prostituerade
med utländsk härkomst  samt  prostituerade som lider
av  psykisk sjukdom. Utskottet  anförde  vidare  att
ytterligare  kunskap  om de prostituerade kvinnornas
bakgrund  och  motiv  behövdes   för   att   utforma
behandlingsåtgärder  men  även  när  det  gällde det
förebyggande      arbetet      mot     prostitution.
Justitieutskottet delade socialutskottets  bedömning
att de då aktuella motionsyrkandena borde avstyrkas.
Detta blev också riksdagens beslut.
Av  propositionen  framgår  att  regeringen den  16
december  1997  har  formulerat myndighetsgemensamma
uppdrag om våld mot kvinnor. Syftet med uppdraget är
att   konkretisera   myndigheternas    ansvar    och
skyldigheter  att  vidta  åtgärder  i frågor som rör
våld mot kvinnor. En av de myndigheter  som omfattas
av uppdraget är Socialstyrelsen. Av Socialstyrelsens
uppdrag  framgår  att  den  förutom  att  leda   ett
utvecklingsarbete  i frågor om våld mot kvinnor även
skall  följa och samla  kunskap  om  prostitutionens
omfattning  och  utveckling samt de sociala insatser
som bedrivs på lokal nivå.
Av budgetpropositionen  för  år  2000  framgår  att
Socialstyrelsen  förutom det ovan anförda även skall
sammanställa kunskapen  om de sociala insatserna som
bedrivs på lokal nivå samt  ge  stöd till utveckling
och förbättring av insatserna. Från  Socialstyrelsen
har    inhämtats    att    den    kartläggning    av
prostitutionens   omfattning   som   för  närvarande
genomförs avser alla tänkbara sätt på  vilka kontakt
etableras  mellan  säljare  och  köpare  av sexuella
tjänster.  En årsrapport beträffande arbetet  kommer
att avlämnas den 1 mars 2000.
Från Folkhälsoinstitutet  har  inhämtats  att  inom
länsstyrelsernas projekt Operation Kvinnofrid arbete
bedrivs  som  har anknytning till pornografi. Vidare
har  inhämtats  dels   att   Riksorganisationen  för
kvinnojourer i Sverige (ROKS)  driver  visst  lokalt
arbete  mot  pornografi,  dels att RFSU:s verksamhet
innefattar frågor om pornografi,  dels  ock att över
80  %  av  landets  högstadieskolor  uppger  att  de
behandlar   pornografi  inom  sex-  och  samlevnads-
undervisningen     (Folkhälsoinstitutets     rapport
1997:18).

Utskottets bedömning

Utskottet anser att de olika synpunkter som
tas upp i motionerna So424 (v), So352 (s),
So476 (mp), A819 (mp) yrkande 26 och Ju722
(mp) yrkande 6 är mycket viktiga. Utskottet
anser att samhället på olika sätt och i
olika sammanhang bör motverka
prostitutionens och pornografins
skadeverkningar och konsekvenser, särskilt
vad beträffar unga människor. Det är
viktigt att betona normbildningens och
opinionsbildningens betydelse i
sammanhanget. På många olika fronter, som
också nämns i motionerna, gäller det att på
sikt skapa värdefulla attitydförändringar.
Flera av de frågor som tas upp i motion
So424 (v) omfattas vidare av olika uppdrag
som Socialstyrelsen har och som skall
redovisas under innevarande år. Utskottet
förutsätter att regeringen och ansvariga
myndigheter följer utvecklingen och vidtar
de åtgärder som kan behövas. Motionerna är
åtminstone delvis tillgodosedda.

Vård av missbrukare

Motionerna

I  motion  So361  av Rolf Olsson m.fl. (v) hemställs
att riksdagen hos regeringen  begär  en utredning om
hur ett förstärkt förebyggande arbete  kan initieras
i  landets kommuner (yrkande 1). Motionärerna  anser
att  det  behövs  en förstärkning på alla områden av
det   förebyggande   arbetet    mot    drogmissbruk.
Motionärerna  hemställer vidare att riksdagen  begär
att regeringen utreder och kartlägger behoven av mer
varierade    och    verkningsfulla     vård-     och
behandlingsinsatser  för  missbrukare  (yrkande  2).
Motionärerna     anför    att    frivillighet    och
missbrukarnas aktiva medverkan i och inflytande över
vårdens  utformning   är  förutsättningar  för  goda
resultat. Undantagsvis kan vård av vuxna missbrukare
behöva ske med tvång, men  arbetet för att fortsätta
vården i frivilliga former måste därefter omedelbart
inledas  och  bedrivas  mycket   aktivt.  En  tydlig
utveckling  under  senare  år är att  behandlingsin-
satserna alltmer sker i öppna former i missbrukarens
närmiljö. Motionärerna begär  vidare  att  riksdagen
hos  regeringen  begär  förslag och åtgärder som  är
ägnade  att förbättra situationen  för  de  psykiskt
störda missbrukarna  i enlighet med Socialstyrelsens
utvärdering (yrkande 3.)  Motionärerna  pekar på att
de  psykiskt  störda  missbrukarna,  ibland benämnda
missbrukare med dubbel diagnos, särskilt  måste  bli
föremål  för  stärkta  insatser framöver. Enligt den
utvärdering    som    Socialstyrelsen    gjort    av
psykiatrireformen   Välfärd   och   valfrihet?,   är
insatserna  som  gjorts   för   denna   grupp  klart
otillfredsställande.  Det  är  enligt  motionärernas
mening  av  central betydelse att regeringen  i  det
fortsatta    arbetet     med     att    följa    upp
psykiatrireformen  särskilt  beaktar  och  initierar
åtgärder som förbättrar situationen  för de psykiskt
störda missbrukarna.

I motion So489 av Ingrid Burman m.fl.  (v) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen  till  känna
vad  i motionen anförts om behovet av möjlighet till
individuell     missbruksvård     med     val     av
behandlingsinsatser  (yrkande 8). Motionärerna pekar
på behovet av ett ökat  individuellt inflytande över
vård och behandlingsform.  Inom sjukvården talas det
i  dag  mycket om patientens rätt.  När  det  gäller
missbruksvården   och   socialtjänsten   är  utveck-
lingstrenden  en  annan.  I  dag  hänvisas  alltfler
människor  med  missbruksproblem till s.k. öppenvård
trots att de aktivt  söker  och efterfrågar en plats
på ett behandlingshem. Motionärerna  anför  att  det
när  det  gäller  att  upphöra  med  ett missbruk är
viktigt att missbrukaren själv kommit  till  insikt.
Den   enskildes   val   av   behandlingsform   måste
respekteras  i  större  utsträckning.  Detta innebär
enligt  motionärerna  att det krävs en mer  varierad
vård   för   missbrukare   med    fler   platser   i
behandlingshem.

I motion So296 av Elisabeth Fleetwood (m) begärs ett
tillkännagivande  av vad som anförts  om  frivilliga
organisationers medverkan  i  vården av missbrukare.
Motionären    framhåller    att    många     ideella
organisationer  och  enskilda  människor  utför  ett
mycket  värdefullt  arbete i kampen mot drogmissbruk
och i vården av missbrukare.  Enligt  motionären  är
verksamheten   av   särskilt   stor   betydelse  för
människor som av olika skäl inte vill ha kontakt med
myndigheterna.    Organisationernas    arbete    och
engagemang får aldrig underskattas utan  bör tvärtom
stimuleras och uppvärderas i högre grad än  som  för
närvarande   är   fallet.   En  bred  samverkan  med
frivilliga  organisationer och  enskilda  bör  komma
till stånd. Detta  bör  enligt motionären komma till
uttryck i socialtjänstlagen.

I motion So213 av Thomas  Julin m.fl. (mp) yrkas att
riksdagen beslutar ändra 4  §  i  lagen  om  vård av
missbrukare  i enlighet med vad som anförts i motio-
nen. Motionärerna  anför  att  det under den senaste
tiden   i  samtal  med  socialarbetare   och   polis
framkommit   att   lagen   (1988:870)   om  vård  av
missbrukare i vissa fall (LVM) i dag används  mycket
sparsamt.  Kommunerna  föredrar  frivillig öppenvård
och länsrätterna avslår i dag i större  utsträckning
än  tidigare  ansökningar  om  LVM. Många anser  att
ribban  har  satts så högt att LVM  kommer  i  fråga
först när missbrukarens  liv är i överhängande fara.
Enligt  motionärerna  har  det   förekommit  att  en
ansökan  om  LVM,  som  begärts  för  en   höggravid
missbrukande   kvinna   för   att   skydda  fostret,
avslagits med motivet att den missbrukande  kvinnans
liv  inte  är  i  fara och att lagen inte tar hänsyn
till  fostret. Motionärerna  anser  att  det  är  en
allvarlig  brist  att  lagstiftningen  inte  skyddar
fostret,  en  brist  som  förmodligen medför att det
föds  barn  som  får bestående  men  till  följd  av
moderns missbruk och  samhällets  passivitet.  Lagen
måste ändras så att även det väntade barnet får  ett
skydd.  En  mindre  förändring  som bör genomföras i
lagstiftningen  är vidare att ta bort  beskrivningen
av missbrukaren som en man.

Bakgrund och tidigare behandling

Utskottet     behandlade      motionsyrkanden     om
missbrukarvård  senast  i  betänkande   1998/99:SoU9
Socialtjänstfrågor. Till detta betänkande  och  däri
gjorda    hänvisningar    hänvisas   för   en   bred
bakgrundsredovisning  (s.  25   f.).  I  betänkandet
uttalade utskottet, med hänvisning till innehållet i
utskottets   betänkande   1997/98:SoU17    Vård   av
missbrukare  m.m. att de frivilliga organisationerna
gör omfattande  insatser  för missbrukare. Utskottet
ansåg  att  de  ideella organisationerna  utför  ett
värdefullt arbete  inom  det sociala området och att
de har en viktig kompletterande roll, inte minst när
det  gäller  insatser  för  missbrukare.   Utskottet
påpekade   vidare  att  regeringen  i  propositionen
Ändring i socialtjänstlagen (1996/97:124) anfört att
samarbetet  mellan   frivilliga  organisationer  och
samhället ytterligare bör utvecklas.
I budgetpropositionen  för år 2000 (utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social  omsorg)  anförs  att
det   under   socialministerns   ledning   finns  en
nationell ledningsgrupp med uppgift att samordna och
stödja   ett   förstärkt  långsiktigt  alkohol-  och
drogförebyggande arbete. I syfte att pröva nya meto-
der för att stärka unga människors vilja och förmåga
att avstå från narkotika  och  skjuta  upp  alkohol-
debuten har ledningsgruppen tagit initiativ till ett
antal  projekt  av  nationellt intresse. En gemensam
utgångspunkt är enligt propositionen att aktivt söka
engagera ungdomarna själva och utgå ifrån deras egna
erfarenheter  och  uppfattningar.   Regeringen  dis-
ponerar årligen 30 miljoner kronor för  alkohol- och
narkotikapolitiska  åtgärder  att användas  bl.a.  i
detta arbete.
I propositionen anförs vidare:

Regeringen  kan  konstatera  att det  har  skett  en
fortsatt förskjutning mot öppenvård, korta vårdtider
och   skyddat   boende  med  stöd.  Efterfrågan   på
tvångsvård verkar  ha  stabiliserat sig. Det är dock
svårt att veta vad denna  utveckling betyder för den
enskilde missbrukaren. Socialstyrelsen  har  i  sina
uppföljningar  av utvecklingen inom missbrukarvården
inte kunnat konstatera  en  generell  neddragning av
resurser  och  insatser  för vuxna missbrukare.  Det
finns  dock  vissa  tecken  som   kan  tyda  på  att
missbrukare  inte erbjuds relevanta  insatser  i  en
tidig  fas  av missbruket,  vilket  i  sin  tur  kan
innebära att missbruket utvecklas och förvärras. Det
är därför angeläget  att  fortlöpande noga följa och
uppmärksamma förändringar i vården.

I budgetpropositionen anförs  dessutom  att  det  är
angeläget      att     utveckla     kunskapen     om
missbrukarvårdens    effekter.    Ett    långsiktigt
utvärderingsarbete  pågår  såväl  inom  Centrum  för
utvärdering   av  metoder  i  socialt  arbete,   vid
Socialstyrelsen        som        vid        Statens
institutionsstyrelse.

Enligt propositionen har Narkotikakommissionen (dir.
1998:18)  som  ett  av  sina  uppdrag  att analysera
utvecklingen  av  missbrukarvårdens och kriminalvår-
dens behandlingsprogram,  värdera  dess resultat och
effekter  i förhållande till insatta  resurser  samt
föreslå åtgärder  för att stärka rehabiliteringen av
missbrukare, bl.a. genom förbättrad samverkan mellan
olika huvudmän och aktörer. Kommissionens övervägan-
den  kommer  att  ligga   till  grund  för  framtida
ställningstaganden  i  fråga   om  missbrukarvårdens
utveckling, anförs det.

Regeringen har i ett beslut den 27 maj 1999
tillkallat en särskild utredare med uppgift att
beskriva och analysera de problem som finns i dag
vid samverkan mellan landstingens hälso- och
sjukvård och kommunernas vård och omsorg på områden
där det finns behov och intresse av att samverka.
Utredaren skall vidare lämna förslag till lösningar
som förbättrar möjligheterna till samverkan mellan
kommuner och landsting på dessa områden. Av
direktiven för utredningen (1999:42) framgår att
behov av samverkan har uppmärksammats bl.a. när det
gäller missbrukare med psykiska problem, där
insatser från såväl socialtjänsten som den
psykiatriska vården behövs. Uppdraget skall
redovisas till regeringen senast den 30 september
2000.

Utskottets bedömning

De  frågor  som  tas upp i motionerna  So361(v)  och
So489 (v) yrkande 8 ligger inom ramen för det arbete
som  bedrivs i den  nationella  ledningsgruppen  som
samordnar  och  stöder  ett  förstärkt  förebyggande
långsiktigt  alkohol-  och drogförebyggande  arbete,
det långsiktiga utvärderingsarbete  som bedrivs inom
Centrum för utvärdering av metoder i socialt arbete,
Socialstyrelsen   och  Statens  institutionsstyrelse
samt den utredning  som  regeringen tillsatt för att
beskriva och analysera de  problem  som  finns i dag
vid   samverkan   mellan   landstingens  hälso-  och
sjukvård och kommunernas vård  och  omsorg. Frågorna
ryms  också  inom  Narkotikakommissionens   uppdrag.
Riksdagen  bör  inte  föregripa kommande förslag  på
området. Motionerna avstyrks.

Vad beträffar förslaget i motion So296 (m) vidhåller
utskottet att frivilligorganisationerna  har en stor
betydelse  när det gäller att komplettera samhällets
insatser  på   det   sociala  området.  Enligt  5  §
socialtjänstlagen har  redan socialnämnden i uppgift
att   samarbeta  med  bl.a.   andra   samhällsorgan,
organisationer  och  föreningar. Motionen är i någon
mån tillgodosedd och avstyrks.

När det gäller lagen om  vård av missbrukare i vissa
fall (LVM) är det angeläget  att  länsstyrelserna  i
sin tillsynsverksamhet ser till att lagen efterföljs
och  verkligen  tillämpas  när  så  är erforderligt.
Utskottet,  som  i  och  för sig delar motionärernas
omsorg om det ofödda barnets hälsa, finner dock inte
skäl att genom ändring av  4  §  i  lagen  ändra  de
grundläggande  förutsättningarna  för när vård skall
beredas med stöd av lagen. Den språkliga ändring som
efterlyses   av   motionärerna  synes  inte   heller
erforderlig. Motion So213 (mp) avstyrks.

Kompetens och kvalitet

Motionerna

I motion So273 av Yvonne  Oscarsson  m.fl. (v) yrkas
att  riksdagen  som  sin mening ger regeringen  till
känna  vad  i motionen anförts  om  utbildningen  av
socialtjänst-  och  sjukvårdspersonal när det gäller
kvinnors och mäns alkoholberoende (yrkande 1) och om
behovet av särskilda  informationsinsatser  för  dem
som  arbetar  med  ungdomar  och  för  personal inom
socialtjänst-  och  sjukvårdsområdena  (yrkande  2).
Motionärerna anför att undervisning i och om hur man
tidigt   upptäcker   missbruk   bör   ingå  som  ett
obligatoriskt  ämne  i  de  utbildningar  som  berör
socialtjänst-  och  sjukvårdsområdena.  Motionärerna
pekar också på ett stort behov av forskningsinsatser
när  det  gäller flickors och kvinnors alkoholvanor.
Det behövs  vidare  också  enligt  motionärerna  ett
stort  mått  av  informationsinsatser  till  dem som
arbetar  med  ungdomar  samt  till socialtjänst- och
sjukvårdspersonal.

I  motion  So251 av Thomas Julin  och  Kerstin-Maria
Stalin (mp)  begärs  att   regeringen skall ges till
känna vad i motionen anförts  om att inrätta sociala
förtroendenämnder  (yrkande 2).  Motionärerna  anför
att   det   inom   vården    länge    har    funnits
förtroendenämnder,  numera  patientnämnder, och  att
det  behövs  liknande nämnder även  när  det  gäller
socialtjänstfrågor.   Motionärerna   anser  att  re-
geringen  skall  ges  i  uppdrag att återkomma  till
riksdagen med ett förslag  om  att  inrätta  sociala
förtroendenämnder.

I motion So406 av Helena Frisk (s) hemställs att riksdagen som
sin  mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts  om  behovet av kunskap om elöverkänslighet.
Motionären anför  att  det  finns en växande grupp i
det svenska samhället som lider av elöverkänslighet.
En  betydande  grupp av dessa människor  känner  sig
dessutom illa bemötta  av socialtjänsten, sjukvården
och det omgivande samhället.  Enligt  motionären  är
det  viktigt  att  kunskap om elöverkänslighet finns
hos dem som handlägger  ärenden  inom socialtjänsten
och hos dem som arbetar i sjukvården.

I  motion  So444  av  Ulla  Wester  (s)  begärs  ett
tillkännagivande om att kvalitetssäkra  det  sociala
arbetet genom införande av statlig legitimation. En-
ligt  motionären  är klientsäkerheten det viktigaste
argumentet för införande  av legitimation. Ett annat
argument  är  att  psykosocialt  arbete,  som  många
gånger handlar om människors  hela existens, behöver
få  en  stärkt ställning. Yrkesstolthet  och  därmed
ökad    arbetsglädje     gynnar     den     enskilda
socialarbetaren och därmed också klienterna.

I  motion  So450  av  Kenneth  Johansson  m.fl.  (c)
hemställs  att  riksdagen  hos  regeringen  begär en
utredning av kvalitetssäkring av vårdnadsutredningar
genom  en  second  opinion (yrkande 3). Motionärerna
pekar på att en vårdnadsutredning  i  många  fall är
avgörande  för  vem som skall få vårdnaden om barnen
vid en tvist. En  vårdnadsutredning  som  bygger  på
felaktigheter   eller  som  på  annat  sätt  ger  en
missvisande bild  ligger  trots detta till grund för
den  kommande processen. Enligt  motionärerna  finns
det   därför   anledning   att   kvalitetssäkra   de
vårdnadsutredningar  som socialtjänsten ansvarar för
vid skilsmässa eller separation. En väg kan vara att
införa en s.k. second  opinion,  dvs. möjlighet till
ytterligare  en  social  prövning om  endera  parten
anser sig missbedömd.

I motion Ju910 av Siw Persson och Johan Pehrson (fp)
begärs ett tillkännagivande  till  regeringen  vad i
motionen   anförts   om   en   utvärdering,  utifrån
frekvensen av återfall i brott,  av  socialtjänstens
insatser  för de ungdomar som dömts till  vård  inom
socialtjänsten  (yrkande  4).  Motionärerna pekar på
att nästan tre av fyra ungdomar som av domstol dömts
till  vård inom socialtjänsten döms  för  nya  brott
inom tre  år.  Denna  siffra  ligger  långt över det
totala  genomsnittet för alla ungdomar som  lagförts
för brott (ca 40 %). Socialtjänstens misslyckande är
enligt motionärerna  uppenbart och dess arbete måste
noggrant utvärderas och  omformas. Regeringen bör se
till att detta arbete påbörjas.

Bakgrund och tidigare behandling

Motionsyrkanden    om   kompetens    och    kvalitet
behandlades  av  utskottet   senast   i   betänkande
1998/99:SoU9  (s.  34-36).  I betänkandet underströk
utskottet    betydelsen    av    hög   kvalitet    i
socialtjänstens insatser och av att  personalen  har
lämplig utbildning och erfarenhet. Utskottet anförde
vidare att klienten måste känna trygghet i mötet med
personalen och få respekt för sin integritet.
I    Socialtjänstutredningens    slutbetänkande
Socialtjänst i utveckling anförs (s. 271 f.) att ett
arbete    med   att   utveckla   olika   former   av
klagomålshantering i dag pågår i många kommuner. Det
påpekas   vidare    att    det   med   hänsyn   till
rättssäkerhetsaspekten är viktigt  att  kommunerna i
sitt   utvecklingsarbete  överväger  även  oberoende
kommunala  forum som den enskilde kan vända sig till
för att få vägledning om kommunala tjänster samt för
att få framföra  sina  erfarenheter av kontakter med
socialtjänsten.
Frågan om att kvalitetssäkra  det  sociala  arbetet
genom   att   införa  en  statlig  legitimation  har
behandlats av 1994  års  behörighetskommitté  i dess
betänkande  Ny  behörighetsreglering  på  hälso- och
sjukvårdens  område m.m. (SOU 1996:138). Betänkandet
lades  till  grund  för  den  av  riksdagen  antagna
propositionen  1997/98:109 Yrkesverksamhet på hälso-
och sjukvårdens  om-råde  (bet. 1997/98:SoU22, rskr.
1997/98:290).  Enligt kommitténs  uppfattning  fanns
det  goda  skäl att  ställa  höga  krav  beträffande
utbildning och lämplighet hos de personer som deltar
i beslutsprocesser  och handläggning av ärenden inom
socialtjänsten. Personal inom socialtjänsten är dock
på  ett annat sätt än  inom  hälso-  och  sjukvården
beroende av vad som beslutats av politiskt tillsatta
nämndledamöter.    Vidare   föreligger   inte   inom
socialtjänsten någon  motsvarighet  till  hälso- och
sjukvårdspersonalens särskilda ansvar för medicinska
åtgärder. Kommittén pekade också på variationerna  i
utbildningsbakgrund  och  erfarenheter  hos personer
verksamma     inom     socialtjänsten.    Kommitténs
uppfattning var att ett  legitimationsförfarande för
yrken inom socialtjänsten  enligt modell från hälso-
och    sjukvården    inte    borde    skapas     för
socialtjänstområdet. Däremot ansåg kommittén att det
kunde  finnas skäl att överväga en behörighetsregle-
ring  eller  kompetensreglering  knuten  till  vissa
tjänster.   I   propositionen   föreslogs  inte  att
legitimation skulle införas för socionomer.
I    utskottets    ovan    redovisade    betänkande
1998/99:SoU9   har   frågan   om   behovet   av   en
utvärdering, utifrån frekvensen av återfall i brott,
av  socialtjänstens  insatser  för  de  ungdomar som
dömts till vård inom socialtjänsten, behandlats  (s.
35).  I  betänkandet  redovisas att nya bestämmelser
sedan den 1 januari 1999 gäller i bl.a. brottsbalken
och   socialtjänstlagen   om   den   straffrättsliga
påföljden överlämnande till vård inom socialtjänsten
(prop.     1997/98:96     Vissa     reformer      av
påföljdssystemet,    bet.    1997/98:JuU21,    rskr.
1997/98:275).  Ändringarna  har, anförs det, införts
mot   bakgrund  av  den  kritik  som   lämnats   mot
påföljden, bl.a. att den skulle vara ineffektiv, och
har till  syfte  att förstärka överlämnandepåföljden
så  att  den  skall  kunna   utgöra  ett  trovärdigt
alternativ till övriga påföljder  även  i framtiden.
De  nya bestämmelserna innebär bl.a. att rätten  får
överlämna  en  ung  lagöverträdare  till  vård  inom
socialtjänsten  enbart  under  förutsättning att det
finns  en av socialnämnden upprättad  vårdplan.  Det
krävs vidare  att  rätten  anser att socialtjänstens
planerade   åtgärder  är  tillräckligt   ingripande.
Domstolen skall  meddela  en  särskild föreskrift om
att den unge skall genomgå vård  eller  annan åtgärd
enligt socialtjänstlagen. Därigenom får den unge ett
klart besked om vad som förväntas av honom.  Om  den
unge  bryter  mot föreskriften kan det  ytterst leda
till att rätten undanröjer överlämnandepåföljden och
ersätter den med annan påföljd. Ett undanröjande kan
ske  även då socialtjänsten  ändrar  uppfattning  om
vilka insatser som bör göras för den dömde.
Regeringen  har  i ett beslut den 23 september 1999
givit Socialstyrelsen  i  uppdrag  att  i samråd med
berörda intressenter utforma ett förslag till natio-
nellt     stöd     för    kunskapsutveckling    inom
socialtjänsten m.m.  Beslutet  har  sin  bakgrund  i
behovet  av att i ökad utsträckning värdera effekter
och resultat  av  socialtjänstens  insatser  för den
enskilde.  Uppdraget skall avrapporteras senast  den
30  september   2000.   Av  beslutet  framgår  bl.a.
följande. Det är angeläget att i större utsträckning
tillvarata erfarenheterna  från  kommunernas  lokala
utvecklingsarbete.  Syftet med det nationella stödet
är   att   skapa   en   struktur   för   systematisk
kunskapsuppbyggnad och effektiv kunskapsspridning så
att socialtjänstens insatser  i  större utsträckning
kan  baseras  på vetenskap och beprövad  erfarenhet.
Behovet  av att  utveckla  individbaserad  statistik
inom   socialtjänstområdet    liksom    frågan   hur
socialtjänstens personal i större utsträckning skall
engageras i kunskapsbildningen betonas också.
Från Brottsförebyggande rådet har inhämtats att man
inom  kort  avser  att sammanträffa och överenskomma
med Socialstyrelsen  om  hur en gemensam utvärdering
av effekterna av ändringarna  beträffande  påföljden
överlämnande   till  vård  enligt  socialtjänstlagen
skall genomföras.

Utskottets bedömning

Utskottet anser  det mycket angeläget att kommunerna
utvecklar  former  för   hanteringen   av   klagomål
beträffande  socialtjänsten. Socialtjänstutredningen
har i sitt slutbetänkande givit förslag på hur detta
kan    gå    till   och    betonat    vikten    från
rättssäkerhetssynpunkt  av ett fungerande system för
en  sådan hantering. Riksdagen  bör  inte  föregripa
kommande  förslag. Utskottet avstyrker därför motion
So251 (mp) yrkande 2.

Utskottet  vill   ånyo  understryka  vikten  av  hög
kvalitet  i  socialtjänstens  insatser  och  av  att
personalen har lämplig utbildning och erfarenhet. En
bestämmelse   som   skall   garantera   kvalitet   i
socialtjänstens   verksamhet   och   insatser   samt
framhålla  vikten  av  hög  kompetens  hos  de olika
personalgrupperna infördes i socialtjänstlagen den 1
januari   1998.   Utfallet   av   bestämmelsen   har
utvärderats  av  Socialstyrelsen  i rapporten 1999:3
Ändringar    i    socialtjänstlagen.    Frågan    om
kvalitetssäkring   av   vård  och  omsorg  har  även
behandlats i Socialtjänstutredningens slutbetänkande
inom  ramen  för  frågan  om   hur   tillsynen  över
socialtjänsten  kan effektiviseras. Utskottet  anser
inte  att  riksdagen  bör  ta  något  initiativ  med
anledning av  motionerna So273 (v), So406 (s), So444
(s) och So450 (c) yrkande 3.

Påföljden överlämnande till vård inom socialtjänsten
försågs den 1 januari  1999 med nya bestämmelser för
att stärkas. Enligt uppgift  från Brottsförebyggande
rådet avses inom kort en överenskommelse träffas med
Socialstyrelsen  om hur en gemensam  utvärdering  av
effekterna  av  ändringarna   beträffande  påföljden
skall genomföras. Motion Ju910  (fp)  yrkande  4  är
därför tillgodosedd.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande allmänna utgångspunkter för
socialtjänsten m.m.
att    riksdagen    avslår    motionerna    1999/2000:So282,
1999/2000:So345   yrkandena  1,  2  och  4  samt
1999/2000:Sf615 yrkande 3,
res. 1 (m)
2.  beträffande   ny   utredning  av  hela
socialtjänstlagstiftningen
att riksdagen avslår motion  1999/2000:So450 yrkande 1,
res. 2 (c)
3.   beträffande   statens   ansvar    för
Stockholm-Arlanda flygplats
att riksdagen avslår motion 1999/2000:So232,
4. beträffande överflyttning av ärenden
att riksdagen avslår motion 1999/2000:So333,
5. beträffande riksnormen m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So345 yrkandena 3,
7 och 8 samt 1999/2000:So450 yrkande 4,
res. 3 (m)
res. 4 (kd, c)
6. beträffande försöksverksamhet
att riksdagen avslår motion 1999/2000:So304,
res. 5 (v)
7. beträffande skälig levnadsnivå
att    riksdagen    avslår    motionerna    1999/2000:So229,
1999/2000:So345  yrkande  5  och 1999/2000:So450
yrkande 5,
res. 6 (m)
res. 7 (c)
8.    beträffande    socialbidrag     till
ungdomar
att riksdagen avslår motion 1999/2000:So281,
9.       beträffande      villkor      för
försörjningsstöd
att riksdagen  avslår  motionerna 1999/2000:So345 yrkande 6,
1999/2000:So489  yrkande 3  och  1999/2000:Ub499
yrkande 24,
res. 8 (m)
res. 9 (v, kd, mp)
res. 10 (c)
10. beträffande barnfamiljernas ekonomiska
situation
att   riksdagen  avslår   motionerna   1999/2000:So414   och
1999/2000: So489 yrkande 1,
res. 11 (v, kd, mp)
11.   beträffande    rätten    till   eget
försörjningsstöd
att riksdagen avslår motion 1999/2000:So489 yrkande 2,
res. 12 (v, kd, mp)
12. beträffande ideella skadestånd
att   riksdagen   avslår   motionerna  1999/2000:So479   och
1999/2000: Sk770 yrkande 2,
res. 13 (kd, c, mp)
res. 14 (v)
13. beträffande stöd och avlösning
att riksdagen avslår motion 1999/2000:So413 yrkande 11,
res. 15 (m, mp)
14. beträffande överklagningsrätt
att riksdagen avslår motionerna  1999/2000:So251  yrkande  1
och 1999/2000: So375,
res. 16 (mp)
15. beträffande metodutveckling
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ju748 yrkande 2,
16.     beträffande    prostitution    och
pornografi m.m.
att    riksdagen    avslår    motionerna    1999/2000:So352,
1999/2000:So424, 1999/2000:So476, 1999/2000:A819
yrkande 26 och 1999/2000:Ju722 yrkande 6,
res. 17 (v)
res. 18 (mp)
17. beträffande vård av missbrukare
att  riksdagen   avslår   motionerna   1999/2000:So361   och
1999/2000: So489 yrkande 8,
res. 19 (v, kd, mp)
18. beträffande frivilligorganisationer
att riksdagen avslår motion 1999/2000:So296,
19.  beträffande  ändring av lagen om vård
av missbrukare i vissa fall
att riksdagen avslår motion 1999/2000:So213,
res. 20 (kd, mp)
20.           beträffande          sociala
förtroendenämnder
att riksdagen avslår motion 1999/2000:So251 yrkande 2,
res. 21 (kd, mp)
21. beträffande kompetens och kvalitet
att    riksdagen    avslår    motionerna    1999/2000:So273,
1999/2000:So406,       1999/2000:So444       och
1999/2000:So450 yrkande 3,
res. 22 (kd, c)
res. 23 (v)
res. 24 (mp)
22.  beträffande  överlämnande  till  vård
inom socialtjänsten
att riksdagen avslår motion  1999/2000:Ju910 yrkande 4.

Stockholm den 3 februari 2000

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

I beslutet har deltagit: Ingrid  Burman  (v), Chris
Heister   (m),   Susanne  Eberstein  (s),  Margareta
Israelsson  (s),  Rinaldo   Karlsson  (s),  Chatrine
Pålsson  (kd),  Leif Carlson (m),  Hans  Hjortzberg-
Nordlund (m), Conny  Öhman  (s), Elisebeht Markström
(s),  Rolf Olsson (v), Thomas  Julin  (mp),  Kenneth
Johansson   (c),   Kerstin   Heinemann   (fp),  Lars
Elinderson   (m),   Kent  Härstedt  (s)  och  Rosita
Runegrund (kd).

Reservationer

1. Allmänna utgångspunkter för
socialtjänsten m.m. (mom. 1)

Chris  Heister,  Leif  Carlson,   Hans   Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser

dels att den del av utskottets betänkande  som på s.
9  börjar  med  "När  det  gäller"  och  slutar  med
"tillgodosedd   och   avstyrks"   bort  ha  följande
lydelse:
Svensk  välfärdsdebatt  präglas alltför  mycket  av
politikens fixering vid de egenkonstruerade systemen
och    det    politiska    spelet    kring    dessa.
Välfärdspolitikens     medel     i    stället    för
välfärdspolitikens  mål  står  enligt   utskottet  i
centrum för den politiska konflikten.
Utskottet anser att socialpolitik skall  utgå  från
en  syn  på  människan  som  medborgare, individ och
social varelse. Den bygger på att alla människor har
ett  specifikt  människovärde och  måste  mötas  med
integritet, respekt  och  värdighet. Utskottet anser
vidare att socialpolitiken skall vara subsidiär. Det
skyddsnät som utgörs av de naturliga gemenskaper som
varje   människa  lever  i,  "den   lilla   världen"
familjen,  släkt  och  vänner, grannar, medarbetare,
arbetskamrater och föreningsliv m.m. - bör stärkas.
Att  vara  bidragsberoende   innebär  att  inte  ha
kontroll  över  den  egna  ekonomiska   situationen.
Utskottet  ser  det som ett egenvärde att en  familj
kan  leva  på  den  egna  lönen,  och  att  den  har
möjlighet    att    själv   kunna    göra    viktiga
prioriteringar. När politiska beslut om skattesatser
och  bidragsnivåer  har   större  betydelse  för  en
familjs   ekonomiska   situation    än    den   egna
ansträngningen och arbetsinsatsen växer misstroende,
frustration   och   alienation.   Skattepolitik  och
socialpolitik måste enligt utskottet gå hand i hand.
Utskottet vill uppmuntra och stödja människors egen
framtidsplanering och göra det möjligt  att  påverka
sin  situation  och  ta  ansvar för sitt liv. Ibland
behövs dock stöd för att kunna, eller orka, räcka en
hjälpande hand. Ibland räcker  inte  detta, utan det
krävs större insatser  professionella  vårdinsatser,
omfattande   vård   och   omsorg   eller  långvarigt
försörjningsstöd.
Incitament  för  det  civila  samhället   att   öka
insatserna  inom  den  sociala  sektorn  bör  enligt
utskottets   mening   skapas.   "Konkurrens"  mellan
offentliga,   ideella  och  privata  insatser   ökar
förutsättningarna   för   olika   former   av  t.ex.
professionella   intressen,  ideella  och  religiösa
organisationer eller  inriktningar  med olika etnisk
eller kulturell bakgrund  att engagera sig i socialt
arbete.  Ett  varierat  utbud  av  olika  vård-  och
behandlingsformer  och  olika   huvudmän  skapar  en
flexibilitet  som  ökar  förutsättningarna  för  att
finna  adekvata  insatser för  människor  med  olika
sociala problem. Socialstyrelsen  har  visat  att en
genomsnittlig   socialbidragstagare  betalar  mer  i
skatt än vad hon  eller  han får i socialbidrag. Det
är en rundgång mellan skatter  och bidrag. Hushållen
betalar skatter med ena handen och  tar  emot bidrag
med   den   andra   vilket   får   till   följd  att
skattehöjningarna   skapar   behov   av  ytterligare
bidrag.  En naturlig princip borde enligt  utskottet
vara att den  som betalar skatt inte samtidigt skall
behöva bidrag och  att den som får bidrag inte skall
behöva betala skatt.
De höga marginaleffekter  som  finns  i skatte- och
transfereringssystemen är enligt utskottet ett stort
hot  mot  integration  och social rättvisa.  Att  ta
kortvariga   arbeten,   att   börja   arbeta   efter
arbetslöshet  och  att gå från  deltid  till  heltid
lönar sig ibland inte  alls.  De  höga trösklar till
arbetsmarknaden      som     bl.a.     skapas     av
marginaleffekterna        i       skatte-        och
transfereringssystemen är en  direkt  orsak till att
många   människor   utestängs   från   den   sociala
gemenskap, det inflytande och den känsla av att vara
behövd som ett arbete medför.
Om  marginaliseringen på arbetsmarknaden fortsätter
att öka  får  detta  allvarliga  långsiktiga sociala
följder. Arbete har enligt utskottet  ett  egenvärde
och  ger  självkänsla. Systemen bör utformas så  att
utbildning och arbete lönar sig bättre.
Socialbidraget tenderar alltmera att utvecklas till
en socialförsäkring. Systemet var tänkt att vara ett
yttersta  skyddsnät   vid   tillfälliga   ekonomiska
problem,  men  det har för många omvandlats till  en
permanent försörjningskälla i stället för arbete och
andra  rimligare   lösningar.  Undersökningar  visar
t.ex.    regelmässigt   att    över    50    %    av
socialbidragskostnaderna  beror  på arbetslöshet som
alltså  är den främsta anledningen  till  långvarigt
socialbidragsberoende.   Denna  utmaning  kan  mötas
t.ex.    genom    utbyggnad    av    de     statliga
transfereringssystemen      för      att     avlasta
socialbidragskontot.  Alternativt  kan  man  försöka
möta      utvecklingen      inom      ramen      för
socialbidragssystemet.
Generellt  sett  tror  utskottet  inte  att  det är
önskvärt   med   en   sådan  utbyggnad  av  statliga
transfereringssystem som uteslutande syftar till att
avlasta        socialbidragskontot.         Utbyggda
transfereringssystem           medför          högre
bidragsutbetalningar för den offentliga  sektorn som
helhet.      Anledningen      är      bl.a.      att
transfereringssystemen  styrs  av  generella  regler
till   skillnad   från   socialbidraget  som  prövas
individuellt.  Nya transfereringssystem  på  statlig
nivå måste kunna  motiveras  på  sina  egna meriter,
inte som en avlastning av socialbidragskontot.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motionerna So282 (m) och So345 (m) yrkandena 1, 2
och  4  som  sin  mening  ge regeringen till  känna.
Motion Sf615 (fp) yrkande 3 avstyrks.
dels  att  utskottets hemställan  under  1  bort  ha
följande lydelse:
1.  beträffande  allmänna  utgångspunkter  för
socialtjänsten m.m.
att riksdagen  med anledning av motionerna 1999/2000:So282 och
1999/2000:So345  yrkandena  1,  2  och 4 och med
avslag på motion 1999/2000:Sf615 yrkande  3  som
sin   mening   ger  regeringen  till  känna  vad
utskottet anfört.


2. Ny utredning av hela
socialtjänstlagstiftningen (mom. 2)

Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del utskottets  betänkande  som  börjar
med "Utskottet anser" på
s.  9  och  slutar  med  "avstyrks  därför"  bort ha
följande lydelse:
Utskottet  anser  att  det  behöver  göras en total
översyn    av    hela    socialtjänstlagstiftningen.
Regeringen  har tillsatt en  särskild  utredare  som
nyligen  avlämnat  sitt  betänkande  Socialtjänst  i
utveckling  (SOU  1999:97). Utredningens uppdrag var
begränsat till några  delar i lagstiftningen, främst
att se över biståndets  konstruktion  och  funktion.
Den  nuvarande  socialtjänstlagstiftningen  är  från
1980  och  därefter  har  det gjorts justeringar,  i
större  och mindre omfattning.  Samhällsutvecklingen
har gjort  att socialtjänsten får ta ett allt större
ansvar för människors  grundläggande  trygghet,  och
många  människor  har  så låga inkomster att de inte
klarar  av  sin försörjning  på  egen  hand.  Enligt
utskottet bör  det  göras  en  total översyn av hela
socialtjänstlagstiftningen.  Utredningen  bör  få  i
uppdrag att göra en samlad översyn  av den enskildes
rätt    i   hela   lagstiftningen,   socialtjänstens
samarbete  med det omgivande samhället och klarlägga
om det finns  uppgifter  inom socialtjänsten som bör
flyttas bort därifrån.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motion So450 (c) yrkande  1  som  sin  mening  ge
regeringen till känna.
dels  att  utskottets  hemställan  under  2  bort ha
följande lydelse:
2.    beträffande   ny   utredning   av   hela
socialtjänstlagstiftningen
att riksdagen med anledning av motion
1999/2000:So450 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

3. Riksnormen m.m. (mom. 5)

Chris  Heister,   Leif   Carlson,  Hans  Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser

dels att den del av utskottets  betänkande som på s.
14 börjar med "Sedan bestämmelsen"  och  slutar  med
"avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Utskottet   är  kritiskt  mot  att  en  del  av det
ekonomiska   biståndet   till  försörjning  beräknas
enligt  en  för hela landet  gällande  riksnorm  som
fastställs av  regeringen.  Detta förfarande strider
mot principen om det kommunala  självstyret.  Det är
kommunerna  som  enligt  socialtjänstlagen  har  det
yttersta   ansvaret   när   det  gäller  att  hjälpa
människor  i  svåra situationer.  Enligt  utskottets
mening är det rimligt  att  den  som  finansierar en
utgift   också   får  bestämma  nivån  på  densamma.
Utskottet anser vidare  att  det  är viktigt att det
lokala  löneläget och kostnadsbilden  på  orten  kan
beaktas   när   bidragsnivåerna   skall   bestämmas.
Socialtjänstens  stödinsatser  skall  utgå  från  en
helhetssyn där det ekonomiska biståndet endast utgör
en  del.  Riksnormen medför enligt utskottets mening
en uppenbar risk att kommunerna gör slentrianmässiga
bedömningar  av vilket hjälpbehov som föreligger och
inte väger det  ekonomiska biståndet mot andra stöd-
och hjälpåtgärder som kan vara lämpliga.
Många  söker socialbidrag  endast  under  kortare
perioder, t.ex.  mellan  två  anställningar, och har
annars normala inkomstmöjligheter.  Utskottet  anser
att   kommunerna  i  situationer  där  en person mer
tillfälligt hamnar i ekonomiska svårigheter  bör ges
möjlighet  att  ersätta  socialbidraget med ett lån.
Den enskilde skall inledningsvis  kunna  få  hjälp i
form  av lån upp till ett bestämt maximibelopp,  och
om behov  av bistånd därefter fortfarande föreligger
skall  socialbidrag  kunna  utgå.  Enligt  utskottet
måste  kommunerna   också  ha  möjlighet  att  kräva
återbetalning  av lånet.  Regeringen  bör  återkomma
till riksdagen med  förslag  i  enlighet med vad som
anförts.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motion So345 (m) yrkandena 3,  7  och  8  som sin
mening  ge  regeringen till känna. Motion So450  (c)
yrkande 4 avstyrks.
dels  att utskottets  hemställan  under  5  bort  ha
följande lydelse:
5. beträffande riksnormen m.m.
att   riksdagen   med   anledning  av  motion  1999/2000:So345
yrkandena  3,7 och 8 och med  avslag  på  motion
1999/2000:So450  yrkande  4  som  sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Riksnormen m.m. (mom. 5)

Chatrine  Pålsson  (kd), Kenneth Johansson  (c)  och
Rosita Runegrund (kd) anser

dels att den del av  utskottets betänkande som på s.
14 börjar med "Sedan bestämmelsen"  och  slutar  med
"avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
I  Socialstyrelsens utvärdering av försörjningsstöd
konstateras  att riksnormen har blivit en enhetsnorm
i stället för  en  riksnorm. Enligt utskottet är det
socialtjänsten, och  ytterst de förtroendevalda, som
skall  ha  ansvaret  för   bedömningar   utifrån  de
förutsättningar som finns och de åtgärder som krävs,
baserade  på  de lokala förutsättningarna. Utskottet
vill också understryka  att  socialtjänsten skall ha
ett samlat perspektiv och att  den  enskildes  behov
skall  bedömas  utifrån en helhetssyn. Frågan om det
ekonomiska biståndet  skulle därvid utgöra en viktig
del. Riksnormen som den  nu  är konstruerad ger inte
den  rättvisa  som  bör  eftersträvas   för  landets
invånare. Att den i princip är utformad i kronor och
ören  gör  att biståndet i vissa delar av landet  är
otillräckligt  medan  det i andra delar kan upplevas
som alltför generöst. Enligt  utskottets  mening  är
det  bättre  att  i  lagtexten  ange socialbidragens
konstruktion   och   innehåll  och  att   kommunerna
fastställer beloppets  storlek  med  utgångspunkt  i
kostnadsnivån i kommunen. Med en sådan konstruktion,
där  normens  innehåll regleras i lag, uppnås bättre
enhetlighet i landet  och  en bättre anpassning till
rådande levnadsförhållanden.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motion So450 (c) yrkande  4  som  sin  mening  ge
regeringen till känna. Motion So345 (m) yrkandena 3,
7 och 8 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha
följande lydelse:

5. beträffande riksnormen m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So450  yrkande
4  och  med  avslag  på  motion  1999/2000:So345
yrkandena  3,  7  och  8  som  sin  mening   ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Försöksverksamhet (mom. 6)

Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) anser
dels  att  del av utskottets betänkande som på s. 14
börjar med " Det är heller" och slutar med "Motionen
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Ökade sociala  klyftor,  arbetslöshet  och  sociala
nedskärningar  har medfört att många människor  fått
svårt att klara  sin  försörjning.  Dessa  tendenser
finns   inte   bara   i   Sverige  utan  tycks  vara
genomgående i jämförbara länder.  I Finland genomför
man på prov något man kallar sociallån. Dessa går ut
på att människor som kommit på obestånd eller saknar
marginaler i sin hushållsekonomi och  behöver pengar
för att uppsöka tandläkare, eller till  köp av någon
nödvändig  kapitalvara,  kan  få  hjälp  med att  få
kommunala  borgenslån. Dessa lån ges med mycket  låg
ränta och med  en  amorteringstakt  som  är avpassad
till   den  utsattes  betalningsförmåga.  Kommunerna
handhar   dessa   lån,   men   får   någon  form  av
statsgaranti.  Erfarenheterna  av  detta  system  är
såvitt  utskottet  kunnat inhämta goda.  Det  finska
systemet  och erfarenheterna  av  detta  bör  därför
enligt utskottets  mening  studeras  och motsvarande
försöksverksamhet påbörjas också i vårt land.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av  motion  So304  (v) som sin mening ge  regeringen
till känna.
dels  att utskottets  hemställan  under  6  bort  ha
följande lydelse:
6. beträffande försöksverksamhet
att riksdagen med anledning av motion
1999/2000:So304 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Skälig levnadsnivå (mom. 7)
Chris   Heister,    Leif    Carlson,    Hans
Hjortzberg-Nordlund   och   Lars  Elinderson
(alla m) anser
dels att den del av utskottets  betänkande som på s.
14  börjar  med  "Socialtjänstutredningen  har"  och
slutar med "yrkande  5  avstyrks"  bort  ha följande
lydelse:
Utskottet     anser    att    en    expansion    av
socialbidragsutbetalningarna  som medför att en allt
större andel av  hushållen omfattas av bidrag  i sig
motiverar   en  förutsättningslös   utvärdering   av
socialbidragsreglernas        konstruktion       och
överensstämmelse med det allmänna rättsmedvetandet.
Skrivningarna i socialtjänstlagen utgår från termen
skälig levnadsnivå. Tolkningen  av detta begrepp har
skett  med  stort  inflytande  av  beräkningar  från
centrala statliga myndigheter. Utskottet  anser  att
tolkningen  i  ökad  utsträckning bör ske lokalt med
hänsyn till lokala förhållanden  och till individens
behovsnivå    samt   stå   i   samklang   med    hur
levnadsvillkoren  i  samhället  ser ut allmänt sett.
Bidragsnivåerna  kan  nu ibland bli  helt  orimliga,
t.ex.  för  mycket stora  familjer.  Dessa  familjer
kommer upp i  så  höga  bidragsnivåer  att de skulle
förlora ekonomiskt på att ta arbete. De  låses  in i
ett  bidragsberoende  och marginaliseras i samhället
och   på  arbetsmarknaden.   Socialtjänstlagen   bör
kompletteras   med   skrivningar  om  tolkningen  av
begreppet skälig levnadsnivå,  innebärande  att stor
betydelse måste tillmätas de levnadsförhållanden som
råder  för yrkesarbetande utan socialbidrag och  att
socialbidragsnivån  normalt  alltid  bör ligga under
vad som hade erhållits genom ett yrkesarbete i lägre
löneläge.   Sådana   ändringar  i  socialtjänstlagen
möjliggör en utveckling  där kommunerna i vissa fall
kommer att vara mer generösa  än  de är i dagsläget.
Utrymme     för     detta     skapas    genom    att
socialbidragssystemet   som   helhet    blir    mera
träffsäkert.  Bidragen  kan då koncentreras till dem
som  verkligen  behöver  dem.   Det   blir   i  ökad
utsträckning möjligt för kommunerna att själva  göra
olika avvägningar i socialbidragsfrågor.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag
på ändringar i enlighet med vad utskottet nu sagt.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av  motionerna So229 (m) och So345 (m) yrkande 5 som
sin mening  ge  regeringen  till känna. Motion So450
(c) yrkande 5 avstyrks.
dels  att  utskottets hemställan  under  7  bort  ha
följande lydelse:
7. beträffande skälig levnadsnivå
att riksdagen med anledning av motionerna
1999/2000:So229 och 1999/2000:So345 yrkande
5 och med avslag på motion 1999/2000: So450
yrkande 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

7. Skälig levnadsnivå (mom. 7)
Kenneth Johansson (c) anser
dels att den  del av utskottets betänkande som på s.
14  börjar  med  "Socialtjänstutredningen  har"  och
slutar med "yrkande  5  avstyrks"  bort  ha följande
lydelse:
Ett  begrepp  som  fått  betydelse i tolkningen  av
nuvarande socialtjänstlag är  "skälig  levnadsnivå".
Enligt    utskottets   mening   innebär   detta   en
socialtjänst   som   garanterar   alla   en   social
grundtrygghet. Det vore därför naturligt att också i
lagen använda begrepp som uttrycker att den enskilde
genom   biståndet  skall  tillförsäkras  en  "social
grundtrygghet". Utskottet anser vidare att 6
a  §  socialtjänstlagen   om   att  biståndet  skall
utformas   så   att   det  stärker  biståndstagarens
resurser att leva ett självständigt  liv  saknar  en
viktig  aspekt. För att kunna leva ett självständigt
liv krävs  också  att  man har möjlighet att ta eget
ansvar. Utskottet anser  att  begreppen "ansvar" och
"självständighet"   är   starkt   förknippade    med
varandra.  Utifrån synen på den enskildes ansvar och
förslaget om social grundtrygghet finns det skäl att
markera detta direkt i lagen.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motion So450  (c)  yrkande  5  som  sin mening ge
regeringen  till  känna.  Motionerna So229  (m)  och
So345 (m) yrkande 5 avstyrks.
dels  att  utskottets hemställan  under  7  bort  ha
följande lydelse:
7. beträffande skälig levnadsnivå
att riksdagen med anledning av motion
1999/2000:So450 yrkande 5 och med avslag på
motionerna 1999/2000:So229 och 1999/2000:
So345 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Villkor för försörjningsstöd (mom. 9)

Chris  Heister,   Leif   Carlson,  Hans  Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser

dels att den del av utskottets  betänkande som på s.
14  börjar  med "I motionerna" och  slutar  med  "de
nämnda motionerna" bort ha följande lydelse:
Utskottet  anser  att  det  var  ett  steg  i  rätt
riktning när  bestämmelserna  i 6 c-e  §§ infördes i
socialtjänstlagen. Enligt utskottets mening bör dock
möjligheten  för kommunerna att  villkora  biståndet
utökas till att avse fler sorters aktiviteter än dem
som anges i de  nämnda  paragraferna. Bestämmelserna
bör  dessutom  kunna tillämpas  på  alla  som  söker
socialbidrag.   Regeringen    bör   återkomma   till
riksdagen med ett  förslag  i  enlighet  med vad som
anförts.
Vad  utskottet  nu  anfört  bör   riksdagen   med
anledning  av motion So345  (m) yrkande  6  som  sin
mening ge regeringen  till  känna.  Motionerna So489
(v) yrkande 3 och Ub499 (c) yrkande 24 avstyrks.
dels  att  utskottets  hemställan under  9  bort  ha
följande lydelse:
9. beträffande villkor för försörjningsstöd
att riksdagen med anledning av motion
1999/2000:So345 yrkande 6 och med avslag på
motionerna 1999/2000:So489 yrkande 3 och
1999/2000:Ub499 yrkande 24 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

9. Villkor för försörjningsstöd (mom. 9)

Ingrid  Burman  (v),  Chatrine  Pålsson  (kd),  Rolf
Olsson (v), Thomas Julin  (mp)  och Rosita Runegrund
(kd) anser

dels att utskottets betänkande som  på  s. 14 börjar
med   "I  motionerna"  och  slutar  med  "de  nämnda
motionerna" bort ha följande lydelse:
Utskottet  ser  positivt på att det görs satsningar
för  att  ge  arbetslösa   ungdomar  en  meningsfull
sysselsättning. Det är emellertid  viktigt  att även
ungdomar   har   tillgång  till  arbetsförmedlingens
åtgärder  och  service,   att   den  ersättning  som
ungdomar får för utförd sysselsättning  är lön, dvs.
skattepliktig,   pensionsgrundande  m.m.,  och   att
lagstiftningen på  arbetsmarknaden  gäller.  Mot den
bakgrunden    är   utskottet   kritiskt   till   att
försörjningsstödet skall kunna villkoras på det sätt
som   nu   görs.  Denna   möjlighet   att   villkora
försörjningsstödet     strider    dessutom    enligt
utskottets     mening     mot     socialtjänstlagens
portalparagraf    om    respekt    för    individens
självbestämmande och integritet.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av  motion  So489  (v)  yrkande 3 som sin mening  ge
regeringen till känna. Motionerna  So345 (m) yrkande
6 och Ub499 (c) yrkande 24 avstyrks.
dels  att  utskottets  hemställan under  9  bort  ha
följande lydelse:
9. beträffande villkor för försörjningsstöd
att riksdagen med anledning  av motion 1999/2000:So489 yrkande
3  och med avslag på motionerna  1999/2000:So345
yrkande 6 och 1999/2000:Ub499 yrkande 24 som sin
mening  ger  regeringen till känna vad utskottet
anfört.

10. Villkor för försörjningsstöd (mom. 9)

Kenneth Johansson (c) anser

dels att utskottets  betänkande  som på s. 14 börjar
med  "I  motionerna"  och  slutar  med   "de  nämnda
motionerna" bort ha följande lydelse:
Utskottet har förståelse för motiven för att begära
motprestationer  av ungdomar då det handlar  om  att
förhindra  passivisering.  Detta  gäller  emellertid
inte för studenter.  Då  de  i  många  fall har sina
studier   att   återvända  till  torde  behovet   av
aktiveringsåtgärder vara begränsat. Enligt utskottet
bör därför socialtjänstlagen ändras så att studenter
inte  omfattas  av   kravet  på  motprestationer  av
socialbidragstagaren.    Regeringen    bör   snarast
återkomma med ett förslag.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av  motion  Ub499  (c) yrkande 24 som sin mening  ge
regeringen till känna.  Motionerna So345 (m) yrkande
6 och So489 (v) yrkande 3 avstyrks.
dels  att  utskottets hemställan  under  9  bort  ha
följande lydelse:
9. beträffande villkor för försörjningsstöd
att riksdagen  med anledning av motion 1999/2000:Ub499 yrkande
24 och med avslag  på motionerna 1999/2000:So345
yrkande 6 och 1999/2000:So489  yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna  vad  utskottet
anfört.

11. Barnfamiljernas ekonomiska situation
(mom. 10)

Ingrid  Burman  (v),  Chatrine  Pålsson  (kd),  Rolf
Olsson  (v),  Thomas Julin (mp) och Rosita Runegrund
(kd) anser

dels att den del  av utskottets betänkande som på s.
15 börjar med "Utskottet  vidhåller"  och slutar med
"yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Barnbidragen tillkom för att utjämna den ekonomiska
skillnaden  mellan  barnfamiljer  och familjer  utan
barn. När barnbidragen nu höjs i två  steg med start
den  1 januari 2000 är det enligt utskottet  viktigt
att denna  höjning också kommer de barnfamiljer till
del som lever  helt  eller  delvis med socialbidrag.
Det  innebär  att  riksnormen för  barnfamiljer  bör
höjas med samma belopp  som  barnbidraget.  En annan
långsiktig  lösning kan vara att barnbidraget  lyfts
ur normen så  att  framtida förändringar ej påverkar
socialbidragen. Utskottet  anser att riksdagen skall
ge  regeringen  i uppdrag att  utreda  modeller  och
kostnader  för att  höjningar  av  generella  bidrag
skall få genomslag  även  för  de familjer som lever
helt eller delvis med socialbidrag. Vad utskottet nu
anfört  bör  riksdagen med anledning  av  motionerna
So414 (mp) och So489 (v) yrkande 1 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets  hemställan  under  10  bort  ha
följande lydelse:
10.   beträffande  barnfamiljernas  ekonomiska
situation
att riksdagen  med anledning av motionerna 1999/2000:So414 och
1999/2000:So489  yrkande  1  som  sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Rätten till eget försörjningsstöd
(mom. 11)

Ingrid  Burman  (v),  Chatrine  Pålsson  (kd),  Rolf
Olsson  (v),  Thomas Julin (mp) och Rosita Runegrund
(kd) anser

dels att den del  av utskottets betänkande som på s.
14  börjar  med  "Utskottet,  som"  och  slutar  med
"yrkande 2 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet  lämnar  samhället dubbla signaler
vad beträffar frågan om huruvida  föräldrar  har ett
ansvar  för  att  försörja myndiga barn som avslutat
sina  gymnasiestudier.   Ibland   har  myndiga  unga
personer  nekats socialbidrag till eget  boende  och
"egen   försörjning"   med   hänvisning   till   att
föräldrarna skall ta försörjningsansvaret. Samtidigt
är bostadsbidragen  konstruerade  så att dessa sänks
när  barnen  blir  myndiga med hänvisning  till  att
barnen då skall ta eget  ekonomiskt  ansvar för sitt
boende  och  inte  räknas in i hushållet.  Utskottet
anser att unga myndiga  personer  som  avslutat sina
gymnasiestudier   skall  ha  samma  rättigheter  och
skyldigheter  som  äldre myndiga personer.  Det  kan
lika  litet åligga föräldrar  att  försörja  myndiga
barn som  det  kan  åligga myndiga barn att försörja
föräldrar. Vad utskottet  anfört  bör  riksdagen med
anledning  av  motion  So489 (v) yrkande 2  som  sin
mening ge regeringen till känna.
dels  att utskottets hemställan  under  11  bort  ha
följande lydelse:
11.     beträffande     rätten    till    eget
försörjningsstöd
att riksdagen med anledning av motion
1999/2000:So489 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
13. Ideella skadestånd (mom. 12)
Chatrine  Pålsson (kd), Thomas Julin  (mp),  Kenneth
Johansson (c) och Rosita Runegrund (kd) anser

dels att den  del av utskottets betänkande som på s.
16 börjar med "Frågan  om" och slutar med "yrkande 2
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt  utskottets  mening   är  det  orimligt  att
ersättningar som är avsedda att  kompensera  lidande
och/eller  kränkning  betraktas  som  inkomst  eller
tillgång  vid  beviljandet  av behovsprövade bidrag.
Förhållandet i dag innebär att  människors möjlighet
att  tillgodogöra  sig skadestånd  för  lidande  och
kränkning varierar med  inkomsten.  Människor med en
inkomst som gör dem oberoende av bidrag kan fullt ut
tillgodogöra  sig  skadestånden  medan  de   som  är
beroende   av   behovsprövade   bidrag  tvingas  att
konstatera att bidragen minskar med samma belopp som
skadestånden.
Utskottet  anser  att  det  behövs  en  översyn  av
rådande  lagstiftning  och regelverk med  syfte  att
skapa lika rättigheter för drabbade att tillgodogöra
sig skadestånd som avser  att kompensera för lidande
eller kränkning.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av  motion So479 (s) som sin  mening  ge  regeringen
till känna. Motion Sk770 (v) yrkande 2 avstyrks.
dels  att  utskottets  hemställan  under  12 bort ha
följande lydelse:
12. beträffande ideella skadestånd
att riksdagen med anledning av motion
1999/2000:So479 och med avslag på motion
1999/2000:Sk770 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

14. Ideella skadestånd (mom. 12)

Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) anser

dels att den del av utskottets betänkande som  på s.
16 börjar med "Frågan om" och slutar med "yrkande  2
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Ideellt  skadestånd  för våldtäkt, misshandel eller
sexuella  trakasserier  betalas   ut   för  psykiskt
lidande,   för   extra   vårdkostnader,   exempelvis
psykoterapi, och för att ge den drabbade möjligheter
att läka den skada hon eller han utsatts för  och gå
vidare.  Sådant  skadestånd  bör  enligt  utskottets
bedömning varken tas med i underlagsberäkningen  när
det  gäller  bostadsbidrag  eller ekonomiskt bistånd
och inte heller vara skattepliktigt.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av  motion Sk770 (v) yrkande 2  som  sin  mening  ge
regeringen  till  känna. Någon mer allmän översyn av
regelverket, vilket  yrkas i motion So479 (s), synes
i dagsläget ej aktuell.
dels  att utskottets hemställan  under  12  bort  ha
följande lydelse:
12. beträffande ideella skadestånd
att riksdagen med anledning av motion
1999/2000:Sk770 yrkande 2 och med avslag på
motion 1999/2000:So479 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

15. Stöd och avlösning (mom. 13)

Chris  Heister   (m),   Leif   Carlson   (m),   Hans
Hjortzberg-Nordlund  (m), Thomas Julin (mp) och Lars
Elinderson (m) anser

dels att den del av utskottets  betänkande som på s.
17 börjar med "Socialtjänstutredningen  har  i"  och
slutar   med  "avstyrks  därför"  bort  ha  följande
lydelse:
Mot bakgrund  av  att  rätten  till  avlösning  har
inneburit  en stor hjälp särskilt för föräldrar till
funktionshindrade  barn  som  inte  omfattas  av LSS
anser   utskottet  att  rätten  till  avlösning  för
personer  som  har  funktionshindrade anhöriga skall
skrivas in i 6 § socialtjänstlagen.
Vad  utskottet  nu  anfört   bör   riksdagen  med
anledning  av  motion So413 (m) yrkande 11  som  sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets  hemställan  under  13  bort  ha
följande lydelse:
13. beträffande stöd och avlösning
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So413  yrkande
11  som  sin mening ger regeringen tillkänna vad
utskottet anfört.

16. Överklagningsrätt (mom. 14)
Thomas Julin (mp) anser

dels att den del  av utskottets betänkande som på s.
17 börjar med "Socialtjänstutredningen  har  vidare"
och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
När   regeringen  1997  föreslog  inskränkningar  i
besvärsrätten  möttes  förslaget av skarp kritik. De
försämrade möjligheterna  att  överklaga  beslut har
lett till att de svagaste i samhället, de som  lever
på  marginalen  eller  där under, har fått det sämre
med  den  nya  socialtjänstlagen.  Bland  annat  har
missbruksvården   blivit  nedprioriterad.  Utskottet
anser  det viktigt att  de  medborgare  som  behöver
samhällets  stöd  ges rätt att överklaga kommunernas
beslut  om  bistånd.   Rätten   att   överklaga  ett
offentligt fattat beslut är en central  fråga  i  en
demokrati.    Dessutom    är    det    viktigt   för
rättssäkerheten  att det finns en annan instans  som
kan granska ett besluts riktighet.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motion So251 (mp)  yrkande  1  och So375 (kd) som
sin mening ge regeringen till känna.
dels  att  utskottets hemställan under  14  bort  ha
följande lydelse:
14. beträffande överklagningsrätt
att riksdagen med anledning av motionerna
1999/2000:So251 yrkande 1 och
1999/2000:So375 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

17. Prostitution och pornografi m.m.
(mom. 16)

Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) anser

dels att den  del av utskottets betänkande som på s.
21 börjar med "Utskottet  anser" och på s. 22 slutar
med "delvis tillgodosedda" bort ha följande lydelse:
Utskottet   anser   att   det   är    viktigt   att
Socialstyrelsen, när den utvecklar arbetsmetoder mot
dold  prostitution, inte bara behandlar prostitution
som går  att  härleda  till  barer och restauranger.
Även prostitution som går att  härleda till studior,
massagekliniker,   eskortverksamhet,    porrklubbar,
annonser  i  tid-ningar,  TV eller via Internet  bör
behandlas. Speciellt oroväckande  är  det faktum att
minderåriga säljer sexuella tjänster på Internet.
Utskottet  anser det angeläget att Socialstyrelsen,
förutom en generell  kartläggning av prostitutionens
spridning, även sammanställer  en beskrivning av hur
arbetet mot prostitution bedrivs  runt  om i Sverige
för  närvarande.  Dessutom bör ett material  om  den
befintliga    kunskapen     rörande     prostitution
sammanställas.    Därefter   bör   ett   utbyte   av
existerande kunskap  och  arbetsmetoder  som  gagnar
hela landet komma till stånd.
Utskottet  anser  att  socialarbetare,  poliser och
sjukvårdspersonal,   som  i  allmänhet  torde  sakna
djupgående kunskaper om  det  sexualiserade  våldet,
bör   få   fortbildning   som   särskilt   tar   upp
prostitutionsfrågan.
Utskottet anser att män och kvinnor som vill ta sig
ur  prostitution  måste  möta förståelse, engagemang
och  tålamod  inom den offentliga  likaväl  som  den
privata sfären  om  deras  kamp  skall få ett lyckat
resultat. Upplysande arbete riktat  till allmänheten
och  i  synnerhet  gentemot  de  unga är väsentligt.
Skolan har här ett ansvar för att i sin undervisning
beröra frågan.
Det  sexualiserade  våldet som utövas  mot  kvinnor
återspeglar   och  upprätthåller   den   patriarkala
maktstrukturen.  Det  visar enligt utskottet att det
fortfarande  finns  ojämlika  maktrelationer  mellan
könen. Begreppet sexualiserat våld synliggör att det
handlar om ett könsrelaterat  våld och skall ses som
ett uttryck för den beskrivna samhällsstrukturen, en
samhällsstruktur som är möjlig att förändra.
Sverige har i ett internationellt  perspektiv  nått
långt  på  vägen  mot jämställdhet mellan könen, men
fortfarande har vi  långt  kvar  till  ett  samhälle
fritt  från  kvinnoförtryck. Den ovan givna analysen
rörande   prostitution    som   samhällsfenomen   är
nödvändig  för  att  förstå mekanismerna  bakom  det
sexualiserade våldet.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motion So424 (v) som  sin  mening  ge  regeringen
till  känna. Motionerna So352 (s), So476 (mp),  A819
(mp) yrkande 26 och Ju722 (mp) yrkande 6 avstyrks.
dels att  utskottets  hemställan  under  16  bort ha
följande lydelse:
16.  beträffande  prostitution  och pornografi
m.m.
att riksdagen med anledning av motion
1999/2000:So424 och med avslag på
motionerna 1999/2000:So352,
1999/2000:So476, 1999/2000: A819 yrkande 26
och 1999/2000:Ju722 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

18. Prostitution och pornografi m.m.
(mom. 16)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande  som på s.
21 börjar med "Utskottet anser" och på s. 22  slutar
med "delvis tillgodosedda" bort ha följande lydelse:
Pornografin  förmedlar  en  snedvriden bild av både
mäns och kvinnors
sexualitet. Utbudet av pornografi  i  samhället  bör
därför  minska  genom  att  exponering av pornografi
förbjuds  på  samma sätt som reklam  för  tobak  och
alkohol. Porrfilmer  på kabel-TV och på Internet har
vidare lett till att unga  flickor utsätts för ökade
krav  på  att  delta i avancerade  sexlekar.  Enligt
utskottets   mening   behöver   en   utredning   och
kartläggning göras  över unga flickors upplevelser i
samband med påtvingad  sex  och eventuella bestående
psykiska  men  därav.  Vidare  bör  en  tvärpolitisk
utredning  tillsättas  för  att utreda  pornografins
eventuella skador och konsekvenser,  inte  minst när
det gäller ungdomar.
Utskottet    anser   att   det   är   viktigt   att
Socialstyrelsen, när den utvecklar arbetsmetoder mot
dold prostitution,  inte bara behandlar prostitution
som  går att härleda till  barer  och  restauranger.
Även prostitution  som går att härleda till studior,
massagekliniker,   eskortverksamhet,    porrklubbar,
annonser  i  tid-ningar,  TV eller via Internet  bör
behandlas. Speciellt oroväckande  är  det faktum att
minderåriga säljer sexuella tjänster på Internet.
Utskottet  anser det angeläget att Socialstyrelsen,
förutom en generell  kartläggning av prostitutionens
spridning, även sammanställer  en beskrivning av hur
arbetet mot prostitution bedrivs  runt  om i Sverige
för  närvarande.  Dessutom bör ett material  om  den
befintliga    kunskapen     rörande     prostitution
sammanställas.    Därefter   bör   ett   utbyte   av
existerande kunskap  och  arbetsmetoder  som  gagnar
hela landet komma till stånd.
Utskottet  anser  att  socialarbetare,  poliser och
sjukvårdspersonal,   som  i  allmänhet  torde  sakna
djupgående kunskaper om  det  sexualiserade  våldet,
bör   få   fortbildning   som   särskilt   tar   upp
prostitutionsfrågan.
Utskottet anser att män och kvinnor som vill ta sig
ur  prostitution  måste  möta förståelse, engagemang
och  tålamod  inom den offentliga  likaväl  som  den
privata sfären  om  deras  kamp  skall få ett lyckat
resultat. Upplysande arbete riktat  till allmänheten
och  i  synnerhet  gentemot  de  unga är väsentligt.
Skolan har här ett ansvar för att i sin undervisning
beröra frågan.
Det  sexualiserade  våldet som utövas  mot  kvinnor
återspeglar   och  upprätthåller   den   patriarkala
maktstrukturen.  Det  visar enligt utskottet att det
fortfarande  finns  ojämlika  maktrelationer  mellan
könen. Begreppet sexualiserat våld synliggör att det
handlar om ett könsrelaterat  våld och skall ses som
ett uttryck för den beskrivna samhällsstrukturen, en
samhällsstruktur som är möjlig att förändra.
Sverige har i ett internationellt  perspektiv  nått
långt  på  vägen  mot jämställdhet mellan könen, men
fortfarande har vi  långt  kvar  till  ett  samhälle
fritt  från  kvinnoförtryck. Den ovan givna analysen
rörande   prostitution    som   samhällsfenomen   är
nödvändig  för  att  förstå mekanismerna  bakom  det
sexualiserade våldet.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av  motionerna  So424  (v),  So476  (m),  A819  (mp)
yrkande 26 och Ju722 (mp)  yrkande  6 som sin mening
ge regeringen till känna. Motion So352 (s) avstyrks.
dels  att  utskottets hemställan under  16  bort  ha
följande lydelse:
16. beträffande  prostitution  och  pornografi
m.m.
att  riksdagen  med  anledning av motionerna  1999/2000:So424,
1999/2000:So476, 1999/2000:A819  yrkande  26 och
1999/2000:Ju722  yrkande  6  och  med  avslag på
motion   1999/2000:So352   som  sin  mening  ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

19. Vård av missbrukare (mom. 17)

Ingrid  Burman  (v),  Chatrine  Pålsson  (kd),  Rolf
Olsson (v), Thomas Julin (mp) och  Rosita  Runegrund
(kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som  på s.
24  börjar  med  "De frågor" och på s. 25 slutar med
"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att  det  behövs en förstärkning på
alla  områden  av  det  förebyggande   arbetet   mot
drogmissbruk.   Skolans   ANT-undervisning   behöver
utvecklas    och    förstärkas.    Likaså    behöver
socialtjänstens    förebyggande    och    uppsökande
verksamhet  förstärkas över hela landet, inte  minst
bland ungdomar.
Enligt utskottets  mening behövs det mer kunskap om
skillnaderna i mäns och  kvinnors missbruk och deras
sociala  situation.  Eftersom  missbruksmönstret  är
olika mellan könen måste  det  finnas olika insatser
och  olika  vårdformer  för  kvinnor   och  män  med
missbruksproblem.   Det   finns   signaler  om   att
missbruket av narkotika kan ha ökat  bland ungdomar.
Detta bör enligt utskottet föranleda regeringen  att
ta initiativ till ett uthålligt och förstärkt arbete
i landets kommuner mot narkotikamissbruket.
Frivillighet  och  missbrukarnas aktiva medverkan i
och   inflytande   över   vårdens    utformning   är
förutsättningar   för  goda  resultat.  Många   goda
öppenvårdsverksamheter för missbrukare finns runt om
i landet. För människor  med  grava missbruksproblem
räcker  det emellertid inte med  öppna  stödinsatser
utan långvariga  och  intensiva  behandlingsinsatser
behövs  ibland i slutna former. Utskottet  anser  nu
att det krävs  förnyade ansträngningar att bygga upp
en mer varierad  och verkningsfull missbruksvård som
motsvarar   behoven.    Regeringen   bör   kartlägga
missbruket  och  utreda vårdbehovet  för  att  sedan
återkomma till riksdagen med förslag.
En grupp missbrukare som särskilt måste bli föremål
för stärkta insatser  framöver är de psykiskt störda
missbrukarna. Enligt utskottet  är  det  av cent-ral
betydelse att regeringen i det fortsatta arbetet med
att följa upp psykiatrireformen särskilt beaktar och
initierar  åtgärder  som förbättrar situationen  för
denna grupp.
Utskottet vill vidare  betona  behovet  av ett ökat
individuellt     inflytande     över     vård    och
behandlingsform.  I  dag hänvisas alltfler människor
med missbruksproblem till  s.k.  öppenvård trots att
de  aktivt  söker och efterfrågar en  plats  på  ett
behandlingshem.
När det gäller  att upphöra med ett missbruk är det
viktigt att missbrukaren  själv  kommit till insikt.
Den enskildes val av behandlingsform  måste dessutom
respekteras  i  större  utsträckning. Detta  innebär
enligt utskottet att det  krävs en mer varierad vård
för missbrukare med fler platser i behandlingshem.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motionerna So361 (v) och  So489 (v) yrkande 8 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan  under  17 bort
ha följande lydelse:

17. beträffande vård av missbrukare
att riksdagen med anledning av motionerna
1999/2000:So361 och 1999/2000:So489 yrkande
8 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

20. Ändring av lagen om vård av missbrukare i vissa
fall (mom. 19)

Chatrine  Pålsson (kd), Thomas Julin (mp) och Rosita
Runegrund (kd) anser

dels att den  del  av utskottet betänkande som på s.
25 börjar med "När det" och slutar med "Motion So213
(mp) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall, 4
§  LVM, skall tvångsvård  beslutas,  om  någon  till
följd   av   ett  fortgående  missbruk  av  alkohol,
narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av
vård  för  att  komma   ifrån   sitt   missbruk  och
vårdbehovet     inte    kan    tillgodoses    enligt
socialtjänstlagen  eller på något annat sätt och han
till  följd av sitt missbruk  utsätter  sin  fysiska
eller psykiska  hälsa  för  allvarlig fara, löper en
uppenbar  risk  att  förstöra sitt  liv,  eller  kan
befaras komma att allvarligt  skada  sig själv eller
någon närstående.
I  samtal  med socialarbetare och polis  under  den
senaste tiden  har  det  framkommit  att  LVM  i dag
används  mycket  sparsamt,  att  kommunerna föredrar
frivillig  öppenvård och att länsrätterna  i  dag  i
större utsträckning  än  tidigare avslår ansökningar
om  LVM. Det har enligt uppgift  förekommit  att  en
ansökan   om   LVM,  som  begärs  för  en  höggravid
missbrukande  kvinna   för   att   skydda   fostret,
avslagits  med  motiveringen  att  den  missbrukande
kvinnans liv inte är i fara och att lagen  inte  tar
hänsyn till fostret.
Utskottet  anser  att det är en allvarlig brist att
lagstiftningen inte  skyddar  fostret.  Denna  brist
medför   förmodligen  att  det  föds  barn  som  får
bestående  men  av  moderns  missbruk och samhällets
passivitet.  Lagen  måste ändras  så  att  även  det
väntade barnet får ett  skydd. Utskottet anser också
att  en  mindre  förändring  som  bör  genomföras  i
lagstiftningen  är  att  ta  bort  beskrivningen  av
missbrukaren som  en  man.  Regeringen  bör  snarast
återkomma med ett lagförslag.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av  motion  So213  (mp) som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets  hemställan  under  19  bort  ha
följande lydelse:
19.  beträffande  ändring  av lagen om vård av
missbrukare i vissa fall
att riksdagen med anledning av motion
1999/2000:So213 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

21. Sociala förtroendenämnder (mom. 20)

Chatrine Pålsson (kd), Thomas Julin  (mp) och Rosita
Runegrund (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande  som på s.
28  börjar  med  "Utskottet  anser"  och  slutar med
"yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Inom     vården     har     det    länge    funnits
förtroendenämnder, numera patientnämnder.  Utskottet
anser  att det behövs liknande nämnder även när  det
gäller socialtjänstfrågor.  För  många  är mötet med
socialtjänsten svårt och problem i kontakten  mellan
den  enskilde  och  tjänstemannen kan uppstå. Enligt
utskottets mening behövs  en nämnd som kan förbättra
kontakten  mellan  klienten  och   personalen   inom
socialtjänsten. En social förtroendenämnd skulle med
all  säkerhet  också fungera som en säkerhetsventil.
Utskottet anser  att  regeringen  bör återkomma till
riksdagen  med  ett  förslag om att inrätta  sociala
förtroendenämnder.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motion So251 (mp) yrkande  2  som  sin  mening ge
regeringen till känna.
dels  att  utskottets  hemställan  under 20 bort  ha
följande lydelse:
20. beträffande sociala förtroendenämnder
att riksdagen med anledning av motion  1999/2000:So251 yrkande
2  som sin mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört.

22. Kompetens och kvalitet (mom. 21)

Chatrine  Pålsson  (kd),  Kenneth  Johansson (c) och
Rosita Runegrund (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande  som på s.
28  börjar  med "Utskottet vill" och som slutar  med
"yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet  vill  ånyo  understryka  vikten  av  hög
kvalitet  i  socialtjänstens  insatser  och  av  att
personalen har lämplig utbildning och erfarenhet. En
bestämmelse   som   skall   garantera   kvalitet   i
socialtjänstens   verksamhet   och   insatser   samt
framhålla  vikten  av  hög  kompetens  hos  de olika
personalgrupperna infördes i socialtjänstlagen den 1
januari   1998.   Utfallet   av   bestämmelsen   har
utvärderats  av  Socialstyrelsen  i rapporten 1999:3
Ändringar    i    socialtjänstlagen.    Frågan    om
kvalitetssäkring   av   vård  och  omsorg  har  även
behandlats i Socialtjänstutredningens slutbetänkande
inom  ramen  för  frågan  om   hur   tillsynen  över
socialtjänsten kan effektiviseras.
Utskottet  anser  dock att det finns anledning  att
kvalitetssäkra     de    vårdnadsutredningar     som
socialtjänsten ansvarar  för  vid  skilsmässa  eller
separation.  En  vårdnadsutredning  är  i många fall
avgörande för vem som skall få vårdnaden  om  barnen
vid  en  tvist.  En  vårdnadsutredning som bygger på
felaktigheter  eller  som   på  annat  sätt  ger  en
missvisande bild ligger trots  detta  till grund för
den kommande processen. En väg kan vara  att  införa
en   s.k.   second   opinion,  dvs.  möjlighet  till
ytterligare  en social  prövning  om  endera  parten
anser sig missbedömd.  Utskottet anser att frågan om
en  kvalitetssäkring  av  vårdnadsutredning  med  en
second opinion bör utredas.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motion So450 (c) yrkande  3  ge  regeringen  till
känna. Motionerna So273 (v), So406 (s) och So444 (s)
avstyrks.
dels  att  utskottets hemställan under 21 bort
ha följande lydelse:

21. beträffande kompetens och kvalitet
att riksdagen  med anledning av motion 1999/2000:So450 yrkande
3  och med avslag på motionerna 1999/2000:So273,
19999/2000:So406  och  19999/2000:So444  som sin
mening  ger  regeringen till känna vad utskottet
anfört.

23. Kompetens och kvalitet (mom. 21)

Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) anser

dels att den del av  utskottets betänkande som på s.
28 börjar med "Utskottet  vill"  och  som slutar med
"yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet  vill  ånyo  understryka  vikten  av  hög
kvalitet  i  socialtjänstens  insatser  och  av  att
personalen har lämplig utbildning och erfarenhet. En
bestämmelse   som   skall   garantera   kvalitet   i
socialtjänstens   verksamhet   och   insatser   samt
framhålla  vikten  av  hög  kompetens  hos  de olika
personalgrupperna infördes i socialtjänstlagen den 1
januari   1998.   Utfallet   av   bestämmelsen   har
utvärderats  av  Socialstyrelsen  i rapporten 1999:3
Ändringar    i    socialtjänstlagen.    Frågan    om
kvalitetssäkring   av   vård  och  omsorg  har  även
behandlats i Socialtjänstutredningens slutbetänkande
inom  ramen  för  frågan  om   hur   tillsynen  över
socialtjänsten kan effektiviseras.
För  att  på  ett  så heltäckande sätt som  möjligt
motverka  kvinnors  missbruk  krävs  att  ett  stort
arbete  läggs  ner  på  förebyggande  insatser.  Det
gäller  såväl  unga  kvinnor   som   vuxna.  Skolor,
fritidsgårdar  och  idrottsföreningar måste  få  mer
kunskap i att slå larm och agera på tidiga signaler.
Även  vuxna  kvinnors  missbruk   bör  uppmärksammas
tidigare.  Detta  kan  ske  genom att arbetsplatser,
företagshälsovård, sjukvård,  mödravård,  barnavård,
socialvård, försäkringskassa, arbetsförmedling m.fl.
får kunskap om hur man upptäcker tidigt missbruk.  I
de   utbildningar   som   berör   socialtjänst-  och
sjukvårdsområdena  bör undervisning  i  om  hur  man
tidigt upptäcker missbruk ingå som ett obligatoriskt
ämne.
Utskottet   ser   också    ett   stort   behov   av
forskningsinsatser  när  det  gäller   flickors  och
kvinnors  alkoholvanor. Det behövs också  ett  stort
mått av informationsinsatser  till  dem  som arbetar
med    ungdomar    samt   till   socialtjänst-   och
sjukvårdspersonal.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motion So273 (v)  som  sin  mening  ge regeringen
till  känna.  Motionerna  So406 (s), So444  (s)  och
So450 (c) yrkande 3 avstyrks.
dels  att utskottets hemställan  under  21  bort  ha
följande lydelse:
21. beträffande kompetens och kvalitet
att  riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So273 och med
avslag     på     motionerna    1999/2000:So406,
19999/2000:So444 samt  1999/2000:So450 yrkande 3
som  sin mening ger regeringen  till  känna  vad
utskottet anfört.


24. Kompetens och kvalitet (mom. 21)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den  del av utskottets betänkande som på s.
28 börjar med "Utskottet  vill"  och  som slutar med
"yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet  vill  ånyo  understryka  vikten  av  hög
kvalitet  i  socialtjänstens  insatser  och  av  att
personalen har lämplig utbildning och erfarenhet. En
bestämmelse   som   skall   garantera   kvalitet   i
socialtjänstens   verksamhet   och   insatser   samt
framhålla  vikten  av  hög  kompetens  hos  de olika
personalgrupperna infördes i socialtjänstlagen den 1
januari 1998.
Enligt utskottet är det vad beträffar kunskapen  om
alkoholmissbruk  i allmänhet och kvinnors missbruk i
synnerhet väsentligt  att  det i de utbildningar som
berör  socialtjänst- och sjukvårdsområdena  som  ett
obligatoriskt  ämne  ingår  undervisning  i  hur man
tidigt  upptäcker  missbruk. Utskottet delar således
bedömningen i motion So273 (v).
Vidare delar utskottet  bedömningen  i motion So450
yrkande     3.    För    att    kvalitetssäkra    de
vårdnadsutredningar  som socialtjänsten ansvarar för
bör  således  enligt  utskottets  mening  frågan  om
möjligheten  att  införa   en  s.k.  second  opinion
utredas.
Utskottet delar även inställningen  i  motion So444
(s)  om att ett legitimationsförfarande bör  införas
för socionomer.  Klientsäkerheten  är det viktigaste
argumentet  för  införande av statlig  legitimation.
Ett annat argument  är  att psykosocialt arbete, som
många  gånger handlar om människors  hela  existens,
behöver  få  en  stärkt ställning. Yrkesstolthet och
därmed  ökad  arbetsglädje   gynnar   den   enskilda
socialarbetaren  och  därmed  också klienterna.  Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen  med  anledning av
motionerna  So273  (v),  So444  (s)  och  So450  (c)
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till  känna.
Motion So406 (s) avstyrks.
dels  att  utskottets  hemställan  under  21 bort ha
följande lydelse:
21. beträffande kompetens och kvalitet
att   riksdagen   med   anledning   av   motionerna
1999/2000:So273,          1999/2000:So444        och
1999/2000:So450 yrkande 3 samt  med avslag på motion
1999/2000:So406 som sin mening ger  regeringen  till
känna vad utskottet anfört.


Tillbaka till dokumentetTill toppen