Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Spel och lotterier

Betänkande 2001/02:KRU3

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
24 oktober 2001

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

DOC
Spel och lotterier(doc, 130 KB)
PDF
Bilaga: bet_200102_kru_3(pdf, 348 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2001/02:3 Spel och lotterier

Beslut

Motioner om spel och lotterier (KrU3)

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiderna 1999/2000 och 2000/01 om spel och lotterier.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 22

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2001-05-31
Justering: 2001-09-27
Trycklov: 2001-10-16
Reservationer: 10
Betänkande 2001/02:KRU3

Alla beredningar i utskottet

2001-05-03, 2001-05-31

Motioner om spel och lotterier (KrU3)

Kulturutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiderna 1999/2000 och 2000/01 om spel och lotterier.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2001-10-24
Stillbild från Debatt om förslag 2001/02:KRU3, Spel och lotterier

Debatt om förslag 2001/02:KRU3

Webb-tv: Spel och lotterier

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Jan Backman (M)
Anf. 64 Jan Backman (M)
Herr talman! I betänkande KrU3 behandlas mo- tioner från allmänna motionstiderna 1999 och 2001 inom området spel och lotterier. De moderata insla- gen är dels ett antal enskilda motioner som jag inte kommer att beröra närmare - motionären Sten An- dersson finns med på talarlistan och återkommer själv i dagens debatt - dels motioner från ett antal mode- rater som tillsammans har formulerat våra idrottspo- litiska ställningstaganden. Ur dem har vi hämtat un- derlaget till den moderata reservationen nr 5 under punkten 12 - som jag yrkar bifall till. Vi står också bakom reservation 6, som i första hand bygger på en folkpartimotion men som också delvis tillgodoser en annan hemställanspunkt i den moderata motionen. Jag utgår från att Lennart Kollmats senare kommer att fördjupa argumenten kring den reservationen. Herr talman! I går fick riksdagen en proposition om vissa ändringar i lotterilagen, och ännu en lotteri- proposition är aviserad till senare under riksmötet. Ämnet lär alltså åter dyka upp på kammarens bord, och då kommer förhoppningsvis frågan om hur spe- löverskotten ska användas upp till en allsidig diskus- sion. Det är på tiden eftersom det var våren 1996 som riksdagen beslutade om att ett system för vinstdelning mellan staten och föreningslivet skulle ersätta den öronmärkning som vi har i dag. Det är därför i första hand i förbindelse med handikappidrotten som vi moderater i kulturutskottet nu har haft anledning att ta ställning till spel- och lotterifrågorna. Spel och lotterier är en av idrottens viktigaste in- täktskällor. Ett problem är att idrottens andel av den totala spelmarknaden hela tiden minskar. När folkrö- relserna hade totalt ca 30 % av spelmarknaden 1971 var man förra året ned i närmare 19 %. Det är det statliga bolaget Svenska Spel som har lagt beslag på ett ökat antal marknadsandelar. Visserligen har äga- ren bestämt att bolaget ska skänka en del av sitt över- skott från de s.k. värdeautomaterna till idrotts- och ungdomsverksamhet. Det handlar om de maximalt 7 000 Jack Vegas-automater som Svenska Spel får placera ut på restauranger och hotell. Verksamheten har inte haft en alltför snabb utveckling, men förra året blev det 250 miljoner kronor att överlämna, till Ungdomsstyrelsen 50 miljoner och till Riksidrotts- förbundet 200 miljoner, som i sin tur fördelar pengar- na till barn- och ungdomsverksamhet. Dessutom bestämde ägarna på bolagsstämman att bolaget ska ge 60 miljoner kronor till Riksidrottsförbundet, RF. Det är alltså pengar som RF får utöver det vanliga ansla- get över statsbudgeten. "Utöver" är kanske fel att säga; en del av dem ersätter en tidigare sänkning av statsbudgetens anslag. Herr talman! Svenska Handikappidrottsförbundet, SHIF, blir genom RF delaktigt av det statliga stödet till idrotten. Vi anser att de ekonomiska förutsättning- arna för handikappidrotten ska förbättras genom att inte bara en del av statsanslaget, eller de 60 generella RF-miljonerna, utan också delar av det ökande över- skottet från värdeautomaterna ska tillfalla handi- kappidrotten. Det är utomordentligt värdefullt om handikappade barn och ungdomar tidigt kan få kon- takt med idrotten i för dem lämpliga former. Bekym- mer för ekonomin får inte utgöra ett hinder i dessa strävanden. En viktig verksamhet är SHIF:s satsning på Pro- jekt idrottsskolor, som drivs som ett treårigt projekt med stöd från Allmänna arvsfonden genom ett beslut 1999. Det vore naturligt att fortsättningen på detta projekt möjliggörs genom att SHIF får en stor del av Jack Vegas-pengarna och på sikt genom att över- skottet från en större del av lotteri- och spelmarkna- den tillfaller folkrörelserna och därmed också handi- kappidrotten. Jag yrkar, som sagt var, bifall till reservation nr 5.
Charlotta L Bjälkebring (V)
Anf. 65 Charlotta L Bjälkebring (V)
Herr talman! Spelverksamhet är en verksamhet som inte behöver samhällets stöd - tvärtom ger spel inkomster till samhället. I dag går en stor del av dessa inkomster till ungdoms- och idrottsverksamhet via det statliga bolaget Svenska Spel AB. Andra inkomster går direkt till liknande verksamheter från föreningar- nas egna lotterier och spel. Spel kallas också den frivilliga beskattningen. Spelverksamheten för tyvärr också med sig pro- blem i form av spelmissbruk och kriminalitet. Därför har staten reglerat den och lagt beslag på en stor del av spelmarknaden. Vänsterpartiet tycker att det är bra. Men vi tycker också att det är omoraliskt att göra så gott som obe- gränsad reklam för spel, när vi vet vilka följder spel- andet får för de spelande och för dem som blir miss- brukare av spel och också de konsekvenser som drab- bar de spelberoendes familjer och närstående. Spelbolagen lägger i dag 1,5 miljoner kronor om dagen på reklam. Ett par hundratusen människor i landet har enligt forskarna allvarliga problem med spelandet. Det finns också undersökningar som visar att det är de människor som har de sämsta inkomster- na som lägger mest pengar på spel i förhållande till vad de tjänar. Som spelverksamheten ser ut i dag innebär den faktiskt att pengarna omfördelas från de fattiga till de rika. Vänsterpartiet vill begränsa spelreklamen, precis som reklam för alkohol är förbjuden i Sverige. Vi vill också att föreningslivet ska få en större andel av spelmarknaden. Vi tror att det därmed kan skapas en bättre balans på spelmarknaden. Vi har i reservation 2 begärt en begränsning av reklam kring spelande. Om spelmarknaden delas upp och omfördelas en- ligt Vänsterpartiets förslag innebär det dels att nya arbetstillfällen tillkommer, dels att vissa delar kom- mer att tas över av ideellt arbetande människor. Vi anser inte att föreningslivet ska ta över och driva olika typer av nationella spel på det närmast industri- ella vis som Svenska Spel gör i dag. Vi vill att spel- marknaden ska förändras i riktning mot mer social kontroll och mer lokal förankring. Därför är det inte självklart att idrottsrörelsen exempelvis rakt av kan ta över försäljningen av trisslotter så som den i dag sker via Svenska Spels återförsäljare. Syftet med att idrott och föreningsliv ska få en ökad andel av spelmarkna- den är att de ska bli ekonomiskt mer oberoende och att den sociala delen och den sociala kontrollen av spel bättre ska kunna tas till vara. När det gäller Vänsterpartiets reservation nr 1, som vi för övrigt har med några andra partier, lyfter vi åtgärder för att möta de negativa konsekvenserna av ökat spelande. Den bästa modellen för att göra det är att de snabba spelen och de snabba höga vinsterna och förlusterna minskar i antal. Detta leder givetvis till att statens intäkter på spel kommer att minska, men i gengäld leder det också till att den problematik som dessa spel för med sig kommer att minska. Det innebär att kommuner och landsting kommer att få lägre kostnader för vård och behandling av spelmiss- brukare. Det är ju så i dag att staten kammar hem vinsterna, och kommuner och landsting får ta hand om problemen och kostnaderna. År 2000 avsatte staten 4 + 2 miljoner kronor till forskning och åtgärder mot spelberoende. År 2001 avsatte man 4 miljoner kronor. Det är 4 miljoner av de 5 miljarder som staten fått i intäkter på spel. Vänsterpartiet tycker att det är för lite. Staten borde ta ett ökat ansvar, ha en tydlig policy vad gäller spel och inte lägga över ansvaret på spelmarknadens aktörer. Deras syfte är i första hand att tjäna pengar på spel. Vänsterpartiet anser att en procentsats av omsättning- en av spel ska avsättas till detta ändamål. Enligt Svenska Spel är harmlösa spel penninglot- ter, Lotto och stryktips i en stigande skala mot lotter som Triss och Keno. Sedan kommer greyhoundodd- set. Efter det kommer Miss och Jack Vegas, och sist på en stigande skala återfinns kasino. Jag tycker att ni ska tänka på det innan ni etable- rar fler kasinon i Sverige. Enligt Vänsterpartiets me- ning finns det inget behov av att öppna fler kasinon. Det har också visat sig efter tre månader i Sundsvall att omsättningen är långt lägre än väntat. De som går på kasinot äter och mår gott, men de förflyttar sig inte till vare sig spelbord eller automatspel. Jag tycker att det är bra - fortsätt med det! Vi anser att regeringen i stället för att öppna fler kasinon ska samla sina krafter för att möta de negati- va konsekvenser som spelandet ger. Därför yrkar jag bifall till reservation nr 1.
Dan Kihlström (Kd)
Anf. 66 Dan Kihlström (Kd)
Herr talman! I går kunde man på första sidan i Svenska Dagbladet läsa att spelmissbruk blir allt vanligare. När spelmarknaden växer innebär det att risken för att fastna i spelberoende också ökar. De spelberoendes förbund menar att det finns upp till 50 000 personer i Sverige som är i akut behov av vård och att det finns upp till 150 000 spelmissbrukare i vårt land. Det behövs åtgärder för att möta de negativa kon- sekvenserna av ökat spelande. Det handlar den reser- vation om som vi har anslutit oss till i betänkandet. Jag yrkar bifall till reservation 1 under punkt 1. Herr talman! Det spelas för ungefär 30 miljarder kronor per år i Sverige. Det motsvarar en årlig insats per svensk på mellan 3 000 och 4 000 kr. Min egen reflexion är att det är mycket. Även i ett internatio- nellt perspektiv är svenskarnas spelande betydande. En tredjedel av de svenska spelarna spelar en gång i veckan. 20 % satsar en gång i månaden. Enligt upp- gift satsar män mest på skicklighetsspel medan kvin- nor väljer turspel. Precis som har sagts här tidigare satsar låginkomsttagarna ca 3 % av sina inkomster på spel medan höginkomsttagarna satsar ca 1,5 %. Nu tänker jag inte försöka sätta stopp för det om- fattande spelandet, men vi måste våga diskutera och tänka till när det gäller baksidan av spelandet. Inom parentes kan jag säga att jag själv har bekanta som är spelberoende och jag vet därför vilket elände de här människorna har. Staten tjänar ett antal miljarder varje år på spelandet, och staten har ett ansvar. Några få miljoner avsätts varje år till åtgärder mot spelbero- endet, men det förslår inte långt. Så sent som i denna vecka lär regeringen ha gett Folkhälsoinstitutet i uppdrag att utarbeta en hand- lingsplan mot spelberoende. Det var inte en dag för tidigt! Någon kanske tycker att vår reservation där- med skulle vara tillgodosedd, men eftersom jag bara har sett ett pressmeddelande om handlingsplanen så väljer jag ändå att yrka bifall till reservationen. Det är också rimligt att mer statliga pengar avsätts för åtgär- der mot spelberoende. Det handlar bl.a. om uppsö- kande verksamhet, jourtelefoner och en massiv in- formationskampanj men inte minst också behand- lingsverksamhet. En behandling av en spelberoende kan kosta flera hundra tusen kronor. I reservationen tar vi upp farorna med de s.k. snabba spelen. Det är just i dessa spel som risken är större att hamna i spelberoende - snabb insats och snabb eventuell vinst. I tidningen Spelvärlden, som utges av Svenska Spel, tar man själv upp problemet med de snabba spelen och skriver: "All forskning kring spelande visar att just perio- den mellan insats och eventuell vinst är något som är avgörande för ett spels känslighet ur spelberoende- synpunkt - ju kortare tid desto känsligare spel." Herr talman! Jag är mest orolig för barn och ung- domar som är spelberoende. Ungdomar som spelar är mer utsatta än vuxna spelare. Det finns exempel på ungdomar som inte har vågat gå till skolan på grund av att långivarna hotat med våld. Det finns också exempel på ungdomar som vid 20 års ålder har spel- skulder på en halv miljon kronor! Många ungdomar börjar med enklare spel. Om de inte får hjälp så fast- nar de så småningom i alltmer avancerade spelformer där allt större pengar omsätts. Vissa spelberoende är så unga som tolv år. Det finns en klar koppling mel- lan psykisk hälsa - eller snarare ohälsa - och spelan- de. Tillgång till spel kombinerat med t.ex. depression är inkörsporten. Alltför många ungdomar är redan spelberoende och en allt större andel av dessa konsu- merar också alkohol och droger. Hela 7 % av ungdo- marna i åldern 15-17 år bedöms vara spelberoende. Det är alltså av största vikt att detta uppmärksammas och att åtgärder vidtas snarast för att hjälpa dessa ungdomar. Vi kristdemokrater kommer också att följa kasi- noutvecklingen i landet. Vi står fast vid vår stånd- punkt när det gäller de internationella kasinon som ska byggas i Sverige. I somras besökte vi i kulturutskottet Australien och hade tillfälle att träffa experter på området där. Det stärkte mig i övertygelsen om att vi egentligen klarar oss utan kasinon i vårt land. I ett särskilt ytt- rande till betänkandet skriver vi att ett av argumenten är just spelberoendet. Ett annat handlar om de snabba spelen, som jag nämnde tidigare här. I det här fallet gäller det de enarmade banditerna.
Ewa Larsson (Mp)
Anf. 67 Ewa Larsson (Mp)
Herr talman! Jag ska anknyta till det som Krist- demokraterna tog upp, nämligen vår resa till Australi- en. Där blev vi i utskottet direkt varnade av forskare för att spelutvecklingen kan bli väldigt negativ. Vi fick också vissa klargöranden. När vi fick dem så tyckte jag mig se att vissa av utskottets mest ivriga påhejare av införande av kasinon i Sverige bleknade en aning. Vi fick bekräftat att själva spelandet ökar i de stä- der som har kasinon - inte för att folk reser dit utan för att de som bor i städerna själva börjar spela mer. Vi fick också bekräftat att kasinon inte är någon spe- ciell turistmagnet, utan det är de egna invånarna som går dit. Vi fick också höra att spelandet på hästar, som är ganska utbrett även i Australien, minskar när kasinon införs. Detta var någonting nytt för utskottet. Man kan konstatera att Solvalla tydligen hjälper till för att vi ska få denna utveckling också i Sverige. Därifrån skjutsar man nämligen sina spelare upp till kasinot efter det att de har spelat på travet. Travbanor runtom i Sundsvall hjälper tydligen också till med den här utvecklingen genom att skjutsa sina kunder vidare till spelhallen. Mycket märkligt, tycker jag! Vi vet också genom tidigare undersökningar i Kö- penhamn att det är köpenhamnsbon själv som ökar sitt spelande. Vi fick alltså mycket bekräftat, och det var inga roliga bekräftelser som vi fick. Vi fick också höra att uppåt 11 % av Sydneys delstats inkomst kommer just från spelandet. Forskaren kallade själv detta för en form av dubbelbeskattning av främst låginkomsttaga- re. Forskaren belyste också det som vi känner till i Sverige, nämligen de snabba spelens påverkan på människan genom tillvänjning och hur spelberoendet ökar genom det. Med detta vill jag yrka bifall till reservation 1 un- der punkt 4. Det kanske vore en idé också för Sundsvall att be- gära att staden får behålla en del av den statliga in- komsten från spelandet just för att bekosta det ökade sociala lidande som följer i spelandets kölvatten och som hjälp till det ökande antal spelmissbrukare som kommer att tillkomma i staden. Vi vet ju att antalet kommer att öka. I Stockholm har polisen varnat för ökat illegalt spelande vid öppnande av kasinon, dvs. tvärtemot vad Svenska Spel har sagt. Stockholmspolisen menar att det blir nya målgrupper som kommer att söka sig till spel. Vissa kommer att bli spelmissbrukare och förlo- rare, som sedan inte får tillträde till det väl kontrolle- rade statliga kasinot. I stället går det till de illegala kasinona som tar emot dem med öppna armar. Polisen säger också att man vill ha bättre resurser redan nu för att kunna klara av bevakningen av de befintliga illegala spelhallarna. Polisen vill också ha förstärkt lagstiftning på området så att man efter en razzia slipper se de kriminella släppas ut igen, vilket sker i dag. Jag vill också säga några ord om folkrörelsernas ställning på spelmarknaden. Vi har en motion där vi säger att vi tror att öronmärkta pengar från olika spel till folkrörelserna är ett steg på vägen till ett mer konsumentinriktat spel. Vi vill ha en jämnare mark- nadsfördelning mellan de tre aktörerna på spelmark- naderna, dvs. mellan Svenska Spel, folkrörelserna och Trav och Galopp. Det är viktigt att det sker en jämnare marknadsfördelning i nära samarbete mellan de tre olika aktörerna, så att deras speciella olika kompetens utnyttjas fullt ut. Med det yrkar jag bifall till reservation 7 under punkt 14. Sedan vill jag också säga några ord om spel på hund, greyhound, som har blivit tillåtet i Sverige. Där har vi en motion där vi anser att det här tillståndet bör omprövas. Vi vill göra en uppföljning av hur aveln ser ut i dag i och med att man tillåter spel på dessa hundar. Nu har Margareta Winberg sagt att hon tyck- er att det är en lämplig tidpunkt ur djurskyddssyn- punkt att nu utvärdera den här verksamheten innan man beslutar om fortsatt tillstånd. Det tycker vi i Miljöpartiet samt olika andra organisationer är väldigt bra. Därför behöver jag inte yrka bifall till den reser- vationen. Med det tackar jag för mig.
Lars Wegendal (S)
Anf. 68 Lars Wegendal (S)
Herr talman! Som framkommit av tidigare anfö- randen är detta ett motionsbetänkande om spel- och lotterifrågor. De motioner som behandlas är från den allmänna motionstiden 1999/2000 och 2000/2001. Merparten behandlar frågor som vi vet är aviserade i kommande propositioner från regeringen. När vi behandlade frågorna i utskottet visste vi inte riktigt när regeringens proposition om lotterifrå- gor skulle presenteras. Nu vet vi något mer. Vi vet att en proposition lades fram i går. Den innehåller för- slag som riksdagen redan tidigare fattat beslut om, men som regeringen nu ber riksdagen att fatta igen. Det handlar om vissa ändringar i lotterilagen som nu har anmälts i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv. Eftersom en anmälan endast kan avse ett förslag måste riksdagen ånyo anta de beslutade förändringarna i lotterilagen. Den andra propositionen som är aviserad ska komma den 18 mars nästa år. Innehållet i den är svå- rare att förutspå, men den kommer att bygga på det utredningsförslag som Baekkevold och Johansson har lagt fram. Med hänsyn till motionärerna och deras yrkanden valde utskottet ändå att redan nu behandla de här motionerna. Det kan innebära att vi får dem i repris under våren, men det får vi i så fall leva med. Herr talman! Mot bakgrund av detta kommer jag inte nu att diskutera frågorna i ett vidare samman- hang. Jag kommer att nöja mig med att kommentera några av de motioner som vi har behandlat i utskottet. I två motioner från Vänsterpartiet efterlyser man dels förslag för att möta de negativa konsekvenserna av ökat spelande, dels en utredning som ser över hur reklamen kring spelandet kan begränsas. Vår principiella inställning är att det är oerhört viktigt att staten tar de problem som vissa människor har med sitt spelande på största allvar. Här kan olika åtgärder bli aktuella. Regeringen har redan vidtagit några för att få ett beslutsunderlag. Som vi nämner i betänkandet har Lotteriinspektionen redan genomfört en kartläggning av marknadsföringen av spel och lotterier i landet. Denna kartläggning bereds för när- varande i Regeringskansliet. Utöver detta har regeringen givit Statens folkhäl- soinstitut i uppdrag att utarbeta ett handlingsprogram mot spelberoende. I denna plan ska det bl.a. ingå förslag till preventiva åtgärder på nationell och lokal nivå, förslag till hur vården av spelberoende ska or- ganiseras, förslag till hur folkrörelserna och frivilli- gorganisationerna kan stödjas, förslag till hur mark- nadsföringen av spel kan begränsas, förslag till åtgär- der för att begränsa skadeverkningarna av spel på värdeautomater, förslag till åtgärder för att möta en framtida Internetspelmarknad i Sverige och förslag till hur spelbranschens aktörer kan samverka med myndigheter i syfte att minska oönskade effekter till följd av spel. Dessutom ska man kartlägga och beskriva det kunskapsunderlag som finns när det gäller frågor om överdrivet spelande och behovet och effekten av vård, behandling och ny forskning. Man ska analysera olika faktorer som kan bidra till överdrivet spelande och utvecklande av spelberoende samt lämna förslag till samhällsinsatser som kan minska riskerna för att utveckla spelberoende. I det senare fallet ska man särskilt analysera vilken betydelse spelbolagens marknadsföring av spel kan ha för risken att spelbe- roende utvecklas. Herr talman! I ett par moderata motioner fram- håller motionärerna att en del av det överskott från värdeautomaterna som i dag går till Riksidrottsför- bundet, och som de fördelar vidare till svensk idrott, bör gå till handikappidrotten. Vi har naturligtvis inget emot att handikappidrotten får ett förstärkt stöd, men samtidigt tycker jag att det är viktigt att den princip som vi fastslog i idrottspropositionen, att det är id- rotten själv som ska fördela de pengar som tillfaller idrotten, får gälla. Jag måste säga att jag i detta fall blir något förvånad över Moderaternas hållning. Ofta står man upp och starkt hävdar idrottens självständig- het. Man vill ge intryck av att man står för en friare linje än vad vi socialdemokrater gör. Men i det här fallet går man helt på tvärs mot vad man hävdar i andra fall. Här ska man t.o.m. gå in och styra i för- delningen av pengar till de olika specialidrottsförbun- den. Enligt min uppfattning är det en mycket märklig hållning som måste innehålla ett tankefel från Mode- raternas sida. Herr talman! Den fråga som under senare år upp- tagit mest tid för diskussion inom området spel och lotterier är fördelningen av spelmarknaden. Hur stor andel ska folkrörelserna ha av den totala spelmarkna- den? Det är också den fråga som omfattar flest mo- tioner i detta betänkande. Jag har förstått att de flesta partier är måna om att hävda folkrörelsernas andel av spelmarknaden, och det gläder mig. Det kommer naturligtvis att vara en av de frågor som regeringen har att lösa inför att man ska lägga fram propositio- nen till våren. Vi tror att det är viktigt att man väljer en modell som är hållbar över en längre tidsperiod och som inte behöver ändras när balanserna mellan olika spel förändras. I de utredningar som ligger till grund för regeringens proposition finns förslag på hur man kan gå till väga. Remissvaren är relativt positiva till den väg som utredaren föreslår. Samtidigt vet jag att Folkspel har bytt fot och förordar en annan lösning än den man gav uttryck för i remissomgången. Det flyter ständigt nytt vatten under broarna inom detta sakområde. Vi får kanske avvakta regeringens ställningstagande inför vårens propositionen innan vi slutgiltigt bestämmer oss för vilken modell som ska användas. Vad vi däremot kan upprepa är att det är rimligt att folkrörelsernas andel bör vara en tredjedel av den totala spelmarknaden. Herr talman! Som jag tidigare sade tycker jag att det är bra att regeringen verkligen tar tag i frågorna om spelberoende och spelbolagens marknadsföring. Nu finns det bara ett område som jag direkt saknar, och det är den positiva sidan av spel. Mig veterligen har det aldrig gjorts någon samlad studie av vad spel betyder i positiv mening för människor. Jag menar inte enbart vad vinster betyder för dem som har lyck- an med sig, utan kanske mer vad spel betyder ur ett socialt perspektiv. Vad betyder det att man på arbets- platserna samlas varje vecka och diskuterar ett system till V 75? Vad betyder Bingolotto för alla familjer som ägnar hela lördagskvällen åt det här spelet? Vad betyder den korta stundens spänning det innebär att skrapa en trisslott? På detta område förekommer det ingen forskning och inte heller några direkta diskus- sioner. Jag tror att det vore välgörande för hela de- batten kring spel och lotterier att tid även ägnades åt spelens positiva sidor; inte för att förringa de negativa sidorna utan mer för att få en bättre nyansering av de frågeställningar som kommer upp i den framtida debatten. Avslutningsvis vill jag, herr talman, för det första yrka bifall till utskottets förslag i deras helhet i betän- kande KrU3 och avslag på samtliga reservationer. För det andra skulle jag för att sprida lite glädje här i kammaren och för att förhoppningsvis visa på spelets positiva värden vilja överräcka var sin trisslott till de ledamöter som står före mig på talarlistan, i förhoppning om en stunds glädje, lite spänning och kanske i bästa fall en vinst. Nu är det så, herr talman, att två av utskottets le- damöter av misstag har hamnat bakom mig på talar- listan, och jag är så generös att jag kommer att ge även dem en trisslott.
Charlotta L Bjälkebring (V)
Anf. 69 Charlotta L Bjälkebring (V)
Herr talman! I måndags var jag på en nordisk kon- ferens om spelberoendefrågor. Jag fick då höra Lars Engqvist presentera den handlingsplan som Folkhäl- soinstitutet ska utarbeta. Som vi alla fick höra av Lars Wegendal är det utredningsuppdrag som ska leda fram till en handlingsplan väldigt omfattande. Något som Engqvist i sin presentation i måndags inte gav svar på var om regeringen kommer att avsätta extra medel för att Folkhälsoinstitutet ska kunna genomföra detta. Jag vill därför fråga: Vet Lars Wegendal om Folkhälsoinstitutet inom sin ordinarie ram självt ska bära den här kostnaden eller om man kommer att avsätta extrapengar för detta?
Lars Wegendal (S)
Anf. 70 Lars Wegendal (S)
Herr talman! Nej, tyvärr, Charlotta Bjälkebring, har jag inga uppgifter om ifall man kommer att till- dela extra medel. Eftersom det är en så pass omfat- tande utredning, som ska pågå ända fram till den 1 januari 2003, utgår jag dock från att det krävs extra medel till Folkhälsoinstitutet för att det ska klara uppgiften. Jag utgår alltså från att det kommer att skjutas till ytterligare medel.
Charlotta L Bjälkebring (V)
Anf. 71 Charlotta L Bjälkebring (V)
Fru talman! Också jag hoppas att vi kan utgå från att det blir så. Givetvis kommer det här att ta i an- språk en stor del av de medel som i dag står till Folk- hälsoinstitutets disposition. De 4 miljoner som rege- ringen avsatt till forskning om spelberoende räcker inte så långt. Jag avser att följa upp den här frågan och hoppas att också Lars Wegendal ska agera blåslampa när det gäller att utverka pengar till forskning och verksam- het för att stävja spelberoendeproblematiken.
Lars Wegendal (S)
Anf. 72 Lars Wegendal (S)
Herr talman! Jag lovar Charlotta Bjälkebring att jag, som hon efterlyser, ska agera blåslampa i detta sammanhang. Samtidigt tycker jag att det är väldigt bra att socialministern har det här vida anslaget till en utredning, så att vi verkligen får ett brett beslutsun- derlag till dess att vi sedan ska gå vidare. Det här kommer naturligtvis att ta rätt lång tid, och det innebär att det inte kommer att finnas med till dess att den lotteriproposition som är aviserad i mars 2002 kommer på bordet. Jag tror dock att vi får ta den nackdelen. Det är en stor fördel att vi får det här bre- da anslaget och en djupgående belysning av fråge- ställningarna.
Jan Backman (M)
Anf. 73 Jan Backman (M)
Herr talman! Det låter på Lars Wegendal som om han anser att statliga bidrag över huvud taget inte ska åtföljas av något ändamål eller syfte med verksam- heten. Man kan då undra hur det kommer sig att det i budgetpropositionen finns åtminstone fem övergri- pande syften med statsbidraget till idrotten, som jag utgår från att Riksidrottsförbundet känner sig tvingat att leva upp till och som det även har redovisat att det har levt upp till. Hur kommer det sig att det i Svenska Spels papper står att de 250 miljonerna från värdeau- tomaterna är öronmärkta till barn- och ungdomsid- rott? Vi har alltså redan syften med våra pengar, och vi kan bland de syftena också räkna in detta stöd till handikappidrotten. Det borde rimligtvis ligga inom ramen för det som riksdagen har möjlighet att uttala.
Lars Wegendal (S)
Anf. 74 Lars Wegendal (S)
Herr talman! Jo, det är riktigt, Jan Backman, att regeringen i samband med att budgeten fördelas ut har en dialog med idrottsrörelsen om hur de här pengarna ska användas och att detta skrivs in i regle- ringsbreven. Skillnaden är den att moderaterna här säger att det är ett specialidrottsförbund som ska få pengarna. Det är en oerhört stor skillnad, och jag vill påstå att det är en klåfingrighet från moderaternas sida. Medan jag har ordet vill jag också ta upp en fråga med Jan Backman, som företräder moderaterna i den här debatten. I det här betänkandet behandlas en mo- tion från en moderat ledamot om avskaffande av lotterilagen. Motiveringen är att vi ska myndigförkla- ra medborgarna. Jag tror att det kunde vara bra om Jan Backman kunde deklarera om man från modera- ternas riksdagsgrupp står bakom denna motion. Det skulle vara bra att då också få en förklaring av vad som menas med att myndigförklara medborgarna. Menar moderaterna att det faktum att vi har en lotte- rilag innebär att vi i Sveriges riksdag omyndigförkla- rat de medborgare som vi företräder?
Jan Backman (M)
Anf. 75 Jan Backman (M)
Herr talman! Om inte annat så framgår väl detta av hur vi i kulturutskottsgruppen har hanterat den här frågan. Man kan av det dra den slutsatsen att vi inte står bakom den här motionen.
Lars Wegendal (S)
Anf. 76 Lars Wegendal (S)
Herr talman! Jag vill bara tacka Jan Backman för klargörandet att ni inte står bakom den moderata motionen om avskaffande av lotterilagen. Det är avgörande bl.a. för idrottsrörelsens möjligheter att få sina pengar.
Birgitta Sellén (C)
Anf. 77 Birgitta Sellén (C)
Herr talman! Vän av ordning trodde säkert att jag i dag inte skulle ha något yrkande, eftersom jag råkat bli uppsatt efter socialdemokraten Lars Wegendal. Det är dock tryckfelsnisse som har varit framme, som Lars Wegendal redan har varit inne på här. Jag har ett yrkande om bifall till en reservation, nämligen till reservation 10, vilket jag framför nu för att inte glömma bort det. Det var väldigt bra att också vi som står bakom Lars Wegendal på talarlistan fått en trisslott. Jag bör- jade känna hur häxan avundsjuka slog klorna i mig, men jag blev befriad från henne. Tack, Lars! Sundsvall har nu haft Sveriges första internatio- nella kasino öppet i nästan fyra månader. Redan un- der första veckan fick ett ungt par den första jackpot- ten, som gav ca 47 000 kr. De båda hade av en hän- delse fått reda på att det fanns ett kasino i Sundsvall, och de gick in och spelade av ren nyfikenhet. Sedan dess har en jackpott om ca 850 000 kr betalats ut. Dessa stora utdelningar borde leda till att männi- skor åker dit och spelar mycket för att försöka få stora vinster. På ett sätt är det också så, för man har många fler besökare än vad man har kalkylerat med. Som någon tidigare varit inne på spelar man dock för be- tydligt lägre summor än förväntat. Kasinot omsätter 25-30 % mindre än kalkylerat. Trots detta finns det naturligtvis människor som satsar höga summor och som tenderar att vara spelbe- roende. Personalen har emellertid uppsikt över detta, och om de misstänker att någon besökare har blivit spelberoende eller riskerar att bli det, tar de kontakt med den personen och sätter sig ned och samtalar. Jag hade för ca 14 dagar sedan kontakt med kasinoche- fen, och jag fick då höra att detta hade lett till att 13 personer själva hade valt att bli utestängda från kasi- not. Den vanligaste avstängningstiden var från sex månader och upp till ett år. En person hade dock bett att få bli "portad" under fem år. Jag är ingen påhejare av kasinon, men jag och Centerpartiet har sagt ja till försök med kasinon. Det är mot bakgrund av att vi ser hur Internetspelen ökar. Då tänker jag på att man kan spela med andra länder. Jag ser hellre att vi har spel inom landet och att vi får behålla pengarna här än att man låter pengarna rulla ut. Beträffande Miljöpartiets och Ewa Larssons tan- kar om att Sundsvall borde få behålla pengar till de sociala utgifter som kommer att drabba spelberoendet kan jag bara säga: Nej tack, det vill vi faktiskt inte. Vi kommer inte att få några pengar över i Sundsvall. Kalkylen ligger på att Sundsvalls kasino precis ska gå runt och förhoppningsvis klara sig på det egna spelet. Det kommer inte att bli en massa miljoner över i Sundsvall. Det har aldrig kalkylerats med det. Fru talman! Tanken med statligt spel är att folkrö- relserna ska få resurser till sin verksamhet, vilket man ju också får. Centerpartiet tycker, precis som Väns- terpartiet, att folkrörelsernas andel av spelvinsterna ska öka och att inflytandet över spelmarknaden bör öka. Vi har därför ett gemensamt yttrande i den frå- gan. Centerpartiet har också skrivit en motion om att stärka det lokala föreningslivet genom spel- och lotte- rimarknaden. I betänkandet Föreningslivet på spel- och lotterimarknaden föreslås att Rikslotterier ska få placera ut lottförsäljningsterminaler och få sälja max 75 % av lotterna i lotteri. Den möjligheten tycker vi i Centerpartiet också bör erbjudas det lokala föreningslivet. Flera förening- ar kan då samsas om en lotteriterminal där lottköpar- na kan välja vilken förening de vill stödja - fotboll- sklubben, ridklubben, teaterföreningen eller vad det nu kan vara. De lokala föreningarna bör ges möjlighet att utveckla sin lotteriverksamhet från papperslotter till den nya tekniken. Det skulle kunna ge de lokala föreningarna ett ökat ekonomiskt tillskott som gör att de kan utöka sina verksamheter. Utskottet säger att den utredning Centerpartiet be- gär inte kan beviljas eftersom man inte vill föregripa utredningsförslaget om lotteriterminaler, som för närvarande bereds. Jag tycker att det argumentet är ganska svagt. Jag ser motionen, som nu har varit framlagd ett tag, som en möjlighet att påverka utredningen. Man kan i utredningen ta ställning till om det är ett bra eller dåligt förslag. Jag skulle vilja veta vad Lars Wegendal säger om möjligheten för lokala föreningar att ta del av lotteri- terminaler. Jag har ingen möjlighet att replikera på Lars Wegendal eftersom tryckfelsnisse som sagt var framme och jag hamnade efter Lars Wegendal på talarlistan. Men jag skulle vara tacksam om jag kunde få en reflexion på det.
Lars Wegendal (S)
Anf. 78 Lars Wegendal (S)
Fru talman! Automaterna är ju bara en liten del av det förslag som Johansson har lagt fram i sin utred- ning. Jag tycker egentligen att det är felaktigt att i dag peka på hur man ska göra för att folkrörelserna ska få sin tredjedel av spelmarknaden, något som vi alla strävar efter. Jag tror att det är bättre att vi avvaktar med de lösningarna till dess att det kommer upp en större lotteriproposition i riksdagen i mars månad nästa år.
Birgitta Sellén (C)
Anf. 79 Birgitta Sellén (C)
Fru talman! Min tanke med lotteriterminaler där lokala föreningar skulle kunna få sälja sina lotter har inte riktigt samband med den övriga tredjedelen. Det handlar mer om att man ska kunna få ut sina lotter på ett vettigt, modernt och bra sätt. Jag ser det inte som att det skulle vara något som påverkar det övriga, utan tanken är bara att tillmötesgå de lokala förening- arna. Det handlar ju inte heller om att bara gynna t.ex. idrottsrörelsen, som vi har föreslagit i vår motion, utan det handlar om all föreningsverksamhet.
Lennart Kollmats (Fp)
Anf. 80 Lennart Kollmats (Fp)
Fru talman! Tack, Lars Wegendal, för den kultu- rella produkten trisslotten. Jag frågade Lars om jag kunde få byta den eftersom det inte var någon vinst på den. Men det fick jag inte. Så till ämnet som sådant. Det är beklagligt att propositionen inte har kommit. Den tycks bli försenad i ett år. Nu blir det som utskottet skriver, att den fort- farande behandlas i Regeringskansliet. Utskottsmajo- riteten kan naturligtvis gömma sig bakom det och undvika att ta ställning. Det förstår jag, när man vet att det kommer ett förslag förhoppningsvis den 18 mars 2002 om det inte blir ytterligare förseningar. Det här gör ju också att andra frågor blir liggande. Folkrörelsernas samarbetsorganisation för lotterifrå- gor, FSL, har kommit in med framställningar om att få köra spel på Internet. Nu är det Svenska spel, ATG - Aktiebolaget Trav och Galopp - och A-lotterierna som får vara med i den leken. Men FSL:s ansökan händer det ingenting med. Jag tror att det var 1996 som regeringen lämnade utrymme för testverksamhet under 1997 och 1998 för spel på Internet till de tre organisationer jag nämnde. Sedan skulle det ske en utvärdering. Vad som hänt är att verksamheten har fortsatt 1999, 2000 och 2001 i oförminskad omfattning, medan lotterilagsutredning och beredning i departementet fortgår i en takt som inte direkt kan anknytas till snabba spel. Under tiden kommer naturligtvis FSL efter i konkurrenshänseende och i kunskapsinhämtande. Jag vet inte om det är det som är meningen. Jag lämnade en skriftlig fråga om det här till fi- nansministern i våras. Svaret var tämligen luddigt och slutade enbart i att regeringen bereder ärendet. Jag undrar nu om Lars Wegendal, som ju står närmare regeringen än vad jag gör, kan klara ut hur det ser ut för t.ex. FSL och ifall FSL kan få komma med i det här så att vi får undan snedfördelningen till bl.a. A- lotteriernas förmån. Vi i Folkpartiet har en konsekvent linje i det här med lotterier och spel. Vi vill att folkrörelserna ska få en betydligt starkare ställning beträffande lotterier på i princip alla plan. De bör också kunna få utveckla egna spel. Vi kan inte se något skäl till varför inte hela lotterimarknaden skulle kunna tillfalla folkrörel- serna. I dag blir det så lätt en omväg över staten, och det finns ju alltid risk för läckage i de här samman- hangen. Jag tror också att det är viktigt att de som arbetar i folkrörelserna känner engagemang. Är man aktiv i den här verksamheten är det viktigt att man rätt snabbt ser resultat. Det kan annars lätt bli någon form av bidrag som tas emot via goda gåvors givare staten när pengarna kommer genom rundgång. Därför tyck- er vi att det är bättre att folkrörelserna själva tar hand om bra mycket. Det här har handlat rätt mycket om den administ- rativa delen av spel, fru talman. Men det finns, som har påpekats av flera talare, en mindre trevlig del, nämligen spelberoendet. Vi har inte tagit upp det i det här sammanhanget. Däremot har vi en motion som heter Liberal politik för folkhälsa, där vi konstaterar att det finns ett stort antal spelberoende människor. Siffran debatteras väl av och till. Vi talar också om vikten av att problemet uppmärksammas och av att det finns adekvata vård- och behandlingsformer till- gängliga. Det tror vi är viktigt. Det var också bra, som jag läste i pressen häromdagen, att Lars Engqvist har uppmanat Folkhälsoinstitutet att ta fram ett pro- gram för behandling och preventiva åtgärder när det gäller spelberoende. Det är ju ändå så, som Lars Wegendal tog upp, att det finns många som har glädje av spel. Och visst var det lite spännande att skrapa en trisslott den lilla stund vi hann göra det. Alla som är med i folkrörel- serna har också glädje av spel genom att det ger in- täkter. Vi får inte glömma de delarna. Men det är naturligtvis ett arbetsamt problem med spelberoendet. Jag stod här och talade om kasinon för något år sedan, eller var det var. Vi har en positiv inställning till dem. Jag tog då upp i talarstolen att vi inte ville ha dem koncentrerade till storstäderna. Nu lyckade rege- ringen med bedriften att förlägga tre av de fyra kasi- nona till de tre storstäder vi har i Sverige - Stock- holm, Göteborg och Malmö. Jag räknar inte riktigt Sundsvall till storstäderna. Det ligger betydligt mer i den linje som vi ansåg vara rimlig, nämligen s.k. turistkasinon. Nu har regeringen option på ytterligare två kasinon. Det är givet att de blir placerade i mindre områden. De största områdena är redan täckta. Det blir väl någon form av s.k. turist- kasinon. När det gäller spelandet och Sverige i ett interna- tionellt sammanhang sade Dan Kihlström att det spe- las ganska mycket i Sverige. Vi hörde i New South Wales att de där spelade tre gånger mer än vad vi gör. Självklart varnade de för den utvecklingen. Den är definitivt inte bra. Jag känner en ödmjukhet inför hur vi ska kunna arbeta både preventivt och behand- lingsmässigt för att hjälpa de människor som hamnar i beroendeställning. Fru talman! Jag vill slutligen yrka bifall till reser- vation 6 under punkt 14.
Lars Wegendal (S)
Anf. 81 Lars Wegendal (S)
Fru talman! Jag känner mig lite skyldig att ta en replik på Lennart Kollmats, eftersom det blev fel i talarlistan. Lennart Kollmats beklagar sig över att det tar tid att få fram denna proposition. Jag delar den uppfatt- ningen fullt ut. Jag tycker också att det är tråkigt att det har dragit ut i tiden. Det har sina olika förklaring- ar, som vi kanske inte behöver gå in på här. Det man i första hand prioriterar att få med i den kommande propositionen är Internetspelen. Det beror bl.a. på de skäl som Lennart Kollmats tar upp, och jag tror att även Birgitta Sellén tog upp dem. Det är ett bekymmer med Internetspelen. De ökar kraftigt. De stjäl inkomster från folkrörelserna och staten. De sker i lokaler där man inte riktigt kan se hur spelberoendet egentligen hanteras. Det är en prioritering att få fram bestämmelser för den delen av spelmarknaden. Vad man ytterligare hinner med vågar jag inte lova något om.
Lennart Kollmats (Fp)
Anf. 82 Lennart Kollmats (Fp)
Fru talman! Jag tackar Lars Wegendal för den upplysningen. Också jag tror att det är viktigt att vi får svenska varianter på Internetspel. Det är annars så lätt att de flyttar utanför svenska gränser. Det hjälper inte spelberoende personer, oavsett om det är utländskt eller svenskt Internetspel. Men de pengar som kommer in hamnar åtminstone på rätt ställe. Det tror jag är väldigt viktigt. När en socialdemokratisk riksdagsledamot delar kritiken mot regeringen behöver jag inte säga något ytterligare i den frågan.
Lars Wegendal (S)
Anf. 83 Lars Wegendal (S)
Fru talman! Ja, det gör jag. Jag tänkte att jag skulle nämna något annat för att visa på hur komplicerat det egentligen är. Jag nämnde det också i mitt anförande. I den remissrunda som var på Johanssons utredning kom rätt många remissvar in. De var i huvudsak alla positiva till utredarens förslag. Vad som har hänt därefter är att FSL, som Lennart Kollmats nämner, och Folkspel fullständigt har bytt fot och lagt fram ett helt annat förslag som man nu diskuterar med regeringen. Det är inte helt enkelt. Det kan bero på att hanteringen har dragit ut på tiden och att man har bytt människor på olika ställen. Jag vill också nämna situationen i New South Wales. Lennart Kollmats tog upp det, och tidigare har också Ewa Larsson nämnt det. Det är en enorm skill- nad när man inom en så pass begränsad yta som där har 120 000 spelautomater mot Sveriges 7 000-7 500. Det är en väldig skillnad. Jag vill inte ha den spelmarknad som man har i New South Wales. Det var också det budskap som kom från de forskare som vi diskuterade frågan med. De sade: Den spelpolitik som ni har i Sverige är något som även vi eftersträvar, men vi är långt ifrån den.
Lennart Kollmats (Fp)
Anf. 84 Lennart Kollmats (Fp)
Fru talman! Det är riktigt. Vi tog alla till oss de upplevelser vi fick i Sydney med omnejd i den här frågan. Det är det som är nyttan med studiebesök. När det gäller FSL har inte vi bytt fot riktigt lika fort. Nu får vi ta ett snack med FSL:s nya ordförande, vår förre partiledare, så får vi se om det går åt det hållet. Det vet jag inte. Vi har fortfarande uppfattningen att FSL och framför allt folkrörelserna, som det representerar, ska ha en stor andel av intäkterna för lotterierna. Där tror jag att vi är eniga. Sedan är det ena eller det andra en teknikfråga.
Sten Andersson (M)
Anf. 85 Sten Andersson (M)
Fru talman! Jag ingick inte i den krets som fick trisslotter. Jag kan ändå visa min inneboende genero- sitet genom att säga följande till Lars Wegendal. På lördag är det V 75. Kryssa för häst nr 1 King from Hjo i lopp nr 7. Jag har därmed visat att jag i varje fall har generositet. Fru talman! Jag ska tala om reservation nr 3. Det är en moderat reservation som vi står bakom, men vi kommer inte att begära votering på den. Reservatio- nen är baserad på en motion som är skriven av mig. Den handlar om att jag vill konkurrensutsätta spel- marknaden. Det borde inte som i dag vara ett mono- pol förbehållet Svenska Spel och ATG, dvs. Aktie- bolaget Trav och Galopp. Jag har läst betänkandet och sett varför utskottet inte har biträtt motionen. Jag tror att man har läst min motion, men man har nog inte förstått vad som står i den. Utskottet säger att överskotten av spelen även framöver ska gå till idrotter och allmännyttiga verk- samheter. Det står inte en rad i min motion om att de kraven inte skulle ställas även på privata spelföretag. Det är väl självklart. De privata företagen ska vara med och verka på samma villkor. Jag har läst smarta- re förslag till avslag än utskottets förslag till avslag, som det är motiverat i betänkandet. De spelbolag som finns betalar skatt på olika sätt. Aktiebolaget Trav och Galopp, ATG, betalar in en procent på omsättningen. För varje krona som spelas ska 10 eller 11 % gå direkt till staten. De enda som inte lever under samma regler är de nya kasinona. Det står att de ska betala in överskottet. Det är en rätt så behaglig skatteinbetalning. Jämför det med ATG som ska betala 10 eller 11 % på varje omsatt krona. ATG kan inte göra som Svenska Spel kan göra vad gäller kasinona. Det skulle det kunnat om det haft samma regler som Svenska Spel har. Först skulle i så fall ATG betala ut en mängd prispengar till travlop- pen, och det överskott som blir över skulle det sedan leverera in till staten. Där har kasinot en unik fördel som jag inte riktigt kan förstå. Fru talman! Lite grann i övrigt. Nu är inte Ewa Larsson här. Hon talade om att Solvalla skjutsade spelare efter tävlingarna till kasinot. Såvitt jag vet är kasinot inte öppnat ännu i Stockholm. Däremot går det till så uppe i Sundsvall. Det vet jag om. Men det är upp till var och en. Det är frivilligt. Det är frivilligt att följa med en sådan buss, li- mousine eller vad det nu är fråga om. Det beror på hur mycket som man har vunnit. Om man har förlorat får man kanske åka cykel eller gå. Men man behöver inte belasta Solvalla för ett kasino som ännu inte finns i Stockholmstrakten. Då är man lite för snabb. Jag tyckte att det var gott att höra Lars Wegendal. Han frågade varför man inte gör någon utredning om hur spel kan påverka människor positivt. Varje vecka, fram till varje lördag lämnas det in ca 600 000 V 75- kuponger, och de har inte fyllts i av bara 600 000 enskilda människor. Många av kupongerna har läm- nats in av företag och organisationer där det är många personer som delar på en kupong. Det är alltså ett spel som har en stor folklig förankring. Jag vågar erkänna att jag tittade på Bingolotto i lördags. Jag blev provocerad att köpa en s.k. dubbel- lott som kostade 100 kr. Om man bortser ifrån att jag förlorade varenda krona tycker jag ändå att under- hållningen var av högsta internationella klass. Det var väl använda pengar. Sedan vill jag säga några ord till Dan Kihlström från Kristdemokraterna. Han vill ju stoppa kasinon. Den som är mest skyldig till att det finns kasinon i Sverige är väl jag, men det får jag väl leva med. Kristdemokraterna som riksparti har naturligtvis rätt att tycka vad de vill, och det ska de göra, men låt svenska folket bestämma självt hur det vill spela och vad det vill spela. Jag är säker på att det förekommer spelberoende. Men de största syndarna är faktiskt Svenska Spel. I varje större ICA-butik eller Konsumbutik finns det ett spel som heter Lotto Express. På en TV-skärm visas dragningar var femte minut, och utbetalning av vins- ter sker med detsamma i butiken. Det är Svenska Spel, den ansvarsfulla staten, som står för det. Det finns ett spel som heter Keno. Nu har det kommit någonting som heter Kung Keno. Det innebär att om en siffra är rödmarkerad får man dubbel eller flerdubbel vinst. Men insatsen är ju också dubbel. Om man har anlag för spelberoende kan man bli attrahe- rad av detta spel och betalar en dubbel insats. Jag hyllar principen att man själv ska få avgöra, men jag tycker att Svenska Spels Kung Keno är ett gränsfall. Något så utmanande och provocerande som befrämjar spelberoende lär vi inte kunna hitta i brådrasket. Fru talman! Det har talats här i dag om spel på Internet. Jag anser att det är livsviktigt för svensk spelverksamhet och för svenska staten om man ska kunna behålla intäkterna att skatter, regler och förut- sättningar anpassas till det som gäller i vår omvärld. Sverige är inte isolerat, och vi kommer inte heller att bli isolerade. Vi har skatteavdrag på spelvinster i Sverige som är betydligt högre än i vår omvärld. I den nya Internetvärlden, cyberspace och allt vad det heter är det så lätt att sitta hemma och spela på vad som helst. Jag ska nämna ett exempel. I kväll är det tävlingar på Solvalla. Om jag satsar 100 kr på en häst kan vinsten, med det skatteavdrag som gäller i Sverige, bli 250 kr. Om jag spelar på en travbana i Frankrike kan vinsten, med det skatteav- drag som gäller där, bli 350 kr vid samma omsätt- ning. Det har inte blivit någon stor grej av det nu, men jag är övertygad om att om vi inte anpassar våra regler till omvärlden kommer vi på sikt att få svårt att behålla många svenska spelare. Jag tror inte att spe- larna känner någon direkt nationalitetskänsla.
Lars Wegendal (S)
Anf. 86 Lars Wegendal (S)
Fru talman! Tack, Sten Andersson, för de positiva orden. Jag får nog börja fundera på vad jag säger i kammaren, för nu har jag fått beröm av både en mo- derat och en folkpartist. Jag kan ha hamnat snett. Jag vill bara kommentera detta med det statliga ägandet. Det är en fråga som kommer upp i alla de- batter som vi har om spelpolitik. Gudskelov är det en väldigt bred majoritet i kammaren för att man ska ha kvar ett statligt ägande av spelbolagen. Vår bevekelsegrund är att vi eftersträvar en sund spelmarknad där överskotten ska tillfalla staten, före- ningslivet och hästsporten, det vet vi alla om. Men i statliga bolag kan ägaren åläggas ansvar och hänsyn som står i strid med kortsiktiga kommersiella före- tagsekonomiska överväganden. Om spelmarknaden skulle privatiseras kan man inte gå in och styra på samma sätt. I statliga bolag är också risken avsevärt mycket mindre för att de säljs vidare. Samtidigt innebär det att den demokratiska kontrollen över denna marknad kan bibehållas. Det är vår bevekelsegrund. Vad mo- deraterna har för bevekelsegrund för att sälja ut t.ex. Svenska Spel vet jag inte, men det kanske vi får höra mera om.
Sten Andersson (M)
Anf. 87 Sten Andersson (M)
Fru talman! Den nuvarande regeringen har ju sålt ut betydligt större företag än Svenska Spel, antagligen med samma bevekelsegrunder - vad vet jag. Jag skriver i min motion: Med ett rigoröst kon- trollsystem och med tydliga och klara spelregler bör det finnas förutsättningar för fler att komma in och konkurrera på denna marknad. Givetvis menar jag med min motion att om t.ex. ett privat företag går in och konkurrerar om spel på hästar eller stryktips kan man besluta att 10 % av omsättningen ska gå till staten, och sedan kan staten fördela dessa pengar på det sätt som passar bäst. Det behöver inte gälla några andra regler för ett privat företag än för ett statligt bolag. Så enkelt, eller så svårt, är det tydligen. När det gäller att hamna snett tycker jag inte att Lars Wegendal behöver vara bekymrad. Han har många med sig utanför det här huset som har exakt samma uppfattning om olika spels popularitet som han och jag har.
Lars Wegendal (S)
Anf. 88 Lars Wegendal (S)
Fru talman! Det tror jag också. Problemet med att privatisera den här marknaden fullt ut, vilket Sten Andersson förespråkar, är att de sociala hänsyn som vi anser att man som ägare av ett statligt bolag ska ta kan inte på samma sätt åläggas ett privat företag. När nu Sten Andersson har möjlighet att svara i nästa replik vill jag ställa samma fråga till honom som jag ställde till Jan Backman. Det finns en mode- rat motion om att man ska avskaffa lotterilagen. Jag skulle gärna vilja höra om Sten Andersson tycker att det är en riktig väg att gå. Jan Backman sade att den moderata riksdagsgruppen inte stod bakom motionen. Tycker Sten Andersson att det vore riktigt att avskaf- fa lotterilagen?
Sten Andersson (M)
Anf. 89 Sten Andersson (M)
Fru talman! Jag har inte läst den motionen, men jag har läst många motioner av partikolleger till Lars Wegendal som aldrig blir beviljade av hans eget parti. Det är väl samma sak i det här fallet. Backman har sagt i talarstolen att vi inte står bakom den, och så är det tydligen. Sedan gällde det sociala hänsyn. Man kan alltså tvinga även ett privat företag att ta de hänsynen. Jag misstänker att de pengar som staten satsar på att re- habilitera människor som har drabbats av spelberoen- de kommer från spelarna från början. Det borde vara exakt samma sak här. Det ingår i det överskott som spelet betalar in till staten. Man får baka in det även för ett privat företag. Det är inte svårt att göra.
Dan Kihlström (Kd)
Anf. 90 Dan Kihlström (Kd)
Fru talman! Den sociala ekonomin, eller som jag hellre säger den ideella sektorn, är en kraft och en tillgång i samhällsbygget. Det är en kraft som inte kan dirigeras uppifrån men som kan stödjas på ett positivt sätt av statsmakterna. Vi kristdemokrater vill se en nystart för det natio- nella stödet för utveckling av den ideella sektorn. Av den anledningen yrkar jag bifall till reservation 1 under punkt 1. I Sverige finns en lång tradition av ideellt enga- gemang. Det ideella arbetet har sin huvuduppgift i att skapa gemenskap, helhet och struktur i människors liv. Utöver det finns det uppgifter för den ideella sektorn i gränszonen mellan privat och offentlig sek- tor. Fler och fler har slutat fråga vad stat eller kom- mun kan göra för dem och i stället tagit saken i egna händer. Ofta har man mot alla odds nått fantastiska resultat. Den ideella sektorn är som jag har sagt en kraft och en tillgång också i det kulturella nätverket. Delaktighet och samverkan är grundläggande prin- ciper. Människan finner det naturligt att bilda gemen- skaper och sociala nätverk för att ta ansvar för sig själva och för de sina samt för sina livsvillkor. Ett vitalt föreningsliv är av stor betydelse eftersom enga- gemang i föreningslivet innebär demokratisk fostran och normöverföring samt att det personliga an- svarstagandet främjas. Dessutom är föreningslivet en mötesplats där so- ciala kontakter skapas och utvecklas. Denna civila kultur har stor betydelse för en levande demokrati, men även för samhällets ekonomiska utveckling. Det sociala kapital som finns i de naturliga nätverken har därmed stor betydelse för politiken och dess möjlig- het att förändra samhället. Föreningar eller andra slags sammanslutningar som organiserar människors kultur- och fritidsintres- sen kallas ofta för den ideella sektorn. Idéburna eller intressebaserade organisationer som vill ge röst åt särskilda grupper i viktiga frågor har starkt bidragit till det välfärdssamhälle som vi har i dag. Det är vik- tigt att politiker och offentliga tjänstemän inser att ideella organisationer är fristående från den offentliga sektorn och att de i första hand är till för att uppfylla organisationens mål för verksamheten. Det innebär inte att de saknar samhälleliga mål för sin verksamhet. Tvärtom är det viktigt att ideell verk- samhet, som del av det sociala kapitalet, såväl knyter an till demokratiska värden som medverkar till för- bättrade livsvillkor utifrån sina syften. Jag tror att folkrörelser och frivilligorganisationer ofta fungerar som samhällets känselspröt. De kartläg- ger nya områden och antar nya utmaningar. De kompletterar också den offentliga verksamheten. Ökade möjligheter till engagemang från den ideella sektorn kan bidra till att höja kvaliteten också i det offentliga serviceutbudet. Men det finns fortfarande många frågor som be- höver belysas för att denna utveckling ska kunna ske på ett sätt som berikar både den offentliga och den ideella sektorn. Sektoriseringen inom den kommunala förvaltningen skapar problem. Rollfördelningen mel- lan frivillig och kommunal verksamhet behöver klar- göras. Ansvarsförhållanden i samband med frivilliga insatser behöver utredas. Regler som inte är anpassa- de till detta måste ses över. Under flera år har vi kristdemokrater i kulturut- skottet lämnat olika förslag när det gäller forskning och utveckling inom den ideella sektorn. Intresset har varit ganska svagt, tycker jag. Häromdagen fick vi i brevlådan en folder som heter Social ekonomi. Det är en skrift om Regeringskansliets arbete med ett nytt begrepp. Ja, så nytt är det ju inte. Det handlar om verksam- heter som funnits länge och som har en stark tradition hos oss. På en sida i foldern kan vi läsa att dåvarande Civildepartementet i början av 1990-talet efter ett regeringsbeslut tillsatte Beredningen för främjande av den ideella sektorn. Denna berednings uppgift var bl.a. att fortlöpande analysera och utarbeta förslag om hur den ideella sektorn skulle kunna ta ett större an- svar när det gäller att komplettera den offentliga verksamheten. Beredningen skulle också tydliggöra hinder och skapa bättre förutsättningar för ideella organisationer att utvecklas. Tyvärr lades beredningens arbete ned efter rege- ringsskiftet 1994. Det beklagar jag. Redan då var Centrum för Samhällsarbete och Mobilisering (Ce- sam) i Örebro involverat. Det vill vi i den dagsaktu- ella reservationen i det här betänkandet ge ett uppdrag av staten som nationellt kompetens- och utvecklings- centrum. Fru talman! Till slut vill jag säga att regeringen i september beslutade att det inom Regeringskansliet ska tillsättas en arbetsgrupp med uppgift att dels utgö- ra ett forum för samråd i frågor rörande folkrörelser och social ekonomi, dels följa upp vissa insatser på området. Enligt uppgift ska arbetet vara avslutat den 31 december i år. Självklart tycker jag att det är bra med samråd och uppföljning, och det behövs säkert också ökat samar- bete mellan de olika departementen. Men nog är det en brist att regeringen håller sig innanför väggarna i en fråga som så starkt förknippas med folkrörelserna och den ideella sektorn. Jag saknar därför människor i den här arbetsgruppen som kommer från just folkrö- relserna och den ideella sektorn. Det kanske någon från majoriteten kan ge en förklaring till här i dag.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2001-10-24
Förslagspunkter: 18, Acklamationer: 9, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Avskaffande av lotterilagen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr514.
    2. Högsta vinstsumma från lotterier

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So483 yrkande 2 och 2000/01:So302 yrkande 2.
    3. Fördelning av vinst till välgörande ändamål

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So483 yrkande 3 och 2000/01: So302 yrkande 3.
    4. Åtgärder för att möta de negativa konsekvenserna av ökat spelande

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr509 yrkande 4 i denna del.
      • Reservation 1 (kd, v, mp)
      Ledamöternas röster
    5. Begränsning av reklam kring spelandet
      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2000/01:So357 yrkande 1.
      • Reservation 2 (v)
    6. Monopolställningen på spelmarknaden
      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr243 och 2000/01:Fi902 yrkande 1.
      • Reservation 3 (m)
    7. Omprövning av tillståndet för spel på hundar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr501 yrkande 1.
    8. Uppföljning av aveln av greyhound
      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr501 yrkande 2.
      • Reservation 4 (mp)
    9. Förbud mot kasinoverksamhet av internationellt slag

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr512.
    10. Lokalisering av kasinon

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr503, 1999/2000:Kr507 och 1999/2000:Kr516.
    11. Koncession att driva kasinon

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 1999/2000:523 yrkande 1.
    12. Fördelning av överskottet från värdeautomater
      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr509 yrkande 7 och 2000/01: Kr537 yrkande 7.
      • Reservation 5 (m)
    13. Trafiksäkrare idrottsresor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr511.
    14. Starkare ställning för folkrörelserna

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr509 yrkandena 1, 3 och 4 i denna del, 2000/01:Kr521, 2000/01:Kr522 yrkande 1, 2000/01:Kr537 yrkande 10 och 2000/01:Kr540.
      • Reservation 6 (m, fp)
      • Reservation 7 (mp)
      Ledamöternas röster
    15. Ökad självfinansieringsgrad för folkrörelserna

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr510 yrkande 1 och 2000/01: 509 yrkande 2.
    16. Anpassning av lagstiftningen till den nya tekniken på spel- och lotteriområdet
      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr522 yrkande 3.
      • Reservation 8 (mp)
    17. Folkrörelsernas ansvar för en del av värdeautomatverksamheten
      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr522 yrkande 2 och 2000/01: Kr539 yrkande 3.
      • Reservation 9 (fp)
    18. Lottförsäljningsterminaler

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr524 yrkande 5.
      • Reservation 10 (c)
      Ledamöternas röster