<p>Bet&auml;nkanden inneh&aring;ller utskottens f&ouml;rslag till hur riksdagen ska besluta i olika &auml;renden.</p>

Betänkande

<p>Departementsserien, Ds, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen. Serien inneh&aring;ller utredningar som regeringens departement har gjort.</p>

Departementsserien

<p>EU-initiativ &auml;r dokument fr&aring;n EU-kommissionen, s&aring; kallade COM-dokument. COM-dokument kan till exempel vara f&ouml;rslag till ny eller &auml;ndrad lagstiftning, policydokument eller rapporter. Dokumenten kan ligga till grund f&ouml;r till exempel regeringens fakta-pm om EU-f&ouml;rslag eller utskottens utl&aring;tanden.&nbsp;</p>

EU-dokument

<p>Protokollen fr&aring;n utskottens och EU-n&auml;mndens sammantr&auml;den talar om vilka fr&aring;gor som togs upp.</p>

EU-nämndens protokoll

<p>Skriftligt samr&aring;d inneb&auml;r att regeringen samr&aring;der med EU-n&auml;mnden utan att n&auml;mnden samlas. Samr&aring;det genomf&ouml;rs via e-post.</p>

EU-nämndens skriftliga samråd

<p>I EU-n&auml;mndens uppteckningar st&aring;r det vad som sagts under n&auml;mndens sammantr&auml;den. Uppteckningarna publiceras ungef&auml;r tv&aring; veckor efter sammantr&auml;det.</p>

EU-nämndens uppteckningar

<p>En faktapromemoria, fakta-PM, &auml;r en redog&ouml;relse fr&aring;n regeringen till riksdagen om ett f&ouml;rslag fr&aring;n EU-kommissionen. D&auml;r framg&aring;r vad f&ouml;rslaget g&aring;r ut p&aring;, hur det kan p&aring;verka svenska regler och vad regeringen anser om f&ouml;rslaget.</p>

Fakta-pm om EU-förslag

<p>Framst&auml;llningar &auml;r f&ouml;rslag fr&aring;n organ som utsetts av riksdagen. Exempel p&aring; riksdagsorgan &auml;r Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framst&auml;llningar kallades under perioden 1975&ndash;2002/03 f&ouml;r f&ouml;rslag. Riksdagens organ l&auml;mnar ocks&aring; in redog&ouml;relser f&ouml;r &aring;rets verksamhet till riksdagen.</p>

Framställning

<p>Interpellationer &auml;r en typ av fr&aring;gor som debatteras i kammaren n&auml;stan varje vecka. Ledamoten st&auml;ller interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och f&aring;r svar b&aring;de skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.</p>

Interpellation

<p>I f&ouml;redragningslistorna st&aring;r det vilka &auml;renden som ska behandlas under kammarens sammantr&auml;den.</p>

Kammarens föredragningslistor

<p>Kommitt&eacute;ber&auml;ttelser inneh&aring;ller information om de utredningar som regeringen har tillsatt, bland annat om vilka personer som arbetar i utredningarna.</p>

Kommittéberättelse

<p>Kommitt&eacute;direktiv &auml;r riktlinjer f&ouml;r de utredningar, eller kommitt&eacute;er, som regeringen tills&auml;tter.</p>

Kommittédirektiv

<p>Riksdagsledam&ouml;terna kan l&auml;mna in anm&auml;lningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anm&auml;lningarna finns i KU:s granskningsbet&auml;nkande.</p>

KU-anmälan

<p>S&auml;rskilda kallelser och f&ouml;redragningslistor talar om n&auml;r konstitutionsutskottet, KU, sammantr&auml;der f&ouml;r att behandla de gransknings&auml;renden som initierats efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar. I dokumenten st&aring;r det &auml;ven vilka &auml;renden KU ska ta upp.</p>

KU:s särskilda kallelser och föredragningslistor

<p>Protokoll fr&aring;n KU:s s&auml;rskilda sammantr&auml;den d&auml;r konstitutionsutskottet, KU, behandlar de gransknings&auml;renden som inletts efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar.</p>

KU:s särskilda protokoll

<p>Motioner &auml;r f&ouml;rslag som riksdagens ledam&ouml;ter har l&auml;mnat till riksdagen.</p>

Motion

<p>N&auml;r kammarens ledam&ouml;ter tycker olika i en fr&aring;ga kan kammaren fatta beslut genom omr&ouml;stning, votering. H&auml;r syns det hur alla ledam&ouml;terna har r&ouml;stat i de omr&ouml;stningar d&auml;r r&ouml;sterna har r&auml;knats, det vill s&auml;ga n&auml;r ledam&ouml;terna har r&ouml;stat genom att trycka p&aring; knappar. Det &auml;r resultaten fr&aring;n huvudvoteringarna som visas. F&ouml;rberedande voteringar redovisas i kammarens protokoll.</p>

Omröstning

<p>Propositioner &auml;r f&ouml;rslag till nya lagar och lag&auml;ndringar som regeringen l&auml;mnar till riksdagen. Regeringen l&auml;mnar ocks&aring; skrivelser, som har en mer redog&ouml;rande karakt&auml;r och inte inneh&aring;ller f&ouml;rslag till riksdagsbeslut.</p>

Proposition

<p>I kammarens protokoll finns allt som s&auml;gs i kammaren nedskrivet. I protokollet st&aring;r det ocks&aring; hur partierna har r&ouml;stat. Ett snabbprotokoll publiceras ungef&auml;r sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren &auml;r slut. Det slutliga protokollet &auml;r f&auml;rdigt efter n&aring;gra veckor.</p>

Protokoll

<p>Utskotten skriver rapporter n&auml;r de arbetar med att f&ouml;lja upp och utv&auml;rdera de beslut som riksdagen har fattat.</p>

Rapport från riksdagen

Redogörelse

<p>Riksdagsf&ouml;rvaltningens f&ouml;rfattningssamling, RFS, inneh&aring;ller f&ouml;reskrifter beslutade av Riksdagsf&ouml;rvaltningen (riksdagsstyrelsen eller riksdagsdirekt&ouml;ren) eller andra myndigheter under riksdagen, f&ouml;rutom Riksbanken och Riksrevisionen.</p>

<p>Riksdagsskrivelser &auml;r meddelanden fr&aring;n riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.</p>

Riksdagsskrivelse

<p>Riksrevisionen &auml;r en myndighet som h&ouml;r till riksdagen och ansvarar f&ouml;r den ekonomiska granskningen av regeringen och de statliga myndigheterna. Riksrevisionen l&auml;mnar sina granskningsrapporter direkt till riksdagen.</p>

Riksrevisionens granskningsrapport

<p>Riksdagens ledam&ouml;ter kan kontrollera regeringen genom att st&auml;lla skriftliga fr&aring;gor till ministrarna. Ministrarna besvarar fr&aring;gorna skriftligt.</p>

Skriftlig fråga

Skrivelse

<p>Statens offentliga utredningar, SOU, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen.</p>

Statens offentliga utredningar

Svar på skriftlig fråga

<p>Svensk f&ouml;rfattningssamling (SFS) inneh&aring;ller g&auml;llande lagar och f&ouml;rordningar. Om en f&ouml;rfattning &auml;ndras ers&auml;tts den gamla texten med den nya.&nbsp;</p>

Svensk författningssamling

<p>I talarlistorna st&aring;r det vilka ledam&ouml;ter som p&aring; f&ouml;rhand har anm&auml;lt att de vill tala under kammarens sammantr&auml;den.</p>

Talarlista

<p>Utskotten kan granska meddelanden fr&aring;n EU:s institutioner. Ofta handlar det om s&aring; kallade strategiska dokument fr&aring;n EU-kommissionen som kan vara id&eacute;dokument, diskussionsunderlag och l&aring;ngsiktiga planer f&ouml;r kommande lagstiftning. N&auml;r ett utskott har granskat ett s&aring;dant meddelande skriver det ett utl&aring;tande till kammaren om granskningen.</p>
<p>Utskotten g&ouml;r ocks&aring; subsidiaritetspr&ouml;vningar av EU-f&ouml;rslag. De ska d&aring; bed&ouml;ma om ett beslut b&ouml;r fattas p&aring; EU-niv&aring; eller av p&aring; nationell niv&aring;. Om utskottet anser att f&ouml;rslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utl&aring;tande.&nbsp;</p>

Utlåtande

<p>Viktigare utredningar som g&ouml;rs inom Riksdagsf&ouml;rvaltningen ing&aring;r i en serie som kallas f&ouml;r URF. URF st&aring;r f&ouml;r Utredningar fr&aring;n Riksdagsf&ouml;rvaltningen. Utredningarna tills&auml;tts av riksdagsdirekt&ouml;ren eller riksdagsstyrelsen.</p>

Utredning från Riksdagsförvaltningen

Utskottens protokoll

<p>Valpr&ouml;vningsn&auml;mnden, VPN, pr&ouml;var &ouml;verklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullm&auml;ktige samt Sametinget och Europaparlamentet. &Auml;ven &ouml;verklaganden av nationella folkomr&ouml;stningar pr&ouml;vas. N&auml;mndens beslut sedan 1975 finns tillg&auml;ngliga.</p>
<p>F&ouml;r varje beslut anges beslutets diarienummer och i f&ouml;rekommande fall &auml;ven r&auml;ttsfallsbeteckningen. En s&aring;dan fanns f&ouml;r besluten f&ouml;re 2015 d&aring; dessa gavs ut i en skriftlig r&auml;ttsfallssamling.</p>

Valprövningsnämndens beslut

Spel och lotterier

Bilaga: bet_200102_kru_3

<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 1 (kd, v, mp)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">114</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">17</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">71</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">11</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">15</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">9</td><td class="rost_nej">2</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">1</td><td class="rost_nej">33</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">8</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">33</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">10</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">210</td><td class="summa_nej">84</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">54</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 6 (m, fp)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">113</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">18</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">1</td><td class="rost_nej">70</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">11</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">16</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">11</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">34</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">8</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">33</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">10</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">1</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">13</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">198</td><td class="summa_nej">82</td><td class="summa_avstar">13</td><td class="summa_franvarande">55</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 10 (c)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">113</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">18</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">71</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">11</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">11</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">34</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">8</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">32</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">11</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">15</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">276</td><td class="summa_nej">16</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">56</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


2001-10-24

Motioner om spel och lotterier (KrU3)

Herr talman! I betänkande KrU3 behandlas mo-
tioner från allmänna motionstiderna 1999 och 2001
inom området spel och lotterier. De moderata insla-
gen är dels ett antal enskilda motioner som jag inte
kommer att beröra närmare - motionären Sten An-
dersson finns med på talarlistan och återkommer själv
i dagens debatt - dels motioner från ett antal mode-
rater som tillsammans har formulerat våra idrottspo-
litiska ställningstaganden. Ur dem har vi hämtat un-
derlaget till den moderata reservationen nr 5 under
punkten 12 - som jag yrkar bifall till. Vi står också
bakom reservation 6, som i första hand bygger på en
folkpartimotion men som också delvis tillgodoser en
annan hemställanspunkt i den moderata motionen.
Jag utgår från att Lennart Kollmats senare kommer att
fördjupa argumenten kring den reservationen.
Herr talman! I går fick riksdagen en proposition
om vissa ändringar i lotterilagen, och ännu en lotteri-
proposition är aviserad till senare under riksmötet.
Ämnet lär alltså åter dyka upp på kammarens bord,
och då kommer förhoppningsvis frågan om hur spe-
löverskotten ska användas upp till en allsidig diskus-
sion. Det är på tiden eftersom det var våren 1996 som
riksdagen beslutade om att ett system för vinstdelning
mellan staten och föreningslivet skulle ersätta den
öronmärkning som vi har i dag. Det är därför i första
hand i förbindelse med handikappidrotten som vi
moderater i kulturutskottet nu har haft anledning att ta
ställning till spel- och lotterifrågorna.
Spel och lotterier är en av idrottens viktigaste in-
täktskällor. Ett problem är att idrottens andel av den
totala spelmarknaden hela tiden minskar. När folkrö-
relserna hade totalt ca 30 % av spelmarknaden 1971
var man förra året ned i närmare 19 %. Det är det
statliga bolaget Svenska Spel som har lagt beslag på
ett ökat antal marknadsandelar. Visserligen har äga-
ren bestämt att bolaget ska skänka en del av sitt över-
skott från de s.k. värdeautomaterna till idrotts- och
ungdomsverksamhet. Det handlar om de maximalt
7 000 Jack Vegas-automater som Svenska Spel får
placera ut på restauranger och hotell. Verksamheten
har inte haft en alltför snabb utveckling, men förra
året blev det 250 miljoner kronor att överlämna, till
Ungdomsstyrelsen 50 miljoner och till Riksidrotts-
förbundet 200 miljoner, som i sin tur fördelar pengar-
na till barn- och ungdomsverksamhet. Dessutom
bestämde ägarna på bolagsstämman att bolaget ska ge
60 miljoner kronor till Riksidrottsförbundet, RF. Det
är alltså pengar som RF får utöver det vanliga ansla-
get över statsbudgeten. "Utöver" är kanske fel att
säga; en del av dem ersätter en tidigare sänkning av
statsbudgetens anslag.
Herr talman! Svenska Handikappidrottsförbundet,
SHIF, blir genom RF delaktigt av det statliga stödet
till idrotten. Vi anser att de ekonomiska förutsättning-
arna för handikappidrotten ska förbättras genom att
inte bara en del av statsanslaget, eller de 60 generella
RF-miljonerna, utan också delar av det ökande över-
skottet från värdeautomaterna ska tillfalla handi-
kappidrotten. Det är utomordentligt värdefullt om
handikappade barn och ungdomar tidigt kan få kon-
takt med idrotten i för dem lämpliga former. Bekym-
mer för ekonomin får inte utgöra ett hinder i dessa
strävanden.
En viktig verksamhet är SHIF:s satsning på Pro-
jekt idrottsskolor, som drivs som ett treårigt projekt
med stöd från Allmänna arvsfonden genom ett beslut
1999. Det vore naturligt att fortsättningen på detta
projekt möjliggörs genom att SHIF får en stor del av
Jack Vegas-pengarna och på sikt genom att över-
skottet från en större del av lotteri- och spelmarkna-
den tillfaller folkrörelserna och därmed också handi-
kappidrotten.
Jag yrkar, som sagt var, bifall till reservation nr 5.


Herr talman! Spelverksamhet är en verksamhet
som inte behöver samhällets stöd - tvärtom ger spel
inkomster till samhället. I dag går en stor del av dessa
inkomster till ungdoms- och idrottsverksamhet via det
statliga bolaget Svenska Spel AB. Andra inkomster
går direkt till liknande verksamheter från föreningar-
nas egna lotterier och spel. Spel kallas också den
frivilliga beskattningen.
Spelverksamheten för tyvärr också med sig pro-
blem i form av spelmissbruk och kriminalitet. Därför
har staten reglerat den och lagt beslag på en stor del
av spelmarknaden.
Vänsterpartiet tycker att det är bra. Men vi tycker
också att det är omoraliskt att göra så gott som obe-
gränsad reklam för spel, när vi vet vilka följder spel-
andet får för de spelande och för dem som blir miss-
brukare av spel och också de konsekvenser som drab-
bar de spelberoendes familjer och närstående.
Spelbolagen lägger i dag 1,5 miljoner kronor om
dagen på reklam. Ett par hundratusen människor i
landet har enligt forskarna allvarliga problem med
spelandet. Det finns också undersökningar som visar
att det är de människor som har de sämsta inkomster-
na som lägger mest pengar på spel i förhållande till
vad de tjänar. Som spelverksamheten ser ut i dag
innebär den faktiskt att pengarna omfördelas från de
fattiga till de rika.
Vänsterpartiet vill begränsa spelreklamen, precis
som reklam för alkohol är förbjuden i Sverige. Vi vill
också att föreningslivet ska få en större andel av
spelmarknaden. Vi tror att det därmed kan skapas en
bättre balans på spelmarknaden. Vi har i reservation 2
begärt en begränsning av reklam kring spelande.
Om spelmarknaden delas upp och omfördelas en-
ligt Vänsterpartiets förslag innebär det dels att nya
arbetstillfällen tillkommer, dels att vissa delar kom-
mer att tas över av ideellt arbetande människor. Vi
anser inte att föreningslivet ska ta över och driva
olika typer av nationella spel på det närmast industri-
ella vis som Svenska Spel gör i dag. Vi vill att spel-
marknaden ska förändras i riktning mot mer social
kontroll och mer lokal förankring. Därför är det inte
självklart att idrottsrörelsen exempelvis rakt av kan ta
över försäljningen av trisslotter så som den i dag sker
via Svenska Spels återförsäljare. Syftet med att idrott
och föreningsliv ska få en ökad andel av spelmarkna-
den är att de ska bli ekonomiskt mer oberoende och
att den sociala delen och den sociala kontrollen av
spel bättre ska kunna tas till vara.
När det gäller Vänsterpartiets reservation nr 1,
som vi för övrigt har med några andra partier, lyfter
vi åtgärder för att möta de negativa konsekvenserna
av ökat spelande. Den bästa modellen för att göra det
är att de snabba spelen och de snabba höga vinsterna
och förlusterna minskar i antal. Detta leder givetvis
till att statens intäkter på spel kommer att minska,
men i gengäld leder det också till att den problematik
som dessa spel för med sig kommer att minska. Det
innebär att kommuner och landsting kommer att få
lägre kostnader för vård och behandling av spelmiss-
brukare. Det är ju så i dag att staten kammar hem
vinsterna, och kommuner och landsting får ta hand
om problemen och kostnaderna.
År 2000 avsatte staten 4 + 2 miljoner kronor till
forskning och åtgärder mot spelberoende. År 2001
avsatte man 4 miljoner kronor. Det är 4 miljoner av
de 5 miljarder som staten fått i intäkter på spel.
Vänsterpartiet tycker att det är för lite. Staten borde ta
ett ökat ansvar, ha en tydlig policy vad gäller spel och
inte lägga över ansvaret på spelmarknadens aktörer.
Deras syfte är i första hand att tjäna pengar på spel.
Vänsterpartiet anser att en procentsats av omsättning-
en av spel ska avsättas till detta ändamål.
Enligt Svenska Spel är harmlösa spel penninglot-
ter, Lotto och stryktips i en stigande skala mot lotter
som Triss och Keno. Sedan kommer greyhoundodd-
set. Efter det kommer Miss och Jack Vegas, och sist
på en stigande skala återfinns kasino.
Jag tycker att ni ska tänka på det innan ni etable-
rar fler kasinon i Sverige. Enligt Vänsterpartiets me-
ning finns det inget behov av att öppna fler kasinon.
Det har också visat sig efter tre månader i Sundsvall
att omsättningen är långt lägre än väntat. De som går
på kasinot äter och mår gott, men de förflyttar sig inte
till vare sig spelbord eller automatspel. Jag tycker att
det är bra - fortsätt med det!
Vi anser att regeringen i stället för att öppna fler
kasinon ska samla sina krafter för att möta de negati-
va konsekvenser som spelandet ger.
Därför yrkar jag bifall till reservation nr 1.


Herr talman! I går kunde man på första sidan i
Svenska Dagbladet läsa att spelmissbruk blir allt
vanligare. När spelmarknaden växer innebär det att
risken för att fastna i spelberoende också ökar. De
spelberoendes förbund menar att det finns upp till
50 000 personer i Sverige som är i akut behov av vård
och att det finns upp till 150 000 spelmissbrukare i
vårt land.
Det behövs åtgärder för att möta de negativa kon-
sekvenserna av ökat spelande. Det handlar den reser-
vation om som vi har anslutit oss till i betänkandet.
Jag yrkar bifall till reservation 1 under punkt 1.
Herr talman! Det spelas för ungefär 30 miljarder
kronor per år i Sverige. Det motsvarar en årlig insats
per svensk på mellan 3 000 och 4 000 kr. Min egen
reflexion är att det är mycket. Även i ett internatio-
nellt perspektiv är svenskarnas spelande betydande.
En tredjedel av de svenska spelarna spelar en gång i
veckan. 20 % satsar en gång i månaden. Enligt upp-
gift satsar män mest på skicklighetsspel medan kvin-
nor väljer turspel. Precis som har sagts här tidigare
satsar låginkomsttagarna ca 3 % av sina inkomster på
spel medan höginkomsttagarna satsar ca 1,5 %.
Nu tänker jag inte försöka sätta stopp för det om-
fattande spelandet, men vi måste våga diskutera och
tänka till när det gäller baksidan av spelandet. Inom
parentes kan jag säga att jag själv har bekanta som är
spelberoende och jag vet därför vilket elände de här
människorna har. Staten tjänar ett antal miljarder
varje år på spelandet, och staten har ett ansvar. Några
få miljoner avsätts varje år till åtgärder mot spelbero-
endet, men det förslår inte långt.
Så sent som i denna vecka lär regeringen ha gett
Folkhälsoinstitutet i uppdrag att utarbeta en hand-
lingsplan mot spelberoende. Det var inte en dag för
tidigt! Någon kanske tycker att vår reservation där-
med skulle vara tillgodosedd, men eftersom jag bara
har sett ett pressmeddelande om handlingsplanen så
väljer jag ändå att yrka bifall till reservationen. Det är
också rimligt att mer statliga pengar avsätts för åtgär-
der mot spelberoende. Det handlar bl.a. om uppsö-
kande verksamhet, jourtelefoner och en massiv in-
formationskampanj men inte minst också behand-
lingsverksamhet. En behandling av en spelberoende
kan kosta flera hundra tusen kronor.
I reservationen tar vi upp farorna med de s.k.
snabba spelen. Det är just i dessa spel som risken är
större att hamna i spelberoende - snabb insats och
snabb eventuell vinst. I tidningen Spelvärlden, som
utges av Svenska Spel, tar man själv upp problemet
med de snabba spelen och skriver:
"All forskning kring spelande visar att just perio-
den mellan insats och eventuell vinst är något som är
avgörande för ett spels känslighet ur spelberoende-
synpunkt - ju kortare tid desto känsligare spel."
Herr talman! Jag är mest orolig för barn och ung-
domar som är spelberoende. Ungdomar som spelar är
mer utsatta än vuxna spelare. Det finns exempel på
ungdomar som inte har vågat gå till skolan på grund
av att långivarna hotat med våld. Det finns också
exempel på ungdomar som vid 20 års ålder har spel-
skulder på en halv miljon kronor! Många ungdomar
börjar med enklare spel. Om de inte får hjälp så fast-
nar de så småningom i alltmer avancerade spelformer
där allt större pengar omsätts. Vissa spelberoende är
så unga som tolv år. Det finns en klar koppling mel-
lan psykisk hälsa - eller snarare ohälsa - och spelan-
de. Tillgång till spel kombinerat med t.ex. depression
är inkörsporten. Alltför många ungdomar är redan
spelberoende och en allt större andel av dessa konsu-
merar också alkohol och droger. Hela 7 % av ungdo-
marna i åldern 15-17 år bedöms vara spelberoende.
Det är alltså av största vikt att detta uppmärksammas
och att åtgärder vidtas snarast för att hjälpa dessa
ungdomar.
Vi kristdemokrater kommer också att följa kasi-
noutvecklingen i landet. Vi står fast vid vår stånd-
punkt när det gäller de internationella kasinon som
ska byggas i Sverige.
I somras besökte vi i kulturutskottet Australien
och hade tillfälle att träffa experter på området där.
Det stärkte mig i övertygelsen om att vi egentligen
klarar oss utan kasinon i vårt land. I ett särskilt ytt-
rande till betänkandet skriver vi att ett av argumenten
är just spelberoendet. Ett annat handlar om de snabba
spelen, som jag nämnde tidigare här. I det här fallet
gäller det de enarmade banditerna.


Herr talman! Jag ska anknyta till det som Krist-
demokraterna tog upp, nämligen vår resa till Australi-
en. Där blev vi i utskottet direkt varnade av forskare
för att spelutvecklingen kan bli väldigt negativ. Vi
fick också vissa klargöranden. När vi fick dem så
tyckte jag mig se att vissa av utskottets mest ivriga
påhejare av införande av kasinon i Sverige bleknade
en aning.
Vi fick bekräftat att själva spelandet ökar i de stä-
der som har kasinon - inte för att folk reser dit utan
för att de som bor i städerna själva börjar spela mer.
Vi fick också bekräftat att kasinon inte är någon spe-
ciell turistmagnet, utan det är de egna invånarna som
går dit.
Vi fick också höra att spelandet på hästar, som är
ganska utbrett även i Australien, minskar när kasinon
införs. Detta var någonting nytt för utskottet. Man
kan konstatera att Solvalla tydligen hjälper till för att
vi ska få denna utveckling också i Sverige. Därifrån
skjutsar man nämligen sina spelare upp till kasinot
efter det att de har spelat på travet. Travbanor runtom
i Sundsvall hjälper tydligen också till med den här
utvecklingen genom att skjutsa sina kunder vidare till
spelhallen. Mycket märkligt, tycker jag!
Vi vet också genom tidigare undersökningar i Kö-
penhamn att det är köpenhamnsbon själv som ökar
sitt spelande.
Vi fick alltså mycket bekräftat, och det var inga
roliga bekräftelser som vi fick. Vi fick också höra att
uppåt 11 % av Sydneys delstats inkomst kommer just
från spelandet. Forskaren kallade själv detta för en
form av dubbelbeskattning av främst låginkomsttaga-
re.
Forskaren belyste också det som vi känner till i
Sverige, nämligen de snabba spelens påverkan på
människan genom tillvänjning och hur spelberoendet
ökar genom det.
Med detta vill jag yrka bifall till reservation 1 un-
der punkt 4.
Det kanske vore en idé också för Sundsvall att be-
gära att staden får behålla en del av den statliga in-
komsten från spelandet just för att bekosta det ökade
sociala lidande som följer i spelandets kölvatten och
som hjälp till det ökande antal spelmissbrukare som
kommer att tillkomma i staden. Vi vet ju att antalet
kommer att öka.
I Stockholm har polisen varnat för ökat illegalt
spelande vid öppnande av kasinon, dvs. tvärtemot vad
Svenska Spel har sagt. Stockholmspolisen menar att
det blir nya målgrupper som kommer att söka sig till
spel. Vissa kommer att bli spelmissbrukare och förlo-
rare, som sedan inte får tillträde till det väl kontrolle-
rade statliga kasinot. I stället går det till de illegala
kasinona som tar emot dem med öppna armar.
Polisen säger också att man vill ha bättre resurser
redan nu för att kunna klara av bevakningen av de
befintliga illegala spelhallarna. Polisen vill också ha
förstärkt lagstiftning på området så att man efter en
razzia slipper se de kriminella släppas ut igen, vilket
sker i dag.
Jag vill också säga några ord om folkrörelsernas
ställning på spelmarknaden. Vi har en motion där vi
säger att vi tror att öronmärkta pengar från olika spel
till folkrörelserna är ett steg på vägen till ett mer
konsumentinriktat spel. Vi vill ha en jämnare mark-
nadsfördelning mellan de tre aktörerna på spelmark-
naderna, dvs. mellan Svenska Spel, folkrörelserna
och Trav och Galopp. Det är viktigt att det sker en
jämnare marknadsfördelning i nära samarbete mellan
de tre olika aktörerna, så att deras speciella olika
kompetens utnyttjas fullt ut. Med det yrkar jag bifall
till reservation 7 under punkt 14.
Sedan vill jag också säga några ord om spel på
hund, greyhound, som har blivit tillåtet i Sverige. Där
har vi en motion där vi anser att det här tillståndet bör
omprövas. Vi vill göra en uppföljning av hur aveln
ser ut i dag i och med att man tillåter spel på dessa
hundar. Nu har Margareta Winberg sagt att hon tyck-
er att det är en lämplig tidpunkt ur djurskyddssyn-
punkt att nu utvärdera den här verksamheten innan
man beslutar om fortsatt tillstånd. Det tycker vi i
Miljöpartiet samt olika andra organisationer är väldigt
bra. Därför behöver jag inte yrka bifall till den reser-
vationen.
Med det tackar jag för mig.


Herr talman! Som framkommit av tidigare anfö-
randen är detta ett motionsbetänkande om spel- och
lotterifrågor. De motioner som behandlas är från den
allmänna motionstiden 1999/2000 och 2000/2001.
Merparten behandlar frågor som vi vet är aviserade i
kommande propositioner från regeringen.
När vi behandlade frågorna i utskottet visste vi
inte riktigt när regeringens proposition om lotterifrå-
gor skulle presenteras. Nu vet vi något mer. Vi vet att
en proposition lades fram i går. Den innehåller för-
slag som riksdagen redan tidigare fattat beslut om,
men som regeringen nu ber riksdagen att fatta igen.
Det handlar om vissa ändringar i lotterilagen som nu
har anmälts i enlighet med Europaparlamentets och
rådets direktiv. Eftersom en anmälan endast kan avse
ett förslag måste riksdagen ånyo anta de beslutade
förändringarna i lotterilagen.
Den andra propositionen som är aviserad ska
komma den 18 mars nästa år. Innehållet i den är svå-
rare att förutspå, men den kommer att bygga på det
utredningsförslag som Baekkevold och Johansson har
lagt fram. Med hänsyn till motionärerna och deras
yrkanden valde utskottet ändå att redan nu behandla
de här motionerna. Det kan innebära att vi får dem i
repris under våren, men det får vi i så fall leva med.
Herr talman! Mot bakgrund av detta kommer jag
inte nu att diskutera frågorna i ett vidare samman-
hang. Jag kommer att nöja mig med att kommentera
några av de motioner som vi har behandlat i utskottet.
I två motioner från Vänsterpartiet efterlyser man
dels förslag för att möta de negativa konsekvenserna
av ökat spelande, dels en utredning som ser över hur
reklamen kring spelandet kan begränsas.
Vår principiella inställning är att det är oerhört
viktigt att staten tar de problem som vissa människor
har med sitt spelande på största allvar. Här kan olika
åtgärder bli aktuella. Regeringen har redan vidtagit
några för att få ett beslutsunderlag. Som vi nämner i
betänkandet har Lotteriinspektionen redan genomfört
en kartläggning av marknadsföringen av spel och
lotterier i landet. Denna kartläggning bereds för när-
varande i Regeringskansliet.
Utöver detta har regeringen givit Statens folkhäl-
soinstitut i uppdrag att utarbeta ett handlingsprogram
mot spelberoende. I denna plan ska det bl.a. ingå
förslag till preventiva åtgärder på nationell och lokal
nivå, förslag till hur vården av spelberoende ska or-
ganiseras, förslag till hur folkrörelserna och frivilli-
gorganisationerna kan stödjas, förslag till hur mark-
nadsföringen av spel kan begränsas, förslag till åtgär-
der för att begränsa skadeverkningarna av spel på
värdeautomater, förslag till åtgärder för att möta en
framtida Internetspelmarknad i Sverige och förslag
till hur spelbranschens aktörer kan samverka med
myndigheter i syfte att minska oönskade effekter till
följd av spel.
Dessutom ska man kartlägga och beskriva det
kunskapsunderlag som finns när det gäller frågor om
överdrivet spelande och behovet och effekten av vård,
behandling och ny forskning. Man ska analysera olika
faktorer som kan bidra till överdrivet spelande och
utvecklande av spelberoende samt lämna förslag till
samhällsinsatser som kan minska riskerna för att
utveckla spelberoende. I det senare fallet ska man
särskilt analysera vilken betydelse spelbolagens
marknadsföring av spel kan ha för risken att spelbe-
roende utvecklas.
Herr talman! I ett par moderata motioner fram-
håller motionärerna att en del av det överskott från
värdeautomaterna som i dag går till Riksidrottsför-
bundet, och som de fördelar vidare till svensk idrott,
bör gå till handikappidrotten. Vi har naturligtvis inget
emot att handikappidrotten får ett förstärkt stöd, men
samtidigt tycker jag att det är viktigt att den princip
som vi fastslog i idrottspropositionen, att det är id-
rotten själv som ska fördela de pengar som tillfaller
idrotten, får gälla. Jag måste säga att jag i detta fall
blir något förvånad över Moderaternas hållning. Ofta
står man upp och starkt hävdar idrottens självständig-
het. Man vill ge intryck av att man står för en friare
linje än vad vi socialdemokrater gör. Men i det här
fallet går man helt på tvärs mot vad man hävdar i
andra fall. Här ska man t.o.m. gå in och styra i för-
delningen av pengar till de olika specialidrottsförbun-
den. Enligt min uppfattning är det en mycket märklig
hållning som måste innehålla ett tankefel från Mode-
raternas sida.
Herr talman! Den fråga som under senare år upp-
tagit mest tid för diskussion inom området spel och
lotterier är fördelningen av spelmarknaden. Hur stor
andel ska folkrörelserna ha av den totala spelmarkna-
den? Det är också den fråga som omfattar flest mo-
tioner i detta betänkande. Jag har förstått att de flesta
partier är måna om att hävda folkrörelsernas andel av
spelmarknaden, och det gläder mig. Det kommer
naturligtvis att vara en av de frågor som regeringen
har att lösa inför att man ska lägga fram propositio-
nen till våren. Vi tror att det är viktigt att man väljer
en modell som är hållbar över en längre tidsperiod
och som inte behöver ändras när balanserna mellan
olika spel förändras. I de utredningar som ligger till
grund för regeringens proposition finns förslag på hur
man kan gå till väga. Remissvaren är relativt positiva
till den väg som utredaren föreslår. Samtidigt vet jag
att Folkspel har bytt fot och förordar en annan lösning
än den man gav uttryck för i remissomgången.
Det flyter ständigt nytt vatten under broarna inom
detta sakområde. Vi får kanske avvakta regeringens
ställningstagande inför vårens propositionen innan vi
slutgiltigt bestämmer oss för vilken modell som ska
användas. Vad vi däremot kan upprepa är att det är
rimligt att folkrörelsernas andel bör vara en tredjedel
av den totala spelmarknaden.
Herr talman! Som jag tidigare sade tycker jag att
det är bra att regeringen verkligen tar tag i frågorna
om spelberoende och spelbolagens marknadsföring.
Nu finns det bara ett område som jag direkt saknar,
och det är den positiva sidan av spel. Mig veterligen
har det aldrig gjorts någon samlad studie av vad spel
betyder i positiv mening för människor. Jag menar
inte enbart vad vinster betyder för dem som har lyck-
an med sig, utan kanske mer vad spel betyder ur ett
socialt perspektiv. Vad betyder det att man på arbets-
platserna samlas varje vecka och diskuterar ett system
till V 75? Vad betyder Bingolotto för alla familjer
som ägnar hela lördagskvällen åt det här spelet? Vad
betyder den korta stundens spänning det innebär att
skrapa en trisslott? På detta område förekommer det
ingen forskning och inte heller några direkta diskus-
sioner. Jag tror att det vore välgörande för hela de-
batten kring spel och lotterier att tid även ägnades åt
spelens positiva sidor; inte för att förringa de negativa
sidorna utan mer för att få en bättre nyansering av de
frågeställningar som kommer upp i den framtida
debatten.
Avslutningsvis vill jag, herr talman, för det första
yrka bifall till utskottets förslag i deras helhet i betän-
kande KrU3 och avslag på samtliga reservationer.
För det andra skulle jag för att sprida lite glädje
här i kammaren och för att förhoppningsvis visa på
spelets positiva värden vilja överräcka var sin trisslott
till de ledamöter som står före mig på talarlistan, i
förhoppning om en stunds glädje, lite spänning och
kanske i bästa fall en vinst.
Nu är det så, herr talman, att två av utskottets le-
damöter av misstag har hamnat bakom mig på talar-
listan, och jag är så generös att jag kommer att ge
även dem en trisslott.


Herr talman! I måndags var jag på en nordisk kon-
ferens om spelberoendefrågor. Jag fick då höra Lars
Engqvist presentera den handlingsplan som Folkhäl-
soinstitutet ska utarbeta. Som vi alla fick höra av Lars
Wegendal är det utredningsuppdrag som ska leda
fram till en handlingsplan väldigt omfattande. Något
som Engqvist i sin presentation i måndags inte gav
svar på var om regeringen kommer att avsätta extra
medel för att Folkhälsoinstitutet ska kunna genomföra
detta. Jag vill därför fråga:
Vet Lars Wegendal om Folkhälsoinstitutet inom
sin ordinarie ram självt ska bära den här kostnaden
eller om man kommer att avsätta extrapengar för
detta?


Herr talman! Nej, tyvärr, Charlotta Bjälkebring,
har jag inga uppgifter om ifall man kommer att till-
dela extra medel. Eftersom det är en så pass omfat-
tande utredning, som ska pågå ända fram till den 1
januari 2003, utgår jag dock från att det krävs extra
medel till Folkhälsoinstitutet för att det ska klara
uppgiften. Jag utgår alltså från att det kommer att
skjutas till ytterligare medel.


Fru talman! Också jag hoppas att vi kan utgå från
att det blir så. Givetvis kommer det här att ta i an-
språk en stor del av de medel som i dag står till Folk-
hälsoinstitutets disposition. De 4 miljoner som rege-
ringen avsatt till forskning om spelberoende räcker
inte så långt.
Jag avser att följa upp den här frågan och hoppas
att också Lars Wegendal ska agera blåslampa när det
gäller att utverka pengar till forskning och verksam-
het för att stävja spelberoendeproblematiken.


Herr talman! Jag lovar Charlotta Bjälkebring att
jag, som hon efterlyser, ska agera blåslampa i detta
sammanhang. Samtidigt tycker jag att det är väldigt
bra att socialministern har det här vida anslaget till en
utredning, så att vi verkligen får ett brett beslutsun-
derlag till dess att vi sedan ska gå vidare.
Det här kommer naturligtvis att ta rätt lång tid,
och det innebär att det inte kommer att finnas med till
dess att den lotteriproposition som är aviserad i mars
2002 kommer på bordet. Jag tror dock att vi får ta den
nackdelen. Det är en stor fördel att vi får det här bre-
da anslaget och en djupgående belysning av fråge-
ställningarna.


Herr talman! Det låter på Lars Wegendal som om
han anser att statliga bidrag över huvud taget inte ska
åtföljas av något ändamål eller syfte med verksam-
heten. Man kan då undra hur det kommer sig att det i
budgetpropositionen finns åtminstone fem övergri-
pande syften med statsbidraget till idrotten, som jag
utgår från att Riksidrottsförbundet känner sig tvingat
att leva upp till och som det även har redovisat att det
har levt upp till. Hur kommer det sig att det i Svenska
Spels papper står att de 250 miljonerna från värdeau-
tomaterna är öronmärkta till barn- och ungdomsid-
rott?
Vi har alltså redan syften med våra pengar, och vi
kan bland de syftena också räkna in detta stöd till
handikappidrotten. Det borde rimligtvis ligga inom
ramen för det som riksdagen har möjlighet att uttala.


Herr talman! Jo, det är riktigt, Jan Backman, att
regeringen i samband med att budgeten fördelas ut
har en dialog med idrottsrörelsen om hur de här
pengarna ska användas och att detta skrivs in i regle-
ringsbreven. Skillnaden är den att moderaterna här
säger att det är ett specialidrottsförbund som ska få
pengarna. Det är en oerhört stor skillnad, och jag vill
påstå att det är en klåfingrighet från moderaternas
sida.
Medan jag har ordet vill jag också ta upp en fråga
med Jan Backman, som företräder moderaterna i den
här debatten. I det här betänkandet behandlas en mo-
tion från en moderat ledamot om avskaffande av
lotterilagen. Motiveringen är att vi ska myndigförkla-
ra medborgarna. Jag tror att det kunde vara bra om
Jan Backman kunde deklarera om man från modera-
ternas riksdagsgrupp står bakom denna motion. Det
skulle vara bra att då också få en förklaring av vad
som menas med att myndigförklara medborgarna.
Menar moderaterna att det faktum att vi har en lotte-
rilag innebär att vi i Sveriges riksdag omyndigförkla-
rat de medborgare som vi företräder?


Herr talman! Om inte annat så framgår väl detta
av hur vi i kulturutskottsgruppen har hanterat den här
frågan. Man kan av det dra den slutsatsen att vi inte
står bakom den här motionen.


Herr talman! Jag vill bara tacka Jan Backman för
klargörandet att ni inte står bakom den moderata
motionen om avskaffande av lotterilagen. Det är
avgörande bl.a. för idrottsrörelsens möjligheter att få
sina pengar.


Herr talman! Vän av ordning trodde säkert att jag
i dag inte skulle ha något yrkande, eftersom jag råkat
bli uppsatt efter socialdemokraten Lars Wegendal.
Det är dock tryckfelsnisse som har varit framme, som
Lars Wegendal redan har varit inne på här. Jag har ett
yrkande om bifall till en reservation, nämligen till
reservation 10, vilket jag framför nu för att inte
glömma bort det.
Det var väldigt bra att också vi som står bakom
Lars Wegendal på talarlistan fått en trisslott. Jag bör-
jade känna hur häxan avundsjuka slog klorna i mig,
men jag blev befriad från henne. Tack, Lars!
Sundsvall har nu haft Sveriges första internatio-
nella kasino öppet i nästan fyra månader. Redan un-
der första veckan fick ett ungt par den första jackpot-
ten, som gav ca 47 000 kr. De båda hade av en hän-
delse fått reda på att det fanns ett kasino i Sundsvall,
och de gick in och spelade av ren nyfikenhet. Sedan
dess har en jackpott om ca 850 000 kr betalats ut.
Dessa stora utdelningar borde leda till att männi-
skor åker dit och spelar mycket för att försöka få stora
vinster. På ett sätt är det  också så, för man har många
fler besökare än vad man har kalkylerat med. Som
någon tidigare varit inne på spelar man dock för be-
tydligt lägre summor än förväntat. Kasinot omsätter
25-30 % mindre än kalkylerat.
Trots detta finns det naturligtvis människor som
satsar höga summor och som tenderar att vara spelbe-
roende. Personalen har emellertid uppsikt över detta,
och om de misstänker att någon besökare har blivit
spelberoende eller riskerar att bli det, tar de kontakt
med den personen och sätter sig ned och samtalar. Jag
hade för ca 14 dagar sedan kontakt med kasinoche-
fen, och jag fick då höra att detta hade lett till att 13
personer själva hade valt att bli utestängda från kasi-
not. Den vanligaste avstängningstiden var från sex
månader och upp till ett år. En person hade dock bett
att få bli "portad" under fem år.
Jag är ingen påhejare av kasinon, men jag och
Centerpartiet har sagt ja till försök med kasinon. Det
är mot bakgrund av att vi ser hur Internetspelen ökar.
Då tänker jag på att man kan spela med andra länder.
Jag ser hellre att vi har spel inom landet och att vi får
behålla pengarna här än att man låter pengarna rulla
ut.
Beträffande Miljöpartiets och Ewa Larssons tan-
kar om att Sundsvall borde få behålla pengar till de
sociala utgifter som kommer att drabba spelberoendet
kan jag bara säga: Nej tack, det vill vi faktiskt inte. Vi
kommer inte att få några pengar över i Sundsvall.
Kalkylen ligger på att Sundsvalls kasino precis ska gå
runt och förhoppningsvis klara sig på det egna spelet.
Det kommer inte att bli en massa miljoner över i
Sundsvall. Det har aldrig kalkylerats med det.
Fru talman! Tanken med statligt spel är att folkrö-
relserna ska få resurser till sin verksamhet, vilket man
ju också får. Centerpartiet tycker, precis som Väns-
terpartiet, att folkrörelsernas andel av spelvinsterna
ska öka och att inflytandet över spelmarknaden bör
öka. Vi har därför ett gemensamt yttrande i den frå-
gan.
Centerpartiet har också skrivit en motion om att
stärka det lokala föreningslivet genom spel- och lotte-
rimarknaden. I betänkandet Föreningslivet på spel-
och lotterimarknaden föreslås att Rikslotterier ska få
placera ut lottförsäljningsterminaler och få sälja max
75 % av lotterna i lotteri.
Den möjligheten tycker vi i Centerpartiet också
bör erbjudas det lokala föreningslivet. Flera förening-
ar kan då samsas om en lotteriterminal där lottköpar-
na kan välja vilken förening de vill stödja - fotboll-
sklubben, ridklubben, teaterföreningen eller vad det
nu kan vara. De lokala föreningarna bör ges möjlighet
att utveckla sin lotteriverksamhet från papperslotter
till den nya tekniken. Det skulle kunna ge de lokala
föreningarna ett ökat ekonomiskt tillskott som gör att
de kan utöka sina verksamheter.
Utskottet säger att den utredning Centerpartiet be-
gär inte kan beviljas eftersom man inte vill föregripa
utredningsförslaget om lotteriterminaler, som för
närvarande bereds.
Jag tycker att det argumentet är ganska svagt.
Jag ser motionen, som nu har varit framlagd ett
tag, som en möjlighet att påverka utredningen. Man
kan i utredningen ta ställning till om det är ett bra
eller dåligt förslag.
Jag skulle vilja veta vad Lars Wegendal säger om
möjligheten för lokala föreningar att ta del av lotteri-
terminaler. Jag har ingen möjlighet att replikera på
Lars Wegendal eftersom tryckfelsnisse som sagt var
framme och jag hamnade efter Lars Wegendal på
talarlistan. Men jag skulle vara tacksam om jag kunde
få en reflexion på det.


Fru talman! Automaterna är ju bara en liten del av
det förslag som Johansson har lagt fram i sin utred-
ning. Jag tycker egentligen att det är felaktigt att i dag
peka på hur man ska göra för att folkrörelserna ska få
sin tredjedel av spelmarknaden, något som vi alla
strävar efter. Jag tror att det är bättre att vi avvaktar
med de lösningarna till dess att det kommer upp en
större lotteriproposition i riksdagen i mars månad
nästa år.


Fru talman! Min tanke med lotteriterminaler där
lokala föreningar skulle kunna få sälja sina lotter har
inte riktigt samband med den övriga tredjedelen. Det
handlar mer om att man ska kunna få ut sina lotter på
ett vettigt, modernt och bra sätt. Jag ser det inte som
att det skulle vara något som påverkar det övriga,
utan tanken är bara att tillmötesgå de lokala förening-
arna. Det handlar ju inte heller om att bara gynna t.ex.
idrottsrörelsen, som vi har föreslagit i vår motion,
utan det handlar om all föreningsverksamhet.


Fru talman! Tack, Lars Wegendal, för den kultu-
rella produkten trisslotten. Jag frågade Lars om jag
kunde få byta den eftersom det inte var någon vinst
på den. Men det fick jag inte.
Så till ämnet som sådant. Det är beklagligt att
propositionen inte har kommit. Den tycks bli försenad
i ett år. Nu blir det som utskottet skriver, att den fort-
farande behandlas i Regeringskansliet. Utskottsmajo-
riteten kan naturligtvis gömma sig bakom det och
undvika att ta ställning. Det förstår jag, när man vet
att det kommer ett förslag förhoppningsvis den 18
mars 2002 om det inte blir ytterligare förseningar.
Det här gör ju också att andra frågor blir liggande.
Folkrörelsernas samarbetsorganisation för lotterifrå-
gor, FSL, har kommit in med framställningar om att
få köra spel på Internet. Nu är det Svenska spel, ATG
- Aktiebolaget Trav och Galopp - och A-lotterierna
som får vara med i den leken. Men FSL:s ansökan
händer det ingenting med.
Jag tror att det var 1996 som regeringen lämnade
utrymme för testverksamhet under 1997 och 1998 för
spel på Internet till de tre organisationer jag nämnde.
Sedan skulle det ske en utvärdering. Vad som hänt är
att verksamheten har fortsatt 1999, 2000 och 2001 i
oförminskad omfattning, medan lotterilagsutredning
och beredning i departementet fortgår i en takt som
inte direkt kan anknytas till snabba spel. Under tiden
kommer naturligtvis FSL efter i konkurrenshänseende
och i kunskapsinhämtande. Jag vet inte om det är det
som är meningen.
Jag lämnade en skriftlig fråga om det här till fi-
nansministern i våras. Svaret var tämligen luddigt och
slutade enbart i att regeringen bereder ärendet. Jag
undrar nu om Lars Wegendal, som ju står närmare
regeringen än vad jag gör, kan klara ut hur det ser ut
för t.ex. FSL och ifall FSL kan få komma med i det
här så att vi får undan snedfördelningen till bl.a. A-
lotteriernas förmån.
Vi i Folkpartiet har en konsekvent linje i det här
med lotterier och spel. Vi vill att folkrörelserna ska få
en betydligt starkare ställning beträffande lotterier på
i princip alla plan. De bör också kunna få utveckla
egna spel. Vi kan inte se något skäl till varför inte
hela lotterimarknaden skulle kunna tillfalla folkrörel-
serna. I dag blir det så lätt en omväg över staten, och
det finns ju alltid risk för läckage i de här samman-
hangen.
Jag tror också att det är viktigt att de som arbetar i
folkrörelserna känner engagemang. Är man aktiv i
den här verksamheten är det viktigt att man rätt
snabbt ser resultat. Det kan annars lätt bli någon form
av bidrag som tas emot via goda gåvors givare staten
när pengarna kommer genom rundgång. Därför tyck-
er vi att det är bättre att folkrörelserna själva tar hand
om bra mycket.
Det här har handlat rätt mycket om den administ-
rativa delen av spel, fru talman. Men det finns, som
har påpekats av flera talare, en mindre trevlig del,
nämligen spelberoendet. Vi har inte tagit upp det i det
här sammanhanget. Däremot har vi en motion som
heter Liberal politik för folkhälsa, där vi konstaterar
att det finns ett stort antal spelberoende människor.
Siffran debatteras väl av och till. Vi talar också om
vikten av att problemet uppmärksammas och av att
det finns adekvata vård- och behandlingsformer till-
gängliga. Det tror vi är viktigt. Det var också bra,
som jag läste i pressen häromdagen, att Lars Engqvist
har uppmanat Folkhälsoinstitutet att ta fram ett pro-
gram för behandling och preventiva åtgärder när det
gäller spelberoende.
Det är ju ändå så, som Lars Wegendal tog upp, att
det finns många som har glädje av spel. Och visst var
det lite spännande att skrapa en trisslott den lilla
stund vi hann göra det. Alla som är med i folkrörel-
serna har också glädje av spel genom att det ger in-
täkter. Vi får inte glömma de delarna. Men det är
naturligtvis ett arbetsamt problem med spelberoendet.
Jag stod här och talade om kasinon för något år
sedan, eller var det var. Vi har en positiv inställning
till dem. Jag tog då upp i talarstolen att vi inte ville ha
dem koncentrerade till storstäderna. Nu lyckade rege-
ringen med bedriften att förlägga tre av de fyra kasi-
nona till de tre storstäder vi har i Sverige - Stock-
holm, Göteborg och Malmö.
Jag räknar inte riktigt Sundsvall till storstäderna.
Det ligger betydligt mer i den linje som vi ansåg vara
rimlig, nämligen s.k. turistkasinon. Nu har regeringen
option på ytterligare två kasinon. Det är givet att de
blir placerade i mindre områden. De största områdena
är redan täckta. Det blir väl någon form av s.k. turist-
kasinon.
När det gäller spelandet och Sverige i ett interna-
tionellt sammanhang sade Dan Kihlström att det spe-
las ganska mycket i Sverige. Vi hörde i New South
Wales att de där spelade tre gånger mer än vad vi gör.
Självklart varnade de för den utvecklingen. Den är
definitivt inte bra. Jag känner en ödmjukhet inför hur
vi ska kunna arbeta både preventivt och behand-
lingsmässigt för att hjälpa de människor som hamnar
i beroendeställning.
Fru talman! Jag vill slutligen yrka bifall till reser-
vation 6 under punkt 14.


Fru talman! Jag känner mig lite skyldig att ta en
replik på Lennart Kollmats, eftersom det blev fel i
talarlistan.
Lennart Kollmats beklagar sig över att det tar tid
att få fram denna proposition. Jag delar den uppfatt-
ningen fullt ut. Jag tycker också att det är tråkigt att
det har dragit ut i tiden. Det har sina olika förklaring-
ar, som vi kanske inte behöver gå in på här.
Det man i första hand prioriterar att få med i den
kommande propositionen är Internetspelen. Det beror
bl.a. på de skäl som Lennart Kollmats tar upp, och jag
tror att även Birgitta Sellén tog upp dem. Det är ett
bekymmer med Internetspelen. De ökar kraftigt. De
stjäl inkomster från folkrörelserna och staten. De sker
i lokaler där man inte riktigt kan se hur spelberoendet
egentligen hanteras.
Det är en prioritering att få fram bestämmelser för
den delen av spelmarknaden. Vad man ytterligare
hinner med vågar jag inte lova något om.


Fru talman! Jag tackar Lars Wegendal för den
upplysningen. Också jag tror att det är viktigt att vi
får svenska varianter på Internetspel. Det är annars så
lätt att de flyttar utanför svenska gränser.
Det hjälper inte spelberoende personer, oavsett
om det är utländskt eller svenskt Internetspel. Men de
pengar som kommer in hamnar åtminstone på rätt
ställe. Det tror jag är väldigt viktigt.
När en socialdemokratisk riksdagsledamot delar
kritiken mot regeringen behöver jag inte säga något
ytterligare i den frågan.


Fru talman! Ja, det gör jag.
Jag tänkte att jag skulle nämna något annat för att
visa på hur komplicerat det egentligen är. Jag nämnde
det också i mitt anförande. I den remissrunda som var
på Johanssons utredning kom rätt många remissvar
in. De var i huvudsak alla positiva till utredarens
förslag.
Vad som har hänt därefter är att FSL, som Lennart
Kollmats nämner, och Folkspel fullständigt har bytt
fot och lagt fram ett helt annat förslag som man nu
diskuterar med regeringen. Det är inte helt enkelt. Det
kan bero på att hanteringen har dragit ut på tiden och
att man har bytt människor på olika ställen.
Jag vill också nämna situationen i New South
Wales. Lennart Kollmats tog upp det, och tidigare har
också Ewa Larsson nämnt det. Det är en enorm skill-
nad när man inom en så pass begränsad yta som där
har 120 000 spelautomater mot Sveriges 7 000-7 500.
Det är en väldig skillnad.
Jag vill inte ha den spelmarknad som man har i
New South Wales. Det var också det budskap som
kom från de forskare som vi diskuterade frågan med.
De sade: Den spelpolitik som ni har i Sverige är något
som även vi eftersträvar, men vi är långt ifrån den.


Fru talman! Det är riktigt. Vi tog alla till oss de
upplevelser vi fick i Sydney med omnejd i den här
frågan. Det är det som är nyttan med studiebesök.
När det gäller FSL har inte vi bytt fot riktigt lika
fort. Nu får vi ta ett snack med FSL:s nya ordförande,
vår förre partiledare, så får vi se om det går åt det
hållet. Det vet jag inte.
Vi har fortfarande uppfattningen att FSL och
framför allt folkrörelserna, som det representerar, ska
ha en stor andel av intäkterna för lotterierna. Där tror
jag att vi är eniga. Sedan är det ena eller det andra en
teknikfråga.


Fru talman! Jag ingick inte i den krets som fick
trisslotter. Jag kan ändå visa min inneboende genero-
sitet genom att säga följande till Lars Wegendal. På
lördag är det V 75. Kryssa för häst nr 1 King from
Hjo i lopp nr 7. Jag har därmed visat att jag i varje
fall har generositet.
Fru talman! Jag ska tala om reservation nr 3. Det
är en moderat reservation som vi står bakom, men vi
kommer inte att begära votering på den. Reservatio-
nen är baserad på en motion som är skriven av mig.
Den handlar om att jag vill konkurrensutsätta spel-
marknaden. Det borde inte som i dag vara ett mono-
pol förbehållet Svenska Spel och ATG, dvs. Aktie-
bolaget Trav och Galopp.
Jag har läst betänkandet och sett varför utskottet
inte har biträtt motionen. Jag tror att man har läst min
motion, men man har nog inte förstått vad som står i
den. Utskottet säger att överskotten av spelen även
framöver ska gå till idrotter och allmännyttiga verk-
samheter. Det står inte en rad i min motion om att de
kraven inte skulle ställas även på privata spelföretag.
Det är väl självklart. De privata företagen ska vara
med och verka på samma villkor. Jag har läst smarta-
re förslag till avslag än utskottets förslag till avslag,
som det är motiverat i betänkandet.
De spelbolag som finns betalar skatt på olika sätt.
Aktiebolaget Trav och Galopp, ATG, betalar in en
procent på omsättningen. För varje krona som spelas
ska 10 eller 11 % gå direkt till staten. De enda som
inte lever under samma regler är de nya kasinona. Det
står att de ska betala in överskottet. Det är en rätt så
behaglig skatteinbetalning. Jämför det med ATG som
ska betala 10 eller 11 % på varje omsatt krona.
ATG kan inte göra som Svenska Spel kan göra
vad gäller kasinona. Det skulle det kunnat om det haft
samma regler som Svenska Spel har. Först skulle i så
fall ATG betala ut en mängd prispengar till travlop-
pen, och det överskott som blir över skulle det sedan
leverera in till staten. Där har kasinot en unik fördel
som jag inte riktigt kan förstå.
Fru talman! Lite grann i övrigt. Nu är inte Ewa
Larsson här. Hon talade om att Solvalla skjutsade
spelare efter tävlingarna till kasinot. Såvitt jag vet är
kasinot inte öppnat ännu i Stockholm. Däremot går
det till så uppe i Sundsvall. Det vet jag om. Men det
är upp till var och en. Det är frivilligt.
Det är frivilligt att följa med en sådan buss, li-
mousine eller vad det nu är fråga om. Det beror på
hur mycket som man har vunnit. Om man har förlorat
får man kanske åka cykel eller gå. Men man behöver
inte belasta Solvalla för ett kasino som ännu inte
finns i Stockholmstrakten. Då är man lite för snabb.
Jag tyckte att det var gott att höra Lars Wegendal.
Han frågade varför man inte gör någon utredning om
hur spel kan påverka människor positivt. Varje vecka,
fram till varje lördag lämnas det in ca 600 000 V 75-
kuponger, och de har inte fyllts i av bara 600 000
enskilda människor. Många av kupongerna har läm-
nats in av företag och organisationer där det är många
personer som delar på en kupong. Det är alltså ett
spel som har en stor folklig förankring.
Jag vågar erkänna att jag tittade på Bingolotto i
lördags. Jag blev provocerad att köpa en s.k. dubbel-
lott som kostade 100 kr. Om man bortser ifrån att jag
förlorade varenda krona tycker jag ändå att under-
hållningen var av högsta internationella klass. Det var
väl använda pengar.
Sedan vill jag säga några ord till Dan Kihlström
från Kristdemokraterna. Han vill ju stoppa kasinon.
Den som är mest skyldig till att det finns kasinon i
Sverige är väl jag, men det får jag väl leva med.
Kristdemokraterna som riksparti har naturligtvis rätt
att tycka vad de vill, och det ska de göra, men låt
svenska folket bestämma självt hur det vill spela och
vad det vill spela.
Jag är säker på att det förekommer spelberoende.
Men de största syndarna är faktiskt Svenska Spel. I
varje större ICA-butik eller Konsumbutik finns det ett
spel som heter Lotto Express. På en TV-skärm visas
dragningar var femte minut, och utbetalning av vins-
ter sker med detsamma i butiken. Det är Svenska
Spel, den ansvarsfulla staten, som står för det.
Det finns ett spel som heter Keno. Nu har det
kommit någonting som heter Kung Keno. Det innebär
att om en siffra är rödmarkerad får man dubbel eller
flerdubbel vinst. Men insatsen är ju också dubbel. Om
man har anlag för spelberoende kan man bli attrahe-
rad av detta spel och betalar en dubbel insats. Jag
hyllar principen att man själv ska få avgöra, men jag
tycker att Svenska Spels Kung Keno är ett gränsfall.
Något så utmanande och provocerande som befrämjar
spelberoende lär vi inte kunna hitta i brådrasket.
Fru talman! Det har talats här i dag om spel på
Internet. Jag anser att det är livsviktigt för svensk
spelverksamhet och för svenska staten om man ska
kunna behålla intäkterna att skatter, regler och förut-
sättningar anpassas till det som gäller i vår omvärld.
Sverige är inte isolerat, och vi kommer inte heller att
bli isolerade. Vi har skatteavdrag på spelvinster i
Sverige som är betydligt högre än i vår omvärld.
I den nya Internetvärlden, cyberspace och allt vad
det heter är det så lätt att sitta hemma och spela på
vad som helst. Jag ska nämna ett exempel.
I kväll är det tävlingar på Solvalla. Om jag satsar
100 kr på en häst kan vinsten, med det skatteavdrag
som gäller i Sverige, bli 250 kr. Om jag spelar på en
travbana i Frankrike kan vinsten, med det skatteav-
drag som gäller där, bli 350 kr vid samma omsätt-
ning. Det har inte blivit någon stor grej av det nu,
men jag är övertygad om att om vi inte anpassar våra
regler till omvärlden kommer vi på sikt att få svårt att
behålla många svenska spelare. Jag tror inte att spe-
larna känner någon direkt nationalitetskänsla.


Fru talman! Tack, Sten Andersson, för de positiva
orden. Jag får nog börja fundera på vad jag säger i
kammaren, för nu har jag fått beröm av både en mo-
derat och en folkpartist. Jag kan ha hamnat snett.
Jag vill bara kommentera detta med det statliga
ägandet. Det är en fråga som kommer upp i alla de-
batter som vi har om spelpolitik. Gudskelov är det en
väldigt bred majoritet i kammaren för att man ska ha
kvar ett statligt ägande av spelbolagen.
Vår bevekelsegrund är att vi eftersträvar en sund
spelmarknad där överskotten ska tillfalla staten, före-
ningslivet och hästsporten, det vet vi alla om. Men i
statliga bolag kan ägaren åläggas ansvar och hänsyn
som står i strid med kortsiktiga kommersiella före-
tagsekonomiska överväganden. Om spelmarknaden
skulle privatiseras kan man inte gå in och styra på
samma sätt.
I statliga bolag är också risken avsevärt mycket
mindre för att de säljs vidare. Samtidigt innebär det
att den demokratiska kontrollen över denna marknad
kan bibehållas. Det är vår bevekelsegrund. Vad mo-
deraterna har för bevekelsegrund för att sälja ut t.ex.
Svenska Spel vet jag inte, men det kanske vi får höra
mera om.


Fru talman! Den nuvarande regeringen har ju sålt
ut betydligt större företag än Svenska Spel, antagligen
med samma bevekelsegrunder - vad vet jag.
Jag skriver i min motion: Med ett rigoröst kon-
trollsystem och med tydliga och klara spelregler bör
det finnas förutsättningar för fler att komma in och
konkurrera på denna marknad.
Givetvis menar jag med min motion att om t.ex.
ett privat företag går in och konkurrerar om spel på
hästar eller stryktips kan man besluta att 10 % av
omsättningen ska gå till staten, och sedan kan staten
fördela dessa pengar på det sätt som passar bäst. Det
behöver inte gälla några andra regler för ett privat
företag än för ett statligt bolag. Så enkelt, eller så
svårt, är det tydligen.
När det gäller att hamna snett tycker jag inte att
Lars Wegendal behöver vara bekymrad. Han har
många med sig utanför det här huset som har exakt
samma uppfattning om olika spels popularitet som
han och jag har.


Fru talman! Det tror jag också. Problemet med att
privatisera den här marknaden fullt ut, vilket Sten
Andersson förespråkar, är att de sociala hänsyn som
vi anser att man som ägare av ett statligt bolag ska ta
kan inte på samma sätt åläggas ett privat företag.
När nu Sten Andersson har möjlighet att svara i
nästa replik vill jag ställa samma fråga till honom
som jag ställde till Jan Backman. Det finns en mode-
rat motion om att man ska avskaffa lotterilagen. Jag
skulle gärna vilja höra om Sten Andersson tycker att
det är en riktig väg att gå. Jan Backman sade att den
moderata riksdagsgruppen inte stod bakom motionen.
Tycker Sten Andersson att det vore riktigt att avskaf-
fa lotterilagen?


Fru talman! Jag har inte läst den motionen, men
jag har läst många motioner av partikolleger till Lars
Wegendal som aldrig blir beviljade av hans eget parti.
Det är väl samma sak i det här fallet. Backman har
sagt i talarstolen att vi inte står bakom den, och så är
det tydligen.
Sedan gällde det sociala hänsyn. Man kan alltså
tvinga även ett privat företag att ta de hänsynen. Jag
misstänker att de pengar som staten satsar på att re-
habilitera människor som har drabbats av spelberoen-
de kommer från spelarna från början. Det borde vara
exakt samma sak här. Det ingår i det överskott som
spelet betalar in till staten. Man får baka in det även
för ett privat företag. Det är inte svårt att göra.



Fru talman! Den sociala ekonomin, eller som jag
hellre säger den ideella sektorn, är en kraft och en
tillgång i samhällsbygget. Det är en kraft som inte
kan dirigeras uppifrån men som kan stödjas på ett
positivt sätt av statsmakterna.
Vi kristdemokrater vill se en nystart för det natio-
nella stödet för utveckling av den ideella sektorn. Av
den anledningen yrkar jag bifall till reservation 1
under punkt 1.
I Sverige finns en lång tradition av ideellt enga-
gemang. Det ideella arbetet har sin huvuduppgift i att
skapa gemenskap, helhet och struktur i människors
liv. Utöver det finns det uppgifter för den ideella
sektorn i gränszonen mellan privat och offentlig sek-
tor. Fler och fler har slutat fråga vad stat eller kom-
mun kan göra för dem och i stället tagit saken i egna
händer. Ofta har man mot alla odds nått fantastiska
resultat. Den ideella sektorn är som jag har sagt en
kraft och en tillgång också i det kulturella nätverket.
Delaktighet och samverkan är grundläggande prin-
ciper.
Människan finner det naturligt att bilda gemen-
skaper och sociala nätverk för att ta ansvar för sig
själva och för de sina samt för sina livsvillkor. Ett
vitalt föreningsliv är av stor betydelse eftersom enga-
gemang i föreningslivet innebär demokratisk fostran
och normöverföring samt att det personliga an-
svarstagandet främjas.
Dessutom är föreningslivet en mötesplats där so-
ciala kontakter skapas och utvecklas. Denna civila
kultur har stor betydelse för en levande demokrati,
men även för samhällets ekonomiska utveckling. Det
sociala kapital som finns i de naturliga nätverken har
därmed stor betydelse för politiken och dess möjlig-
het att förändra samhället.
Föreningar eller andra slags sammanslutningar
som organiserar människors kultur- och fritidsintres-
sen kallas ofta för den ideella sektorn. Idéburna eller
intressebaserade organisationer som vill ge röst åt
särskilda grupper i viktiga frågor har starkt bidragit
till det välfärdssamhälle som vi har i dag. Det är vik-
tigt att politiker och offentliga tjänstemän inser att
ideella organisationer är fristående från den offentliga
sektorn och att de i första hand är till för att uppfylla
organisationens mål för verksamheten.
Det innebär inte att de saknar samhälleliga mål för
sin verksamhet. Tvärtom är det viktigt att ideell verk-
samhet, som del av det sociala kapitalet, såväl knyter
an till demokratiska värden som medverkar till för-
bättrade livsvillkor utifrån sina syften.
Jag tror att folkrörelser och frivilligorganisationer
ofta fungerar som samhällets känselspröt. De kartläg-
ger nya områden och antar nya utmaningar. De
kompletterar också den offentliga verksamheten.
Ökade möjligheter till engagemang från den ideella
sektorn kan bidra till att höja kvaliteten också i det
offentliga serviceutbudet.
Men det finns fortfarande många frågor som be-
höver belysas för att denna utveckling ska kunna ske
på ett sätt som berikar både den offentliga och den
ideella sektorn. Sektoriseringen inom den kommunala
förvaltningen skapar problem. Rollfördelningen mel-
lan frivillig och kommunal verksamhet behöver klar-
göras. Ansvarsförhållanden i samband med frivilliga
insatser behöver utredas. Regler som inte är anpassa-
de till detta måste ses över.
Under flera år har vi kristdemokrater i kulturut-
skottet lämnat olika förslag när det gäller forskning
och utveckling inom den ideella sektorn. Intresset har
varit ganska svagt, tycker jag. Häromdagen fick vi i
brevlådan en folder som heter Social ekonomi. Det är
en skrift om Regeringskansliets arbete med ett nytt
begrepp.
Ja, så nytt är det ju inte. Det handlar om verksam-
heter som funnits länge och som har en stark tradition
hos oss. På en sida i foldern kan vi läsa att dåvarande
Civildepartementet i början av 1990-talet efter ett
regeringsbeslut tillsatte Beredningen för främjande av
den ideella sektorn. Denna berednings uppgift var
bl.a. att fortlöpande analysera och utarbeta förslag om
hur den ideella sektorn skulle kunna ta ett större an-
svar när det gäller att komplettera den offentliga
verksamheten. Beredningen skulle också tydliggöra
hinder och skapa bättre förutsättningar för ideella
organisationer att utvecklas.
Tyvärr lades beredningens arbete ned efter rege-
ringsskiftet 1994. Det beklagar jag. Redan då var
Centrum för Samhällsarbete och Mobilisering (Ce-
sam) i Örebro involverat. Det vill vi i den dagsaktu-
ella reservationen i det här betänkandet ge ett uppdrag
av staten som nationellt kompetens- och utvecklings-
centrum.
Fru talman! Till slut vill jag säga att regeringen i
september beslutade att det inom Regeringskansliet
ska tillsättas en arbetsgrupp med uppgift att dels utgö-
ra ett forum för samråd i frågor rörande folkrörelser
och social ekonomi, dels följa upp vissa insatser på
området. Enligt uppgift ska arbetet vara avslutat den
31 december i år.
Självklart tycker jag att det är bra med samråd och
uppföljning, och det behövs säkert också ökat samar-
bete mellan de olika departementen. Men nog är det
en brist att regeringen håller sig innanför väggarna i
en fråga som så starkt förknippas med folkrörelserna
och den ideella sektorn. Jag saknar därför människor i
den här arbetsgruppen som kommer från just folkrö-
relserna och den ideella sektorn. Det kanske någon
från majoriteten kan ge en förklaring till här i dag.


Motion motion 1999/2000:Kr501 Totospel på hund

av Gudrun Lindvall (MP)

Totospel på hund

Motion motion 1999/2000:Kr503 Storstadskasinon

av Ewa Larsson (MP)

Storstadskasinon

Motion motion 1999/2000:Kr507 Kasino i Malmö - Båstad

av Bertil Persson (M)

Kasino i Malmö - Båstad

Motion motion 1999/2000:Kr509 Idrottens villkor

av Kent Olsson m.fl. (M)

Idrottens villkor

Motion motion 1999/2000:Kr510 Idrottsrörelsens finansiering

av Peter Pedersen m.fl. (V)

Idrottsrörelsens finansiering

Motion motion 1999/2000:Kr512 Spelberoende och kasinospel

av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson (KD)

Spelberoende och kasinospel

av Carin Lundberg och Monica Öhman (S)

Kasino

Motion motion 1999/2000:Kr523 Etablering av kasinon

av Margit Gennser (M)

Etablering av kasinon

Motion motion 1999/2000:So483 Minskat spelberoende m.m.

av Barbro Feltzing m.fl. (MP, S)

Minskat spelberoende m.m.

Motion motion 2000/01:Fi902 Konkurrenssituationen på spelmarknaden

av Caroline Hagström (KD)

Konkurrenssituationen på spelmarknaden

Motion motion 2000/01:Kr243 Spelmarknaden

av Sten Andersson (M)

Spelmarknaden

Motion motion 2000/01:Kr509 Folkrörelsernas andel och inflytande över spelmarknaden

Folkrörelsernas andel och inflytande över spelmarknaden

Motion motion 2000/01:Kr511 Idrottsrörelsens resor

av Claes Stockhaus (V)

Idrottsrörelsens resor

av Gunnar Axén (M)

Lotterilagen

Motion motion 2000/01:Kr521 Folkrörelsernas ställning på spel- och lotterimarknaden

av Kenth Skårvik (FP)

Folkrörelsernas ställning på spel- och lotterimarknaden

Motion motion 2000/01:Kr522 Spelmarknaden och de nationella målen

Spelmarknaden och de nationella målen

Motion motion 2000/01:Kr524 Idrottspolitik för gemenskap, hälsa och livskvalitet

av Birgitta Sellén m.fl. (C)

Idrottspolitik för gemenskap, hälsa och livskvalitet

Motion motion 2000/01:Kr537 Idrottens villkor

av Lennart Kollmats m.fl. (FP)

Idrotten

Motion motion 2000/01:Kr540 Folkrörelsernas ställning på spel- och lotterimarknaden

av Christina Axelsson och Anita Johansson (S)

av Barbro Feltzing (MP)

Spelmissbruk

av Ingrid Burman m.fl. (V)

Spelberoende

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiderna 1999/2000 och 2000/01 om spel och lotterier.