Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Stärkt revision och ansvarsprövning i kommuner och landsting

Betänkande 2005/06:KU27

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
3 maj 2006

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Stärkt revision och ansvarsprövning i kommuner och landsting(pdf, 109 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2005/06:27 Stärkt revision och ansvarsprövning i kommuner och landsting

Beslut

Stärkt revision och ansvarsprövning i kommuner och landsting (KU27)

Ansvarsprövningen i kommunfullmäktige blir starkare genom att fullmäktige blir skyldig att motivera sitt ställningstagande till revisorernas uttalande i frågan om ansvarsfrihet, det vill säga om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. De förtroendevalda revisorernas oberoende blir tydligare genom att valbarheten till revisorsuppdrag begränsas. Revisorernas rätt till sakkunnigt biträde förtydligas. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att göra en ny utredning om en oberoende kommunal revision. Riksdagen menar att det kan behövas ytterligare åtgärder för att stärka oberoendet och att den utredning som regeringen planerar att tillsätta är alltför snäv. Det var en reservation av fem partier i konstitutionsutskottet (m, fp, kd, c, mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren.
Utskottets förslag till beslut
Delvis bifall till propositionen. Avslag på motionerna
Riksdagens beslut
Kammaren biföll dels reservationen under punkt 2 och dels i övrigt bifall till utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 4
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2006-04-18
Justering: 2006-04-20
Trycklov: 2006-04-25
Trycklov till Gotab och webb: 2006-04-26
Trycklov: 2006-04-26
Trycklov till Gotab och webb: 2006-05-05
Reservationer: 1
Betänkande 2005/06:KU27

Alla beredningar i utskottet

2006-03-28, 2006-03-30, 2006-04-04, 2006-04-18

Stärkt revision och ansvarsprövning i kommuner och landsting (KU27)

Ansvarsprövningen i kommunfullmäktige blir starkare genom att fullmäktige blir skyldig att motivera sitt ställningstagande till revisorernas uttalande i frågan om ansvarsfrihet, det vill säga om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. De förtroendevalda revisorernas oberoende blir tydligare genom att valbarheten till revisorsuppdrag begränsas. Revisorernas rätt till sakkunnigt biträde förtydligas. De borgerliga partierna och Miljöpartiet föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att göra en ny utredning om en oberoende kommunal revision. Partierna menar att det kan behövas ytterligare åtgärder för att stärka oberoendet och att den utredning som regeringen planerar att tillsätta är alltför snäv. De fem partierna har majoritet när riksdagen ska rösta i kammaren. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet håller inte med och hänvisar till regeringens planerade utredning.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2006-05-03
Stillbild från Debatt om förslag 2005/06:KU27, Stärkt revision och ansvarsprövning i kommuner och landsting

Debatt om förslag 2005/06:KU27

Webb-tv: Stärkt revision och ansvarsprövning i kommuner och landsting

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Carl-Erik Skårman (M)
Anf. 1 Carl-Erik Skårman (M)
Fru talman! Jag hoppas att jag trots att det finns så mycket pollen i luften ska kunna genomföra mitt anförande. Våren är inte ljuvlig i alla avseenden. Även om vi under senare tid genom medier som ständigt är lika hungriga på dramatik konfronterats med kommunala skandaler som lett till rättegångar och stor uppståndelse, är de vanliga felen i respektive förvaltning mycket mindre dramatiska och ger oftast anledning till ändringar som leder till många fler förbättringar och effektiviseringar än vad någon rättegång kan leda till. Icke desto mindre är utvecklingen sådan att vi alla har anledning att med tillfredsställelse hälsa varje effektivisering av revisorsrollen välkommen. Ju större en förvaltning är, desto större möjligheter finns det att fel uppträder, och dessutom kan det bli fel som i absoluta tal blir enorma. Jag behöver inte påminna åhörarna om de mest kända affärerna inom det kommunala området och ska därför inte heller göra det. De är väl kända i alla fall. Ett välmotiverat sätt att stärka den kommunala revisionen är naturligtvis att göra den så fristående som möjligt från den vardagliga kommunala verksamheten. Det är ju den som revisorerna ska kontrollera. I den aktuella propositionen, som vi nu har på bordet, föreslås därför att revisorerna inte ska kunna vara ledamöter av kommunalt verkställande organ som nämnder och kommunala bolagsstyrelser. I små kommuner upplevs det som svårt att hitta personer som har det rätta intresset och kvalifikationerna för kommunal revision, och de som har meriterna är vanligen redan uppsugna i den kommunala verksamhetsapparaten. Kanske är det även så att i de minsta kommunerna känner alla varandra så väl att något riktigt oberoende aldrig kan skapas. Den som bör kritiseras är alltför ofta en kompis som man av mänskliga skäl kan tycka sig ha anledning att skydda. Det är mot den bakgrunden som man får se de av utskottet stödda förslagen om en liten koncentration av antalet revisorer. I stället för tre revisorer och tre revisorsersättare föreslås nu att varje kommun ska ha fem ordinarie revisorer och inte ha några ersättare. Dessa fem får dessutom lagbunden rätt att anlita kvalificerad hjälp av fackmän för att kunna upprätthålla god revisionssed. Frågan är emellertid om detta räcker för att kunna befästa revisorernas oberoende i deras verksamhet. Beroende på den brist på lämpliga personer för revisionen i mindre kommuner måste man kunna välja kommunfullmäktigeledamöter till revisionsuppdrag, vilket både propositionen och utskottet tillstyrker efter att ha tagit emot meningsyttranden från både små kommuners företrädare och företrädare för kvalificerade revisorer. De förra värnade om tillgången på lämpliga revisorer och de senare om revisorernas oberoende i verksamheten. I utskottets utlåtande redovisas en reservation av företrädare för fem partier, i vilken hemställs om en utredning med vidare uppdrag för att stärka de kommunala revisorernas oberoende. Fru talman! Jag yrkar bifall till den reservationen.
Liselott Hagberg (Fp)
Anf. 2 Liselott Hagberg (Fp)
Fru talman! Vi behandlar nu, precis som Carl-Erik Skårman alldeles nyss sade, regeringens förslag om förstärkt revision och ansvarsprövning i kommuner och landsting. Förslaget är ett steg i rätt riktning men inte tillräckligt. I betänkandet föreslås att ansvarsprövningen i fullmäktige ska stärkas på olika sätt, bland annat genom att fullmäktige åläggs att motivera sitt ställningstagande till revisorernas utlåtande i fråga om ansvarsfrihet, det vill säga om ansvarsfriheten ska beviljas eller vägras. Vidare föreslås att revisorernas rätt att yttra sig vid fullmäktiges behandling av revisionsberättelsen ska regleras i lag. För att stärka revisorernas oberoende ställning föreslås att valbarheten ska avgränsas för de förtroendevalda revisorerna så att de här människorna inte ska kunna utses till andra kommunala förtroendeuppdrag. Uppdragen som avses är till exempel ordförande eller vice ordförande i fullmäktige, ledamot eller ersättare i nämnd, i fullmäktigeberedning eller i kommunalt företag. Regeringen menar i propositionen att kommuner och landsting så långt det är möjligt bör undvika att rekrytera revisorer bland fullmäktiges ledamöter. Skälet till detta är att just markera revisorernas oberoende och självständighet. När det gäller den senare delen avstår regeringen däremot från att föreslå reglering, och detta med hänvisning till att det skulle kunna innebära problem i mindre kommuner när det gäller rekrytering av revisorer. Regeringen låter meddela att frågan ska utredas vidare och lovar återkomma med förslag om skärpning. Vi får väl se vilken regering det blir som kommer med nya förslag. Vi menar att det behövs ytterligare åtgärder för att stärka oberoendet, och därför anser vi fem partier som har en reservation i det här betänkandet att en utredning bör tillsättas med mycket bredare uppdrag för att se över hur oberoendet ska kunna stärkas. Kommunerna i vårt land står ju för en avgörande del av den offentliga välfärden när det gäller skola, vård och omsorg. Det är verksamheter som står den enskilda människan väldigt nära. Därför är det angeläget att det sker en noggrann granskning av hur de kommunala resurserna används. Det är angeläget att medborgarna kan vara säkra på att de medel som hanteras i kommunerna används på absolut bästa sätt. Därför vill vi se en oberoende, professionell kommunal revision. Den oberoende kommunala revisionen skulle kunna byggas upp med den statliga Riksrevisionen som god förebild. Det är bara att beklaga att den utredning som låg till grund för propositionen och som nyligen sett över frågan om kommunala revisorer och kommunal revision inte har övervägt det här alternativet. Vid en jämförelse mellan de nordiska länderna - jag pratar då om nordiska länder utom Island - har det visat sig att den svenska modellen är rätt unik. Visserligen har Finland och Norge förtroendemannainslag i sin revision, men det är inte så uttalat och starkt som i Sverige. Den svenska kommunrevisionen är faktiskt den minst reglerade. I övriga nordiska länder har staten i olika grad tillskapat garantier för ett effektivt revisionsorgan i kommuner och landsting bland annat genom krav på certifiering av sakkunniga och särskilda rekommendationer eller instruktioner för revisionens arbete. Fru talman! Jag vill avsluta mitt anförande med att yrka bifall till den reservation som finns i betänkandet. I detta anförande instämde Helena Bargholtz (fp).
Helena Höij (Kd)
Anf. 3 Helena Höij (Kd)
Fru talman! I en levande och fungerande demokrati är det nödvändigt att medborgarna kan ha förtroende för politiken och politikerna. Då krävs det självklart en genomskinlighet i det offentliga beslutsfattandet. Det krävs också kontrollsystem som säkerställer att brister hittas och åtgärdas. För det krävs i sin tur en fungerande och trovärdig effektiv revision. I dag debatterar vi revisionen på kommunal nivå. Revisorerna är kommunfullmäktiges kontrollinstrument, och de har till uppgift att granska att verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och utifrån ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. De ska granska att räkenskaperna är rättvisande och att befintlig kontroll inom nämnder och styrelser är tillräcklig. Till sin hjälp kan de förtroendevalda revisorerna anlita yrkesrevisorer. Runtom i landet finns det många förtroendevalda revisorer som genom sitt arbete bidrar till en ökad effektivitet i den kommunala verksamheten så att vi som medborgare kan känna förtroende för det arbete som politikerna gör och för det arbete som utförs inom politiken, styrelser och nämnder. Det finns många fullmäktigeförsamlingar som tar sitt ansvar och utifrån revisorernas rapporter kräver ansvar från styrelser och nämnder. Men, fru talman, det finns tyvärr också alltför många exempel på att den nuvarande ordningen inte fungerar tillfredsställande. I de flesta av de uppmärksammade skandalerna under senare år kring representation och slarvigt hanterande av skattemedel har lokaltidningars undersökande journalistik varit en betydligt effektivare revision än den som kommun- och landstingsfullmäktige utsett. Vi har också haft några uppmärksammade ansvarsprövningsprocesser där revisorernas allvarliga och vanligen eniga kritik av styrelser och nämnder inte har tagits emot på ett bra sätt av fullmäktige. I några fall har det till och med fått till följd att revisorer som med oberoende och hög integritet genomfört sitt uppdrag, vilket vi förväntar oss av dem, inte har blivit nominerade av sitt parti för en ny period. De har helt enkelt varit för obekväma. Det finns alltså all anledning att ifrågasätta om vi har en ordning som garanterar en effektiv och oberoende revision och om vi ser till att revisorerna har de resurser och den ställning som behövs för att de ska kunna ge en riktig bild av verksamheten i kommunen. Vi kristdemokrater känner oss inte helt säkra på den saken. Vi tror inte att de förändringar som föreslås i det här betänkandet är tillräckliga. Jag vill instämma i det som Liselott Hagberg sade att det är olyckligt att den utredning som har arbetat inte fick ett bredare mandat. Vi motsätter oss inte de förändringar som föreslås, men när regeringen resonerar om oberoende fokuserar man alltför ensidigt på vem som ska vara valbar till revisor. Oberoende och integritet handlar ju också om organisation och resurser. Det handlar om mandatperioder och möjlighet att lägga fram förslag inför fullmäktige och så vidare. Fru talman! Vi har därför föreslagit en ny utredning som skulle få ett brett uppdrag att se över hur man kan stärka och göra den kommunala revisionen mer oberoende. Ett sådant förslag finns i reservationen som jag vill avsluta med att yrka bifall till.
Kerstin Lundgren (C)
Anf. 4 Kerstin Lundgren (C)
Fru talman! I det här betänkandet finns det två ställningstaganden. Det ena redogörs det för i reservationen på s. 11; det andra är det som sägs från majoriteten i konstitutionsutskottet om kommunal revision och kommande utredningar. Mina företrädare här i talarstolen har i många stycken berört vad reservationen, som också jag vill yrka bifall till, handlar om. Jag vill beröra några perspektiv. Vi behöver naturligtvis ett effektivt kontrollsystem av den offentliga verksamheten och av de former som vi använder skattebetalarnas medel till. Det har olika inslag. Öppenhet i den offentliga sektorn och meddelarfrihet när det gäller den offentliga verksamheten - transparensen - är en grundbult i detta. Möjligheten för medierna att granska är också oerhört viktig. Mediernas inslag och möjligheter att upptäcka historier som vi har kunnat se både här och där under senare tid har naturligtvis ett värde i sig. Det visar att systemet fungerar också där. Man kan konstatera att revisionen kan ha sett olika ut. Vi kan ha haft en förtroendemannarevision som har haft brister. Vi kan ha haft en professionell organisation av revisionen som också har haft brister därför att man inte har upptäckt vad som har förevarit eller inte har kommit till rätta med och för de förtroendevalda kunnat redogöra för brister i den ekonomiska användningen av skattemedel eller i själva beslutsfattandestrukturen. Det är inte alltid så enkelt att klara detta. Det är viktigt att vi jobbar från olika perspektiv för att genomlysa och göra det möjligt för medborgarna att se hur vi använder skattemedel. Det är viktigt att göra det möjligt för förtroendevalda här i kammaren och i fullmäktigeförsamlingar i kommuner och landsting att fatta riktiga beslut när det gäller ansvarsfrihet. Från vår horisont ser vi att det här betänkandet är ett steg i rätt riktning. Vi har inte sett en kommunrevision byggas upp med en oberoende kommunrevision som granskar. Det är inte den bild vi ser framför oss. Vi ser dock att det finns skäl att även i framtiden med förtroendemannarevision se över hur man kan bygga ett system som stärker revisionens oberoende jämfört med i dag. Det har trots allt visat sig att ett antal revisionsresultat har kritiserats kraftfullt av de fullmäktigeförsamlingar som ska ta emot resultatet. Man har också på olika sätt försökt stävja revisionens kritiska synpunkter. Den risk som har uppdagats i det sammanhanget leder oss till slutsatsen att vi inte bara kan titta på revisorernas valbarhet. Vi måste också titta på hur vi riggar ett system för den kommunala revisionens fortsatta värv så att både fullmäktigeförsamlingar och medborgare oberoende av politisk majoritet kan känna sig säkrare på att man får ett bra underlag från revisionen. Mot den bakgrunden har vi ställt oss bakom reservationen. Vi tycker att den aviserade utredningen borde vidgas och inte bara handla om valbarhet utan också se över hur man kan göra den kommunala revisionen ytterligare oberoende.
Gustav Fridolin (Mp)
Anf. 5 Gustav Fridolin (Mp)
Fru talman! Det är häftigt att betala skatt! Så sade en ganska klok kvinna för ett tag sedan, och även om det kanske svider för en del svenskar i dag, så här dagen efter den sista dagen för att lämna in deklarationen, så tror jag och vet från undersökningar att de allra flesta svenskar gillar det välfärdssamhälle som har byggts upp, där man tar ut ganska höga skatter av medborgarna för att kunna ge en bra service i skola, vård och omsorg. Men för att det systemet ska bära sin legitimitet och för att systemet ska fortsätta åtnjuta medborgarnas förtroende krävs det att man hela tiden kan följa vart de skattepengar man betalar in går. Det krävs att man kan ha förtroende för att skattepengarna förvaltas på ett effektivt sätt och att de går till det som det har sagts att de ska gå till. Det krävs att det finns en revision som är oberoende och stark och som kan påtala brister när sådana finns. Fru talman! Det är just om detta som det här betänkandet och den proposition som föranlett betänkandet handlar om. I regeringens proposition finns en rad förslag - bra förslag - som stärker revisionen och ansvarsprövningen i kommuner och landsting. Det tycker vi är bra. Men det har också under behandlingen av den här propositionen väckts en del frågor om det inte finns möjlighet att gå längre, just mot bakgrund av de problem som tidigare talare i debatten har fört fram. Dels har diskuterats om valbarhetskriterierna borde vara sådana att en ledamot av kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige inte ska få sitta som förtroendevald revisor, dels har diskuterats om man kan bygga om organisationen i den kommunala revisionen på ett sådant sätt att den blir mer oberoende. Kanske skulle man kunna titta på det arbete som företrädarna i konstitutionsutskottet lagt ned där man har tagit fram Riksrevisionen som det nya statliga revisionsorganet. Fru talman! När vi behandlade propositionen i utskottet trodde jag kanske inte att det skulle behövas någon reservation, detta mot bakgrund av att regeringen i propositionen faktiskt aviserar en kommande utredning där man tittar vidare på bland annat valbarheten för de förtroendevalda revisorerna. Men efter det att utskottsmajoriteten formulerat en text där man på något sätt ändå går in och tittar på vad den här utredningen ska komma fram till, genom att man pekar på att de skärpningar som kommer ska vara rimliga i förhållande till bland annat små kommuners rekryteringsförutsättningar och genom att man pekar på att det förslag som nu läggs fram är bra mot bakgrund av att revisorerna arbetar på uppdrag av fullmäktige och att deras granskning inte omfattar fullmäktiges verksamhet, kände jag att det trots allt var föranlett att göra ett tillkännagivande. Där borde man peka på att den kommande utredningen förutsättningslöst ska titta på om man kan skärpa kraven om valbarhet på det sätt som organisationen Starev har fått fram för utskottet och på det sätt som beskrivs i motionen K382 av Ulf Holm med flera, och att man också i den utredningen tittar på en framtida organisation för en oberoende revision. Mot den bakgrunden vill jag meddela kammaren att jag är glad för de förslag vi i dag tillstyrker i regeringens proposition men att jag också vill att kammaren ska bifalla reservationen, som jag yrkar bifall till, för att den kommande utredningen ska arbeta förutsättningslöst och titta på hur revisionen ska kunna bli ytterligare oberoende.
Helene Petersson (S)
Anf. 6 Helene Petersson (S)
Fru talman! Vad är en kommunal revision? Det är ett lokalt demokratiskt kontrollinstrument, valt av fullmäktigeförsamlingen, för att på fullmäktiges och medborgarnas tydliga uppdrag utföra en oberoende, objektiv granskning av kommunens styrelser och nämnder - styrelser och nämnder som agerar på uppdrag av fullmäktige. I dag behandlar vi regeringens proposition Stärkt revision och ansvarsprövning i kommuner och landsting , en proposition som grundar sig bland annat på utredningen Att granska och pröva ansvar i kommuner och landsting . Det är viktigt med öppenhet och insyn. Revisorn är en av fullmäktiges viktigaste kontrollinstrument. Det arbete som en revisor gör är grunden för om fullmäktige ska bevilja styrelsen eller nämnden ansvarsfrihet. Varje revisor fullgör sitt arbete självständigt. Är revisorsgruppen inte överens kan varje revisor skriva och överlämna sitt eget yttrande. Vad händer sedan? Revisorerna överlämnar sin revisionsrapport till fullmäktige, och fullmäktige är suverän att besluta om ansvarsfrihet eller inte. Detta kan inte och ska vi heller inte ta ifrån fullmäktige, eftersom fullmäktige är det högsta beslutande organet, valt av kommuninvånarna och arbetande på deras mandat. Men det är också viktigt att fullmäktige tar revisorernas kritik och kommentarer på allvar, annars riskerar revisionen att förlora sin mening och udd som demokratiskt kontrollinstrument, och därmed sin legitimitet. Revisionen i kommuner och landsting fungerar överlag bra - mycket bra. Men i dag är inte fullmäktige skyldiga att motivera varför fullmäktige ger ansvarsfrihet eller inte. Fullmäktige är inte heller skyldiga att ge revisorerna yttranderätt. Men beslutet utifrån den proposition och det betänkande som vi lägger fram här i dag kommer att ändra på det. Fullmäktige kommer att vara tvungna att kommentera de anmärkningar eller den kritik som riktas till en styrelse eller en nämnd och vara tvungna att motivera sina förslag om ansvarsfrihet eller ej. Det här är bra. Det stärker fullmäktiges roll, och det ökar insynen och öppenheten gentemot medborgarna. Vem ska då få vara revisor? Vår utgångspunkt är att alla ska vara valbara till samtliga politiska uppdrag som finns när man nått 18 års ålder. Vid vissa tillfällen inträffar jäv, men då reglerar ju jävsregler situationen. Ska då ett revisorsuppdrag vara ett politiskt uppdrag? Det kan man också fundera över. Den svenska modellen, som någon av talarna tidigare nämnde, där förtroendevalda granskar förtroendevalda är unik. Den har mycket lång tradition i Sverige. Förr var det bara siffergranskning, men nu är det minst lika mycket fråga om effektivitetsgranskning: Hur följer styrelser, nämnder och fullmäktigeberedningar men också enskilda förtroendevalda fullmäktiges mål, beslut och politiska intentioner? Problemet har uppstått när andra förtroendevalda har upplevt det svårt att inte bevilja sina partikamrater ansvarsfrihet. Men här måste också partierna ta sitt ansvar när någon eller några inte beviljas ansvarsfrihet. Med kravet på en tydlig motivering från fullmäktige kommer revisorernas kritik på ett helt annat sätt i full dager. De politiska partierna nominerar de förtroendevalda revisorerna, och fullmäktige väljer. Förslaget i dag innebär att vi också förstärker antalet till minst fem och tar bort ersättarna. Revisorerna ska också i sin granskning biträdas av sakkunniga som de själva anlitar och väljer i den omfattning som behövs. Det är viktigt att de sakkunniga har insikt i och erfarenhet av kommunal verksamhet, men det är också minst lika viktigt att de förtroendevalda revisorerna har både politisk erfarenhet och god kännedom om kommunal verksamhet. Därför begränsas inte valbarheten för fullmäktigeledamöterna i dagens förslag mer än till ledamöter av fullmäktiges presidium. En revisor får heller inte vara ledamot av en styrelse eller nämnd. Kommunerna bör undvika att välja revisorer och fullmäktige med just syfte att markera revisionens oberoende och självständighet. För små kommuner kan det vara ett problem. Partierna har färre och färre kandidater att tillgå. Men det är en situation som regeringen är medveten om, och man kommer att titta närmare på bland annat om det är motiverat att begränsa valbarheten ytterligare till hela fullmäktigeförsamlingen. Reservanterna anser att en utredning ska tillsättas med ett brett uppdrag för att stärka oberoendet för revisorerna. Två utredningar i rad, en parlamentarisk och en ensamutredare har haft i uppdrag att se över den kommunala revisionen. Den senaste utredningen överlämnade sitt betänkande 2004. I dag föreslår vi ändringar för att stärka den kommunala revisionen, och regeringen avser att utreda frågan om rekrytering vidare och återkomma med de skärpningar som kan vara rimliga i förhållande till små kommuners möjligheter att rekrytera. Låt oss avvakta vad regeringen återkommer med och se vad dagens skärpningar medför innan vi tillsätter ytterligare en utredning. Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet med det ändringsförslag som finns utdelat och avslag på reservationen.
Mats Einarsson (V)
Anf. 7 Mats Einarsson (V)
Fru talman! Det begrepp som reservanterna har skrivit på sin fana är oberoende. Det är givet att revisionen ska vara saklig och opartisk. Likaså är det en grundläggande princip att ingen ska granska sig själv. Revisionen är inte och ska inte vara en partipolitiskt präglad verksamhet. Men i den borgerliga retoriken framstår begreppet oberoende närmast som en fetisch, som en metafysisk entitet, vars realisering på ett närmast magiskt sätt skapar ordning och reda och oförvitlighet i den kommunala förvaltningen. Jag menar att detta oreflekterade oberoendesvärmeri som vi ser i många sammanhang, inte minst när det gäller vårt eget utskotts verksamhet, riskerar att leda den politiska handlingen fel. Revisionen i de kommunala sammanhangen är inte, bör inte vara och kan inte vara oberoende från det politiska sammanhanget och från de förtroendevalda. Revisionen kan kort sagt inte vara oberoende från demokratin. De folkvalda i fullmäktige har att granska sina nämnders och styrelsers förvaltning inte bara strikt bokföringsmässigt utan också i relation till det politiska uppdrag som fullmäktige har gett. För att utföra den granskningen utser fullmäktige förtroendevalda revisorer. Revisorerna arbetar på fullmäktiges, de folkvaldas, uppdrag. Och i denna mening, men endast i denna mening, kan naturligtvis inte något oberoende föreligga. Fullmäktigeledamöterna har sedan att i de allmänna valen stå till svars inför väljarna för vad de själva har gjort, inklusive hur man har klarat av att kontrollera sina nämnders och styrelsers verksamhet under mandatperioden. Därför menar jag att vårt system med demokratiskt ansvar för revisionen är värdefullt och väl värt att försvara. Det står inte i motsättning till, utan förutsätter, saklighet, opartiskhet, integritet och professionalism i granskningsuppdraget. I reservationen saknas klarhet i den här principfrågan. Vi har också hört här i debatten att det finns nyansskillnader - och det kan väl diskuteras om de är betydande eller inte - mellan reservanternas uppfattning om hur revisionen bör organiseras i framtiden. Redan på den grunden vore det olyckligt att bifalla reservationen därför att det inte ger någon tydlig anvisning om vad som är syftet med den fortsatta utredningen. På några punkter har, som sagts här i debatten, regeringen aviserat att man ska fortsätta att titta på de här frågorna, till exempel vad gäller valbarheten. Vi eller de som kommer efter oss ska naturligtvis granska de förslag som kan komma i den delen. Men det som här nu sker är bra, väl motiverat och väl balanserat. Jag yrkar därför bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på reservationen.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2006-05-03
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Stärkt revision och ansvarsprövning i kommuner och landsting

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 intagna förslag till
    1. lag om ändring i kommunallagen (1991:900) med de ändringarna att
    a) 3 kap. 28 § 17 får följande lydelse: "17. ordningen för att bestämma ekonomiska förmåner till ledamöterna och ersättarna i den beslutande församlingen samt i fråga om förbund med förbundsdirektion till revisorerna.",
    b) 4 kap. 23 a § andra stycket får följande lydelse: "Ledamöter och ersättare i ett kommunalförbunds förbundsstyrelse och andra nämnder samt revisorer i ett kommunalförbund väljs bland dem som har rösträtt vid val till någon av förbundsmedlemmarnas fullmäktige.",
    c) 9 kap. 9 § tredje stycket får följande lydelse: "Om revisorerna i sin granskning finner att det föreligger misstanke om att brott av förmögenhetsrättslig karaktär förövats eller om att allmän förvaltningsdomstols avgörande åsidosatts, skall de anmäla förhållandet till berörd nämnd. Om nämnden efter en sådan anmälan inte vidtar åtgärder utan oskäligt dröjsmål, är revisorerna skyldiga att rapportera det till fullmäktige. Revisorerna får dock underlåta att anmäla misstanke om brott till fullmäktige om nämnden funnit att det inte föreligger en sådan misstanke.",
    d) övergångsbestämmelserna punkt 2 får följande lydelse: "2. Bestämmelserna i 3 kap. 9 § första stycket, 17 § fjärde stycket och 28 §, 4 kap. 1 §, 5 §, 6 § tredje och fjärde styckena, 17 § andra stycket, 17 a § och 23 a § andra stycket, 5 kap. 20 a § första stycket, 23 § första stycket och 46 §, 6 kap. 19 § första stycket samt 9 kap. 1 §, 2 § första och andra styckena, 4 § första och andra styckena och 19 § andra stycket skall tillämpas i sin äldre lydelse för de revisorer och revisorsersättare som valts för granskning t.o.m. räkenskapsåret 2006.",
    2. lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade,
    3. lag om ändring i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.,
    4. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),
    5. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).
    Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2005/06:55.
  2. Ny utredning om oberoende kommunal revision

    Kammaren biföll reservation 1

    Beslut:

    Kammaren biföll reservation 1

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2005/06:K3, 2005/06:K382, 2005/06:K384 och 2005/06:K430 yrkande 8.
    • Reservation 1 (m, c, fp, kd, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1060137
    m04807
    fp036012
    kd021012
    v23005
    c01507
    mp01304
    -1100
    Totalt130134184
    Ledamöternas röster