Statlig fastighetsförvaltning
Betänkande 2000/01:FiU22
Finansutskottets betänkande
2000/01:FIU22
Statlig fastighetsförvaltning
Innehåll
- Sammanfattning
- Motioner från allmänna
- Utskottets överväganden
- Utskottets förslag till riksdagsbeslut
- Reservationer
2000/01
FiU22
Redogörelse för ärendet
Riksdagen har tidigare på förslag av finansutskottet (prop. 2000/01:1 volym 2 UO 2, bet. 2000/01:FiU2 s. 30-31, rskr. 2000/01:123) godkänt regeringens förslag till investeringsplan och låneram för Statens fastighetsverk.
I detta betänkande behandlar utskottet tio fristående motioner väckta under allmänna motionstiden 2000, vilka tar upp frågor med anknytning till statlig fastighetsförvaltning.
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet tio motioner som väckts under allmänna motionstiden 2000 och som tar upp frågor med anknytning till statlig fastighetsförvaltning. I sju av motionerna aktualiseras frågan om hyressättningen för ändamålsfastigheter, dvs. byggnader särskilt anpassade för kulturella och vetenskapliga institutioner. En motion avser Fastighetsverkets förvaltning av skogar, ytterligare en användningen av överblivna statliga skärgårdsfastigheter medan den tionde motionen tar upp frågan om fasadbelysning av statliga byggnader i Stockholm.
Utskottet avstyrker samtliga behandlade motioner.
I betänkandet finns två reservationer.
Motioner från allmänna
motionstiden
I betänkandet behandlar utskottet nedan uppräknade motionsyrkanden i vilka föreslås att riksdagen fattar följande beslut
2000/01:Fi501 av Bertil Persson (m)
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de onödigt höga hyrorna för högskolor, universitet och kulturinstitutioner.
2000/01:Fi503 av Jonas Ringqvist m.fl. (v)
1. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om den aviserade utredningen av statens skogsinnehav.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett tillfälligt stopp för avverkningar på Fastighetsverkets marker införs i avvaktan på att utredningen genomförs.
2000/01:Fi504 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kulturinstitutionernas hyreskostnader.
2000/01:Fi510 av Eva Arvidsson och Christina Pettersson (s)
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ett särskilt hänsynstagande vid användande av mark och fastigheter i skärgården.
2000/01:Fi905 av Anita Johansson m.fl. (s)
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fasadbelysning av statliga fastigheter i Stockholms innerstad.
2000/01:Fi906 av Göran Lindblad och Hans Hjortzberg- Nordlund (m)
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att statliga Akademiska Hus AB skall ta rimliga hyror för små groddföretag i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Kr208 av Harald Nordlund (fp)
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lönsamhet för institutioner för kultur och vetenskap.
2000/01:Kr289 av Birgitta Sellén m.fl. (c)
13. Riksdagen begär att regeringen utreder frågan om att bilda ett statligt bolag för kulturfastigheter.
2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd)
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändamålsfastigheter inom kultursektorn.
2000/01:Kr346 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (fp)
32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hyressättning för s.k. ändamålsfastigheter.
Utskottets överväganden
Hyressättningen för statliga lokaler
Utskottets förslag i korthet
Med hänsyn till att Riksdagerns revisorer för närvarande granskar principerna för den statliga fastighetsförvaltningen och hyressättningen för ändamålsfastigheter och då frågor av detta slag för närvarande också prövas inom Regeringskansliet finner utskottet det inte motiverat att riksdagen tar ett initiativ på detta område. Utskottet avstyrker därför de i detta sammanhang behandlade motionerna.
Jämför reservation 1 (c).
Motionerna
I sju motioner aktualiseras frågan om hyreskostnaderna för kulturella och vetenskapliga institutioner inrymda i statligt förvaltade lokaler.
Bertil Persson (m) föreslår i motion Fi501 att riksdagen skall göra ett tillkännagivande om de onödigt höga hyrorna för högskolor, universitet och kulturinstitutioner. Motionären anser att det är hög tid att se över statens hyreskostnader. Akademiska Hus AB har i realiteten monopol på uthyrningen till universitet och högskolor, och motionären anser att företagets hyressättning är utmanande i många avseenden. Akademiska Hus bör därför utsättas för reell konkurrens genom att universitet och högskolor ges frihet att upphandla lokaler på effektivaste sätt.
För kulturinstitutioner är situationen likartad, hävdar motionären. Dessa byggnader belastas med "marknadshyror", och trots att ingen annan intressent än kulturinstitutionen finns tillgänglig, dikteras hyresnivåerna av presumerade fastighetsvärden och självkostnader som inte är konkurrensutsatta.
Moderata samlingspartiet anser i motion Fi504 av Elisabeth Fleetwood m.fl. att man måste se över hyressättningen för kulturinstitutioner, vilket skulle innebära att mer av deras anslag kunde användas för den egentliga verksamheten i stället för att som i dag gå till hyror.
Hyrorna måste enligt motionärernas mening preciseras så att det framgår vad som är kapitalkostnader och vad som är kostnader för drift och underhåll. Dessutom måste en ny beräkning göras av fastigheternas ingångsvärden, varvid markvärdet särskilt måste uppmärksammas. Avkastningskravet på ändamålsfastigheter måste få variera efter användningsområde och bör, anser motionärerna, kunna sättas till 0 % för de fasta kulturinstitutionerna.
I motionen föreslås också att förvaltning, drift och underhåll skall kunna upphandlas på entreprenad och att Fastighetsverket därför bör organiseras så att man kan uppträda som en av flera aktörer på marknaden. Slutligen måste det tydligt slås fast att de besparingar en kulturinstitution gör på sina lokalkostnader inte får leda till att anslaget skärs ned.
Göran Lindblad och Hans Hjortzberg-Nordlund (m) kräver i motion Fi906 att Akademiska Hus AB skall ta rimliga hyror av små groddföretag, dvs. företag som finns etablerade i lokaler vid universiteten och som bidrar till kunskapsöverföringen till samhället. De hyresnivåer som Akademiska Hus begär av dessa företag är orimliga, anser motionärerna, vilket enligt deras mening försvårar vårt lands möjligheter att utnyttja universitetens kunskaper för att stärka vårt näringsliv.
Harald Nordlund (fp) anser i motion Kr208 att man måste finna nya former för finansiering av lokalkostnader. Han föreslår att riksdagen skall göra ett tillkännagivande om lönsamheten för institutioner för kultur och vetenskap. Motionären anser att det är orimligt att lägga avkastningskrav på grundforskningsinstitutioner, liksom på riksmuseer, nationalscener och riksbibliotek. Likafullt har det lagts hyror och avkastningskrav på gamla byggnader till nivåer som gör det omöjligt för dessa institutioner att bedriva sin verksamhet.
Centerpartiet föreslår i motion Kr289 av Birgitta Sellén m.fl. att man skall utreda möjligheten att bilda ett statligt bolag för kulturfastigheter (yrkande 13) för att frigöra en större andel av kulturanslaget till kulturverksamhet. Med nuvarande ordning tvingades under 1999 vissa kulturinstitutioner använda över 50 % av det statliga anslaget till fastighetshyra.
Kristdemokraterna vill i motion Kr345 av Inger Davidson m.fl. att riksdagen skall göra ett tillkännagivande om hyreskostnaderna för ändamålsfastigheter inom kultursektorn (yrkande 5). När systemet med marknadshyror infördes kompenserades institutionerna fullt ut, men under åren därefter har denna kompensation i många fall urholkats, och sedan 1994/95 ges ingen automatisk kompensation för ökade hyreskostnader. Motionärerna lyfter fram Naturhistoriska riksmuseet som ett exempel och påpekar att detta museum lyckades få en rimligare hyra genom enträgen kamp, men det anslagssparande som därigenom uppkom använde regeringen för satsning på ett annat museum. Att Naturhistoriska riksmuseet nu får tillbaka medlen i form av ett lån förändrar inte bilden, anser motionärerna.
Folkpartiet föreslår i motion Kr346 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik ett tillkännagivande om hyressättningen för ändamålsfastigheter (yrkande 32). Nuvarande ordning innebär enligt motionärerna att staten är ansvarig för såväl fastighetsägarens som hyresgästernas intressen, vilket uppenbart är svårt, för att inte säga omöjligt. Fastighetsägaren har monopol och hyresgästen kan inte flytta till alternativa lokaler. Hyresgästerna befinner sig i en tvångssituation, hävdar motionärerna. För dem finns det inget större intresse av att spara pengar på hyror för att i stället använda pengarna till den verksamhet som är avsikten med institutionen. Motionärerna anser därför att regeringen snarast bör tillsätta en utredning för att effektivisera och konkurrensutsätta drift, underhåll och förvaltning av s.k. ändamålsfastigheter.
Regeringskansliets översyn av hyressättningen för ändamålsfastigheter
I budgetpropositionen för 2001[1] aviserade regeringen att man inom Regeringskansliet skyndsamt skulle se över frågan om lokalförsörjningen för statliga myndigheter och vissa bolag. Som en följd härav tillsattes den 7 november 2000 en arbetsgrupp som i dagarna har redovisat sitt uppdrag i en intern promemoria. Arbetsgruppens förslag väntas komma upp till prövning vid utformningen av regeringens budgetförslag för 2002.
Riksdagens revisorers granskning av statlig fastighetsförvaltning
Riksdagens revisorer har i en förstudie[2] nyligen konstaterat att det är svårt för kulturinstitutioner som är inrymda i statligt förvaltade ändamålsfastigheter att påverka sina hyror. Fastigheternas särskilda karaktär gör att brukarna knappast har några alternativ och att de därmed också har små möjligheter att sätta press på fastighetsägaren. Enligt revisorerna är det också oklart om institutionerna får kompensation för sina hyror. Revisorerna anser vidare att det bör kunna övervägas om det är mest effektivt att Fastighetsverket som fastighetsförvaltare har monopol på fastighetsskötseln.
Revisorerna har med hänsyn härtill funnit det motiverat att gå vidare med en större granskning av principerna för statens fastighetsförvaltning. En sådan granskning skall främst avse statligt ägda ändamålsfastigheter inom såväl kultursektorn som andra sektorer och utgå från 1991 och 1998 års riksdagsbeslut om statlig fastighetsförvaltning. Vid granskningen skall revisorerna bl.a. undersöka hur effektiva Fastighetsverket och andra statliga fastighetsförvaltare är som fastighetsskötare samt hur man tillämpar de av riksdagen beslutade principerna för ändamålsfastigheternas hyressättning.
Utskottets ställningstagande
Såsom Riksdagens revisorer konstaterat i en förstudie finns det vissa problem förknippade med förvaltningen av statliga lokaler och hyressättningen för i första hand ändamålsfastigheter. Riksdagens revisorer har därför beslutat att göra en fördjupad granskning i ämnet. Även regeringen har sin uppmärksamhet riktad på dessa problem och har låtit en arbetsgrupp inom Regeringskansliet se över dessa frågor och utarbeta förslag till lösningar som enligt vad utskottet inhämtat kommer att prövas vid beredningen av regeringens budgetförslag för 2002.
Med hänsyn härtill kommer enligt utskottets bedömning de i motionerna aktualiserade frågorna i allt väsentligt upp till prövning i dessa sammanhang. Riksdagens revisorer har för avsikt att senare i år redovisa sina iakttagelser i en granskningspromemoria. Starka skäl talar för att riksdagen inte nu vidtar någon åtgärd utan avvaktar resultatet av denna granskning liksom de förslag till lösningar som regeringen kommer att presentera i budgetpropositionen.
Utskottet avstyrker därför motionerna Fi501 (m), Fi504 (m), Fi906 (m), Kr208 (fp), Kr289 (c) yrkande 13, Kr345 (kd) yrkande 5 och Kr346 (fp) yrkande 32.
Utredning om statens skogsinnehav
Utskottets förslag i korthet
Med hänsyn till att regeringen nyligen tillkallat en särskild utredare som på ett allsidigt sätt skall pröva formerna för statens samlade skogsförvaltning, anser utskottet att riksdagen inte nu skall ta något initiativ på detta område. Utskottet avstyrker därför det i detta sammanhang behandlade motionsyrkandet.
Motionen
Vänsterpartiet kritiserar i motion Fi503 av Jonas Ringqvist m.fl. (v) Fastighetsverket för dess förvaltning av statliga skogar. Enligt motionärerna har i dessa sammanhang Fastighetsverket inte i tillräcklig omfattning beaktat naturvårdens och turismens intressen, inte heller rennäringens och lokalbefolkningens.
Motionärerna erinrar om att regeringen avser att göra en översyn av Fastighetsverkets skogsförvaltning. Enligt uttalande av regeringen skall utredningen särskilt undersöka vilka naturvårdshänsyn Fastighetsverket har visat i sitt arbete. Men, påpekar motionärerna, naturvårdshänsynen är endast en av de konflikter som berör Fastighetsverkets skogsinnehav. Andra områden som enligt deras mening också behöver belysas är hur lokalbefolkningens medverkan och inflytande skall garanteras, hur alternativa brukningsmetoder kan utformas samt hur skogens alternativa värden för t.ex. fritidsliv och turism bör värderas. Det är därför viktigt att statens skogsinnehavs ekonomiska och biologiska värden utreds. Riksdagen bör enligt motionärerna göra ett tillkännagivande av denna innebörd (yrkande 1).
Utredning om förvaltningen av statligt ägd skogsmark
Regeringen har beslutat tillkalla en särskild utredare[3] med uppgift (dir. 2000:60) att inventera all skogsmark som ägs direkt av staten eller via ett helägt statligt aktiebolag och att lägga fram förslag till en mer effektiv förvaltning av statens totala skogsinnehav.
I direktiven sägs att de nuvarande formerna för statlig skogsförvaltning inte kan anses ligga i linje med de grundläggande krav som gäller för statlig tillgångsförvaltning i allmänhet, nämligen affärsmässighet, effektivitet och renodling av verksamheten.
Det övergripande målet skall vara att statens skogar skall förvaltas på ett föredömligt sätt som tryggar en långsiktigt ekologiskt och produktionsmässigt hållbar utveckling. Även de affärsmässiga ambitioner som ligger bakom förvaltningen av statens skogsinnehav skall kunna fullföljas effektivt. Förvaltningen skall därför präglas av en samlad helhetssyn.
Den särskilde utredaren skall pröva om ansvaret för förvaltningen av statens skogar kan inordnas i en ny myndighet med en samlad helhetssyn på styrning, policy och ambitionsnivåer, så att staten på allra bästa sätt kan sköta sina skogar ur både miljö- och produktionssynpunkt. Enligt direktiven är det viktigt att dessa frågor får en allsidig belysning. Utredaren skall därför redovisa flera alternativ för den statliga skogsförvaltningen och analysera dessa samt ange deras för- och nackdelar.
Av direktiven framgår också att utredaren skall arbeta i samverkan med de olika förvaltarna av det statliga skogsinnehavet samt samråda med de myndigheter, intresseorganisationer och företag som hon finner lämpligt.
Uppdraget skall vara slutfört och redovisat till regeringen senast den 1 oktober 2001.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening är det bra att regeringen givit en särskild utredare i uppdrag att göra en samlad översyn av förvaltningen av statens totala skogsinnehav. Inriktningen på uppdraget skall vara att pröva om ansvaret för förvaltningen av statens skogar kan inordnas i en ny myndighet med en samlad helhetssyn på styrning, policy och ambitionsnivåer, så att staten på allra bästa sätt kan sköta sina skogar ur både miljö- och produktionssynpunkt. Av direktiven framgår att det är viktigt att dessa frågor får en allsidig belysning.
Mot bakgrund härav ter det sig naturligt att de frågor som aktualiseras i motionen kommer upp till prövning under utredningsarbetets gång utan att riksdagen tar något särskilt initiativ i frågan.
Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Fi503 yrkande 1.
Tillfälligt avverkningsstopp i Fastighetsverkets skogar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkandet om ett tillfälligt avverkningsstopp i de av Fastighetsverket förvaltade skogarna.
Jämför reservation 2 (v, mp).
Motioner
I motion Fi503 av Jonas Ringqvist m.fl. (v) erinrar Vänsterpartiet om att utredningen om förvaltningen av statligt ägd skogsmark även skall belysa vilka konsekvenser Fastighetsverkets avkastningskrav har haft samt komma med förslag om en rimlig avkastningsnivå. I avvaktan på att utredningen har slutfört sitt uppdrag bör man enligt motionärerna införa ett tillfälligt stopp för skogsavverkning på Fastighetsverkets marker (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Utredningen om förvaltning av statligt ägd skogsmark skall enligt sina direktiv arbeta skyndsamt. I de av regeringen i september 2000 fastställda direktiven (dir. 2000:60) föreskrivs att uppdraget skall vara slutfört och redovisat senast den 1 oktober 2001.
Mot bakgrunden härav finner utskottet det inte motiverat att införa ett temporärt avverkningsstopp i avvaktan på utredningens förslag. Utskottet avstyrker därför motion Fi503 (v) yrkande 2.
Användningen av statliga skärgårdsfastigheter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att överblivna statliga skärgårdsfastigheter bör arrenderas ut till lokala näringsidkare för en avgift motsvarande underhålls- och driftskostnaderna.
Motionen
Eva Arvidsson och Christina Pettersson (s) föreslår i motion Fi510 att riksdagen skall göra ett tillkännagivande om att man måste ta särskild hänsyn vid användningen av statlig mark och statliga fastigheter i skärgården. Markpriserna i skärgården har stigit kraftigt under senare år, vilket försvårat för företagare som söker lämpliga lokaler och mark för sin verksamhet. När olika statliga myndigheter avvecklar sin verksamhet i skärgården vore det därför lämpligt om de fastigheter som blir över kunde samlas i en särskild avdelning av den statliga fastighetsförvaltningen för arrendeupplåtelse till lokala näringsidkare. Prissättningen bör i just dessa fastigheter motsvara underhålls- och driftskostnaderna och tilldelningen vara villkorad mot olika former av varaktig näringsverksamhet i skärgårdens glesbygd.
Utskottets ställningstagande
Det är viktigt med en levande skärgård. Stat, landsting och kommuner försöker därför på olika sätt underlätta för lokala näringsidkare att etablera sig i skärgården. Statligt stöd utgår i form av olika regionalpolitiska insatser som i skärgårdsområdet framför allt har formen av småföretagarstöd och landsbygdsstöd.
Tillsammans med Stockholms läns landsting och berörda kommuner har regeringen också fattat beslut om ett utvecklingsprogram för Stockholms skärgård. Programmet kallas Utvecklingsförutsättningar i Stockholms skärgård och innebär att 29 miljoner kronor satsades under perioden 1998-2000. Regeringens bidrag var därvid 9 miljoner kronor och avsåg vissa initialkostnader i samband med utlokaliseringen av statlig och annan offentlig verksamhet. Övriga medel, dvs. ca 20 miljoner kronor, avsåg generella utvecklingsinsatser för att stimulera företagandet och boendet i skärgården.
Till skärgårdsområden kan också EU-bidrag utgå för medfinansierade projekt enligt den för 2000-2006 fastställda utvecklingsplanen för mål 2-öar.
Genom generella stödåtgärder av detta slag främjas en levande skärgård. Enligt utskottets mening kan det dock ifrågasättas om det är rimligt att staten på det sätt som föreslås i motionen skall arrendera ut vissa fastigheter i skärgårdarna på mycket förmånliga villkor genom att ta ut en avgift som motsvarar endast underhålls- och driftskostnaderna. Av betydelse i sammanhanget är dessutom att formerna för arrendeavtal regleras i särskild lagstiftning, vilket innebär att sådana upplåtelser inte kan jämställas med ett vanligt hyresförhållande.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Fi510 (s).
Fasadbelysning av statliga byggnader
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag om fasadbelysning av statliga byggnader i Stockholm.
Motionen
Anita Johansson m.fl. (s) anser i motion Fi905 att staten som förvaltare av det svenska kulturarvet bör vara ett föredöme och använda fasadbelysning och andra visuella effekter på byggnader utomhus. Att inrätta och underhålla anläggningar för fasadbelysning bör i Stockholms innerstad ingå i det ordinarie fastighetsunderhållet av byggnader som ägs eller nyttjas av staten. Riksdagen bör göra ett tillkännagivande av denna innebörd föreslår motionärerna.
Utskottets ställningstagande
Fastighetsverket ansvarar för merparten av de statliga fastigheter som hör till det svenska kulturarvet. Av dessa har några fasadbelysning. Det gäller bl.a. Kungliga slottet, Nationalmuseet, delar av Nordiska museet, Riddarholmskyrkan, Dramaten och Operan.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att fasadbelysning kan vara ett sätt att markera en vacker byggnad. Utskottet anser dock inte att detta är en åtgärd som bör ingå i det ordinarie fastighetsunderhållet. Eventuella önskemål om en utbyggd fasadbelysning bör i stället prövas från fall till fall i överenskommelser mellan i första hand Fastighetsverket och berörda hyresgäster. Sådana önskemål måste också avvägas mot andra omständigheter. Fastighetsverket är pilotmyndighet i miljöfrågor och skall som sådan även ta hänsyn till behovet av energibesparingsåtgärder. I sammanhanget måste också beaktas de antikvariska och estetiska synpunkter som Riksantikvarieämbetet och Stockholms skönhetsråd har att tillgodose.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi905 (s).
**FOOTNOTES**
[1]: Prop. 2000/01:1, vol. 9, Uo17, s. 26.
[2]: Kulturinstitutionernas hyror, Förstudie 2000/01:12 beslutad av Riksdagens revisorer i plenum den 13 december 2000.
[3]: Till särskild utredare utsågs den 5 februari 2001 skogsförvaltaren vid Svenska kyrkan i Västerås stift, Åsa Tham.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs under Utskottets överväganden föreslår utskottet att riksdagen fattar följande beslut:
1. Hyressättningen för statliga lokaler
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Fi501, 2000/01:Fi504, 2000/01: Fi906, 2000/01:Kr208, 2000/01:Kr289 yrkande 13, 2000/01:Kr345 yrkande 5 och 2000/01:Kr346 yrkande 32.
Reservation 1 (c)
2. Utredningen om statens skogsinnehav
Riksdagen avslår motion 2000/01:Fi503 yrkande 1.
3. Tillfälligt avverkningsstopp i Fastighetsverkets skogar
Riksdagen avslår motion 2000/01:Fi503 yrkande 2.
Reservation 2 (v, mp)
4. Användningen av statliga skärgårdsfastigheter
Riksdagen avslår motion 2000/01:Fi510.
5. Fasadbelysning av statliga byggnader
Riksdagen avslår motion 2000/01:Fi905.
Stockholm den 20 mars 2001
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Johan Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson (s), Anna Åkerhielm (m), Kjell Nordström (s), Per Landgren (kd), Gunnar Axén (m), Yvonne Ruwaida (mp), Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp), Tommy Waidelich (s) och Marie Engström (v).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Hyressättningen för statliga lokaler (punkt 1) (c)
av Lena Ek (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att frågan om att bilda ett statligt bolag för kulturfastigheter bör utredas. Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:Kr289 yrkande 13 samt avslår motionerna 2000/01:Fi501, 2000/01:Fi504, 2000/01:Fi906, 2000/01:Kr208, 2000/01: Kr345 yrkande 5 och 2000/01:Kr346 yrkande 32.
Ställningstagande
Såsom Centerpartiet framhåller i motion Kr289 tvingas ett flertal kulturinstitutioner använda en stor del av sina kulturanslag till hyreskostnader på grund av att Fastighetsverket tar ut marknadsmässiga hyror även på dessa byggnader. Vissa institutioner tvingades under 1999 använda mer än 50 % av det statliga anslaget till fastighetshyra. För att frigöra en större andel av kulturanslaget till kulturverksamhet bör frågan om att bilda ett bolag för de kulturfastigheter som staten äger utredas. Detta förslag bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen.
2. Tillfälligt avverkningsstopp i Fastighetsverkets skogar (punkt 3) (v, mp)
av Johan Lönnroth (v), Yvonne Ruwaida (mp) och Marie Engström (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att ett tillfälligt avverkningsstopp bör införas i skogar förvaltade av Statens fastighetsverk i avvaktan på att utredningen om förvaltning av statligt ägd skogsmark har slutfört sitt uppdrag. Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:Fi503 yrkande 2.
Ställningstagande
Regeringen har nyligen tillkallat en utredningsman med uppgift att se över förvaltningen av statligt ägd skogsmark (dir. 2000:60). Vi förväntar oss att man i denna utredning kommer att ta upp de frågor som Vänsterpartiet har aktualiserat i motion Fi503 och har därför avstått från att reservera oss i den delen. Alltjämt anser vi emellertid att Fastighetsverket bör avstå från att avverka skog i avvaktan på att utredningen slutfört sitt arbete och dess förslag omsatts i praktisk tillämpning. En sådan åtgärd framstår som desto mer angelägen som det har tagit mer än ett halvt år för regeringen att utse en utredningsman och det inte framstår som troligt att det i direktiven föreskrivna slutdatumet för utredningen - den 1 oktober 2001 - kommer att kunna hållas.
Särskilt yttrande
Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
Utredning om statens skogsinnehav (punkt 2) (c)
av Lena Ek (c).
Det är bra att regeringen nu tillkallat en särskild utredare för att se över förvaltningen av statligt ägd skogsmark och pröva om ansvaret för denna förvaltningen kan inordnas i en ny myndighet med en samlad helhetssyn på styrning, policy och ambitionsnivåer. Det är en inriktning som ligger i linje med vad Centerpartiet tidigare hävdat. Enligt vår mening bör nämligen inte principerna för skogsförvaltning skilja sig åt mellan de olika statliga skogsförvaltarna.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag