Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Statlig förvaltning, m.m.

Betänkande 2005/06:KU7

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
15 mars 2006

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Statlig förvaltning, m.m.(pdf, 365 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2005/06:7 Statlig förvaltning, m.m.

Beslut

Motioner om statlig förvaltning (KU7)

Riksdagen sade nej till motioner om bland annat statlig förvaltning från allmänna motionstiden 2005.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 36

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2006-02-15
Justering: 2006-02-21
Trycklov till Gotab och webb: 2006-02-24
Trycklov: 2006-02-24
Trycklov: 2006-03-02
Reservationer: 15
Betänkande 2005/06:KU7

Alla beredningar i utskottet

2006-01-31, 2006-02-08, 2006-02-15

Motioner om statlig förvaltning (KU7)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om bland annat statlig förvaltning från allmänna motionstiden 2005.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2006-03-10
Stillbild från Debatt om förslag 2005/06:KU7, Statlig förvaltning, m.m.

Debatt om förslag 2005/06:KU7

Webb-tv: Statlig förvaltning, m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Helena Höij (Kd)
Anf. 41 Helena Höij (Kd)
Herr talman! En utgångspunkt i politiken ska ju vara att i alla avseenden göra medborgarnas vardag så enkel som möjligt. Det borde vara huvuduppgiften att göra livet lättare att leva. Samtidigt är det av olika skäl så att antalet lagar och regler som påverkar vårt och andra medborgares vardagsliv ökar både i omfattning och antal. Det är inte konstigt att det är många människor som inte känner till lagstiftningen eller har svårt att förstå regler och bestämmelser. Tyvärr är det många gånger inte heller självklart vart man ska vända sig för att få information eller få svar på frågor som rör lagar och regler. Det här betänkandet, som heter Statlig förvaltning, m.m. , rör en hel del frågor som är betydelsefulla ur de här perspektiven. Det handlar om bemötandefrågor, och det är självklart så, som också framgår av utskottets betänkande, att arbetet på de enskilda myndigheterna är det centrala när det gäller bemötandefrågor och när det gäller frågor om hur man, om man är i behov av kontakter med myndigheter, blir bemött. Det handlar om det arbete man gör med vidareutbildning, fortbildning och så vidare. Vi tror, och det har vi också skrivit i en reservation, att man också bör överväga ett tillägg i förvaltningslagen så att människor i sina kontakter med Försäkringskassan, skattemyndigheter och så vidare får ett korrekt bemötande och att det finns en grund att utgå ifrån i de här myndigheterna när man arbetar med detta. I betänkandet finns det också ett avsnitt om dröjsmål. Här är det så glädjande att kammaren för ett år sedan ungefär, våren 2005, beslutade om ett tillkännagivande till regeringen om att den bör lägga fram förslag på åtgärder när det gäller myndigheternas handläggningstider. Därför behöver inte utskottet göra något ytterligare nu. Men det är självklart också en väldigt viktig fråga när vi pratar om kontakten mellan enskilda och myndigheter att man vet när man får besked och att det finns sätt för den enskilde att hävda sin rätt när handläggningstiderna drar ut orimligt på tiden. Här finns det mycket att arbeta med. Här finns det som sagt ett tillkännagivande, så det behöver vi inte förnya. Däremot saknas kanske lite mer kraftfulla uttalanden och lite mer kraftfullt agerande från den här kammaren och inte minst från regeringens sida när det gäller ett annat väldigt viktigt område, nämligen att människor ska kunna känna till lagstiftningen och ha möjlighet att överblicka och försöka förstå den. Det gäller alltså hur vi informerar om lagar och förordningar, det som vi brukar kalla rättsinformationssystemet. Det är det som är rubriken om man vill slå upp det i det här betänkandet. Här återstår det som sagt en hel del arbete. Jag har tillsammans med Gustav Fridolin reserverat mig, och jag vill här, herr talman, passa på att yrka bifall till reservation 9 under punkt 17, Rättsinformationssystemet. Rättssystemet kan många gånger te sig både komplext och svårbegripligt för den enskilde, och det måste därför finnas ett väl utbyggt och pedagogiskt rättsinformationssystem. Min mening är att det här behöver utvecklas ordentligt ytterligare, och det ska också finnas tillgängligt via elektroniska medier. Något som jag skulle vilja trycka ytterligare på är att även kommunala och andra normbeslut ska finnas tillgängliga på det här sättet. Man tänker kanske inte alltid på att kommunerna har ett normgivningsarbete, och därför borde samma regler gälla för kommuner som för statliga myndigheter i fråga om författningars utformning och kungörande. Det skulle kunna skapa klarhet i handläggningsrutiner och lägga en grund för en enhetlig och lagenlig maktutövning. Jag tror att den dagen vi får en bättre ordning också på den kommunala sidan genom införandet av en kommunal författningssamling ökar inte bara rättssäkerheten utan även överblickbarheten. Genom överblickbarheten skulle vi dessutom kunna se möjligheterna till en effektivisering, en förenkling, av vårt regelverk. Ett mer pedagogiskt rättsinformationssystem som även omfattar den kommunala sidan skulle alltså bidra till det som jag inledde mitt anförande med, nämligen göra medborgarnas vardag lite enklare. Det skulle bli lättare att överblicka och skaffa sig förståelse för de lagar och regler som gäller i vårt samhälle.
Gustav Fridolin (Mp)
Anf. 42 Gustav Fridolin (Mp)
Fru talman! Låt mig börja med att framföra en ursäkt till kammarkamraterna, utskottskamraterna och talmannen för mitt oskick att inte närvara vid hela kammardebatten. Den enda ursäkt jag har är att en av de få men absoluta begränsningar jag har är att jag inte kan vara på två ställen samtidigt. För tillfället pågår ett sammanträde med EU-nämnden där jag också bör närvara. Fru talman! Få ord vållar väl så mycket känslor i en politisk debatt som ordet stat. Två saker slåss mot varandra. Två reellt existerande verklighetsbilder brottas med varandra varje gång en politiker nämner ordet stat. Den ena är bilden av staten som vi alla - våra gemensamma angelägenheter, våra gemensamma möjligheter att förändra, att bygga upp en fungerande välfärd, att gemensamt kontrollera viktiga näringar och att fatta beslut om lagar för flertalets eller allas bästa - staten som den goda garanten för ett gott välfärdssamhälle. Den andra bilden är den av staten som "dom där uppe", staten som de som bestämmer över oss, som fattar beslut om lagar som vi inte förstår oss på, inför skatter som vi inte vill betala och system som vi inte rår på. Dessa två bilder finns hela tiden i debatten om statlig förvaltning - staten som den goda garanten för sådant som vi gemensamt vill ha och staten som något som vi inte rår på. Fru talman! Just för att dessa båda bilder finns, för att båda bilderna är sanna - även om det låter konstigt att två så vitt skilda bilder kan vara sanna samtidigt - för att man kan se staten både som garanten för välfärdssamhället och som några där upp som bestämmer över oss kräver varje politiskt beslut en avvägning huruvida beslutet ska fattas på statlig nivå eller på en lägre nivå. Därför krävs också att man ser var statens begränsningar ska finnas och att man drar konsekvenser av det när man fattar beslut av politisk karaktär. Det i sin tur kräver att de som i olika sammanhang representerar staten - myndighetspersoner, lagstiftare och andra - har ett gott förhållningssätt till alla de medborgare som möter staten i dess olika funktioner. Fru talman! Om detta det sista, det goda förhållningssättet gentemot alla medborgare, handlar flera av punkterna i betänkandet KU7, som vi nu debatterar. Låt mig ta upp två av dem. Under punkterna 14 och 16 hanterar utskottet olika frågor som handlar om HBT-kompetens, alltså myndighetspersoners kunnande om de problem som finns för dem som är homosexuella, bisexuella och transpersoner. Det handlar dels om HBT-frågor i den statliga sektorn, bland myndighetspersoner, dels om en tidsgräns för när samtliga svenska lagar ska vara genomgångna så att vi kan röja undan de lagar som är diskriminerande mot HBT-personer. Jag vill yrka bifall till reservation 8, som föreslår just en sådan tidsgräns. I samhället finns en rad fördomar om homosexuella, bisexuella och transpersoner. Dessa fördomar har funnits länge. De har länge grott till och med i denna kammare, för i slutändan är även vi bara människor och samhällsmedborgare. Vi har därför fått en rad lagar som i sin utformning kommit att bli diskriminerande mot HBT-personer. En del av dessa lagar har vi äntligen undanröjt. Nu finns samma möjlighet för homosexuella och bisexuella som för heterosexuella att ansöka om adoption. Andra lagar håller vi på att undanröja. Bland annat tittar vi på möjligheterna att låta homosexuella och bisexuella ingå äktenskap på samma villkor som heterosexuella. Jag är emellertid övertygad om att det finns fler lagar som i sin tillämpning är diskriminerande mot HBT-personer. Därför behövs en fullständig genomgång, och en sådan har också efterlysts. Men för att det ska ske snabbt nog, för diskriminering kan man inte vänta med att undanröja, behövs en tidsgräns, vilket föreslås i reservation 8. Fru talman! Om medborgarna ska ha ett förtroende för staten, om medborgarna ska kunna känna sig som en del av staten och som en del av de lagar som gäller dem, måste de förstå lagarna och lagarna måste vara tillgängliga. Om detta handlar två punkter i betänkandet. Under punkt 17 finns en reservation från Miljöpartiet och Kristdemokraterna där vi föreslår ett mer tillgängligt rättsinformationssystem. Under punkt 12 finns en reservation där det föreslås att vi ska ha en särskild lekmannaprövning av lagstiftningen. Tanken bakom förslaget är att på samma sätt som vi juridiskt via Lagrådet granskar de lagförslag som det ska fattas beslut om i kammaren ska vi även lekmannamässigt granska att lagarna är lättförståeliga, så att de som har att efterfölja dem faktiskt kan förstå vilka lagar som stiftas och vad de i praktiken innebär. Avslutningsvis, fru talman, vill jag säga att jag givetvis står bakom alla reservationer som bär Miljöpartiets namn samt bakom utskottets förslag i betänkandet i de delar där vi inte har några reservationer, men för tids vinnande nöjer jag mig med att yrka bifall endast till reservation 8.
Inger Jarl Beck (S)
Anf. 43 Inger Jarl Beck (S)
Fru talman! Regeringsformens inledningsbestämmelse att all offentlig makt utgår från folket sammanfattar väl en socialdemokratisk demokratisyn. I en representativ demokrati sker detta genom att folket utser representanter i fria och hemliga val. För att förverkliga de samhällsförändringar som medborgarna i val gett uttryck för och önskar krävs dock mer än styrande organ. Mycket av samhällsförändringarna förverkligas genom statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter. Tjänstemän i förvaltningen är inte valda i demokratisk ordning utan har sin position som ett resultat av ett anställningsförhållande eller liknande. Av detta följer att myndigheterna är och ska vara styrda av politiska beslut. Myndigheterna är skyldiga att följa de lagar som den folkvalda riksdagen beslutar och de beslut som regeringen fattar. Regeringen utnämner chefer och vissa andra befattningshavare vid myndigheterna och kan även på annat sätt ge uttryck för vad den förväntar sig av förvaltningen. Myndigheterna och de som är anställda där är skyldiga att utöva den makt de fått inom de ramar som i demokratisk ordning blivit beslutade. I ett särskilt avseende har myndigheterna en stark självständighet gentemot den politiska makten. Riksdagen och regeringen får och ska styra myndigheterna genom att utfärda regler och andra normer, men tillämpningen av dessa regler ska myndigheterna hantera själva. De politiska organen får inte i enskilda fall avgöra hur en myndighet ska besluta om någons rättigheter eller skyldigheter, om någon ska beviljas en förmån eller inte eller hur en domstol ska döma. Sådan inblandning skulle strida mot rättsstatliga principer som principen om allas likhet inför lagen. Däremot kan och ska de politiska organen följa hur myndigheter tillämpar lagar och andra normer och utifrån den tillämpningen göra ändringar i reglerna om tillämpningen står i strid med de folkvaldas uppfattningar. Fru talman! I grund och botten är en politiskt styrd förvaltning en nödvändig del av en fungerande demokrati. Vår nuvarande förvaltningsmodell bygger just på dessa demokratiska grundprinciper. En annan sak är i vad mån de politiska organen väljer att använda sin rätt att styra myndigheterna och hur mycket som genom delegation faller på myndigheter och enskilda tjänstemän att själva bestämma. Lagar och andra regler som de politiska organen beslutar hålls många gånger allmänna och oprecisa och ger stort utrymme för tolkning och utfyllnad. Detta ger myndigheterna ett ofta nödvändigt handlingsutrymme att hantera olika situationer, men det riskerar också att göra ansvarsförhållandena otydliga. Det finns därför starka skäl för att de politiska organens styrning av förvaltningen på många sätt behöver stärkas och utvecklas. Det kan handla om att exempelvis förenkla och förtydliga myndighetsstrukturen eller att göra förändringar av relationen mellan regering och myndigheter men också om ett behov av en bättre myndighetssamordning. Detta är ett av de viktigare uppdrag som Ansvarskommittén har. Det pågår över huvud taget redan ett omfattande arbete i Regeringskansliet kring frågor som rör statlig förvaltning. Ansvarskommittén och Grundlagsutredningen är de två man först kommer att tänka på, men som visas i betänkandet pågår det även andra arbeten kring de här frågorna. Fru talman! Låt mig kommentera några av de reservationer som finns till betänkandet. Förslaget om en särskild utbildning om bemötandefrågor för statligt anställd personal är redan tillgodosett genom att det i 1 kap. 2 § regeringsformen står: "Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet." Detta är en mycket stark skrivning och en uppmaning till alla myndighetschefer att se till att det finns både utbildning och andra verktyg för att klara uppgiften. Vilka behov som finns på olika myndigheter är inte en sak för riksdagen att besluta om utan en ren verkställighetsfråga för respektive myndighet, och att påtala för regeringen att den ska se till att myndigheterna följer regeringsformen är faktiskt klåfingrigt i överkant. Folkpartiets förslag om att varje ny myndighet som inrättas ska motsvaras av en myndighet som läggs ned låter ju som ett kraftfullt instrument för att hålla antalet myndigheter nere. Problemet med Folkpartiet är att man talar med kluven tunga i denna fråga. När kammaren i november i fjol beslutade, mot vår vilja, att på förslag från Folkpartiet inrätta en hållbarhetskommission lyste förslagen om vilken annan myndighet som skulle läggas ned med sin frånvaro. Om vi andra ska ta era förslag på allvar får ni faktiskt börja leva efter dem. Folkpartiet har också en reservation kring utredningsväsendets oberoende ställning där man på fullt allvar hävdar att vi socialdemokrater skulle vara mindre objektiva än andra just för att vi är socialdemokrater. Den typen av förenklade cirkelresonemang används förstås eftersom sakargumentationen är svag. Självklart företräder vi socialdemokrater inga andra värderingar än våra egna i utredningar, liksom vi utgår från att Folkpartiets representanter i utredningar har mandat att företräda sitt parti. Alternativet blir ju mycket konstigt. Slutligen, fru talman, vill jag säga några ord kring motionerna om HBT-frågor. Precis som anges i betänkandet pågår det redan ett arbete i regeringen kring dessa frågor. Men grunden är här, liksom i bemötandefrågorna tidigare, att det redan är uttalat att myndigheterna ska syssla med dessa frågor. Det finns ett uttalat förbud mot att diskriminera på grund av inte bara personers sexuella läggning utan också trosuppfattning, etniskt ursprung med mera. På grund av myndigheternas olika arbetsuppgifter blir det olika risker för diskriminering i olika verksamheter. Därför måste varje myndighet utifrån sin egen verksamhet och andra förutsättningar få en möjlighet att arbeta med frågorna, till exempel vad gäller information och personalutbildning. Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget till beslut i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
Helena Höij (Kd)
Anf. 44 Helena Höij (Kd)
Fru talman! Inger Jarl Beck uppehöll sig i inledningen av sitt anförande, den del där hon inte kommenterade reservationerna, helt och hållet kring de folkvaldas relation till och styrning av myndigheterna, de folkvaldas relation till lagstiftningen och politikernas skyldighet att följa upp lagstiftningen. Detta är naturligtvis väldigt viktigt; jag ska inte på något vis motsäga det. Det finns dock ett annat perspektiv i det här betänkandet som både jag och Gustav Fridolin lyfte fram men som Inger Jarl Beck inte tog upp, nämligen förhållandet mellan myndigheter och medborgare - att medborgare får en chans att sätta sig in i de lagar och regler som gäller i vårt samhälle, att de har möjlighet att ta del och förstå och sedan komma med synpunkter och vara med i opinionsbildningen. Grunden är ju att man först har information och förståelse. Jag skulle vilja ställa en fråga till Inger Jarl Beck mot bakgrund av att det för närvarande inte finns några särskilda generella regler för hur de kommunala författningarna ska utformas och kungöras. Ska man söka i de kommunala författningarna i dag får man söka i beslutsprotokollen, som kan vara arkiverade i någon källare i kronologisk ordning. Man vet inte riktigt var man ska söka. Vi kristdemokrater menar att ett införande av lagreglering för kommunala författningssamlingar skulle medföra en avsevärt ökad rättssäkerhet. Det skulle vara till gagn för de personer på myndigheterna som ska använda författningarna, för oss politiker och inte minst för medborgarna som skulle få ökad kunskap kring och förståelse för de kommunala författningarna. Eftersom Socialdemokraterna inte delar den synen vill jag fråga Inger Jarl Beck hur Socialdemokraterna vill lösa det här behovet.
Inger Jarl Beck (S)
Anf. 45 Inger Jarl Beck (S)
Fru talman! Kommunerna har enligt författningslagen självklart skyldighet att informera och stödja medborgarna när de har frågor. Däri ligger också den här informationen. Man kan ju fundera på varför inte kommunerna har infört detta. Det är ju våra politiska kamrater som sitter och styr i kommunerna. Vi värnar om att alla medborgare ska ha den information och den kunskap de har behov av, men vi menar att kommunerna själva ska kunna ta ställning till detta. Det finns en del information på kommunernas hemsidor. Vissa kommuner är bra på detta; andra är mindre bra. Min fråga tillbaka är: Vart tar det kommunala självstyret vägen? Alliansen pratar om att det är viktigt med det kommunala självstyret. Som vi ser det ska kommunerna själva ta ansvaret i de här frågorna. Vi ska inte behöva gå in och peta för att de ska ta sitt politiska ansvar inför medborgarnas önskemål och krav.
Helena Höij (Kd)
Anf. 46 Helena Höij (Kd)
Fru talman! Det har visat sig genom åren att kommunerna inte riktigt har varit förmögna att ta det här ansvaret. Kristdemokraterna brukar bekänna sig till det som kallas för subsidiaritetsprincipen. Där ingår det lilla ordet subsidier, som betyder stöd. Jag tror att det här är ett fall där vi från statlig nivå behöver gå in och tala om vad det kommunala ansvaret är, det vill säga att här finns en skyldighet. Kanske behöver vi också anvisa någon form av ramlösning. Man kan naturligtvis diskutera hur det här ska göras, men faktum kvarstår: Det fungerar inte i kommunerna i dag. På det flesta ställen är det ett protokoll som justeras, kopieras och sätts upp på en anslagstavla. Sedan förväntar man sig att medborgarna ska ta del av beslutet och eventuellt anföra besvär inom tre veckor innan det vinner laga kraft. Alla kommuner klarar ju inte ens av att ha ett Internetbaserat system som fungerar. Men genom att vi inför en lagreglering här och genom att vi stöder kommunerna skulle de kunna ta sitt ansvar. Jag vill höra hur Socialdemokraterna avser att stödja kommunerna och se till att det här blir verklighet.
Inger Jarl Beck (S)
Anf. 47 Inger Jarl Beck (S)
Fru talman! När det gäller de statliga myndigheternas information så finns det nyinrättade Verket för förvaltningsutveckling, Verva, från den 1 januari i år. Verket är ett stort stöd för myndigheterna. Det finns inget som säger att kommunerna inte skulle kunna använda sig av den informationen om man behöver det. Detta är en fråga som kommunerna måste utveckla själva. De måste utveckla den utifrån det behov som finns. Vidare är det våra partikamrater där ute som vi får trycka på om vi inte tycker att det fungerar. Helena Höij svarade inte på frågan. Alliansen driver ju frågan om det kommunala självstyret. Varför ska det inte gälla i den här frågan?
Tobias Krantz (Fp)
Anf. 48 Tobias Krantz (Fp)
Fru talman! Den svenska demokratin bygger på en tydlig rågång mellan politik och förvaltning. Det är politikernas uppgift att fatta beslut, att stifta lagar och att anslå pengar till olika utgifter i staten. Det är förvaltningens uppgift att verkställa riksdagens och regeringens beslut, att tolka och precisera de lagar och bestämmelser som finns och att döma i enskilda fall. Vi har den modellen därför att vi vill att den enskilda medborgaren och människan ska ha största möjliga rättssäkerhet. Det här är en modell som har haft en stark förankring i det politiska livet och som också har en stark förankring ute bland medborgarna. Nu finns det alltfler tecken på att modellen håller på att undergrävas. I det tysta pågår nu en konstitutionell omvälvning av den svenska förvaltningsmodellen. Vi ser det i den myndighetsexpansion som äger rum i Sverige. Statskontoret har räknat ut att sedan årsskiftet fram till 2004 har Sverige fått 31 helt nya myndigheter. När Statskontoret gjorde en ny rapport år 2005 konstaterade man att Sverige har 552 statliga myndigheter. Frågan är om Sverige verkligen behöver 552 statliga myndigheter för att verksamheten ska styras och löpa på bästa möjliga sätt. Inger Jarl Beck säger att de förslag som Folkpartiet lägger fram kan verka bra i teorin men att de inte efterlevs i praktiken. Det är ett något konstigt resonemang av en företrädare för ett parti som har sett till att Sverige har 552 statliga myndigheter. Om det nu finns ett intresse av att bekämpa byråkratin så borde naturligtvis Socialdemokraterna se till att vi hade betydligt färre myndigheter än 552 stycken. Folkpartiet har lagt fram ett antal konkreta förslag på myndigheter som ska avvecklas, och det vet Inger Jarl Beck. Samtidigt finns det också för Folkpartiets del skäl att ändra i myndighetsstrukturen. Vi kommer att vilja införa ett antal nya myndigheter samtidigt som vi lägger ned oändligt många fler. Antalet myndigheter måste minska. Självfallet måste nya myndigheter inrättas inom ramen för ett mycket mindre antal myndigheter, om Folkpartiet får bestämma. I detta sammanhang vill jag också kommentera påståendet om utredningsväsendet. Ett antal rapporter under senare år har pekat på allvarliga kvalitetsbrister i det svenska utredningsväsendet. Samtidigt har rapporter visat att detta har skett parallellt med att politiseringen av utredningsväsendet har ökat. Jag menar att det finns ett tydligt samband mellan dessa två tendenser. Det väljer Inger Jarl Beck att negligera. Vi ser också andra brister. Här sker en konstitutionell omvälvning genom den politiska propaganda som alltfler statliga myndigheter ägnar sig åt. Skatteverkets och Naturvårdsverkets kampanjer under senare år är tydliga tecken på detta. Skatteverkets kampanj var i stort sett ett försvar för den socialdemokratiska synen på välfärdsstaten. Naturvårdsverkets kampanj innehöll tydliga egna målsättningar om att människor skulle övertygas om att statliga styrmedel i miljöpolitiken var bra i stället för andra styrmedel. Det kanske allra bästa exemplet på att den här modellen nu successivt undergrävs och håller på att tappa mark är naturligtvis utnämningspolitiken. Det kom ett exempel så sent som i veckan där Sveriges Televisions Rapportredaktion hade räknat ut att 54 % av de ledande statliga cheferna som har en politisk bakgrund har den bakgrunden i det socialdemokratiska partiet. Det är ett tecken på att vi har ett systematiskt missbruk av utnämningsmakten i Sverige. Det här får alltmer kritik. Statstjänstemannaförbundet var ute och krävde ett nytänkande på området. Jag kan säga från alliansens sida att vi vill ha ett nytänkande. Vi tänker gå Statstjänstemannaförbundet till mötes. Det kommer förändringar på detta område. Till sist, fru talman, yrkar jag bifall till reservation nr 3.
Inger Jarl Beck (S)
Anf. 49 Inger Jarl Beck (S)
Fru talman! Jag förstår att Tobias Krantz nogsamt har läst om statsförvaltningens utveckling och plötsligt hittat en siffra där på 552 statliga myndigheter den 31 maj 2005. Jag föreslår att Tobias Krantz läser hela sidan. Då upptäcker man att mellan 1990 och 1998 minskade antalet myndigheter från 1 360 till 590 och sedan ytterligare till 552. I redovisningen kan man också se att det är en stadig minskning av antalet myndigheter. Domstolar och så vidare har också minskat i antal. Läs gärna hela rapporten så får du sanningen! Det gäller alltså budgeten. Min fråga till Tobias Krantz är: Hur många myndigheter vill Folkpartiet ha?
Tobias Krantz (Fp)
Anf. 50 Tobias Krantz (Fp)
Fru talman! Det enklaste svaret på den frågan är att det behövs betydligt färre. Vi har lagt fram ett antal förslag. Vi lade fram en rapport så sent som förra våren, där vi pekade ut ett 20-tal myndigheter som vi ansåg kunde avvecklas redan nu. Vi kommer att lägga fram ytterligare förslag på myndigheter som behöver avvecklas. När det handlar om antalet myndigheter är det rätt som Inger Jarl Beck säger att det under 90-talet har varit en utveckling där vi har fått ett antal regionala enheter som tidigare var egna myndigheter och som nu har slagits samman till enmyndigheter. Det har lett till en nedgång i myndighetsantalet. Om Inger Jarl Beck funderar på att sätta in det här i ett medborgarperspektiv - tror hon verkligen att en vanlig medborgare uppfattar det som en kraftig reducering av den svenska byråkratin och antalet myndigheter att skattekontoret i Jönköping exempelvis byter skylt? Från att ha stått skattekontoret i Jönköping står det i stället någonting annat på skylten. Tror Inger Jarl Beck att många människor i det här landet uppfattar det som en kraftig reducering och en bra bekämpning av byråkratin att man lägger ned ett stort antal tingsrätter? Det är det som Socialdemokraterna har gjort under den senaste tiden och som har lett till att myndighetsantalet i den delen minskar. Sanningen är, om man läser Statskontorets rapport som refereras i bilagan till budgetpropositionen som regeringen har lagt fram, att de centrala förvaltningsmyndigheterna har ökat. Det är dessa som jag tror att de allra flesta människor uppfattar som myndigheter och som byråkrati. Det pekar Statskontoret på i den rapporten och det pekar Statskontoret också på i tidigare rapporter. Antalet myndigheter, som man definierar det i den offentliga debatten och som de flesta medborgare uppfattar det, har ökat. Det är en politik som Socialdemokraterna och Inger Jarl Beck bär ansvaret för.
Inger Jarl Beck (S)
Anf. 51 Inger Jarl Beck (S)
Fru talman! För oss socialdemokrater är inte antalet myndigheter viktigt. Det antal myndigheter som finns ska vara tillgängliga för medborgarna utifrån de behov som finns i en demokratisk organisation, i ett demokratiskt styre. När det gäller utredningsväsendets oberoende ställning behandlar vi i det här betänkandet kommittéordförandena. Regeringen har ju att utse kommittéer. Det berörs inte speciellt i regeringsformen, men det här är regeringens arbetsinstrument för att plocka fram sakliga underlag för beslut, hos både regering och riksdag. När det gäller de kommittéordförande som man utser skulle det vara mycket märkligt om en socialdemokratisk regering utsåg en folkpartist att leda ett utredningsarbete för just Socialdemokraterna. Gud bevare mig för att det blir en borgerlig regering, men det skulle vara mycket intressant att se hur många socialdemokrater som blir kommittéordförande med en borgerlig regering. Tobias Krantz kanske har någon fundering på hur många socialdemokrater vi ska ha i ett sådant läge. Min övertygelse är att vi inte kommer i den ställningen att vi ska behöva se en socialdemokratisk kommittéordförande åt en borgerlig regering. Dessutom utser man faktiskt ordförandena också utifrån förtjänst och skicklighet. Därtill har Tobias Krantz en totalt felaktig procentsiffra. Det är bara 20 % som är socialdemokrater. Det ser du när du tittar på hela utnämningsmakten.
Tobias Krantz (Fp)
Anf. 52 Tobias Krantz (Fp)
Fru talman! Om vi nu ska ta frågan om problemen med att vi har så många statliga myndigheter i Sverige kan jag säga att det finns ett antal olika problem. Det handlar naturligtvis om att det är ekonomiskt kostsamt. Det är inte speciellt rationellt att ha väldigt många myndigheter som kanske ägnar sig helt eller delvis åt överlappande uppgifter. Det förefaller inte speciellt rationellt. Det är svårt att utkräva politiskt ansvar. De första gångerna jag drev den här frågan och ställde ansvarigt statsråd till svars visste han inte ens hur många statliga myndigheter som fanns i landet. Det är klart att om inte det ansvariga statsrådet vet hur många myndigheter vi har i landet, hur ska vi i till exempel riksdagen kunna utkräva ansvar för vad myndigheterna gör? Hur ska medborgarna kunna utkräva ansvar för vad myndigheterna gör? Det handlar förstås också om att det är ett ökat krångel för både enskilda och företag. Företagare måste exempelvis ha kontakt med fem sex, kanske upp emot tio olika myndigheter som alla har olika blanketter och olika regler. Det är klart att det är otroliga effektivitetsvinster och bra vinster för medborgarna att göra om vi kan hålla tillbaka myndighetsexpansionen. När det gäller utredningsväsendet svarade inte Inger Jarl Beck på det jag tog upp, nämligen att vi under ett antal år har fått rapport efter rapport som har pekat på åtskilliga kvalitetsbrister i utredningsväsendet som leder till att riksdagen och regeringen har svårt att fatta bra beslut. Det är bristande forskarkontakter. Det är bristande ekonomiska underlag för de beslut som ska fattas och ett antal andra problem. Detta har skett samtidigt som vi tydligt sett en tilltagande ökning av politiseringen av det svenska utredningsväsendet. Jag ser mycket allvarligt på detta, därför att utredningsväsendet är en otroligt viktig del av den svenska statsförvaltningen och en viktig del av den svenska demokratin. Jag tycker att det är tråkigt att Inger Jarl Beck negligerar den tanken och inte tar upp den kastade handsken och försöker förespråka en reform av utredningsväsendet.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2006-03-15
Förslagspunkter: 18, Acklamationer: 15, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Service och samverkan

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2005/06:K300 yrkandena 1 och 2 samt 2005/06:K414.
    2. Dröjsmål hos myndigheter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2005/06:K320 yrkande 5 och 2005/06:N478 yrkande 19.
    3. Bemötande och utbildning av anställda inom statlig förvaltning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2005/06:K323.
      • Reservation 1 (c, fp, kd)
    4. Fortbildning i de mänskliga rättigheterna

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2005/06:K473 yrkande 2.
    5. Utökat medborgar- och brukarinflytande på myndigheter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2005/06:Ju384 yrkande 6.
      • Reservation 2 (mp)
    6. Omfattningen av statlig verksamhet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2005/06:K313.
    7. Avveckling eller omstrukturering av myndigheter

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2005/06:K451 yrkande 5.
      • Reservation 3 (fp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (fp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s1200024
      m440011
      fp13908
      kd26007
      v21007
      c16006
      mp13004
      -1001
      Totalt24239068
      Ledamöternas röster
    8. Det offentligas uppgifter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2005/06:N309 yrkande 1.
      • Reservation 4 (m)
    9. Olaglig användning av datorprogram i statlig verksamhet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2005/06:K304 yrkandena 1 och 2.
    10. Utredningsväsendet och beredning i Regeringskansliet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2005/06:K434.
    11. Utredningsväsendets oberoende ställning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2005/06:K451 yrkande 7.
      • Reservation 5 (fp)
    12. Särskilt organ för lekmannaperspektiv på lagarna

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2005/06:K296.
      • Reservation 6 (mp)
    13. Demokratisk insyn i EU:s arbetsgrupper

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2005/06:K336.
    14. HBT-frågor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2005/06:L375 yrkandena 9 och 11.
      • Reservation 7 (v, mp)
    15. Översyn av författningarna

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2005/06:K272, 2005/06:K284 yrkandena 1 och 2 samt 2005/06:K457.
    16. Tidsgräns för genomgång av lagarna i HBT-frågor

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2005/06:L341 yrkande 6.
      • Reservation 8 (c, fp, mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (c, fp, mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s1210023
      m440011
      fp14007
      kd27006
      v22006
      c01606
      mp01304
      -0101
      Totalt21570064
      Ledamöternas röster
    17. Rättsinformationssystemet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2005/06:Ju384 yrkande 15.
      • Reservation 9 (kd, mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (kd, mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s1210023
      m440011
      fp39009
      kd02706
      v22006
      c16006
      mp01304
      -0101
      Totalt24241066
      Ledamöternas röster
    18. Motionsförslag behandlade i förenklad ordning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.
      • Reservation 10 (m)
      • Reservation 11 (fp)
      • Reservation 12 (kd)
      • Reservation 13 (v)
      • Reservation 14 (c)
      • Reservation 15 (mp)