Statlig lokalförsörjning
Betänkande 1990/91:FiU26
Finansutskottets betänkande
1990/91:FIU26
Statlig lokalförsörjning (prop. 1990/91:100 bil. 9)
Innehåll
1990/91 FiU26
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet delar av budgetpropositionens bilaga 9 Finansdepartementet.
Utskottet tillstyrker förslagen till anslag och bemyndigande för byggnadsstyrelsen att ta upp lån för att finansiera byggnadsinvesteringar och godkänner förslaget till treårsplan för byggnadsprojekt för civila myndigheter. I två motioner ställs krav på en förändring av formerna för den statliga lokalförsörjningen. Motionerna avstyrks av utskottet.
Moderata samlingspartiet och folkpartiet liberalerna avlämnar en gemensam reservation angående en effektivare förvaltning av statens fastigheter. I en reservation från moderata samlingspartiet föreslås att anslaget C2 Inredning och utrustning utgår fr.o.m. budgetåret 1991/92.
I två motioner från allmänna motionstiden föreslås att Svartsjö slott byggs om för att användas till ett internationellt freds-, miljö- och kulturcentrum. Motionerna avstyrks av utskottet.
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet
dels proposition 1990/91:100 bilaga 9 i vad avser litt. C Statlig lokalförsörjning,
dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna 1990/91:Fi404, 1990/91:Fi414, 1990/91:Fi423 och 1990/91:Fi424.
SJUNDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen har i proposition 1990/91:100 bilaga 9 (finansdepartementet) -- efter föredragning av statsrådet Allan Larsson --
dels under litt. C Statlig lokalförsörjning (s. 26--29) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om
1. en effektivare statlig lokalförsörjning,
2. entreprenaduppdrag rörande den statliga fastighetsförvaltningen,
dels under punkt C 1 (s. 29--33) föreslagit riksdagen att till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
dels i avsnittet Investeringar m.m. (s. 33--36) föreslagit riksdagen att
1. godkänna treårsplanen för Investeringar m.m. i enlighet med vad i propositionen förordats,
2. bemyndiga regeringen att besluta om att byggnadsstyrelsen får ta upp lån i riksgäldskontoret för Investeringar m.m. i enlighet med vad i propositionen förordats,
dels under punkt C 2 (s. 36--37) föreslagit riksdagen att till Inredning och utrustning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 12 000 000 kr.
Motionerna
En effektivare statlig lokalförsörjning
1990/91:Fi404 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en omorganisation av byggnadsstyrelsen.
1990/91:Fi414 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en effektivisering av statens lokalförsörjning och fastighetsförvaltning i enlighet med vad i motionen anförts.
Inredning och utrustning
1990/91:Fi414 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen avslår regeringens förslag i budgetpropositionen, bil. 9, punkt C 2, om ett reservationsanslag till inredning och utrustning på 12 000 000 kr.
Användningen av Svartsjö slott
1990/91:Fi423 av Pär Granstedt och Karin Söder (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användningen av Svartsjö slott i Ekerö kommun.
1990/91:Fi424 av Anita Johansson och Hans Göran Franck (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att Svartsjö slott byggs om/till för att användas som ett internationellt freds-, miljö- och kulturcentrum med speciell inriktning på barn och ungdomar.
Utskottet
En effektivare statlig lokalförsörjning
I propositionen anförs att regeringen i direktiv för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1991/92 i likhet med tidigare år har anmodat de civila statliga myndigheterna att pröva frågan om lokalutnyttjandet. Myndigheterna skall i anslagsframställningen för 1991/92 redovisa i vilken omfattning och vid vilka tidpunkter som begränsningar i lokalinnehavet beräknas kunna genomföras under de närmast följande tre budgetåren. Resultatet av hittills redovisade lokalbesparingar är att sedan 1982 har ca 100000 m2 lokaler till en årskostnad om ca 50 milj.kr. kunnat frånträdas. Föredraganden konstaterar att det ekonomiska resultatet av det hittillsvarande systemet varit dåligt. Det har funnits en inbyggd tröghet i systemet som motverkar besparingar och effektiviseringar i det statliga lokalinnehavet.
Inför budgetåret 1991/92 går den första tredjedelen av myndigheterna in i systemet med treårsbudgetering och erhåller ramanslag. Vid beräkning av medelstilldelning för dessa myndigheter har hänsyn tagits till att kostnadsansvaret för verksamhetsanknutna lokalåtgärder övergår från byggnadsstyrelsen till dessa myndigheter. Inför 1992/93 räknar föredraganden med att övriga myndigheter skall kunna överta kostnadsansvaret för dessa lokalåtgärder.
För utrikesdepartementet föreslås en treårig försöksverksamhet där departementet ges kostnadsansvaret för såväl resurser för verksamhet som lokaler (kanslier och chefsbostäder). Inom ramen för utrikesdepartementets totala resurser ges departementet frihet att självt bestämma fördelningen mellan kostnader för löner, övriga förvaltningskostnader samt kostnader för kanslilokaler och chefsbostäder.
Som ett led i att åstadkomma en effektivare och friare resursanvändning för myndigheterna vid övergången till treårsbudget föreslås i propositionen att myndigheterna skall ges möjlighet att lämna anbud på att sköta fastighetsdriften för lokaler de själva nyttjar. Detta möjliggör en effektivare resursanvändning i och med att den enskilda myndigheten själv i högre grad kan styra servicenivån på fastighetsdriften. För att ytterligare bryta monopolsituationen bör även andra aktörer på fastighets- och byggmarknaden ges möjlighet att lämna anbud på fastighetsdrifttjänster inom det statsägda fastighetsbeståndet.
I motion Fi414 av Lars Tobisson m.fl. (m) tillstyrks de föreslagna förändringarna som ytterligare steg i rätt riktning. De tillgodoser emellertid inte, menar motionärerna, de krav moderata samlingspartiet tidigare framfört i motioner och reservationer (jfr t.ex. 1989/90:FiU26) på en decentralisering och effektivisering av statens lokalförsörjning. Flera argument talar för en bolagisering och privatisering på detta område. I dessa motioner och reservationer har föreslagits att staten skulle kunna dela upp byggnadsstyrelsen på flera statligt ägda men självständiga bolag eller också anförtro lokalförsörjningen åt fastighetsbolag som även förfogar över privat kapital. En tredje modell kunde vara att staten hyr lokaler av privata bolag. Därmed upphör byggnadsstyrelsens monopolställning, vilket bl.a. skulle innebära en effektivare statlig lokalförsörjning.
RRV har i november 1990 i revisionsrapporten "Myndigheters lokalförsörjning" -- som, framhåller motionärerna, anmärkningsvärt nog inte omnämns i budgetpropositionen -- lagt fram förslag med den inriktning av fastighetsförvaltningen som föreslås i motion Fi414. Varje myndighet föreslås få rätt att besluta vilka lokaler, statligt ägda eller andra, som skall hyras. Byggnadsstyrelsens monopol skulle därmed komma att upphöra. Konkurrensneutralitet uppnås genom att byggnadsstyrelsens fastigheter överförs till ett aktiebolag till aktuella marknadsvärden. Detta bolag, som i första hand skall marknadsföra sina lokaler och tjänster till statliga myndigheter, bör få låna till investeringar på samma villkor som övriga aktörer på marknaden. Enligt motionärernas mening är det angeläget att de intentioner som kommer till uttryck i RRVs revisionsrapport skyndsamt förverkligas. RRV har inte haft anledning att ta ställning till frågan om en privatisering av det nya fastighetsbolaget. Motionärerna ser det som naturligt att en sådan genomförs, när ombildningen är klar.
I motion Fi414 föreslås mot här angiven bakgrund att den kommitté som tillsattes under 1990 för att utreda statens fastighetsinnehav och dess förvaltning snarast möjligt bör framlägga förslag till nya regler beträffande försäljning och överlåtelser av statliga fastigheter i syfte att underlätta en omfattande privatisering. Detta arbete bör dock inte tillåtas försena ett genomförande av förslagen i RRVs revisionsrapport om bl.a. övergång till bolagsform.
I motion Fi404 av Ove Karlsson m.fl. (s) anförs att för att på ett bättre och mer rationellt sätt tillfredsställa ställda krav och behov borde varje myndighet själv få besluta om vilka lokaler, statligt ägda eller andra, som skall användas. Motionärerna är av den uppfattningen att det skulle vara möjligt att både effektivisera lokalförvaltningen, spara pengar och ge lokalanvändaren möjlighet att påverka sina egna arbetslokalers förvaltning. I motionen föreslås att byggnadsstyrelsen omorganiseras för att ge användarna ett klart uttalat lokalt inflytande.
Med hänvisning till vad som sägs i propositionen kan utskottet konstatera att det i regeringskansliet pågår ett arbete som syftar till att effektivisera den statliga lokalförsörjningen. Den valda inriktningen överensstämmer på många punkter med den som föreslås i motionerna Fi414 (m) och Fi404 (s). Den i motion Fi414 (m) nämnda revisionsrapporten "Myndigheters lokalförsörjning" (RRV, Dnr 1989:1434) färdigställdes i slutet av november 1990. Någon möjlighet att i budgetpropositionen beakta de förslag som framförs i rapporten fanns därför inte. De i denna rapport framförda förslagen är nu under beredning i regeringskansliet. Ett ställningstagande till dessa frågor kommer att redovisas i kompletteringspropositionen.
Med det anförda avstyrks motion Fi414 yrkande 1 och Fi404.
Byggnadsstyrelsens anslag
Byggnadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor om lokalförsörjning för civila statliga myndigheter och förvaltning av statliga fastigheter.
I verkets uppgift ingår främst att svara för myndigheternas lokalförsörjning, att förvalta de fastigheter som är upptagna i styrelsens förmögenhetsredovisning, att efter uppdrag projektera, bygga och inreda byggnader för statens räkning samt att verka för besparingar i fråga om byggande och fastighetsförvaltning för statens räkning.
Intäkterna består till övervägande del av hyror från statsmyndigheterna. Kostnaderna fördelas på statsägda lokaler, inhyrda lokaler samt administration. Kostnaderna för de statsägda lokalerna består av drift och underhåll m.m. samt kapitalkostnader. Överskottet inlevereras till statsverket. I statsbudgeten för nästa budgetår förs endast upp ett formellt anslag på 1000 kr.
Med utgångspunkt från ett antagande om intäkter på något mer än 7,8 miljarder kronor ställs för budgetåret 1991/92 ett resultatkrav på byggnadsstyrelsen på 1272 milj.kr. Resultatkravet motsvarar drygt 20% räntabilitet på genomsnittligt sysselsatt kapital. Kravet innebär en intäkt--kostnadsrelation om 1,8 som enligt föredraganden bör utgöra riktlinje om faktiska intäkter avviker från antagna.
Utskottet har inget att erinra mot de förslag till resultatkrav för byggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret 1991/92 som redovisas i propositionen.
Investeringar inom byggnadsstyrelsens lokalhållningsområde
Investeringsbehovet för perioden 1991/92--1993/94 beräknas av föredraganden till ca 4,7 miljarder kronor. En bedömning av investeringarnas fördelning på resp. budgetår framgår av följande tabell. Beloppen för de sista åren bör betraktas som preliminära.
Tabell 1. Investeringar milj.kr. i prisläget 1990-01-01
_____________________________________________________________________
Treårsplan 1991/92 1992/93 1993/94 _____________________________________________________________________
Pågående/beslutade investeringar 1 370 1 250 720 Nya investeringar m.m. 180 300 830
Summa investeringar 1 550 1 550 1 550 _____________________________________________________________________
Inom ramen för den rullande treårsplanen bör följande större byggnadsobjekt över 50 milj.kr. kunna påbörjas under perioden 1991--1993. Objekten redovisas i prioriteringsordning inom resp. huvudtitel.
Tabell 2. Planerade byggnadsobjekt över 50 milj.kr. 1991--1993 Milj.kr.
_____________________________________________________________________
Dep. Byggnadsprojekt Kostnad _____________________________________________________________________
Ju Skogome. Om- och tillbyggnad av riksanstalt * 68 Vänersborg. Nybyggnad av lokalanstalt 70
UD Washington. Kansli 121 New York. Kansli 121
Fi Stockholm. Ombyggnad i kv. Johannes Större 115 Östersund. Förvaltningsbyggnad 90
U Solna. KI. Mikrobiologi 135 Stockholm. Kungl. Biblioteket 246 Uppsala. Om- och nybyggnad för landsarkivet 89 Göteborg. UG/CTH. Matematiskt centrum 112 Stockholm. US. Nybyggnad för geologi 110 Lund. Nybyggnad av ekologihus 150 Umeå. Nybyggnad av matematik- och informations- teknologiskt hus 142 Lund. Max-lab II * 62 Göteborg. UG. Nybyggnad för biomedicinskt centrum * 135 Uppsala. Nybyggnad för lärarutbildningar * 64
C Huddinge. Förvaltningsbyggnad 187 Örebro. Förvaltningsbyggnad 129 _____________________________________________________________________
* Nytt projekt, ej tidigare redovisat för riksdagen.
Justitie-, utbildnings- och bostadsutskottet har under innevarande vår (1990/91:JuU23, 1990/91:UbU11 och 1990/91: BoU10) behandlat motioner i vilka krav ställs på ytterligare investeringar i byggnader utöver vad som föreslås i byggnadsstyrelsens treårsplan. Samtliga motioner avstyrks av utskotten.
Finansutskottet tillstyrker i likhet med här nämnda utskott byggnadsstyrelsens planerade byggnadsprojekt för den kommande treårsperioden. Ej heller har utskottet något att invända mot det begärda bemyndigandet att ta upp lån till investeringar i riksgäldskontoret. Byggnadsstyrelsen bemyndigas att för byggnadsinvesteringar under budgetåret 1991/92 ta upp lån hos riksgäldskontoret intill ett belopp om 2250milj.kr.
Inredning och utrustning m.m.
I propositionen beräknas anslagsbehovet för nästa budgetår till 12 milj.kr.
I motion Fi414 (m) yrkande 2 anförs att eftersom byggnadsstyrelsen är en "1000-kronorsmyndighet" bör kostnader för inredning och utrustning helt kunna täckas via hyressättningar, varför anslaget C 2 redan till budgetåret 1991/92 bör utgå.
Anslaget C 2 disponeras av byggnadsstyrelsen och får användas för inredning och utrustning m.m. av statliga lokaler efter beslut av regeringen. Anslaget har bl.a. till en väsentlig del utnyttjats för den pågående ADB-utbyggnaden av regeringskansliet i Södra Klara.
Utskottet vill framhålla att myndigheternas utgifter för inredning och utrustning av sina lokaler i allt väsentligt täcks av resp. myndighets förvaltningsanslag. Anslaget C 2 kommer att utgå fr.o.m. budgetåret 1993/94 när samtliga myndigheter övergått till treårsbudgetering och erhåller ramanslag.
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen och avstyrker motion Fi414 yrkande 2.
Användningen av Svartsjö slott
I motionerna Fi423 av Pär Granstedt och Karin Söder (c) och Fi424 av Anita Johansson och Hans Göran Franck (s) föreslås att Svartsjö slott i Ekerö kommun byggs om för att användas till ett internationellt freds-, miljö- och kulturcentrum. Denna byggnad med sin unika omgivande park borde enligt motionärerna kunna bli ett blomstrande centrum för unga människors fostran i dessa centrala frågor.
Utskottet har av byggnadsstyrelsen erfarit att man söker en användare av slottet. Byggnaden har sedan slutet av 1800-talet fram till 1930-talet utnyttjats som tvångsarbetsanstalt. Om slottet skall användas som kursgård krävs en omfattande renovering och tillbyggnad. Kostnaderna för dessa arbeten är betydande -- ca 150 milj.kr. För att byggnadsstyrelsen skall kunna påbörja omvandlingen av slottet till en kursgård ställer styrelsen det kravet på en potentiell användare att vederbörande står för kostnaderna för ombyggnaden och är villig att teckna ett långsiktigt hyreskontrakt. På grund av de höga kostnaderna har det hittills inte varit möjligt att finna några intressenter.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi423 och Fi424.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande en effektivare statlig lokalförsörjning att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Fi404 och 1990/91:Fi414 yrkande 1 lägger proposition 1990/91:100 bil. 9 till handlingarna i den del som gäller
dels en effektivare statlig lokalförsörjning,
dels entreprenaduppdrag rörande den statliga fastighetsförvaltningen, res. 1 (m, fp)
2. beträffande anslaget till byggnadsstyrelsen att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bil. 9 punkt C 1 till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
3. beträffande investeringar inom byggnadsstyrelsens lokalhållningsområde att riksdagen godkänner treårsplanen för Investeringar m.m. i enlighet med vad som förordats i propositionen,
4. beträffande lån till investeringar m.m. att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1991/92 besluta om att byggnadsstyrelsen får ta upp lån i riksgäldskontoret för Investeringar m.m. i enlighet med vad som förordats i propositionen,
5. beträffande anslaget till inredning och utrustning m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bil. 9 punkt C 2 och med avslag på motion 1990/91:Fi414 yrkande 2 till Inredning och utrustning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 12000000 kr.,
res. 2 (m)
6. beträffande användningen av Svartsjö slott att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi423 och 1990/91:Fi424.
Stockholm den 11 april 1991
På finansutskottets vägnar
Anne Wibble
Närvarande: Anne Wibble (fp), Roland Sundgren (s), Lars Tobisson (m), Gunnar Björk (c), Per Olof Håkansson (s), Rune Rydén (m), Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c), Lars-Ove Hagberg (v), Carl Frick (mp), Marianne Carlström (s), Sonia Karlsson (s), Jan Björkman (s) och Maria Hed (s).
Reservationer
Reservationer 1. En effektivare statlig lokalförsörjning (mom. 1)
Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m) och Lars De Geer (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Med hänvisning" och på s. 5 slutar med "och Fi404" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill vad gäller statens fastighetsförvaltning anföra följande.
Sedan sex år tillbaka har moderata samlingspartiet i motioner i anslutning till utskottets behandling av den statliga lokalförsörjningen framfört förslag (jfr FiU 1984/85:27, FiU 1986/87:21, FiU 1987/88:26 och 1989/90:FiU26) som syftat till att effektivisera den statliga lokalförsörjningen genom övergång till en mer marknadsmässig ordning, innefattande bl.a. decentralisering och privatisering. Regeringen har successivt angivit nya riktlinjer på detta område, som visserligen gått i rätt riktning men inte varit tillräckligt långtgående. Regeringen medger också i årets budgetproposition (bil. 9, litt. C) att det ekonomiska resultatet av det hittillsvarande systemet för statens lokalförsörjning varit dåligt, eftersom det funnits en inbyggd tröghet som motverkat besparingar och effektiviseringar. Nu knyts emellertid förhoppningar till införandet av treårsbudget och ramanslag, varigenom myndigheternas ekonomiska ansvar för lokalförsörjningen kommer att ökas. Dessa kommer då att kunna välja ett billigare lokalalternativ och får tillgodoräkna sig den uppkommande besparingen. Överenskommelse skall också kunna träffas med byggnadsstyrelsen om att myndighet tar över ansvaret för delar av fastighetsdriften och det löpande underhållet.
I syfte att skärpa konkurrensen på fastighets- och byggmarknaden föreslår regeringen vidare att statliga fastighetsförvaltande myndigheter i ökad utsträckning skall kunna upphandla driften hos enskilda företag, som kan sköta uppgiften minst lika bra. Därmed kommer byggnadsstyrelsens roll att förändras avsevärt.
Utskottet tillstyrker de föreslagna förändringarna som ytterligare steg i rätt riktning. De tillgodoser emellertid inte de krav som måste ställas på en decentralisering och effektivisering av statens lokalförsörjning. Flera argument talar för en bolagisering och privatisering på detta område.
Det är fullt realistiskt att beräkna marknadsvärdet på de statsägda fastigheter som byggnadsstyrelsen förvaltar till omkring 60 miljarder kronor. Till detta kan sedan läggas statliga fastigheter hos affärsverken och försvaret. Uppenbarligen skulle en effektivare förvaltning ge miljardvinster varje år.
Vad som frapperar vid en jämförelse med privata fastighetsbolag är den stora serviceorganisationen hos byggnadsstyrelsen. I stället för att köpa utrednings- och projekteringstjänster, inredningsrådgivning m.m., som många enskilda fastighetsbolag gör, har man dessa funktioner inbyggda i den egna organisationen. Fluktuationer i behovet av tjänster kan därmed inte snabbt avspeglas i kostnadsanpassningar på dessa områden.
Monopolställningen har medfört att byggnadsstyrelsen i första hand försökt placera myndigheter i statligt ägda hus, även när lokalkostnaden därigenom blivit betydligt högre än på den privata marknaden. Myndigheterna har samtidigt saknat incitament att söka en billigare lösning, eftersom den av byggnadsstyrelsen erbjudna lokalen för dem framstått som en fri resurs. De har inte själva kunnat dra någon nytta av en besparing.
Utskottet delar den uppfattning som framförts i här nämnda reservationer och nu i motion Fi414 (m) att botemedlet mot dessa problem är ökad konkurrens, vilken kan uppnås genom att byggnadsstyrelsens förvaltande verksamhet överförs till aktiebolag. Statliga myndigheter med lokalbehov skulle dessutom vara fria att vända sig till privata företag och inhämta offert på bästa och billigaste alternativ. Efter bolagsbildning skulle byggnadsstyrelsens nuvarande fastighetsbestånd kunna direkt finansieras på kapitalmarknaden.
Riksrevisionsverket (RRV) har i november 1990 i revisionsrapporten "Myndigheters lokalförsörjning", som anmärkningsvärt nog inte omnämns i budgetpropositionen, lagt fram förslag med just denna inriktning. Varje myndighet föreslås få rätt att besluta vilka lokaler, statligt ägda eller andra, som skall hyras. Byggnadsstyrelsens monopol skulle därmed komma att upphöra. Konkurrensneutralitet skall uppnås genom att byggnadsstyrelsens fastigheter överförs till ett aktiebolag till aktuella marknadsvärden. Detta bolag, som i första hand skall marknadsföra sina lokaler och tjänster till statliga myndigheter, bör få låna till investeringar på samma villkor som övriga aktörer på marknaden.
Enligt utskottets mening är det angeläget att de intentioner som kommer till uttryck i RRVs revisionsrapport och som överensstämmer med de riktlinjer som anges i motionerna Fi404 och Fi414 skyndsamt förverkligas. Problemet med de fastigheter som inte kan marknadsprissättas (slott, museer etc.) kan lösas genom att dessa avskiljs och förvaltas i annan form. Produktionsdelen av byggnadsstyrelsen bör avvecklas. Återstoden av byggnadsstyrelsen utgör sedan ett stabsorgan under finansdepartementet.
RRV har inte haft anledning att ta ställning till frågan om en privatisering av det nya fastighetsbolaget. Utskottet ser det som naturligt att en sådan genomförs, när ombildningen är klar. Inflytande försäljningsintäkter kan användas för att bekosta investeringar i sådana delar av infrastrukturen som lämpligen bör ha staten som huvudman, alternativt för att nedbringa statssskulden och därmed statens räntekostnader. Redan det ökade kostnadsmedvetande hos myndigheterna som följer av konkurrensen bör dessutom kunna innebära att den genomsnittliga lokalkostnaden, som i dag svarar för 15--20 % av totalkostnaderna, bör kunna nedbringas avsevärt. Byggnadsstyrelsens hyresintäkter för budgetåret 1991/92 beräknas till närmare 8 miljarder kronor, och bara några procents lägre kostnader betyder hundratals miljoner i besparingar.
Utskottet föreslår mot här angiven bakgrund att den kommitté som efter flera års dröjsmål tillsattes under 1990 för att utreda statens fastighetsinnehav och dess förvaltning snarast möjligt framlägger förslag till nya regler beträffande försäljning och överlåtelser av statliga fastigheter i syfte att underlätta en omfattande privatisering. Detta arbete bör dock inte tillåtas försena ett genomförande av förslagen i RRVs revisionsrapport om bl.a. övergång till bolagsform. Riksdagen skulle därmed inte längre behöva ta ställning till programmet för statliga byggnadsinvesteringar på det sätt som nu krävs i budgetpropositionen. Sådana beslut bör rimligen träffas på rent affärsmässiga grunder.
Vad utskottet här anfört om byggnadsstyrelsens omvandling till aktiebolag och privatisering bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande en effektivare statlig lokalförsörjning att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Fi404 och 1990/91:Fi414 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om byggnadsstyrelsens omvandling till aktiebolag och privatisering samt lägger proposition 1990/91:100 bil. 9 till handlingarna i den del som gäller dels en effektivare statlig lokalförsörjning, dels entreprenaduppdrag rörande den statliga fastighetsförvaltningen,
2. Anslaget till inredning och utrustning m.m. (mom. 5)
Lars Tobisson, Rune Rydén och Filip Fridolfsson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Myndigheternas utgifter för inredning och utrustning täcks i allt väsentligt av resp. myndighets förvaltningsanslag. Utskottet ser därför inga motiv till varför anslaget C 2 Inredning och utrustning m.m. skall bibehållas. Kostnaderna bör i stället belasta resp. myndighets förvaltningsanslag. Anslaget bör utgå fr.o.m. budgetåret 1991/92.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande anslaget till inredning och utrustning m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi414 yrkande 2 avslår regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bil. 9 punkt C 2 om ett reservationsanslag till inredning och utrustning på 12000000 kr.,