Statliga företag
Betänkande 1992/93:NU27
Näringsutskottets betänkande
1992/93:NU27
Statliga företag
Innehåll
1992/93 NU27
Ärendet
I detta betänkande behandlas dels proposition 1992/93:100 bilaga 13 (Näringsdepartementet) littera B (näringspolitik m.m.) punkterna 3 och 9, dels -- helt eller delvis -- sex motioner från allmänna motionstiden.
Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats av statssekreterare Hans Karlander och departementsrådet Hans Christer Olson, Näringsdepartementet.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till kostnader för omstruktureringsåtgärder m.m. i statliga företag inför förestående privatiseringar. Motioner (s; v) med krav på att privatiseringarna skall stoppas avstyrks. Vidare avstyrker utskottet motionsyrkanden (s) med begäran om att ett förvaltningsbolag för de statliga företagen på nytt skall bildas. I båda fallen får motionerna stöd i en reservation (s) och en meningsyttring (v).
Även förslaget i budgetpropositionen om medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen tillstyrks av utskottet. Motioner (s; fp) som går ut på att riksdagen redan nu skall uttala sig om nivån på anslaget för budgetåret 1994/95 avstyrks.
Slutligen avstyrker utskottet en motion (s) om en förändrad organisation inom Svenska rymdaktiebolaget; detta är en fråga som det i första hand ankommer på företaget att fatta beslut om, framhåller utskottet.
Propositionen
I proposition 1992/93:100 bilaga 13 (Näringsdepartementet) framlägger regeringen -- efter föredragning av statsrådet Bo Lundgren -- förslag om anslag m.m. under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1993/94. Under här angivna rubriker föreslås:
B 3. Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m. (s.36)
att riksdagen till Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
B 9. Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen (s.44)
att riksdagen till Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 15000000 kr.
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:
1992/93:N235 av Sonia Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om AB Göta kanalbolags framtida underhållsbehov.
1992/93:N236 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den förändrade organisationen inom Svenska rymdaktiebolaget.
1992/93:N258 av Bo Finnkvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bilda ett förvaltningsbolag för statens företag för att få en bättre ledning, 2. hos regeringen begär att försäljningen av statens företag och naturtillgångar stoppas och att regeringen i stället överväger att bilda en statlig skogskoncern.
1992/93:N281 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet (12) att riksdagen beslutar att återinföra förvaltningsbolaget Fortia.
1992/93:N313 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om AB Göta kanalbolags framtida behov av medel för drift och underhåll.
1992/93:N316 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 14. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga företag, 15. beslutar återkalla bemyndigandet vad gäller regeringens rätt att sälja statliga företag, enligt vad i motionen anförts.
Utskottet
Privatiseringen av statligt ägda företag
På förslag av regeringen beslutade riksdagen i december 1991 att privatisera vissa statliga företag (prop. 1991/92:69, bet. NU10). Regeringen bemyndigades att sälja statens aktier m.m. i 34 angivna företag. Till dessa företag hör Procordia AB, Celsius Industrier AB, SSAB Svenskt Stål AB, AB Statens Skogsindustrier (ASSI), Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) samt -- efter genomförd ombildning till aktiebolag -- Statens vattenfallsverk och Domänverket. Vidare bemyndigades regeringen att avveckla Förvaltningsaktiebolaget Fortia, vilket hade förvaltat statens aktier i ett antal hel- eller delägda företag. En särskild kommission, den s.k. Privatiseringskommissionen (ordförande: tekn. dr Curt Nicolin), har tillsatts med uppgift att bedöma vissa centrala frågor kring varje enskilt försäljningsärende.
I en reservation (s), som fick stöd i en meningsyttring (v), avvisades förslaget om försäljning av statens aktier i de aktuella företagen. Staten borde även fortsättningsvis ha en viktig roll som ägare av företag inom såväl basindustrier som andra branscher, anfördes det. Förändringar av det statliga ägandet måste, sades det vidare, prövas från fall till fall och i vederbörlig ordning underställas riksdagen för beslut.
I årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 13 s.6) lämnas en redovisning över hittills genomförda försäljningar. Beslut har fattats om försäljning av statens aktier i fyra bolag, nämligen SSAB Svenskt Stål AB, Svalöf AB, Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB) och Nordiska Satellitaktiebolaget. Vidare har -- bl.a. som en förberedelse inför en framtida privatisering -- Statens vattenfallsverk och Domänverket ombildats till aktiebolag, Vattenfall AB och Domän AB. Även verksamheten vid Statens hundskola har bolagiserats. Arbete på ytterligare privatiseringar av statliga företag pågår för närvarande inom regeringskansliet.
I samband med överläggningarna i september 1992 mellan företrädare för regeringen och Socialdemokraterna om vissa ekonomisk-politiska åtgärder träffades en överenskommelse om att ett moratorium i princip skulle införas för försäljning av statliga företag. Detta skall enligt överenskommelsen inte hindra omstruktureringar i de fall där sådana är lämpliga och nödvändiga. En marknadsmässig bedömning skall göras av de fortsatta möjligheterna till spridning av ägandet. Eventuell försäljning skall föregås av samråd mellan regeringen och Socialdemokraterna.
För kostnader för vissa omstruktureringsåtgärder inför försäljningarna och för försäljningsaktiviteter m.m. har riksdagen för budgetåren 1991/92 och 1992/93 anvisat förslagsanslag på formellt 1000 kr. För det förstnämnda budgetåret har de nämnda kostnaderna uppgått till ca 1 miljon kronor.
I budgetpropositionen föreslås att riksdagen också för budgetåret 1993/94 skall anvisa medel för vissa omstruktureringsåtgärder m.m. Med hänsyn till osäkerheten om nivån på dessa kostnader föreslår regeringen, i likhet med tidigare budgetår, att ett förslagsanslag om 1000 kr skall anvisas.
Detta förslag har inte berörts i någon motion. Dock begärs i två motioner att riksdagen skall avbryta försäljningen av statliga företag.
Det finns ingen anledning att sälja ut välskötta företag som sett över en konjunkturcykel uppvisar ett bra ekonomiskt resultat, anförs det i motion 1992/93:N258 (s). De statliga företagen har en stor betydelse för sysselsättningen i skogslänen, framhålls det. Motionärerna motsätter sig bestämt en utförsäljning av statens naturtillgångar. Detta, fortsätter de, gäller inte minst vid en försäljning av Vattenfall AB, Domän AB, ASSI, LKAB och Ncb AB. Motionärerna kräver att regeringen står fast vid överenskommelsen med Socialdemokraterna om ett moratorium beträffande försäljning av statliga företag. Regeringen bör samtidigt överväga bildandet av en statlig skogskoncern bestående av ASSI, Domän AB och Ncb AB, anförs det avslutningsvis i motionen.
Vänsterpartiet vill ha ett näringsliv med olika ägarformer, sägs det i motion 1992/93:N316 (v). Det statliga ägandet kan utgöra en rimlig motvikt till den privata maktkoncentrationen. Statligt ägande är främst motiverat inom strategiska sektorer av näringslivet, anser motionärerna. Förutom ett uttalande om statliga företag föreslår de att riksdagen skall återkalla bemyndigandet till regeringen att sälja statens aktier i de aktuella företagen; riksdagen borde ta ställning till varje enskild förändring i ägandet.
Som tidigare nämnts har riksdagen bemyndigat regeringen att sälja statens aktier m.m. i 34 angivna företag. Den träffade överenskommelsen hösten 1992 -- i anslutning till uppgörelsen om den ekonomiska politiken -- mellan regeringen och Socialdemokraterna om ett moratorium i princip beträffande försäljningen av statliga företag medför inte, anser utskottet, att det finns skäl för riksdagen att återkalla bemyndigandet. Moratoriet utgör inget hinder för omstruktureringar i de fall de är lämpliga och nödvändiga. Som framgår av överenskommelsen skall en eventuell försäljning föregås av samråd mellan regeringen och Socialdemokraterna.
Ett fritt enskilt ägande och en fri konkurrens är, som utskottet tidigare anfört, grundstenar i en vital ekonomisk politik. Statens främsta uppgift inom näringspolitiken måste vara att ange ramarna för näringslivets verksamhet och bidra till att skapa betingelser för långsiktig tillväxt. Ett omfattande statligt ägande av företag är inte förenligt med dessa uppgifter.
Med det anförda avstyrker utskottet de nu aktuella yrkandena i motionerna 1992/93:N258 (s) och 1992/93:N316 (v). Förslaget i budgetpropositionen om anslag till kostnader för vissa omstruktureringsåtgärder m.m. tillstyrks.
Förvaltningsbolag för de statligt ägda företagen
Efter beslut av riksdagen (prop. 1989/90:88, bet. NU35) bildades hösten 1990 det statliga Förvaltningsaktiebolaget Fortia med uppgift att förvalta statens aktier i tio hel- eller delägda företag. Till Fortia överfördes statens aktier i bl.a. Celsius Industrier AB, LKAB, Procordia AB, ASSI och SSAB.
I samband med riksdagens beslut i december 1991 om privatisering av statliga företag beslutades, som tidigare redovisats, att Fortia skulle avvecklas. Bolaget har därefter i januari 1992 trätt i s.k. frivillig likvidation. Beredningen av frågor om försäljningen av statliga företag görs nu inom regeringskansliet. Som redan nämnts har vidare en privatiseringskommission tillsatts med uppgift att pröva försäljningsvillkor m.m. i enskilda försäljningsärenden.
I motionerna 1992/93:N281 (s) och 1992/93:N258 (s) krävs att ett förvaltningsbolag återigen skall bildas för de statliga företagen. Överenskommelsen om moratorium för försäljning av statens aktier i olika företag innebär att det statliga ägarskapet kommer att kvarstå under lång tid, anförs det i den förstnämnda motionen. Den gällande ordningen innebär enligt motionärerna en olycklig återgång till en politisk ägarfunktion där regeringen och dess näringsminister blir direkt ansvarig för de löpande ägarfrågorna. I den andra motionen påpekas att den nuvarande formen för ledning av företagen tidigare har kritiserats av företrädare för partier som nu ingår i regeringen.
Enligt utskottets mening motiverar inte moratoriet i fråga om försäljning av statliga företag att dessa företag nu inordnas i ett nytt statligt förvaltningsbolag. Inom ramen för överenskommelsen om moratoriet måste förberedelsearbetet för den fortsatta privatiseringen av de statliga företagen fullföljas i linje med riksdagens beslut i december 1991. Som tidigare nämnts innebär vidare överenskommelsen inget hinder för lämpliga och nödvändiga omstruktureringar. De här berörda yrkandena i motionerna 1992/93:N281 (s) och 1992/93:N258 (s) avstyrks alltså.
AB Göta kanalbolag
Våren 1992 beslutade riksdagen om riktlinjer för ombildningen av Domänverket till ett aktiebolag (prop. 1991/92:134, bet. NU33). I samband härmed bestämdes att AB Göta kanalbolag, som dittills hade förvaltats av Domänverket, skall kvarstå i statlig ägo och att medel för kanalens upprustning skall tillförsäkras genom statsmakternas försorg.
Riksdagen har tidigare vid två tillfällen, åren 1984 och 1990, beslutat om finansieringen i enlighet med femåriga upprustningsplaner för kanalen. Enligt den senaste planen (prop. 1989/90:100 bil. 14, bet. NU28) beräknades ett belopp på 76 miljoner kronor för femårsperioden 1990/91--1994/95. Inkl. bidrag till driften uppgick beloppet till 77,8 miljoner kronor för perioden eller omkring 15,6 miljoner kronor per år.
För innevarande budgetår anvisades hösten 1992 ett anslag om 15 miljoner kronor för upprustning och drift av kanalen (prop. 1992/93:51, bet. NU15). AB Göta kanalbolag hade begärt ett högre anslag -- 18 miljoner kronor.
Också för nästa budgetår bör enligt regeringens förslag 15 miljoner kronor anvisas till kanalbolaget för nämnda ändamål. Även denna gång har bolaget begärt att 18 miljoner kronor skall anvisas. Regeringen bedömer emellertid att det föreslagna anslaget på 15 miljoner kronor är tillräckligt för att den nödvändiga upprustningen och driften av kanalen skall kunna klaras av.
I motionerna 1992/93:N235 (s) och 1992/93:N313 (fp) erinras om riksdagens beslut år 1990 om bidrag till upprustning och drift av kanalen under perioden 1990/91--1994/95. Motionärerna påpekar att det årliga beloppet om 15,6 miljoner kronor omräknat till nuvarande penningvärde motsvarar 18,5 miljoner kronor. Det minskade anslaget jämfört med vad riksdagen tidigare har beslutat om innebär inget hinder för verksamheten vid bolaget men nödvändiga underhållsåtgärder blir än mer eftersatta, anförs det i båda motionerna. Riksdagen bör därför, enligt motionärerna, redan nu i ett uttalande till regeringen påtala nödvändigheten av ett kraftigt utökat anslag för budgetåret 1994/95.
Som riksdagen tidigare uttalat (bet. 1991/92:NU33) får det i första hand anses vara en statlig angelägenhet att ansvara för att Göta kanal upprustas och drivs så att dess värde, såväl som kulturhistoriskt byggnadsverk som turistattraktion, kan vidmakthållas. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till upprustning och drift av kanalen för det kommande budgetåret. Enligt utskottets mening finns det inte skäl för riksdagen att redan nu diskutera nivån på anslaget för det därpå följande budgetåret. Motionerna 1992/93:N235 (s) och 1992/93:N313 (fp) avstyrks med det sagda.
Svenska rymdaktiebolaget
Motion 1992/93:N236 (s) har väckts med anledning av en planerad omorganisation inom Svenska rymdaktiebolaget. Bolaget, som har sitt huvudkontor i Solna, driver bl.a. den svenska rymdbasen Esrange utanför Kiruna. Tack vare de anställdas insatser har Esrange blivit internationellt känt och fått ett respekterat namn, framhåller motionärerna. De erinrar om de förändringar av bolagets organisation som har aktualiserats. Dessa förändringar har bidragit till en växande oro bland de anställda och kommer att försvåra rymdbasens utveckling, anförs det. I motionen pläderas för bildandet av en egen ekonomisk enhet för Esrange. Alternativt borde en utlokalisering av hela bolaget till Kiruna prövas.
Svenska rymdaktiebolaget arbetar inom följande områden: rymd- och fjärranalysverksamhet, inkl. drift av raketskjutfält och markstation för satelliter vid Esrange utanför Kiruna, projektering, utveckling och upphandling av satelliter, teknisk konsultverksamhet, mottagning och bearbetning av data från fjärranalyssatelliter, försäljning av tjänster i telesatelliten TELE-X.
För närvarande är bolaget organiserat i två divisioner, rymddivisionen och fjärranalysdivisionen, båda med ledningen stationerad i Solna. Esrangeavdelningen tillhör den förstnämnda divisionen. I Kiruna finns också en avdelning (Satellitbild) som sorterar under fjärranalysdivisionen. Totalt är ca 330 personer anställda i företaget, varav ca 120 personer är stationerade i Solna och resterande personer i Kiruna.
Rymdbolagets styrelse har i februari 1993 fattat beslut om en förändrad organisation av bolaget. Beslutet innebär att en "plattare" organisation med fem divisioner tillskapas. Av dessa skall två -- Esrange- och jordobservationsdivisionerna -- ha ledningen placerad i Kiruna. Genom beslutet kommer samtidigt verksamheter som tidigare har bedrivits inom Esrangeavdelningen att splittras upp på olika divisioner. Enligt företagsledningen motiveras omorganisationen av främst marknadsmässiga skäl.
Näringsminister Per Westerberg besvarade i november 1992 en fråga (1992/93:150) av Bruno Poromaa (s) om den tilltänkta omorganisationen inom Svenska rymdaktiebolaget. Statsrådet anförde därvid (RD 1992/93:25) att han anser att företagens styrelser och ledningar bör besluta om inriktning, utveckling och organisation av verksamheten. Han påpekade emellertid samtidigt att i motsats till gällande ordning kommer med den nya organisationen några enheter inom Rymdaktiebolaget att ledas av chefer som är placerade i Kiruna.
Enligt utskottets mening bör motion 1992/93:N236 (s) inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Organisationen av verksamheten inom statliga företag är en fråga som det i första hand ankommer på företagens styrelser och ledningar att, efter vederbörligt samråd med företrädare för de anställda, fatta beslut om. Utskottet avstyrker sålunda motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande privatiseringen av statligt ägda företag att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 13 punkt B 3 och med avslag på motionerna 1992/93:N258 yrkande 2 och 1992/93:N316 yrkandena 14 och 15 till Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m. för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr, res. 1 (s)
2. beträffande förvaltningsbolag för de statligt ägda företagen att riksdagen avslår motionerna 1992/93:N258 yrkande 1 och 1992/93:N281 yrkande 12, res. 2 (s)
3. beträffande AB Göta kanalbolag att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 13 punkt B 9 och med avslag på motionerna 1992/93:N235 och 1992/93:N313 till Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 15000000 kr,
4. beträffande Svenska rymdaktiebolaget att riksdagen avslår motion 1992/93:N236.
Stockholm den 25 mars 1993
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Bo Finnkvist (s), Kjell Ericsson (c), Reynoldh Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Leif Marklund (s), Bengt Dalström (nyd), Mats Lindberg (s), Olle Lindström (m), Bo Bernhardsson (s), Carl B Hamilton (fp), Roland Lében (kds) och Björn Kaaling (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Privatiseringen av statligt ägda företag (mom.1)
Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Björn Kaaling (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.4 som börjar med "Som tidigare" och slutar med "m.m. tillstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör staten även fortsättningsvis ha en viktig roll som ägare av företag inom såväl basindustrierna som andra branscher. Det är angeläget att de privata maktgrupper som utövar ett dominerande inflytande över svenskt näringsliv får en motvikt. Som sägs i motion 1992/93:N258 (s) finns det ingen anledning att sälja ut välskötta företag som, sett över en konjunkturcykel, uppvisar ett bra ekonomiskt resultat.
Det kan också vara motiverat av andra skäl med ett statligt ägande av företag i vissa speciella branscher. En utförsäljning av statens naturtillgångar skulle leda till en utarmning av landsbygden och glesbygden. Det finns en uppenbar risk för att privata köpare inte är beredda att ta det långsiktiga ansvar som krävs i dessa branscher.
Det moratorium som nu råder i fråga om utförsäljning av statliga företag fyller en viktig näringspolitisk funktion. Enligt regeringens ursprungliga planer skulle aktier säljas för ca 10 miljarder kronor per år under överskådlig tid framöver. Detta skulle i ett slag ta i anspråk en stor del av det riskkapital som behövs för det övriga näringslivet, inte minst för de små och medelstora företagen.
Enligt utskottets mening bör riksdagen återkalla bemyndigandet för regeringen att avyttra statens aktier i de berörda företagen. Det i budgetpropositionen framlagda förslaget om anslag till kostnader för vissa omstruktureringsåtgärder m.m. i företagen avstyrks följaktligen. Utskottet utgår från att regeringen i avvaktan på att bemyndigandet återkallas står fast vid överenskommelsen om moratorium för försäljning av statliga företag.
Det sagda innebär emellertid inte att utskottet kategoriskt avvisar förändringar i det statliga ägandet. Sådana förändringar måste dock prövas från fall till fall och i vederbörlig ordning underställas riksdagen för beslut. De av regeringen planerade utförsäljningarna av statliga företag synes enbart ha ideologiska utgångspunkter. I enlighet med vad som föreslås i motion 1992/93:N258 (s) bör regeringen pröva möjligheten att bilda en statlig skogskoncern bestående av ASSI, Domän AB och Ncb AB.
Med det anförda tillstyrker utskottet det aktuella yrkandet i sistnämnda motion. Med ett uttalande av riksdagen i enlighet härmed blir även motion 1992/93:N316 (v) i allt väsentligt tillgodosedd i här berörd del.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande privatiseringen av statligt ägda företag att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:N258 yrkande 2 och 1992/93:N316 yrkande 15 och med anledning av motion 1992/93:N316 yrkande 14 avslår proposition 1992/93:100 bilaga 13 punkt B 3 och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Förvaltningsbolag för de statligt ägda företagen (mom.2)
Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Björn Kaaling (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.5 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening måste staten utöva sin ägarfunktion på effektivaste möjliga sätt. Förvaltningsbolaget Fortia bildades just med syftet att staten skulle vara mer aktiv i sin roll som ägare av företag. I det föregående har krävts att bemyndigandet för regeringen att avyttra statens företag skall återkallas. I enlighet härmed anser utskottet att ett nytt bolag för förvaltning av de statliga företagen bör tillskapas. Regeringen bör lämna förslag till bildande av ett sådant bolag.
Även om förslaget om återkallande av bemyndigandet för regeringen att sälja statens aktier i olika företag inte skulle vinna riksdagens bifall bör det nämnda förvaltningsbolaget för de statliga företagen etableras. Som sägs i motion 1992/93:N281 (s) innebär nämligen rådande moratorium att det statliga ägarskapet kommer att bestå under lång tid framöver. Det behövs därför en effektiv ledning för företagsgruppen.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet här har anfört. Därigenom skulle motionerna 1992/93:N281 (s) och 1992/93:N258 (s) bli tillgodosedda i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande förvaltningsbolag för de statligt ägda företagen att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:N258 yrkande 1 och 1992/93:N281 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Rolf L Nilson (v) anför:
I allt väsentligt instämmer jag i de synpunkter som företrädarna för Socialdemokraterna för fram i de två reservationerna till detta betänkande.