<p>Bet&auml;nkanden inneh&aring;ller utskottens f&ouml;rslag till hur riksdagen ska besluta i olika &auml;renden.</p>

Betänkande

<p>Departementsserien, Ds, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen. Serien inneh&aring;ller utredningar som regeringens departement har gjort.</p>

Departementsserien

<p>EU-initiativ &auml;r dokument fr&aring;n EU-kommissionen, s&aring; kallade COM-dokument. COM-dokument kan till exempel vara f&ouml;rslag till ny eller &auml;ndrad lagstiftning, policydokument eller rapporter. Dokumenten kan ligga till grund f&ouml;r till exempel regeringens fakta-pm om EU-f&ouml;rslag eller utskottens utl&aring;tanden.&nbsp;</p>

EU-dokument

<p>Protokollen fr&aring;n utskottens och EU-n&auml;mndens sammantr&auml;den talar om vilka fr&aring;gor som togs upp.</p>

EU-nämndens protokoll

<p>Skriftligt samr&aring;d inneb&auml;r att regeringen samr&aring;der med EU-n&auml;mnden utan att n&auml;mnden samlas. Samr&aring;det genomf&ouml;rs via e-post.</p>

EU-nämndens skriftliga samråd

<p>I EU-n&auml;mndens uppteckningar st&aring;r det vad som sagts under n&auml;mndens sammantr&auml;den. Uppteckningarna publiceras ungef&auml;r tv&aring; veckor efter sammantr&auml;det.</p>

EU-nämndens uppteckningar

<p>En faktapromemoria, fakta-PM, &auml;r en redog&ouml;relse fr&aring;n regeringen till riksdagen om ett f&ouml;rslag fr&aring;n EU-kommissionen. D&auml;r framg&aring;r vad f&ouml;rslaget g&aring;r ut p&aring;, hur det kan p&aring;verka svenska regler och vad regeringen anser om f&ouml;rslaget.</p>

Fakta-pm om EU-förslag

<p>Framst&auml;llningar &auml;r f&ouml;rslag fr&aring;n organ som utsetts av riksdagen. Exempel p&aring; riksdagsorgan &auml;r Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framst&auml;llningar kallades under perioden 1975&ndash;2002/03 f&ouml;r f&ouml;rslag. Riksdagens organ l&auml;mnar ocks&aring; in redog&ouml;relser f&ouml;r &aring;rets verksamhet till riksdagen.</p>

Framställning

<p>Interpellationer &auml;r en typ av fr&aring;gor som debatteras i kammaren n&auml;stan varje vecka. Ledamoten st&auml;ller interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och f&aring;r svar b&aring;de skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.</p>

Interpellation

<p>I f&ouml;redragningslistorna st&aring;r det vilka &auml;renden som ska behandlas under kammarens sammantr&auml;den.</p>

Kammarens föredragningslistor

<p>Kommitt&eacute;ber&auml;ttelser inneh&aring;ller information om de utredningar som regeringen har tillsatt, bland annat om vilka personer som arbetar i utredningarna.</p>

Kommittéberättelse

<p>Kommitt&eacute;direktiv &auml;r riktlinjer f&ouml;r de utredningar, eller kommitt&eacute;er, som regeringen tills&auml;tter.</p>

Kommittédirektiv

<p>Riksdagsledam&ouml;terna kan l&auml;mna in anm&auml;lningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anm&auml;lningarna finns i KU:s granskningsbet&auml;nkande.</p>

KU-anmälan

<p>S&auml;rskilda kallelser och f&ouml;redragningslistor talar om n&auml;r konstitutionsutskottet, KU, sammantr&auml;der f&ouml;r att behandla de gransknings&auml;renden som initierats efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar. I dokumenten st&aring;r det &auml;ven vilka &auml;renden KU ska ta upp.</p>

KU:s särskilda kallelser och föredragningslistor

<p>Protokoll fr&aring;n KU:s s&auml;rskilda sammantr&auml;den d&auml;r konstitutionsutskottet, KU, behandlar de gransknings&auml;renden som inletts efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar.</p>

KU:s särskilda protokoll

<p>Motioner &auml;r f&ouml;rslag som riksdagens ledam&ouml;ter har l&auml;mnat till riksdagen.</p>

Motion

<p>N&auml;r kammarens ledam&ouml;ter tycker olika i en fr&aring;ga kan kammaren fatta beslut genom omr&ouml;stning, votering. H&auml;r syns det hur alla ledam&ouml;terna har r&ouml;stat i de omr&ouml;stningar d&auml;r r&ouml;sterna har r&auml;knats, det vill s&auml;ga n&auml;r ledam&ouml;terna har r&ouml;stat genom att trycka p&aring; knappar. Det &auml;r resultaten fr&aring;n huvudvoteringarna som visas. F&ouml;rberedande voteringar redovisas i kammarens protokoll.</p>

Omröstning

<p>Propositioner &auml;r f&ouml;rslag till nya lagar och lag&auml;ndringar som regeringen l&auml;mnar till riksdagen. Regeringen l&auml;mnar ocks&aring; skrivelser, som har en mer redog&ouml;rande karakt&auml;r och inte inneh&aring;ller f&ouml;rslag till riksdagsbeslut.</p>

Proposition

<p>I kammarens protokoll finns allt som s&auml;gs i kammaren nedskrivet. I protokollet st&aring;r det ocks&aring; hur partierna har r&ouml;stat. Ett snabbprotokoll publiceras ungef&auml;r sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren &auml;r slut. Det slutliga protokollet &auml;r f&auml;rdigt efter n&aring;gra veckor.</p>

Protokoll

<p>Utskotten skriver rapporter n&auml;r de arbetar med att f&ouml;lja upp och utv&auml;rdera de beslut som riksdagen har fattat.</p>

Rapport från riksdagen

Redogörelse

<p>Riksdagsf&ouml;rvaltningens f&ouml;rfattningssamling, RFS, inneh&aring;ller f&ouml;reskrifter beslutade av Riksdagsf&ouml;rvaltningen (riksdagsstyrelsen eller riksdagsdirekt&ouml;ren) eller andra myndigheter under riksdagen, f&ouml;rutom Riksbanken och Riksrevisionen.</p>

<p>Riksdagsskrivelser &auml;r meddelanden fr&aring;n riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.</p>

Riksdagsskrivelse

<p>Riksrevisionen &auml;r en myndighet som h&ouml;r till riksdagen och ansvarar f&ouml;r den ekonomiska granskningen av regeringen och de statliga myndigheterna. Riksrevisionen l&auml;mnar sina granskningsrapporter direkt till riksdagen.</p>

Riksrevisionens granskningsrapport

<p>Riksdagens ledam&ouml;ter kan kontrollera regeringen genom att st&auml;lla skriftliga fr&aring;gor till ministrarna. Ministrarna besvarar fr&aring;gorna skriftligt.</p>

Skriftlig fråga

Skrivelse

<p>Statens offentliga utredningar, SOU, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen.</p>

Statens offentliga utredningar

Svar på skriftlig fråga

<p>Svensk f&ouml;rfattningssamling (SFS) inneh&aring;ller g&auml;llande lagar och f&ouml;rordningar. Om en f&ouml;rfattning &auml;ndras ers&auml;tts den gamla texten med den nya.&nbsp;</p>

Svensk författningssamling

<p>I talarlistorna st&aring;r det vilka ledam&ouml;ter som p&aring; f&ouml;rhand har anm&auml;lt att de vill tala under kammarens sammantr&auml;den.</p>

Talarlista

<p>Utskotten kan granska meddelanden fr&aring;n EU:s institutioner. Ofta handlar det om s&aring; kallade strategiska dokument fr&aring;n EU-kommissionen som kan vara id&eacute;dokument, diskussionsunderlag och l&aring;ngsiktiga planer f&ouml;r kommande lagstiftning. N&auml;r ett utskott har granskat ett s&aring;dant meddelande skriver det ett utl&aring;tande till kammaren om granskningen.</p>
<p>Utskotten g&ouml;r ocks&aring; subsidiaritetspr&ouml;vningar av EU-f&ouml;rslag. De ska d&aring; bed&ouml;ma om ett beslut b&ouml;r fattas p&aring; EU-niv&aring; eller av p&aring; nationell niv&aring;. Om utskottet anser att f&ouml;rslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utl&aring;tande.&nbsp;</p>

Utlåtande

<p>Viktigare utredningar som g&ouml;rs inom Riksdagsf&ouml;rvaltningen ing&aring;r i en serie som kallas f&ouml;r URF. URF st&aring;r f&ouml;r Utredningar fr&aring;n Riksdagsf&ouml;rvaltningen. Utredningarna tills&auml;tts av riksdagsdirekt&ouml;ren eller riksdagsstyrelsen.</p>

Utredning från Riksdagsförvaltningen

Utskottens protokoll

<p>Valpr&ouml;vningsn&auml;mnden, VPN, pr&ouml;var &ouml;verklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullm&auml;ktige samt Sametinget och Europaparlamentet. &Auml;ven &ouml;verklaganden av nationella folkomr&ouml;stningar pr&ouml;vas. N&auml;mndens beslut sedan 1975 finns tillg&auml;ngliga.</p>
<p>F&ouml;r varje beslut anges beslutets diarienummer och i f&ouml;rekommande fall &auml;ven r&auml;ttsfallsbeteckningen. En s&aring;dan fanns f&ouml;r besluten f&ouml;re 2015 d&aring; dessa gavs ut i en skriftlig r&auml;ttsfallssamling.</p>

Valprövningsnämndens beslut

Statliga företag

Bilaga: bet_200102_nu_13

<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">111</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">20</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">65</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">16</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">12</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">6</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">1</td><td class="rost_nej">12</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">35</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">7</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">34</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">9</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">14</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">146</td><td class="summa_nej">125</td><td class="summa_avstar">14</td><td class="summa_franvarande">64</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 3 (s, v)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">109</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">22</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">65</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">16</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">12</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">6</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">13</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">35</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">7</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">14</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">1</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">140</td><td class="summa_nej">143</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">66</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4>Beslut: Kammaren biföll reservation 3</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 4 (m, c, fp, kd)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">111</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">20</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">65</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">16</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">12</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">6</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">13</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">35</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">7</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">34</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">9</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">14</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">159</td><td class="summa_nej">126</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">64</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


2002-04-26

Förvaltningen av statens aktier i företag (NU13)

Fru talman! Detta betänkande innehåller den sed-
vanliga redogörelsen för de statliga företagen för
2001. Redogörelsen utgör ingen sensation i sig utan
beskriver egentligen bara statens ägande. Vi har från
utskottets sida, i synnerhet den borgerliga gruppen,
under lång tid efterlyst en statlig strategi från den
socialdemokratiska regeringen. Vilka motiv har man
för att äga vilka företag? Vad är grunden för det stat-
liga ägandet, och vad vill man åstadkomma med det?
Någon sådan redogörelse och något sådant strategi-
dokument har vi ännu inte sett, även om det under en
lång följd av år har varslats om att det ska komma.
Det har även funnits upptaget i propositionsförteck-
ningen.
I det betänkande som nu föreligger är det en
genomgång av de olika partiernas syn på de statliga
företagen. När det gäller Vänsterpartiet är synen mest
den som har företrätts av partiets ledamöter i riksda-
gen. Det som man nu har tagit beslut om på Vänster-
partiets speciella konferens uppe i Sundsvall - man
återgick till en mer marxistisk linje med omfattande
förstatligande av privata företag på listan - har inte
kommit med i detta betänkande, utan det är snarast
Vänsterns riksdagsgrupps motioner som har behand-
lats.
Utifrån mina utgångspunkter och mitt partis och
borgerlighetens utgångspunkter bör det finnas sär-
skilda skäl, tungt vägande, för att vi ska ha statliga
företag. Annars bör de vara i privat regi. Vi anser att
det måste finnas skäl som gör att bolagen mår bättre
av att finnas i statens ägo eller något annat starkt
samhällsskäl som gör detta nödvändigt. Om företaget
kan bedrivas lika bra eller bättre i privat regi anser vi
det vara att föredra då vi på det sättet får loss pengar,
skattemedel, som kan användas till investeringar i
framtiden. Då syftar vi i synnerhet på investeringar i
forskningen och den tekniska utvecklingen men även
på engångsinvesteringar när det gäller infrastruktur i
vägar, järnvägar, svartfiber, flygplatser och mycket
annat som stärker den svenska nationella konkurrens-
kraften. Därmed ökar våra förutsättningar att skapa
fler jobb, fler företag och därmed även bättre betalda
företag.
Det argument som finns i det här betänkandet för
att man ska bedriva statligt företagande är inte särskilt
vägande. Går man igenom förteckningen finner man
att många av företagen närmast av slumpens skördar
har råkat bli statliga och sedan förblivit det i alldeles
för lång tid. Vi finner flera bolag som av historiska
skäl har varit statliga men som skulle må väsentligt
bättre av att komma ut i privat regi.
Från statens sida, från majoritetens sida, har ar-
gumenten handlat om att man ska ha ägande i infra-
struktur, i natur- och råvarutillgångar. Man pratar om
skogen, vattnet och malmen. Men även denna argu-
mentation blir något märklig. Uppenbarligen anser
majoriteten att det är viktigt att svenska staten kon-
trollerar järnmalm men inte kopparmalm, den kan
vara privatägd i stället. Man ska äga den skog som
Karl XI och Karl X Gustav och några andra genom
reduktion förstatligade, men det mesta av den andra
skogen kan gott vara i privat regi enligt majoriteten.
Det finns inte heller någon logik i detta.
Det här gäller även infrastrukturen. Man har vis-
serligen bytt fot nu. Telenäten av koppar kan nu tyd-
ligen även vara privata. Tidigare var det bara svartfi-
bern som kunde vara privat. I praktiken råder konkur-
rens på området, och i praktiken kan man då säga att
statlig inblandning bör begränsas så långt det över
huvud taget går. Det kan endast gälla sådant där det
finns starka regionalpolitiska intressen eller annat där
man inte i varje del kan motivera det kommersiellt.
Vi anser därför att det finns skäl att gå igenom
varje enskilt statligt företagande. Man ska se vad som
är bäst för företagen, deras anställda och skattebeta-
larna, och man ska se vad man kan göra för att för-
bättra företagens ställning. Finns det inga särskilda
skäl bör de privatiseras, och det innebär våra förslag i
de allra flesta fall.
Vi ser att flera av bolagen skulle ha kunnat må vä-
sentligt bättre, ge fler arbetstillfällen i Sverige, ge
bättre arbetstillfällen och mera inkomster om de hade
kommit till marknaden tidigare. Telia och Vattenfall
har bägge gått igenom en dramatisk process från att
ha agerat på monopolmarknader till att agera på de
första konkurrensutsatta marknaderna. Sverige har
närmast varit världsledande i marknadsutsättningen,
och därmed har företagen fått unika kompetenser och
konkurrensfördelar. Men genom att man drog benen
efter sig kom Telia ut på marknaden alldeles för sent
och kunde därmed inte i alla delar tillgodogöra sig de
fördelar som man annars hade kunnat göra. Vattenfall
kämpar i samma division. Man kom ut under den
kraftiga elmarknadsavregleringen och marknadsöpp-
ningen inom elområdet i Europa men har inte finansi-
ella resurser i sin balansräkning. Man nyttjar inte
Sveriges mycket starka kompetens och Vattenfalls
tekniska och kommersiella kompetens. Man hindras
från att agera på en fullt fri marknad inom elområdet.
Jag beklagar därför att svenska staten och majori-
teten i denna kammare inte har velat ta steget fullt ut
och därmed gå till marknaden med dessa företag. I
stället binds de kvar i statlig regi av grumliga skäl.
Det går uppenbarligen bra om fallrättigheterna gäller
stora delar av mellersta och södra Sverige och vissa
delar av Norrland, men inte andra delar av Norrland.
Då måste de prompt vara kvar i statlig regi. Detta går
inte logiskt hem. Dessutom är det förödande när det
gäller Sveriges nationella intressen och Sveriges
intressen av att få ökade exportintäkter och av att ta
till vara den tekniska kompetens och det kunnande vi
har.
Vi har även en skrivning i detta betänkande om att
vi vill se en mer professionell förvaltning. Med pro-
fessionell förvaltning av statens ägande menar vi just
detta strategiska tänkande som vi tycker att man har
anledning att begära av regeringen.
Vi tycker att det finns skäl att man redogör för
motiven för vart och ett av bolagen. Vilket är målet?
Vilka är medlen för att äga företaget? Varför kan det
inte vara i privat regi? Varför kan man inte gå till
marknaden med dessa bolag?
Fru talman! Med det anförda ber jag att få in-
stämma i samtliga de reservationer som vi har under-
tecknat i detta betänkande. Men jag nöjer mig med att
yrka bifall till reservation nr 1. Jag kommer även att
begära rösträkning.


Fru talman! Statens företag är i många avseenden
viktiga. De står för inte föraktliga inkomster till stats-
kassan. Vissa fullgör viktiga samhällsuppgifter. Åter
andra fördelar service och nyttigheter jämnt över
landet. Det är bl.a. därför som vi socialdemokrater
vill att staten ska vara en stor och stabil företagsägare.
Det har genom åren visat sig att staten sköter sina
företag på ett föredömligt sätt. Avkastningen har varit
förhållandevis jämn och hög, och de statliga företa-
gen har inte sällan överträffat de privata företagens
resultat och avkastning. Därför klingar de borgerliga
partiernas kritik mot staten som företagsägare rejält
falskt. Staten som ägare är inte professionell nog att
driva företag och ska därför lämna ifrån sig dem bl.a.
genom utförsäljningar, menar de borgerliga partierna.
Argumentationen från de borgerliga partierna sägs
numera vara praktiskt och ekonomiskt betingad, men
jag tycker nog i alla fall att man kan se en liten bock-
fot sticka fram. Det är fortfarande den dogmatiska
inställningen som gäller, nämligen att staten under
inga omständigheter ska tillåtas äga och driva företag.
Jag erinrar mig en intervju med Per Westerberg i
televisionen med anledning av Sveaskogs förvärv av
Assi Domän. Han sade där att om de borgerliga parti-
erna skulle få ta hand om rodret skulle en av de första
åtgärderna vara att sälja ut svenska folkets egendom.
Det skulle ske med förtur.
Jag tror det är precis tvärtemot vad svenska folket
vill. De vill ha kvar sin skog. Den är en nationell
tillgång, den ger inkomster och rekreation. Om den
dessutom sköts på ett bra sätt ger den oss en bättre
miljö.
Vin  &  Sprit är ett annat framgångsrikt företag,
som borgarna har velat sälja ut. Det skulle kanske stå
som nr 2 på listan. Det är det bolag som sannolikt ger
staten den största avkastningen av alla statliga före-
tag. Motiven är skiftande, men målet är faktiskt det-
samma: Staten får inte och ska inte äga och driva
företag. Tyvärr kan ni inte dölja den ideologiska och
dogmatiska inställningen i fråga om statligt företags-
ägande.
Fru talman! I fråga om statens förvaltning av bo-
lagen har de borgerliga partierna tillsammans med
Miljöpartiet kommit överens om ett tillkännagivande
med innebörd att regeringen ska göra vad som redan
görs, nämligen på ett aktivt och professionellt sätt
sköta de statliga bolagen. Det måste vid närmare
eftertanke vara ganska genant för er att tillsammans
med Miljöpartiet föreslå ett tillkännagivande med
denna innebörd. Det visar - om något - att ni på alla
sätt försöker misstänkliggöra regeringens förvaltning
av de statliga bolagen i akt och mening att nå de syf-
ten om avveckling av de statliga företagen som ni så
idogt försöker driva även på andra sätt.
Det är nog inte bara socialdemokraterna i den här
kammaren som genomskådar er. Jag tror att era ta-
fatta och genomskinliga försök kan noteras av varje
annan betraktare. Vi vill också i det här samman-
hanget notera att regeringen satsat ytterligare för att
förstärka den professionella förvaltningen och det
aktiva ägandet i de statliga företagen.
Det sammanlagda resultatet av den statliga affärs-
verksamheten under den aktuella perioden har varit
gott. Jag vill i punktform ange några uppgifter, som
styrker detta påstående.
· Resultatet för bolagsverksamheten uppgick till 30
miljarder kronor, vilket är en ökning med 12 % i
jämförelse med året innan, dvs. 1999.
· Omsättningen ökade med 6 % till totalt 248 mil-
jarder kronor.
· Det egna kapitalet i bolagen uppgick till 168 mil-
jarder kronor.
· Det sammanlagda värdet av statens bolagsinnehav
uppskattas till 500 miljarder kronor.
· Utdelningen för det aktuella året uppgick till 9
miljarder kronor.
· 237 000 personer är anställda i de statliga företa-
gen.
· Statens andel av den inhemska bolagssektorn
uppskattas till 25 %. Det är alltså en oerhört viktig
del av företagsamheten i Sverige.
· Värdet av statens aktieinnehav i de direktägda
noterade företagen vid utgången av mars månad
2001 var 181 miljarder kronor, vilket motsvarar
ungefär 5,5 % av det sammanlagda börsvärdet på
Stockholmsbörsen.
Sist, men inte minst viktigt:
· Staten investerade 114 miljarder kronor under år
2000.
I beaktande av vad övriga bolag redovisar för
motsvarande period måste det ändå sägas att de statli-
ga bolagen har varit framgångsrika. Det är givetvis
bra för de enskilda företagen och för de anställda,
men i lika stor utsträckning är det bra för svenska
folket. Det är bra att vi vid sidan av skatter och av-
gifter till staten kan stärka statskassan med dessa
inkomster. Det ger ännu bättre förutsättningar att
bedriva en för oss socialdemokrater viktig välfärds-
politik. Jag är helt övertygad om att våra gemensam-
ma företag även i fortsättningen kommer att spela en
viktig roll för förstärkningen av statens kassa men
också som förvaltare av viktiga naturtillgångar, som
utförare av samhällsservice och som tjänsteproducent
med medborgarnas bästa i förgrunden.
Fru talman! Jag vill avslutningsvis påminna om de
ansträngningar som nu görs för att säkerställa en
jämnare könsfördelning i de statliga bolagsstyrelser-
na. Man har kommit en bit på väg, och enligt uppgift
räknar regeringen med att nå upp till ca 39 % kvinnor
i de statliga bolagsstyrelserna under innevarande år.
Målet som är uppsatt för 2003 skulle då i princip
redan vara uppnått, dvs. 40 % av bolagsstyrelserna
skulle ha kvinnliga ledamöter.
Det finns dock ett litet bekymmer, som vi har ve-
lat ta upp här. Vi är överens om att vi behöver se
förbättringar när det gäller ordförandeposterna i de
statliga bolagen, och när det gäller antalet verkstäl-
lande direktörer. Där behöver vi göra en rejäl insats.
Men, det må också sägas: I jämförelse med de privata
företagen behöver vi verkligen inte skämmas för de
statliga företagen. Andelen kvinnor i de privata bo-
lagsstyrelserna har inte ens nått upp till 5 %.
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag
under punkterna 1 och 3 i betänkandet och givetvis
bifall till reservation nr 3.


Fru talman! När det gäller könsfördelningen i de
statliga företagsstyrelserna är jag inte särskilt impone-
rad. Det arbetet började långt tidigare. 30 % uppnåd-
des i början på 90-talet under borgerlig regering. Vi
satte sedan upp 40-procentsmålet och kom en bra bit
på vägen.
Jag tycker inte att det bara borde handla om köns-
fördelning. I en borgerlig reservation påpekar vi att
det också borde handla om utländska medborgare och
människor med invandrarbakgrund. Jag tror att det
vore väldigt bra för bolagen med mer pluralism i
styrelserna. Det gäller oavsett om de är privata eller
statliga.
Sedan handlade det om framgångarna för det stat-
liga företagandet. Låt säga att 50 % av hela tillväxten
i Sverige under 90-talets andra halva låg inom tele-
sektorn, och då i stor utsträckning Ericsson. Telia är
en minst lika dominerande del inom den statliga sek-
torn. Jag tycker att det är bra att man gått till markna-
den, men jag vill här mycket klart markera problem-
ställningarna. Vi har sett vad som sker i dag inom
Telia, precis som inom Ericsson.
När det sedan gäller strategin kanske K G Ab-
ramsson och därmed Socialdemokraterna kan förklara
för mig varför det är så viktigt att staten äger och
kontrollerar järnmalmen men inte kopparmalmen,
zinkmalmen eller de flesta andra malmerna i Sverige.
Varför är järnmalmen så central för det statliga ägan-
det? Varför är det bara vissa fallrättigheter man måste
ha kontroll över? Majoriteten av fallrättigheterna
behöver man inte ha kontroll över, utan de kan vara
ägda av både privata, kommunala och utländska aktö-
rer. Och varför är det bara vissa skogar som är så
centrala att staten ska äga dem? Vad finns det för
motiv? Vad syftar man till? Varför kommer man inte
fram med det strategiförslag till riksdagen som jag
tycker att det finns starka skäl för?


Fru talman! När det gäller könsfördelningen i fö-
retagen sade jag inte att detta var något unikt för oss
socialdemokrater. Det är ju en gemensam ståndpunkt
som vi kommit fram till i utskottet. Det hoppas jag att
vi verkligen är överens om.
Om vi läser de statliga företagens årsredovisning-
ar, Per Westerberg, kan vi se att de genomgående har
haft mycket hög avkastning och mycket bra resultat.
Därigenom har statskassan kunnat tillföras relativt
mycket pengar. Under det år vi nu pratar om var det 9
miljarder, men observera att det året dessförinnan var
mer än dubbelt så hög inleverans till statens kassa.
Sedan tycker jag att Per Westerberg ska sluta
prata om Telia. Om vi hade sålt Telia när Per Wester-
berg ville sälja hade statens kassa gått förlustig stora
pengar. Det tycker jag nog att vi ska vara överens om.
Vi har med vårt sätt att hantera Telia ändå tillförsäk-
rat statens kassa mycket mer pengar. Att vi sedan fick
en allmän utveckling internationellt med en försvag-
ning för telekomföretagen kan ingen doktor hjälpa.
När det gäller skogen, Per Westerberg, är det klart
att det skulle vara bra om vi hade all skog. Men jag
tror att vi med vårt skogsinnehav i dag mycket väl
kan svara upp mot de krav som svenska folket ställer
på att ha tillgång till skogen - som rekreation, men
också som en väldigt bra produktionsresurs som in-
nebär att vi dels kan tillföra statens kassa pengar, dels
kan hjälpa det privata näringslivet med de insatsvaror
det så väl behöver.
Jag tror att det är viktigt, och där har vi nog stöd
av svenska folket, att vi både när det gäller skogen,
malmen och vattenkraften ska vara stora ägare.


Fru talman! Först gällde det vinsterna och att läsa
årsredovisningar. Det är väl bara att konstatera att
flera av de statliga företagen tyvärr är mycket skaki-
ga. Vattenfall är ett av dem. Man har fått klara ned-
graderingar av kreditvärdigheten och har svårigheter
att klara sina investeringar, beroende på bristen på
kapital och oviljan att gå till marknaden.
När det sedan gäller Telia är vi väldigt väl med-
vetna om jämförelsen med Sonera i Finland. Hade
man gått till marknaden tidigare hade det blivit en bra
affär även för skattebetalarna. Det har visats i både
skrift och tal, vilket även har fått näringsministern att
sluta med de attacker han gjorde under en period.
Det verkar på K G Abramsson som om det för-
hållandet att staten äger skog innebär allemansrätt. Då
tror jag att man har missuppfattat ägandet. Allemans-
rätten gäller all mark och alla människor. Den är vi
alla ense om. Däremot förefaller det på K G Abrams-
son som om man längtar efter full socialisering av
skogen. Jag ser inga sådana motiv, tvärtom. Det är
bättre att allt som lika bra eller bättre kan skötas i
privat regi också får göra det. Då kan skattebetalarnas
pengar användas till det de bättre behövs till. Då kan
vi dessutom koncentrera staten till att vara stat, dvs.
att sköta tillsyn, sätta upp regler och ställa upp krav.
Det är vad staten är bäst på.
Samma sak gäller fallrättigheterna, där vi har bätt-
re förutsättningar att vara tillsynsmyndighet och att
kunna ställa krav. Det gäller samma sak oavsett om
det är järnmalm, kopparmalm eller zinkmalm.
Det är därför vi vill privatisera de flesta statliga
företagen. Vi tror att det är bättre för de anställda och
bättre för företagen. Det blir lönsamt för skattebeta-
larna, och vi får mer pengar att investera i infrastruk-
turen.


Fru talman! Vattenfall är ju ett företag som vi so-
cialdemokrater har sagt att vi verkligen ska behålla i
offentlig ägo. Det är en av våra viktigaste energipro-
ducenter och använder en naturtillgång som är oänd-
lig. Det vore fullständigt idiotiskt att överlåta det på
privata ägare. Där ska vi ha kontrollen. Vattenfall har
även medverkat i omställningen av energisystemet
och har också betydelse för att vi i framtiden ska
kunna fortsätta att ställa om vårt energisystem till
någonting som är uthålligt och försvarligt för svenska
medborgare.
När det gäller skogen vet jag inte om jag uttryckte
mig felaktigt, dvs. att det skulle finnas någon idé eller
tanke om att vi skulle ha all skog. Vi har gjort en stor
affär där vi köpte in det som Assi Domän hade. Sta-
ten är nu en stor företagsägare när det gäller skogen,
och jag tror att vi har kommit till en ganska hygglig
nivå. Vi har också tidigare sagt i riksdagen att de här
markerna ska användas för att hjälpa också privata
företag inom skogsbranschen att utveckla sina när-
ingar.
Jag tror säkert att vi får anledning att i framtiden
komma fram till att vi kan köpa mer skog. Men vi kan
också handla med skogen och sälja av en del av våra
skogsresurser.
Det här med LKAB är ju en ganska lång historia.
Det är inte så att vi har bestämt oss för att socialisera
vissa metaller, utan här var staten inne tidigt och har
skött om det här företaget. Hade inte staten varit äga-
re skulle det säkert ha sett annorlunda ut. Jag tror att
det har varit hälsosamt för LKAB att staten har ägt
det.


Fru talman! Det här är ett betänkande som åter-
kommer med jämna mellanrum - varje år, för att vara
tydlig - och vi får ungefär samma diskussioner. Man
kan väl säga att den skrivelse vi behandlar i år har
blivit mycket bättre. Man kan bättre följa hela det
statliga ägandet, och man kan också gå in på de re-
spektive företagen. Däremot behövs det kanske en del
andra ansatser för att få ett bredare intresse för och en
bredare diskussion om de statliga företagen.
Efter att i går ha varit på Vattenfalls stämma kan
jag konstatera att de här företagen, som har varit
statliga monopolföretag och fortsätter att vara statligt
helägda företag, kanske inte alltid känner sig tvingade
att vara noga med att få ut så bred information som
möjligt eller att få så bred publicitet som möjligt.
Därför skulle jag vara intresserad av att vi fick en
bredare information från de statliga företagen, att vi
fick tillställningar med bra mycket mer människor
närvarande där man verkligen kunde diskutera och
föra fram kritik mot de statliga företagen och reda ut
den efter hand. Jag tror att vi måste hitta någon sådan
väg för att ytterligare modernisera den statliga ägan-
deformen.
I övrigt vill de borgerliga partierna, vilket framgår
av Per Westerbergs anförande, fortfarande sälja ut i
princip hela det statliga ägandet. Jag kan tänka mig
att kd anser att Systembolaget ska vara kvar i statens
trygga famn, och det känns ändå skönt. Men den
borgerliga utförsäljningslinjen känns alltmer föråld-
rad, måste man säga. Låt gå för att det för några år
sedan kunde vara en viss vits med att köra den här
sortens argumentation om att all statlig verksamhet i
princip skulle säljas ut, men det känns inte riktigt lika
hett som tidigare.
Per Westerberg vill ha klara motiv för varför sta-
ten ska äga olika företag. Egentligen vore det jättebra
om vi kunde sätta oss ned och titta över hela företag-
samheten, både den privata och den statliga, och på
något sätt nysta ut vilka företag som ska ägas offent-
ligt och vilka vi inte ska äga offentligt. Då kan det
visa sig vara så att en hel del av de privata företagen i
dag kanske skulle må bäst av att just vara statligt
ägda. En sådan genomlysande diskussion skulle vara
mer än intressant.
Motivet för statligt ägande kan vara både syssel-
sättning och regionalpolitik. Men jag tycker att kon-
kurrensskäl i allt högre grad har tillkommit. Som vi
nyss hörde av K G Abramsson är de statliga företagen
dessutom spjutspetsar vad gäller att öka jämställdhe-
ten i styrelser.
Men konkurrensskälet tycker jag börjar bli det
tunga skälet. Jag kan ta ett par exempel:
Vattenfall har, helt tvärsemot det Per Westerberg
sade, faktiskt mycket god ekonomi och behöver inte
alls gå till staten och be om mer pengar. Det vore
naturligtvis katastrofalt om vi skulle besluta att sälja
ut Vattenfall. Vattenfall möter i dag konkurrens från
andra större elbolag som ofta har statliga ägare också.
En utförsäljning av Vattenfall i Sverige skulle ome-
delbart försämra konkurrenssituationen. Jag tror inte
ens att en borgerlig näringsminister skulle ställa sig
bakom ett sådant förslag i dag.
Vin  &  Sprit är en annan variant. Man kan undra
vilka problem man skulle lösa genom att sälja ut Vin
 &  Sprit. Skulle vi få någon sorts ökad konkurrens?
Nej, det troliga är naturligtvis att ett annat stort
världsbolag köper upp Vin  &  Sprit.
Av historiska skäl äger staten ett antal företag. Det
är möjligt att vi i dag inte skulle gå in och köpa Vin
 &  Sprit om det skulle vara en sådan situation. Men vi
äger det, och jag ser ingen större vits med, ingen bra
utveckling med att sälja ut Vin  &  Sprit.
Det är ofta mycket rationellt ur samhällsekono-
misk synvinkel att staten är ägare. Jag tror faktiskt att
många sågverksföretagare här i landet tycker att det
är bra att ha en neutral, statlig, stor skogsägare. Det är
alldeles uppenbart att när det gäller just den delen bör
staten vara en ganska stor spelare på marknaden.
Andra fall där det är rationellt med statligt ägande
är uppenbart när det gäller post, SJ och liknande be-
fogenheter.
Jag tycker alltså att det vore bra om man kunde
komma till en mer balanserad diskussion, inte denna
som vi ständigt har, där de borgerliga partierna vill
sälja ut alla statliga företag och vi socialister säger att
ingenting ska säljas ut. Jag är beredd att kompromissa
och diskutera öppet vad som är rationellt och vad som
är bäst för Sverige.
Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation 3.


Fru talman! Jag tycker att det är lite grann av
dubbelmoral när Sverige och svenska staten är stor
exportör av starksprit. Det är inte någon bra moral om
man samtidigt vill försöka hålla nere konsumtionen. I
dag är vi en av de stora, verkligt ledande spritexportö-
rerna över världen genom The Absolut Company. Jag
tycker att det är en mycket märklig historia att detta
ska vara statsägt.
Jag tycker också att det är mycket märkligt att vis-
sa former av malm av något skäl ska kontrolleras via
staten men inte andra, att vi när det gäller skogen
skulle vara intresserade av vissa skogar men inte
andra för naturvård, allemansrätt och mycket annat.
Jag tror att det snarare är så att staten ska vara
stat, ska ställa krav, ska kunna vara inspektör, kunna
vara den som har tillsyn. Men om det inte finns sär-
skilda skäl redovisade för att det skulle vara bättre
med statligt ägande har skattebetalarna större intresse
av att överföra företagen i privat ägo. Då kan de ut-
vecklas, få kapital, och pengarna kan samtidigt an-
vändas bättre.
När det gäller Vattenfall, fru talman, är det så att
man begränsas kraftigt av en svag balansräkning i
dag. Det råder inget tvivel om detta. En riktad ny-
emission till börsen så att man fick nytt kapital för
nya investeringar skulle stärka Vattenfall och den
svenska kraftmarknaden högst påtagligt.
Jag vill även påminna Lennart Beijer om att större
delen av alla godsvagnar som rullar på svenska järn-
vägar redan är ägda av olika privata vagnsbolag.
Till sist, fru talman, hur går det med Sundsvalls-
mötet där Vänsterpartiet talade om socialisering av
banker, av infrastrukturen, av råvaror och Gud vet
allt? Det var en väldig socialiseringslista. Är det ett
speciellt fall att partiet tycker en sak men Lennart
Beijer i riksdagen tycker något annat? Vad gäller i så
fall i Vänsterpartiet? Är det socialiseringsivern i par-
tiet eller är det Lennart Beijer i kammaren?


Fru talman! Det var ett par konkreta frågor, som
jag ska försöka återkomma till.
Först dubbelmoralen. Jag vet inte hur Per Wester-
berg tänker i det här fallet, vi har ju ändå godtagit att
man kan tänka sig försäljning och drickande av sprit
även i det här landet. Skulle det vara mer moraliskt
om man överlät Vin  &  Sprit till en privat ägare?
Skulle det vara mer moraliskt om staten sade: Det här
vill inte vi hantera, vi överlåter det på någon annan
därför att det inte är någon bra verksamhet, det är inte
någonting som vi ska syssla med.
Den dagen vi anser att det är dubbelmoral att äga
Vin  &  Sprit ska vi nog samtidigt förbjuda all sådan
konsumtion i det här landet. Då vore det lite konse-
kvens.
Till frågan om Sundsvall. Det är väl ingen över-
raskning att Vänsterpartiet i rätt många år, närmare
bestämt hundra år, har diskuterat hur ägandet ska se
ut i samhället. Den diskussionen försöker vi hålla vid
liv. Men jag kan inte låta bli att göra jämförelsen att
Per Westerbergs konsekventa utförsäljningslinje
motsvaras av statssocialisternas konsekventa upp-
köpslinje. Jag vill nog ha någonting mitt emellan för
att det ska vara redigt och bra för det här landet.


Fru talman! Lennart Beijer svarade inte på min
fråga, om det var beslutet om omfattande socialise-
ring som fattades av Vänsterpartiet som parti som
gällde eller om det var Lennart Beijers linje här i
kammaren. Det kan vara intressant för väljaren och
för kammaren att veta om det är massiva socialise-
ringar som Vänsterpartiet står för.
Sedan till dubbelmoralen när det gäller Vin  & 
Sprit och The Absolut Company. Ska svenska staten
vara stor marknadsförare och försöka öka försäljning-
en av vodka utomlands samtidigt som man försöker
hålla nere den i Sverige tycker jag att det är dubbel-
moral. Jag tycker att det vore enklare att staten ren-
odlade sin roll. Den är naturligtvis en alkoholpolitisk
roll, där man i synnerhet försöker undvika att ungdo-
mar ska använda för mycket alkohol. Därmed ska
man inte när man kommer utanför rikets gränser
marknadsföra och försöka öka vodkakonsumtionen.
Jag tycker också att det åligger Lennart Beijer,
precis som K G Abramsson, att redogöra för varför
det just är vissa malmer som ska vara statsägda men
inte andra. Vad finns det för skäl? Partivännerna uppe
i Sundsvall och Vänsterpartiet som parti verkar ha
fattat ett beslut om total socialisering av råvaror,
banker, infrastruktur, viktiga företag och uppenbart
även sett på småföretagen på ett mycket miss-
tänksamt och negativt sätt.


Fru talman! Jag tror inte att man löser några pro-
blem genom att sälja ut Vin  &  Sprit. Det skulle alltså
bli ett privat bolag som skulle köpa in den verksam-
heten, och det skulle inte finnas några fördelar över
huvud taget. Nu är Vin  &  Sprit knappast någonting
som tynger ned statens ekonomi på något sätt.
Vad gäller vissa malmer tycker inte jag att man
kan ställa frågan på det sättet. Man får mer fråga: Vad
är rationellt att äga ur statens synvinkel och vad är
mest rationellt att man lägger ut på privat ägande?
Men vad gäller malmsidan känner vi alla historien.
Järnmalmen har naturligtvis funnits med i det offent-
liga ägandet, och i dag synes det svårt att hitta någon
bättre och mer rationell form för det ägandet.
Det pågår en diskussion angående Sundsvallskon-
ferensen. Vi har olika meningar i partiet om hur fort,
hur mycket och på vilket sätt. Den diskussionen
måste fortsätta. Jag tycker att den är viktig. Den tan-
gerar lite grann av den diskussion som Per Wester-
berg för upp om motiven för det statliga ägandet men
också vilka motiv det finns för privat ägande av vissa
verksamheter i Sverige.
Diskussionen i Sundsvall är viktig. Jag håller inte
med om alla uttalanden, men det är en diskussion som
vi måste fortsätta.


Fru talman! Som flera tidigare talare har sagt är
det ett årligt återkommande evenemang att vi diskute-
rar den skrivelse från regeringen som behandlar det
statliga företagsägandet. I vissa delar är vi i utskottet
helt och hållet överens, men jag kommer naturligtvis
att i mitt anförande koncentrera mig på de frågor där
vi ännu inte har kommit överens inom utskottet.
Parentetiskt kan jag i sammanhanget säga att om
Vänsterpartiet hade fått styra landet kan jag garantera
att det inte hade räckt med en förmiddag för att dis-
kutera det statliga ägandet, utan då skulle vi vecka ut
och vecka in behöva diskutera vilka företag som
skulle vara föremål för statligt ägande.
Lennart Beijer inbjuder till en diskussion om vilka
företag som borde vara statligt ägda. Formerna för
maktöverförandet är inte riktigt klarlagda, dvs. om de
kommer att ske genom en lagstiftningsvägen genom-
förd konfiskation eller om vi över statsbudgeten ska
anslå hundratals miljarder kronor för att köpa stora
privata företag och därmed lägga banksektorn, mer av
infrastrukturen och mer av de råvaruproducerande
företagen under den politiska sektorn.
Som det har antytts tidigare bedriver Vänsterpar-
tiet åtminstone två olika former av politik. Det är en
politik som marknadsförs i de rosa affärstidningarnas
debattspalter och intervjuhörnor, och det är en annan
politik som läggs fast på partiets kongresser och som
sedan trumpetas ut på alla de torgmöten som genom-
förs i landet. Det är en politik i de rosa tidningarna
och en annan politik på Café Marx i partihögkvarte-
ret. Det är bra, som Lennart säger, att man fortsätter
diskussionen inom partiet, men jag tror också att det
är bra om väljarna får klara besked före valet. Om
Vänsterpartiets politik får genomföras, väntas massi-
va konfiskationer av privata företag och kommer
äganderätten att upphävas? Eller är det en, som jag
upplever, något mindre falang i Vänsterpartiet som
har en plattform i riksdagen men möjligen inte sam-
ma plattform i partiet? Vilken sida är det som ska få
bestämma?
Fru talman! I en kristdemokratisk motion väcks
kravet på en etisk policy för statens företag. Utskot-
tets majoritet skriver att man utgår från att regeringen
överväger förslagen i motionen i det fortsatta arbetet.
Som luttrat oppositionsparti får vi väl se det som en
halv seger. Det är väl så långt det går att komma i
många sammanhang, men vi har ändock funnit skäl
att i en reservation kräva lite större tydlighet när det
gäller kraven på regeringen.
I samma reservation tas frågan om försäljning av
statliga företag upp. Det är en fråga som vi har haft
tillfälle att diskutera många gånger i kammaren, men
jag tänkte ändå i några korta ordalag redogöra för hur
vi ser på det hela.
För det första är vi för en marknadsekonomi. Vi
tror att det är det bästa sättet att generera och fördela
välfärd. Men den måste hållas inom sociala och
ekologiska ramar. Allt kan inte lämnas till markna-
den, utan det måste finnas politiska riktlinjer, politiskt
beslutade lagar och ett socialt ansvarstagande som
delvis kommer till genom lagar.
Vi tror att privata företag är bäst på att anpassa sig
till marknadsförutsättningarna och att leverera de
varor eller den service som människor känner att de
vill köpa. Utifrån de skälen till ett privat ägande är
det fel mot de anställda i företag som är framgångsri-
ka att dessa företag ägs av staten. Det är mycket svårt
för ett företag som behöver investeringskapital att
tänka sig att Lennart Beijer, K G Abramsson och
kamraterna från Miljöpartiet ska enas om att över
statsbudgeten anslå medel till företag som behöver
expandera i kamp mot viktiga reformer som ska
genomföras. Det är ett problem för företagen att ägas
av politiker som har en begränsad kassa som bör
koncentreras till andra verksamheter.
För det andra hamnar politiker lätt i en situation
där det är svårt att stå emot opinionstrycket när ett
företag som inte har långsiktiga överlevnadsmöjlig-
heter hamnar i en problematisk situation. Man kanske
räddar fel företag och kastar goda pengar efter dåliga.
För det tredje ska vi inte äventyra skattepengar
genom att ägna oss åt det risktagande som företagan-
de innebär. Statens åtagande ska koncentreras på
områden där staten har ett obestridligt ansvar och vi
vet att det finns stora behov.
För det fjärde ska vi sprida ägandet till många
människor.
För det femte är det statens uppgift att ordna re-
gelverken, inte att spela på banan.
När det gäller frågan om principerna bakom ägan-
det är vår syn att staten kan och staten ska äga företag
där det finns goda skäl för det. Sådana skäl kan t.ex.
vara hälsomässiga. Som Lennart Beijer nämnde tidi-
gare anser vi att det finns mycket goda skäl för att
staten ska äga Systembolaget. Men när det gäller
verksamhet som sker enbart på marknadsmässiga
grunder finns det, som vi ser det, inga skäl för statligt
ägande. Därför bör sådana företag avyttras.
Majoriteten i utskottet har en annan syn. Man
skriver att vi reservanter är doktrinära. Men det är fel.
Vi anser att det ska finnas principer bakom statens
ägande. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Mil-
jöpartiet hävdar att de partierna är pragmatiska, men
sanningen är att de är principlösa. Det är lite hipp
som happ.
Låt oss ta historien bakom Telia som ett exempel.
Först är det absolut rätt att staten ensam äger Telia.
Allt annat är fel. Sedan är det plötsligt absolut rätt att
Telia går samman med ett norskt statligt företag och
att staten ska sälja ut 49 %, dvs. minoriteten, av akti-
erna i företaget. Då är det absolut rätt och allt annat är
fel. Numera är det absolut rätt att statens ägande blir
ungefär en tredjedel.
Detta är inte pragmatism, mina vänner. Detta är
principlöshet.
Vi vill att riksdagen ger regeringen i uppdrag att
upprätta och lägga fram en plan för en försäljning av
statliga företag. En hipp-som-happ-politik måste
ersättas av grundläggande principer som håller över
tiden.
Fru talman! Jag vill också säga något om könsför-
delningen i styrelserna för de statliga bolagen. Som-
maren 2001 fanns det 43 statligt helägda bolag. 5
leddes av kvinnliga styrelseordförande. 38 styrdes av
män. Av de totalt 330 styrelseledamöterna är ca 30 %
kvinnor. Då har jag inte räknat arbetstagarrepresen-
tanterna. Jag vägrar att tro att kompetensfördelningen
i vårt samhälle är fördelad på det sättet. Vi reservan-
ter tycker att regeringen ska skärpa sig på området.
Det gäller också att styrelserna får bredare samman-
sättningar i andra avseenden, t.ex. ursprung och na-
tionalitet. Jag är minst sagt förvånad över Vänster-
partiets ställningstagande i frågan. Om ni inte hade
haft detta samarbete tror jag att ni hade följt era upp-
fattningar och reserverat er tillsammans med övriga
reservanter. Om ni hade varit tillsammans med oss
hade det inte varit fråga om en reservation utan det
hade blivit en majoritet. Det hade ni avgjort.
Vi kristdemokrater står naturligtvis bakom alla
våra reservationer och betänkandet i tillämpliga delar,
men jag nöjer mig med att yrka bifall till reservation
nr 4.


Fru talman! Som jag sade tidigare är vi öppna för
en ordentlig diskussion om hur olika verksamheter
ska ägas i det här landet. Vi tycker att vad gäller det
statliga ägandet i dag ska man, av många olika skäl,
vara försiktig när man börjar luckra upp och förändra
detta.
Jag återkommer även till frågan om Vattenfall,
Vin  &  Sprit m.fl.: Föredrar Göran Hägglund en ut-
veckling mot privata monopol i stället för det statliga
som han vill undvika? Det är ju det som är alternati-
vet om både Vattenfall och Vin  &  och Sprit säljs ut.
Även om man försöker med breda introduktioner till
svenska folket vet vi att det efter en tid mycket väl
kan bli så att stora utländska bolag köper. Då har vi
väl inte vunnit någonting. Eller vad tycker Göran
Hägglund?
Andra verksamheter som är viktiga som jag tror
att man kan diskutera är t.ex. Posten: Anser kd att det
är lämpligt att börja sälja ut Postens verksamhet, som
alltså ska vara service över hela landet?
Hur är det med bredbandsintroduktionen, som vi
sade skulle gälla hela landet och som vi sade att
kommersiella krafter, privata bolag, skulle sköta så
långt det var möjligt? Anser Göran Hägglund att det
har varit en lyckad utveckling? Har vi verkligen fått
till stånd den bredbandsutbyggnad som vi behöver
över hela landet? Där kanske vi måste få en offentlig
ägare som tar det direkta huvudansvaret.
Vad sedan gäller jämställdheten blir jag lite för-
vånad när jag läser aktstycket om detta. I en situation
där staten närmar sig 40 % kvinnlig representation
och det privata näringslivet ligger på 5 % kritiserar
den borgerliga oppositionen att staten inte går till-
räckligt fort fram. Jag tycker att man borde hålla igen
lite grann och se hur verkligheten ser ut.


Fru talman! Det intressanta är möjligen att Len-
nart Beijer, som samarbetar intimt med regeringspar-
tiet och ingår i ett slags koalition, ställer frågan till
mig om bredbandsutbyggnaden har varit lyckad och
om jag tycker att det har fungerat som det ska. Det får
Lennart Beijer svara på själv. Jag tycker inte att det
har fungerat väl. Men det är er politik som genom-
förs, inte vår.
När det gäller de företag som Lennart Beijer näm-
ner kan jag anse, som jag klargjorde tidigare, att om
det finns goda skäl ska staten äga, som i fallet Sy-
stembolaget. Men Vin  &  Sprit är en av kanske 100
leverantörer till Systembolaget, och om Vin  &  Sprit
är privat ser jag inte det som ett bekymmer. Det finns
inga hälsomässiga skäl som talar för att staten ska äga
Vin  &  Sprit, däremot för att äga Systembolaget, som
är distributören till oss medborgare.
Ska Posten säljas ut? Nej, det tycker inte vi.
Om jag nu har svarat på Beijers frågor om olika
företag, kan då Beijer svara på frågan: Ska SCB vara
i privata händer i morgon om Vänsterpartiet får be-
stämma? Ska Handelsbanken vara i privata händer?
Ska hela den svenska börslistan vara i privata händer
i framtiden? Om Beijer har en annan uppfattning,
nämligen att detta ska ägas gemensamt - så brukar
det heta i vänsterdokument - ska det då ske genom att
pengar anslås över statsbudgeten för att köpa de här
företagen? Eller ska de konfiskeras? Det vore natur-
ligtvis bra om det svaret var samordnat inom partiet,
men det kanske är mycket begärt.


Fru talman! Nej, det är inte alls mycket begärt,
Göran Hägglund. Samordning är vi hyfsat bra på.
På den direkta frågan hur många företag och ban-
ker som vi tänker köpa med statens pengar den när-
maste tiden om vi får möjlighet, är det enkla svaret att
frågan inte står så för oss. Vi diskuterar hur vi ska
använda AP-fonder och hur vi ska se till att löntagar-
na genom sina fackliga fonder kan få större bestäm-
mande och makt över sina egna företag. Det är den
diskussionen som pågår. Jag tror att jag därmed har
svarat på den frågan.
Det går för långt när man försöker få Sundsvalls-
konferensen att innebära att Vänsterpartiet i morgon
dag tänker köpa upp hela svenska näringslivet.
I fråga om Vin  &  Sprit har det naturligtvis inte
någon betydelse om det är ett statligt monopol eller
ett privat monopol som säljer varorna till Systembo-
laget. Men accepterar då Göran Hägglund att det
statliga monopolet övergår till ett ännu större, privat
monopol? Vad skulle det vara för vinst med en sådan
utveckling?


Fru talman! När det gäller monopol, som jag sade
i mitt tidigare inlägg, är Vin  &  Sprit kanske en av 100
leverantörer till Systembolaget. Då handlar det per
definition inte om ett monopol, utan då är man på en
fungerande marknad. Systembolaget har ett monopol,
och enligt vår uppfattning ska Systembolaget ha ett
monopol, av hälsopolitiska skäl. Men Vin  &  Sprit
fungerar inte som ett hälsopolitiskt instrument och
kan därför avvecklas, för pengarna behövs bättre på
andra håll.
Lennart Beijer vill ta avstånd från Sundsvallskon-
ferensen. Där är han i gott sällskap av bl.a. partileda-
ren, som säger att besluten där är ett underlag för
fortsatt diskussion osv. Men vi får väl utgå från att
det är det som har skrivits i dokumenten som gäller. I
de flesta andra partier fungerar det på det sättet att det
som bestäms på kongresser är en riktlinje för partiets
verksamhet. Om ledande vänsterpartiföreträdare då
säger att det egentligen inte var riktiga beslut utan
någonting som kommer att fungera som diskussions-
underlag internt i partiet, är det en ordning som avvi-
ker lite grann från andra. Jag kan inte säga att det är
bättre eller sämre, men det är möjligen något överras-
kande för andra betraktare.
Vi får inga riktiga svar i dag om vilka företag det
är som Lennart Beijer och Vänsterpartiet anser ska
förstatligas ytterligare. Han säger sig vara beredd att
komma till en diskussion med andra partier för att se
om något kan privatiseras. Jag skulle med glädje ta
emot några exempel på detta. Jag vet att han inte har
någon replik kvar nu, men det kan ske i annat sam-
manhang. Han vill gärna få till stånd en ordning där
det socialiseras fler företag i Sverige. Detta tror vi är
fel utveckling, för vi tror att privat företagsamhet är
bäst på en konkurrensutsatt marknad.


Fru talman! Det är premiär för mig just i det här
ärendet, efter mina fyra första år i riksdagen. Det är
ett intressant ärende, som man kan diskutera en hel
dag, som någon sade, om vi vore i ett annat läge. Det
känns ändå som att statligt företagande synas i söm-
marna även av dem som kallar sig mer socialistiska
än vad Folkpartiet liberalerna gör.
Det kom i gång en debatt här som jag måste ta
upp först av allt, och den rör ett av våra kärnämnen.
Sälj ut alkoholtillverkningen! Det var ett av Lars
Leijonborgs stora löften: Vi ska sälja ut alkoholtill-
verkningen så fort det över huvud taget går.
Jag hörde här att Lars Engqvist inte kunde svara
på alkoholmotioner. Då tänkte jag på att om han lan-
dar på flygplatsen på Rhodos i dag är det första han
ser en isdisk där det står små flaskor Absolut Vodka
till försäljning, som den svenska staten erbjuder. Här
kommer regelverket omedelbart in i bilden, alltså för
tillverkare, säljare och exportörer. Men regelverket
för att använda det i Sverige är en annan sak. Här
kommer problemet med att vara både domare och
spelare på marknaden även i Sverige. Nu har Per
Westerberg fört den debatten, och vi är överens. Att
äga tillverkningen och att koppla ihop den med bru-
kandet i Sverige är en helt annan sak.
Jag ska försöka vinna lite tid här - det är många
som vill att vi ska få debatten avklarad i dag - men
jag vill ändå påminna om några rubriker i Folkpartiet
liberalernas motion i den här frågan.
I en av våra rubriker står det att den svenska sta-
ten är Sveriges största företagare. Varför ska staten
över huvud taget driva företag? Vi i Folkpartiet libe-
ralerna ställer oss självklart en fråga, fru talman: Vad
finns det för anledning att över huvud taget ha några
statliga företag? Det kan finnas undantag där vi också
tycker att det kan vara nödvändigt, men de får vara
väldigt få. Jag tror att det finns möjligheter på mark-
naden att släppa loss och att låta kreativiteten bland
människorna sköta den här saken. Varför ska ett drygt
femtiotal företag ägas och drivas av just staten när
målet är att de ska gå med vinst? Detta är ju en mål-
sättning för privata företag. Vad gör regeringen sär-
skilt lämpad för att driva verksamhet som ska gå med
vinst?
Här har förvånande nog nämnts ett företag som
jag trodde att vi skulle ha kunnat diskutera ändå,
speciellt eftersom jag vill jobba mycket med regio-
nalpolitiken i näringsutskottet, och det är just Posten.
Varför har vi inte haft en diskussion om den? Det är
viktigare än alkoholtillverkningen. Regionalpolitiskt
borde man ha sett på, Lennart Beijer, att Posten, som
ägde Postgirot och som äger SBAB, inte startade ett
verk eller ett aktiebolag med konkurrerande verksam-
het som tog sig an den viktiga uppgiften att se till att
Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter kommer till
hela Fryksdalen, vilket de inte längre gör på sönda-
garna. Det finns ingen distribution för att få ut tid-
ningar och post i Glesbygdssverige. Det har hänt
under min fyraårsperiod i det här huset. Det har skett
en radikal försämring.
Nu är vi inne på statliga företag, men jag vill ta
det som exempel eftersom Lennart Beijer m.fl. här i
dag har nämnt just Posten. Där har vi ju ett företag
med möjlighet, men det har inte styrts av den regering
och den majoritet vi nu har mot möjligheten att skapa
ett alternativ till SE-banken och Föreningssparbanken
i stället för att ta beslut om att socialisera dem som
redan finns.
Staten ska inte vara både domare och spelare. Det
sade jag i mitt första inlägg, och det tror jag är den
viktiga poängen i det hela. Låt företagare och männi-
skans kreativitet driva företag. Skapa lagar och kon-
trollmyndigheter gentemot företagare. Där är vi full-
ständigt överens, fru talman och ledamöter i riksda-
gen: Företagare behöver verkligen ett regelverk och
att kontrolleras ordentligt. Det är det ingen tvekan om
från Folkpartiet liberalernas sida. Men driva företag
ska man göra i så liten omfattning som möjligt i stat-
lig regi eftersom marknadsekonomi enligt vår liberala
syn förutsätter privata ägare.
Det är faktiskt så att andra företagare ofta diskri-
mineras av kommunala och statliga företagare i små,
medelstora eller stora företag. Vi som har jobbat
mycket på kommunal och landstingskommunal nivå
vet att när hänsyn ska tas och när anbudshandlingar
ska lämnas ut så måste öppenhet in, vilket gör att det
inte blir samma regelverk för alla. Möjligheten att
konkurrera på lika villkor gentemot kommunala och
landstingsägda eller statligt offentligt ägda företag är
alltid ett problem.
Effektivitet kräver tydlig rollfördelning, står det i
en av Folkpartiets rubriker i motionen, och jag tror
inte att jag behöver säga någonting mer om det. Ef-
fektivitet kräver rollfördelning. Skilj på demokratisk
styrning av Sverige och lönsamhetsstyrning av ett
företag! Just den rubriken är väl det jag har försökt att
säga. Det är liberalernas, Folkpartiets, syn på det hela
att det måste vara en ordentlig kraft i att styra Sveri-
ge. Det är en helt annan sak att styra ett företag. Där-
för bör man avstå från, så långt som absolut är möj-
ligt, att driva företag i statlig regi.
Riksdag och regering har viktigare saker att syssla
med, står det i en av rubrikerna. Låt oss koncentrera
oss på skolsystemet, på vård- och omsorgssystemet,
på ordning och reda i samhället, på polisens möjlig-
heter och på att föra ut möjligheten att hela landet ska
kunna brukas, vilket ju faktiskt är regeringens upp-
drag, i stället för att ideligen ta tid i denna kammare
och på andra ställen med att diskutera företag och
företagande, vilket vi är helt övertygade om att den
privata marknaden gör mycket bättre. Släpp loss,
socialdemokrater! Privatisera mera!
Andelen kvinnor i statliga styrelser är en katastrof
i jämställdhetens år 2002. Tack, fru talman!


Fru talman! Runar Patriksson! Marknadsekonomi
förutsätter nog i första hand en fungerande konkur-
rens. Vad gäller konkurrensen kommer det ideligen
upp olika exempel på att konkurrensen är satt ur spel.
Det är ofta stora privata företag med en stor del av
marknaden som är inbegripna i denna kartellbildning
eller annat som förstör konkurrensen.
Konkurrensfrågan för mig återigen till Vin  & 
Sprit. Anser Runar Patriksson att det skulle bli myck-
et bättre ur konkurrenssynvinkel om en privat ägare
skulle ta över Vin  &  Sprit? Om det nu finns många
tillverkare av vin och spritsorter kan man väl säga att
det åtminstone är så att Vin  &  Sprit har monopol på
Absolut Vodka. Är det bra om någon privat ägare i
stället säljer dessa flaskor nere i Grekland, eller vad
nu Runar var inne på?
Det är däremot mycket intressant att Runar tar
upp detta med Posten, dvs. att Posten hade haft möj-
lighet att med Postgirot, SBAB och kanske andra
intressenter starta egen bank för att öka konkurrensen
i banksystemet. Det är en mycket intressant tanke.
Tanken har vi i Vänsterpartiet naturligtvis varit inne
på. Nu blev det inte så. Men det Runar säger är ju
faktiskt ett led i vad vi från Vänsterpartiet pratar om
när vi säger att vi vill värna konkurrensen. I banksy-
stemet är det säkert så att det skulle behövas någon
eller några spelare till som kunde se till att bankkon-
kurrensen upprätthålls. Är det Folkpartiets och Runar
Patrikssons egentliga mening?


Fru talman! Först vill jag ta upp Vin  &  Sprit. Ja,
vi är helt övertygade om att det inte har någon bety-
delse för den svenska alkoholpolitiken, när det gäller
svenskars användande av alkohol, om tillverkningsle-
det drivs av staten. Det var därför jag talade om mitt
dåliga samvete som svensk politiker när det första
man ser när man stiger av flyget på en utländsk flyg-
plats är svenska statens frysbox med erbjudande om
småflaskor, avkylda och klara. Det är alltså så att vi
äger det företag som erbjuder denna försäljning.
Utan att ha någon åsikt om den kan jag säga att i
Sverige, i dag på morgonen, åt jag frukost med en
nykterhetskämpe här i huset, som säger: Tänk om
regelverket för användande av den sprit som Abso-
lutbolaget sprider ut över Sverige ändå fungerade!
Det säger att ingen före 20 års ålder ska kunna in-
handla sprit. Men det problem vi diskuterade i morse
var elvaåringars fylleri. Det problemet kan vi ta i det
här huset, och det måste vi ta i med stenhård hand.
Men det skulle vara skönare för oss att ta i det om vi
inte också vore tillverkare. Där är Folkpartiet libera-
lerna fullständigt klara över vår inställning, fru tal-
man.
När det sedan gäller Posten har vi många gånger
diskuterat just denna möjlighet till lösning. Jag visade
att det var en möjlighet att skapa en konkurrenssitua-
tion i någonting för landet så viktigt som att bära ut
post och vara ett konkurrerande bankföretag till dem
som redan finns i stället för att, som Skellefteåmötet
sade, socialisera det som redan finns. Men den möj-
ligheten har jag inte hört någon gång från Lennart
Beijer eller någon annan i den nu sittande majoriteten
diskutera ens en gång.


Fru talman! Jag tycker att det är mycket intressant
att Runar tar upp detta exempel på att det offentliga
hade kunnat bli en bra konkurrent i det banksystem vi
har. Det var synd att vi inte hade den kännedomen
tidigare, för då hade man kanske kunnat göra mer i
den frågan.
Vad gäller Vin  &  Sprit vill jag ställa en fråga till
Runar Patriksson. Är det inte höjden av dubbelmoral
att tycka att det skulle vara bättre att komma ned till
Grekland och få se ett privat bolag sälja Absolut
Vodka? Varför skulle det vara bättre? Varför skulle
det vara bättre om privata ägare hade tjänat de pengar
som Absolut Vodka gör i dag?
Är det inte helt enkelt bättre att staten tar på sig
ansvaret när det gäller att dels producera spritpro-
dukter, dels försälja dem i vårt kära Systembolag?
Jag tror inte att mitt eller Runars ansvar skulle
minska om man sålde ut Vin  &  Sprit till en privat
ägare. Det är väl samma dryck det handlar om?


Fru talman! Jag skulle känna mig mycket bättre
om jag fick lägga 40 miljarder - det är vad vi eventu-
ellt kan få för Vin  &  Sprit - på skola, vård och om-
sorg i stället för att vara ägare till vin- och sprittill-
verkning.
Jag vill som politiker vara med och stifta lagar om
t.ex. hur produkterna ska distribueras i landet. Vi har
redan bra lagar när det gäller alkohol. Problemet är,
tycker jag, att svenska föräldrar tydligen inte är klara
över att de har ansvar för sina barn och att dessa ska
följa alkoholreglerna. Hade föräldrarna varit klara
över det tror jag inte att det hade varit ett så stort
problem.
För mig är det fullständigt klart. När det gäller
Posten och konkurrerande verksamhet vill jag säga att
Folkpartiet tycker - det hade Lennart Beijer sett om
han hade läst vår motion - att statliga företag ska
kunna förekomma i undantagsfall där det skulle vara
lämpligt. Varför har vi inte diskuterat en annan lös-
ning, som hade varit bra ur regionalpolitisk synpunkt,
för Posten?


Fru talman! Jag skulle vilja ställa några korta frå-
gor till Runar Patriksson men först klara ut en sak
som jag tror att han inte riktigt är klar över. När det
gäller det regelverk som både statliga och privata
företag ska jobba efter i Sverige kan jag säga att det
finns en väldigt klar uppdelning av ansvaret i Reger-
ingskansliet, där vi har särskilda ägarenheter som
arbetar med förvaltning av de statliga företagen. De
ska givetvis följa regelsystemet. Runar Patriksson
antyder att staten, genom att forma regelsystemet på
ett visst sätt, skulle gynna de egna företagen. Jag
skulle vilja fråga Runar Patriksson om han verkligen
tror att staten - regeringen - sysslar med slika ting.
Runar Patriksson säger att staten över huvud taget
inte ska äga företag. Det är Folkpartiets programma-
tiska inställning till statligt företagsägande. Jag skulle
vilja fråga Runar Patriksson om han tycker att det är
oväsentligt att de statliga företagen tillför statskassan
stora pengar varje år - år 2000 var det 9 miljarder,
och året dessförinnan nästan 20 miljarder - och att de
statliga företagen svarar för en ganska stor sysselsätt-
ning i Sverige? Är det betydelselöst för Runar Pat-
riksson?


Fru talman! Nu påstår Runar Patriksson att statens
företag inte jobbar med den öppenhet och transparens
som är nödvändig för att vi ska kunna kontrollera vad
de håller på med. Det är absolut fel. Ett av målen för
förvaltningen av de statliga företagen är att skapa så
stor genomskinlighet och öppenhet som möjligt. Där
tror jag att Runar Patriksson har helt fel.
Runar Patriksson var inne på konkurrensfrågorna
och det offentligas inställning till att konkurrera med
de privata företagen. Vi har fungerande lagstiftning
på konkurrensområdet. Det kommer sannolikt också
förslag om att ytterligare tydliggöra skillnaderna
mellan möjligheterna att konkurrera vad gäller de
offentliga respektive de privata företagen. Det är
snarare frågan om tillämpningen. Brister bygger mera
på okunskap.
Jag skulle vilja fråga Runar Patriksson om han
menar att det skulle vara en medveten handling från
statens och kommunernas sida att på ett illojalt sätt
konkurrera med de privata företagen.


Fru talman! Nej, jag har svårt att påstå att det är
så. Jag tror faktiskt att Abramsson missuppfattade
mig. Jag sade att just öppenheten vid upphandlingar
på olika nivåer i t.ex. kommuner och landsting inne-
bär bättre insyn.
Vi har uppfattningen att det finns privata alterna-
tiv till de flesta statliga, kommunala och offentliga
företag. Därför tycker Folkpartiet liberalerna, precis
som jag sade i mitt huvudanförande, att den nuvaran-
de majoriteten och kommande majoriteter ska ägna
sig åt helt andra saker, som de är mycket bättre på.
Man ska ägna sig åt vård, omsorg och skola. Man
ska skapa ett företagsklimat som gör att det blir en
annan verklighet. Arbetsplatserna måste bli fler och
skatteintäkterna större, så att vi kan kompensera in-
täkterna från de statliga företagen. Arbete åt alla
anser vi är det viktigaste. Det tror vi att privata före-
tag kan ordna bättre än statliga företag.


Fru talman! Statens andel av den inhemska bo-
lagssektorn uppskattas grovt till 25 %. Den 30 mars
2001 var staten den största aktieägaren på Stock-
holmsbörsen. Företag med statligt ägande hör till de
allra största svenska företagen. Det är 240 000 an-
ställda i Sverige och ca 70 000 anställda utomlands.
Det är ett oerhört stort ansvar att sköta en så stor
bolagssfär med så oerhört många anställda. Naturligt-
vis måste dessa företag skötas på det allra mest an-
svarsfulla sätt.
Vi är bekymrade över att så inte riktigt är fallet.
Det har kommit en hel del anmärkningar bl.a. från
revisionen, som inte har beaktats tillräckligt. Därför
ställer jag upp på att man borde trycka på ytterligare
när det gäller att det statliga företagandet måste ske
på ett så professionellt sätt som möjligt.
Reservation 2, vilken jag yrkar bifall till, handlar
om att staten måste ha uttalade mål och syften för sitt
ägande. För varje bolag vill vi att det ska framgå
vilka mål och syften staten har med ägandet. Detta är
mycket viktigt, och vi ställer oss naturligtvis bakom
att staten borde ha en etisk företagspolicy liksom en
miljöpolitisk företagspolicy för varje företag.
Vi anser också när det gäller kvinnorepresentatio-
nen i de statliga företagen att staten faktiskt gör ett
bättre jobb i sina företag än vad det privata näringsli-
vet gör. Kvinnorepresentationen är betydligt högre i
de statliga företagens styrelser och även på högre
poster, men den är ändå fortfarande alldeles för låg.
Utskottet skriver också att det utgår från att re-
geringen ökar sina ansträngningar för att uppfylla
målsättningen om jämställd representation. Det måste
till en ökande andel kvinnor både i styrelserna och i
ledningen för statliga företag liksom bland styrelse-
ordförandena. Detta skriver jag helhjärtat under på.



Motion motion 2001/02:A211 Jämställdhet

av Maria Larsson m.fl. (KD)

Jämställdhet

Motion motion 2001/02:N2 med anledning av skr. 2000/01:120 2001 år redogörelse för företag med statligt ägande

av Per Westerberg m.fl. (M)

med anledning av skr. 2000/01:120 2001 år redogörelse för företag med statligt ägande

Motion motion 2001/02:N208 Stat och kommun som konkurrent

av Bo Lundgren m.fl. (M)

Stat och kommun som konkurrent

Motion motion 2001/02:N249 Statliga aktier

av Catharina Hagen (M)

Statliga aktier

Motion motion 2001/02:N267 En näringspolitik för ett starkare Sverige

av Eva Flyborg m.fl. (FP)

En näringspolitik för ett starkare Sverige

Motion motion 2001/02:N299 Antalet kvinnor i bolagsstyrelser

av Susanne Eberstein och Kerstin Kristiansson Karlstedt (S)

Antalet kvinnor i bolagsstyrelser

Motion motion 2001/02:N3 med anledning av skr. 2000/01:120 2001 år redogörelse för företag med statligt ägande

Motion motion 2001/02:N344 Granskning av samtliga statliga bolag

av Ewa Thalén Finné och Cristina Husmark Pehrsson (M)

Granskning av samtliga statliga bolag

Motion motion 2001/02:N365 Företagspolitiska strategier

av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)

Företagspolitiska strategier

Motion motion 2001/02:N370 Utgiftsområde 24 Näringsliv 

av Alf Svensson m.fl. (KD)

Utgiftsområde 24 Näringsliv 

Motion motion 2001/02:N4 med anledning av skr. 2000/01:120 2001 år redogörelse för företag med statligt ägande

av Inger Strömbom m.fl. (KD)

av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)

Folkhälsa

Motion motion 2001/02:T409 IT- och telekompolitik

IT- och telekompolitik

Skrivelse regeringsskrivelse 2000/01:120 2001 år redogörelse för företag med statligt ägande

2001 år redogörelse för företag med statligt ägande

Riksdagsskrivelse 2001/02:230

Riksdagen avslog motioner om näringspolitiska frågor, bl.a. om förvaltningen av statens aktier i företag. Vidare lade riksdagen till handlingarna regeringens skrivelse om statliga företag.

Bifall till reservation 3 punkt 2 i övrigt bifall till utskottets förslag.