Statsbudgeten för budgetåret 1989/90 (jordbruksdepartementet)

Betänkande 1988/89:JoU12

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Jordbruksutskottets betänkande 1988/89:JoU12

Statsbudgeten för budgetåret 1989/90 (jordbruksdepartementet)

1988/89 J0UI2

NIONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslagen under jordbruksdepartementets huvudtitel i proposition 1988/89:100 bilaga 11 (budgetpropositionen) med undantag av de anslag som är upptagna under punkterna C 1, Statens jordbruksnämnd och C 6, Prisstöd till jordbruket i norra Sverige. Vidare behandlas två förslag av riksdagens revisorer. Förs. 1988/89:6 och 9.

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de förslag som regeringen lagt fram under jordbruksdepartementets huvudtitel, med de undantag som anges ovan, samt två förslag från riksdagens revisorer.

Förslagen under nionde huvudtiteln gäller bl.a. jordbruksdepartementet, jordbrukets rationalisering, livsmedelssubventioner, skogsbruk, fiske, service och kontroll samt forskning och utbildning.

Utskottets ställningstagande innebär att regeringens förslag om medelsanvisning och bidragsramar m.m. tillstyrks under samtliga anslagsrubriker med undantag av anslaget E 3, främjande av fiskerinäringen. Härvidlag föreslår utskottet med anledning av motioner (fp, c, vpk) en höjning av anslaget med 5 milj. kr. jämfört med regeringens förslag.

1 anslutning till revisorernas förslag rörande skogsvårdsorganisationen föreslår utskottet ett riksdagsuttalande om basresurserna för denna organisation.

1 övrigt avstyrks de motioner som behandlas i betänkandet.

Till betänkandet har fogats 61 reservationer och 6 särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1988/89:100 bil. 11 föreslagit

A. Jordbruksdepartementet m.m.

(Al) att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 18 667 000 kr.

(A2) att riksdagen till Lantbruksråd för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 4 868 000 kr.

(A3) att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 4 500 000 kr.

1 Riksdagen 1988/89. lösaml. Nr 12

B.                                                                  Jordbrukets rationalisering m.m.   1988/89:JoU12

(Bl) att riksdagen till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1989/90 anvisar ett ramanslag på 75 995 000 kr.

(B2) att riksdagen till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1989/90 anvisar ett ramanslag på 245 368 000 kr.

(B3) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1989/90 statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst 30 000 000 kr.

(B3) 2. att riksdagen till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 40 000 000 kr.

(B4) att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.

(B5) att riksdagen till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 20 000 000 kr.

(B6) 1. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats beträffande disposition av anslaget för åtgärder inom fruktodlingen m.m. fr.o.m. budgetåret 1988/89,

(B6) 2. att riksdagen medger att under budgetåret 1989/90 statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. med sammanlagt högst 7 900 000 kr.

(B6) 3. att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 7 900 000 kr.

(B7) att riksdagen till Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 1 700 000 kr.

(B8) att riksdagen till Främjande av rennäringen för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 26 602 000 kr.

(B9) att riksdagen till Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(BIO) att riksdagen till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 80 000 000 kr.

C.     Jordbruksprisreglering

(C2) att riksdagen till Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 799 000 kr.

(C3) 1. att riksdagen medger att statens jordbruksnämnd för säsongmässig lagring av jordbruksprodukter under budgetåret 1989/90 får disponera en rörlig kredit på högst 50 000 000 kr. i riksgäldskontoret

(C3) 2. att riksdagen medger att regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen för budgetåret 1989/90 får disponera en rörlig kredit på högst 60 000 000 kr. i riksgäldskontoret

(C3) 3. att riksdagen medger att statens jordbruksnämnd för råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1989/90 får disponera en rörlig kredit på högst 20 000 000 kr. i riksgäldskontoret

(C3) 4. att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 910 671 000 kr.

(C4) att riksdagen till Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 1 100 000 kr.

(C5) att riksdagen till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m.     1988/89:JoU12 för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 156 308 000 kr.

(C7.) att riksdagen till Statistik på jordbrukets område för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

D.     Skogsbruk

(Dl) 1. att riksdagen medger att skogsstyrelsen under budgetåret 1989/90 får disponera en röriig kredit av 65 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

(Dl) 2. att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(D2) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1989/90 anvisar ett ramanslag på 238 972 000 kr.

(D3) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Frö- och plantverksam-het för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(D4) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Inventeringar för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 23 135 000 kr.

(D5) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1989/90 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 244 700 000 kr.

(D5) 2. att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 248 000 000 kr.

(D6) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1989/90 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 60 000 000 kr. till byggande av skogsvägar,

(D6) 2. att riksdagen till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 55 000 000 kr.

(D7) att riksdagen till Främjande av skogsvård m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 12 900 000 kr.

(D8) att riksdagen till Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 20 000 000 kr.

E. Fiske

(El) att riksdagen till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 41 451 000 kr.

(E2) att riksdagen till Fiskenämnderna för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 10 217 000 kr.

(E3) att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 2 796 000 kr.

(E4) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1989/90 statsbidrag beviljas till fiskehamnar m.m. med sammanlagt högst 2 424 000 kr.

(E4) 2. att riksdagen till Bidrag till fiskehamnar m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 424 000 kr.

(E5) att riksdagen till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(E6) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1989/90 statsbidrag beviljas till fiskets rationalisering med sammanlagt högst 8 500 000 kr.

(E6) 2. att riksdagen till Bidrag till fiskets rationalisering m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 9 000 000 kr.

(E7) att riksdagen till Lån till fiskerinäringen för budgetåret 1989/90     1988/89:JoU12 anvisar ett reservationsanslag på 40 000 000 kr.

(E8) att riksdagen till Täckande av förluster vid statlig kredigaranti till fiske för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(E9) att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(ElO) att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 000 kr.

(Eli) att riksdagen till Bidrag till fiskevård m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 5 324 000 kr.

F. Livsmedelskontroll m.m.

(Fl) att riksdagen till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 76 792 000 kr.

(F2) att riksdagen till Täckande av vissa kostander för köttbesiktning m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(F3) att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt; Uppdragsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(F4) att riksdagen till Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 54 718 000 kr.

(F5) att riksdagen till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(F6) att riksdagen till Bidrag till statens utsädeskontroll för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 2 371 000 kr.

(F7) att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar och smittsamma husdjurssjukdomar för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 7 250 000 kr.

(F8) att riksdagen till Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 6 885 000 kr.

(F9) att riksdagen till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(FIO) att riksdagen till Bidrag till statens maskinprovningar för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 6 109 000 kr.

(Fil) att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 362 000 kr.

(F12) att riksdagen till Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(F13) att riksdagen till Bidrag till djurens hälso- och sjukvård för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 6 400 000 kr.

(F14) att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinär-vård för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 050 000 kr.

(F15) att riksdagen till Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 4 169 000 kr.

G.     Utbildning och forskning

(Gl) att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 514 097 000 kr.

(G2) att riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniver-     1988/89:JoU12 sitet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 240 006 000 kr.

(G3) 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. inom de kostnadsramar som regeringen förordar

(G3) 2. att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 15 400 000 kr.

(G4) 1. att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 126 734 000 kr.

(G4) 2. att riksdagen tar del av vad regeringen anfört om ett program för forskning och utveckling på fiskets område

(G5) 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten de ekonomiska förpliktelser som följer av det redovisade avtalet om finansiering av visst växtförädlingsarbete

(G5) 2. att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 47 600 000 kr.

(G6) att riksdagen till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 685 000 kr.

H. Diverse

(Hl) att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 30 400 000 kr.

(H2) att riksdagen till Ersättning för viltskador för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 12 320 000 kr.

Riksdagens revisorers förslag

Riksdagens revisorer har i förslag 1988/89:6 hemställt att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna anfört om en utredning angående basorganisation för skogsvårdsstyrelsernas myndighetsuppgifter. Riksdagens revisorer har i förslag 1988/89:9 hemställt att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna förordat angående

1.  den vidare utvecklingen på fiskeområdet,

2.  slopande av de nuvarande fiskberedningslånen och lånegarantierna,

3.  möjlighet för fiskenämnd att besluta om fiskerilån och lånegarantierna,

4. en teknisk översyn av förordningen (1958:439) om statligt stöd fill
yrkesfisket m.m.

Motioner

Motioner väckta med anledning av riksdagens revisorers förslag

1988/89:Jol2 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen med avslag på riksdagens revisorers förslag 1988/89:6 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av skogsvårdsorganisationen och skogsvårdslagen.

1988/89:Jol3 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin     1988/89:JoU12 mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en översyn av skogsvårdens organisation.

1988/89:Jol4 av Maggi Mikaelsson m.fl. (vpk) vari yrkas

1.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om att också miljöfaktorer måste beaktas vid den vidare utvecklingen av fisket,

2.   att riksdagen avslår riksdagens revisorers förslag att slopa fiskberedningslånen och lånegarantierna,

1988/89:Jol5 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om planeringen av fisket,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om förvärvs- och lånebesluten,

3.    att riksdagen beslutar att slopa fiskberedningslånen och föra över motsvarande belopp till fiskerilånen.

1988/89:Jol6 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

1.   att riksdagen med avslag på riksdagens revisorers förslag 1988/89:9 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om förändrade former för handläggningen äv fiskerilånen,

2.   att riksdagen med avslag på riksdagens revisorers förslag 1988/89:9 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om fiskberedningslånen.

Motion väckt under allmänna motionstiden 1988

1987/88:Jo211 av Martin Olsson och Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsekvenserna för de renskötande samerna och övrig glesbygdsbefolkning som drabbats av Tjernobylolyckan.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1989

1988/89:Jo202 av Lennart Brunander och Sven-Olof Petersson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat stöd till svensk biodling.

1988/89: Jo204 av Karl Erik Olsson och Ingbritt Irhammar (båda c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjd ram för stöd till svensk fruktodling,

1988/89:Jo207 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen gör en översyn av statsbidragen till lagringsutrymmen för stallgödsel.

1988/89:Jo220 av Martin Olsson och Karin Israelsson (båda c) vari yrkas

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av översyn av nivån för prisstödet till rennäringen,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om anslagskonstruktion och om formerna för överläggningar mellan      1988/89:JoU12 statens och samernas företrädare om prisstödet till rennäringen.

1988/89:Jo226 av Kersti Johansson och Stina Gustavsson (båda c) vari yrkas att riksdagen beslutar att statsbidrag till gödselvårdsanläggningar skall utgå i enlighet med vad i motionen anförts.

1988/89:Jo230 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1.  att riksdagen begär att regeringen skall uppdra åt lantbruksstyrelsen och statens jordbruksnämnd att för staten förhandla med rennäringen genom dess riksförbund om nivån på prisstödet fr.o.m. budgetåret 1989/90 och ätt prisstödet i konsekvens härmed omförs till ett förslagsanslag,

2.  att riksdagen hos regeringen begär förslag till medel för fortsatt stöd till de stycknings- och förädlingsföretag för renkött som är drabbade av konsekvenserna efter reaktorolyckan i Tjernobyl,

3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lämpliga åtgärder vidtas så att det skapas förutsättningar för en ändamålsenlig behandling av de långsiktiga åtgärderna inom rennäringen efter Tjernobyl.

1988/89:Jo234 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag höjt anslag med 250 000 000 kr. under Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, C 3, prop 1988/89:100, bil. 11.

1988/89:Jo238 av Birgitta Hambraeus och Pär Granstedt (båda c) vari yrkas att riksdagen beslutar att för budgetåret 1989/90 ur anslaget B 10 Miljöförbättrande åtgärder anvisa 10 milj. kr. till den alternativa odlingens ideella organisationer, i enlighet med vad som anförts i motionen.

1988/89:Jo239 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

7.  att riksdagen beslutar att anslå 35 000 000 kr. utöver regeringens anslag till miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket, B 10, bil. 11, prop 88/ 89:100,

8.  att riksdagen beslutar att anslå 1 000 000 kr. för inrättande av en professur i alternativ odling vid SLU,

1988/89:Jo241 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om organisationsstöd till riksförbundet Svensk Trädgård.

1988/89:Jo242 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övergångsvis stöd för trädgårdsnäringen.

1988/89:Jo254 av Bengt Rosén m.fl. (fp) vari yrkas

2.   att riksdagen föreskriver att regeringen omgående utbetalar beslutade 250 milj. kr. till Svensk Spannmålshandel,

3.   att riksdagen begär att regeringen i vårens prisregleringsproposition eller annan proposition under vårriksdagen preciserar statens bidrag till exportkostnaderna för 1989 års skörd,

4.   att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 250 milj. kr. ökat anslag till ersättning till följd av livsmedelssubventioner.

1988/89:Jo256 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin     1988/89:JoU12 mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjning av statsbidraget till gödselvårdsanläggningar.

1988/89:Jo257 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minskning av jordfonden och lantbruksnämndernas fastighetsinnehav med 65 milj. kr.

14. att riksdagen till anslaget Bidrag till jordbrukets rationalisering m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 20 000 000 kr.

16. att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 865 671 000 kr.

18.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilda stödåtgärder till fruktodlingen på grund av avvecklad
importreglering.

1988/89;Jo259 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade möjligheter till teknikutveckling/stöd till enskilda företag, gemensamma projekt och kollektiv teknikutveckling,

4.  att riksdagen beslutar om en höjning av ramen för strukturåtgärder i odlingen till 25 000 000 kr. under åren 1989-1991, prop. 1988/89:100 bilaga 11 B 6,

5.  att riksdagen beslutar om ett i förhållande till regeringen i denna del höjt anslag till strukturåtgärder i odlingen med 10 000 000 kr., prop. 1989/90:100 bilaga 11, B 6,

6.  att riksdagen beslutar om ett i förhållande till regeringen höjt anslag till främjande av trädgårdsnäringen med 1 000 000 kr., prop. 1988/89:100 bilaga 11 B 6.

1988/89:Jo265 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen för budgetåret 1989/90 beslutar att anslå 5 000 000 000 kr, till matprissubventioner.

1988/89:Jo266 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

1.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en samlad proposition om same- och rennäringsfrågorna,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sambandet mellan rennäringen och naturvårdsfrågorna.

1988/89:Jo267 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

19.  att riksdagen beslutar anslå 1 000 000 kr. till Lantbruksstyrelsen, B 1, för inrättande av tre tjänster som rådgivare i alternativ energi,

20.  att riksdagen beslutar anslå utöver regeringens förslag, till Sveriges lantbruksuniversitet, G 1,1000 000 kr. för forskning kring alternativ odling,

21.  att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, Lantbrukssiy-relsen, B 1, 2 800 000 kr. för åtgärder för minskat växtnäringsläckage,

22.  att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, 800000 kr. till åtgärder för att minska användningen av bekämpningsmedel,

23.  att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, högst 9 000 000 kr. till Lantbruksstyrelsen, B 10, för miljöförbättrande åtgärder i jordbruket.

19.  att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, till Lantbruks-     1988/89:JoU 12 styrelsen, F 12, 4 700 000 kr. till förbättrat djurskydd och djurmiljö,

20.  att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, till Lantbruksstyrelsen, F12, 600 000 kr. för utbildning av kommunalt anställda i djurskydd och djurmiljö,

21.  att riksdagen beslutar anslå, till Lantbruksstyrelsen, F 12, 5 000 000 kr. för kommunal djurtillsyn,

22.  att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, till Sveriges lantbruksuniversitet, G 1, 1 000 000 kr. för forskning kring djurhållning,

23.  att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, till Kommunal livsmedelskontroll, F 1, 5 000 000 kr.,

24.  att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, till Livsmedelsverket, F 1, 9 000 000 kr. för livsmedelskontroll,

25.  att riksdagen beslutar anslå, till KRAV, 1 000 000 kr. för utbyggnad av kontroll av alternativt odlade produkter,

26.  att riksdagen beslutar anslå, till mjölksubventioner, C 3, 250 000 000 kr.,

27.  att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, till Sveriges lantbruksuniversitet, G 1, 7 156 000 kr.,

28.  att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, till forskarutbildning vid Sveriges lantbruksuniversitet, G 4, 3 000 000 kr.,

29.  att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, till Sveriges lantbruksuniversitet för utbildning i bioteknik 2 000 000 kr.,

30.  att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, till det utökade antalet platser på skogsteknikerlinjen 5 000 000 kr.,

31.  att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, till främjande av rennäringen, B 8, bilaga 11, 6 750 000 kr.

1988/89:Jo271 av Åsa Domeij m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att anslaget i proposition 1989/89:100, bilaga 11, G 1 Sveriges lantbruksuniversitet ska höjas med 1500 000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,

3.  att riksdagen beslutar att anslaget i proposition 1989/90, bilaga 11, B 1 Lantbruksstyrelsen ska höjas med 4 200 000 kr. för utökad rådgivning inom ekologiskt lantbruk i enlighet med vad som anförts i motionen,

4.  att riksdagen beslutar att Lantbruksuniversitetet ska finansiera 50 % av statskonsulenttjänsten i enlighet med vad som anförts i motionen,

5.  att riksdagen beslutar att KRAV skall få ett statligt stöd i enlighet med vad som anförts i motionen.

1988/89:Jo273 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1.  att riksdagen ökar anslaget Lantbruksstyrelsen B 1 till 80 445 000 kr., vilket innebär en höjning med 250 000 kr. för ytterligare tjänst för arbete med "utrotningshotade djur" samt 4 200 000 kr. för rådgivning inom ekologiskt jordbruk,

2.  att riksdagen ökar anslaget Jordbruksprisreglering C 3 till 2 160 671 000 kr., vilket innebär en höjning med 250 000 000 kr.,

3. att riksdagen minskar anslaget Bidrag till skogsvård m.m.D 5 till
188 000 000 kr., vilket innebär en minskning av bidraget till dikning med

10 000 000 kr. och en minskning av bidraget till skogsodling med 50 000 000    1988/89:JoU12 kr.,

4.      att riksdagen avslår förslaget till Stöd till byggande av skogsbilvägar D 6,
vilket innebär en besparing med 55 000 000 kr.,

5. att riksdagen anslår 10 000 000 kr. till ett nytt anslag. Bidrag till
skogskalkning.

19S8/89;Jo274 av Lars Norberg (mp) vari yrkas att riksdagen av regeringen begär att i motionen angivna åtgärder beträffande honung vidtas omgående.

1988/89:Jo279 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari yrkas

1.  att riksdagen av regeringen begär ett nytt förslag, mera baserat på de verkliga kostnaderna för omställningen inom fruktodlingen,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilda stödåtgärder till fruktodlingen, p.g.a. avvecklad importreglering.

1988/89:Jo283 av Martin Olsson och Karin Israelsson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att även i fortsättningen anvisa medel för ersättningar på grund av radioaktivt nedfall.

1988/89:Jo286 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat omställningsstöd till svensk yrkesfruktodling.

1988/89:Jo287 av Hans Dau och Ingrid Hemmingsson (båda m) vari yrkas

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt stöd till slakteri- och förädlingsföretag, som är drabbade av konsekvenserna efter reaktorolyckan i Tjernobyl,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lägga upp en långsiktig strategi med hänsyn till reaktorolyckans konsekvenser,

3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdrag för Lantbruksstyrelsen och Statens jordbruksnämnd att för staten förhandla med rennäringen ■ om nivån på prisstödet och att prisstödsanslaget i konsekvens härmed omförs till ett förslagsanslag,

4.  att riksdagen hos regeringen framlägger förslag om inrättande av ett renforskningscentrum i Umeå,

5.  att riksdagen begär att regeringen tillsätter en arbetsgrupp för att lämna en fullständig bild av konsekvenserna av rovdjurspolitiken i renskötselområdet och komma med förslag till förändringar.

1988/89:Jo291 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (båda fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att statsbidrag skall utgå till
lantbruksföretag som är skyldiga att anordna gödseldepåer med 50 % av
kostnaden, dock maximalt 50 000 kr.,

2.      att riksdagen hos regeringen begär att statsbidrag för gödseldepåer skall
kunna utgå med samma belopp till företag som ligger på den lägre
lagringsnivån 6 månader, om särskilda skäl föreligger.

10

1988/89:Jo302 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas                     1988/89:JoU12

1.  att riksdagen avslår det föreslagna anslaget i budgetpropositionen
1989/90, bilaga 11, D 5 om 248 000 000 kr. till skogsodling efter avverkning av
lågproducerande bestånd m.m.,

2.  att riksdagen beslutar att de av regeringen föreslagna medlen om 248 000 000 kr. upptagna under bilaga 11, D 5 skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd, anslås till skogsgallring och hjälpplantering samt natur- och kulturvårdsinsatser i samband med skogsbruket,

3.  att riksdagen hos regeringen begär att berörda myndigheter får i uppgift att utarbeta föreskrifter för bidragens användning.

1988/89:Jo303 av Börje Hörnlund och Per-Ola Eriksson (båda c) vari yrkas att riksdagen anvisar ytterligare 20 milj. kr. som stöd till skogsvägar.

1988/89:Jo305 av Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas

1.     att riksdagen beslutar att statsbidraget för ädellövskogsbruk får utnyttjas för att i befintlig blandskog genom olika skötselåtgärder förändra produktionen till ädetlövskogsproduktion,

2.     att riksdagen beslutar att statsbidraget för ädellövskogsbruk får utnyttjas vid nyanläggning av ädellövskog i kombination med exempelvis björk och gran.

1988/89:Jo306 av Roland Larsson och Anna Wohlin-Andersson (båda c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär ändring av nuvarande bidragsregler för plantering av ädellövskog i enlighet med vad som anförts i motionen.

1988/89:Jo307 av Berit Löfstedt och Viola Furubjelke (båda s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om framtida anslag för skötsel och plantering av ädellövskog.

1988/89:Jo308 av Birger Andersson och Martin Olsson (båda c) vari yrkas

1.  att riksdagen medger att under budgetåret 1989/90 statsbidrag beviljas med ett belopp av 25 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit som bidragsram eller högst 85 milj. kr. till byggande av skogsvägar,

2.  att riksdagen till Stöd till byggande av skogsvägar anvisar ett förslagsanslag på 25 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 80 milj. kr.

1988/89:Jo310 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

5.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att statsbidrag inte, bör utgå till ändamål som strider mot starka naturvårdsintressen,

6.  att riksdagen beslutar avskaffa det s.k. 5:3-bidraget, dvs. bidraget till skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd m.m.,

7.  att riksdagen beslutar om en ram på 50 milj. kr, för bidrag till ersättning av skadad skog m.m. i enlighet med vad som anförts i motionen,

8.  att riksdagen till Bidrag för skogsvård m.m. för budgetåret 1989/90 anslår 50 milj. kr. mindre än regeringen föreslagit eller således 198 milj. kr.,

9.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skogsbilvägar och en utvärdering av bidragsgivningen från miljösynpunkt.

11

1988/89:Jo311 av Håkan Hansson (c) vari yrkas                           1988/89:JoU12

1.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av omedelbara kalkningsinsatser i de södra och sydsvenska skogsområdena,

2.   att riksdagen till skogsmarkskalkning i södra och sydvästra Sverige anslår 15 milj. kr. för budgetåret 1989/90.

1988/89:Jo314 av Rune Rydén och Ingvar Eriksson (båda m) vari yrkas

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av registrering, mätning och uppföljning av skogsskadorna samt en omfördelning av anslagen till förändrade behov,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ökad satsning på ädellövskogen och omfördelning av anslag härtill,

3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbildning i lövskogsbruk,

4.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om borttagande av anslag till lågproducerande bestånd, s.k. 5:3-skogar.

1988/89:Jo315 av Stina Elias.son (c) vari yrkas

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en uppräkning av stödet till skogsvägbyggnad i Jämtlands län,

2.  att riksdagen beslutar att anslå 26 milj. kr. för budgetåret 1989/90 till skogsvägbyggnad inom Jämtlands län.

1988/89:Jo316 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

11. att riksdagen beslutar minska anslaget enligt proposition 1988/89:100 bilaga 11 punkt D 5 Bidrag till skogsvård m.m., för budgetåret 1989/90 under nionde huvudtiteln, till 188 000 000 kr., vilket innebär en minskning med 50 000 000 kr. till skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd m.m. och att stöd till dikning helt tas bort,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att begränsa dikningsverksamhet av våtmarker och sumpskog,

19.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om begränsningar av s.k. skyddsdikning,

20.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöprövning av skogsbilvägar,

21.    att riksdagen avslår anslaget D 6 Bidrag till byggande av skogsbilvägar i
bilaga 11 i proposition 1988/89:100, för budgetåret 1989/90 under nionde
huvudtiteln,

1988/89:Jo317 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

5.  att riksdagen beslutar att till Anslaget D 4 Skogsvårdsorganisationen: Investeringar för budgetåret 1989/90 anslå 17 635 000 kr.,

6.  att riksdagen beslutar att till anslaget D 5 Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1989/90 anslå 122 500 000 kr.,

7.  att riksdagen beslutar att anslaget D6 Stöd till byggande av skogsbilvägar avskaffas.

12

1988/89;Jo320 av Rolf Kenneryd och Ivar Franzén (båda c) vari yrkas           1988/89JoU12

1.   att riksdagen beslutar avsätta 15 milj. kr. för försökskalkning av skogsmark,

2.   att riksdagen uttalar att sådan försökskalkning bör förläggas till bl.a. Hallands län.

1988/89;Jo321 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att forskningsresurser satsas på förädling m.m. inom skogsbruket,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skogsbruket
måste ges en inriktning som minimerar kväveläckaget,

7.  att riksdagen till skogsstyrelsen under rubrik D 7, bil. 11, prop.
1988/89:100, anslår ett förhöjt anslag om 10 milj. kr. för kalkningsförsök.

1988/89:Jo324 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser mot försurningen i skogen genom bland annat vitalise-ringskalkning,

6.  att riksdagen beslutar att bidragsformerna, del av 2 och 5 under D 5 i prop 1988/89:100, bil. 11, avvecklas från den 1 juli 1989 och att dessa anslag reduceras till 98 700 000 kr i enlighet med vad i motionen anförts,

7.  att riksdagen beslutar att till bidragsformen 2, D 5, prop 1988/89:100 bil. 11, i den del som avser lövskogsplantering på gammal nedlagd åkermark, anvisa 15 000 000 kr.,

1988/89;Jo401 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (båda fp) vari yrkas

1.   att riksdagen till främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1989/90 anslår 5 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller 7 796 000 kr.,

2.   att riksdagen till lån till fiskerinäringen för budgetåret 1989/90 anslår

5 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller 45 000 000 kr.

1988/89:Jo402 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (båda fp) vari yrkas att riksdagen för yrkesutbildning av fiskare till fiskeristyrelsen för budgetåret 1989/90 anslår 300 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 41 751 000 kr.

1988/89:Jo406 av Elving Andersson och Sven-Olof Petersson (båda c) vari yrkas att riksdagen anslår 50 milj. kr. till fiskerilån under budgetåret 1989/90.

1988/89:Jo410 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

7.  att riksdagen för forskningsprogram under anslagsposten främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1989/90 anslår 5 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit eller sammanlagt 7 796 000 kr.,

8.  att riksdagen till fiskerilån för budgetåret 1989/90 anslår 5 milj. kr. utöver vad regeringen har föreslagit, eller sammanlagt 45 milj. kr.,

9. att riksdagen för fiskarenas yrkesutövning till fiskeristyrelsen för
budgetåret 1989/90 anslår 300 000 kr. utöver regeringens förslag,

10.    att riksdagen till Bidrag till fiskevård m.m. för budgetåret 1989/90
anslår 1 milj. kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller sammanlagt

6 324 000 kr.                                                                                                        13

1988/89:Jo414 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas                     1988/89:JoU 12

1.      att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en plan för fiskerinäringen vad avser åtgärder för

a)   hur fisket ska utvecklas på ett miljömässigt godtagbart sätt,

b)  fiskets dimensionering med tanke på fiskbestånden,

c)   bevarandet av naturliga genetiska variationer i olika fiskstammar,

d)   restaurering av förstörda fiskevatten,

e)   utveckling av sportfisket,

f)    forskning om fiske,

g)   utveckling av vattenbruk,

h) skadeslöshet vid katastrofer,

2.      att riksdagen anslår sammanlagt 22 000 000 kr. till Fiske (budgetprop. bil
11,E) utöver regeringens förslag, a) till Fiskeristyrelsen, E 1, samt Fiske
nämnden, E 2, ett förhöjt anslag om 500 000 kr., b) till Främjande av
fiskerinäringen, E 3, för ett nationellt fiskforskningsprogram ett förhöjt
anslag om 4 500 000 kr, c) till Bidrag för fiskehamnar m.m.E 4, ett förhöjt
anslag om 2 000 000 kr., d) till Lån för fiskerinäringen, E 7, ett förhöjt anslag
om 10 000 000 kr, e) till Ersättningför intrång i enskild fiskerätt m.m., E 10,
ett förhöjt anslag om 2 000 000 kr., f) till Bidrag för fiskevård, E 11, ett
förhöjt anslag om 3 000 000 kr.

1988/89:Jo416 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen beviljar fiskeristyrelsen ett med 4,5 milj. kr. förhöjt anslag till styrelsens undersöknings- utvecklings- och försöksverksamhet.

1988/89:Jo417 av Elving Andersson och Pär Granstedt (båda c) vari yrkas

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsbidrag till fiskehamnar,

2.  att riksdagen beslutar anslå 4 milj. kr. under anslaget E 4 Bidrag till fiskehamnar m.m. för budgetåret 1989/90.

1988/89:Jo418 av Kari Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av ett katastrofskydd för fiskenäringen,

2.  att riksdagen anslår 5 000 000 kr. som ett nytt förslagsanslag till katastrofskyddet, under E 6 Bidrag till fiskets rationalisering m.m,, prop. 1988/89:100 bil. 11 E 6,

3.  att riksdagen anslår ett med 5 000 000 kr. förhöjt belopp under Lån till fiskenäringen, prop 1988/89:100, bil. 11, E 7,

4.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen och det regionala stödet av lånen till fiskenäringen,

5. att riksdagen anslår ett med 4 500 000 kr. förhöjt belopp under
Främjande av fiskenäringen prop. 1988/89:100, bil. 11, E 3.

1988/89:Jo421 av Jens Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att upp till 500 000 kr. får användas till fraktbidrag för foderfisk när det sker med lastbil från Östersjön till Ängholmen.

1988/89:Jo425 av Anna Wohlin-Andersson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen

beslutar att hos regeringen hemställa om förslag till en särskild fond för att       , .

ersätta personer som bedriver yrkesmässigt fiske för skador och förluster som     1988/89: JoU 12 uppkommit i samband med införandet av fritt handredskapsfiske på ostkusten och i vissa sjöar.

1988/89:Jo430 av Rolf Kenneryd och Ivar Franzén (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att till fiskeristyrelsen anvisa
tillräckliga medel för att Hallandsfiskarenas akuta ekonomiska problem skall
kunna lösas,

2.      att riksdagen beslutar uppdra åt regeringen att temporärt ändra reglerna
för bidragsgivningen i enlighet med vad i motionen anförts.

1988/89:Jo431 av Maggi Mikaelsson och Annika Åhnberg (båda vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till en katastroffond för fisket.

1988/89:Jo434 av Pär Granstedt m.fl. (c,m,fp,mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till en särskild fond eller andra åtgärder för att ersätta personer som bedriver yrkesmässigt fiske för skador och förluster som uppkommit i samband med införandet av fritt handredskapsfiske på ostkusten och i vissa sjöar.

1988/89;Jo537 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen beslutar till anslaget F 15 bidrag til! djurskyddsfrämjande åtgärder anslå ett med -1-1,5 milj. kr. förhöjt belopp om 5 669 000 kr. för att möjliggöra motsvarande ökade anslag fill forskning om alternativ till djurförsök.

1988/89:Jo549 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen anslår ett med 3 000 000 kr. förhöjt belopp till
informationsverksamhet vid Lantbruksnämnderna, under Lantbruksnämn
derna prop 1988/89:100, bil. 11 B 2,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att medel till forskning avseende burhållning av höns skall
avsättas inom ramen för anslaget till Sveriges lantbruksuniversitet.

1988/89: Jo550 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att stöd till ökad lagringskapacitet av stallgödsel även skall omfatta pälsdjursnäringen enligt samma regler som gäller för jordbruksnäringen.

1988/89:Jo607 av Gudrun Norberg och Bengt Rosén (båda fp) vari yrkas

1.  att riksdagen hos regeringen begär att styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet får i uppdrag att ompröva sitt beslut beträffande anslag till i motionen nämnda fjäderfäforskning,

2.  att riksdagen beslutar att resterande medel tillförs från jordbrukets regleringsmedel.

1988/89:Jo608 av Carl Frick och Birger Schlaug (båda mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att forsknings- och
utvecklingsmedel inom Sveriges lantbruksuniversitet skall omdisponeras så
att betydande delar skall användas för att främja ytterligare kunskapsinhäm-
tande och teknikutveckling till området småskalig förädling av jordbrukspro
dukter.                                                                                                                  15

1988/89:Jo617 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) vari yrkas  ]988/89:JoU12

1. att riksdagen beslutar höja driftsbidraget till Gammelkroppa Skogsskola
med 575 000 kr. per är till 900 000 kr.,

2. att riksdagen beslutar bidra med 2 milj. kr. till skogsskolans upprust
ning,

1988/89:Jo731 av Rune Johansson m.fl (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot skogsskadesituationen i regionen Lilla Edet-Trollhättan-Vänersborg.

1988/89;Jo733 av Roland Larsson och Anna Wohlin-Andersson (båda c) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar höja anslaget för Nolaverksamheten till Lantbruksstyrelsen från 5 milj. kr. till 10 milj. kr.

1988/89:Jo742 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av ett åtgärdsprogram mot försurningen i skogen.

1988/89:Jo743 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen somsin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om temporärt stopp för all skogsdikning samt tillstånd för skyddsdikning.

1988/89: Jo745 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en översyn och samordning av stödformerna som påverkar kulturlandskapet.

1988/89:748 av Margareta Fogelberg m.fl. (fp) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till Hallandsfiskarena,

1988/89:Jo801 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen för naturvårdsåtgärder i skogsbruket för budgetåret 1989/90 anslår 30 milj. kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,

1988/89:Jo824 av Berith Eriksson (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att forskning om
rovdjuren bör redovisas,

2. att riksdagen hos regeringen begär att en arbetsgrupp tillsätts med
arbetsdirektiv i enlighet med vad som anförts i motionen.

1988/89:Jo869 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kontinuerlig uppföljning av skogsskadesituationen i Skåne och Sydsverige i övrigt,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett åtgärdsprogram mot skogsskador,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om den framtida energipolitiken och skogsskadeutvecklingen.

1988/89: Jo885 av Jan Hyttring och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (båda c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stängsel mot rovdjur.                                                                          16

1988/89:Jo951 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas                    1988/89:JoU12

2.  att riksdagen beslutar att på motsvarande sätt höja anslaget för
Nolaverksamheten till Lantbruksstyrelsen från 5 miljoner kronor till 10
miljoner kronor.

1988/89:Jo958 av Gunnar Björk och Karin Starrin (båda c) vari yrkas

3.  att riksdagen hos regeringen begär att fortsatt utvärdering görs i
Gävleborgs län över vilka effekter Tjernobylkatastrofen fortfarande har för
länet,

4. att riksdagen hos regeringen begär att medel tillförs så att intensifierade
analyser kan ske av skogsskadorna i Gävleborg.

1988/89:Jo967 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

17. att riksdagen beslutar införa ett nytt anslag D9 Skogskalkning i anledning av prop. 1989/90:100 bilaga 11, under nionde huvudtiteln och att anslagets storlek sätts till 10 milj. kr.

1988/89:Jo971 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (båda fp) vari yrkas

5.  att riksdagen .begär att regeringen uppdrar åt skogsstyrelsen och
naturvårdsverket att lägga fram förslag om hur lövskogsandelen skall ökas
inom försurade områden och att en ökad inhemsk satsning sker på björk i
skogsbrukets plantskolor.

Uppvaktningar m. m.

I samband med budgetberedningen har utskottet uppvaktats av representanter för Svenska samernas riksförbund och Sveriges förenade studentkårer. Vidare har representanter för jordbruksdepartementet lämnat upplysningar om regeringens disposition av medel avseende statens delansvar för 1988 års spannmålsskörd.

Utskottet

1.     Jordbruksdepartementet m.m. (A1-A 3)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna A 1-A 3 (s.13-14).

2.     Lantbruksstyrelsen (B 1)

Propositionen

Enligt riksdagens beslut (prop. 1986/87:146, JoU26, rskr.346) skall lantbruksstyrelsens och lantbruksnämndernas förvaltningskostnader anvisas under ramanslag för perioden 1987/88-1989/90.

Jordbruksministern föreslår att medel under anslaget beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag med en real minskning av utgifterna enligt den plan som presenterades i tidigare nämnda proposition, dvs. 2% för budgetåret 1989/90.

För budgetåret 1989/90 beräknas utgifterna till 75 995 000 kr. Därvid har

17

2 Riksdagen 1988/89. lösaml. Nr 12

beräknats ytterligare  resurser till  miljöinriktad verksamhet inom  både     1988/89:JoU12 växtodling och djurhållning.

För miljöåtgärder inom växtodlingen har jordbruksministern räknat med en utökning med 5,8 milj. kr., varav 3,3 milj. kr. till alternativ odling och 2,1 milj. kr. till försöks- och utvecklingsverksamhet för minskad användning av bekämpningsmedel. Han har därvid räknat med att kostnaderna för funktionstest av lantbrukssprutor medför ett minskat medelsbehov av 0,6 milj. kr. för budgetåret 1989/90. Däremot räknas inte några medel under detta anslag för forsknings- och utvecklingsprojekt på växtnäringsområdet. Kostnaderna för miljöinriktad växtodlingsrådgivning m.m. bör redovisas under posten förvaltningskostnader.

För insatser inom området djurskydd och djurmiljö samt för arbetet med frågor som rör harmonisering med EG har beräknats ytterligare 1,5 milj. kr. Därvid har beaktats behovet av fortbildning av den personal som har hand om tillsynen enligt djurskyddslagen vid lantbruksstyrelsen, lantbruksnämnderna och vid övriga tillsynsmyndigheter på regional och lokal nivå. För närvarande bereds i regeringskansliet ett förslag av lantbruksstyrelsen om hur tillsynen enligt djurskyddslagen skall ordnas och förstärkas. Frågor om import och export av utrotningshotade arter av vilda djur och växter är ett område som bör prioriteras. Enligt jordbruksministern bör handläggningen av sådana import- och exporttillstånd avgiftsfinansieras. Resurser i övrigt vad gäller djurskyddet bör i den utsträckning de inte täcks av avgifter finansieras genom omprioritering av befintliga resurser.

750 000 kr. bör föras över från anslaget Lantbruksnämnderna budgetåret 1989/90 för att stärka lantbruksstyrelsens arbete med frågor med anknytning till yttre miljö och djurhälsa-djurmiljö.

Omorganisationen inom vattenhushållningsverksamheten fullföljs under budgetåret 1988/89 genom att medel för resterande två tjänster förs över från anslaget Lantbruksnämnderna till anslaget Lantbruksstyrelsen.

150 000 kr. som används för den till lantbruksstyrelsen knutna genbanksnämndens verksamhet skall fr.o.m. budgetåret 1989/90 anvisas under detta anslag.

Motionerna

Enligt motion Jo267 (vpk) yrkandena 19, 21 och 22 bör lantbruksstyrelsens resurser förstärkas i flera hänseenden. Ytterligare 1 milj. kr. bör anvisas för inrättande av tre tjänster i alternativ odling. Till åtgärder för minskat växtnäringsläckage bör anvisas ytterligare 2,8 milj. kr. och till åtgärder för att minska användningen av bekämpningsmedel ytterligare 800 000 kr.

I motionerna Jo271 (mp) yrkande 3 och Jo273 (mp) hemställs att riksdagen anvisar ytterligare 4,2 milj. kr. till lantbruksstyrelsen för att öka antalet rådgivare i ekologisk odling. I motion Jo273 yrkas dessutom att ytterligare 250 000 kr. anvisas för vård av hotade arter.

Värdet av den svenska biodlingen understryks i två motioner. Enligt
motion Jo202 (c) bör det statliga stödet till biodlingen ökas. Ett statligt bidrag
bör utgå till Sveriges biodlares riksförbund för att täcka kostnaderna för en
konsulenttjänst i biodlingsfrågor. En förstärkning av anslagen till biodlings-        .o

avdelningen vid vid Sveriges lantbruksuniversitet är enligt motionen också     1988/89:JoU 12 angelägen.  Motionen innehåller dock inte något preciserat förslag om medelsanvisning för det angivna ändamålet.

Även i motion Jo274 (mp) anförs att statliga myndigheter borde visa större intresse för verksamheten med biodling och bidra till näringens utveckling så att importen av honung kunde minska. Motionen är dock i huvudsak inriktad på åtgärder inom livsmedelsverkets ansvarsområde. Enligt motionären bör livsmedelsverket undersöka de skadliga effekterna av importerad honung som härrör från besättningar behandlade med antikvalstermedel. Om så erfordras bör förslag om importförbud framläggas av verket.

Utskottet

Som framgår av redovisningen ovan innebär regeringens förslag att lantbruksstyrelsen erhåller förstärkta resurser för miljöåtgärder inom växtodlingen med 5,8 milj. kr., varav 3,3 milj. kr. till alternativ odling och 2,1 milj. kr. till försöks- och utvecklingsverksamhet för minskad användning av bekämpningsmedel. Beträffande åtgärder för minskat växtnäringsläckage bör dessutom framhållas att regeringen, enligt vad utskottet erfarit, avsatt 50 milj. kr. inom anslagsposten Samhällets delansvar för spannmålsöverskottet till bidrag till odling av fånggrödor. Bidragsbestämmmelserna återfinns i förordningen (1989:12) om statsbidrag till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket. Vidare har inom samma anslagspost avsatts medel för stöd till alternativ odling (se SFS 1989:11). När det gäller användningen av bekämpningsmedel bör också noteras att miljö- och energiministern föreslår en höjning av anslaget till kemikalieinspektionen med 7 milj. kr. för arbetet med att halvera användningen av bekämpningsmedel (bil. 16 s. 49).

Utskottet är inte berett att föreslå att ytterligare medel anvisas för rådgivning i alternativ odling och avstyrker därför motion Jo267 yrkande 19.

Vidare avstyrker utskottet motion Jo267 i den del som avser ytterligare resurser till åtgärder mot växtnäringsläckage och minskad användning av bekämpningsmedel, dvs. yrkandena 21 och 22 i motionen.

Med samma motivering avstyrks motionerna Jo271 yrkande 3 och Jo273 yrkande 1.

Utskottet behandlade vid fjolårets budgetberedning en motion om biodlingen som överensstämmer med den nu aktuella motion Jo202 (JoU 1987/88:17 p. 3). Som utskottet anförde i detta och andra sammanhang har biodlingen stor betydelse från bl.a. ekologisk och regionalekonomisk synpunkt. Utskottet är dock, liksom tidigare, inte berett att föreslå att verksamheten tillförs ytterligare statliga medel och avstyrker därför motion Jo202.

I anslutning till motion Jo274 vill utskottet tillägga att det främst torde vara en uppgift för branschorganisationerna att vidta åtgärder för att främja marknadsföringen av inhemsk produktion i konkurrensen med importerad honung. Med hänsyn bl.a. till honungens obetydliga andel av den totala konsumtionen av livsmedel har livsmedelsverket inte ansett det påkallat att fastställa gränsvärden för förekomsten av bekämpningsmedel e.d. Frågan tillhör närmast livsmedelsverkets ansvarsområde, och enligt utskottets bedömning påkallar motionen ingen särskild åtgärd från riksdagens sida.

19

3.                                                                  Lantbruksnämnderna (B 2)   1988/89:JoU12

Propositionen

Enligt tidigare nämnt riksdagsbeslut skall medel för lantbruksnämndernas förvaltningskostnader anvisas under ramanslag. Med beaktande av de överföringar till anslaget Lantbruksstyrelsen som tidigare nämnts beräknar jordbruksministern utgifterna för budgetåret 1989/90 till 278 898 000 kr. Inkomsterna beräknas till 33,5 milj. kr.

Motionen

I motion Jo549 (c) yrkande 1 hemställs att anslaget höjs med 3 milj. kr., avseende lantbruksnämndernas informationsverksamhet hos djurägarna rörande den nya djurskyddslagen.

Utskottet

Enligt vad utskottet erfarit har lantbruksstyrelsen under budgetåret 1988/89 tilldelats 800 000 kr. för särskilda informationsinsatser m.m. rörande den nya djurskyddslagen. För insatser på djurskydds- och djurmiljöområdet har i årets budgetproposition beräknats 1,5 milj. kr., inkl. arbetet med frågor som rör harmonisering med EG (se ovan under punkt 2). Resurser i övrigt vad gäller djurskyddet bör enligt propositionen finansieras genom omprioritering av befintliga resurser i den utsträckning de inte täcks av avgifter. Utskottet saknar anledning att frångå regeringens bedömning i dessa delar och avstyrker därför motion Jo549 yrkande 1.

4.     Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. (B 3)

Propositionen

Regeringen föreslår under denna anslagsrubrik oförändrade bidragsramar om 30 milj. kr. för yttre och inre rationalisering inom jordbruket, nämligen 12 milj. kr. resp. 18 milj. kr. Medelsanvisningen föreslås uppgå till 40 milj. kr.

Motionen

I motion Jo257 (m) anförs att bidraget till inre rationalisering på sikt bör upphöra. För nästa budgetår bör ramen minskas med 10 milj. kr. av föreslagna 18 milj. kr. Motsvarande yrkande i motionen (yrkande 14) syftar enligt ordalydelsen till en minskning av medelsanvisningen till 20 milj. kr. Något yrkande beträffande bidragsramen framställs dock inte.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bidragsramar och om medelsanvisning för budgetåret 1989/90. Av motiveringen i motion Jo257 framgår att motionärerna åsyftar en neddragning av bidragsramen med 10 milj. kr. Yrkandet är emellertid utformat så att det endast syftar till en minskning av

20

själva anslaget - som av regeringen föreslås uppgå till 40 milj. kr. - till 20 milj.     1988/89: JoU12 kr. Utskottet avstyrker detta yrkande och får i övrigt hänvisa till sina uttalanden vid föregående års budgetbehandling om sambandet mellan bidragsram och anslag (se JoU 1987/88:17 s. 5).

5. Markförvärv för jordbrukets rationalisering (B 4)

Propositionen

Jordfonden används för att bestrida lantbruksnämndernas kostnader för fastighetsförvärv i samband med åtgärder för yttre rationalisering på lantbrukets område. Enligt lantbruksstyrelsen är jordfonden ett viktigt hjälpmedel för att förbättra såväl företagsstrukturen som arronderingsför-hållandena i jord- och skogsbruket. Denna verksamhet leder oftast till mycket goda lösningar på strukturproblemen i ett visst område. Verksamheten domineras av arbetet med skogsmarken. Fonden är också smidig att arbeta med då verksamheten bygger på frivilliga överenskommelser.

Lantbruksstyrelsen anser det vara viktigt att jordfondsverksamheten kan hållas på hög nivå. Under den senaste tiden har lantbruksnämnderna satsat mer på utförsäljning av mark än på inköp. Likviditeten är därför för tillfället god. Med hänvisning till detta och till det statsfinansiella läget avstår styrelsen nu ifrån att begära likviditetstillskott till fonden.

Enligt jordbruksministern bör anslaget, i likhet med vad lantbruksstyrelsen förordat, föras upp med oförändrat belopp, 1 000 kr.

Motionen

1 motion Jo257 (m) yrkande 8 anförs att den del av jordfondens markinnehav som inte är nödvändig för strukturrationaliseringen bör avvecklas. Genom detta skulle 65 milj. kr. kunna tillföras statskassan. Det skulle också skapa förutsättningar för ett ökat glesbygdsboende.

Utskottet

Som framgår av lantbruksstyrelsens redovisning har lantbruksnämnderna under den senaste tiden satsat mera på utförsäljning av mark än på inköp. I lantbruksstyrelsens anslagsframställning understryks jordfondens betydelse inte bara för strukturrationaliseringen men också för familjeföretagen och för regionalpolitiken och landsbygdsutvecklingen. Det bör vidare erinras om att de förändringar som genomfördes i jordförvärvslagen år 1987 innebär en utökning av inlösenskyldigheten. Denna skyldighet genomförs med hjälp av jordfonden. Utskottet kan för sin del inte överblicka konsekvenserna för den viktiga verksamhet som bedrivs med hjälp av jordfonden om riksdagen, utan närmare uppgifter om struktur och läge av de fastigheter som kan beröras, skulle förorda en till beloppet bestämd utförsäljning av mark från jordfonden. Av lantbruksstyrelsens anslagsframställning kan f.ö. den slutsatsen dras att det inte finns någon motsättning mellan å ena sidan inriktningen av styrelsens verksamhet och å andra sidan syftet med mofionen. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen i denna del. Regeringens förslag om medelsanvisning tillstyrks.

21

6.                                                                  Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti                                         1988/89:JoU 12
(B 5)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 5 (s. 22-23).

7.     Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m.

Propositionen

Riksdagen har nyligen beslutat om bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifterom tull vid import av äpplen och päron (prop. 1988/89:51, SkU;8, rskr. 27). Beslutet innebär att importregleringen, med importstopp under en viss tid av året, avvecklas och ersätts med ett tullskydd.

Företrädare för fruktodlingen har hos regeringen begärt stödåtgärder i anslutning till denna avveckling av importregleringen.

Jordbruksministern föreslår att den svenska fruktodlingen ges ett stöd för bl.a. strukturåtgärder i odlingen inom en ram av 12,5 milj. kr. under åren 1989-1991. Stödet bör förutom bl.a. strukturåtgärder, t.ex. i form av röjningsbidrag, omfatta särskilda insatser för marknadsföring till ett belopp av 0,5 milj. kr. Lantbruksstyrelsen bör ges i uppdrag att efter samråd med företrädare för fruktodlingen lämna förslag till närmare utformning av stödåtgärderna. Kostnaderna för stödet bör genom överskridande få belasta förevarande anslag fr.o.m. budgetåret 1988/89.

Därutöver beräknas att 7 milj. kr. behövs för nästa budgetår för rationalisering och energibesparande åtgärder inom trädgårdsnäringen. Dessutom förordas en oförändrad bidragsram av 0,9 milj. kr. för främjande av trädgårdsnäringen. Av dessa medel bör bidrag även kunna utgå till svampfrämjandet motsvarande bidragen till övriga främjandeorganisationer. En gemensam ram av 7,9 milj. kr. bör fastställas för ändamålen.

Anslaget bör föras upp med 7,9 milj. kr.

Motionerna

1 motionerna Jo204 (c) och Jo259 (c) yrkas att ramen för stöd till strukturåtgärder i fruktodlingen höjs till 25 milj. kr. 1 den sistnämnda motionen yrkas dessutom ett särskilt anslag för strukturåtgärder i odlingen på 10 milj. kr. (yrkandena 4 och 5). Enligt yrkande 6 i motion Jo259 bör det ordinarie bidraget till trädgårdsnäringens rationalisering räknas upp med 1 milj. kr. Enligt yrkande 2 i samma motion bör lantbruksstyrelsen få möjlighet att avsätta medel för kollektiv teknikutveckling eller till gemensamma projekt mellan flera trädgårdsföretag.

I ytterligare ett antal motioner framhålls behovet av ett stöd (omställningsstöd) till fruktodlingen, dock utan preciserade yrkanden om bidragsram eller medelsanvisning. Dessa är Jo242 (fp) yrkande 1, Jo257 (m) yrkande 18, Jo279 (m) och Jo286 (m).

I motion Jo241 (m) anförs att Riksförbundet Svensk Trädgård (RST) i likhet med vissa andra organisationer på trädgårdsområdet bör komma i åtnjutande av statligt organisationsstöd.

71

utskottet                                                                                        1988/89:JoU12

Utskottet delar motionärernas synpunkter så till vida att det är viktigt att slå vakt om den svenska trädgårdsnäringen och dess internationella konkurrenskraft. 1 olika sammanhang har utskottet understrukit att en inhemsk trädgårdsproduktion är en viktig del i livsmedelsförsörjningen. Den har också stor betydelse från regionalpolitisk synpunkt. De beslut som statsmakterna nyligen fattat om avveckling av importregleringen med importstopp för äpplen och päron under viss del av året har aktualiserat frågan om särskilda stödåtgärder, (prop. 1988/89:51,1988/89:SkU8). I sitt yttrande till skatteutskottet över proposition 1988/89:51 förutsatte jordbruksutskottet att frågan om stöd kunde lösas i samförstånd med odlarna (1988/89: JoU2y). Under den nu aktuella anslagspunkten föreslår regeringen en bidragsram om 12,5 milj. kr. till stöd för bl.a. strukturåtgärder i odlingen under åren 1989-1991. Enligt vad utskottet erfarit har man från trädgårdsnäringens sida ansett ramen otillräcklig, något som också understryks i de ovan refererade motionerna. Utskottet, som inte för närvarande har tillräckligt underlag för att avgöra om beloppet är tillräckligt, anser det för sin del angeläget att förhandlingarna mellan staten och näringen fortsätter så att ytterligare klarhet kan uppnås beträffande medelsbehovet. Tills vidare bör den i propositionen angivna bidragsramen kunna godtas. Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om höjning av bidragsramen om de fortsatta förhandlingarna skulle ge vid handen att ytterligare resurser är nödvändiga för att bevara fruktodlingens konkurrenskraft. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motionerna Jo204, Jo242 yrkande 2, Jo257 yrkande 18, Jo259 yrkandena 4 och 5, Jo279 och Jo286, i den mån motionerna inte tillgodoses med utskottets uttalanden.

Utskottet har inte heller ansett sig böra biträda yrkandena 2 och 6 i motion Jo259. I anslutning till yrkande 2 bör framhållas att gällande bestämmelser om bidrag till ny teknik inte utgör något hinder mot att två eller flera företag gemensamt utnyttjar denna stödform.

Under rubricerade anslag utgår organisationsstöd till Svenska fruktfrämjandet. Svenska grönsaksfrämjandet samt fr.o.m. budgetåret 1989/90 även till svampfrämjandet. Utskottet har inte funnit skäl att föreslå organisationsstöd till Riksförbundet Svensk Trädgård och avstyrker därför motion Jo241.

8. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. (B 7) Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 7 (s. 24-25).

9. Främjande av rennäringen. Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall (B 8-B 9)

Propositionen

Anslaget B 8, Främjande av rennäringen, fördelas på användningsområden
genom beslut av lantbruksstyrelsen efter årliga överläggningar mellan staten
och företrädare för rennäringsutövarna. Användningsområdena avser åtgär
der till främjande av rennäringen såsom upplysning och rådgivning, kåta-          9o

strofskadeskydd vid svåra renbetesförhållanden, pristillägg på renkött, 1988/89:JoU12 konsulentverksamhet vid Svenska samernas riksförbund, inventering och kartläggning av vinterbetesmarker, utvecklingsprogram för samebyar samt särskilda ändamål i övrigt som gagnar renskötande samer. Anslaget används också för underhåll av riksgränsstängsel med anledning av bl.a. 1972 års svensk-norska renbeteskonvention, för underhåll av vissa renskötselanläggningar samt för statens del av kostnaderna för samebyarnas utvecklings- och markanvändningsplanering.

Jordbruksministern anför att ett flertal åtgärder har fått vidtas även detta budgetår för att minska cesiumhalten i renkött. Dessa åtgärder har haft positiv effekt och tillgången på renkött är därför god. Regeringen beslutade den 30 juni 1988 att ställa 2 milj. kr. till förfogande för marknadsinsatser i syfte att öka konsumtionen av renkött. Medlen disponeras av lantbruksstyrelsen i samråd med statens jordbruksnämnd och Svenska samernas riksförbund.

För underhåll av riksgränsstängsel och för underhåll av vissa renskötselanläggningar bör anslaget räknas upp med 200 000 kr. Riksdagen har uttalat att prisstödet till rennäringen bör justeras årligen i enlighet med de principer som fastställts för Norriandsstödet till jordbruket (JoU 1985/86:13 s.20). Beräkningsgrunden för prisstödet framgår av JoU1984/85:33 s. 52. Anslaget bör därför räknas upp med ytterligare 1 033 000 kr. för att möjliggöra en uppräkning av prisstödet i enlighet med riksdagens beslut och för andra åtgärder till främjande av rennäringen som lantbruksstyrelsen och företrädare för rennäringsutövarna kan komma överens om. Förslagen innebär en oförändrad anslagskonstruktion. Att, som lantbruksstyrelsen har föreslagit, återgå till den anslagskonstruktion som gällde före budgetåret 1985/86 skulle enligt jordbruksministern leda till begränsningar för rennäringen i möjligheterna att påverka fördelningen av statens stöd till de mest angelägna områdena för näringen. Den förändring som gjordes motiverades av den önskan som fanns att näringen själv skulle kunna påverka användningen av det samlade statliga stödet.

Sammanlagt föreslås att anslaget räknas upp med 1 233 000 kr. till 26 602 000 kr.

Anslaget B9, Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall, avser kostnader med anledning av beslut om ersättning enligt förordningen (1986:621) om ersättning till jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag samt till vissa fiskare med anledning av Tjernobylolyckan, förordningen (1986:690) om ersättning för fällda älgar med för höga halter av radioaktivitet samt förordningen (1987:64) om ersättning för merkostnader och förluster med anledning av Tjernobylolyckan till dem som för sitt uppehälle är beroende av fiske, jakt, bär- eller svampplockning.

Ersättningarna enligt den senare förordningen har hittills uppgått till sammanlagt drygt 5,5 milj. kr. Till rennäringen har betalats ut drygt 51 milj. kr. under budgetåret 1987/88.

Anslaget bör med hänsyn till belastningen anvisas ytterligare ett år.

24

Motionerna                                                                                     1988/89:JoU12

I några mofioner anförs att prisstödet till rennäringen släpar efter i jämförelse med bl.a. prisstödet till Norrlandsjordbruket och med annan inhemsk köttproduktion. Med hänvisning härtill förordas i motionerna Jo220 (c) yrkande 2, Jo230 (vpk) yrkande 1 och Jo287 (m) yrkande 3 en ändring av anslagskonstruktionen så att reella förhandlingar kan föras om nivån på prisstödet. En översyn av prisstödets nivå bör göras enligt motion Jo220 yrkande 1.

I motion Jo267 (vpk) yrkande 36 föreslås en uppräkning av anslaget B8 med 6 750 000 kr., motsvarande en höjning av prisstödet med 75 kr. per ren.

I motionerna Jo230 yrkande 2 och Jo287 yrkande 1 yrkas att fortsatt stöd till styckning- och förädlingsföretag ges till företag som drabbats av Tjernobylolyckan.

I motion Jo283 (c) yrkas att medel under anslaget B9 anvisas även i fortsättningen, dvs. även efter utgången av nästa budgetår.

Mera långsiktiga åtgärder till stöd för rennäringen m.m. efter Tjernobylolyckan förordas i motionerna Jo230 yrkande 3 och Jo287 yrkande 2. Enligt yrkandena 4 och 5 i motion Jo287 bör ett renforskningscentrum inrättas i Umeå och en arbetsgrupp tillsättas för att se över konsekvenserna äv rovdjurspolitiken i renskötselområdet.

I motion Jo266 (fp) yrkas en samlad proposition om same- och rennäringsfrågorna och att sambandet mellan rennäringen och naturvårdsfrågorna särskilt beaktas i propositionen.

1 motion 1987/88:Jo211 (c) föreslås en samlad karlläggning av Tjernobyl-olyckans konsekvenser för de renskötande samerna och övrig glesbygdsbefolkning.

I motion Jo958 (c) yrkande 3 föreslås en utvärdering av Tjernobylolyckans konsekvenser i Gävleborgs län.

I motion Jo824 (vpk) yrkas att naturvårdsverkets och lantbruksuniversitetets forskning om rovdjuren i renskötselområdet redovisas och att en arbetsgrupp tillsätts för att ge en fullständig bild av rovdjurspolitiken i området.

Utskottet

Utskottet vill inledningsvis erinra om att regeringen i skrivelse 1987/88:96 lämnade en samlad redovisning av effekterna av kärnkraftsolyckan i Ternobyl och vilka åtgärder som vidtagits resp. planerades med anledning av olyckan. Skrivelsen behandlades av riksdagen under våren 1988 (NU 1987/88:32). Av skrivelsen framgår bl.a. att lantbruksstyrelsen tillsatt en arbetsgrupp, radiakgruppen, som är verksam med att eliminera effekterna för rennäringen av olyckan. Utskottet kan inte finna annat än att de krav som framställts rörande kartläggning och långsiktiga åtgärder m.m. inom rennäringen i huvudsak är tillgodosedda genom de redovisade åtgärderna. Utskottet avstyrker således motionerna Jo230 yrkande 3, Jo287 yrkande 2 och 1987/88:Jo211.

I anslutning till motion Jo958 yrkande 3 om vissa insatser i Gävleborgs län         ,

vill utskottet framhålla att statens strålskyddsinstitut har genomfört särskilda

undersökningar i detta län angående läget efter Tjernobylolyckan. Om     1988/89:JoU12

hänsyn tas endast till hälsoeffekterna av olyckan - vilka enligt institutets

bedömning i stort sett är försumbara - finns det i och för sig anledning att

hålla undersökningsverksamheten på en jämförelsevis låg nivå.  Enligt

utskottets mening är det dock från mera långsiktiga forskningssynpunkter

motiverat att strålskyddsfrågorna efter Tjernobylolyckan noga beaktas även

i fortsättningen. Som framgår av bilaga 16 till budgetpropositionen (s. 44)

finns det ett stort intresse för samverkan mellan EG och Sverige inom

strålskyddsforskningen. Strålskyddsinstitutet förhandlar för närvarande med

EG om dessa samverkansfrågor, och resultatet av denna verksamhet bör

kunna få betydelse även när det gäller sådana frågor som tagits upp i motion

Jo958. Utskottet avstyrker motionen i berörd del i den mån den inte kan

anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.

Enligt vad utskottet erfarit ämnar samerättsutredningen under våren 1989 lägga fram förslag som berör rennäringen och samernas ställning. Med hänvisning härtill avstyrks motion Jo266.

Statens naturvårdsverk genomför för närvarande en utredning av antalet rovdjursrivna renar och kommer senare under våren 1989 att redovisa resultatet. Detta innebär att motionerna Jo287 yrkande 5 och Jo824 inte påkallar någon vidare åtgärd.

Som framgår av bilaga 11 till budgetpropositionen (s. 80) har SJFR lämnat ett förslag till renforskningsprogram och fått i uppdrag av regeringen att utveckla programmet. I avbidan på resultatet av denna verksamhet bör motion Jo287 yrkande 4 om inrättande av ett renforskningscentrum inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Beträffande de i motionerna Jo220, Jo230, Jo267 och Jo287 berörda anslagsfrågorna får utskottet erinra om att regeringens förslag överensstämmer med de av riksdagen tidigare beslutade principerna för prisstödet till rennäringen m.m. Senast under föregående riksmöte avstyrkte utskottet motioner med samma inriktning som de nu aktuella yrkandena (JoU 1987/88:17 s.ll). Utskottet har inte funnit anledning att ändra sitt ställningstagande i denna fråga och avstyrker således motionerna Jo220 yrkande 2, Jo230 yrkande 1 och Jo287 yrkande 3 om ändrad anslagskonstruktion.

I enlighet härmed avstyrker utskottet även motion Jo267 yrkande 36 om en uppräkning av anslaget med 6 750 000 000 kr. och tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

Vidare avstyrks motion Jo220 yrkande 1 om en översyn av nivån på prisstödet.

Utskottet avstyrker även motionerna Jo230 yrkande 2 och Jo287 yrkande 1 om fortsatt stöd till slakteri- och förädlingsföretag för renkött. Det bör framhållas att renköttsföretagen erhåller full ersättning för renar som kasseras som livsmedel på grund av för hög cesiumhalt. Ersättningen motsvarar slaktkostnaderna samt utebliven vinst.

I anslutning till motion Jo283 bör framhållas att utskottet i detta
sammanhang endast tar ställning till budgetförslagen för nästkommande
budgetår och att det saknas underlag för att nu göra några bestämda
uttalanden angående medelsbehovet för längre perioder. Utskottet utgår
givetvis från att staten står fast vid de åtaganden som hittills gjorts i denna      °

fråga och att ersättning vid behov kommer att utgå även framgent enligt de     1988/89:JoU 12 förordningar som anges under anslagsrubriken B9 Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall (jfr även JoU 1987/88:17 s.l2). Med hänsyn härtill torde motionen inte påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

10. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket (B 10)

Propositionen

I juni 1988 beslutade riksdagen om ett åtgärdsprogram för miljöförbättrande åtgärder i jordbruket m.m. (prop. 1987/88:128, JoU24, rskr. 374). Under treårsperioden den 1 juli 1988-den 30 juni 1991 beräknas kostnaderna till ca 230 milj. kr., varav lOmilj. kr. för försöks-och utvecklingsverksamhet och 20 milj. kr. för naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet enligt en plan som anges i proposition 1987/88:128.

För budgetåret 1988/89 disponeras totalt 90 milj. kr. För budgetåret 1989/90 föreslås 80 milj. kr. anvisade.

Motionerna

I motion Jo207 (fp) anförs att reglerna om statsbidrag till lagringsutrymmen för stallgödsel borde gälla i hela landet och yrkas med hänvisning härtill en översyn av statsbidragen.

1 motionerna Jo226 (c) och Jo239 (c) yrkas att statsbidrag till stallgödsellagring utgår till alla företag med över 10 djurenheter och att bidragsdelen bestäms till 25 %. I den sistnämnda motionen yrkas dessutom att bidraget bestäms till högst 30 000 kr. och föreslås en höjning av anslaget med 35 milj. kr., varav 15 milj. kr. avser bidrag till teknikutveckling och försöksverksamhet för miljöförbättrande åtgärder (yrkande 7).

I motion Jo291 (fp) yrkas att bidragsandelen höjs till 50 % och högst 50 000 kr. samt att bidrag även skall utgå till anläggningar med en lägre lagringskapacitet än 6 månader, om särskilda skäl föreligger. I motionen hänvisas främst till de speciella problem som föreligger i det bohuslänska jordbruket.

Även i motion Jo256 (c) yrkas en höjning av bidragsdelen till 50 % med hänvisning till det angelägna i att bibehålla mjölkproduktionen i Bohuslän.

Enligt motion Jo267 (vpk) yrkande 23 bör anslaget till försöks- och utvecklingsverksamhet när det gäller stallgödselhantering och stöd till odling av fånggrödor utökas. Den treåriga ramen på 10 milj. kr. bör höjas till 24 milj. kr., varav 9 milj. kr. avser budgetåret 1989/90.

Enligt motion Jo951 yrkande 2 (c) bör den del av anslaget som avser naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet höjas med 5 milj. kr.

I motion Jo238 (c) yrkas att 10 milj. kr. av anslaget anvisas till alternativodlingens organisationer.

I motion Jo550 (c) yrkas att bidragsbestämmelserna skall omfatta även pälsdjursnäringen.

1 motion Jo733 (c) yrkas att anslaget till naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet höjs till 10 milj. kr. (yrkande 2).

Enligt motion Jo745 är det angeläget att de stödformer som numera
föreligger när det gäller kulturlandskapet och odlingslandskapet samordnas.     27

Nuvarande situation med en mängd olika bidragsformer och bidragsgivande     1988/89: JoU 12 myndigheter är enligt motionen förvirrande och arbetskrävande.

Utskottet

Som framgår av propositionen beslutade riksdagen i juni 1988 om ett åtgärdsprogram för miljöförbättrande åtgärder i jordbruket m.m. (se JoU 1987/88:24). Åtgärdsprogrammet innefattade bl.a. ett statsbidrag till lagringsutrymmen för stallgödsel. Enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna skulle sådant bidrag utgå under en treårsperiod med 20 % av investeringskostnaden och högst 25 000 kr. till jordbruksföretag med fler än tio djurenheter i Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt kustområdena från Bohuslän t.o.m. Stockholms skärgård, inbegripet Öland och, Gotland. Bidrag skulle utgå endast för den del av utbyggnaden som behövdes för att lagra gödsel motsvarande en gödselproduktion under längre tid än sex månader. Bidragsreglerna finns numera i förordningen (1989:12) om statsbidrag till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket.

Utskottet, som erinrar om att bidragsreglerna trätt i kraft så sent som den 1 juli 1988, har ej funnit anledning att ompröva sitt ställningstagande i betänkandet JoU 1987/88:24. Detta innebär att utskottet avstyrker motionerna Jo226, Jo239 yrkande 7, Jo256 och Jo291 yrkandena 1 och 2.

Det bör tilläggas att regeringen nyligen uppdragit åt lantbruksstyrelsen att senast den 1 april 1990 lämna förslag till komplettering av åtgärdsprogrammet. Förslaget skall bl.a. avse vilka ytterligare områden som bör omfattas av restriktioner i spridningstidpunkt för stallgödsel och vilka generella föreskrifter som i övrigt bör gälla i fråga om lagringskapacitet för stallgödsel. Lantbruksstyrelsen skall vid uppdragets fullgörande samråda med bl.a. statens naturvårdsverk.

Med hänvisning till detta uppdrag avstyrks motion Jo207.

Utskottet avstyrker vidare yrkandena om anslagshöjning i motionerna Jo267 yrkande 23, Jo733 yrkande 2 och Jo951 yrkande 2.

Vidare avstyrks motion Jo238 om särskilda medel till alternativodlingens organisationer.

I anslutning till motion Jo745 får utskottet erinra om att behovet av samordning mellan de olika stödformerna rörande odlingslandskapet m.m. har beaktats i olika sammanhang (se t.ex. JoU 1987/88:24 s. 36). Även i bilaga 16 till årets budgetproposition (s. 36) framhålls behovet av samordning mellan naturvårdsverkets åtgärder med de natur- och landskapsvårdande insatser som finansieras med medel under åttonde och nionde huvudtitlarna. Utskottet avstyrker motionen i den mån den inte kan anses tillgodosedd med det anförda.

Frågan om lagringsstöd till pälsdjursnäringen, som berörs i motion Jo550, förtjänar enligt utskottets mening att övervägas närmare. Den omständigheten att de generella föreskrifterna om lagring och spridning av stallgödsel endast omfattar jordbruksföretagen kan visserligen tala mot att bidragsbestämmelserna görs tillämpliga även på pälsdjursuppfödningen. Av miljöskäl kan det å andra sidan vara motiverat att stimulera till en bättre hantering av gödsel från pälsdjursanläggningar. Utskottet har för avsikt att senare under år 1989 inhämta uppgifter om användningen av anslaget B 10 och får därvid

28

tillfälle att ta iipp de frågor som aktualiserats genom motionen. Det uppdrag     1988/89:JoU12 som lantbruksstyrelsen erhållit i fråga om komplettering av åtgärdsprogrammet och som nämnts ovan har givetvis också betydelse i sammanhanget. För närvarande är utskottet därför inte berett att föreslå något initiativ från riksdagens sida med anledning av motion Jo550.

11. Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden (C 2) Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt C 2 (s. 30-31).

12. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område (C 3)

Propositioner!

Regeringen hår beslutat om vissa omprioriteringar i 1989 års budgetproposition. Bl.a. skäll vård och omsorgsfrågor samt miljöfrågor prioriteras. Som ett led i en sådan prioritering föreslås att subventioneringen av mjölkpriset reduceras med ytterligare 250 milj. kr. fr.o.m. den 1 juli 1989. Det innebär en höjning av partipriset på mjölk med 19 öre/liter.

För låginkomstsatsning m.m. inom jordbruket beräknas oförändrat 435 milj. kr.

I fråga om statens delansvar för spannmålsöverskottet anför jordbruksministern att han såvitt avser 1988 års skörd skall återkomma till regeringen inom kort. Medlen för detta år bör delvis användas för ett omläggningsstöd till alternativ odling.

Mot bakgrund av rådande osäkerhet om de faktorer som påverkar överskottsarealens kostnader m.m. bör samhällets delansvar för 1989 års skörd fastställas när priser, produktion och övriga omständigheter är kända. För budgetåret 1989/90 föreslås anslagsposten Samhällets delansvar för överskottsarealen upptaget som en förslagsvis post av 1 000 kr.

Sammanlagt beräknas anslaget till 1 910 671 000 kr.

Motionerna

1 motioner från fyra partier yrkas en höjning av anslaget till mjölksubventioner med 250 tnilj.kr. Dessa är Jo234 (c), Jo254 (fp), Jo267 (vpk) yrkande 31 och Jo273 (nip) yrkande 2.

I motion Jo265 (vpk) yrkas att riksdagen, som ett första steg på vägen mot ett avskaffande av momsen på livsmedel, anvisar 5 miljarder kr. till matprissubventioner.

I motion Jo257 (m) yrkande 16 hemställs att anslaget under delposten låginkomstsatsning m.m. minskas med 45 milj. kr.

1 motion Jo254 (fp) yrkas att ett belopp om 250 milj. kr. som utgör statens delansvar för 1988 års spannmålsskörd omedelbart utbetalas till Svensk spannmålshandel (yrkande 2). Enligt yrkande 3 i motionen bör statens bidrag till exportkostnaderna för 1989 års skörd preciseras i kommande proposition om jordbruksprisregleringen eller i annat sammanhang.

29

utskottet                                                                                        1988/89:JoU12

Utskottet har tidigare förordat en successiv avveckling av livsmedelssubventionerna under en lämplig övergångstid (JoU 1986/87:16 s. 13). Det förslag som nu framläggs om en minskning av subventioneringen av mjölkpriset med 250 milj. kr. överensstämmer med utskottets ställningstagande i denna fråga. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i motsvarande del och avstyrker motionerna Jo234, Jo254 yrkande 4, Jo 267 yrkande 31 och Jo273 yrkande 2.

Med hänvisning till tidigare ställningstaganden i denna fråga avstyrker utskottet även vpk-motionen Jo265, vari yrkas att riksdagen "anvisar 5 miljarder kr. till matprissubventioner som första delen i en avveckling av momsen/momseffekten på livsmedel".

1 enlighet med tidigare ställningstaganden i denna fråga avstyrker utskottet motion Jo257 yrkande 16 om en minskning av anslaget till låginkomstsatsning m.m. med 45 milj. kr.

När det gäller den beloppsmässiga omfattningen av statens delansvar för överskottsarealen för budgetåret 1989/90 förutsätter utskottet att regeringen i kommande proposition om jordbruksprisregleringen närmare redovisar kostnaderna för 1989 års skörd. Det anförda bör kunna tillgodose motion Jo254 yrkande 3, och motionen påkallar inte någon vidare åtgärd från riksdagens sida.

1 anslutning till motion Jo254 yrkande 2 har utskottet vid en hearing med representanter för jordbruksdepartementet erhållit information om regeringens beslut angående dispositionen av anslagsposten Samhällets delansvar för överskottsarealen avseende 1988 års skörd (budgetåret 1988/89). Utskottet har därvid haft tillgång till ett skriftligt material i form av dels ett regeringsbeslut daterat den 26 januari 1989, dels en PM angående dispositionen av medel för samhällets delansvar för överskottsarealen åren 1985-1988.

1 de angivna handlingarna erinras bl.a. om att riksdagen tidigare har uttalat att det är angeläget att de medel som staten under övergångsperiod ställer till förfogande för att underlätta produktionsanpassningen utnyttjas för att stödja en inriktning av produktionen som så snart som möjligt minskar kostnadsbelastningen på samhället och på lantbrukets ekonomi. I riksdagens beslut om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m. våren 1988 uttalade riksdagen att det är viktigt att medlen utnyttjas på ett sätt som även i vidare mening bidrar till uppfyllandet av de år 1985 fastställda målen för livsmedelspolitiken. Vid valet av åtgärder för att minska belastningen är det viktigt att beakta de regionala, fördelningsmässiga och miljöpåverkande effekterna av de olika former som prövats eller kan komma i fråga för att främja en ändamålsenlig produktionsstruktur (prop. 1987/88:165, JoU 25 s.33).

Av regeringsbeslutet den 26 januari 1989 framgår att regeringen fastställt
anslagsposten Samhällets delansvar för överskottsarealen till 225 000 000 kr.
Statens jordbruksnämnd bemyndigas att till lantbruksstyrelsen efter rekvisi
tion överföra ett belopp av totalt högst 145 milj. kr. att användas till
ekonomiskt stöd för dels omläggning till alternativ odling, dels odling av
fånggrödor. I avvaktan på rekvisition får jordbruksnämnden sätta in medlen     30

på räntebärande konto. Av beviljade medel får högst 90 milj. kr. användas     1988/89:JoU12 för stöd till alternativ odling, högst 50 milj, kr. för stöd till odling av fånggrödor och högst 5 milj. kr. för att täcka kostnader för administration m.m.   av  stöden.   Av  sistnämnda  belopp  skall  Kontrollföreningen  för alternativ odling (KRAV) tillföras högst 520 000 kr.

Resterande belopp av 80 milj. kr. bör enligt beslutet i huvudsak användas för att socialt, regionalt, fördelnings- eller miljömässigt underlätta jordbrukets omställning. Regeringen avser att inom kort återkomma i frågan om hur dessa medel närmare skall disponeras.

Bidragsbestämmelserna har intagits i förordningen (1989:11) om stöd till alternativ odling och i förordningen (1989:12) om statsbidrag till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket.

Utskottet anser inte att de redovisade åtgärderna strider mot tidigare riksdagsuttalanden i denna fråga och inte heller att de faller utanför ramen för givna bemyndiganden avseende dispositionen av anslagsposten Samhällets delansvar för överskottsarealen. Det kan dock konstateras att det förfaringssätt som tillämpats beträffande 1988 års medel skiljer sig från förfarandet i samband med dispositionen av 1985-1987 års medel. Sist angivna medel har enligt de för utskottet tillgängliga handlingarna överförts till Svensk spannmålshandel, med den inskränkningen att av 1987 års medel om 350 milj. kr. ett belopp av 50 milj. kr. tillförts Skogs- och jordbrukets forskningsråd Beloppet om 50 milj. kr. skulle användas för med jordbruksnäringen gemensamt finansierade forsknings- och utvecklingsinsatser för alternativ användning av åkermarken samt för s.k. alternativ odling. Varken de medel som tillfördes spannmålsregleringen (300 milj. kr.) eller de 50 milj. kr. är i dag fullt utnyttjade. Utskottet kan ansluta sig till motionärernas synpunkter så till vida att det borde ha framstått som ett naturligt led i beslutsprocessen om beslutet angående 1988 års medel hade föregåtts av ett samråd mellan regeringen och näringen. När det gäller stödet till alternativ odling framgår av bidragsförordningen att stödet utgår under de tre första åren av en odUngsperiod om sex år. Den som vill få stöd måste senast den 28 april 1989 anmäla detta till lantbruksnämnden. Utskottet har givetvis ingen erinran mot att det införs ett stöd till alternativ odling utan anser tvärtom att detta är värdefullt från många synpunkter. Enligt utskottets mening kan det möjligen vara en nackdel för den alternativa odlingens intressen att anmälningsfristen löper ut endast några månader efter det beslutet om stöd fattades och att de brukare som av olika skäl skulle behöva en längre tid för överväganden om ändrad produktionsrinriktning m.m. inte har möjlighet att ansluta sig till systemet efter den angivna dagen. Dessa synpunkter rubbar dock inte utskottets ställningstagande i stort beträffande dispositionen av

1988  års medel. I sammanhanget bör nämnas att utskottet senare under år

1989  återkommer till frågan om alternativ odling i anslutning till väckta motioner och' att det då finns möjlighet att behandla frågan i ett vidare perspektiv.

Utskottet avstyrker motion Jo254 yrkande 2 i den mån den inte beaktas med det anförda.

31

13.     Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring m.fl. anslag     1988/89:JoU12
(C4-C5ochC7).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna C 4, C 5 och C 7 (s. 33-36).

14.     Skogsvårdsorganisationen m.fl. anslag (D 1-D 3)

Utskottet tillstyrker regeritigens förslag under punkterna D 1-D 3 (s.37-46).

Förslag till riksdagen 1988/89:6 av riksdagens revisorer om personalresurserna vid skogsstyrelsen och för skogsvårdsstyrelsernas myndighetsuppgifter

Utskottet har funnit lämpligt att i detta sammanhang behandla riksdagens revisorers förslag 1988/89:6 om personalresurserna vid skogsstyrelsen m.m. Revisorerna har i förslaget anmält sin granskning av frågor som rör personalresurserna vid skogsstyrelsen och resurserna för skogsvårdsstyrelsernas myndighetsuppgifter. De har i granskningen särskilt belyst skogsvårdsorganisationens försämrade ekonomi, nedgången av skogsvårdsstyrelsernas uppdragsverksamhet, sambandet mellan myndighetsutövning och uppdragsverksamhet samt den personalminskning som genomförts för att möta en negativ resultatutveckling. Av granskningsrapporten framgår bl.a. att organisationens ekonomiska svårigheter väsentligen varit en följd av att skogsvårdsstyrelsernas uppdragsverksamhet beträffande skogliga beredskapsarbeten minskat kraftigt.

Revisorerna finner, med ledning av enkätsvar från länsarbetsnämnderna, att de ekonomiska förutsättningarna för skogsvårdsorganisationens verksamhet tenderar att ytterligare försämras. De betonar vikten av att om kraftiga neddragningar i medelstilldelning skall göras, detta sker med rimlig framförhållning. De har stor förståelse för att det är svårt att anpassa en så personalintensiv verksamhet som skogsvårdsorganisationens till plötsliga förändringar i verksamhetsvillkoren.

Revisorerna föreslår

att skogsvårdsstyrelserna, för att motverka negativa konsekvenser av fluktuationerna i uppdragen från statliga myndigheter, skall vara garanterade en basorganisation, och att omfattningen och finansieringen av en sådan organisation utreds.

Enligt förslaget bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad revisorerna anfört om en utredning angående basorganisation för skogsvårdsstyrelsernas myndighetsuppgifter.

Motioner

Med anledning av revisorernas förslag har två motioner väckts. I båda motionerna stöds förslaget om en utredning. Enligt motion Jol2 (fp) bör därvid övervägas inte endast vilken skattefinansierad basorganisation skogsvårdsstyrelserna skall ha, utan även försäljningen av tjänster generellt sett.

32

Enligt motion Jol3 (m) bör översynen bl.a. syfta till att verksamheten      1988/89:JoU12 koncentreras till uppgifter som leder till förbättrat skogstillstånd.

Utskottet

Den granskning som riksdagens revisorer genomfört har väsentligen sin grund i att antalet beredskapsarbeten i skogsbruket minskat. Orsaken härtill kan sökas främst i det goda sysselsättningsläget under senare år samt i en omläggning av arbetsmarknadspolitiken. Skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet har minskat i omfattning och föranlett ett besparingsprogram som i huvudsak inneburit en neddragning av personalen.

I sammanhanget kan det finnas skäl att erinra om att förslag framställts av skogsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen om särskilda åtgärder för tillsvidareanställning av 600 personer, vilka hittills haft beredskapsarbete, i en försöksverksamhet kallad Offentlig skogsvårdsservice. Avsikten har varit att minska ytterligare påfrestningar på organisationens ekonomi och att behålla möjligheterna att sysselsätta glesbygdsbefolkningen. Regeringen har i budgetarbetet avvisat förslaget. Jordbruksministern framhåller i propositionen att den goda konjunkturen för skogsnäringen har skapat bättre förutsättningar för sysselsättning utan statligt stöd. Det finns ingen anledning att räkna med att omfattningen av beredskapsarbetena i skogsbruket skall öka igen, anför han (prop. bil. 11 s. 41, jfr även bil. 12 s. 105).

Utskottet kan i viktiga delar ansluta sig till de bedömningar som görs i revisorernas granskningsrapport. Enligt rapporten tillämpar skogsvårdsorganisationen ett system med fördelning av samkostnader på olika verksamhetsgrenar. Detta får till följd, att om uppdragsintäkterna minskar, då minskar också det ekonomiska utrymmet för myndighetsutövning. Som revisorerna framhåller kan det vara svårt att anpassa en så personalintensiv verksamhet som skogsvårdsorganisationens till plötsliga förändringar i verksamhetsvillkoren. En rimlig framförhållning måste garanteras om kraftiga nedskärningar skall göras.

Mot den angivna bakgrunden biträder utskottet revisorernas förslag att basorganisationen tillförsäkras resurser så att skogsvårdsorganisationens myndighetsuppgifter blir oberoende av uppdragsverksamheten från statliga myndigheter.

Vad utskottet anfört med anledning av revisorernas förslag i berörd del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Däremot är utskottet icke berett tillstyrka förslaget i den del detta går ut på en utredning, i Som framgår av budgetpropositionen har en översyn av skogsstyrelsens organisation nyligen avslutats. Översynen som gjorts under medverkan av len utomstående konsult har i viss utsträckning även berört skogsvårdsstyrelserna. Den har även föranlett en ändring av myndighetens instruktion. Enligt vad utskottet erfarit görs f.n. en genomgång av vissa skogsvårdsstyrélsers organisation. Avsikten är att även övriga styrelser skall gås igenom.

Med hänvisning till det anförda avstyrks även motionerna Jol2 och Jol3 om ytterligare; utredning av skogsvårdens basorganisation. Vidare avtyrks förslaget i motion Jol2 om en översyn av skogsvårdslagen. Utskottet

3 Riksdagen 1988/89. lösaml. Nr 12

33

återkommer inom kort till detta problemkomplex i samband med sin behandling av vissa skogspolitiska frågor (1988/89:JoU16).

15. Skogsvårdsorganisationen:Investeringar (D 4)

Från anslaget anvisas medel främst för nyinvesteringar i skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet och i frö- och plantverksamheten. Regeringen föreslår att anslaget minskar med 10,68 milj. kr. till 23 135 000 kr. Härav anslås 5,5 milj. kr. till bidrag till skogsfröplantager.

Enligt motion Jo3l7 (m) finns det ingen anledning för staten att bidra till dessa fröplantager vilka måste motiveras av marknadsskäl. Motionärerna yrkar därför att anslaget minskar med ytterligare 5,5 milj. kr.

Riksdagen har tidigare år avslagit motsvarande motioner. Utskottet finner regeringens förslag väl avvägt. Riksdagen bör således anta detta och avslå motionen i berörd del (yrkande 5).

1988/89:JoU12

16. Bidrag till skogsvård m.m. (D 5)

Propositionen

Från anslaget D5 bekostas bidrag till särskilda skogsvårdsåtgärder inom det skogliga stödområdet, skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd, vissa natur- och kulturvårdsåtgärder, dikning, ädellövskogsbruk och åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter. Vidare bekostas översiktliga skogsinventeringar från anslaget. Regeringen föreslår ett anslag om 248 milj.kr. Bidragsramarna framgår av följande tablå.

	1988/89	Beräknad ändring 1989/90
		Föredraganden
Rambelopp
1, Särskilda skogsvårdsåtgärder
inom det skogliga stödområdet	65 200000	—
2. Skogsodling efter avverkning av
lågproducerande bestånd m. m.	111000000	-11000000
3. Dikning	10000000	-  4 500000
4. Ädellövskogsbruk	8000000	+  5 000000
5. Översiktliga skogsinventeringar	61000000	-
	255200000	-10500000
Anslag	270000000	-22000000

Ramen för stöd åt ädellövskogsbruket höjs med 5 milj. kr. till 13 milj. kr., bl.a. för att möta behov som beräknas uppkomma genom nyplantering av åkermark inom ramen för omställningsprogrammet inom jordbruket. Jordbruksministern framhåller att kostnaderna för anläggning av ädellövskog är avsevärt högre än för anläggning av barrskog och att statliga bidrag utgör en förutsättning för att bevara arealen ädellövskog i landet.

Bidragen för skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd minskasmed 11 milj.kr. till 100 milj.kr. I fortsättningen bör detta bidrag inte

34

längre lämnas för åtgärder som berör marker av hagmarkstyp, glesa äldre och     1988/89: JoU 12 medelålders lövträdsbestånd eller glesa bestånd i det s.k, fjällnära skogsområdet. Jordbruksministern noterar att även naturvårdsundersökningar som utförs av länsstyrelsen eller den ideella naturvårdens organisationer finansieras från detta anslag.

Dikningsbidragen minskas med 4,5 milj. kr. till 5,5 milj. kr.

Jordbruksministern framhåller att anslagsminskningen under D5 bör ses i kombination med att skogsvårdsorganisationen tillförs 10 milj.kr. för utbildning i naturvård och ekologi. Han markerar behovet av att närmare studera olika skogsbruksåtgärders betydelse för läckage av näringsämnen m.m, frän skogsmark.

Motionerna

I motionerna framförs olika förslag till ändring av anslagets storlek. Enligt motion Jo273 (mp) bör anslaget minskas till 188 milj.kr. Bidragen till skogsdikning bör helt avskaffas och bidraget till skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd halveras, jämfört med regeringens förslag (yrkande 3). Samma förslag framläggs i motion Jo316 (mp), yrkande 11. Denna motion innehåller även yrkanden om begränsning av dikning av våtmarker och sumpskog (yrkande 17) samt av skyddsdikning (yrkande 19).

Enligt motion Jo302 (vpk) bör riksdagen avslå det föreslagna anslaget (yrkande 1) och i stället anvisa de föreslagna 248 milj.kr. till skogsgallring och andra skogsvårdande åtgärder (yrkande 2). Berörda myndigheter bör ges i uppdrag att utarbeta föreskrifter för medlens användning (yrkande 3).

I motion Jo310 (fp) yrkas att statsbidrag inte bör utgå till ändamål som strider mot starka naturvårdsintressen (yrkande 5). Bidraget till skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd bör avskaffas (yrkande 6) och ersättas av ett bidrag om 50 milj. kr. till ersättning av skadad skog (yrkande 7). Anslaget bör utgå med 198 milj. kr. (yrkande 8). I motion Jo801 (fp) yrkas dessutom 30 milj.kr. för naturvårdsåtgärder i skogsbruket (yrkande 5). Enligt motion Jo743 (fp) bör temporärt stopp för all skogsdikning införas. Tillståndsprövning bör införas för skyddsdikning.

Enligt motion Jo317 (m) bör anslaget utgå med 98,7 milj .kr. vilket innebär att medel icke bör avsättas till bidragsramarna för skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd och dikning samt att bidragsramen för översiktliga skogsinventeringar bör minska med 20 milj.kr. (yrkande 6). I motion Jo314 (m) yrkas borttagande av anslaget till skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd (yrkande 4).

I motion Jo324 (c) yrkas ett anslag av 98,7 milj.kr. vilket innebär en avveckling - delvis - av bidragsramen för skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd samt av bidragsramen för översiktliga skogsinventeringar (yrkande 6). Till lövskogsplantering på gammal nedlagd åkermark bör enligt motionen anvisas 15 milj.kr. under bidragsram 2 (yrkande 7).

I fyra motioner anläggs synpunkter på bidragsramen för ädellövskogsbruk. Enligt motion Jo305 bör detta statsbidrag få utnyttjas för att i befintlig blandskog genom olika skötselåtgärder förändra produktionen fill ädellöv-skogsproduktion (yrkande 1). Bidraget bör även få utnyttjas vid nyanlägg-

35

ning av ädellövskog i kombination med exempelvis björk och gran (yrkande 1988/89:JoU12 2). I motion Jo306 (c) yrkas på ändring av bidragsreglerna för plantering av ädellövskog så att högre bidrag kan utgå. Enligt motion Jo307 (s) fordras ett väl tilltaget statligt stöd för att åkermark som tas ur jordbruksproduktion skall kunna planteras med ädellövskog. Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om framtida anslag för skötsel och plantering av sådan skog. I motion Jo314 (m) betonas behovet av ökad satsning på ädellövskogen och omfördelning av anslagen härtill (yrkande 2) samt behovet av utbildning i lövskogsbruk (yrkande 3).

Utskottet

Under en följd av år har statsbidragen till återväxtåtgärder efter avverkning av lågproducerande bestånd varit under intensiv debatt.

Enligt 5§3 skogsvårdslagen (1979:429) aren skogsägare skyldig att anlägga ny skog på skogsmark om skogen är så gles eller till så stor del består av för marken olämpligt trädslag att dess tillväxt är avsevärt lägre än den tillväxt som är möjlig. För att ge skogsägarna ekonomiskt stöd att avverka lågproduktiv skog och ersätta den med nyplantering infördes bidragsbestämmelser i samband med att den nya skogsvårdslagen antogs år 1979. År 1981 beslöt riksdagen i enighet om ett femtonårsprogram för att avveckla glesa skogar (prop. 1981/82:30 bil.5, JoU8). Samtidigt anslogs medel till ett generöst bidragssystem.

Bidragsbestämmelserna har kritiserats av naturvårdsskäl. Enligt kritikerna har en rad värdefulla hagmarker och andra skogstyper som utgör biotoper för känsliga, ibland utrotningshotade djur- och växtarter, fått lämna plats för granbestånd eller andra monokulturer med hjälp av dessa statsbidrag. Man har därför krävt och yrkar även i här behandlade motioner att bidragen avskaffas.

Utskottet är medvetet om att kritiken haft fog för sig, i varje fall under de första åren sedan bidragsbestämmelserna infördes. Med ledning av riksdagsuttalanden under de gångna åren har dock reglerna efter hand ändrats och anpassats till kraven på ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (se bl.a. 1986/87:JoU16 s, 32), Även från regeringshåll har detta påpekats. I en frågedebatt hösten 1988 framhöll exempelvis miljö- och energiministern att det inte är någon tvekan om att det ur naturvårdssynpunkt fanns anledning att ifrågasätta de ursprungliga bidragsreglerna och tillämpningen av dessa.

Enligt nu gällande regler för statligt stöd till skogsbruket får stöd inte beviljas till åtgärd som påtagligt skadar särskilda värden för natur- eller kulturminnsesvården. Detsamma skall gälla för område som är av särskild betydelse för rennäringen såsom flyttled eller nattbetesplats eller för annat dokumenterat allmänt intresse. Inte heller får stöd beviljas till följdåtgärd om föregående åtgärder påtagligt skadat eller skadar sådant värde eller intresse. Stöd får inte heller beviljas till återväxtåtgärd på område som före avverkning haft karaktären av lövträdsdominerad hagmark.

Som jordbruksministern framhåller bör bidraget för avveckling av glesa bestånd i fortsättningen icke lämnas för åtgärder som berör marker av hagmarkstyp (vare sig dessa är lövskogsdominerade eller ej) och inte heller

36

marker med glesa äldre och medelålders lövträdsbestånd eller glesa bestånd i 1988/89: JoU 12 det s.k. fjällnära skogsområdet. Bidragsramen kan redan under innevarande budgetår disponeras för bidrag till vissa natur- och kulturvårdsinsatser i samband med skogsbruk. Sedan tidigare finansieras från anslaget även naturvärdesundersökningar som utförs av länsstyrelsen eller den ideella naturvårdens organisationer.

Utskottet anser, i likhet med vad som anfördes vid motsvarande behandling för ett år sedan, att stödet till avveckling av lågproducerande bestånd fortfarande utgör en viktig faktor för att öka virkesavkastningen på sikt. I Norrland, där betydande arealer skräpskog uppstod efter den dimensionshuggning som skedde under en tid med stora virkesreserver under flottnings-perioden, har dessa bidrag betydelse för skogsföryngringen. Även i södra Sverige med dess gynnsammare klimat för skogstillväxten är avvecklingen av glesa skogar väsentlig för den framtida virkesförsörjningen. Med den klart naturvårdsinriktade inställning som numera präglar riktlinjerna för bidraget och som ytterligare skärps av jordbruksministerns uttalanden i propositionen framstår det som angeläget att bidraget behålles. I sammanhanget finns det skäl konstatera att detta bidrag numera reducerats till blott halva det nominella värdet av den årsram som ursprungligen anslogs för femtonårsprogrammet. Enligt utskottets mening är den väg regeringen anvisat genom att anslå 10 milj. kr. till utbildning av skogsbrukare i ekologi och naturvård lämplig för att åstadkomma förbättrad naturvårdshänsyn i skogsbruket. Mot den angivna bakgrunden avstyrker utskottet motion Jo310 yrkande 6 om avskaffande av 5§3-bidraget.

Som jordbruksministern markerat bör regeringens förslag om en minskning till drygt hälften av bidragsramen för dikningsstöd ses i sammanhang med behovet att närmare studera olika skogsbruksåtgärders betydelse för läckage av näringsämnen m.m. från skogsmark. Med de åtgärder som förordats uppnås bättre balans mellan insatserna för skogsbruk och den vardagsnära naturvården.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet miljöpartiets motioner Jo273 yrkande 3 och Jo316 yrkande 11.

Utskottet avstyrker även vpk:s motion Jo302. Med den utformning skogsbidragsanslaget numera fått och den ytterligare inriktning mot ökad naturvårdshänsyn som anvisas i propositionen föreligger enligt utskottets mening inte anledning att ändra anslagets inriktning enligt motionärernas förslag.

De förslag om omstrukturering av anslaget som framförs i folkpartiets motion Jo3ip yrkandena 7 och 8 samt motion Jo801 yrkande 5 avviker blott i ringa mån från regeringens förslag. De avvisas på den grunden. Utskottet avstyrker även det förslag om anslagsminskning om sammanlagt 20 milj. kr. som yrkandena innebär.

Som framgår av den lämnade redogörelsen för stödreglerna är förslaget i motion Jo310 yrkande 5 om att statsbidrag inte bör utgå till ändamål som strider mot starka naturvårdsintressen redan tillgodosett i gällande stödbestämmelser. Motionsyrkandet bör därför inte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.

Moderata samlingspartiets förslag till anslagsminskning i motion Jo317              37

yrkande 6 får ses mot bakgrund av samma partis motion Sk425 om     1988/89:JoU12

avskaffande av skogsvårdsavgiften. Som jordbruksministern framhåller i

propositionen har de insatser som görs i skogsbruket långsiktig karaktär.

Därav följer att skogspolitikens huvudinriktning måste vara utformad så att

de kan ligga fast under lång tid. Ett bifall till motionen skulle undergräva

förutsättningarna för viktiga delar av skogspolitiken. Utskottet avstyrker

således motion Jo317 yrkande 6.

Utskottet är heller inte berett biträda motion Jo314 yrkande 4.

Centerpartiets förslag om anslagsminskning i motion Jo324 yrkandena 6 och 7 bör på motsvarande sätt ses mot bakgrund av detta partis motion, Sk308, om avskaffande av skogsvårdsavgiften. Motionen avstyrks i berörda delar.

Som kommentar till yrkandena om begränsning resp. temporärt stopp av skogsdikning samt om begränsningar av skyddsdikning i motionerna Jo316 (mp) yrkandena 17 och 19 samt Jo743 (fp) erinrar utskottet om vad som anförts i det föregående om skälet till minskning av bidragsramen till dikning. Sedan den 1 juli 1986 föreligger skyldighet enligt naturvårdslagen att inhämta länsstyrelsens tillstånd till markavvattning. Tillämpningen av denna bestämmelse utvärderas inom ramen för den pågående översynen av naturvårdslagen (Dir. 1988:36). Med hänsyn till att regeringen redan föreslagit en betydande anslagsminskning samt att frågan om skogsdikningen således utreds avstyrker utskottet förevarande motionsyrkanden.

När det gäller de förslag som framförs i motionerna Jo305 (m), Jo306 (c), Jo307 (s) och Jo314 (m) yrkandena 2 och 3 om statsbidraget för ädellövskogsbruk får utskottet anföra följande.

Regeringens förslag innebär en ökning av bidragsramen med 5 milj. kr. till 13 milj.kr. Höjningen motiveras dels av de höga kostnader som är förenade med anläggning av ädellövskog, dels med hänvisning till att kostnaderna kan öka om omställningsprogrammet inom jordbruket leder till en ökad nyplantering av ädellövskog.

Utskottet betonar angelägenheten av att lövskogsarealen även i en förutsebar framtid bibehålls på minst nuvarande nivå. Enligt utskottets mening innebär den höjning av bidragsramen som regeringen föreslagit en bekräftelse av denna princip. Den fortsatta utvecklingen får visa i vad mån ytterligare satsningar från statens sida kan visa sig erforderliga. När det gäller bidragsreglerna erinrar utskottet om att inget hindrar att ädellövskog anläggs tillsammans med snabbare växande träd. Tvärtom kan detta i vissa fall medföra en förbättring av ädellövskogens kvalitet förutom de ekonomiska vinster som kan göras genom olika gallringsåtgärder. Något gallringsbidrag , bör dock inte utgå inom ädellövskogsbruket. Med det anförda avstyrks förevarande motionsyrkanden.

Riksdagen bör således anta regeringens förslag och anvisa begärda medel.

38

17. Stöd till byggande av skogsvägar (D 6)          1988/89:JoU12

Propositionen

Regeringen föreslår att den sammanlagda bidragsramen för skogsvägbyggnad tas upp med oförändrat 60 milj. kr. För utbetalning under anslaget beräknas 55 milj. kr.

Motionerna

Enligt motionerna Jo273 (mp) yrkande 4, Jo316 (mp) yrkande 21 och Jo317 (m) yrkande 7 bör riksdagen avslå regeringens anslagsförslag om bidrag under D 6. I tre centermotioner yrkas på en ökning av anslaget, nämligen Jo303 (ökning med 20 milj. kr.), Jo308 (ökning med 25 milj. kr.)ochJo315 yrkande 2 (ökning med 26 milj. kr. till skogsvägbyggnad i Jämtland). Enligt sistnämnda motion bör riksdagen dessutom göra ett uttalande om stödet till Jämtlands län (yrkande 1).

I motion Jo310 (fp) yrkas på ett tillkännagivande om skogsbilvägarna och en utvärdering av bidragsgivningen från miljösynpunkt (yrkande 9). I motion Jo316 (mp) yrkas även att riksdagen gör ett uttalande om miljöprövning av skogsbilvägar (yrkande 20).

Utskottet

Utskottet har tidigare år, senast i sitt budgetbetänkande för ett år sedan (JoU1987/88:17 s.44-45), avstyrkt motioner av motsvarande innehåll. Utskottet har därvid anfört att skogsväganslaget fyller ett viktigt behov hos skogsnäringen och lämnar ett aktivt bidrag till sysselsättningen. Utskottet har icke ändrat sin bedömning och avstyrker motionerna Jo273 yrkande 4, Jo316 yrkande 21 och Jo317 yrkande 7.

Utskottet finner heller icke skäl att öka anslaget utöver regeringens förslag, och avstyrker alltså motionerna Jo303, Jo308 och Jo315.

Som utskottet framhöll vid motsvarande behandling för ett år sedan får naturvårdsintressena anses vara väl tillvaratagna genom de villkor som numera gäller för bidragsgivningen till skogsvägbyggnad. Utskottet erinrade i det sammanhanget om att även skogsvägar som byggs utan statsbidrag i områden med svårföryngrad skog skall underkastas villkor om hänsyn till naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen, enligt ett riksdagsuttalande. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Jo310 yrkande 9. Med samma motivering avstyrks motion Jo316 yrkande 20.

18. Främjande av skogsvård m.m. (D 7)

Propositionen

Anslaget används för tillämpad skogsproduktionsforskning samt för särskilda utredningar och undersökningar i syfte att främja bl.a. skogsvården och arbetsmiljön inom skogsbruket. Regeringen föreslår ett oförändrat anslag om 12,9 milj. kr. I propositionen

39

redovisas ett förslag från skogsstyrelsen om medel för att bl.a. stärka 1988/89:JoU12 angelägen utvecklings- och försöksverksamhet i fråga om kalkning och vitallseringsgödsling av skogsmark. Enligt vad jordbruksministern framhåller står det nu klart att man måste vidta motåtgärder om inte omfattande skador på våra skogar skall bli följden av den fortgående markförsurningen. Bl.a. anses det nödvändigt att vidta restaureringsåtgärder genom s.k. vitallseringsgödsling av skogsmarken, innebärande tillförsel av kalcium och magnesium. Forskarna är emellertid ännu inte eniga i frågan. Frågan bedöms dessutom inom ramen för det arbete som naturvårdsverket utför inför ett nytt program mot luftföroreningar och försurning. Mot den bakgrunden är jordbruksministern inte beredd att föreslå att statliga resurser satsas på en omfattande försöksverksamhet såsom skogsstyrelsen har förordat. Han har emellertid erfarit att viss verksamhet med vitallseringsgödsling ändå kan komma till stånd. Med hänsyn till det allvar som frågan rymmer är detta givetvis positivt, framhåller jordbruksministern.

Motionerna

1 flera motioner yrkas ökning av anslaget för att tillgodose skogsstyrelsens förslag om inledande av en försöksverksamhet. Så är fallet med motionerna Jo273(mp: lOmilj.kr), Jo311 (c; 15 milj.kr. till kalkning i södra och sydvästra Sverige), Jo320 (c: 15 milj.kr. till bl.a. försök i Halland), Jo321 (vpk; yrkande 7: 10 milj.kr.) och Jo967 (mp; yrkande 17: 10 milj. kr).

I andra motioner föreslås tillkännagivande om analyser, mätning och uppföljning av skogsskadorna samt om åtgärder mot försurningen. Så är fallet i motionerna Jo314 (m) yrkande 1 och Jo869 (m; skogsskadesituationen i Skåne), Jo321 (vpk) yrkande 6 (skogsbruket bör ha en inriktning som minimerar kväveläckaget), Jo324 (c) yrkande 2 (vitaliseringskalkning), Jo731 (s; skogsskadesituationen i regionen Lilla Edet-Trollhättan-Väners-borg), Jo742 (c; åtgärdsprogram mot försurningen), Jo958 (c) yrkande 4 (Gävleborgs län) och Jo971 (fp) yrkande 5 (lövskogsandelen inom försurade områden).

Utskottet

Utskottet erinrar om att försöksverksamhet pågått med bl.a. kalkning och vitallseringsgödsling av skogsmark med ianspråktagande medel från anslaget Åtgärder mot försurningen under miljö- och energidepartementets huvudtitel. Naturvårdsverket har föreslagit att skogsstyrelsen ges ett programansvar för övervakning och inventering av tillståndet i skog och skogsmark, och skogsstyrelsen har som framgår av den lämnade redovisningen av propositionen begärt medel för att stärka utvecklings- och försöksverksamheten.

Utskottet biträder regeringens uppfattning att det icke finns tillräckliga
skäl för att satsa resurser på en så omfattande försöksverksamhet som
skogsstyrelsen har förordat, under jordbrukshuvudtiteln. Däremot har
utskottet som framgår av betänkandet om miljö- och energidepartementets
.budget (1988/89:JoU13 p. 27) ingen erinran mot att utrymmet för skogskalk
ning utökas inom ramen för försurningsanslaget. Med det anförda tillstyrker
utskottet regeringens förslag och avstyrker motionerna Jo273 yrkande 5,          40

Jo311 yrkande 2, Jo320, Jo321 yrkande 7 och Jo967 yrkande 17. 1988/89:JoU12

Utskottet avstyrker även motion Jo311 yrkande 1 vari begärs ett tillkännagivande om omedelbara kalkningsinsatser.

Utskottet vill än en gång understryka allvaret i den pågående markförsurningen och vikten av att kraftfulla åtgärder vidtas för att hejda denna utveckling. I grunden är det givetvis som jordbruksministern påpekar nödvändigt att begränsa de skadliga utsläppen av svavel- och kväveföreningar, och åtgärder kan även vidtas inom skogsbruket för att minska verkningarna av det sura nedfallet. De olika förslag om dokumentering av skogsskador samt olika program i de mest utsatta delarna av landet som framförs i motionerna Jo314,Jo324 yrkande 2, Jo731,Jo742,Jo869 yrkandena 1, 2 och 4, Jo958 yrkande 4 och Jo971 yrkande 5 får enligt utskottets mening anses tillgodosedda genom den verksamhet som bedrivs av skogsvårdsorganisationen och de naturvårdande myndigheterna. Motionerna bör således icke föranleda något särskilt uttalande från riksdagens sida.

Med motsvarande motivering avstyrks motion Jo321 yrkande 6 om kväveläckaget från skogsbruket.

19.    Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare (D 8)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 8 (s. 50).

20.    Fiskeristyrelsen (E 1) och Fiskenämnderna (E 2)

Propositionen

1 propositionen föreslås ett anslag till fiskeristyrelsen på 41 451 000 kr. Det innebär att anslaget beräknas med utgångspunkt i fiskeristyrelsens huvudförslag för tre år med en total real minskning av utgifterna med 5 % fördelad på 1, 2 och 2 % för första, andra resp. tredje budgetåret. Jordbruksministern anmäler sin avsikt att i annat sammanhang föreslå att regeringen upphäver det beslut som begränsar fiskeristyrelsens möjligheter att avgiftsbelägga utnyttjandet av undersökningsfartyget. För fiskenämnderna föreslås 10 217 000 kr. Även detta anslag är beräknat med utgångspunkt i fiskeristyrelsens huvudförslag. Dock bör med hänsyn till fiskenämndernas begränsade organisation viss kompensation för huvudförslaget ske.

Motionerna

I motionerna Jo402 (fp) och Jo410 (fp) yrkande 9 föreslås en höjning av anslaget med 300 000 kr. för fortbildning av yrkesfiskare.

Enligt motion Jo414 (vpk) är det av stor vikt att en övergripande plan för fiskerinäringens utveckling kommer till stånd. I avvaktan på en sådan kan motionärerna inte acceptera nedskärningar med 1 % för budgetåret 1989/90 på områdena E 1 Fiskeristyrelsen och E 2 Fiskenämnderna. Även i övrigt yrkar motionärerna på höjning av anslagsbeloppen. Sammanlagt bör riksdagen enligt motionen anslå 22 milj. kr. till fiske utöver regeringens förslag. För anslagen E 1-E 2 yrkas ett förhöjt anslag om 500 000 kr. (yrkande 2a).

41

utskottet                                                                                        1988/89:JoU12

Riksdagen har tidigare avslagit motionsyrkanden om höjning av anslaget för utbildning av fiskare (senast 1987/88:JoU17 s. 46). Utskottets bedömning av frågan är oförändrad. Riksdagen bör således avslå motionerna Jo402 och Jo410 yrkande 9.

Utskottet återkommer i det följande till förslaget i motion Jo414 om planering av fiskerinäringen, i anslutning tiir behandlingen av riksdagens revisorers förslag i samma riktning. Utskottet är icke berett ätt tillstyrka motionärernas förslag om höjning av anslagen till fiskeristyrelsen och fiskenämnderna.

Riksdagen bör således bifalla regeringens förslag.

21. Främjande av fiskerinäringen (E 3)

Propositionen

I propositionen föreslås ett anslag av 2 796 000 kr.

Fiskeristyrelsen har föreslagit att anslaget räknas upp med 5 milj.kr. avseende det nationella fiskforskningsprogram som styrelsen och skogs-och jordbrukets forskningsråd (SJFR) har redovisat på regeringens uppdrag. Detta program anmäls i propositionen under anslaget G 4 Skogs- och jordbrukets forskningsråd. Därav framgår bl.a. följande (s.78ff).

SJFR och fiskeristyrelsen har haft regeringens uppdrag att gemensamt utforma ett samlat, övergripande program för forskning och utvecklingsverksamhet på fiskets område. Uppdraget har redovisats i två rapporter med namnet Fiskforskning för Sverige. I rapporterna framhålls att det är mycket angeläget att en kraftfull och samlad satsning på svensk fiskforskning kommer i gång. Som särskilt nödvändigt anges en uppbyggnad av svensk kompetens inom vissa biologiska nyckelområden såsom genetik, fysiologi, fiskekologi samt fisksjukdomar. Det påpekas att Sverige inte har någon betydande teknisk fiskforskning. Som särskilt angelägna områden för insatser nämns fartygs- och redskapsutformning, transportfrågor, distribution och produktutveckling. Även på det ekonomiska området föreslås FoU-insatser.

Det påpekas i rapporterna att fiskforskningen i Sverige är avsevärt mindre
än i övriga nordiska länder om man tar hänsyn till ländernas storlek. I
rapporterna redovisas en kartläggning av insatserna. Den är inte heltäckande
men kan sammanfattas enligt följande. Till den biologiska fiskforskningen
inkl. vattenbruk går av statliga resurser ca 16 milj. kr., varav 4,8 milj. kr. från
SJFR och 2 milj. kr. från fiskeristyrelsen. Till teknisk fiskforskning inkl.
vattenbruket går ca 4 milj. kr. Dessa 16 milj. kr. inkluderar inte den
verksamhet som sker med egna anslag hos vissa av de anslagsgivande
myndigheterna. Medräknat denna kommer insatserna upp i ca 40 milj. kr.
om året. SJFR föreslår för sin del att den biologiska forskningen tillförs
ytterligare 9 milj. kr., varav 2 milj. kr. kan omfördelas inom redan befintligt
anslag. Fiskeristyrelsen föreslår för den tekniska och ekonomiska forskning
en ett tillskott av inom två år 9 milj. kr., varav 7 milj. kr. av nya medel över
statsbudgeten och 2 milj. kr. av prisregleringsrnedel.                                          42

Jordbruksministern framhåller att rapporterna och yttrandena över dem     1988/89:JoU12 utgör  en  värdefull  grund  för  planering och  ledning av den  framtida forskningen och utvecklingsarbetet på fiskets område.

SJFR bör i fortsättningen ha huvudansvaret för att insatserna för grundforskning och tillämpad forskning på fiskets område inkl. vattenbruket samordnas inom ett program som också om möjligt bör rymma undersöknings- och utvecklingsverksamhet som fiskeristyrelsen bör ha ansvaret för. Härigenom underlättas samordningen och överlappningar kan undvikas.

Vad så gäller resurserna för programmet är jordbruksministern för närvarande inte beredd att förorda en så kraftig förstärkning som SJFR och fiskeristyrelsen har föreslagit. Han föreslår att verksamheten, förutom'de 2 milj. kr. som SJFR är berett att omfördela, nu tillförs ytterligare 2,5 milj. kr. Härav bör 2 milj. kr. tillföras SJFR och 500 000 kr. fiskeristyrelsen. Därmed kommer fiskeristyrelsen att under anslaget förfoga över minst 1,4 milj. kr. för utvecklingsarbete.

Motionerna

Med hänvisning till fiskeristyrelserns anslagsframställning bör riksdagen enligt motionerna Jo401 (fp) yrkande 1 och Jo410 (fp) yrkande 7 anslå ytterligare 5 milj. kr till det nationella fiskforskningsprogrammet. I motionerna Jo414 (vpk) yrkande 2b, Jo416 (c) och Jo418 (c) yrkande 5 föreslås med samma motivering att anslaget höjs med 4,5 milj. kr.

utskottet

Utredningen om fiskforskning i Sverige har enligt utskottets mening visat på behovet av ökade insatser på området. Utskottet har också i olika sammanhang, senast i samband med riksdagens beslut om särskilda åtgärder med anledning av algblomning och säldöd (prop 1988/89:10, JoU6) framhållit vikten av insatser för forskning och undersökningsverksamhet i fiskevattnen runt Sverige. Utskottet har därvid särskilt betonat det kustnära fiskets problem. Enligt utskottets uppfattning finns det anledning att i något större utsträckning än vad regeringen föreslagit tillgodose de behov som redovisats. Fiskeristyrelsen har även enligt vad utskottet erfarit begärt medel för att påbörja projektering av ett nytt undersökningsfartyg avsett för kustnära undersökningar.

Utskottet kommer i samband med behandlingen av anslaget E 7 Lån till fiskerinäringen att tillstyrka regeringens förslag att slopa fiskberedningslånen vilka hittills utgått med 10 milj. kr per år.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet förslaget i motionerna Jo401 och Jo410 om en anslagshöjning med 5 milj. kr. Därigenom tillgodoses även motionerna Jo414, Jo416 och Jo418 i berörda delar. Regeringens förslag bör således jämkas i enlighet därmed. Vid dispositionen av dessa medel bör beaktas å ena sidan behovet av en god balans mellan grundforskning och tillämpad forskning och å andra sidan utvecklingsbehovet.

43

22.                                                                Bidrag till fiskehamnar m.m.(E 4)    1988/89: JoU12

Propositionen

Från anslaget lämnas bidrag till fiskehamnar enligt förordningen (1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket m.m. Från anslaget täcks också bl.a. kostnader för underhåll och drift av fiskefyrar och för utmärkning av fiskegränser.

Jordbruksministern framhåller att bidragen till fiskehamnar numera spelar en obetydlig roll, med de höga investeringskostnader det normalt är fråga om. Bidragsformen bör därför avvecklas successivt. För nästa budgetår föreslår han att anslaget räknas ned med 1 milj. kr. För budgetåret 1989/90 tas upp en sammanlagd ram av 2 424 000 kr. för bidrag till fiskehamnar m.m.

Motionerna

Enligt motionerna Jo414 (vpk) yrkande 2c och Jo417 bör riksdagen anvisa 2 milj.kr. utöver regeringens förslag. Den föreslagna anslagsminskningen bör således inte bifallas.

Utskottet

Utskottet ansluter sig till regeringens ställningstagande. Bidragen till fiskehamnar bör på sikt avvecklas. Riksdagen bör anvisa medel enligt regeringens förslag och avslå motionerna i berörda delar.

23.    Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen (E 5)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt E 5 (s. 55).

24.    Bidrag till fiskets rationalisering m.m. (E6)

Propositionen

Från anslaget lämnas bidrag till investeringar i fiskeföretag, vid fångstbegränsning, vid skada på fiskeredskap samt skrotningspremier för äldre fiskefartyg som tas ur fiskeflottan. Jordbruksministern föresår att det sammanlagda rambeloppet förs upp med oförändrat 8,5 milj. kr., varav högst 2,6 milj. kr. som premier för skrotning av vissa äldre fiskefartyg. Fraktstöd bör inte längre lämnas från detta anslag. Regeringen bör kunna jämka fördelningen mellan de olika ändamålen. För utbetalning under anslaget beräknas 9 milj. kr.

Motionerna

I fyra motioner tas upp de problem som fiskarena i framför allt Halland fått i
samband med den tilltagande nedsmutsningen av haven med syrebrist och
fiskdöd som följd. I motion Jo418 (c) föreslås att ett ekonomiskt skydd införs
för dem som drabbats av allvarliga förluster orsakade av miljöförstöring.
Sådana ersättningar har utgått i samband med Tjernobylkatastrofen till de  ..

grupper vilkas försörjningssituation lidit direkt skada genom det radioaktiva 1988/89: JoU 12 nedfallet, framhåller motionärerna. Riksdagen bör enhgt motionen inrätta ett ett katastrofskydd för fiskenäringen och anslå ett förslagsanslag på 5 milj. kr. (yrkandena 1-2). Enligt mofion Jo430 (c) bör riksdagen anvisa medel för att lösa Hallandsfiskarenas akuta problem samt ändra reglerna för bidragsgivningen under anslaget. I motion Jo431 (vpk) föreslås att en katastroffond inrättas för fisket och i motion Jo748 (fp) yrkas på ett tillkännagivande om stöd till Hallandsfiskarena (yrkande 10). Regeringen måste noga pröva vilka möjligheter som finns till stöd för fiskare som behöver kompletterande utrustning för att kunna byta fiskevatten och gå över till annat fiske eller en kombination med det nuvarande, anser motionärerna. Enligt motion Jo421 (m) har fraktstödet tillkommit för att de bifångster som erhålls vid sill/strömmingsfisket i Östersjön och inte kan avsättas på ostkusten skall kunna transporteras till Ängholmen (på Tjörn) och ge en viss lönsamhet. Det är från flera utgångspunkter angeläget att möjligheterna till fraktstöd vid transporter med lastbil finns kvar. Dels undviks brott mot dumpningsförbudet, dels ökar det lönsamheten något, vilken är alltför låg, dels tillförs råvara till den enda fiskmjölsfabriken som finns i Sverige. Riksdagen bör därför enligt motionen besluta att upp till 500 000 kr. får användas till fraktbidrag för foderfisk.

Utskottet

Utskottet delar motionärernas oro över tillståndet i havet och den återverkan föroreningarna får på fisket. Det finns all anledning för samhällets företrädare att noga följa utvecklingen av fiskenäringen i de drabbade områdena och att ingripa stödjande till yrkesutövare som drabbas. Enligt utskottets mening bör sådant stöd dock kunna ges inom ramen för rådande system. Utskottet är icke berett föreslå riksdagen att på nuvarande stadium inrätta någon ny stödform. Motion Jo418 yrkande 1, Jo430, Jo431 och (Jo748 yrkande 10) bör således icke föranleda någon ytterligare riksdagens åtgärd.

Med motsvarande motivering avstyrks motion Jo430.

Med motsvarande motivering avstyrks motion Jo431.

Med motsvarande motivering avstyrks motion Jo748 yrkande 10.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om anslag och avstyrker motion Jo418 yrkande 2.

Utskottet är heller icke berett att biträda motion Jo421 i vad avser dispositionen av anslaget. Utskottet biträder således regeringens förslag att slopa fraktbidragen för foderfisk. De därvid frigjorda medlen bör utnyttjas till att öka ramen för skrotningsbidragen vilka prioriteras av fiskeristyrelsen.

25. Lån till fiskerinäringen (E 7)

Propositionen

Från anslaget beviljas fiskerilån och fiskberedningslån enligt förordningen
(1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket m.m. Regeringen föreslår att
fiskberedningslånen slopas och stöder sig därvid på ett förslag från riksda
gens revisorer (se nedan). Även fiskeristyrelsen har föreslagit att fiskbered-     45

ningslånen dras in. I gengäld har styrelsen begärt att fiskerilånen ökar med 5      1988/89:JoU12 milj. kr. samt att anslaget till undersökningsverksamheten ökar med 5 milj. kr.

Riksdagens revisorers förslag till riksdagen angående stödet till fiskerinäringen (Förs. 1988/89:9), yrkande 2

Riksdagens revisorer har anmält sin granskning av vissa planerings- och stödfrågor på fiskeriområdet. Under förevarande punkt har utskottet funnit lämpligt behandla revisorernas förslag i vad de rör stödformen fiskberedningslån.

Vid granskningen har revisorerna funnit skäl överväga om de nuvarande lånen för stöd till fiskberedningsindustrin har någon roll att spela. På senare år har det i stort sett inte varit någon som ansökt om beredningslån för produktutveckling eller för avsättningsfrämjande åtgärder. I de fall beredningslån beviljats har de gått till kostnadsbesparande och arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Med hänsyn till den utveckling som ägt rum och branschens nuvarande struktur anser revisorerna att det uppenbarligen inte finns skäl att bibehålla de från finansiell synpunkt förmånliga fiskberedningslånen. De föreslår därför att dessa slopas. Det stöd till fiskberedningsindustrin som är påkallat får i stället ges i form av regionala stödinsatser. Det finns nämligen behov av stödåtgärder för produktutveckling och avsättningsfrämjande åtgärder, framhåller revisorerna. Sålunda finns det överskott av t.ex. sill, strömming och siklöja liksom stora problem med distributionen av fisk. -Enligt den nuvarande stödförordningen kan fiskerilån lämnas för mindre fiskberedningsanläggning eller för fiskodling i samband med yrkesfiske. Denna möjlighet bör kvarstå, anför revisorerna.

Mot bakgrund av det anförda hemställer revisorerna (yrkande 2) att riksdagen gör ett uttalande om slopande av de nuvarande fiskberedningslånen och lånegarantierna.

Motionerna

Enligt motionerna Jo401 (fp) yrkande 2, Jo410 (fp) yrkande 8 och Jo418 (c) yrkandena 3 och 4 bör riksdagen godta regeringens och riksdagens revisorers förslag att slopa fiskberedningslånen. Dock bör medlen anvisas enligt fiskeristyrelsens förslag, nämligen med 5 milj. kr. till en höjning av fiskerilånen och med 5 milj. kr. till undersökningsverksamhet under anslaget E 3. Enligt motion Jo406 (c) bör anslaget till fiskerilån öka med 10 milj. kr. Enligt motion Jo414 (vpk) yrkande 2d bör fiskberedningslånen bibehållas och anslaget således utgå med 50 milj. kr. Ett motsvarande yrkande framställs i motion Jol4 (vpk) yrkande 2, avgiven med anledning av revisorernas förslag. Enligt motion Jol5 (m) yrkande 3 bör fiskberedningslånen slopas, och motsvarande belopp bör föras över till fiskerilånen. I motion Jol6 (fp) uttalas tveksamhet om det lämpliga i att redan nu besluta om en avveckling av fiskberedningslånen. Under alla förhållanden är det enligt motionen angeläget att den totala ramen för dessa bägge låneformer tillsammans inte minskar (yrkande 2).

46

utskottet                                                                                        1988/89:JoU12

Utskottet delar regeringens och revisorernas mening att fiskberedningslånen bör slopas. Som utskottet uttalat i det föregående (under punkt 20) finns det anledning att prioritera fiskeristyrelsens undersökningsverksamhet m.m. Utskottet avstyrker således de motioner vari yrkas på fiskberedningslånens fortbestånd. Utskottet är heller icke berett medverka till att anslaget till fiskerilånen höjs. Även de motioner som går i denna riktning avstyrks alltså. Riksdagen bör således anvisa medel i enlighet med regeringens förslag med beaktande av vad som anförts av riksdagens revisorer.

26.    Täckande av förluster vid stathg kreditgaranti till fiske och
Prisreglerande åtgärder på fiskets område (E 8-E 9)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 8 och E 9 (s. 56-57).        , I,

27.    Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. (E 10)

Propositionen

Från anslaget bestrids kostnader för bl.a. ersättningarenligt lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt och för bidrag enligt förordningen (1985:145) om statsbidrag till fritidsfisket inom vissa områden.

Regeringen föreslår att anslaget förs upp med 1 milj.kr. med hänsyn till belastningen.

Motionerna

Enligt motion Jo414 (vpk) yrkande 2e bör ett oförändrat (3 milj. kr.) anslag anvisas. Enligt motionerna Jo425 (c) och Jo434 (c,m,fp,mp) har beslutet år 1982 att släppa handredskapsfisket fritt på södra ostkusten och i ett antal stora sjöar skapat betydande problem för många yrkesfiskare. Problemen är i vissa fall en följd av en ökad konkurrens om fisket, men handlar i ännu högre grad om skador på redskap och störningar i fiskets utövande. Regeringen bör därför lägga fram förslag om en särskild fond för att ersätta personer som bedriver yrkesmässigt fiske för skador och förluster som uppkommit i samband med införandet av fritt handredskapsfiske på ostkusten och i vissa sjöar.

Utskottet

Utskottet erinrar om att betalning måste utgå från anslaget - oavsett beloppets storlek - till dem som tillerkänns ersättning enligt lagen om ersättning för intrång i enskild fiskerätt. Med hänsyn till att anslaget i övrigt utnyttjas föga tillstyrker utskottet regeringens förslag. Motion Jo414 avstyrks i berörd del.

Utskottet är icke berett att i förevarande sammanhang förorda någon riksdagens vidare åtgärd med anledning av förslaget om en fond i motionerna Jo425 och Jo434.

47

28.                                                                Bidrag till fiskevård m.m. (Eli)    1988/89:JoU12

Propositionen

Från anslaget lämnas bidrag bl.a. till fiskevård och till kostnader för bildande av fiskevårdsområden enligt förordningen (1985:440) om statsbidrag fill fritidsfisket. Regeringen föreslår att anslaget räknas upp med 205 000 kr. till 5 324 000 kr.

Motionerna

Enligt motion Jo410 (fp) yrkande 10 bör anslaget räknas upp med ytterligare 1 milj. kr. EnUgt motion Jo414 (vpk) bör anslaget höjas med 3 milj. kr. Sportfiskarna utgör en stor grupp i samhället och det nuvarande anslaget är mycket blygsamt om man ser till det rekreationsvärde och den omfattning som sportfisket har, anför motionärerna (yrkande 2f).

Utskottet                                                                                                              *

Utskottet finner regeringens förslag väl avvägt. Riksdagen bör alltså anvisa medel enligt detta och avslå motionerna.

29.    Riksdagens revisorers förslag 1988/89:9 angående stödet
till fiskerinäringen (yrkandena 1,3 och 4)

Revisorernas förslag

Utskottet har i det föregående (under punkt 26) behandlat revisorernas förslag om slopande av fiskberedningslånen. I förevarande sammanhang tar utskottet upp till behandling övriga frågor som revisorerna väckt med anledning av sin granskning.

Revisorerna konstaterar att olika styrmedel och stödformer på fiskets område, bl.a. låne- och investeringsstöden, används med hänsyn tagna till givna förutsättningar, utvecklingsmöjligheter osv. för olika typer av fiske, vattenbruk, beredning och distribution. Granskningen har emellertid gett vid handen att de övergripande kunskaperna och planeringen för att garantera att dessa krav uppfylls saknas. Därför behöver förhållandena på området förbättras och målen för fiskepolitiken vidareutvecklas, framhåller revisorerna. Övergripande planer för det framtida fisket och dess dimensionering saknas.

Revisorerna anser för sin del att en förbättring av planeringen snarast bör
genomföras och att samarbete härvid regelmässigt skall ske mellan centrala
och regionala organ samt med företrädare för fiskerinäringen. Med bättre
planeringsunderlag som kan användas för principiella ställningstaganden kan
både enskilda företag säkrare överväga sina investeringar och myndigheter
na lättare fatta riktiga beslut om regionala, regionalpolitiska och fiskepolitis
ka stödinsatser. Underlaget skall ge förutsättningar för vägning av investe
ringsstödet mot bl.a. biologiska och marknadsmässiga begränsningar. Det
skall även utgöra en grund för samordning av styrmedel och stödinsatser,
t.ex. mellan licensgivning och investeringsstöd. Ett ökat samarbete på det        4g

regionala planet  är önskvärt.  Den  nationella bilden av fiskenäringens      1988/89:JoU12 utvecklingsmöjligheter behöver stämmas av mot regionala och regionalpolitiska synsätt. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad revisorerna förordat om den vidare utvecklingen på fiskeområdet (yrkande

1).

Revisorerna föreslår vidare att besluten om fiskerilån delegeras från fiskeristyrelsen till fiskenämnderna (yrkande 3). Delegeringen av stödärendena förutsätter länsvisa ramar för fiskerilånemedlen, framhåller revisorerna. Den budgetdialog som härvid skulle komma till stånd mellan nämnderna och fiskeristyrelsen bör kunna medföra ett fruktbart växelspel mellan företrädare för regional resp. övergripande fiskepolitik vilket enligt förslaget i sin tur bör leda fram till en mer strukturinriktad stödpolicy.

I förslaget yrkas slutligen en översyn av stödförordningen i så måtto att rekvisitet "önskvärdheten från allmän synpunkt" i 4 § breddas till att omfatta även insjöfisket och inte blott som enligt nuvarande lydelse: tillfredsställande arbetsmiljö och sysselsättning i kust- och skärgårdsområden (yrkande 4).

Motionerna

Enligt motion Jo4l4 (vpk) saknas det en övergripande plan för fiskerinäringens utveckling i Sverige. Motionärerna anser att det är av stor vikt att en sådan planering kommer till stånd. En övergripande plan för det framtida fisket bör enligt motionen innehålla förslag på åtgärder inom följande Områden, nämligen miljökraven, fiskets dimensionering efter fiskbestånden, bevarandet av genetiska variationer, restaurering av fiskevatten, sportfisket, forskning, vattenbruk och skadeslöshet vid katastrofer (yrkande 1). Miljöfaktorernas betydelse understryks även i motion Jol4 (vpk). I motion Jol5 (m) framhålls en motsatt uppfattning: "Att planera för fiske utgör en av de svåraste uppgifter någon kan ta på sig." Motionärerna erinrar om att fiskeristyrelsen enligt 1979 års fiskeripolitiska beslut fick i uppgift att upprätta rullande femårsplaner men att dessa efter några år måste överges sedan torskfisket kom att uppleva en storhetstid under de första åren av 1980-talet och sedan sillfisket i Nordsjön återhämtade sig mycket snabbare än väntat. Flera andra exempel på hur prognoserna kullkastats av den faktiska utvecklingen anförs. Enligt motionärerna har emellertid den mer anspråkslösa planering som följts under senare år varit mer användbar än den som gjordes efter riksdagsbeslutet 1979 (yrkande 1).

Revisorernas förslag om delegering av fiskerilånen avstyrks i motionerna         '

Jol5 (m) yrkande 2 och Jol6 (fp) yrkande 1.

Utskottet

Revisorernas utredning om planeringsunderlaget för fiskepolitiska åtgärder
har enligt utskottets mening värde genom sin analys av de skilda faktorer som
bör beaktas vid fiskeripolitiska överväganden. Utskottet utgår från att
studien kan tjäna till ledning inom ramen för fiskeriverkets planering. Som
framhålls i motion Jol5 finns det dock anledning iaktta försiktighet vid
upprättande av bindande planer på ett område där förhållandena växlar så
snabbt och så svårförutsägbart som fiskets. Någon anledning för riksdagen      49

4 Riksdagen 1988/89. lösaml. Nr 12

att uttala sig med anledning av revisorernas förslag i yrkandet 1 föreligger     1988/89:JoU 12 därför knappast. Därmed tillgodoses motion Jol5 yrkande 1. Motionerna Jo414 yrkande 1 och Jol4 yrkande 1 avstyrks.

Även förslaget om delegering av fiskerilånen är enligt utskottets mening beaktansvärt. Som revisorerna framhåller skulle en budgetdialog mellan fiskeristyrelsen och fiskenämnderna kunna medföra ett fruktbart växelspel om lånen. Ett sådant växelspel bör dock vara möjligt att nå även med bibehållande av nuvarande system. Utskottet är för sin del icke berett att förorda bifall till revisorernas förslag (yrkande 3). Därmed tillgodoses motionerna Jol5 yrkande 2 och Jol6 yrkande 1. Utskottet finner heller inte anledning för riksdagen att uttala sig om den föreslagna justeringen av stödförordningen.

30. Statens livsmedelsverk (F1)

Propositionen

Statens livsmedelsverk är central myndighet för livsmedelsfrågor. Till verkets förvaltningsområde hör även besiktningsveterinärorganisationen.

Regeringen har nyligen lagt fram en proposition om livsmedelskontroll (prop. 1988/89:68). Förslaget innebär bl.a. en förstärkning av verkets resurser fr.o.m. den 1 januari 1990. Denna förstärkning har beaktats vid beräkningen av anslaget. Enligt föredraganden bör dessutom verket fr.o.m. budgetåret 1990/91 ges ett treårigt ramanslag, varför föredraganden inte är beredd att nu ta ställning till verkets resurser efter budgetåret 1989/90.

Livsmedelsverkets basresurser bör enligt propositionen förstärkas med ca 800 000 kr. i förhållande till det av verket beräknade huvudförslaget. För dricksvattenfrågor föreslås en resursförstärkning med 500 000 kr. Vidare har under anslaget beräknats en ökning med 500 000 kr. till insatser på kost- och hälsoområdet och med 440 000 kr. för handläggning av internationella livsmedelsfrågor. Inom livsmedelskontrollen är provtagning och laboratorieanalys viktiga hjälpmedel. Verkets funktion i detta sammanhang behöver förstärkas, varför en ökning med 360 000 kr. har beräknats för detta ändamål. Vidare har räknats 300 000 kr. för handläggning av beredskapsärenden. Sammanlagt föreslås ett förslagsanslag av 76 792 000 kr.

Motionerna

I sin partimotion Jo267 begär vpk en höjning av anslaget med 5 000 000 kr. för utökad kommunal livsmedelskontroll under ett uppbyggnadsskede och en förstärkning med ytterligare 9 000 000 kr. till livsmedelsverket för samma ändamål (yrkandena 28 och 29). Till Kontrollföreningen för alternativ odling (KRAV) bör enligt yrkande 30 anslås 1 000 000 kr. för att möta det snabbt växande behovet av kontroll av alternativt odlade produkter. Enligt motion Jo271 (mp) är s.k. KRAV-märkning en viktig konsumentupplysande insats och staten bör därför stödja föreningens verksamhet ekonomiskt (yrkande 5).

50

utskottet                                                                                        1988/89: JoU 12

I den nyligen framlagda men av riksdagen ännu inte behandlade propositionen om livsmedelskontroll (1988/89:68) föreslås livsmedelsverket få en starkare och mer aktiv och serviceinriktad roll gentemot kommunerna inom den löpande livsmedelskontrollen. Kostnaderna beräknas till ca 9 milj. kr. och föreslås täckta genom en vidgad avgiftsfinansiering (29a § och s. 49 f.). Resterande del av avgiftsökningen, dvs. ca 25 milj. kr., utgör enligt förslaget en direkt förstärkning av den kommunala livsmedelskontrollen. Bl.a. föreslås en årlig avgift som till största delen skall användas för att bekosta kommunernas provtagningar och undersökningar. Överföring av erforderliga avgiftsmedel till livsmedelsverket beräknas täcka bl.a. verkets rådgivning, teknikerverksamhet och samordning. Enligt föredragande statsrådet har denna förstärkning beaktats vid beräkningen av förevarande anslag till livsmedelsverket. Härutöver föreslås att verkets basresurser förstärks med ca 800 000 kr. i förhållande till det av verket beräknade huvudförslaget. Med anledning härav och i avvaktan på riksdagens behandling av propositionen om livsmedelskontroll är utskottet inte berett att förorda någon medelstilldelning utöver den av regeringen föreslagna. Utskottet avstyrker således motion Jo267 yrkandena 28 och 29.

I regeringens proposition om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket m.m. (1987/88:128, JoU24, rskr. 374) konstaterade jordbruksministern att den kontrollverksamhet för alternativt odlade produkter som har påbörjats i samarbete mellan odlarorganisationerna och handeln under uppbyggnadsskedet skulle komma att bli förhållandevis dyrbar för odlarna. Samhället borde därför stödja kontrollarbetet ekonomiskt under det treåriga initialskedet. Stödet under perioden med början budgetåret 1988/89 beräknades till 1 milj. kr. Kostnaderna borde täckas med tillgängliga införselavgiftsmedel (prop. s. 44). Utskottet har erfarit att kontrollverksamheten genom regeringsbeslut den 9 juni 1988 har tilldelats 1 milj. kr. för en treårsperiod. Enligt beslut i september 1988 har KRAV erhållit sammanlagt 250 000 kr. för budgetåret 1988/89. Utskottet har vidare erfarit att regeringen den 26 januari 1989 beslutade tillföra föreningen ett engångsbelopp om högst 520 000 kr, inom ramen för det nyligen beslutade stödet till alternativ odling (jfr. punkt 12 ovan).

Alternativt odlade produkter har enligt utskottets mening sin givna plats i det varierade utbud som är önskvärt på livsmedelsområdet. Avgörande för en gynnsam utveckling är eniellertid konsumenternas tillit till varornas ursprung. En väl fungerande och effektiv kontroll bör kunna utgöra en garanti för det berättigade konsumentkravet att produkter som säljs som alternativt odlade också motsvarar denna beteckning. Utskottet finner det därför tillfredsställande att regeringen nu ställt resurser till KRAV:s förfogande. Med det anförda anser utskottet syftet med motionerna Jo267 yrkande 30 och Jo271 yrkande 5 i allt väsentligt tillgodosett. Motionerna avstyrks således.

51

31.Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.fl. anslag     1988/89: JoU 12 (F2-F11)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 2-F 11 (s. 60-68).

32.     Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård:
Uppdragsverksamhet (F12)

Propositionen

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. till uppdragsverksamhet för djurens hälso- och sjukvård.

Lantbruksstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för bl.a. ärenden om den allmänna hälso- och sjukvården bland djuren, djurskyddet samt veterinärväsendet. Det åligger lantbruksnämnd att under lantbruksstyreisen ansvara för distriksveterinärorganisationen i länet, utöva tillsyn över distriktsveterinärernas och andra veterinärers verksamhet, leda den regionala planeringen och samordningen av djurens hälso- och sjukvård samt leda och samordna åtgärder mot djursjukdomar i den mån detta inte är en uppgift för länsstyrelsen. Antalet tjänster inom distriksveterinärorganisationen får uppgå till högst 390.

För djurens hälso- och sjukvård beräknas kostnaderna för budgetåret 1989/90 till 99 211000 kr. Därvid har beräknats 297 000 kr. för vissa uppgifter i fråga om försörjningsberedskapen inom totalförsvarets civila delar. Av merkostnaden 6 165 000 kr. samt för ersättning för minskade djursjukvårdsavgifter av 500 000 kr. för nästa budgetår bör jordbruksnäringen svara för 3 229 000 kr. Återstoden eller 3 436 000 kr. faller på staten och bör täckas av införselavgifter utanför fördelningsplanen och från anslaget Bidrag till djurens hälso- och sjukvård.

Motionen

För att djurskyddslagens intentioner skall kunna uppfyllas krävs enligt vpk:s partimotion Jo267 en anslagshöjning med sammanlagt 10,3 milj. kr. Av denna höjning bör 4,7 milj. kr. anslåsför förbättrat djurskydd och djurmiljö (yrkande 24), 600 000 kr. för utbildning av kommunalt anställda i djurskydd och djurmiljö (yrkande 25) och 5 milj. kr. för kommunal djurtillsyn (yrkande 26).

Utskottet

Utskottet ansluter sig till den kostnadsberäkning som framläggs i propositionen och är således inte berett att biträda de anslagshöjningar som begärs i motionen. Motion Jo267 yrkandena 24, 25 och 26 avstyrks.

33.     Bidrag till djurens hälso- och sjukvård m.fl. anslag
(F 13-F14)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 13 och F 14

(s. 70-71).

52

34.                                                                Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder (F 15)                                                            1988/89:JoU12

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för att bestrida kostnaderna för centrala försöksdjursnämndens och för de djurförsöksetiska nämndernas verksamhet. Vidare anvisas medel till forskning rörande alternativa och kompletterande metoder till djurförsök och för viss annan verksamhet inom försöksdjursområdet liksom vissa medel för att täcka kostnaderna för prövning från djurskyddssynpunkt av nya djurhållningsmetoder m.m. i stallar.

För att främja forskning om bl.a. nya djurhållningsmetoder som krävs enligt djurskyddslagen föreslås lantbruksstyrelsen erhålla 500 000 kr., vilket innebär en ökning av anslaget med 378 000 kr.

I avvaktan på den särskilda forskningspolitiska propositionen våren 1990 är föredraganden inte nu beredd att ta ställning till någon förändring av gällande program för forskning enligt avtal mellan staten och läkemedelsindustriföreningen (LIF). Nämndens anslag bör därför räknas upp på samma sätt som övriga forskningsanslag.

Sammanlagt beräknas anslaget till 4 169 000 kr.

Motionen

En framgångsrik forskning om alternativa metoder till djurförsök kräver enligt motion Jo537 (c) resurser av helt annan storlek än de nu befintliga. Ett samlat forskningsprogram bör därför läggas fram i den till våren 1990 aviserade forskningspolitiska propositionen. I avvaktan härpå bör anslaget för forskning om alternativa metoder räknas upp med 1 500 000 kr. Dessa medel bör ställas till centrala försöksdjursnämndens förfogande (yrkande

5)'

Utskottet

Utskottet vill erinra om att riksdagen våren 1988 bemyndigade regeringen att ikläda staten de förpliktelser som följer av förlängning av ovan nämnda avtal mellan staten och LIF om samarbete för att stödja viss forskning för att främja utvecklingen av alternativa och kompletterande metoder till djurförsök (prop. 1987/88:93, JoU22, rskr. 327). Bemyndigandet avser tiden till den 30 juni 1990. Av budgetpropositionen framgår att avtalet har förlängts t.o.m. innevarande budgetår, vilket innebär att staten och LIF satsar vardera 600 000 kr. för ändamålet. Föredraganden räknar med motsvarande satsningar även för budgetåret 1989/90.

1 likhet med regeringen är utskottet inte berett att nu ta ställning till någon förändring av gällande forskningsprogram. Även i övrigt ansluter sig utskottet till regeringens bedömning av medelsbehovet. Motion Jo537 yrkande 5 avstyrks således.

35.    Sveriges lantbruksuniversitet (G 1)

Propositionen                                                                                                        c-.

Medel för verksamheten vid Sveriges lantbruksuniversitet beräknas i propositionen med utgångspunkt i ett ettårigt huvudförslag med en total real

minskning av utgifterna med 1 %. Liksom tidigare bör forskningen inte 1988/89JoU12 omfattas av den resursminskning som huvudförslaget innebär. Däremot görs inget undantag för utbildningen och den centrala förvaltningen. Förstärkta resurser föreslås för utbildning i bioteknik m.m. och till veterinärutbildningen. Med hänsyn till veterinärutbildningens betydelse för en stärkt livsmedelskontroll och ett förbättrat djurskydd har räknats ytterligare 2 milj. kr. Däremot anser jordbruksministern att anslaget till SLU skall rymma de ökade kostnader för skogsteknikerutbildningen som SLU har redovisat. Det ökade intresset för alternativodling har motiverat regeringen att anvisa särskilda forskningsmedel till skogs- och jordbrukets forskningsråd. För att möjliggöra en förbättring av SLU:s insatser på området har räknats ytterligare 600 000 kr.

Den nya djurskyddslagstiftningen ställer ökade krav på forskningsinsatser för bättre djurhållning m.m. I anslutning till beslutet om den nya lagstiftningen betonade regeringen och riksdagen särskilt behovet av utvecklingsinsatser för en bättre miljö för värphöns. Dessa insatser bör enligt propositionen kunna göras genom omfördelning inom tillgängliga resursramar.

I linje med de senaste årens insatser för rekrytering av yngre forskare har räknats ytterligare 1 milj. kr. till forskarassistent- och mellantjänster.

Sammanlagt föreslås anslaget till SLU uppräknat med 31 280 000 kr. till 514 097 000 kr.

Motionerna

1 motion Jo239 (c) yrkande 8 föreslås en höjning av anslaget med 1 milj. kr. för inrättande av en professur i alternativ odling.

I vpk-motionen Jo267 framförs flera yrkanden om anslagshöjningar för olika ändamål; 1 milj. kr. för forskning om alternativ odling, 1 milj. kr. för forskning om djurhållning, 7 156000 kr till grundutbildningen, 2 milj. kr. för utbildning i bioteknik, 3 milj. kr. till forskarutbildningoch 500 000 kr. för det utökade antalet platser på skogsteknikerlinjen (yrkandena 20, 27 och 32-35).

1 motion Jo271 (mp) yrkas en höjning av anslaget till sekretariatet för alternativ odling med 1 500 000 kr. och att SLU inom anslaget finansierar 50 % av statskonsulenttjänsten i alternafiv odling (yrkandena 1 och 4).

I motion Jo549 (c) yrkas att medel till forskningen om burhöns avsätts inom anslaget. Enligt motion Jo607 (fp) bör SLU ompröva sitt beslut om anslag till fjäderfäforskningen. Enligt sistnämnda motion bör resterande medel till denna forskning tillföras från jordbrukets prisregleringsmedel.

I motion Jo608 hemställs att forskningsmedel omdisponeras till ämnesområdet småskalig förädling av jordbruksprodukter.

Enligt motion Jo617 (c) bör driftbidraget till Gammelkroppa skogsskola höjas till 900 000 kr. om året och ett anslag om 2 milj. kr. anvisas för skolans upprustning.

Utskottet

Vad först beträffar frågan om en professur i altemativ odling har utskottet

erfarit att  SJFR nyligen  begärt att regeringen inrättar en  professur i                54

alternativa  produktionsformer,  särskilt  alternativ odling.  Tjänsten har     1988/89:JoU]2 inrättats genom regeringsbeslut den 9 mars 1989. Det innebär att syftet med motion Jo239 yrkande 8 är tillgodosett.

I anslutning till motionerna från vpk och mp om forskningen rörande alternativ odling får utskottet anföra följande. Som framgår av propositionen har regeringen föreslagit vissa resursförstärkningar för detta ändamål. Det bör tilläggas att utskottet i samband med en hearing med SJFR informerats om att alla forskningsprojekt rörande alternativodling som uppfyller vissa grundläggande kvalitetskrav också kan tillgodoses i rådets anslagsbeviljande verksamhet. Inom ramen för programmet alternativa produktionsformer avsatte SJFR 8,3 milj. kr. under femårsperioden 1986/87-1990/91 för sådan forskning. Av vissa nytillkomna resurser avsatte rådet ytterligare 8 milj. kr. under sommaren 1988 (se p. 12 ovan). Beträffande övriga yrkanden om anslagshöjningar för olika ändamål får utskottet framhålla att regeringen i sin anslagsberäkning prioriterat vissa av de i motionerna angivna ändamålen. I övrigt utgår utskottet från att de önskemål som framförts i motionerna i stor utsträckning kan tillgodoses genom omprioriteringar inom tillgängliga resursramar.

Utskottet är inte berett att frångå regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker därför yrkandena 20, 27 och 32-35 i motion Jo267.

Utskottet avstyrker vidare motion Jo271 om ytterligare resurser till sekretariatet för alternativ odling m.m. (yrkandena 1 och 4),

När det gäller forskningen om djurhållning inom äggproduktion m.m. vill utskottet erinra om sina uttalanden i samband med behandlingen av förslaget till djurskyddslag (JoU 1987/88:22 s. 31 f.). Utskottet instämmer vidare i vad jordbruksministern anfört i detta hänseende, nämligen att den nya djurskyddslagstiftningen ställer ökade krav på forskningsinsatser för en bättre djurhållning. Som anförs i propositionen bör behovet av utvecklingsinsatser för en bättre miljö för värphönsen kunna göras genom omfördelning inom tillgängliga resursramar. Enligt vad utskottet erfarit har SLU nu avsatt medel för det angivna ändamålet. Utskottet utgår således från att syftet med motionerna Jo549 yrkande 2 och Jo607 kan tillgodoses utan något uttalande från riksdagens sida.

Det statliga bidraget till Gammelkroppa skogsbruksskola, som utgår från förevarande anslag, höjdes genom riksdagsbeslut år 1984 och utgår för närvarande med 340 000 kr. om året. Vidare har skogsindustrin nyligen bidragit till investeringar m.m. med ett belopp av 4 milj. kr. Utskottet avstyrker motion Jo617.

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) har på uppdrag av regeringen utarbetat ett förslag till program för att främja småskalig livsmedelsproduktion. Särskilt uppmärksammas utvecklingen av sådan livsmedelsproduktion i norra Sverige. För försöksverksamhet i Norrbottens län har STU tilldelats 5 milj. kr. Till den s.k. ALA-gruppen vid SLU anslogs för budgetåret 1987/882 milj. kr. Dessa insatser ligger i linje med önskemålen i motion Jo608. Motionen påkallar ingen vidare åtgärd.

55

36.                                                                Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet,                                        1988/89:JoU12
m.fl. anslag (G 4)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 2-G 4 (s. 76-80). Vad i propositionen anförts om ett program för forskning och utveckling på fiskets område föranleder ingen erinran från utskottets sida, utom i de avseenden som berörs i punkt 21 ovan.

37.    Stöd till kollektiv forskning (G 5)

Propositionen

LJnder anslaget anvisas medel till stöd för kollektiv jordbruksteknisk forskning och skogsteknisk forskning samt kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m.m. Vidare anvisas medel till stöd för kollektivt forsknings- och utvecklingsarbete inom jordbruks- och växtförädlingsområdet. Det statliga stödet regleras i avtal mellan staten och berörda forskningsstiftelser. Närmare uppgifter härom lämnas på s. 81 f. i propositionen. Anslaget föreslås uppgå till 47,6 milj. kr. Vidare yrkas bemyndigande för regeringen att ikläda staten de ekonomiska förpliktelser som följer av det redovisade avtalet om finansiering av visst växtförädlingsarbete.

Motionen

I motion Jo321 (vpk) yrkas att forskningsresurser satsas på förädling m.m. inom skogsbruket (yrkande 4). Det avsnitt i motionen som yrkandet kan hänföras till innehåller synpunkter bl.a. på förädlingsarbetet med pinus contorta och björk.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under denna anslagspunkt. Utskottet utgår från att de frågor som tas upp i motionen kan beaktas i samband med att nya avtal om forskningsverksamheten upprättas, i den mån synpunkterna inte redan blivit tillgodosedda. Motionen påkallar ingen särskild åtgärd från riksdagens sida.

38.    Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien m.fl. anslag
(G6ochHl)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 6 och H 1

(s. 82-84).

39.    Ersättningar för viltskador m.m. (H2)

Propositionen

Från anslaget utbetalas ersättning för förluster som uppkommer till följd av angrepp av vissa rovdjur på renar, får och andra tamdjur. Bestämmelser om ersättning finns i förordningen (1976:430) om ersättning vid vissa skador av

56

rovdjur. Frånansläget utgår vidare ersättning enligt förordningen (1980:400)     1988/89: JoU 12 om ersättning vid vissa viltskador, m.m. Dessutom bekostas från anslaget vissa åtgärder för att förebygga skador av vilt m.m. Anslaget föreslås uppfört med oförändrat belopp, 12 320 000 kr.

Motionen

I motion Jo885 (c) anförs att det under några år gjorts försök med elstängsel för att skydda tamboskapen mot rovdjur. I norra Värmland och Dalsland är det framför allt vargen som har vållat skador och lidande för tamboskapen. Försök med elstängsel har gett positiva resultat. För den enskilde djurägaren innebär extra stängsel stora kostnader. Statsbidrag bör därför utgå i så stor utsträckning som möjligt för uppförande av stängsel mot rovdjur.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning. När det gäller ersättningar för viltskador får utskottet erinra om att en särskild utredning för närvarande ser över hithörande frågor (Jo 1988:02). För att förebygga vissa skador av vilt får naturvårdsverket disponera över del av anslaget. Frågan om ersättning för stängsel mot viltskador hör således närmast till naturvårdsverkets ansvarsområde. Utskottet avstyrker motion Jo885.

Hemställan

Utskottet hemställer

Jordbruksdepartementet m.m.

1.  att riksdagen iiU Jordbruksdepartementet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 18 667 000 kr.,

2.  att riksdagen till Lantbruksråd för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 4 868 000 kr.,

3.           att   riksdagen   till   Utredningar  m.m.   för   budgetåret 1989/
90 anvisar ett reservationsanslag på 4 500 000 kr..

Jordbrukets rationalisering m.m.

4.            beträffande anslaget till lantbruksstyrelsen

a)  att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo267 yrkande 19 om anslag till rådgivning i alternativ odling,

b) att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo267 yrkande 21 om anslag till åtgärder för minskat växtnäringsläckage,

c)  att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo267 yrkande 22 om anslag till åtgärder för minskad användning av bekämpningsmedel,

d)          att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo271 yrkande 3 och
1988/89:Jo273 yrkande 1 om anslag till utökad rådgivning i ekologisk
odling och arbetet med bevarande av vissa djurarter,

e)         att riksdagen till Lantbruksstyreisen för budgetåret 1989/90 anvisar
ett ramanslag på 75 995 000 kr..

57

5.   beträffande stöd till biodling m.m.                                   1988/89:JoU12

a) att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo202 om ekonomiskt stöd till
biodlingen m.m.,

b) att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo274 om åtgärder för att
främja konsumtion och produktion av svenskproducerad honung,

6.  att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1988/89;Jo549 yrkande 1 till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1989/90 anvisar ett ramanslag på 245 368 000 kr.,

7.  att riksdagen medger att under budgetåret 1989/90 statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst 30 000 000 kr.,

8.  att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1988/89:Jo257 yrkande 14 till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 40 000 000 kr..

9.  att riksdager) t\\\ Markförvärv för jordbrukets rationalisering för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.,     :i

10.   beträffande försäljning av mark från jordfonden

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo257 yrkande 8,        .

11.  att riksdagen till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 20 000 000 kr.,

12.  beträffande stöd till fruktodlingen

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats beträffande disposition av anslaget för åtgärder inom fruktodlingen m.m. från och med budgetåret 1988/89 samt avslår motionerna 1988/89:Jo204 yrkande 1, 1988/89:Jo242 yrkande 2, 1988/89:Jo257 yrkande 18, 1988/ 89:Jo259 yrkandena 4 och 5, 1988/89:Jo279 och 1988/89:Jo286,

13.  att riksdagen medger att under budgetåret 1989/90 statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. med sammanlagt högst 7 900 000 kr.,

14.  att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1988/89;Jo259 yrkande 6 till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 7 900 000 kr.,

15.  beträffande kollektiv teknikutveckling

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo259 yrkande 2,

16.  beträffande stöd till Riksförbundet Svensk Trädgård att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo241,

17.  att riksdagen till Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 1 700 000 kr.,

18.  beträffande uppföljning av Tjernobylolyckan m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo230 yrkande 3, 1988/ 89;Jo287 yrkande.2, 1988/89:Jo958 yrkande 3 och 1987/88:Jo211,

19.    beträffande en samlad proposition om same- och rennäringsfrå
gorna

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo266,

58

20.        beträffande rovdjurspolitiken                                        1988/89:JoUi:
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo287 yrkande 5 och 1988/

89:Jo824,

21.           beträffande renforskningscentrum

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo287 yrkande 4,                      ,.       ,

22.        beträffande ändrad anslagskonstruktion för prisstödet till rennä
ringen

att riksdagen avslår motionerna  1988/89;Jo220 yrkande 2,  1988/ 89:Jo230 yrkande 1 och 1988/89:Jo287 yrkande 3,  .

23.           beträffande översyn av prisstödet

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo220 yrkande 1,

24.           beträffande fortsatt stöd till slakteriföretag m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo230 yrkande 2 och 1988/ 89:Jo287 yrkande 1,

25.  att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1988/89; Jo267 yrkande 36 till Fi-ämjande av rennäringen för . budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 26 602 000 kr.,

26.  att riksdagen fill Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

21. beträffande uttalande om fortsatt medelsanvisning att riksdagen avslår motion 1988/89;Jo283,

28.           beträffande statsbidrag till lagring av stallgödsel

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo226,1988/89:Jo239 yrkande 7 i motsvarande del, 1988/89:Jo256 och 1988/89:Jo291,

29.   beträffande översyn av bidragsreglerna att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo207,

30.   beträffande lagringsstöd till pälsdjursnäringen att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo550,

31.   att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1988/89:Jo239 yrkande 7 i återstående del, 1988/ 89:Jo267 yrkande 23, 1988/89:Jo733 yrkande 2 och 1988/89:Jo951 yrkande 2 till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 80 000 000 kr.,

32.   beträffande anslag till alternativodlingens organisationer att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo238,

33.   beträffande samordning av vissa stödformer att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo745,

Jordbruksprisreglering

34.   att riksdagen till Lantbruksekonotniska samarbetsnämnden för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 799 000 kr.,

35.   att riksdagen medger att statens jordbruksnämnd för säsongmässig lagring av jordbruksprodukter under budgetåret 1989/90 får disponera en rörlig kredit på högst 50 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

36.         att riksdagen medger att regeringen eller, efter regeringens
bestämmande, statens jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruks
prisregleringen och regleringen av sockernäringen för budgetåret

59

1989/90 får disponera en rörlig kredit på högst 60 000 000 kr.  i      1988/89:JoU12 riksgäldskontoret,

37.  att riksdagen medger att statens jordbruksnämnd för råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1989/90 får disponera en rörlig kredit på högst 20 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

38.  att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1988/89:Jo234, 1988/89:Jo254 yrkande 4, 1988/ 89:Jo265, 1988/89:Jo267 yrkande 31, 1988/89:Jo273 yrkande 2 och 1988/89:Jo257 yrkande 16 till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1910 671000 kr.,

39.  beträffande precisering av statens bidrag till exportkostnaderna att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo254 yrkande 3,

40.  beträffande statens delansvar för 1988 års skörd att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo254 yrkande 2,

41.        att riksdagen till Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 1 100 000
kr.,

42.  att riksdagen till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 156 308 000 kr.,

43.  att riksdagen till Statistik på jordbrukets område för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr..

Skogsbruk

44.     att riksdagen medger att skogsstyrelsen under budgetåret 1989/90 får disponera en rörlig kredit av 65 000 000 kr.i riksgäldskontoret,

45.     att riksdagen till Skogsvärdsorganisationen för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

46.  att riksdagen till Skogsvärdsorganisationen: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1989/90 anvisar ett ramanslag på 238 972 000 kr.,

47.  att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Frö- och plantverk-samhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

48.  beträffande skogsvårdsorganisationens basorganisation

att riksdagen med anledning av riksdagens revisorers förslag 1988/89:6 i berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om skogsvårdsorganisationens basorganisation för myndighetsuppgifter,

49.           beträffande utredning m.m.

att riksdagen avslår förslag 1988/89:6 i återstående del samt motionerna 1988/89:Jol2 och 1988/89:Jol3,

50.  att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1988/89:Jo317 yrkande 5 till Skogsvärdsorganisationen: Investeringar för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 23 135 000 kr.,

51.  beträffande bidrag till skogsvård

a) att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo310 yrkande 6 om avskaffan-            60

de av bidragen till skogsodling efter avverkning av lågproducerande     1988/89:JoU12

bestånd,

b) att riksdagen medger att under budgetåret 1989/90 statsbidrag

beviljas med sammanlagt högst 244 700 000 kr. till skogsvård m.m.,

52.   att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1988/89:Jo273 yrkande 3, 1988/89;Jo302, 1988/ 89:Jo310 yrkandena 7 och 8, 1988/89:Jo314 yrkande 4,1988/89:Jo316 yrkande 11,1988/89:Jo317 yrkande 6,1988/89:Jo324 yrkandena 6 och 7 samt 1988/89:Jo801 yrkande 5 till Bidrag till skogsvård tn.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 248 000 000 kr.,

53.   beträffande ändamål som strider mot starka naturvårdsintressen att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo310 yrkande 5,

54.   beträffande dikning

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo316 yrkandena 17 och 19 samt 1988/89:Jo743,

55.   beträffande ädellövskogsbruk

a)   att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo305,

b)  att riksdagen avslår motion 1988/89;Jo306,

c)   att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo307 yrkande 2,

d) att riksdagen avslår rnotion 1988/89:Jo314 yrkandena 2 och 3,

56.   beträffande skogsvägbyggnad

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1988/89:Jo273 yrkande 4, 1988/89:Jo303, 1988/89:Jo308, 1988/89:Jo315, 1988/89:Jo316 yrkande 21 och 1988/89:Jo317 yrkande 7 medger att under budgetåret 1989/90 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 60 000 000 kr. till byggande av skogsvägar,

57.   att riksdagen till Stöd tUl byggande av skogsvägar för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 55 000 000 kr.,

58.   beträffande utvärdering av bidragsgivningen att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo310 yrkande 9,

59.   beträffande miljöprövning av skogsvägar

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo316 yrkande 20,

60.   beträffande Främjande av skogsvård m.m.

a)   att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1988/89:Jo273 yrkande 5, 1988/89:Jo311 yrkande 2, 1988/89:Jo320, 1988/89:Jo321 yrkande 7 och 1988/89:Jo967 yrkande 17 till Främjande av skogsvård m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 12 900 000 kr.,

b)   att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo311 yrkande 1,

61.   beträffande registrering av skogsskadorna m.m. att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo314 yrkande 1,

62.   beträffande skogsbrukets inriktning

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo321 yrkande 6,

63.   beträffande vitaliseringskalkning

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo324 yrkande 2,

64.    beträffande Lilla Edet-Trollhättan-Vänersborg
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo731,

61

65.  beträffande åtgärdsprogram                                                 1988/89:JoU12 att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo742,

66.  beträffande skogsskadesituationen i Skåne

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo869 yrkandena 1, 2 och 4,

67.           beträffande skogsskadorna i Gävleborg

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo958 yrkande 4,

68.           beträffande särskilda insatser

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo971 yrkande 5,

69.        att riksdagen till Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
20 000 000 kr.,

Fiske

70.    att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1988/89:Jo402, 1988/89:Jo410 yrkande 9 och 1988/
89:Jo414 yrkande 2a till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 41 451 000 kr.; ■

71.  att riksdagen till Fiskenämnderna för budgetåret 1989/
90 anvisar ett förslagsanslag på 10 217 000 kr.,

72.  att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionerna 1988/89:Jo401 yrkande 1 och 1988/89:Jo410 yrkande 7 samt med anledning av motionerna 1988/89:Jo414 yrkande 2b, 1988/89:Jo416 och 1988/89:Jo418 yrkande 5 till Främjande av fiskerinäriiigen för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 7 796 000 kr., '

73.  beträffande bidrag till fiskehamnar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1988/89:Jo414 yrkande 2c och 1988/89:Jo417 medger att under budgetåret 1989/90 statsbidrag beviljas till fiskehamnar m.m. med sammanlagt högst 2 424 000 kr.,

74.  att riksdagen till Bidrag till fiskehamnar m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 424 000 kr.,

75.  att riksdagen till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

76.  beträffande katastrofskydd

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo418 yrkande 1,

77.  beträffande Hallandsfiskärenas akuta ekonomiska problem att riksdagen avslår motion 1988/89;Jo430,

78.  beträffande katastroffond för fisket att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo431,

79.  beträffande stöd till Hallandsfiskarena

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo748 yrkande 10,

80.   beträffande bidrag till fiskets rationalisering

att riksdagen medger att under budgetåret 1989/90 statsbidrag beviljas till fiskets rationalisering med sammanlagt högst 8 500 000 kr.,

81.    att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1988/89: Jo418 yrkande 2 till Bidrag till fiskets rationalisering

62

m.m.    för    budgetåret    1989/90    anvisar    ett förslagsanslag    på     1988/89:JoU12 9 000 000 kr.,

82.            beträffande fraktbidrag

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo421,

83.         att riksdagen med anledning av riksdagens revisorers förslag
1988/89:9 yrkande 2, med bifall till regeringens förslag samt med
avslag på motionerna 1988/89:Jo401 yrkande 2, 1988/89:Jo406, 1988/
89:Jo410 yrkande 8, 1988/89:Jo414 yrkande 2d, 1988/89:Jo418 yrkan
dena 3 och 4, 1988/89:Jol4 yrkande 2, 1988/89:Jol5 yrkande 3 och
1988/89:Jol6 yrkande 2 till Lån till fiskerinäringen för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 40 000 000 kr.,

84; att riksdagen till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

85.  att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

86.  att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1988/89:Jo414 yrkande 2e till Ersättning för iiurång i enskild fiskerätt m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 000 kr.,

87.        beträffande särskild fond för yrkesfiskare vid södra ostkusten och
de stora sjöarna

att riksdagen avslår motionerna 1988/89;Jo425 och 1988/89:Jo434,

88.  att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1988/89:Jo410 yrkande 10 och 1988/89:Jo414 yrkande 2f till Bidrag till fiskevård tn.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 5 324 000 kr.,

89.  beträffande den vidare utvecklingen på fiskeområdet

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jol5 yrkande 1 avslår riksdagens revisorers förslag 1988/89:9 yrkande 1 samt motionerna 1988/89:Jo414 yrkande 1 och 1988/89:Jol4 yrkande 1,

90.        beträffande möjlighet för fiskenämnd att besluta om fiskerilån
m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Jol5 yrkande 2 och 1988/89;Jol6 yrkande 1 avslår riksdagens revisorers förslag 1988/89:9 yrkande 3,

91.           beträffande teknisk översyn av stödförordningen

att riksdagen lämnar riksdagens revisorers förslag 1988/89:Jo9 yrkande 4 utan vidare åtgärd.

Livsmedelskontroll

92.  att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1988/89:Jo267 yrkandena 28 och 29 till Statens livsi7iedels-verk för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 76 792 000 kr.,

93.  beträffande Kontrollföreningen för alternativ odling

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo267 yrkande 30 och 1988/ 89;Jo271 yrkande 5,

63

94.  att riksdagen till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning     1988/89:JoU12 m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

95.  att riksdagen t\\\ Statens veterinärmedicinska atjstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på

1         000 kr.,

96.  att riksdagen till Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 54 718 000 kr.,

97.  att riksdagen till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

98.  att riksdagen till Bidrag till statens utsädeskontroll för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 2 371 000 kr.,

99.  att riksdagen til\ Bekämpande av växtsjukdomar och smittsamma husdjurssjukdomar för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 7 250 000 kr.,

100.       att riksdagen till Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 6 885 000 kr.,

101.       att riksdagen till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksam
het för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

102.         att riksdagen till Bidrag till statens maskinprovningar för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 6 109 000 kr.,

103.  att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 362 000 kr.,

104.  att riksdagen med bifall till regeringens förslag och nied avslag på motion 1988/89: Jo267 yrkandena 24,25 och 26 till Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

105.  att riksdagen till Bidrag till djurens hälso- och sjukvård för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 6 400 000 kr.,

106.        att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare för
veterinärvärd för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på

2         050 000 kr.,

107.        att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1988/89: Jo537 yrkande 5 till Bidrag till djurskyddsfrämjan
de åtgärder för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
4 169 000 kr..

Utbildning och forskning

108.  att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1988/89: Jo239 yrkande 8,1988/89: Jo267 yrkandena 20, 27, 32, 33, 34 och 35, 1988/89:Jo271 yrkande 1 och 1988/89:Jo617 till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 514 097 000 kr.,

109.  beträffande finansieringen av viss statskonsulenttjänst att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo271 yrkande 4,

110.  beträffande forskning om burhöns m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo549 yrkande 2 och 1988/ 89:Jo607,

64

111.  beträffande småskalig förädling av jordbruksprodukter        1988/89: JoU 12 att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo608,

112.  att riksdagen till Lokalkostnader mm. vid Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 240 006 000 kr.,

113.  att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,

114.  att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksimiversitet m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 15 400 000 kr.,

115.  att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 126 734 000 kr.,

116.  att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts om ett program för forskning och utveckling på fiskets område, i de delar som ej omfattas av utskottets hemställan i moment 72 ovan,

117.  att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten de ekonomiska förpliktelser som följer av det i propositionen redovisade avtalet om finansiering av visst växtförädlingsarbete,

118.  att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 47 600 000 kr,,

119.  beträffande viss förädlingsforskning

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo321 yrkande 4,

120.        att riksdagen till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 685 000 kr..

Diverse

121.  att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 30 400 000 kr..

122.  att riksdagen till Ersättningar för viltskador tn.tn. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 12 320 000 kr.,

123.  beträffande kostnader för viltstängsel att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo885.

Stockholm den 14 mars 1989 På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

5 Riksdagen 1988/89. lösaml. Nr 12

65

Närvarande: Kari Erik Olsson (c), Hans Gustafsson (s), Håkan Strömberg     1988/89:JoU12

(s), Sven Eric Lorentzon (m), Grethe Lundblad (s), Lars Ernestam (fp).

Martin Segerstedt (s), Jens Eriksson (m), Margareta Winberg (s), Åke

Selberg (s), Ingvar Eriksson (m), Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander (c),

Annika Åhnberg (vpk), Åsa Domeij (mp), Kaj Larsson (s) och Berndt

Ekholm (s),

dock att vid punkterna 20-39 Ove Karlsson (s) deltagit i stället för Hans Gustafsson (s).

Reservationer

1.       Rådgivning i alternativ odhng (mom. 4 a)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "Utskottet är" och slutar med "yrkande 19" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som anförts i motion Jo267 anser utskottet det angeläget att lantbruksstyrelsen tillförs ytterligare resurser för rådgivning i alternativ odling. Ett belopp om 1 milj. kr. bör tillföras styrelsen för att inrätta tre tjänster i ämnet. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo267 yrkande 19 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 a) bort ha följande lydelse: 4 a) beträffande rådgivning i alternativ odling att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Jo267 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2.       Åtgärder för minskat växtnäringsläckage och minskad
användning av bekämpningsmedel (mom.4 b och c)

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "Vidare avstyrker" och slutar med "i motionen" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att lantbruksstyrelsens resurser bör förstärkas för de ändamål som anges i motion Jo267 yrkandena 21 och 22. Till åtgärder för minskat växtnäringsläckage bör således anvisas ytterligare 2,8 milj. kr. och till åtgärder för minskad användning av bekämpningsmedel ytterligare 800 000 kr. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 b) och c) bort ha följande lydelse: 4 b) beträffande åtgärder för minskat växtnäringsläckage att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo267 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4 c) beträffande åtgärder för minskad användning av bekämpningsmedel

att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Jo267 yrkande 22 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

66

3.       Utökad rådgivning i ekologisk odling och bevarande av vissa    1988/89:JoU12
djurarter (mom. 4 d)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "Med samma" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

1 likhet med vad som anförs i motionerna Jo271 och Jo273 anser utskottet att lantbruksstyrelsen bör erhålla förstärkta resurser för rådgivning i ekologisk odling och för sitt arbete med hotade djurarter. För sistnämnda ändamål bör anslaget tillföras 250 000 kr. För att öka antalet rådgivare i ekologisk odling till minst en rådgivare per varannan lantbruksnämnd bör anslaget tillföras 4,2 milj. kr. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo271 och Jo273 i berörda delar bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 d) bort ha följande lydelse:

4 d) beträffande idökad rådgivning i ekologisk odling och arbetet med bevarande av vissa djurarter

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Jo271 yrkande 3 och 1988/89:Jo273 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4.       Anslag till lantbruksstyrelsen (mom. 4 e)

Under förutsättning av bifall till reservation I

Annika Åhnberg (vpk) anser att utskottets hemställan under 4 e) bort ha följande lydelse;

4 e) att riksdagen till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1989/90 anvisar ett ramanslag på 76 995 000 kr.,

5.       Anslag till lantbruksstyrelsen (mom. 4 e)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser att utskottets hemställan 4 e) att riksdagen till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1989/90 anvisar ett ramanslag på 79 595 000 kr.,

6.       Anslag till lantbruksstyrelsen (mom. 4 e)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Åsa Domeij (mp) anser att utskottets hemställan under 4 e) bort ha följande lydelse:

4 e) att riksdagen till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1989/90 anvisar ett ramanslag på 80 445 000 kr..

67

7.                                                                  Ekonomiskt stöd till biodling m.m. (mom. 5 a)                                                     1988/89:JoU12

Karl Erik Olsson (c) och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "Jo202" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar synpunkterna i motion Jo202 om biodlingens värde för växtodlingen och sysselsättningen i glesbygden m.m. Störst ekonomisk betydelse har biodlingen för oljeväxtodlingen. Vidare är flertalet av dagens utrotningshotade växtarter insektspollinerade, och med bin i närheten hårde avsevärt större möjligheter att överleva. Skörden av bär ökar också markant med god tillgång på bin. Utskottet instämmer därför i yrkandet i motion Jo202 att anslagen till biodlingsavdelningen vid SLU bör förstärkas och att statligt bidrag bör ges till Sveriges biodlares riksförbund för en konsulenttjänst i biodlingsfrågor. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 a) bort ha följande lydelse: 5 a) beträffande ekonomiskt stöd till biodling m.m att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo202 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8.     Åtgärder för att främja konsumtion och produktion av
svenskproducerad honung (mom. 5 b)

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "I anslutning" och slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo274 borde biodlingen med hänsyn till näringens nationalekonomiska och regionalpolitiska betydelse ägnas större uppmärksamhet från statliga myndigheter och forskningsorgan, t.ex. lantbruksstyrelsen och lantbruksuniversitetet. Vidare bör livsmedelsverket undersöka de skadliga effekterna av importerad honung som härrör från besättningar, behandlade med antikvalstermedel. Om så erfordras bör importförbud övervägas.

dels att utskottets hemställan under 5 b) bort ha följande lydelse:

5 b) beträffande åtgärder för att främja konsumtion och produktion av svenskproducerad honung

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo274 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9.     Information rörande nya djurskyddslagen (mom.6)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Enligt vad" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Det är viktigt att djurägarna snabbt får en korrekt information om den nya
djurskyddslagen, eftersom bestämmelserna om djurhållning får både ekono
miska konsekvenser och andra effekter för djurägarna. Utskottet tillstyrker       68

därför yrkandet i motion Jo549 att lantbruksnämnderna tillförs ytterligare 3     1988/89:JoU12 milj. kr. för informationsinsatser rörande nya djurskyddslagen.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1988/89:Jo549 yrkande 1 till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1989/90 anvisar ett ramanslag på 248 368 000 kr.,

10.    Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. (mom.8)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Utskottet fillstyrker" och på s. 21 slutar med "JoU 1987/88:17 s. 5" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion Jo257 om minskning av anslaget med 20 milj. kr. Utskottet förutsätter att minskningen leder till en neddragning av bidragsramen till bidrag till inre rationalisering med det i motionsmotiveringen angivna beloppet.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1988/89:Jo257 yrkande 14 till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 20 000 000 kr.,

11.    Försäljning av mark från jordfonden (mom. 10)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med "Som framgår" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas bedömning att den del av jordfondens markinnehav som inte är nödvändig för strukturrationaliseringen bör avvecklas. Härigenom skulle 65 milj. kr. kunna tillföras statskassan, samtidigt som man skapar förutsättningar för ett ökat glesbygdsboende. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo257 yrkande 8 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse: 10. beträffande försäljning av mark från jordfonden att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo257 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12.    Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. (mom.
14) och kollektiv teknikutveckling (mom. 15)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med "Utskottet
har" och slutar med "denna stödform" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo259 har bidragsramen för främjande av trädgårds- g

6 Riksdagen 1988/89. lösaml. Nr 12

näringen under en längre tid varit oförändrad. Enligt utskottets mening bör ]988/89:JoU12 anslaget räknas upp med det i motionen föreslagna beloppet, 1 milj. kr. Av teknikutvecklingsanslaget bör vidare medel som ej utgår till enskilda företag kunna användas som bidrag till kollektiv teknikutveckling eller till gemensamma projekt mellan flera trädgårdsföretag. Lantbruksstyrelsen bör, som motionärerna anfört, få möjlighet att avsätta medel för detta ändamål. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker yrkandena 2 och 6 i motion Jo259.

dels att utskottets hemställan under 14 och 15 bort ha följande lydelse:

14.   att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1988/89:Jo259 yrkande 6 till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 8 900 000 kr.,

15.   beträffande kollektiv teknikutveckling

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo259 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Uppföljning av Tjernobylolyckan m.m. (mom. 18)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottefs yttrande som på s. 25 börjar med "Utskottet vill" och på s. 26 slutar med "utskottet anfört" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att den samlade redovisning som regeringen lämnade i skrivelse 1987/88:96 är tillräcklig när det gäller uppföljningen av Tjernobylolyckans effekter och åtgärder för att lindra dessa effekter. Härvidlag ansluter sig utskottet till synpunkterna i motionerna Jo230, Jo287 och 1987/88: Jo211. Som anförs i motionerna är det viktigt att en strategi utformas med hänsyn till olyckans långsiktiga effekter för de samiska näringarna, den samiska kulturen och för dem som för sitt uppehälle är beroende av jakt, fiske och bärplockning m.m. inom de drabbade områdena. Undersökningarna av Tjernobylolyckans konsekvenser bör vara allsidiga och bl.a. omfatta både cesium och strontium. Det anförda innebär att utskottet också anser att synpunkterna i motion Jo958 yrkande 3 bör beaktas. Utskottet instämmer i vad som anförts i motionen om att Gävleborgs län hör till de områden som drabbats hårdast av olyckan och vill därför understryka det angelägna i att fortsatta undersökningar görs rörande långsiktiga och kortsiktiga effekter av olyckan i detta län. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo230 yrkande 3, Jo287 yrkande 2, Jo958 yrkande 3 och 1987/88:Jo211 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna,

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse: 18. beträffande uppföljning av Tjernobylolyckan m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Jo230 yrkande 3, 1988/89;Jo287 yrkande 2, 1988/89:Jo958 yrkande 3 och 1987/88:Jo211 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

70

14.                                                                En samlad proposition om same- och rennärings-                                                     1988/89:JoU12
frågorna (mom. 19)

Lars Ernestam (fp), Bengt Rosén (fp) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med "Enligt vad" och slutar med "Jo266" bort ha följande lydelse:

Enligt vad utskottet erfarit ämnar samerättsutredningen under våren 1989 lägga fram förslag som berör rennäringen och samernas ställning. Som anförs i motion Jo266 är det nödvändigt att regeringen skyndar på utredningsarbetet och att riksdagen får ta del av en samlad same- och rennäringsproposition. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse;

19.         beträffande en samlad proposition om same- och rennäringsfrå
gorna

att riksdagen med anledning av motion 1988/89; Jo266 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15.    Rovdjurspolitiken (mom. 20)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med "Statens naturvårdsverk" och slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:

Naturvårdsverket och Sveriges lantbruksuniversitet har bedrivit forskning angående rovdjursrivna renar, en forskning som enligt uppgift avslutades för mer än ett år sedan. Som anförs i motion Jo824 bör resultatet av denna forskning redovisas. En arbetsgrupp bör tillsättas med uppgift att ge en fullständig bild av vilka konsekvenser den nuvarande rovdjurspolitiken har för rennäringen. Det förslag om ersättningsbelopp för rovdjursrivna renar som lantbruksstyrelsen presenterat bör kunna gälla under en övergångsperiod medan konsekvenserna av rovdjurspolitiken utreds. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo824 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Härmed tillgodoses även motion Jo287 yrkande 5 i väsentliga delar.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20.            beträffande rovdjurspolitiken

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo824 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar motion 1988/89:Jo287 yrkande 5 utan vidare åtgärd,

16.    Ändrad anslagskonstruktion för prisstöd till rennäringen
(mom. 22)

Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m), Ingvar Eriksson (m), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med "Beträffande

de" och slutar med "ändrad anslagskonstruktion" bort ha följande lydelse:       

I motioner från m, c och vpk har framhållits att en viss eftersläpning skett i 1988/89:JoU12 fråga om prisstödet till rennäringen jämfört med vissa andra stödformer. Vidare har anförts att den nuvarande anslagskonstruktionen inte ger rennäringens företrädare möjlighet att föra reella överläggningar med staten om nivån på prisstödet eftersom anslagets totalbelopp är fastställt genom riksdagsbeslut. Motionärerna erinrar bl.a. om att lantbruksstyrelsen i sin anslagsframställning föreslagit att prisstödet till rennäringen borde utgå under en förslagsvis betecknad post. Utskottet anser för sin del att det föreligger starka skäl för en återgång till den anslagskonstruktion som gällde före budgetåret 1985/86 i fråga om prisstödet till rennäringen och föreslår att regeringen i budgetpropositionen för budgetåret 1990/91 återkommer med förslag om prisstödet i enlighet med dessa synpunkter. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo220, Jo230 och Jo287 i berörda delar bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande ändrad anslagskonstruktion för prisstöd till rennäringen

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Jo220 yrkande 2, 1988/89: Jo230 yrkande 1 och 1988/89: Jo287 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17.    Fortsatt Stöd till slakteriföretag m.m. (mom. 24)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "utebliven vinst" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen hos regeringen bör begära förslag till medel för fortsatt stöd till de stycknings- och förädlingsföretag för renkött som är drabbade av konsekvenserna efter Tjernobylolyckan. Utskottet ansluter sig således till synpunkterna i motionerna Jo230 och Jo287 i motsvarande del. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse: 24, beträffande fortsatt stöd till slakteriföretag m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Jo230 yrkande 2 och 1988/89:Jo287 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18.    Främjande av rennäringen (mom. 25)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med "1 enlighet" och slutar med "till medelsanvisning" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion Jo267 om en uppräkning av anslaget till främjande av rennäringen med 6 750 000 kr., vilket motsvarar en höjning av prisstödet med ca 75 kr. per ren.

72

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:      1988/89:JoU12

25. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1988/89:Jo267 yrkande 36 till Främjande av rennäringen för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 33 352 000 kr.,

19.    Statsbidrag till lagring av stallgödsel (mom. 28)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med "Utskottet, som" och slutar med "och 2" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som anförts i motionerna Jo226 och Jo239 anser utskottet att statsbidrag till lagring av stallgödsel bör utgå till samtliga företag med mer än 10 djurenheter och att bidragsdelen bör höjas till 25 % eller högst 30 000 kr. Utskottet tillstyrker även yrkandet i motion Jo239 om en höjning av anslaget till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket med 35 milj. kr., varav 15 milj. kr. avdelas för bidrag till teknikutveckling och försöksverksamhet för miljöförbättrande åtgärder. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo207, Jo291 och Jo256 avstyrks i den mån de inte tillgodoses genom utskottets ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse: 28. beträffande statsbidrag till lagring av stallgödsel att  riksdagen  med  anledning  av motionerna  1988/89:Jo226 och 1988/89:Jo239 yrkande 7 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt avslår motionerna 1988/89;Jo256 och 1988/89;Jo291,

20.    Anslag till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
(mom. 31)

Under förutsättning av bifall till reservation 19

Reservanterna under reservation 19 anser

att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1988/89:Jo239 yrkande 7 i återstående del samt med avslag på motionerna 1988/89:Jo267 yrkande 23, 1988/89;Jo733 yrkande 2 och 1988/89:Jo951 yrkande 2 till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 105 000 000 kr.,

21.    Anslag till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
(mom. 31)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse: I likhet med vad som anförts i motion Jo267 anser utskottet att anslaget till

73

försöks- och utvecklingsverksamhet när det gäller stallgödselhantering och     1988/89:JoU12

stöd till odling av fånggrödor bör utökas. Utskottet tillstyrker förslaget i

motionen att den treåriga ramen på 10 milj.kr. höjs till 24 milj. kr. och att

anslaget räknas upp med 9 milj. kr. för nästa budgetår. Övriga motioner om

höjning av anslaget avstyrks i den mån de inte tillgodoses genom utskottets

förslag.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1988/89:Jo267 yrkande 23 samt med avslag på motionerna 1988/89:Jo239 yrkande 7 i återstående del, 1988/89:Jo733 yrkande 2 och 1988/89:Jo951 yrkande 2 till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 89 000 000 kr.,

22.    Anslag till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
(mom. 31)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo951 är det angeläget att bevara ett variationsrikt, öppet och artrikt landskap där jordbruket bedrivs med stor hänsyn till olika bevarandeintressen. Utskottet tillstyrker förslaget i motionen om en höjning av anslaget till naturvårdande åtgärder i odlingslandskapet med 5 milj. kr. Härigenom tillgodoses även motion Jo733 yrkande 2. Motion Jo267 yrkande 23 avstyrks i den mån den inte tillgodoses genom utskottets förslag.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motionerna 1988/89:Jo733 yrkande 2 och 1988/89:Jo951 yrkande 2 samt med avslag på motion 1988/89; Jo267 yrkande 23 till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 85 000 000 kr.,

23.    Samordning av vissa stödformer (mom.33)

Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m), Ingvar Eriksson (m), Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med "I anslutning" och slutar med "det anförda" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo745 finns det en mängd olika stödformer som påverkar kultur- och odlingslandskapet. Bristen på samordning av denna flora av bidrag är frapperande. Situationen är arbetskrävande och tidsödande för berörda myndigheter och förvirrande för jordbrukare och allmänhet. En översyn och samordning av alla dessa stödformer måste göras. Vad utskottet anfört med anledning av motionen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

74

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse: 1988/89:JoU12

33. beträffande samordning av vissa stödformer att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo745 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24.    Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område -
mjölksubventioner (mom. 38)

Kari Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s, 30 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den bedömning som görs i motionerna från c, vpk och mp om de negativa effekterna för konsumenter och producenter av ytterligare nedskärningar av mjölksubventionerna. De kostnadsökningar som regeringsförslaget leder till blir särskilt kännbara för barnfamiljerna. Utskottet avstyrker den av regeringen föreslagna minskningen och tillstyrker motionerna Jo234, Jo267 yrkande 31 och Jo273 yrkande 2. Härigenom tillgodoses även yrkandet i motion Jo254 om oförändrade mjölksubventioner.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1988/89:Jo254 yrkande 4 och med bifall till motionerna 1988/89:Jo234, 1988/89:Jo267 yrkande 31 och 1988/89:Jo273 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1988/89: Jo257 yrkande 16 och 1988/89: Jo265 till Prisreglerande åtgärder pä jordbrukets område för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 160 671 000 kr.,

25.    Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område -
mjölksubventioner (mom. 38)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

I början av 1970-talet infördes livsmedelssubventioner för att skydda barnfamiljerna mot snabba prisökningar på baslivsmedel. Subventionerna kommer emellertid alla hushåll, och inte enbart barnfamiljerna, till del. Som anförs i motion Jo254 är det bättre att ge stöd direkt i form av barnbidrag och vårdnadsbidrag. Utskottet motsätter sig, i likhet med motionärerna, regeringens förslag om minskning av mjölksubventionerna på den grunden att minskningen inte motsvaras av någon förstärkning av barnfamiljernas ekonomi. Först i samband med att åtgärder vidtas som ger barnfamiljerna en nettoförstärkning av deras ekonomi är utskottet berett att avveckla mjölk-subventionerna. Utskottet fillstyrker således mofion Jo254 yrkande 4 och avstyrker regeringens förslag om minskning av subventionerna. Härigenom tillgodoses även motionerna från vpk, c och mp om oförändrade mjölksubventioner.

75

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse: 1988/89:JoU12

38. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna 1988/89:Jo234, 1988/89;Jo267 yrkande 31 och 1988/89:Jo273 yrkande 2, med bifall till motion 1988/89:Jo254 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1988/89: Jo265 och 1988/89: Jo257 yrkande 16 till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 160 671 000 kr.,

26.    Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område -
låginkomstsatsning (mom. 38)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "I enlighet" och slutar med "45 milj. kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den del av anslaget som avser låginkomstsatsning är att anse som en livsmedelssubvention. Utskottet tillstyrker förslaget i motion Jo257 att denna anslagspost minskas med 45 milj. kr. Det förutsätts att jordbruket får ta ut detta belopp i form av höjda priser.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1988/89:Jo257 yrkande 16 och med avslag på motionerna 1988/89:Jo234, 1988/89:Jo254 yrkande 4, 1988/89:Jo265, 1988/ 89:Jo267 yrkande 31 och 1988/89:Jo273 yrkande 2 till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 865 671 000 kr.,

27.    Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område -
livsmedelssubventioner (mom. 38)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "Med hänvisning" och slutar med "på livsmedel" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion Jo265 om en höjning av anslaget till livsmedelssubventioner med 5 miljarder kr. Subventionerna bör avse sådana baslivsmedel som omfattades av det subventionssystem som gällde fram till den 1 december 1983, dvs. konsumtionsmjölk, ost, kött och fläsk. Härigenom tillgodoses även yrkandet i motion Jo267 om bibehållna mjölksubventioner. Det bör ankomma på regeringen att fördela beloppet mellan de angivna livsmedlen.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1988/89;Jo265 samt med avslag på motionerna 1988/89:Jo234, 1988/
89:Jo254 yrkande 4, 1988/89:Jo267 yrkande 31,1988/89:Jo273 yrkan
de 2 och 1988/89:Jo257 yrkande 16 till Prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservations
anslag på 6 910 671 000 kr.,                                                              '6

28.                                                                Statens delansvar för 1988 års skörd (mom. 40)                                                      1988/89:JoU12

Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp), Jens Eriksson (m), Ingvar Eriksson (m), Bengt Rosén (fp) och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.31 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "det anförda" bort ha följande lydelse;

Utskottet anser inte att de redovisade åtgärderna är förenliga med tidigare riksdagsuttalanden i fråga om statens ansvar för överskottsarealens kostnader. Det naturliga förfaringssättet borde ha varit att regeringen i enlighet med tidigare praxis utbetalade beloppet till Svensk spannmålshandel. Den disposition av medlen som regeringen redovisat bör under alla förhållanden inte fullföljas utan samråd med bl.a. jordbruksnäringen. Regeringen bör således ompröva sitt beslut med beaktande av synpunkterna i motion Jo254. Vad utskottet anfört med anledning av motionen i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse: 40. beträffande statens delansvar för 1988 års skörd att riksdagen med anledning av motion 1988/89;Jo254 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

29.    Utredning m.m. (mom. 49)

Sven Eric Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp), Jens Eriksson (m), Ingvar Eriksson (m) och Bengt Rosén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.33 börjar med "Däremot är" och på s. 34 slutar med "frågor (1988/89;JoU16)" bort ha följande lydelse;

Utskottet biträder även revisorernas förslag att omfattningen och finansieringen av en sådan organisation bör utredas. Som framhålls i motionerna är det angeläget att därvid även försäljningen av tjänster generellt sett övervägs. Översynen bör syfta till en koncentration av verksamheten till uppgifter som leder till ett förbättrat skogstillstånd. Riksdagen bör med bifall till revisorernas förslag även i denna del samt med anledning av motionerna Jol2 och Jol3 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse: 49. beträffande utredning m.m. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av förslag 1988/89:6 i återstående del samt med anledning av motionerna 1988/89:Jol2 och 1988/89:Jol3,

30.    Skogsvårdsorganisationen: Investeringar (mom. 50)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med "Riksdagen har" och slutar med "(yrkande 5)" bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder motionärernas förslag. Riksdagen bör således minska anslaget med ytterligare 5,5 milj. kr. och anslå 17635 000 kr. till investeringar i skogsvårdsorganisationen.

7 Riksdagen 1988/89. lösaml. Nr 12

Rättelse: S, 80 sista raden Rättat till: 188 000 000 S, 90 rad 24 utgår: Reservationer under litt, G

77

dels att utskottets hemställan under 50 bort ha följande lydelse:      1988/89JoU12

50.         att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1988/89:Jo317 yrkande 5 till Skogsvårdsorganisatio
nen: Investeringar för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsan
slag på 17 635 000 kr.,

31.    Bidrag till skogsodling efter avverkning av
lågproducerande bestånd (mom. 51 a)

Lars Ernestam (fp), Bengt Rosén (fp), Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "5§3-bidraget" bort ha följande lydelse:

När 5§3-bidraget infördes var avsikten att ge skogsägaren ett ekonomiskt stöd för att avverka lågproduktiv skog och ersätta den med nyplantering. 5§3-bidraget har emellertid lett till att värdefulla hagmarker liksom ädellöv-skogar och andra skogar av särskild betydelse har skadats.

Miljö- och energiministern har i en frågedebatt under hösten 1988 anfört: -Det är ingen tvekan om att det ur naturvårdssynpunkt finns anledning att ifrågasätta de ursprungliga bidragsreglerna och tillämpningen av dessa.

Enligt budgetpropositionen bör bidraget inte längre "lämnas för åtgärder som berör marker av hagmarkstyp, glesa och äldre och medelålders lövträdsbesfånd eller glesa bestånd i det s.k. fjällnära skogsområdet".

I motion Jo310 yrkande 6 föreslås att riksdagen beslutar avskaffa 5§3-bidraget, dvs. bidraget till skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd. I bl.a. motionerna Jo302 och 316 framförs samma förslag.

Den tydligaste och mest effektiva signalen om en ändrad inriktning är att avskaffa det belastade begreppet 5§3-bidraget och ersätta det med andra stödåtgärder. Denna uppfattning bör riksdagen med anledning av motion Jo310 yrkande 6 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 51 a bort ha följande lydelse:

51.            beträffande bidrag till skogsvård m.m.

a) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motion 1988/89;Jo310 yrkande 6,

32.    Bidrag till skogsvård m.m. (mom. 52)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med "Moderata samlingspartiets" och på s. 38 slutar rned "yrkande 6" bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder moderata samlingspartiets förslag om minskning av
förevarande anslag. Anslagsdelen avsedd för bidrag till skogsodling efter
lågproducerande bestånd bör helt avskaffas. Vidare bör det av regeringen till
5,5 milj. kr. minskade beloppet för bidrag till dikning slopas. Bidragen till
täckande av kostnader för den översiktliga skogsinventeringen bör minska
med 20 milj. kr. Dessa planer kan som motionärerna påpekar ges en lägre -ra

detaljeringsgrad och förenklas.

dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse: 1988/89:JoU12

52. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1988/89;Jo317 yrkande 6 samt med avslag på motionerna 1988/89;Jo273 yrkande 3, 1988/89:Jo302, 1988/89:Jo310 yrkandena 7 och 8, 1988/89;Jo314 yrkande 4, 1988/89;Jo316 yrkande 11,1988/89;Jo324 yrkandena 6 och 7 samt 1988/89:Jo801 yrkande 5 till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 122 500 000 kr.,

33.    Bidrag till skogsvård m.m. (mom. 52)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med "De förslag" och slutar med "yrkandena innebär" bort ha följande lydelse;

Utskottet biträder folkpartiets förslag i motion Jo310 att riksdagen i stället för det s.k. 5§3-bidraget anvisar en ram på 50 milj .kr. för bidrag till ersättning av skadad skog m.m. Till bidrag för skogsvård bör således anvisas 198 milj. kr. Detta belopp bör riksdagen med bifall till motion Jo801 yrkande 5 öka med 30 milj. kr. för naturvårdsåtgärder i skogsbruket. Sammanlagt bör riksdagen med bifall till motionerna Jo710 yrkandena 7 och 8 samt Jo801 yrkande 5 anvisa 228 milj. kr. under anslaget.

dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:

52. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionerna 1988/89;Jo310 yrkandena 7 och 8 samt 1988/ 89:Jo801 yrkande 5 och med avslag på motionerna 1988/89:Jo273 yrkande 3, 1988/89;Jo302, 1988/89:Jo314 yrkande 4, 1988/89:Jo316 yrkande 11,1988/89;Jo317 yrkande 6,1988/89: Jo324 yrkandena 6 och 7, till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 228 000 000 kr.,

34.    Bidrag till skogsvård m.m. (mom. 52)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.38 som börjar med "Centerpartiets förslag" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

Centerpartiets förslag om anslagsminskning i motion Jo324 bör ses mot partiets förslag om avskaffande av skogsvårdsavgiften i motion Sk308. Utskottet biträder förslaget i yrkandena 6 och 7 av motionen om nedskärning av anslaget till 98,7 milj. kr. Bidraget till skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd bör som motionärerna föreslår slopas. I stället bör under bidragsram 2 anvisas 15 milj. kr. för bidrag till lövskogsplantering på gammal nedlagd åkermark. Vidare bör bidragsformen 5 fill översiktliga skogsinventeringar avvecklas.

dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:

52. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1988/89;Jo324 yrkandena 6 och 7 samt med avslag på
motionerna 1988/89:Jo273 yrkande 3, 1988/89:Jo302, 1988/89:Jo310       79

yrkandena 7 och 8, 1988/89:Jo314 yrkande 4, 1988/89:Jo316 yrkande      1988/89:JoU12 11, 1988/89;Jo317 yrkande 6 och 1988/89:Jo801 yrkande 5 till S/c/rag till skogsvård m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 98 700 000 kr.,

35.    Bidrag till skogsvård m.m. (mom. 52)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "motionärernas förslag" bort ha följande lydelse: Utskottet biträder vpk:s mening att 5§3-bidraget bör avskaffas och ersättas med andra anslag vars syften är preciserade. Riksdagen bör således bifalla motion Jo302 och dels avslå regeringens förslag till anslag under bidragsramen 2, dels anslå de av regeringen föreslagna medlen - avsedda för skogsodling efter avveckling av lågproducerande bestånd - till skogsgallring och hjälpplantering samt natur- och kulturvårdsinsatser i samband med skogsbruket, dels ock begära att berörda myndigheter får i uppgift att utarbeta föreskrifter för bidragens användning.

dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:

52. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till mofion 1988/89:Jo302 samt med avslag på motionerna 1988/89;Jo273 yrkande 3, 1988/89:Jo310 yrkandena 7 och 8, 1988/ 89:Jo314 yrkande 4, 1988/89:Jo316 yrkande 11, 1988/89:Jo317 yrkande 6,1988/89:Jo324 yrkandena 6 och 7 och 1988/89:Jo801 yrkande 5 till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 248 000 000 kr.,

36.    Bidrag till skogsvård m.m. (mom. 52)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med "Med hänvisning" och slutar med "yrkande 11" bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder miljöpartiefs förslag att slopa bidragen till skogsdikning om 10 milj. kr. Utskottet finner även motionärernas förslag om minskning av anslagsramen för skogsodling efter avveckling av glesa bestånd rimligt. Riksdagenbör alltså med bifall till motionerna Jo273 yrkande 3 och Jo316 yrkande 11 anvisa 188 milj. kr. under anslaget.

dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:

52. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall fill motionerna 1988/89:Jo273 yrkande 3 och 1988/89:Jo316 yrkande 11 samt med avslag på motionerna 1988/89:Jo302, 1988/89:Jo310 yrkandena 7 och 8, 1988/89:Jo314 yrkande 4, 1988/89:Jo317 yrkande 6, 1988/89:Jo324 yrkandena 6 och 7 samt 1988/89:Jo801 yrkande 5 till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 188 000 000 kr..

80

37.                                                                             Ändamål som strider mot starka naturvårdsintressen                                                    1988/89:JoU12
(mom. 53)

Lars Ernestam (fp), Bengt Rosén (fp) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med "Som framgår" och slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:

Som framgår----- (lika med utskottet)-- gällande stödbestämmelser.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna angelägenheten av att dessa bestämmelser följs. Därmed tillgodoses motion Jo310 yrkande 5.

dels att utskottets hemställan under 53 bort ha följande lydelse:

53.         beträffande ändamål som strider mot starka naturvårdsintressen
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1988/89;Jo310 yrkande 5,

38.     Dikning (mom. 54)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar med "Som kommentar" och slutar med "förevarande motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den mening som framförs i motionerna Jo316 och Jo743 att det moderna skogsbruket genom rutinmässiga dikningar och överföring till skogsmark utgör ett hot mot våtmarkerna. Dessa utgör en viktig del av det svenska landskapet och har betydelse bl.a. för hydrologin i omgivningarna. Dikningen hotar värdefulla biotoper, och den riskerar att öka kväveläckaget från skogsmarken. Utskottet tillstyrker mot den bakgrunden motionärernas yrkanden om temporärt stopp för skogsdikning och införande av begränsningar av skyddsdikningen. Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen i enlighet härmed.

dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande lydelse:

54.            beträffande dikning

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionerna 1988/89:Jo316 yrkandena 17 och 19 samt 1988/89:Jo743,

39.     Skogsvägbyggnad (mom. 56)

Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m), Ingvar Eriksson (m) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar moderata samlingspartiets och miljöpartiets bedömning att bidragen till skogsvägbyggnad bör avskaffas. Riksdagen bör således bifalla motionerna Jo273 yrkande 4, Jo316 yrkande 21 och Jo317 yrkande 7.

81

dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande lydelse: 1988/89:JoU12

56. beträffande skogsvägbyggnad att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Jo273 yrkande 4, 1988/89:Jo316 yrkande 21 och 1988/89:Jo317 yrkande 7 samt med avslag på motionerna 1988/89:Jo303, 1988/89;Jo308 och 1988/ 89; Jo315 avslår regeringens förslag om beviljande av statsbidrag under budgetåret 1989/90 till byggande av skogsvägar,

40.    Utvärdering av bidragsgivningen (mom. 58)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med "Som utskottet" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo310 är det positivt att skogsstyrelsen har fastställt regler om ökad naturvårdshänsyn vid byggande av skogsbilvägar. Med tanke på en del kontroversiella beslut som fattats på senare tid är det angeläget att utvärdera hur bidragsgivningen nu fungerar från miljösynpunkt. Riksdagen bör i ett särskilt uttalande ge regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionen (yrkande 9).

dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande lydelse: 58. beträffande utvärdering av bidragsgivningen att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motion 1988/89;Jo310 yrkande 9,

41.    Främjande av skogsvård m.m. (mom. 60a)

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med "Utskottet biträder" och på s. 41 slutar med "yrkande 17" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar vänsterpartiet kommunisternas och miljöpartiets mening att försurningsläget nu är så allvarligt att riksdagen bör anvisa medel som skogsstyrelsen begärt för att inleda en försöksverksamhet i fråga om kalkning och vitalisering-sgödsling av skogsmark. Riksdagen bör därför med bifall till motionerna Jo273 yrkande 5, Jo321 yrkande 7 och Jo967 yrkande 17 anvisa lOmilj. kr. för ändamålet. Regeringens anslagsyrkande bör således jämkas.

Däremot avstyrker utskottet anslagsyrkandena i motionema Jo311 och Jo320.

dels att utskottets hemställan under 60 a bort ha följande lydelse: 60. beträffande främjande av skogsvärd m.m. a) att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motionerna 1988/89:Jo273 yrkande 5, 1988/89:Jo321 yrkande 7 och 1988/89;Jo967 yrkande 17 samt med avslag på motionerna 1988/ 89;Jo311 yrkande 2 och 1988/89:Jo 320 till Främjande av skogsvård m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 22 900 000 kr.,

82

42.                                                                Främjande av skogsvård m.m. (mom. 60 b) 1988/89:JoU12

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "omedelbara kalkningsinsatser" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo311 krävs omedelbara kalkningsinsatser i de sydsvenska skogsområdena. Riksdagen bör rikta ett tillkännagivande till regeringen härom.

dels att utskottets hemställan under 60 b bort ha följande lydelse; 60. beträffande främjande av skogsvärd m.m. b) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om kalkningsinsatser med anledning av motion 1988/89:Jo311 yrkande 1,

43.    Skogsbrukets inriktning (mom. 62)

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar med "Med motsvarande" och slutar med "från skogsbruket " bort ha följande lydelse: Som framhålls i motion Jo321 är läckaget från jordbruket per hektar mycket större än från skogsbruket, men skogsmarken är i Sverige tio gånger större än jordbruksmarken. Därför är allt som händer med skogen oerhört betydelsefullt. Skogsbruket måste ges en inriktning som minimerar kväveläckaget. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 62 bort ha följande lydelse; 62. beträffande skogsbrukets inriktning att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motion 1988/89;Jo321 yrkande 6,

44.    Fiskeristyrelsen (mom. 70)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 42 som börjar med "Riksdagen har" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas mening att anslaget bör höjas med 300 000 kr. för fortbildning av yrkesfiskare. Regeringens förslag bör alltså jämkas.

dels att utskottets hemställan under 70 bort ha följande lydelse:

70. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motionerna 1988/89;Jo402 och 1988/89;Jo410 yrkande 9 samt med avslag på motion 1988/89:Jo414 yrkande 2a till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 41 751 000 kr..

83

45.                                                                Bidrag till fiskehamnar (mom. 73)    1988/89:JoU12

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 44 som börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder motionärernas mening att bidraget icke bör minska. Riksdagen bör således anvisa 2 milj. kr mer än vad regeringen föreslår.

dels att utskottets hemställan under 73 bort ha följande lydelse: 73. beträffande bidrag till fiskehamnar att riksdagen meå anledning av regeringens förslag och med bifall till motionerna 1988/89:Jo414 yrkande 2c och 1988/89:Jo417 medger att under budgetåret 1989/90 statsbidrag beviljas till fiskehamnar m.m. med sammanlagt högst 4 424 000 kr.,

46.    Katastrofskydd (mom. 76)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 45 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder förslaget i motion Jo418 om att ett ekonomiskt skydd bör införas för dem som drabbats av allvarliga förluster på grund av miljöförstöringen. Riksdagen bör med anledning av motionen göra ett särskilt uttalande till regeringen om införande av katastrofskydd.

I och med att ett sådant skydd tillskapas tillgodoses även kraven i motion Jo430 om stöd till Hallandsfiskarena.

dels att utskottets hemställan under 76 bort ha följande lydelse: 76. beträffande katastrof skydd att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motion 1988/89:Jo418 yrkande 1,

47.    Katastroffond för fisket (mom. 78)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 45 som börjar med "Med motsvarande" och slutar med "Jo431" bort ha följande lydelse;

Utskottet biträder förslaget i motion Jo431 att regeringen i samarbete med näringen utarbetar förslag till regler för en katastroffond. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag härom.

dels att utskottets hemställan under 78 bort ha följande lydelse: 78. beträffande katastroffond för fisket att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motion 1988/89:Jo431,

84

48.                                                                             Stöd till Hallandsfiskarena (mom. 79)     1988/89:JoU12

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 45 som börjar med "Med motsvarande" och slutar med "Jo748 yrkande 10" bort ha följande lydelse: Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo748 att regeringen noga måste pröva vilka möjligheter som finns till stöd för fiskare som behöver kompletterande utrustning m.m. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 79 bort ha följande lydelse: 79. beträffande stöd tdl Hallandsfiskarena att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motion 1988/89:Jo748 yrkande 10,

49.     Bidrag till fiskets rationalisering (mom. 81)
Under förutsättning av bifall till reservation 46

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 45 som börjar med "Med hänvisning" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse;

Som utskottet anfört i reservation 46 bör ett katastrofskydd inrättas för fisket. Utskottet tillstyrker centerns förslag i motion Jo418 yrkande 2 om en ökning av anslaget med 5 milj. kr. för att finansiera ett sådant skydd.

dels att utskottets hemställan under 81 bort ha följande lydelse:

81. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1988/89;Jo418 yrkande 2 till Bidrag till fiskets rationalisering för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 14 000 000 kr.,

50.     Fraktbidrag (mom. 82)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 45 som börjar med "Utskottet är" och slutar med "av fiskeristyrelsen" bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag att fraktstöd för foderfisk från Östersjön inte längre skall lämnas från detta anslag grundar sig på fiskeristyrelsens förslag. Som framhålls i motion Jo421 grundar fiskeristyrelsen sitt förslag på en felaktighet. Det är inte så som fiskeristyrelsen anför att fraktstöd lämnas inom ramen för fiskprisregleringen. Inom den ramen utgår endast pristillägg vilka inte har något samband med fördyrade frakter. Pristilläggen har till ändamål att något förbättra den dåliga lönsamheten i sill- och strömmingsfisket.

Utskottet delar motionärens bedömning att möjligheterna till fraktstöd vid transporter med lastbil från ostkusten till Ängholmen bör finnas kvar. Riksdagen bör således med anledning av motionen som sin mening ge regeringen till känna att upp till 500 000 kr, bör få användas till fraktbidrag för foderfisk när det sker med lastbil från Östersjön till Ängholmen.

85

dels att utskottets hemställan under 82 bort ha följande lydelse; 1988/89:JoU12

82.         beträffande fraktbidrag

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motion 1988/89:Jo421,

51.    Lån till fiskerinäringen (mom. 83)

Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp), Jens Eriksson (m), Ingvar Eriksson (mV Benet Rosén (fp) och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.47 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "riksdagens revisorer" bort ha följande lydelse;

Utskottet delar---- (lika med utskottet)- fiskberedningslånens

fortbestånd. Utskottet biträder å andra sidan folkpartiets och centerns motioner vilka i anslutning till fiskeristyrelsens anslagsframställning yrkar att fiskerilånen ökar med 5 milj. kr. Riksdagen bör sålunda jämka regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 83 bort ha följande lydelse:

83.       att riksdagen med anledning av riksdagens revisorers förslag
1988/89:9 yrkande 2, med anledning av regeringens förslag samt med
bifall till motionerna 1988/89:Jo401 yrkande 2,1988/89:Jo410 yrkande
8, 1988/89;Jo418 yrkandena 3 och 4 och med avslag på motionerna
1988/89:Jo406, 1988/89:Jo414 yrkande 2d, 1988/89:Jol4 yrkande 2,
1988/89:Jol5 yrkande 3 och 1988/89:Jol6 yrkande 2 till Län till
fiskerinäringen för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 45 000 000 kr.,

52.    Lån till fiskerinäringen (mom. 83)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 47 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "riksdagens revisorer" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar vänsterpartiet kommunisternas mening att lånen till fiskerinäringen bör utgå med samma belopp som hittills. Utskottet avstyrker således regeringens och revisorernas förslag att slopa fiskberedningslånen liksom de motioner där yrkanden i samma riktning framställs. Riksdagen bör således bifalla motionerna Jo414 yrkande 2d och JoU yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 83 bort ha följande lydelse:

83. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motionerna 1988/89:Jo414 yrkande 2d, 1988/89:Jol4 yrkande 2 samt med avslag på riksdagens revisorers förslag 1988/89:9 yrkande 2 och motionerna 1988/89:Jo401 yrkande 2, 1988/89:Jo406, 1988/ 89;Jo410 yrkande 8, 1988/89:Jo418 yrkandena 3 och 4, 1988/89:Jol5 yrkande 3 och 1988/89;Jol6 yrkande 2 till Lån till fiskerinäringen för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr..

86

53.                                                                Bidrag till fiskevård (mom. 88)    1988/89:JoU12

Lars Ernestam (fp), Bengt Rosén (fp) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 48 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "avslå motionerna" bort ha följande lydelse;

Utskottet delar folkpartiets mening. Anslaget bör med bifall till motion Jo410 yrkande 10 skrivas upp med 1 milj. kr. utöver regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 88 bort ha följande lydelse;

88. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1988/89:Jo410 yrkande 10 och med avslag på motion 1988/89;Jo414 yrkande 2f till Bidrag till fiskevård för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservafionsanslag på 6 324 000 kr.,

54.    Bidrag till fiskevård (mom. 88)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 48 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "avslå motionerna" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar vänsterpartiet kommunisternas mening. Anslaget bör med bifall till motion Jo414 yrkande 2f skrivas upp med 3 milj. kr. utöver regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 88 bort ha följande lydelse:

88. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1988/89:Jo414 yrkande 2f och med avslag på motion 1988/89:Jo410 yrkande 10 till Bidrag till fiskevård för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 8 324 000 kr.,

55.    Den vidare utvecklingen på fiskeområdet (mom. 89)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar med "Revisorernas utredning" och på s. 50 slutar med "1 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet välkomnar de antydningar till planering som finns i revisorernas förslag. Som vpk framhåller i motionerna Jo414 och Jol4 saknas det en övergripande plan för fiskerinäringens utveckling i Sverige. Utskottet anser att det är av stor vikt att en sådan planering kommer till stånd. En övergripande plan för det framtida fisket bör som motionärerna framhåller innehålla förslag på åtgärder inom följande områden: - hur fisket skall utvecklas på ett miljömässigt godtagbart sätt - fiskets dimensionering med tanke på fiskbestånden - bevarandet av naturliga genetiska variationer i olika fiskstammar - restaurering av förstörda fiskevatten - utveckling av sportfisket - forskning om fiske - utveckling av vattenbruk - skadeslöshet vid katastrofer.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av yrkande 1 i revisorernas förslag samt med anledning av motionerna Jo414 och Jol4.

87

dels att utskottets hemställan under 89 bort ha följande lydelse:      1988/89:JoU12

89. beträffande den vidare utvecklingen på fiskeomrädet att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört  med  anledning av riksdagens revisorers förslag  1988/89:9 yrkande 1 och motionerna 1988/89:Jo414 yrkande 1 och 1988/89:Jol4 yrkande 1 samt avslår motion 1988/89:Jol5 yrkande 1,

56.    Statens livsmedelsverk (mom. 92)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som börjar med "I den" och slutar med "och 29" bort ha följande lydelse;

Regeringens nyligen framlagda proposition om livsmedelskontroll (1988/ 89:128) syftar till en skärpning av kontrollen på området. Bl.a. föreslås vissa förändringar i den nuvarande tillsynsorganisationen och ett nytt avgiftssystem för att finansiera den skärpta kontrollen. En skärpt livsmedelskontroll är enligt utskottets mening nödvändig. För att en sådan kontroll skall bli effektiv förutsätts bl.a. ökade resurser till kommunernas miljö- och hälsoskyddsförvaltningar, som har att utöva tillsynen på det lokala planet. En avgiftsfinansiering kan övervägas, men i ett uppbyggnadsskede behöver resurserna för verksamheten förstärkas med budgetmedel. 1 regeringens budgetförslag har hänsyn visserligen tagits till den förstärkning av kontrollfunktionerna som föreslås i propositionen. Föreslagna medel är emellertid enligt utskottets mening otillräckliga. Som framförs i motion Jo267 bör 5 milj. kr. anslås för en utökad kommunal livsmedelskontroll. Behovet av utökade resurser gäller även livsmedelsverket. Den föreslagna förstärkningen av verkets basresurser med 0,8 milj. kr. är även den otillräcklig. Också i denna del ansluter sig utskottet till motionens yrkande om ytterligare 9 milj. kr. till verket.

Utskottet biträder således motion Jo267 yrkandena 28 och 29. Riksdagen bör höja det föreslagna anslaget med 14 milj. kr. i enlighet med vad som föreslås i motionen.

dels att utskottets hemställan under 92 bort ha följande lydelse:

92. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1988/89;Jo267 yrkandena 28 och 29 till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 90 792 000 kr.,

57.    Kontrollföreningen för alternativ odling (mom. 93)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som börjar med "Alternativt odlade" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:

En ökad alternativ odling medför större behov av resurser för kontroll av de alternativt odlade produkterna. Garantier måste skapas för det berättigade konsumentkravet att produkter som säljs som alternativt odlade också är det. Risk finns att det i annat fall uppstår osäkerhet om vad som ryms inom

begreppet "alternativodlat". KRAV måste därför ges bättre möjligheter att     1988/89:JoU12

utöva kontrollen och tillräckliga resurser till information och till rådgivnings-

och utbildningsinsatser. 1 avvaktan på utformandet av ett fullständigt förslag

om samhällets stöd till jordbruksnäringen i framtiden anser utskottet - i

likhet med vpk - att KRAV för budgetåret 1989/90 bör tillföras 1 milj. kr. för

att kunna möta det snabbt växande behovet av produktkontroll. Utskottet

tillstyrker således motion Jo267 yrkande 30. Med det anförda får syftet med

motion Jo271 yrkande 5 anses tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 93 bort ha följande lydelse: 93.beträffande Kontrollföreningen för alternativ odling att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo271 yrkande 5 och med bifall till motion 1988/89: Jo267 yrkande 30 för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 000 kr. för kontrollföreningens verksamhet,

58. Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet (mom. 104)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "26 avstyrks" bort ha följande lydelse:

För att intentionerna i den av riksdagen våren 1988 antagna djurskyddslagen (1988:534) skall kunna förverkligas, krävs enligt utskottets mening -vilket även framhålls i motion Jo267 - förstärkta insatser vad beträffar tillsyn, forskning, rådgivning och information om djurhållningen. Utskottet ansluter sig därför till motionens förslag att lantbruksstyrelsen tillförs 4,7 milj. kr. för rådgivning och kurser för jordbrukare, intern fortbildning samt två nya tjänster vid veterinär- och husdjursavdelningen m.m. Härutöver bör 600 000 kr. anvisas för utbildning av personal vid kommunernas miljö- och hälsoskyddsförvaltningar.

De kommunala miljö- och hälsoskyddsförvaltningarna åläggs i dag ökat ansvar för tillsynen på flera områden såsom miljöfarliga verksamheter, livsmedelskontroll samt djurskydd och djurmiljö. Bristande resurser innebär i många kommuner att djurskyddet måste sättas åt sidan. Utskottet ansluter sig därför till förslaget i motion Jo267 om inrättande av ett statligt bidrag att användas för uppbyggnad av kommunernas djurskyddsverksamhet. För ändamålet bör 5 milj. kr. anvisas.

Riksdagen bör således bifalla motion Jo267 yrkandena 24, 25 och 26 och öka det föreslagna anslaget med 10,3 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 104 bort ha följande lydelse:

104. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1988/89:Jo267 yrkandena 24,25 och 26 till Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 10 301 000 kr..

89

59.                                                                Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder (mom. 107)                                                    1988/89:JoU12

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 53 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse;

Utskottet delar uppfattningen i motion Jo537 att de statliga satsningarna på utveckling av alternativa metoder till djurförsök hittills har varit mycket blygsamma. För att åstadkomma ett verkligt genombrott för dessa metoder krävs forskningsinsatser av helt annan omfattning än de nuvarande. I likhet med motionärerna anser utskottet att regeringen i samband med den till våren 1990 aviserade forskningspolitiska propositionen bör utarbeta ett samlat forskningsprogram för utveckling av alternativ till djurförsök. Detta program skulle lämpligen kunna finansieras genom en särskild avgift för djurförsök. I avvaktan härpå bör emellertid anslaget för forskning på området räknas upp med 1,5 milj. kr. att ställas till centrala försöksdjursnämndens förfogande.

Med det anförda biträder utskottet förslaget i rnotion Jo537 yrkande 5. Riksdagen bör således för ändamålet anslå 1,5 milj. kr. utöver regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 107 bort ha följande lydelse:

107.     att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1988/89:Jo537 yrkande 5 till Bidrag till djurskydds
främjande åtgärder för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsan
slag på 5 669 000 kr.,

60.    Sveriges lantbruksuniversitet (mom. 108)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med "I anslutning" och slutar med "Jo267" bort ha följande lydelse;

Utskottet delar de synpunkter som anförs i motion Jo267 under rubriken Forskning och utbildning. Som motionärerna anfört kan principiella invändningar resas mot att forskningen vid SLU i stor utsträckning finansieras externt. Utskottet avvisar den neddragning av utbildningen som regeringens förslag innebär och ansluter sig även i övrigt till de förslag som framförs i motionen om uppräkning av anslaget för olika ändamål, nämligen med 7 156 000 kr. för utbildningen, 3 milj. kr. till forskarutbildning, 2 milj. kr. till bioteknikutbildningen, 500 000 kr. till det utökade antalet platser på skogsteknikerlinjen, 1 milj. kr. för forskning i alternativ odling och 1 milj. kr. för forskning om djurhållning.

dels att utskottets hemställan under 108 bort ha följande lydelse:

108.     att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1988/89:Jo267 yrkandena 20, 27 och 32-35 och med avslag
på motionerna 1988/89;Jo239 yrkande 8,1988/89:Jo271 yrkande 1 och
1988/89:Jo617 till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 528 753 000 kr..

90

61. Finansieringen av viss statskonsulenttjänst (mom. 109)      1988/89:JoU12

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "och 4)" bort ha följande lydelse:

Statskonsulenttjänsten i alternativ odling vid Ultuna finansieras för närvarande till 50 % av lantbruksstyrelsen och till 50 % av Ekhagastiftelsen. Utskottet delar uppfattningen i motion Jo271 att den del av tjänsten som finansieras av stiftelsen bör finansieras av lantbruksuniversitetet. Detta bör kunna göras genom omprioriteringar inom lantbruksuniversitetets-budget. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo271 yrkande 4 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 109 bort ha följande lydelse: 109. beträffande finansieringen av viss statskonsulenttjänst att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo271 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1.     Främjande av skogsvård (mom. 60)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anför:

Vi anser att åtgärder omgående bör vidtas för att hindra fortsatt ökning av surhetsgraden i skogsmarken. Kalkning och vitaliseringsgödsling kommer med stor sannolikhet att vara nödvändig för att upprätthålla skogsmarkens produktionsförmåga.

Moderata samlingspartiet har i samband med behandlingen av miljödepartementets budget (JoU13) reserverat sig till förmån för motion Jo764 yrkande 1 och framhållit att anslaget (B 5) för åtgärder mot luftföroreningar och försurning borde kunna utnyttjas för kalkningsförsök i skogsmark. Enligt reservationen bör därför 10 milj. kr. under det anslaget avsättas för försök i skogsstyrelsens regi.

Vi har därför icke något yrkande utöver regeringens förslag under förevarande anslag.

2.     Vitaliseringskalkning (mom. 63)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anför:

I jordbruksutskottets betänkande 1988/89;JoU13 om miljödepartementets budget har centerpartiet reserverat sig för att 15 milj. kr. anvisas till vitaliseringskalkning av skogsmark.

Nedfallet av försurande ämnen över skogsmarken är i dag så stort att skador på skogen blir alltmer påtagliga. Det krävs nu att vi snabbt startar stora försök med vitaliseringskalkning av skogsmarken. Det är viktigt att skaffa en bättre kunskap om hur balansen i marken skall återställas.

91

3.                                                                               Registrering av skogsskador m.m. (mom. 61,65,67)                                                                  1988/89:JoU12

Åsa Domeij (mp) anför:

Motionerna Jol988/89:314 yrkande 1, Jol988/89;742 och Jol988/89:958 yrkande 4 handlar om bättre analys, registrering, mätning och uppföljning av skogsskadorna. Inom miljöpartiet de gröna menar vi att det är något som verkligen behövs men att det inte är något som bör avgränsas till de regioner som berörs i motionerna.

Inventeringar av skogsskador måste utföras i ett betydligt tätare nät än vad som nu är fallet. Undersökningar med hjälp av flygfotografering av t.ex. kronutglesning behöver utföras i fler områden. Koncentrationen av fotokemiska oxidanter som t.ex. ozon behöver mätas på betydligt fler ställen i landet för att få bättre kunskaper om luftföroreningarnas direkta effekter på träden och möjliggöra införande av luftkvalitetsnormer för ozon. Barranalyser behöver utföras för att undersöka luftföroreningarnas direkta effekter.

Markanalyser behöver utföras vad gäller näringsstatus och jonbalans (t.ex. kvävemättnad, löst aluminium och pH).

4.       Ersättning för intrång i enskild fiskerätt (mom. 86)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anför:

I kommittémotionen Jo422 tar moderaterna upp det intrång som det fria handredskapsfisket gjort för de enskilda vattenägarna på södra ostkusten. Då intrånget och förlusterna ännu ej värderats är det inte möjligt att nu precisera något belopp.Vi erinrar om att det i motionen står uttalat att moderata samlingspartiet är berett att tillstyrka ökade anslag så snart en sådan värdering kommer till stånd.

5.       Statens livsmedelsverk (mom. 92)

Åsa Domeij (mp) anför:

I likhet med vad som anförs i motion Jo267 (vpk) anser jag att livsmedelskontrollen behöver utökade resurser. Hur det kan lösas har vi tagit upp i en partimotion i anknytning till propositionen om livsmedelskontrollen. Vi tycker t.ex, att taket för de avgifter som kommunerna får ta in skall slopas och att kommunerna skall få större frihet när det gäller att använda pengarna. Dessutom har vi föreslagit en förstärkning till länsstyrelserna för att förbättra deras stödjande och rådgivande funktion till kommunerna.

6.       Kontrollföreningen för alternativ odling (mom. 93)

Åsa Domeij (mp) anför:

I en partimotion har vi krävt att staten skall bidra till KRA V:s verksamhet. Inför det kommande budgetåret har regeringen löst detta med medel från spannmålsregieringen. Vi återkommer med en motion om stödet till KRAV inte ges någon mer långsiktig lösning.

gotab   88435, Stockholm 1989

92