Statsbudgeten för budgetåret 1992/93 (miljö- och naturresursdepartementet)
Betänkande 1991/92:JoU13
Jordbruksutskottets betänkande
1991/92:JOU13
Statsbudgeten för budgetåret 1992/93 (miljö- och naturresursdepartementet)
Innehåll
1991/92 JoU13
FJORTONDE HUVUDTITELN
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas förslagen under miljödepartementets huvudtitel i proposition 1991/92:100 bilaga15 (budgetpropositionen) med undantag av de anslag som är upptagna under avsnittenB, litt. B8. Kemikalieinspektionen och B9. Särskilda projekt inom bekämpningsmedelskontrollen, samt avsnitten D, E ochF. Dessa avsnitt behandlas av försvarsutskottet resp. bostadsutskottet. I anslutning till behandlingen av bilaga15 tar utskottet upp sammanlagt 39motionsyrkanden till behandling. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
Regeringens förslag om medelsanvisningm.m. tillstyrks. Utskottet tillstyrker därmed bl.a. regeringens förslag om övergripande mål för verksamheten inom statens naturvårdsverk och om en förstärkning med 11140000kr. för nationell miljöövervakning. Vidare tillstyrker utskottet att regeringen bemyndigas att under budgetåret 1992/93 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla naturområden om högst 60milj.kr. för budgetåret 1993/94.
Till betänkandet har fogats fem reservationer(s) och en meningsyttring(v).
Propositionen
Regeringen (miljö- och naturresursdepartementet) har i proposition 1991/92:100 bilaga15 föreslagit
A. Miljö- och naturresursdepartementet m.m. (A 1) att riksdagen till Miljö- och naturresursdepartementet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 48994000kr. (A 2) att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 16143000kr.
B. Miljövård
(B 1) 1. att riksdagen godkänner det övergripande målet för verksamheten inom statens naturvårdsverk i enlighet med vad som förordats i avsnittet Förslag. (B 1) 2. att riksdagen till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 416301000kr. (B 2) att riksdagen till Bidrag till miljöarbete för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 204484000kr. (B 3) 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst 60000000kr. för budgetåret 1993/94. (B 3) 2. att riksdagen till Investeringar på miljöområdet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 135445000kr. (B 4) att riksdagen till Miljöforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 151783000kr. (B 5) att riksdagen till Landskapsvårdande åtgärder för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 247250000kr. (B 6) att riksdagen till Sanering och återställning av miljöskadade områden för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 19880000kr. (B 7) att riksdagen till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 18155000kr. (B 10) att riksdagen till Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 22000000kr. (B 11) att riksdagen till Visst internationellt miljösamarbete för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 16507000kr. (B 12) att riksdagen till Stockholms internationella miljöinstitut för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 25000000kr. (B 13) att riksdagen till Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Avfallshantering för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 17199000kr. (B 14) 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning av lokaler vid statens naturvårdsverk inom de kostnadsramar som förordats i det föregående. (B 14) 2. att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid vissa myndigheter för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 7300000kr.
Motioner
1991/92:U627 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att information om Sveriges åtaganden i samband med UNCED måste spridas till beslutsfattare och allmänhet.
1991/92:Jo203 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studier avseende erfarenheterna av de landskapsvårdande åtgärderna samt utformningen av fortsatt stöd.
1991/92:Jo225 av Ingvar Eriksson och Maud Ekendahl(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samordning av olika stöd till odlingslandskapet m.m.
1991/92:Jo311 av Owe Andréasson m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen beslutar att omfördelning av medel sker i enlighet med vad i motionen anförts.
1991/92:Jo603 av Sonia Karlsson m.fl.(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en besöksanläggning i Tåkern--Ombergs-området.
1991/92:Jo604 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkt forskning kring rinnande vatten.
1991/92:Jo609 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av insatser för handikappanpassning av naturreservat.
1991/92:Jo610 av Christer Lindblom (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sanering av Järnsjön i Emån.
1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl.(s) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en svensk redovisning av konsekvenser av en konvention till skydd för den biologiska mångfalden, 44. att riksdagen beslutar öka anslaget B 1 med 11milj.kr. till 427301000kr., 45. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att använda beredskapsmedel i naturvårdens tjänst, 46. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kalkningsprogrammet, 47. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevarande av odlingslandskapet.
1991/92:Jo616 av Lena Hjelm-Wallén m.fl.(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Ridö--Sundbyholms-arkipelagen i Mälaren bör avsättas som nationalpark.
1991/92:Jo620 av Mats Lindberg och John Andersson(s,v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bildandet av Blaikfjällets naturreservat.
1991/92:Jo637 av Lars Stjernkvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kalkning av försurade sjöar i Östergötland.
1991/92:Jo638 av Karl-Göran Biörsmark och Roland Larsson(fp,c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om byggandet av ett eventuellt informationscentrum vid Tåkern.
1991/92:Jo643 av Alf Egnerfors och Reynoldh Furustrand(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att Ridö--Sundbyholms-arkipelagen i Mälaren avsätts som nationalpark.
1991/92:Jo646 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 6. att riksdagen till eko-kommunprojektet för budgetåret 1992/93 anvisar 5000000kr., 13. att riksdagen till visst internationellt samarbete (B 11) för budgetåret 1992/93 anvisar 5000000kr. utöver vad regeringen föreslagit, 15. att riksdagen till Stockholms internationella miljöinstitut för budgetåret 1992/93 anvisar 2500000kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 27500000kr., 20. att riksdagen till bidrag till miljöarbete för budgetåret 1992/93 anvisar 30043000kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 224527000kr., 21. att riksdagen till miljöforskning för budgetåret 1992/93 anvisar 15000000kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 166783000kr., 22. att riksdagen till investeringar på miljöområdet för budgetåret 1992/93 anvisar 100000000kr. som ett engångsanslag utöver vad regeringen föreslagit eller således 235445000kr., 23. att riksdagen, under förutsättning att ovanstående yrkande om engångsanslag beviljas, avvisar regeringens begäran om bemyndigande att under budgetåret 1992/93 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla naturområden, 24. att riksdagen till drift och förvaltning av skyddade arealer för budgetåret 1992/93 anvisar 10000000kr. utöver vad regeringen föreslagit, 25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning för landskapsvård, 26. att riksdagen till landskapsvårdande åtgärder för budgetåret 1992/93 anvisar 250000000kr. utöver vad regeringen föreslagit att fonderas enligt vad i motionen anförts, 27. att riksdagen hos regeringen begär förslag till finansiering av utökade saneringsåtgärder i miljöskadade områden, 28. att riksdagen till sanering och återställning av miljöskadade områden för budgetåret 1992/93 anvisar 10000000kr. utöver vad regeringen föreslagit, 29. att riksdagen till skyddsåtgärder i samband med företagskonkurser m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar 15000000kr.
1991/92:Jo667 av Annika Åhnberg (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av uppföljning av FN:s konferens Miljö och utveckling i Rio de Janeiro.
1991/92:Jo673 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas 6. att riksdagen till anläggande av våtmarker för budgetåret 1992/93 anvisar 20000000kr. på nytt anslag, 7. att riksdagen till skydd av hotade arter för budgetåret 1992/93 anvisar 2100000kr. utöver vad regeringen föreslagit, 10. att riksdagen till naturvårdsinriktad verksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar 15000000kr. att fördelas till länsstyrelserna, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökade anslag till köp av reservatmark om domänverkets tillgångar privatiseras.
1991/92:Jo679 av Martin Nilsson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att garantera att Sveriges kommuner nås av detaljerad och lättförståelig information om FN-konferensens resultat, i synnerhet i de frågor som gäller de kommunala åtgärder som måste vidtas för att uppfylla Sveriges internationella åtaganden, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge direktiv till kommunerna för att de skall kunna utarbeta kommunala handlingsplaner i de frågor som kräver åtgärder på kommunal nivå, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att analysera existerande nationella åtgärdsprogram inom miljö- och utvecklingsområdet samt presentera nya program reviderade utifrån de åtaganden som FN:s konferens om Miljö och utveckling ålägger Sverige.
1991/92:Jo682 av Margareta Winberg m.fl.(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande en utredning om en forskningsstation i Ammeråns dalgång.
Utskottet
1. Miljö- och naturresursdepartementet m.fl. anslag (A1 och A2)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under A1 och A2 (s.30 och31).
2. Statens naturvårdsverk
Propositionen
I enlighet med regeringens beslut den 6juni 1991 om kompletterande direktiv för anslagsframställning för statens naturvårdsverk (SNV) för budgetåren 1992/93--1993/94 har verket lämnat en förenklad anslagsframställning.
Arbetet inom naturvårdsverket drivs vidare enligt den verksamhetsinriktning som anges i riksdagens beslut (1990/91:JoU30, rskr.338) med anledning av 1991 års miljöpolitiska proposition 1990/91:90 En god livsmiljö samt i enlighet med de förändringar i verkets instruktion (SFS1991:934) som regeringen beslutat om med anledning av betänkandet (SOU1991:32) Naturvårdsverkets uppgifter och organisation.
I huvudsak yrkar naturvårdsverket oförändrad resurstilldelning för de kommande två budgetåren med undantag för kalkningsverksamheten, som enligt verket bör utvidgas till den omfattning som föreslogs i verkets fördjupade anslagsframställning år 1990. Verket avser i övrigt att genom omprioriteringar uppfylla statsmakternas intentioner.
Förstärkning inom givna ramar bör enligt naturvårdsverket i princip ske inom områdena miljöövervakning, miljöutredningar, kalkning av sjöar och vattendrag, inköp av mark, åtgärder mot miljöskador, vård av naturreservat, information och utbildning samt uppföljning och utvärdering. För att kunna genomföra dessa förstärkningar avser verket att göra neddragningar på forskningsverksamheten inom försurningsområdena som i fortsättningen avses rymmas inom anslaget B4. Miljöforskning. Ytterligare neddragningar avser verket att göra vad gäller naturresursinventeringar, regionalt och nationellt miljödatasystem, som delvis får rymmas inom miljöövervakningen, och ärendehandläggning.
Naturvårdsverket avser att i samråd med riksrevisionsverket föreslå regeringen en uppjustering av den årliga taxan för myndigheternas arbete enligt miljöskyddslagen. Justeringen motsvaras dels av de höjda kostnaderna för miljöövervakningen, dels av att inflationen sedan årsavgifterna introducerades år 1989 minskat det reala värdet av avgifterna. Verket framhåller att den svenska industrin därigenom får svara för kostnaderna för en utvidgad miljöövervakning. Det framstår därför som naturligt att också skogs- och jordbruket åläggs ett motsvarande kostnadsansvar.
Naturvårdsverket redovisar i anslagsframställningen sin första övergripande resultatredovisning. Verket har koncentrerat sin redovisning på en uppföljning av de konkreta mål som statsmakterna fastställt för miljövården samt en analys av hur verkets arbete bidragit till måluppfyllelsen.
Som övergripande mål för naturvårdsverket anges i propositionen att verket skall vara samlande och pådrivande i miljövårdsarbetet -- nationellt och internationellt. Verkets arbete skall syfta till att säkerställa god miljö och biologisk mångfald.
Laboratorieverksamheten vid naturvårdsverket, som finansieras med medel från anslaget B1, skall föras över till annan huvudman. Från detta anslag bör därför 6780000 kr. föras till Sveriges lantbruksuniversitet och 25688000 kr. till Stockholms universitet.
Medel för nationell miljöövervakning bör även fortsättningsvis finansieras från anslaget B1Statens naturvårdsverk. För nästa budgetår räknar departementschefen, i enlighet med det miljöpolitiska beslutet våren 1991, med en förstärkning om 11140000kr. för detta ändamål.
Motionerna
Enligt motion Jo612(s) yrkande44 bör naturvårdsverket tillföras 11milj.kr. utöver regeringens förslag för vård och förvaltning av naturreservat. Naturvårdsverket bör få i uppdrag att tillsammans med arbetsmarknadsstyrelsen undersöka hur beredskapsmedel kan användas i naturvårdens tjänst (yrkande45). Vänsterpartiet begär i motion Jo646 yrkande24 ytterligare 10milj.kr. för drift och förvaltning av skyddade arealer och enligt motion Jo673 yrkande7 från samma parti bör anslaget höjas med 2,1milj.kr. att anvisas för skydd av hotade arter. Behovet av insatser för handikappanpassning av naturreservat framhålls i motion Jo609(s).
Utskottets överväganden
Naturvårdsverkets organisation
Sedan den 1juli 1991 gäller delvis nya regler för naturvårdsverkets verksamhet. Arbetet inom verket drivs vidare enligt den verksamhetsinriktning som anges i riksdagens miljöpolitiska beslut våren 1991 (1990/91:JoU30, rskr.338). I de kompletterande direktiv för naturvårdsverkets anslagsframställning för budgetåren 1992/93--1993/94 som regeringen beslutade om den 6juni 1991 angavs bl.a. följande. Naturvårdsverket skall utveckla prestationsmål, och redovisningen skall spegla effektiviteten och produktiviteten i verkets eget arbete. Vidare skall verket följa upp Sveriges miljömål och i detta sammanhang analysera hur verkets arbete har bidragit till måluppfyllelsen. Detta innebär bl.a. att verket behåller sin roll som central förvaltningsmyndighet men att andra prioriteringar gäller för verksamheten. Bl.a. har större delen av tillsynen enligt miljöskyddslagen (1969:387) överförts till länsstyrelser och kommuner. Verket har därmed fått en renodlad roll med starkare tonvikt på målstyrning, vägledning, samordning och uppföljning. Det ankommer numera på naturvårdsverket att bestämma antalet enheter inom verket liksom att tillsätta chefstjänster för enheterna. Verket består i dag av en verksstab och sju huvudenheter som i stort motsvarar tidigare avdelningar. Vid sidan härav finns en forskningsnämnd, en nyinrättad miljöövervakningsnämnd samt ett tillsynsråd med endast rådgivande funktion. Genom den nya organisationen skapas enligt verket större flexibilitet inför förändringar i omvärlden.
Som anförs i propositionen har naturvården en central roll i miljöpolitiken. I enlighet med riksdagens beslut våren 1991 har naturvårdsarbetet för innevarande budgetår fått förstärkta resurser för säkerställande av värdefull natur. För att få en effektiv användning av resurserna arbeter naturvårdsverket med att konkretisera naturvårdsarbetet, bl.a. genom att identifiera indikatorer som kan spegla förändringar i naturmiljön och ge underlag för prioriteringar. Bland viktiga mätbara kriterier för naturvårdsarbetet kan nämnas statusen för de hotade arterna, skyddsnivån för värdefulla naturtyper och biotoper samt effektiviteten i naturvårdsförvaltningen. Av propositionen framgår att naturvårdsverket anser att förstärkning inom givna ramar i princip bör ske bl.a. inom området vård av naturreservat. Utskottet har erfarit att skogsstyrelsen har inlett inventeringar av sumpskogar och nyckelbiotoper i samråd med bl.a. naturvårdsverket. Skogsstyrelsen har uttalat sin avsikt att samordna de olika projekten till en mer omfattande inventering av naturresurser i skogen. Utskottet, som ansluter sig till förslaget om det övergripande målet för naturvårdsverkets verksamhet, delar miljöministerns bedömning av resursbehovet för naturvården och anser att den målsättning som riksdagen angav våren 1991 kan uppnås med de medel som föreslås för ändamålet. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo612 yrkande44 och Jo646 yrkande24.
Det ovan anförda innebär att utskottet även avstyrker motion Jo612 yrkande45.
Som anförs ovan är statusen för hotade arter en av flera viktiga indikatorer på förändringar i naturmiljön. När det gäller skyddet för småbiotoper kommer enligt vad utskottet erfarit naturvårdsverket att i samråd med skogsstyrelsen redovisa ett förslag senast den 30juni 1992. Även frågan om markavvattning i vissa delar av landet skall utredas. Utskottet, som delar miljöministerns bedömning av medelsbehovet, finner sålunda inte anledning att tillmötesgå motion Jo673 yrkande7 om ytterligare medel för detta ändamål. Motionsyrkandet avstyrks.
Så till vida delar utskottet de synpunkter på behovet av insatser för handikappanpassning som förs fram i motion Jo609 att det är ett vitalt samhällsintresse att alla medborgare får möjlighet att ta del av de kultur- och naturupplevelser vårt land erbjuder. Redan i dag finns i många reservat anläggningar som underlättar för besökarna, såsom handikappanpassade stigar, utsiktstorn och toaletter. Det bör emellertid anses vara en fråga för naturvårdsverket och berörda länsstyrelser att inom givna anslagsramar åstadkomma lämpliga avvägningar mellan olika insatser. Utskottet är således inte berett att tillmötesgå motionen i den del den avser inrättande av ett särskilt anslag för ändamålet. Motionen avstyrks.
3. Bidrag till miljöarbete
Propositionen
Under anslaget anvisas medel för miljöåtgärder som bedrivs av andra myndigheter än naturvårdsverket samt till organisationer för arbete inom verkets ansvarsområde. Det gäller i stor utsträckning medel till länsstyrelserna för återställning av skador orsakade av luftföroreningar och försurning. Det gäller också medel till länsstyrelserna för regional miljöövervakning. Över detta anslag anvisas även bidrag till ideella organisationer.
Medel för verksamheter inom skogsstyrelsen, livsmedelsverket och riksantikvarieämbetet som hittills anvisats över anslaget B2 Bidrag till miljöarbete föreslås i fortsättningen bli anvisade direkt till dessa myndigheter. Till skogsstyrelsen överförs därför 14254000kr. för övervakning av skogsskador och skogsmarkskalkning, till livsmedelsverket 2000000kr. och till riksantikvarieämbetet 8553000kr. Medel för regional miljöövervakning bör även fortsättningsvis finansieras från anslaget B2.
Miljöministern föreslår en minskning av anslaget med 4518000kr. avseende resurser till regeringens disposition.
Motionerna
För kalkningsåtgärder begär Vänsterpartiet i motion Jo646yrkande20 en höjning av anslaget med 30043000kr. Enligt motion Jo311(s) yrkande2 bör från anslaget överföras 7milj.kr. till anslagetC2 under jordbruksdepartementets huvudtitel för att -- i enlighet med motionens yrkande1 -- användas för skogsmarkskalkning. I motion Jo612(s) yrkande46 förutsätts att regeringens avsikt är att naturvårdsverkets treåriga kalkningsprogram skall fullföljas. Motionärerna i motion Jo637(s) begär ytterligare medel till kalkning av försurade sjöar i Östergötland.
Utskottets överväganden
Försurningen av mark och vatten är ett av våra mest allvarliga miljöproblem. Mark, växter och djur hotas inte bara av vårt sätt att utnyttja naturresurserna; även nedfallet av försurande ämnen riskerar att långsiktigt påverka markens produktionsförmåga och antalet växt- och djurarter. Den fortgående försurningen och övergödningen är alltjämt det överskuggande problemet för svenskt vidkommande. Arbetet måste bedrivas med stor långsiktighet, och gjorda investeringar i kalkningsverksamheten måste säkerställas. En fortsatt kalkningsverksamhet är därför nödvändig för att försurningens effekter skall kunna minskas. Erfarenheterna av kalkning av sjöar och vattendrag är numera omfattande och visar att insatserna är positiva och effektiva. I samband med 1991 års miljöpolitiska beslut (prop.1990/91:90, JoU30, rskr.338) behandlades kalkningsfrågorna utförligt av utskottet. Utskottet redogjorde då för den praktiska försöksverksamhet med skogsmarkskalkning som skogsstyrelsen startade år 1990 i syfte att få en beredskap för ett framtida storskaligt kalkningsprogram. I första hand var försöksverksamheten lokaliserad till områden i sydvästra Sverige med hög belastning av sur deposition. Utskottet gjorde den bedömningen att skogsmarkskalkning i större omfattning skulle komma att behövas i de mest utsatta områdena men ansåg att det slutliga ställningstagandet borde göras när resultatet av försöksverksamheten redovisats, vilket kommer att ske under år1992. I avvaktan härpå borde verksamheten drivas vidare i minst samma omfattning. Som ett resultat av riksdagens ställningstagande har den skogspolitiska kommittén genom tilläggsdirektiv (dir.1991:99) fått i uppdrag att framlägga förslag om framtida finansiering av skogsmarkskalkningen. Den höjning av anslaget Bidrag till miljöarbete om 44milj.kr. som regeringen föreslog för kalkningsändamål ansåg utskottet otillräcklig. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag att ytterligare 20milj.kr. skulle tillföras anslaget. I årets budgetproposition föreslår miljöministern att skogsstyrelsens verksamhet, som hittills redovisats över miljödepartementets budget, i fortsättningen finansieras över jordbruksdepartementets budget. Samtidigt förordas en viss uppbyggnad av kalkningsinsatserna i Norrlands inland och fjälltrakter, och miljöministern gör den bedömningen att behovet av kalkningsinsatser kommer att bli stort och kräva delvis ny teknik. Som anförs i propositionen är den totala kalkningen, som till största delen avser sjöar och vattendrag, omfattande och verksamheten utvecklas successivt. Återföring av erfarenheter av tidigare projekt och effektiviseringar genomförs kontinuerligt. Mot denna bakgrund ansluter sig utskottet till regeringens beräkning av oförändrade resurser för budgetåret 1992/93. Omkalkningar bör ha fortsatt hög prioritet. Det bör tilläggas att naturvårdsverket avser att inom givna ramar förstärka bl.a. arbetet med kalkning av sjöar och vattendrag.
I samband med sin behandling av jordbruksdepartementets budgetbilaga (prop.1991/92:100, bil.10, JoU12) har utskottet beträffande skogsmarkskalkningen konstaterat att regeringen och berörda myndigheter mycket nära följer utvecklingen av försurningsläget och av de åtgärder som bör vidtas. I avvaktan på kommande utvärdering av skogsstyrelsens försöksverksamhet och på den skogspolitiska kommitténs betänkande saknade utskottet anledning att i det sammanhanget frångå regeringens bedömningar och avstyrkte motioner om ytterligare medel för ändamålet.
Utskottet gör samma bedömning av den kalkningsverksamhet som pågår inom naturvårdsverkets ansvarsområde såväl vad avser medelstilldelningen som verksamhetens inriktning. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion Jo646 yrkande20 om en höjning av anslaget.
I sitt betänkande 1991/92:JoU12 har utskottet avstyrkt motion Jo311 yrkande1 om en höjning av anslaget C1 med 7milj.kr. I enlighet härmed avstyrker utskottet motionens yrkande2 om en överföring av motsvarande belopp från det nu behandlade anslaget.
Vad utskottet anfört ovan tillgodoser i allt väsentligt syftet med motion Jo612 yrkande46. Utskottet utgår från att det inte råder några delade meningar om att kalkningsprogrammet bör fullföljas i enlighet med riksdagens intentioner. Motionsyrkandet bör inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.
Utskottet saknar anledning att utöver det ovan anförda särskilt tillmötesgå kravet i motion Jo637 om medel till kalkning av försurade sjöar i Östergötland. Den frågan bör ankomma på berörda myndigheter att avgöra. Motionen avstyrks.
4. Investeringar på miljöområdet
Propositionen
Från anslaget betalas statens förvärv av värdefulla naturområden. De naturvårdsobjekt i statens ägo som förvärvas med medel från anslaget redovisas på naturvårdsfonden som förvaltas av naturvårdsverket. Från anslaget beviljas även ersättningar enligt bl.a. naturvårdslagen (1964:822) och kan lämnas bidrag till kommuner eller kommunala stiftelser för skydd av mark för naturvårdsändamål. Dessutom får anslaget användas för utrednings-, förhandlings- och värderingskostnader i samband med säkerställande av mark för naturvårdsändamål.
Motionerna
Vänsterpartiet begär i motion Jo646 yrkande22 att 100milj.kr. anvisas som ett engångsanslag för gjorda markförvärv eller förvärv som är föremål för förhandling. Under förutsättning av bifall till yrkandet bör riksdagen enligt yrkande23 i samma motion avvisa regeringens begäran om bemyndigande att ikläda staten ekonomisk förpliktelse beträffande värdefulla naturområden. Om domänverkets tillgångar privatiseras bör enligt motion Jo673 yrkande11 från samma parti anslaget för köp av reservatsmark höjas.
Medel bör enligt motionärerna i motionerna Jo603(s) och Jo638(fp,c) anvisas för en besöks/informationsanläggning vid sjön Tåkern. Ridö--Sundbyholms-arkipelagen bör avsättas som nationalpark -- motionerna Jo616och Jo643 (bådas). Enligt motionärerna i motion Jo620(s,v) bör Blaikfjällets naturreservat i första hand förändras så att den privata skogsmarken undantas från reservatsbildning. Motionärerna i motion Jo682(s) anser att förutsättningarna för en forskningsstation i Ammeråns dalgång bör utredas.
Utskottets överväganden
I likhet med miljöministern anser utskottet det mycket angeläget att statens förvärv av värdefulla naturområden kan bibehållas på dagens höga nivå. Med den omprioritering av resurser motsvarande 20milj.kr. som nämns i propositionen bör detta vara möjligt. Utskottet ansluter sig till förslaget om medelstilldelning under förevarande anslag och tillstyrker det föreslagna bemyndigandet för regeringen att under budgetåret 1992/93 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst 60milj.kr. för budgetåret 1992/93. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion Jo646 yrkandena22 och23.
Utskottet har under en följd av år betonat vikten av en hög ambitionsnivå när det gäller bevarande av skyddsvärda naturområden. Våren 1991 uttalade utskottet i samband med det miljöpolitiska beslutet att en ansvarsfull ekonomisk politik alltid kommer att innebära vissa begränsningar i fråga om de ekonomiska resurser som kan avdelas för att bevara skyddsvärda naturområden m.m. Även på detta område ansåg utskottet det viktigt att åstadkomma en lämplig och ändamålsenlig fördelning av ansvaret mellan samhället och den enskilde. Utskottet pekade i sammanhanget på principen om varje samhällssektors ansvar för miljö- och naturvård inom ramen för sin verksamhet och hänvisade till propositionens förslag om biotopskydd och ökade möjligheter att hindra arbetsföretag som skadar naturmiljön. I sitt yttrande till näringsutskottet hösten 1991 över privatisering av statligt ägda företagm.m. (1991/92:JoU5y) anförde utskottet bl.a. att det allmänt sett torde vara lättare att hävda miljö- och naturvårdens intressen i de fall staten är ägare till marken. Utskottet uttalade vidare att domänverket som förvaltare av en betydande del av den statligt ägda marken har ett stort ansvar för miljö- och naturvården i skogsbruket. Utskottet fann det önskvärt att en eventuell försäljning av domänverket inte försvårar möjligheterna att ta tillvara miljö- och naturvårdens intressen och visade på möjligheterna att genom utökad samverkan med skogsbruket hitta alternativa lösningar för säkerställande av vissa naturtyper och biotoper. Nuvarande finansieringsformer för förvärv av skyddsvärda områden skulle t.ex. kunna kompletteras med att mark som förvaltas av domänverket erbjuds i utbyte mot sådan mark som är skyddsvärd från miljö- och naturvårdssynpunkt. Det anförda innebär att utskottet inte är berett att tillmötesgå förslaget i motion Jo673 yrkande11 om ökade anslag till köp av reservatsmark i samband med en privatisering av domänverket. Motionsyrkandet avstyrks.
Utskottet har tidigare och senast våren 1991 (1990/91:JoU30) avstyrkt motioner om inrättande av en besöksanläggning vid sjön Tåkern med hänvisning till att en särskild fond -- Tåkernfonden -- bildats för vård av naturen vid sjön. Utskottet har inte ändrat sitt ställningstagande i denna fråga och avstyrker motionerna Jo603 och Jo638.
Även frågan om avsättande av Ridö--Sundbyholms-arkipelagen som nationalpark har tidigare varit föremål för utskottets ställningstagande (1989/90:JoU11, rskr.108). Området, som i dag är skyddat som naturreservat, uppfyller enligt naturvårdsverkets bedömning inte de kriterier som verket uppställer för nationalparker. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo616 och Jo643.
Med anledning av motion Jo620 om förändring av Blaikfjällets naturreservat vill utskottet erinra om att inrättande av naturreservat är ett förvaltningsärende som åvilar vederbörande länsstyrelse. Enligt 11kap.7§ regeringsformen får riksdagen inte bestämma hur förvaltningsmyndighet skall besluta i ärende som rör myndighetsutövning mot enskild. Utskottet har erfarit att länsstyrelsens beslut om inrättande av Blaikfjällets naturreservat har överklagats av enskilda markägare. Ärendet bereds för närvarande i regeringskansliet. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionen.
Utskottet delar många av de synpunkter på Ammeråns naturvärden som förs fram i motion Jo682. När det gäller frågor om inrättande och lokalisering av forskningsstationer är emellertid utskottets principiella inställning att dessa frågor förutsätter en vetenskaplig bedömning av forskningsbehovet som sådant och kunskaper om lokala förhållanden m.m. i en omfattning som inte kan tillgodoses inom ramen för riksdagens behandling av ärendet. Utskottet vill även erinra om utredningen om vissa forskningsfrågor inom miljöområdet (dir.1991:88) som senast den 30juni 1992 skall lägga fram förslag som är avsedda att ligga till grund för en kommande forskningspolitisk proposition. Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet motionen.
5. Miljöforskning
Propositionen
Under anslaget anvisas medel för miljöforskning. Medlen disponeras av naturvårdsverket. En särskild forskningsnämnd med företrädare för såväl forskare som avnämare beslutar om anslagets användning. Via anslaget finansieras också statens del av den med näringslivet gemensamma kollektiva miljöforskningen vid Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL).
Naturvårdsverket avser att, i allt större utsträckning, inrikta forskningsverksamheten på studier av klimatförändringarnas effekter, bioteknik, sambandet miljö--hälsa samt miljöekonomi.
Motionerna
Vänsterpartiet begär i motion Jo646 yrkande21 ytterligare 15milj.kr. bl.a. för forskning om organiska gifter, för naturvårdsverkets deltagande i EG:s ramprogram och för internationellt samarbete. Enligt motion Jo604(fp) bör forskningen om vattendrag och deras omgivningar förstärkas.
Utskottets överväganden
Med anledning av motion Jo646 yrkande21 om ytterligare medel för olika forskningsändamål vill utskottet inledningsvis erinra om utredningen om vissa forskningsfrågor inom miljöområdet (dir.1991:88). Utredningen skall senast den 30juni 1992 framlägga sina förslag som är avsedda att utgöra underlag för nästa forskningspolitiska beslut. I direktiven är det särskilt angivet att konsekvenserna av ett fördjupat internationellt forskningssamarbete skall analyseras och att den närmare integrationen med EG inom miljöforskningsområdet bör belysas särskilt. Utskottet har vidare inhämtat att naturvårdsverket fr.o.m. den 1januari 1993 på samma villkor som medlemsländerna kommer att delta i EG:s hela ramforskningsprogram, i vilket miljöforskningen ingår som en del. Verket har uppskattat kostnaden för detta till sammanlagt 43milj.kr. för perioden 1992/93--1993/94, varav 20milj.kr. för budgetåret 1992/93. I likhet med miljöministern anser utskottet att dessa kostnader bör täckas inom ramen för de medel naturvårdsverket förfogar över. Miljöministern uttalade nyligen i ett frågesvar (prot.1991/92:65) att han bedömde möjligheterna som goda att Sverige via EG:s budget kommer att kunna finansiera forskningsprojekt som vi hittills finansierat själva. Miljöministern uttalade även att regeringen har förutsett det ökade behovet av information om de olika EG-programmen och kommer att senare under våren ta ställning till hur informationen skall administreras.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning. Mot bakgrund härav och med hänvisning till det ovan anförda avstyrks motion Jo646 yrkande21.
Genom naturvårdsverkets särskilda vetenskapliga kommitté för sjöar och vattendrag finansieras ett antal projekt på området, t.ex. effekter på vattendragen av dikning och markavvattning, vattendragens funktioner i det ekologiska systemet, pesticider i vattendrag och denitrifikation. Utskottets principiella inställning till behovet av forskning inom ett särskilt område -- i det här fallet vattendrag och deras omgivning -- är att det bör vara en fråga för vederbörande forskningsorgan att inom ramen för tillgängliga medel prioritera mellan olika forskningsprojekt. I sammanhanget vill utskottet erinra om att riksdagen våren 1990 behandlade forskningens inriktning för de kommande tre budgetåren, dvs. perioden 1990/91--1992/93 (prop.1989/90:90, JoU17, rskr.336). Frågor om forskningens inriktning för perioden därefter kommer att behandlas av riksdagen när nästa forskningspolitiska proposition har lagts fram. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo604.
6. Landskapsvårdande åtgärder
Propositionen
Anslaget används för bevarande av jordbruksmark av riksintresse för naturvården. Den centrala administrationen sköts av riksantikvarieämbetet, jordbruksverket och naturvårdsverket. Medlen fördelas som ersättning genom civilrättsliga avtal mellan staten (länsstyrelserna) och enskilda jordbrukare för upprätthållen hävd av aktuella marker. Syftet är dels att bevara natur- och kulturvärden, dels att upprätthålla ett öppet landskap om detta är nedläggningshotat. Beslut om anslagsnivåerna har fattats av riksdagen (prop. 1990/91:90, JoU30, rskr.338) för perioden 1990/91--1992/93 om totalt 550 milj.kr. fördelat på de tre åren med 100, 200 resp. 250milj.kr.
Motionerna
Enligt motion Jo646(v) yrkande26 bör anslaget höjas med 250milj.kr. att fonderas för att tas i anspråk när ett bättre system för landskapsvården har utarbetats. Socialdemokraterna framför i motionerna Jo203 yrkande9 och Jo612 yrkande47 krav på att regeringen genomför studier av erfarenheterna av de landskapsvårdande åtgärderna och utformar det fortsatta stödet så att uppsatta mål nås. De olika stöden till odlingslandskapetm.m. bör enligt motion Jo225(m) samordnas -- bl.a. bör länsstyrelserna ges ökade befogenheter. Vänsterpartiet anser att resurserna för landskapsvård bör komma till användning under omställningsperioden, att administrationen bör förenklas och att länsstyrelsernas lantbruksenheter bör få huvudansvaret för fördelningen av medel (Jo646 yrkande25).
Utskottets överväganden
Ett viktigt mål för den nya livsmedelspolitiken är att slå vakt om ett varierat och rikt odlingslandskap och bevara den biologiska mångfalden. Genom stödet för landskapsvårdande åtgärder kan samhället ingå avtal med enskilda jordbrukare att mot ersättning genom betesdrift hålla landskapet öppet. För budgetåret 1992/93 uppgår stödet till 250milj.kr. Enligt riksdagens beslut våren 1990 (prop.1989/90:146, JoU25, rskr.327) om livsmedelspolitiken skall storleken på bidraget för åren därefter bedömas när erfarenheter av de gångna årens verksamhet vunnits. Den 20 december 1990 gav regeringen naturvårdsverket i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter -- jordbruksverket och riksantikvarieämbetet -- fortlöpande följa och utvärdera miljöeffekterna av den nya livsmedelspolitiken (prop.1989/90:146, JoU25, rskr.327). I uppdraget ingår bl.a. att utvärdera formerna för och omfattningen av de olika stödformerna. En första redovisning skall lämnas till regeringen den 30 juni 1992. Därefter skall naturvårdsverket årligen i samband med anslagsframställningen redovisa uppdraget. Den 21november 1991 tillsatte regeringen en särskild kommission (dir.1991:97) med uppgift att förbereda en avstämning av de omställningsbeslut som omfattas av 1990 års livsmedelspolitiska beslut. Enligt direktiven bör kommissionen vid sin avstämning av besluten avseende mål och medel för att bevara ett öppet och levande kulturlandskap också pröva frågan om arealersättning som en metod för bevarandearbetet. Kommissionen bör löpande redovisa sina slutsatser och lämna förslag om erforderliga förändringar i gällande beslut. Miljöministern framhåller i propositionen som angeläget att de länsvisa programmen för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturvärden avslutas så snart som möjligt, och regeringen har uttalat sin avsikt att inför nästa budgetår pröva om alla länsstyrelser schablonmässigt skall tilldelas lika stora belopp för administration av landskapsvårdsmedlen och för utbildningsinsatser avseende landskapsvård, eller om fördelningen skall ske på annat sätt.
Utskottet delar miljöministerns uppfattning att -- i avvaktan på regeringens ställningstagande till landskapsvårdens omfattning och former -- tidigare riksdagsbeslut skall gälla, vilket innebär att naturvårdsverkets totala ram för fördelningsbeslut bör vara 550milj.kr. för treårsperioden 1990/91--1992/93. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag om medelstilldelning och avstyrker därmed motion Jo646 yrkande26.
Utskottet gör samma bedömning som motionärerna i motionerna Jo203, Jo225, Jo612 och Jo646 när det gäller vikten av att slå vakt om ett rikt och varierat odlingslandskap och bevara den biologiska mångfalden. En samordning av de olika bidragen för landskapsvårdande åtgärder skulle även enligt utskottets mening bättre stämma överens med den av riksdagen förordade helhetssynen på odlings- och kulturlandskapet. Som framgår av redogörelsen ovan är regeringen uppmärksam på problemet, och utskottet förutsätter härvidlag att åtgärder i detta syfte kommer att vidtas då erforderligt beslutsunderlag föreligger. I avvaktan härpå är utskottet inte berett att utöver det anförda tillmötesgå motionskraven och avstyrker således motionerna Jo203 yrkande9, Jo225 och Jo612 yrkande47 i den mån de inte kan anses tillgodosedda.
På samma grund avstyrks även motion Jo646 yrkande25.
7. Sanering och återställning av miljöskadade områden
Propositionen
I enlighet med riksdagens miljöpolitiska beslut (prop.1990/91:90, JoU30, rskr.338) skall anslaget i huvudsak användas för genomförande av ett femårigt program för sanering och återställning av miljöskadade områden. En fortsättning av programmet skall föregås av en utvärdering mot slutet av femårsperioden.
Motionerna
Vänsterpartiet begär i motion Jo646 höjning av anslaget med 10milj.kr. utöver regeringens förslag (yrkande28), att 15milj.kr. avsätts för skyddsåtgärder i samband med företagskonkurser (yrkande29) och förslag om finansiering av utökade saneringsåtgärder i miljöskadade områden (yrkande27). Medel bör enligt motion Jo610(fp) omprioriteras för sanering av Järnsjön i Emån.
Utskottets överväganden
I sitt betänkande våren 1991 om miljöpolitiken anslöt sig utskottet till förslagen om ett femårigt program för sanering och återställning av miljöskadade områden och om medelstilldelning, dvs. 25milj.kr. per år. Programmet skall utvärderas mot slutet av femårsperioden, och först när utvärderingen har gjorts ansåg utskottet att riksdagen bör ta ställning till en förändring av medelstilldelningen. Utskottet delar miljöministerns bedömning att de ökande kostnaderna för handräckning i samband med företagskonkurser med kostnadstäckning från förevarande anslag innebär ett problem som snarast måste ses över. Till uppgifterna för den nyligen tillsatta utredningen för översyn av miljöskadeförsäkringenm.m. (dir.1992:13) hör att undersöka hur en varaktig lösning för denna typ av akutinsatser kan utformas och finansieras samt att utarbeta erforderliga förslag. Inriktningen bör enligt direktiven vara att den som genom sin verksamhet kan orsaka ett skyddsingripande också skall betala kostnaderna härför. Utredningens förslag bör redovisas senast den 31december 1992. Utskottet har inhämtat att frågan om ytterligare medel på tilläggsbudget för innevarande år för sådana kostnader övervägs inom regeringskansliet. Utskottet ansluter sig till miljöministerns bedömning av medelsbehovet och av inriktningen för utredningens arbete och avstyrker således motion Jo646 yrkandena28 och29.
Utskottet delar den oro som kommer till uttryck i motion Jo646 inför det hot som miljöskadade områden utgör mot hälsa och miljö. I sitt betänkande våren 1991 om miljöpolitiken konstaterade utskottet i likhet med miljöministern bl.a. att åtgärder beträffande gruvavfallsupplag, som utgör den största enskilda svenska källan till belastningen av metaller på Östersjön, även i fortsättningen skall ha högsta prioritet. Som anförs ovan kommer förslag om lösning för vissa akutinsatser när det gäller miljöskadade områden att framläggas vid slutet av innevarande år. I avvaktan härpå och med hänvisning till det i övrigt anförda avstyrker utskottet motionens yrkande27.
Motioner om Emån och Emådalen har under en följd av år varit föremål för riksdagens behandling. Så sent som våren 1991 beslutades att Emån skulle omfattas av naturresurslagen (1987:12), och ån blev därmed skyddad mot planerad vattenkraftutbyggnad (prop.1990/91:90, BoU18, rskr.342). I sitt miljöpolitiska betänkande hänvisade utskottet bl.a. till ett uttalande av miljöministern att regeringen noggrant följer det s.k. Emåprojektet. Som anförs i motion Jo610 pågår åtgärder för sanering av bl.a. Emån, det s.k. Järnsjöprojektet, inom ramen för naturvårdsverkets femåriga sanerings- och återställningsprogram. Utskottet delar många av de synpunkter som förs fram i motionen på miljön i och omkring Emån och förutsätter att berörda myndigheter inom ramen för anvisade medel beaktar behovet av åtgärder inom angivna område. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo610 i den mån motionen inte kan anses tillgodosedd.
8. Koncessionsnämnden för miljöskydd m.fl. anslag (B7 och B10)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under B7 och B10 (s.45, 46 och49).
9. Visst internationellt miljösamarbete
Propositionen
Anslaget disponeras för utgifter för Sveriges deltagande i vissa internationella organisationer och för internationellt samarbete inom miljöområdet. Från anslaget lämnas bidrag till svenska ideella miljöorganisationers internationella verksamhet.
Motionerna
För naturvårdsverkets bilaterala samarbete med Öst- och Centraleuropa och för stöd till miljöorganisationernas internationella arbete med inriktning på Europa och Rio-konferensen begär Vänsterpartiet i motion Jo646 yrkande13 att anslaget höjs med 5milj.kr. utöver regeringens förslag.
FN:s konferens Miljö och utveckling i Rio de Janeiro i juni 1992 är föremål för flera motionsyrkanden. I partimotion Jo612(s) begärs i yrkande6 en svensk redovisning av konsekvenserna av en konvention till skydd för den biologiska mångfalden. Vänsterpartiet betonar i motion Jo667 behovet av uppföljning av konferensens beslut i form av t.ex. projekt, handlingsplaner och en miljökampanj. Enligt motion Jo679(s) bör garantier ges för att Sveriges kommuner nås av en detaljerad och lättförståelig information om FN-konferensens resultat, i synnerhet de frågor som gäller de kommunala åtgärder som måste vidtas för att uppfylla Sveriges internationella åtaganden (yrkande1). Kommunerna måste få direktiv för att kunna utarbeta kommunala handlingsplaner i de frågor som kräver åtgärder på kommunal nivå (yrkande2). Existerande nationella åtgärdsprogram inom miljö- och utvecklingsområdet måste analyseras och nya program presenteras, reviderade utifrån de åtaganden som konferensen ålägger Sverige (yrkande3). I motion U627(fp) yrkande2 framhålls att information om Sveriges åtaganden i samband med konferensen måste spridas till beslutsfattare och allmänhet.
Utskottets överväganden
För budgetåret 1992/93 föreslås i budgetpropositionen att medel anvisas för bilateralt miljösamarbete under utrikesdepartementets huvudtitel. För samarbetet med Öst- och Centraleuropa föreslår regeringen att totalt en miljard kronor avsätts. De insatser i och i samarbete med Öst- och Centraleuropa som inletts på miljöområdet kommer enligt miljöministern att fortsätta i än högre grad. Samarbetet avser främst Östersjön samt ett kraftigt förstärkt samarbete med myndigheterna i resp. land. Medel för miljösamarbetet med Öst- och Centraleuropa kommer att anvisas från en ram på 430milj.kr. som redovisas under utrikesdepartementets huvudtitel. Frågan om medlens vidare fördelning är föremål för utrikesutskottets beredning inom ramen för utskottets budgetbehandling (1991/92:UU16). Inom naturvårdsverket pågår ett särskilt samarbetsprogram på miljöområdet med Polen för åren 1991--1992. För ändamålet disponeras även för nästa budgetår 2milj.kr. Programmet är inriktat på informationsutbyte och kunskapsöverföring samt på att Polen skall öka den egna tillverkningen av miljöskyddsutrustning. För det treåriga program som drivs av beredningen för ekonomiskt-tekniskt samarbete (BITS) har för perioden anslagits sammanlagt 270milj.kr., varav ca 65% avser miljörelaterat samarbete. Fram till den 30 juni 1991 hade beredningen beslutat om miljöinsatser i Polen för ca 38milj.kr.
Utskottet ansluter sig till miljöministerns förslag om bidrag till de svenska ideella miljöorganisationernas internationella verksamhet och till det Internationella försurningssekretariatet. Även i övrigt delar utskottet miljöministerns bedömning av medelsbehovet under detta anslag. Med hänvisning härtill och till vad utskottet anfört ovan avstyrks motion Jo646 yrkande13 om en höjning av anslaget.
Utskottet har nyligen i ett yttrande till utrikesutskottet (1991/92:JoU8y) behandlat ett antal motioner om FN:s konferens Miljö och utveckling. Sammanfattningsvis konstaterade utskottet att det svenska förberedelsearbetet bedrivs med sikte på att Sverige kraftfullt skall medverka till att FN-konferensen blir en framgång för det multilaterala miljösamarbetet inom FN:s ram och i linje med de övergripande målen för den svenska miljöpolitiken.
Miljöministern förväntar en fortsatt stark aktivitet inom FN:s miljöprogram bland arbetsgrupper och kommittéer rörande bl.a. biologisk mångfald. Pågående förhandlingar är inriktade på en konvention som syftar till att bevara mångfalden och främja ett hållbart nyttjande av både vilda och domesticerade djur och växter samt att reglera principerna för rätten till de genetiska resurserna. Utskottet förutsätter att Sverige även på detta område aktivt kommer att medverka i det internationella arbetet och att regeringen på lämpligt sätt vidtar förberedelser härför. Något särskilt uttalande härom finner utskottet emellertid inte påkallat. Motion Jo612 yrkande6 bör således inte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.
Utskottet delar uppfattningen i motion U627 om vikten av att de överenskommelser som Sverige kommer att ingå i samband med UNCED efterlevs av svenska myndigheter och beslutsfattare. Utskottet utgår från att regeringen på lämpligt sätt kommer att verka för att information om konferensens resultat får en sådan spridning i samhället att de kan ligga till grund för en miljöanpassad samhällsutveckling, särskilt på den kommunala nivån. Något särskilt uttalande härom anser utskottet inte påkallat. Motionerna U627 yrkande2, Jo667 och Jo679 bör således lämnas utan vidare åtgärd från riksdagens sida.
10. Stockholms internationella miljöinstitut
Propositionen
Under anslaget redovisas utgifterna för statens stöd till stiftelsen Stockholms internationella miljöinstitut (SEI). I proposition 1987/88:85 har beräknats att 25milj.kr. per år avdelas under budgetåren 1989/90--1992/93.
SEI har till uppgift att främja utvecklingen av ny teknik för en miljöanpassad och varaktigt hållbar ekonomisk utveckling. Arbetet med klimat- och försurningsfrågorna har varit högprioriterade under senare år. SEI har etablerat ett fast samarbete med FN-sekretariatet inför förberedelserna inför 1992års konferens om miljö och utveckling.
Motionen
I motion Jo646 yrkande15 begär Vänsterpartiet en höjning av anslaget med 2,5milj.kr.
Utskottets överväganden
Utskottet kan konstatera att SEI nu har etablerat sig som en internationellt erkänd kraft på miljöområdet. I likhet med miljöministern gör utskottet den bedömningen att det bör finnas intresse hos andra länder och organisationer att medverka till finansieringen av den framtida verksamheten vid SEI. När det gäller den långsiktiga finansieringen av institutets verksamhet har utskottet inhämtat att förslag härom kommer att föreläggas riksdagen i samband med nästa års budgetproposition. På grund av det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om medelstilldelning och avstyrker motion Jo646 yrkande15.
11. Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Avfallshanteringm.fl. anslag (B13 och B14)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under B13 och B14 (s.51--53).
12. Övriga anslag
Motionerna
I motion Jo646 yrkande6 begär Vänsterpartiet 5milj.kr. till det s.k. eko-kommunprojektet. Enligt motion Jo673 från samma parti bör 20milj.kr. anslås för anläggande av våtmarker (yrkande6) och 15milj.kr. för naturvårdsinriktad verksamhet. Medlen bör fördelas av länsstyrelserna (yrkande10).
Utskottets överväganden
Som anförs i motion Jo646 måste arbetet med en ekonomisk och ekologiskt uthållig utveckling vara en fråga för alla samhällsnivåer. I detta arbete har kommunerna ett betydande ansvar. Det systematiska och sektorsövergripande arbete som pågår inom det s.k. eko-kommunprojektet är i detta sammanhang av stor vikt. Utskottet är emellertid inte berett att tillmötesgå motionens yrkande6 om medel för ändamålet på särskilt anslag och avstyrker motionsyrkandet.
Utskottet har vid upprepade tillfällen uttalat sig om våtmarkernas stora betydelse för vattenhushållningen och bibehållande av ett levande landskap och även framhållit den roll dessa områden spelar när det gäller kvävereningen. För återskapande av våtmarker bör enligt utskottets mening ett utnyttjande av anläggningsstödet stimuleras. Utskottet är således inte berett att ansluta sig till motion Jo673 yrkande6 om ytterligare medel för ändamålet. Motionsyrkandet avstyrks.
Utskottet avstyrker även motion Jo673 yrkande10 om särskilda medel för naturvårdsinriktad verksamhet vid länsstyrelserna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande miljö- och naturresursdepartementet
att riksdagen till Miljö- och naturresursdepartementet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 48994000kr.,
2. beträffande utredningarm.m.
att riksdagen till Utredningarm.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 16143000kr.,
3. beträffande naturvårdsverkets ansvarsområde
att riksdagen godkänner att det övergripande målet för verksamheten inom statens naturvårdsverk skall vara i enlighet med vad regeringen förordat i avsnittet Förslag,
4. beträffande statens naturvårdsverk
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1991/92:Jo612 yrkande44, 1991/92:Jo646 yrkande24 och 1991/92:Jo673 yrkande7 till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 416301000kr.,
res.1(s) men. (v) - delvis
5. beträffande beredskapsmedel i naturvården
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo612 yrkande45,
res. 2(s)
6. beträffande handikappanpassning av naturreservat
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo609,
7. beträffande bidrag till miljöarbete
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1991/92:Jo311 yrkande2 och 1991/92:Jo646 yrkande20 till Bidrag till miljöarbete för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 204484000kr.,
men. (v) - delvis
8. beträffande kalkningsprogrammet
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo612 yrkande46,
res.3(s)
9. beträffande kalkning av försurade sjöar i Östergötland
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo637,
10. beträffande investeringar på miljöområdet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Jo646 yrkande22 till Investeringar på miljöområdet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 135445000kr.,
men. (v) - delvis
11. beträffande värdefulla naturområden
att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Jo646 yrkande23 bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst 60000000kr. för budgetåret 1993/94,
men. (v) - delvis
12. beträffande inköp av reservatsmark
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo673 yrkande11,
men. (v) - delvis
13. beträffande besöksanläggning vid Tåkern
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo603 och 1991/92:Jo638,
14. beträffande Ridö--Sundbyholms-arkipelagen
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo616 och 1991/92:Jo643,
15. beträffande Blaikfjällets naturreservat
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo620,
16. beträffande forskningsstation vid Ammerån
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo682,
17. beträffande miljöforskning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Jo646 yrkande21 till Miljöforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 151783000kr.,
men. (v) - delvis
18. beträffande forskning om vattendragenm.m.
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo604,
19. beträffande landskapsvårdande åtgärder
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Jo646 yrkande26 till Landskapsvårdande åtgärder för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 247250000kr.,
men. (v) - delvis
20. beträffande utformning av stödet till landskapsvårdande åtgärderm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo203 yrkande9, 1991/92:Jo225, 1991/92:Jo612 yrkande47 och 1991/92:Jo646 yrkande25,
res.4(s)
21. beträffande sanering och återställning av miljöskadade områden
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Jo646 yrkande28 till Sanering och återställning av miljöskadade områden för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 19880000kr.,
men. (v) - delvis
22. beträffande skyddsåtgärder i samband med företagskonkurserm.m.
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo646 yrkandena27 och29,
men. (v) - delvis
23. beträffande sanering av Järnsjön i Emån
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo610,
24. beträffande koncessionsnämnden för miljöskydd
att riksdagen till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 18155000kr.,
25. beträffande bidrag till Förenta Nationernas miljöfond
att riksdagen till Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 22000000kr.,
26. beträffande visst internationellt miljösamarbete
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Jo646 yrkande13 till Visst internationellt miljösamarbete för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 16507000kr.,
men. (v) - delvis
27. beträffande redovisning av konvention till skydd för den biologiska mångfalden
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo612 yrkande6,
res.5(s)
28. beträffande uppföljningm.m. av FN:s konferens Miljö och utveckling
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:U627 yrkande2, 1991/92:Jo667 och 1991/92:Jo679,
men. (v) - delvis
29. beträffande Stockholms internationella miljöinstitut
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Jo646 yrkande15 till Stockholms internationella miljöinstitut för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 25000000kr.,
men. (v) - delvis
30. beträffande forskning för ett avfallssnålt samhälle: Avfallshantering
att riksdagen till Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Avfallshantering för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 17199000kr.,
31. beträffande lokalanskaffningar m.m.
att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning av lokaler vid statens naturvårdsverk inom de kostnadsramar som har förordats i propositionen,
32. beträffande inredning och utrustning av lokaler vid vissa myndigheter
att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid vissa myndigheter för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 7300000kr.,
33. beträffande särskilda anslag för det s.k. eko-kommunprojektetm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo646 yrkande6 och 1991/92:Jo673 yrkandena6 och10.
men. (v) - delvis
Stockholm den 26mars1992
På jordbruksutskottets vägnar
Göran Persson
I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Lennart Brunander (c), Åke Selberg (s), Mona Saint Cyr (m), Inge Carlsson (s), Dan Ericsson i Kolmården (kds), Christer Windén (nyd), Kaj Larsson (s), Sinikka Bohlin (s), Patrik Norinder (m), Lena Klevenås (s) och Lennart Fremling(fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg(v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Statens naturvårdsverk(mom.4)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.8 börjar med "Som anförs i propositionen" och slutar med "yrkande24" bort ha följande lydelse:
Som anförs -- -- -- (= utskottet) -- -- -- i skogen. Med anledning av ökade kostnader för vård och förvaltning av naturreservat på grund av utökad areal förstärktes resurserna med 26milj.kr. i samband med riksdagens miljöpolitiska beslut våren 1991 (prop.1991/92:90, JoU30, rskr.338). Utskottet kan konstatera att arealen nu kommer att öka ytterligare och ansluter sig därför till motion Jo612 yrkande44 om en höjning av anslaget med 11milj.kr. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion Jo646 yrkande24.
dels att utskottets hemställan under4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande statens naturvårdsverk att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1991/92:Jo612 yrkande44 och med avslag på motionerna 1991/92:Jo646 yrkande24och 1991/92:Jo673 yrkande7 till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 427301000kr.,
2. Beredskapsmedel i naturvården (mom.5)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.8 börjar med "Det ovan" och slutar med "yrkande45" bort ha följande lydelse:
Under förra lågkonjunkturen kunde viktigt naturvårdsarbete utföras genom att beredskapsarbeten tillskapades för vård och skötsel av naturreservat. Nu föreligger motsvarande situation på arbetsmarknaden inte minst i norra Sverige där också behoven av vård av naturreservat finns. I likhet med motionärerna i motion Jo612 anser utskottet att regeringen därför bör ge naturvårdsverket i uppdrag att tillsammans med arbetsmarknadsstyrelsen undersöka hur beredskapsmedel kan användas i naturvårdens tjänst. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo612 yrkande45 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande beredskapsmedel i naturvården att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo612 yrkande45 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Kalkningsprogrammet (mom.8)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.10 börjar med "Vad utskottet" och på s.11 slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:
Mark, växter och djur hotas inte bara av vårt sätt att utnyttja naturresurserna; även nedfallet av försurande ämnen riskerar att långsiktigt påverka markens produktionsförmåga och antalet växt- och djurarter. Den fortgående försurningen och övergödningen är alltjämt det överskuggande problemet för svenskt vidkommande. Erfarenheterna av kalkning av sjöar och vattendrag är numera omfattande och visar att insatserna är positiva och effektiva. Arbetet måste bedrivas med stor långsiktighet och gjorda investeringar i kalkningsverksamheten måste säkerställas. Den kraftiga förstärkning om 40milj.kr. av kalkningsverksamheten som för innevarande budgetår föreslogs i proposition 1990/91:90 En god livsmiljö baserades på naturvårdsverkets treåriga kalkningsprogram. Programmet innebar en stegvis uppbyggnad av verksamheten, bl.a. i form av nykalkning i Norrland och säkerställande av redan utförd kalkning. I planen ingick en upptrappning med 20milj.kr. för budgetåret 1992/93 och ytterligare 40milj.kr. för budgetåret 1993/94. Utskottets dåvarande majoritet avvek från denna plan och föreslog att anslaget skulle höjas med 20milj.kr. redan under budgetåret 1991/92 (JoU30, rskr.338). I årets budgetproposition saknas den ursprungliga planmässiga ökningen för nästa budgetår. Utskottet förutsätter emellertid att regeringens avsikt är att kalkningsprogrammet därmed kommer att fortsätta i enlighet med naturvårdsverkets förslag. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo612 yrkande46 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande kalkningsprogrammet att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo612 yrkande46 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Utformning av stödet till landskapsvårdande åtgärder (mom.20)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.16 börjar med "Utskottet gör" och slutar med "anses tillgodosedda" bort ha följande lydelse:
Ett viktigt mål för den nya livsmedelspolitiken är att slå vakt om ett varierat och rikt odlingslandskap och bevara den biologiska mångfalden. Genom stödet för landskapsvårdande åtgärder kan samhället ingå avtal med enskilda jordbrukare att mot ersättning genom betesdrift hålla landskapet öppet. För budgetåret 1992/93 uppgår stödet till 250milj.kr. Enligt riksdagens beslut våren 1990 (prop.1989/90:146, JoU25, rskr.327) om livsmedelspolitiken skall storleken på bidraget för åren därefter bedömas när erfarenheter av de gångna årens verksamhet vunnits. Som anförs i motionerna Jo203 och Jo612 bör regeringen under innevarande år företa en utvärdering av stödet, vilket lämpligen kan ske inom ramen för omställningskommissionens arbete. En redogörelse bör lämnas i budgetpropositionen för budgetåret 1993/94, och det fortsatta stödet bör vara så utformat att uppsatta mål nås. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo203 yrkande9 och Jo612 yrkande47 bör ges regeringen till känna. Med det anförda finner utskottet syftet med motionerna Jo225 och Jo646 yrkande25 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandena bör inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande utformning av stödet till landskapsvårdande åtgärder m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo203 yrkande9 och 1991/92:Jo612 yrkande47 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1991/92:Jo225 och 1991/92:Jo646 yrkande25,
5. Redovisning av konvention till skydd för den biologiska mångfalden (mom.27)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.19 börjar med "Miljöministern förväntar" och slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:
På grund av vårt sätt att utnyttja naturresurserna, särskilt inom jord- och skogsbruket, men också på grund av kemisk påverkan, har under de senaste decennierna skett en mycket snabb ökning av antalet arter som hotas av utrotning. En konvention till skydd för den biologiska mångfalden måste därför ta sin utgångspunkt i brukandet av naturresurserna. Konventionen kommer med all sannolikhet att få stora konsekvenser även för svenskt jord- och skogsbruk. I likhet med motionärerna i motion Jo612 anser utskottet att regeringen tydligt måste redovisa hur förpliktelserna gentemot en konvention skall kunna uppfyllas. Sverige måste handla snabbt, bl.a. för att öka tilltron till konventionen från andra länders sida. Utskottet ansluter sig till motionens yrkande6 att regeringen bör redovisa konsekvenserna av konventionen innan FN:s konferens Miljö och utveckling äger rum. Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande redovisning av konvention till skydd för den biologiska mångfalden att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo612 yrkande6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Annika Åhnberg(v) anför:
Statens naturvårdsverk
I enlighet med näringsutskottets betänkande 1991/92:NU38 har riksdagen begärt att regeringen -- efter att ha prövat frågan om överföring utan ersättning av mark från domänverket till naturvårdsfonden -- återkommer med förslag härom. När mark har inköpts måste den också skötas. Riksdagen bör därför bifalla Vänsterpartiets motion Jo646 yrkande24 om ytterligare 10milj.kr. för drift och förvaltning av skyddade arealer (Hemställan mom.4).
Vänsterpartiet välkomnar regeringens förslag om höjning av anslaget för åtgärder till skydd av hotade arter. Med tanke på den tidigare alltför knappa resurstilldelningen finns emellertid ett uppdämt behov av medel för detta viktiga arbete. Riksdagen bör således bifalla motion Jo673 yrkande7 om ytterligare 2,1milj.kr. för ändamålet (Hemställan mom.4).
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i reservation nr2, ha tillstyrkt motion Jo612 yrkande45 om att regeringen bör ge naturvårdsverket i uppdrag att tillsammans med arbetsmarknadsstyrelsen undersöka hur beredskapsmedel kan användas i naturvårdens tjänst (Hemställan mom.5).
Bidrag till miljöarbete
För vårt land är försurningen ett av de mest akuta miljöproblemen, och läget har förvärrats. Kalkningsverksamheten är endast en nödåtgärd i avvaktan på att källorna till miljöproblemen kan angripas. Det föreligger stort behov av både nykalkning och omkalkning i tidigare behandlade områden. Behovet av nykalkning är särskilt stort i Norrlands inland, men även i landets södra delar krävs omfattande insatser. De medel regeringen anvisar är klart otillräckliga. Riksdagen bör därför bifalla Vänsterpartiets motion Jo646 yrkande20 om ytterligare 30043000kr. för kalkningsåtgärder (Hemställan mom.7).
Investeringar på miljöområdet
Regeringen föreslår att naturvårdsverket redan nu skall få disponera medel ur budgeten för budgetåret 1993/94 för att finansiera de omfattande inköp av mark som har gjorts eller är föremål för förhandlingar. Samtidigt redovisar regeringen att den förestående privatiseringen av naturvårdsverket troligen kommer att leda till behov av ökat skydd för såväl de tidigare domänreservaten som annan mark i domänverkets ägo. Det framstår därför inte som troligt att den framtida verksamheten kan drivas med de medel som kommer att återstå av kommande budget. Riksdagen bör därför bifalla Vänsterpartiets motion Jo646 yrkande22 om 100milj.kr. som ett engångsanslag för ändamålet (Hemställan mom.10).
Riksdagen bör bifalla även motion Jo646 yrkande23 att avvisa regeringens begäran om bemyndigande att ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla naturområden (Hemställan mom.11).
Enligt sin instruktion skall domänverket bedriva skogsbruk på samma villkor som andra markägare. I dag planerar regeringen att privatisera domänverkets tillgångar, vilket kan innebära att det i framtiden kommer att behövas stora anslag för markinlösen, om reservat skall bildas på mark som tidigare har ägts av domänverket. Vänsterpartiet anser att frågan måste belysas i samband med en eventuell privatisering av domänverket. Riksdagen bör därför bifalla motion Jo673 yrkande11 (Hemställan mom.12).
Miljöforskning
Ständigt förbättrade kunskaper är en förutsättning för att vi skall kunna lösa miljöproblemen. Miljöforskning är därför ett oerhört angeläget område. För att den tidigare nivån på anslaget för miljöforskning skall kunna upprätthållas behövs en tioprocentig höjning. Forskning om organiska gifter är ett forskningsområde som minskat i omfattning, och som behöver förstärkas. Naturvårdsverket har begärt ökade resurser för sitt deltagande i EG:s ramforskningsprogram. Det internationella samarbetet inom miljöforskningen måste prioriteras, men det får inte ske på bekostnad av annan angelägen forskningsverksamhet. Sammanfattningsvis innebär det anförda att riksdagen bör bifalla motion Jo646 yrkande21 (Hemställan mom.17).
Landskapsvårdande åtgärderm.m.
I samband med riksdagens livsmedelspolitiska beslut våren 1990 hävdade Vänsterpartiet att det årliga behovet av medel för landskapsvård skulle komma att uppgå till minst 500milj.kr. Med tanke på de stora ännu inte ianspråktagna resurserna anser vi emellertid att för ändamålet 250milj.kr. utöver regeringens förslag bör anvisas att fonderas för att tas i anspråk när ett bättre system för landskapsvården har utformats. Riksdagen bör således bifalla motion Jo646 yrkande26 (Hemställan mom.19).
Sanering och återställning av miljöskadade områden
Stora områden i vårt land har förgiftats av utsläpp, och miljontals kubikmeter mark och sjöbotten läcker årligen tonvis med tungmetaller och klorerade organiska föreningar. Naturvårdsverket har framhållit det ökade behovet av resurser för skyddsåtgärder i samband med företagskonkurser. Vänsterpartiet föreslår att anslaget höjs med 10milj.kr. utöver regeringens förslag. Riksdagen bör därför bifalla motion Jo646 yrkande28 (Hemställan mom.21).
Den totala kostnaden för sanering av miljöskadade områden kan komma att uppgå till fem miljarder kronor, vilket är konsekvensen av decenniers utsläpp från industrier och andra verksamheter. I förhållande härtill framstår de resurser som är möjliga att avsätta via statsbudgeten som fullständigt otillräckliga. Vänsterpartiet anser att regeringen bör framlägga ytterligare förslag om finansieringen av utökade saneringsåtgärder i miljöskadade områden. För miljöskyddsåtgärder i samband med företagskonkurser bör en omfördelning inom anslaget ske med 15milj.kr. Riksdagen bör därför bifalla motion Jo646 yrkandena27 och29 (Hemställan mom.22).
Visst internationellt miljösamarbete
För naturvårdsverkets bilaterala samarbete med Öst- och Centraleuropa samt för stöd till miljöorganisationernas internationella arbete med inriktning på Europa och inför FN:s konferens Miljö och utveckling bör anslaget höjas med 5milj.kr. utöver regeringens förslag. Riksdagen bör således bifalla motion Jo646 yrkande13 (Hemställan mom.26).
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i reservation nr5, ha tillstyrkt motion Jo612 yrkande6 om att regeringen bör redovisa konsekvenserna av en konvention till skydd för den biologiska mångfalden (Hemställan mom.27).
Lika viktigt som att Sverige deltar i förberedelsearbetet inför FN:s konferens Miljö och utveckling är att konferensen följs upp med aktivt arbete. Visad handlingskraft på hemmaplan är en framgångsrik väg för att skapa förtroende internationellt. Myndigheter på olika nivåer, landsting, kommuner och ideella organisationer måste samarbeta för att förverkliga konferensens beslut. Nationalkommittén för FN-konferensen bör redovisa vad som måste göras för att Sverige skall uppfylla sina åtaganden härvidlag. De nationella åtgärdsprogrammen inom miljöområdet måste revideras mot bakgrund av konferensens resultat. Miljö- och naturresursdepartementet bör avsätta resurser för projektanslag, så att kommuner och föreningar kan erhålla medel för att upprätta handlingsplaner. Projektanslag bör kunna beviljas även för en riksomfattande miljökampanj sedan konferensen har ägt rum. Riksdagen bör således bifalla motion Jo667 (Hemställan mom.28).
Stockholms internationella miljöinstitut
Vid Stockholms internationella miljöinstitut pågår ett mycket angeläget arbete när det gäller u-länderna. Verksamheten främjar utvecklingen av ny teknik för en miljöanpassad och hållbar samhällsutveckling. Vänsterpartiet finner regeringens bedömning att andra länder och organisationer kommer att ha intresse av att finansiera verksamheten oansvarig. Vänsterpartiet anser att anslaget, som under flera år legat på en oförändrad nivå, bör höjas med 2,5milj.kr. Riksdagen bör således bifalla motion Jo646 yrkande15 (Hemställan mom.29).
Särskilda anslag för det s.k. eko-kommunprojektetm.m.
Ett antal kommuner ingår sedan mer än ett år tillbaka i det s.k. eko-kommunprojektet. Arbetet bedrivs på olika sätt från kommun till kommun, men grundtanken är gemensam, dvs. ett systematiskt arbete för en genomgripande förändring av samhället till en bättre ekologisk anpassning. Projekten är sektorsövergripande, och gränserna mellan kommuner, myndigheter och centrala, regionala och lokala nivåer måste överskridas. Arbete pågår med nya lösningar för reningsverk, avfallshantering, stöd till alternativ odlingm.m. För det fortsatta arbetet med projektet anser Vänsterpartiet att ett statligt tillskott om sammanlagt 15milj.kr. behövs för den kommande treårsperioden. Riksdagen bör därför bifalla motion Jo646 yrkande6 om 5milj.kr. för budgetåret 1992/93 (Hemställan mom.33).
Inom ramen för 1990 års livsmedelspolitiska beslut anslog riksdagen ett rambelopp om 400milj.kr. för anläggande av energiskog, lövskog och våtmarker. Med tanke på den stora betydelse återskapande av våtmarker har både från naturvårdssynpunkt och för att förhindra näringsämnesläckage till hav och sjöar, anser Vänsterpartiet att rambeloppet för anläggningsstödet bör höjas med 20milj.kr. för budgetåret 1992/93. Dessa medel bör anvisas för anläggande av våtmarker. Riksdagen bör således bifalla motion Jo673 yrkande6 (Hemställan mom.33).
Både länsstyrelser och kommuner är i behov av omfattande resursförstärkningar för sin naturvårdsinriktade verksamhet. Vänsterpartiet föreslår för detta ändamål 15milj.kr., vilket motsvarar 50 nya tjänster, att fördelas av länsstyrelserna. Riksdagen bör därför bifalla motion Jo673 yrkande10 (Hemställan mom.33).
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.4, 7, 10, 11, 12, 17, 19, 21, 22, 26, 28, 29 och 33 borde ha hemställt:
4. beträffande statens naturvårdsverk
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motionerna 1991/92:Jo646 yrkande24 och 1991/92:Jo673 yrkande7 och med avslag på motion 1991/92:Jo612 yrkande44 till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 428401000kr.,
7. beträffande bidrag till miljöarbete
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1991/92:Jo646 yrkande20 och med avslag på motion 1991/92:Jo311 yrkande2 till Bidrag till miljöarbete för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 234527000kr.,
10. beträffande investeringar på miljöområdet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1991/92:Jo646 yrkande22 till Investeringar på miljöområdet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 235445000kr.,
11. beträffande värdefulla naturområden
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo646 yrkande23 avslår regeringens begäran om bemyndigande att under budgetåret 1992/93 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst 60000000kr. för budgetåret 1993/94,
12. beträffande inköp av reservatsmark att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo673 yrkande11 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts i denna del,
17. beträffande miljöforskning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1991/92:Jo646 yrkande21 till Miljöforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 166783000kr.,
19. beträffande landskapsvårdande åtgärder
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1991/92:Jo646 yrkande26 till Landskapsvårdande åtgärder för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 497250000kr.,
21. beträffande sanering och återställning av miljöskadade områden
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1991/92:Jo646 yrkande28 till Sanering och återställning av miljöskadade områden för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 29880000kr.,
22. beträffande skyddsåtgärder i samband med företagskonkurserm.m.
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo646 yrkandena27 och29 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts i denna del,
26. beträffande visst internationellt miljösamarbete
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1991/92:Jo646 yrkande13 till Visst internationellt miljösamarbete för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 21507000kr.,
28. beträffande uppföljningm.m. av FN:s konferens Miljö och utveckling
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo667 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts i denna del samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1991/92:U627 yrkande2 och 1991/92:Jo679,
29. beträffande Stockholms internationella miljöinstitut
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1991/92:Jo646 yrkande15 till Stockholms internationella miljöinstitut för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 27500000kr.,
33. beträffande särskilda anslag för det s.k. eko-kommunprojektetm.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Jo646 yrkande6 och 1991/92:Jo673 yrkandena6 och10 dels till Eko-kommunprojektet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 5000000kr., dels till Anläggande av våtmarker för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 20000000kr., dels ock till Naturvårdsinriktad verksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 15000000kr.