Statsbudgeten för budgetåret 1993/94 (Jordbruksdepartementet)
Betänkande 1992/93:JoU13
Jordbruksutskottets betänkande
1992/93:JOU13
Statsbudgeten för budgetåret 1993/94 (Jordbruksdepartementet)
Innehåll
1992/93 JoU13
NIONDE HUVUDTITELN
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet huvuddelen av de förslag som framlagts under Jordbruksdepartementets huvudtitel. I ett inledande avsnitt behandlas regeringens förslag om anpassningsåtgärder inom jordbruket inför ett EG-medlemskap m.m. Här ingår bl.a. åtgärder inom vegetabiliesektorn för budgetåren 1993/94 och 1994/95, fodermedelsregleringen, oljeväxtodlingen, stöd till ekologisk produktion, finansieringen av åtgärder inom vegetabiliesektorn och grunderna för anpassningsåtgärder inom animaliesektorn. Bland regeringsförslagen finns bl.a. förslag om ett arealbidrag med villkor att 15 % av stödarealen ansluts till omställningsprogrammet från och med år 1993.
Utskottet föreslår att kravet på 15 % omställning av stödarealen slopas som villkor för arealbidrag och förordar att regeringen prövar möjligheterna att fasa in det svenska omställningsprogrammet i EG:s trädesprogram. Vidare föreslår utskottet att arealbidraget skall omfatta samma grödor som inkomststödet och att inlösenpriset på spannmål höjs till 1,05 kr per kg. Härigenom kommer arealbidrag att utgå även för t.ex. sockerbetor och potatis. Mot dessa beslut reserverar sig Socialdemokraterna i utskottet.
I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag i det inledande avsnitt som gäller vissa riktlinjer för jordbrukets EG-anpassning m.m., med de jämkningar som föranleds av utskottets ställningstagande beträffande arealbidraget.
Vidare behandlas regeringens förslag om anslag för budgetåret 1993/94 under litt. A, B, C, D, F, G och H3--H7.
I anslutning till anslaget B 5 Stöd till skuldsatta jordbrukare föreslår utskottet att regeringen gör en snabb översyn av tillämpningen av denna stödform.
Under anslaget B 10 Omställningsåtgärder i jordbruket redovisar utskottet budgeteffekterna av utskottets ovan angivna ställningstaganden.
De anslagspunkter som ej tillhör jordbruksutskottets beredningsområde behandlas av lagutskottet, utbildningsutskottet och bostadsutskottet.
Till betänkandet har fogats fem reservationer (s, nyd) och ett särskilt yttrande (c, kds).
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen (Jordbruksdepartementet) att riksdagen godkänner vad som förordats om
1. principerna för fastställandet av kompensationsbeloppet till jordbruket (avsnitt 4.3), 2. vegetabiliesektorn budgetåret 1993/94 (avsnitt 5.1), 3. vegetabiliesektorn budgetåret 1994/95 (avsnitt 5.2), 4. fodermedelsregleringen (avsnitt 5.3), 5. oljeväxtodlingen efter budgetåret 1993/94 (avsnitt 5.4), 6. främjandet av ekologisk produktion (avsnitt 5.5), 7. finansieringen av åtgärder inom vegetabiliesektorn (avsnitt 5.6) samt 8. grunderna för anpassningsåtgärder inom animaliesektorn (avsnitt 5.7).
I den del av propositionen som avser anslag för budgetåret 1993/94 har regeringen föreslagit
A. Jordbruksdepartementet m.m.
(A 1) att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 32 625 000 kr.
(A 2) att riksdagen till Lantbruksråd för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 7 353 000 kr.
(A 3) att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 9 313 000 kr.
(A 4) att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 36 000 000 kr.
B. Jordbruk och trädgårdsnäring
(B 1) att riksdagen till Statens jordbruksverk för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 113 077 000 kr.
(B 2) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1993/94 statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst 5000000 kr,
(B 2) 2. att riksdagen till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000 kr.
(B 3) 1. att riksdagen medger att en rörlig kredit på 35 miljoner kronor i Riksgäldskontoret får disponeras för jordfondsändamål under budgetåret 1993/94,
(B 3) 2. att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.
(B 4) att riksdagen till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 19928000 kr.
(B 5) att riksdagen till Stöd till skuldsatta jordbrukare för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 10000000 kr.
(B 6) att riksdagen till Startstöd till jordbrukare för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 38 000 000 kr.
(B 7) att riksdagen till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 435000000 kr.
(B 9) att riksdagen till Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 1 538 000 kr.
(B 10) 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att Statens jordbruksverk för inlösen av oljeväxter och spannmål under budgetåret 1993/94 får disponera en rörlig kredit på 700000000 kr i Riksgäldskontoret,
(B 10) 2. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att Statens jordbruksverk för finansiering av underskottet i spannmålsregleringen för 1990 års skörd under budgetåret 1993/94 får disponera en rörlig kredit på 50 000 000 kr i Riksgäldskontoret,
(B 10) 3. att riksdagen bemyndigar regeringen att vid behov höja de rörliga krediter som Statens jordbruksverk disponerar för inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av underskott i spannmålsregleringen,
(B 10) 4. att riksdagen till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 2 212 001 000 kr.
(B 11) att riksdagen till Rådgivning och utbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 29785000 kr.
(B 12) att riksdagen till Stöd till sockerbruket på Gotland m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 12500000 kr.
D. Fiske
(D 1) 1. att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen för verksamheten inom Fiskeriverkets ansvarsområde i enlighet med vad som förordats i avsnittet Slutsatser,
(D 1) 2. att riksdagen till Fiskeriverket för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 49 463 000 kr.
(D 2) att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 4 084 000 kr.
(D 8) att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 000 kr.
(D 9) att riksdagen till Bidrag till fiskevård m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 3 612 000 kr.
F. Djurskydd och djurhälsovård
(F 1) 1. att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen för verksamheten inom Statens veterinärmedicinska anstalts ansvarsområde i enlighet med vad som förordats under avsnittet Slutsatser,
(F 1) 2. att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1 000 kr.
(F 2) att riksdagen till Bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 67 121 000 kr.
(F 3) att riksdagen till Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1 000 kr.
(F 4) att riksdagen till Bidrag till distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 76 868 000 kr.
(F 5) att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 6000000 kr.
(F 6) att riksdagen till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 25 757 000 kr.
(F 7) att riksdagen till Centrala försöksdjursnämnden för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 5 608 000 kr.
(F 8) att riksdagen till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 51 766 000 kr.
G. Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor
(G 1) att riksdagen till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1 000 kr.
(G 2) att riksdagen till Bidrag till Statens utsädeskontroll för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 2 416 000 kr.
(G 3) att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 646 000 kr.
(G 4) att riksdagen till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1 000 kr.
(G 5) att riksdagen till Bidrag till Statens maskinprovningar för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 7 443 000 kr.
(G 6) att riksdagen till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 28 315 000 kr.
(G 7) att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 2 429 000 kr.
H. Livsmedel
(H 3) att riksdagen till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 3 750 000 kr.
(H 4) att riksdagen till Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 87 398 000 kr.
(H 5) att riksdagen till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 247 280 000 kr.
(H 6) 1. att riksdagen medger att Statens jordbruksverk för råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1993/94 får disponera en rörlig kredit på högst 20 000 000 kr i Riksgäldskontoret,
(H 6) 2. att riksdagen till Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 172 000 000 kr.
(H 7) att riksdagen till Livsmedelsstatistik för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 11 514 000 kr.
Motioner
1992/93:Jo203 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inga krav om ytterligare omställning ställs innevarande år för att arealbidrag skall utgå,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anpassningen till EG:s regler måste drivas snabbare.
1992/93:Jo204 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till södra Sveriges skogs- och mellanbygder samt öarna Öland och Gotland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om exportstöd.
1992/93:Jo205 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det svenska inlösenpriset och arealbidraget för spannmål av 1993 års skörd skall anpassas till EG:s nivå.
1992/93:Jo206 av Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjlighet för ideellt drivna ridskolor att få del av världsmarknadens prissättning på svenskt spannmålsöverskott.
1992/93:Jo207 av Karl-Göran Biörsmark och Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen till riksdagen återkommer med en plan för hur produktion av grönmjöl kan upprätthållas intill dess vi blir medlemmar i EG.
1992/93:Jo208 av Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att anpassa reglerna om arealbidragen för ekologiska jordbruk som inte använder kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel i enlighet med vad som anförts i motionen.
1992/93:Jo211 av Lennart Brunander och Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hjälp till jordbruksföretag som är hårt skuldsatta.
1992/93:Jo212 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att regeringen tar initiativ till en snabb problem- och åtgärdsanalys av lantbruksföretagens ekonomiska situation.
1992/93:Jo213 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en analys av de ekonomiska konsekvenserna till följd av beslut om vissa nya bestämmelser kring djurskydd och miljö samt förslag om åtgärder i anledning härav,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kostnadskonsekvenserna för de i vissa fall högre svenska kraven inom djurskyddet i förhållande till EG bör beaktas.
1992/93:Jo215 av Christer Windén m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att trädeskrav för erhållande av arealstöd inte skall erfordras för 1993,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principerna för användning av överskott av jordbruksprodukter fram till ett förmodat EG-inträde.
1992/93:Jo216 av Bo Bernhardsson och Gunnar Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ändrade regler för omställning av jordbruksmark.
1992/93:Jo218 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jordbrukets omställningsprogram.
1992/93:Jo221 av Roland Larsson och Rosa Östh (c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med en plan för hur den svenska produktionen av konsttorkat grönfoder skall kunna upprätthållas fram till ett eventuellt EG-medlemskap.
1992/93:Jo222 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förhållandena för jordbrukets dränerings- och täckdikningsentreprenörer.
1992/93:Jo223 av Harry Staaf och Liisa Rulander (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda ett stöd till ekologiskt lantbruk genom ändrad arealersättning och borttagandet av förmalningsavgiften på spannmål som odlats på KRAV-godkänt lantbruk,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att något inträdeskrav inte skall ställas för erhållande av arealersättning till ekologiskt lantbruk,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda stödformer för utveckling av ekologiskt lantbruk och ekologisk trädgårdsodling.
1992/93:Jo225 av Inge Carlsson (s) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen till vårriksdagen inkommer med förslag om hur produktion av grönmjöl kan upprätthållas fram till ett EG-inträde.
1992/93:Jo226 av Holger Gustafsson (kds) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att den redan 1993/94 anpassar pris- och stödnivåer för svensk vegetabilieodling och köttproduktion till motsvarande EG:s nivå,
2. att riksdagen inför ett exportstöd för svenskt jordbruk som motsvarar EG:s exportstöd.
1992/93:Jo227 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om maskinringar för lantbruksföretag.
1992/93:Jo228 av Roland Larsson och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att inlösenpriset på spannmål för 1993 års skörd skall vara 1 kr per kg,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arealstöd.
1992/93:Jo230 av Harry Staaf (kds) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen följer utvecklingen så att de svenska företagen för valltorkning inte slås ut under tiden före ett tänkt EG-medlemskap.
1992/93:Jo231 av Harry Staaf och Ulf Björklund (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en högre arealersättning alternativt i kombination med ett högre inlösenpris för spannmål, finansierat genom spannmålsregleringen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att krav om att gå in i omställningsprogrammet ej skall ställas för att få del av arealersättningen.
1992/93:Jo232 av Rosa Östh och Birger Andersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att inlösenpriset på spannmål för 1993 års skörd skall vara 1 kr per kg,
2. att riksdagen beslutar att kravet på 15 % omställning ej skall gälla för 1993,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tidigare besked till lantbrukarna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det regionala stödområdet.
1992/93:Jo233 av Kjell Ericsson och Karin Starrin (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att slopa kravet på 15 % omställning under 1993 för att arealbidrag skall utgå,
2. att riksdagen beslutar att införa exportstöd för svenska jordbruksprodukter,
3. att en harmonisering i övrigt med EG:s regelverk såsom t.ex. arealbidrag skall komma till stånd så snart det kan ske.
1992/93:Jo234 av Bertil Danielsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning för att klarlägga effekterna av omställningen i jordbruket i vissa speciella fall.
1992/93:Jo235 av Bo Arvidson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regler och tidpunkt för omställning av jordbruksmark,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den framtida anpassningen till EG-nivå,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett kommande GATT-avtal,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheterna för olika nischgrödor.
1992/93:Jo236 av Bengt Rosén och Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av stimulans av biodlingen.
1992/93:Jo237 av Karl-Gösta Svenson och Bertil Danielsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att kravet på träda inte skall omfatta år 1993,
2. att riksdagen beslutar att vidta erforderliga åtgärder för att minimera de negativa effekter som i motionen angivna exempel utvisar.
1992/93:Jo238 av Christer Lindblom (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jordbrukets situation i södra Sveriges skogs- och mellanbygd samt på Öland och Gotland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten av en snabbare EG-anpassning av svenskt jordbruk.
1992/93:Jo239 av Isa Halvarsson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten av en snabbare EG-anpassning.
1992/93:Jo240 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särregler för vissa ärtodlare vad avser krav på omställning av åkerareal.
1992/93:Jo243 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd för svensk produktion av lucernmjöl o.d.
1992/93:Jo245 av Arne Andersson och Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten av en snabbare EG-anpassning.
1992/93:Jo246 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheterna att bistå svensk pälsdjursnäring med stöd i enlighet med vad i motionen anförts.
1992/93:Jo247 av Annika Åhnberg (-) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ekologiskt odlad areal bör undantas från krav på 15 % träda för att kvalificeras för arealersättning.
1992/93:Jo248 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att övergångsreglerna bör utformas så att en smidig anpassning till EG:s jordbrukspolitik kan ske i samband med kommande EG-förhandlingar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kravet på omställning för arealbidrag bör ges en utformning mer likartad EG:s politik,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anpassningsomställningen bör prövas i enlighet med vad vi i motionen anfört,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en generös syn på återbetalningskrav.
1992/93:Jo249 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vallodling som villkor för arealbidrag,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en allmän fiskevårdsavgift,
3. att riksdagen till anslaget B 11 Rådgivning och utbildning för budgetåret 1993/94 anvisar 65 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 94 785 000 kr,
4. att riksdagen till anslaget A 1 Jordbruksdepartementet för budgetåret 1993/94 anvisar 3000000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 29625000 kr,
5. att riksdagen till anslaget A 2 Lantbruksråd för budgetåret 1993/94 anvisar 2 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 5 353 000 kr,
6. att riksdagen till anslaget B 1 Statens jordbruksverk för budgetåret 1993/94 anvisar 10 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 103 077 000 kr,
7. att riksdagen till anslaget H 4 Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring för budgetåret 1993/94 anvisar 30 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 57 398 000 kr,
8. att riksdagen till anslaget H 5 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar 20 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 227 280 000 kr.
1992/93:Jo250 av Ivar Franzén (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att inga tvingande krav på ytterligare omställning skall ställas för erhållande av arealbidrag,
2. att riksdagen beslutar att omställningsareal skall behandlas som EG-träda enligt vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att biobränslen/drivmedel skall främjas enligt vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar att arealbidraget skall höjas enligt vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar att svenska jordbrukare så långt som möjligt skall få konkurrera på lika villkor med jordbrukarna inom EG och att införselavgifter och exportmöjligheter skall anpassas med hänsyn till detta.
1992/93:Jo251 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiskt stöd till lantbruksnäringen på Gotland,
2. att riksdagen beslutar att kravet på 15 % omställning av stödarealen inte skall genomföras på Gotland med tanke på livsmedelsnäringens överlevnad på ön.
1992/93:Jo253 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om landsbygden som resurs,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biologisk mångfald och värdering av jordbrukets kollektiva nyttigheter.
1992/93:Jo255 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till införande av arealbidrag budgetåret 1993/94,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om ett utvecklat landskapsvårdsstöd med den inriktning som motionen anger,
3. att riksdagen till anslaget B 10 Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. anvisar 1 965 501 000 kr, dvs. 246 500 000 kr mindre än regeringens förslag,
4. att riksdagen beslutar att inom ramen för anslaget B 10 Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. omfördela 25 000 000 kr till stöd för ekologisk odling,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omvandling av prisregleringsavgiften till miljöavgift,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förlängning av inkomststödet och dess finansiering,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tidsbegränsat marknadsföringsstöd för svenska kvalitetslivsmedel,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om framtagande av en nationell aktionsplan för bevarande av den biologiska mångfalden.
1992/93:Jo256 av Birgitta Carlsson och Roland Larsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att kravet på 15 % omställning inte skall gälla för 1993 års skörd,
2. att riksdagen beslutar i enlighet med motionens krav om exportstöd till svenskt jordbruk,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regler för 1994 års skörd,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att stimulera odling av råvaror till biobränsle och industriell användning.
1992/93:Jo402 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om torskodlingsförsök i Bottenhavet.
1992/93:Jo406 av Inge Carlsson (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär beslut om total fredning av lax i de till Sverige hörande uppväxtområdena i södra Östersjön,
2. att riksdagen hos regeringen begär beslut om ytterligare begränsningar av fiske efter lax med mängdfångande redskap längs Norrlandskusten samt i och strax utanför älvarna,
3. att riksdagen begär att regeringen verkar för en internationell överenskommelse om fredning av laxens uppväxtområden i hela Östersjön.
1992/93:Jo407 av Sverre Palm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att stärka torskbeståndet.
1992/93:Jo408 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för laxbeståndet.
1992/93:Jo409 av Annika Åhnberg (-) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att rädda den naturreproducerande laxen.
1992/93:Jo410 av Ingrid Näslund och Chatrine Pålsson (kds) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fler laxtrappor.
1992/93:Jo413 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag om införande av allmän fiskevårdsavgift.
1992/93:Jo419 av Dan Eriksson i Stockholm och Christer Windén (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en omedelbar fredning av lax i de uppväxtområden i södra Östersjön som hör till Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige kraftfullt bör verka för en internationell överenskommelse om fredning på laxens uppväxtområden i hela Östersjön.
1992/93:Jo420 av Sigge Godin (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om restaurering av fiskevatten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stiftelser för förvaltande av fiskerätten.
1992/93:Jo513 av Arne Jansson (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anslå 5000000 kr av allmänna medel till Statens veterinärmedicinska anstalt för forskning om älgdöden.
1992/93:Jo522 av Lennart Brunander och Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till analyser och forskning kring den sjukdom som drabbat älgar i västra Sverige.
1992/93:Jo523 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att resurser för ombyggnad och miljöförbättrande åtgärder kan tas från anslaget för omställning i jordbruket.
1992/93:Jo612 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för Västerbottenslaxens bevarande.
1992/93:Jo644 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar av riktlinjerna för användandet av landskapsvårdsmedel.
1992/93:Fi211 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att jordbrukspolitiken skall verka för att de svenska jordbrukarna ges möjlighet att konkurrera på lika villkor med jordbrukarna i EG.
1992/93:N255 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ramprogram på jordbruks- och livsmedelssektorn.
1992/93:N317 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om landskapsvårdande insatser efter 1994.
1992/93:A471 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ytterligare omställning av jordbruksmark inte bör ske i Västmanland.
Utfrågning, uppvaktningar m.m.
Utskottet har anordnat en utfrågning med representanter för Jordbruksverket angående vissa omställningsfrågor och om merkostnader för svensk animalieproduktion till följd av bestämmelser om djurskydd och miljö m.m. Vidare har utskottet uppvaktats av representanter för Svenska naturskyddsföreningen, Lantbrukarnas riksförbund, Sockerbolaget, betodlarna, Föreningen Sveriges spannmålsodlare och Alternativodlarnas riksförbund. Skrivelser om jordbrukets ekonomiska situation m.m. har inkommit från flera länsstyrelser, organisationer och enskilda.
Utskottet
Inledning
Budgetpropositionen, bilaga 10, inleds med en redogörelse av den internationella utvecklingen på jordbrukets område och miljöfrågorna. Därefter redovisas det livsmedelspolitiska beslutet och effekterna av den livsmedelspolitiska reformen m.m. Denna del av propositionen återges här i sina huvuddrag. I anslutning till propositionens överväganden om EG-medlemskapets krav på jordbrukspolitiken behandlar utskottet i det följande ett antal motioner om EG-anpassning och mer allmänna livsmedelspolitiska frågor.
Utskottet vill här fästa uppmärksamheten på att vissa livsmedelspolitiska frågor också behandlas i utskottets betänkande 1992/93:JoU20 med anledning av regeringens proposition 1992/93:183 om vissa frågor rörande jordbruket och trädgårdsnäringen.
Nuvarande livsmedelspolitiska beslut
Riksdagen fattade i juni 1990 beslut om en ny livsmedelspolitik (prop. 1989/90:146, bet. 1989/90:JoU25, rskr. 1989/90:327). En utgångspunkt för den nya livsmedelspolitiken är enligt riksdagens beslut att jordbruksproduktionen i princip skall vara underkastad samma villkor som andra näringar. Producenterna skall ersättas endast för efterfrågade varor och tjänster. Konsumenternas val skall styra produktionen. I de fall efterfrågan gäller kollektiva varor och nyttigheter är enligt nämnda riksdagsbeslut offentliga ingripanden befogade. Dessa varor och tjänster, t.ex. beredskap, landskapsvård och regionalpolitik, betalas därför med offentliga medel.
Den livsmedelspolitiska reformen innebär att de interna marknadsregleringarna på jordbrukets område avskaffas. Den viktigaste förändringen i det sammanhanget är avskaffandet av den kollektiva exportfinansieringen. Priserna till jordbruket skall endast skyddas med hjälp av ett gränsskydd. Beslutet innebär att gränsskyddet skall behållas i avvaktan på resultatet av GATT-förhandlingarna. Frågan om såväl tekniska som nivåmässiga förändringar av gränsskyddet skall avgöras i den takt som följer av en överenskommelse. Våren 1991 beslutade riksdagen om en justering av gränsskyddet i samband med att s.k. referenspriser infördes. Referenspriserna anpassades nedåt mot de marknadspriser som förväntades efter den interna avregleringen. Utöver prisstödet till jordbruket finns sedan år 1989, som en del av kompensationsbeloppet till jordbruket, ett direktbidrag som en följd av frysningen av gällande stödpriser till jordbruket inom ramen för de pågående GATT-förhandlingarna.
Vidare innebär den nya livsmedelspolitiken att de riktade åtgärderna på beredskaps-, miljö- och regionalområdena förstärks. Beredskapslagringen av insatsvaror ökar för att motsvara beredskapskraven avseende omställningen av livsmedelsproduktionen i kris och krigstid. Det särskilda prisstödet till jordbruket i norra Sverige behålls men knyts närmare till lönsamhetsutvecklingen i dessa delar av landet. Stödet har också höjts avsevärt. På miljöområdet infördes ett nytt stöd för att bevara ett öppet och rikt varierat kulturlandskap.
Övergången till en avreglerad marknad skall enligt riksdagsbeslutet ske under socialt acceptabla former. Därför vidtas vissa övergångsåtgärder under en femårig övergångsperiod. Bl.a. bibehålls exportbidraget för kött under en övergångsperiod liksom inlösensystemet för spannmål samt ett förenklat utjämningssystem för mejerivaror. Dessutom har under perioden 1990/91--1992/93 ett temporärt inkomststöd utbetalats per hektar till jordbruket. Under perioden 1992/93--1993/94 utbetalas också ett särskilt omställningsstöd till de brukare som varaktigt ställer om sin areal till annan användning än livsmedelsproduktion. Därutöver lämnas ett särskilt anläggningsstöd till bl.a. de jordbrukare som på omställningsarealen väljer att plantera löv- eller energiskog. Även inom animalieproduktionen har åtgärder vidtagits.
Effekter av den livsmedelspolitiska reformen
Genom olika regeringsbeslut har Statens jordbruksverk, Statens pris- och konkurrensverk, Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (LES), Konsumentberedningen och Statens naturvårdsverk fått i uppdrag att följa den livsmedelspolitiska reformens effekter inom sina resp. ansvarsområden.
Uppföljningsrapporter från bl.a. Jordbruksverket och LES har lämnats till Jordbruksdepartementet den 1 oktober 1992. I det följande redovisas några sammanfattande bedömningar baserade i huvudsak på LES uppföljningsrapport.
Trots att en relativt kort tid förflutit sedan 1990 års livsmedelspolitiska reform inleddes har den redan fått flera viktiga effekter. Anpassningen av animalieproduktionen har gått mycket snabbt, och inom såväl mjölkproduktionen som övrig animalieproduktion råder på årsbasis i stort sett marknadsbalans. Antalet mjölkkor minskade från 570000 år 1989 till ca 527000 år 1992.
De medel som åren 1990/91--1992/93 disponeras för bidrag till mjölkproducenter som upphör med produktionen har medverkat till att skapa en bättre marknadsbalans. Totalt har ca 2350 producenter upphört med mjölkproduktionen motsvarande 300 miljoner kg mjölk. Det förbättrade mjölkpensionssystemet har påskyndat avgången från mjölkproduktionen. Även köttproduktionen har minskat snabbt. Den snabba produktionsanpassningen har gjort att det stora prisfall som avregleringen initialt väntades medföra uteblev. Uppgifter om jordbrukarnas investeringsplaner indikerar dock att investeringar i ny produktionskapacitet planeras inom hela animalieproduktionen, vilket på något eller några års sikt kan leda till ökad produktion.
Minskningen av spannmålsöverskottet går långsammare, och trots att spannmålsarealen minskat från 1330000 ha år 1990 till 1170000 ha år 1992 kan spannmålsöverskottet under ett normalår enligt nämnda rapport beräknas till ca 900 miljoner kg.
År 1991 anslöts drygt 350000 ha till omställningsprogrammet, vilket innebar en väsentlig reducering av spannmålsöverskottet. Anslutningen år 1992 var betydligt lägre, ca 25000 ha, vilket ger en total omställningsareal på ca 375000 ha. Det behövs ytterligare en betydande anslutning till omställningsprogrammet för att marknadsbalans skall uppnås. Enligt LES bedömning synes inte anslutningen till nuvarande omställningsprogram bli av sådan omfattning att den leder till resursmässig balans inom spannmålsproduktionen.
Undersökningar visar att på knappt hälften av omställningsarealen har omställning genomförts eller påbörjats. Av den areal där omställningen påbörjats svarar extensivt bete för ca 75 % medan plantering av barrskog, odling av industri- och energigrödor samt nischgrödor svarar för sammanlagt 15 %. För den andra hälften av omställningsarealen, på vilken någon åtgärd ännu inte vidtagits, finns planer för cirka hälften av arealen medan det för den resterande delen saknas planer. Ett särskilt anläggningsstöd lämnas utöver omställningsstöd vid anläggning av energiskog, lövskog och våtmarker. Sådant stöd har t.o.m. budgetåret 1991/92 beviljats för 26200 ha till ett belopp av 335 miljoner kronor. Totalt finns 500 miljoner kronor till förfogande för detta ändamål.
Vad avser reformens ekonomiska effekter konstateras i rapporten att vetskapen om att en avreglering skulle påbörjas den 1 juli 1991 har gjort att jordbrukarna redan före ikraftträdandet vidtagit anpassningsåtgärder. Inköpen av exempelvis maskiner och förnödenheter har minskat samtidigt som åtskilliga jordbrukare skaffat sig nya inkomstkällor utanför jordbruket. Nedgången i maskininvesteringar har varit kraftig under åren 1990 till 1992, dvs. åren närmast efter 1990 års livsmedelspolitiska beslut.
Enligt Jordbruksverkets s.k. sektorskalkyl, som redovisar intäkter och kostnader i jordbruket, var driftsöverskottet år 1988 2,3 miljarder kronor, år 1989 3,9 miljarder kronor och år 1990 4,8 miljarder kronor. Preliminära uppgifter för år 1991 indikerar ett överskott på 2,7 miljarder kronor. En prognos för 1992 pekar på ett överskott på 1,8 miljarder kronor. I denna kalkyl har omställningsstödet periodiserats, och därför speglar överskottet inte det likviditetsmässiga utfallet.
Gjorda modelljordbruksberäkningar, som utnyttjas för att göra prognoser över förväntad lönsamhet, visar att för mjölkföretagen var överskottet oförändrat eller sjönk något mellan år 1990 och år 1991. Mellan år 1991 och år 1992 beräknas överskottet minska i södra Sverige men bli i stort sett oförändrat i mellersta Sverige. Vid en normal vädersituation skulle lönsamheten enligt rapporten ha förbättrats för samtliga typmjölkgårdar år 1992. För gårdar med växtodlingsinriktning, och då speciellt spannmålsgårdar, visar beräkningarna att överskottet föll relativt kraftigt mellan år 1990 och år 1991. Resultatet för år 1992 innebär en ytterligare försämring enligt rapporten. Vid normalskörd skulle resultatet för växtodlingsföretagen inte ha försämrats lika mycket under år 1992. Påpekas bör att jämförelsen görs med år 1990, som från ekonomisk synpunkt var ett mycket bra år för växtodlingsföretagen. I LES rapport påpekas att det ekonomiska resultatet måste bli sämre än före produktionsanpassningens början för att en anpassning skall komma till stånd.
Indikationer på den ekonomiska utvecklingen i jordbruket kan även erhållas på annat sätt. Antalet ansökningar om särskilt stöd till skuldsatta jordbrukare har varit litet. Hittills har åtta ansökningar om avvecklingsbidrag beviljats.
Av LES rapport framgår också att antalet företagskonkurser ökat kraftigt under framför allt år 1991, såväl totalt som inom jord- och skogsbruk. Detta torde främst vara en följd av en allmän försämring av den ekonomiska situationen i landet. Konkurser inom jord- och skogsbruk mätt som andel av totala antalet konkurser har varit färre efter år 1989 än under andra hälften av 1980-talet.
Under större delen av 1980-talet steg konsumentpriserna på jordbruksreglerade livsmedel snabbare än för andra livsmedel och för varor totalt. Under åren 1990 och 1991 men även under december 1991--oktober 1992 är förhållandet det omvända, dvs. priserna stiger långsammare för de svenska jordbruksreglerade livsmedlen. Faktorer som bidragit till denna förändring är enligt LES bl.a. övergången till direktstöd fr.o.m. år 1989 till följd av frysningen av prisstödet till jordbruket, men även anpassningen av produktionen till tillgängligt marknadsutrymme förklarar förändringen. Även för övriga livsmedel kan ett trendbrott noteras. Det faktum att produktionen inom landet tvingats anpassas till vad som kan avsättas inom landet har inneburit en neddragning av kapaciteten inom såväl förädlingsföretagen som insatsvaruföretagen.
LES konstaterar också att reformen medfört en ökad inverkan av marknadskrafterna, framför allt genom att avvecklingen av marknadsregleringen har medfört att olönsamma överskott påverkar resp. producent och industri mer direkt än tidigare.
Möjligheterna till marknadsutjämning genom lagring och export har kraftigt minskat. Eventuella överskott kommer nu att i huvudsak avsättas inom landet, vilket ger effekter på prisnivån och ökar förutsättningarna för inhemsk konkurrens. Enligt rapporten pågår inom lantbrukskooperationen en anpassning till reformens effekter och till den ökade internationella handel som väntas. Detta tar sig uttryck i bl.a. en koncentration av verksamheten till allt färre lantmanna-, mejeri- och slakteriföreningar.
En uppföljningsrapport av miljöeffekterna av den nya livsmedelspolitiken har även lämnats gemensamt av Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. Chefen för Miljö- och naturresursdepartementet redogör för denna (se bil. 15, JoU12).
1. EG-medlemskapets krav på jordbrukspolitiken
Propositionen
Sveriges ansökan om medlemskap i EG ställer enligt jordbruksministern nya krav på jordbrukspolitiken, krav som inte ryms inom ramen för 1990 års beslut. För att förbereda en avstämning av omställningsbeslutet, som omfattas av 1990 års livsmedelspolitiska beslut, tillsattes i december 1991 en särskild kommission, Omställningskommissionen (Jo 1991:07). Kommissionen skall beakta effekter och faktorer som inte var kända eller förutsedda vid tidpunkten för det livsmedelspolitiska beslutet, i första hand konsekvenserna av en anslutning till EG. Utgångspunkten för arbetet är att omställningen av jordbruket skall fullföljas på ett sådant sätt att Sverige vid inträdet i EG har en stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring och livsmedelsindustri. Omställningskommissionen har lagt fram två delbetänkanden. I det första delbetänkandet (SOU 1992:87) Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och livsmedelsindustri för EG, som behandlar vegetabiliesektorns anpassning, export av förädlade livsmedel samt åtgärder för ekologisk produktion, föreslås bl.a. att inlösenprissystemet för spannmål förlängs t.o.m. budgetåret 1994/95 och att ett arealbidrag lämnas under perioden 1993/94--1994/95 under förutsättning att areal samtidigt trädas. Vidare föreslås att ett exportstöd införs för vissa förädlade livsmedel. Dessutom föreslås bl.a. att stödet till ekologisk produktion ökas.
I kommissionens andra delbetänkande (SOU 1992:125) Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och livsmedelsindustri för EG behandlas huvudsakligen åtgärder inom animalieområdet. I betänkandet föreslås bl.a. att gränsskyddet för proteinfoder tas bort i sin helhet den 1 juli 1993. Dessutom föreslås att direktbidragen till mjölkkorna bibehålls under budgetåret 1993/94 för att sedan avvecklas medan bidragen till ungnöts- samt am- och dikoproduktionen även utbetalas fortsättningsvis. Därutöver föreslås prissänkningar i partiledet för nöt-, gris- och fågelkött samt för ägg under perioden den 1 juli 1993--den 1 juli 1994. Betänkandena har remissbehandlats.
Regeringens målsättning är att omställningen av jordbruket skall fullföljas och att Sverige skall bli medlem i EG den 1 januari 1995. Regeringen har inför de nära förestående medlemskapsförhandlingarna fastställt förhandlingsmål på bl.a. jordbruksområdet. Sverige siktar på en fullständig integrering med EG:s gemensamma jordbrukspolitik från den dag Sverige blir medlem. En målsättning är att Sverige vid integrationen skall uppnå så stora positiva samhällsekonomiska effekter som möjligt med hänsyn tagen både till behovet av en stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring och till konsumenternas och skattebetalarnas intressen. Ambitionen bör därvid vara att inga övergångsåtgärder skall behöva tillämpas sedan Sverige blivit medlem samt att övriga konkurrensbegränsande åtgärder undanröjs, i båda fallen på basis av ömsesidighet.
Sverige vill också behålla den höga ambitionsnivå som vi har på bl.a. miljö-, djurskydds- och djurhälsoområdena. Målsättningen att upprätthålla de höga nivåer som vi nått på dessa områden har en bred förankring i vårt samhälle. Sverige kommer därför såväl i förhandlingsarbetet som vid ett medlemskap att aktivt driva dessa frågor.
Av de relativt omfattande studier som Statens jordbruksverk gjort av konsekvenserna för svensk livsmedelsproduktion av ett EG-medlemskap framgår att Sverige före valutakursförändringarna hade en totalt sett högre pris-, stöd- och kostnadsnivå än EG. Generellt gällde jämförbara pris- och stödnivåer mellan Sverige och EG på vegetabilieområdet, medan nivåerna inom animalieproduktionen var högre i Sverige. Kostnadsnivån är enligt studierna högre inom samtliga produktionsgrenar. Ett svenskt medlemskap innebär självfallet ökad handel med livsmedel mellan EG-länder och Sverige, vilket kommer att öka konkurrenstrycket på den svenska livsmedelssektorn.
Den nyligen beslutade reformen av CAP, genom vilken priserna på framför allt spannmål sänks, vilket i stället kompenseras med arealbidrag, innebär inte att EG:s pris- och marknadsreglering eller exportbidrag avskaffats. Reformen innebär bara att priser och därmed exportbidrag sänkts och att den enskilde jordbrukaren i stället ersätts genom ett direktstöd i form av arealbidrag.
I EG-kommissionens avis om förutsättningarna för ett svenskt medlemskap i Gemenskapen framgår att den svenska avregleringen av jordbruket, som följer av 1990 års reform, står i strid med delar av CAP, som t.ex. pris- och marknadsregleringar samt exportstöd. Detta innebär enligt EG-kommissionen att sådana regleringar som ännu ej avskaffats behålls eller ånyo måste införas vid ett medlemskap och att det därför krävs en anpassning av den svenska jordbrukspolitiken. I utlåtandet konstateras också att de svenska livsmedelsproducenterna kommer att möta både lägre priser, lägre stödnivåer och högre grad av konkurrens.
Sveriges och EG:s jordbrukspolitik och livsmedelsmarknad skiljer sig alltså åt med avseende på priser, stödsystem, stödnivåer och produktionskostnader. Samtidigt eftersträvar Sverige en fullständig integrering med EG:s gemensamma jordbrukspolitik från den dag Sverige blir medlem. Sveriges ansökan om medlemskap i EG har därmed väsentligt förändrat förutsättningarna för 1990 års livsmedelspolitiska beslut. För att Sverige vid tidpunkten för ett inträde i EG skall ha en stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring och livsmedelsindustri krävs att en anpassning av de svenska pris-, stöd- och kostnadsnivåerna påbörjas redan före ett medlemskap. Det förutsätter anpassningar av 1990 års livsmedelspolitiska beslut i syfte att få ett jordbruk som har förutsättningar att överleva och utvecklas med de nya förutsättningar och spelregler som ett medlemskap innebär. Vidtas inte vissa anpassningsåtgärder före ett medlemskap riskerar dessutom vissa delar av primärproduktionen, som har förutsättningar att vara konkurrenskraftiga i EG, att slås ut under perioden fram till ett medlemskap.
Ansökan om EG-medlemskap har på ett avgörande sätt påverkat omställningen inom vegetabilieproduktionen, i första hand reduceringen av det svenska spannmålsöverskottet. Positiva förväntningar på ett medlemskap och osäkerhet kring omställningsarealens behandling och rätt till framtida EG-stöd har påverkat förutsättningarna för en fortsatt omställning. En ytterligare omställning av relativt stora arealer krävs för att balans skall uppnås på spannmålsmarknaden.
En stor andel av den till omställningsprogrammet anslutna arealen ligger också i vänteläge, dvs. några åtgärder som innebär en permanent omställning har inte vidtagits eller planerats. Det betyder att överskottsproduktionen i den uppkomna situationen på kort sikt kommer att fortsätta trots att hela 1990 års beslut bygger på successiv anpassning till en situation med marknadsbalans. Om inlösenprissystemet slopas efter 1993 års skörd och inkomststödet avskaffas efter år 1992, allt i enlighet med 1990 års beslut, kommer det svenska stödet till spannmålsproduktionen att bli väsentligt lägre än inom EG. Svensk produktion, som har förutsättningar att vara konkurrenskraftig i EG, riskerar därmed att slås ut. En sådan utveckling är enligt jordbruksministern inte motiverad. Den nya situation som uppstått motiverar därför en principiell anpassning av 1990 års livsmedelspolitiska beslut.
Omställningskommissionen har i sitt första delbetänkande föreslagit åtgärder för att underlätta en marknadsetablering av svenska produkter som bedöms vara långsiktigt konkurrenskraftiga på utländska marknader. Jordbruksministern delar kommissionens uppfattning att sådana åtgärder skulle underlätta anpassningen av svensk livsmedelssektor till de förhållanden som råder inom EG. Inom regeringskansliet bereds för närvarande förslag till åtgärder för att underlätta export av icke sammansatta förädlade livsmedel baserade på svenska råvaror. Jordbruksministern avser att inom kort återkomma till regeringen med förslag i denna fråga (se prop. 1992/93:183).
Sverige har generellt sett ett högre produktionskostnadsläge än EG, men till skillnad från vegetabilieområdet ligger pris- och stödnivåerna inom animalieområdet över motsvarande nivåer inom EG. Det faktum att Sverige tvingats överge den fasta växelkursen för kronan påverkar till viss del anpassningsbehovet av de svenska pris-, stöd- och kostnadsnivåerna till de inom EG. Sverige har sedan november en rörlig växelkurs för kronan. Situationen präglas av stor osäkerhet, inte minst som flera EG-länder inom EG:s växelkurssamarbete tvingats överge sina fasta växelkurser, och det är därför svårt att i dag med bestämdhet säga vilka konsekvenser växelkursförändringarna får för EG-anpassningen på jordbruksområdet. Det kan dock konstateras att pris- och stödnivåerna i Sverige, på grund av de inträffade växelkursförändringarna, nu närmat sig motsvarande nivåer inom EG.
En anpassning av de svenska kostnads-, pris- och stödnivåerna förutsätter möjlighet att sänka gränsskyddet. En sådan anpassning av gränsskyddet och därmed av pris- och stödnivån är inte möjlig inom ramen för gällande livsmedelspolitiska beslut. Enligt 1990 års beslut skall ett gränsskydd i form av rörliga införselavgifter behållas i avvaktan på resultatet av GATT-förhandlingarna.
Förhandlingarna är ännu inte avslutade och eventuella gränsskyddssänkningar inom ramen för ett GATT-avtal skulle heller inte vara tillräckliga med hänsyn till de anpassningskrav som bör vara uppfyllda före ett medlemskap fr.o.m. år 1995. Även på denna punkt anser jordbruksministern det således vara nödvändigt med vissa principiella anpassningar av 1990 års beslut för att möta de nya krav som ett EG-medlemskap ställer. Det totala kompensationsbeloppet till det svenska jordbruket bör inte längre bara fastställas med hänsyn till nationella förhållanden och med hänsyn till de pågående GATT-förhandlingarna. I stället måste det totala stödet även avvägas mot behovet av anpassning av stödnivån inför ett EG-medlemskap. Eftersom gränsskyddssänkningar är ett betydelsefullt medel för att uppnå kostnads- och stödsänkningar bör gränsskyddssänkningar få vidtas på såväl animalie- som vegetabilieområdet.
Motionerna
I anslutning till propositionens inledande avsnitt om EG-medlemskapets krav på jordbrukspolitiken behandlar utskottet ett antal motioner som tar upp bl.a. jordbrukets EG-anpassning i allmänhet och mer övergripande livsmedelspolitiska frågor m.m. De motioner som avser arealstöd, inlösenpris på spannmål m.m. och stöd till ekologisk odling behandlas i senare delar i betänkandet.
Enligt motion Jo212 (kds) bör regeringen ta initiativ till en snabb problem- och åtgärdsanalys av lantbruksföretagens ekonomiska situation. I motion Jo218 (-) yrkas att regeringen omgående omprövar villkoren för den svenska jordbrukspolitiken, i överläggningar med företrädare för näringen, så att inte det svenska jordbruket slås ut före ett eventuellt svenskt inträde i EG.
Relativt allmänt formulerade krav på en snabbare anpassning till de regler som gäller inom EG framförs i motionerna Jo203 yrkande 2 (m), Jo238 yrkande 2 (fp) och Jo239 (fp). Motionerna tar i huvudsak sikte på de regler som innebär att svenskt jordbruk behandlas mindre förmånligt än EG-jordbruket. Bl.a. diskuteras behovet av ett exportstöd som motsvarar EG:s exportstöd och en anpassning av gränsskyddet. I motion Jo226 yrkande 1 (kds) förordas en anpassning av pris- och stödnivån till EG:s nivå, och i yrkande 2 föreslås ett exportstöd liknande EG:s. Liknande yrkanden om exportstöd framförs i motionerna Jo204 yrkande 2 (c), Jo233 yrkande 2 (c) och Jo256 yrkande 2 (c).
Enligt motion Jo250 yrkandena 2, 3 och 5 (c) bör omställningsareal behandlas som EG-träda, odling av biobränslen främjas och möjlighet ges för svenska jordbrukare att konkurrera på lika villkor med jordbrukare inom EG, bl.a. i fråga om exportstöd och gränsskydd. Enligt motion Jo256 yrkande 4 (c) bör odlingen av råvaror till biobränsle och industriell användning stimuleras.
I motion Jo213 (m) begärs en analys av de ekonomiska konsekvenserna av svenska bestämmelser om djurskydd och miljö m.m. och yrkas att kostnadskonsekvenserna av sådana särregler beaktas.
I motion Fi211 (nyd) yrkande 28 begärs att jordbrukspolitiken skall utformas så att svenska jordbrukare kan konkurrera på lika villkor med jordbrukare inom EG.
I motion Jo255 yrkande 2 (s) förs en diskussion om de s.k. kollektiva nyttigheter som jordbruket kan tillhandahålla i form av biologisk mångfald och ett öppet och levande landskap. Ett stöd till näringen för att bevara dessa nyttigheter bör kunna utformas som ett utvecklat landskapsvårdsstöd. Stödformen skall vara så utformad att den ger tydliga besked till bönderna om de villkor som råder för näringen. Den skall vara så entydig och lätt att administrera som möjligt. Den skall också vara förenlig med ett framtida medlemskap i EG. Vidare föreslås i motionen att ett tidsbegränsat marknadsföringsstöd införs för svenska kvalitetslivsmedel (yrkande 7). Enligt yrkande 5 i samma motion bör regeringen utreda hur prisregleringsavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel kan omvandlas till miljöavgifter. Därvid bör undersökas om en del av avgiften kan återföras till jordbruket som direktstöd för att stimulera ekologisk odling. Enligt yrkande 9 bör en nationell aktionsplan upprättas för bevarande av den biologiska mångfalden.
Även i motionerna N317 yrkande 17 (s) och Jo644 (s) framförs synpunkter rörande landskapsvårdsstödet och riktlinjerna på något längre sikt för denna stödform.
Frågor om biologisk mångfald och värdering av jordbrukets kollektiva nyttigheter tas också upp i motion Jo253 (c). Motionärerna beskriver utförligt hur landsbygden kan fungera som en resurs, inte bara för livsmedelsproduktion utan också som producent av bioenergi och skapare av kollektiva nyttigheter i form av biologisk mångfald, kulturmiljövärden, rekreationsvärden och varierad landskapsbild. Enligt motionen bör ett system utarbetas för att värdera dessa kollektiva nyttigheter. Härigenom kan det bli ekonomiskt möjligt för den enskilde jordbrukaren att bruka sin mark så dessa värden inte går förlorade (yrkandena 1 och 2).
I motion Jo248 (s) framhålls behovet av övergångsregler för en smidig anpassning till EG. Vidare yrkas att omställningsreglerna utformas som i EG och att anpassningsomställningen prövas i enlighet med vad som anförts i motionen (yrkandena 1--3).
I motion Jo235 yrkande 3 (m) anförs att regeringen bör verka för att ett GATT-avtal snarast kan undertecknas.
Regler och villkor för omställningsstödet m.m. behandlas i motionerna Jo216 (s), Jo222 (c) och Jo248 (s).
I motion Jo216 kritiseras det förhållandet att omställningsstöd ej utgår när mark utarrenderas till t.ex. extensivt bete, inhyrda köttdjur, utegångssvin m.m. I motion Jo222 upprepas ett tidigare framfört krav på stöd till jordbrukets täckdiknings- och dräneringsentreprenörer. Enligt motion Jo248 yrkande 4 bör frågan om eventuella återkrav av omställningsbidrag prövas i positiv anda och med generositet från statsmakternas sida.
I motion Jo227 (kds) förordas en utredning angående ett ekonomiskt stöd till s.k. maskinringar i jordbruket.
I motion Jo215 yrkande 2 (nyd) föreslås att det samlade produktionsöverskottet, i stället för att dumpas på världsmarknaden, används för riktad hjälp till katastrofdrabbade områden. Det innebär att uppköp av livsmedel i första hand bör göras i Sverige. Medel bör tas ur budgeten för katastrofbistånd (den del av motionen, yrkande 3, som avser finansieringen behandlas av utrikesutskottet).
Några motioner behandlar jordbrukets betydelse för vissa angivna län och regioner i landet. I motionerna Jo204 yrkande 1 (c) och Jo238 yrkande 1 (fp) framhålls -- med hänvisning till EG:s regionalpolitiska jordbruksstöd -- behovet av stöd till jordbruket i södra Sveriges skogs- och mellanbygder samt på Öland och Gotland. I motion Jo251 (c) anförs att ett regionalpolitiskt stöd bör införas till lantbruksnäringen på Gotland och att Gotland bör undantas från omställningskravet. I motion A471 yrkande 3 (s) anförs att ingen ytterligare omställning bör ske i Västmanlands län. I motion Jo232 (c) yrkande 4 framhålls att man i förberedelserna för EG-inträdet bör beakta att det regionala stödområdet omfattar delar av Västmanlands län och Uppsala län. Enligt motion N255 yrkande 2 (fp) behövs ett ramprogram för jordbruket och livsmedelssektorn i Skåne.
Utskottets överväganden
EG-medlemskapets krav på jordbrukspolitiken m.m.
Som framgår av propositionen ställer Sveriges ansökan om medlemskap i EG nya krav på jordbrukspolitiken, krav som inte ryms inom ramen för 1990 års beslut. För att förbereda en avstämning av omställningsbeslutet tillsattes i december 1991 en särskild kommission, Omställningskommissionen. Kommissionen har lagt fram två delbetänkanden som delvis lagts till grund för propositionens förslag. I sitt fortsatta arbete kommer kommissionen att behandla bl.a. mål och medel för att bevara ett öppet och levande kulturlandskap samt stödet till jordbruket i norra Sverige.
Utskottet delar regeringens målsättning att omställningen av jordbruket skall fullföljas och att Sverige skall bli medlem i EG den 1 januari 1995. Vid integrationen bör Sverige uppnå så stora samhällsekonomiska effekter som möjligt med hänsyn tagen till både behovet av en stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring och till konsumenternas och skattebetalarnas intressen. Vi bör också behålla den höga ambitionsnivå som vi har på bl.a. miljö-, djurskydds- och djurhälsoområdena. De regionalpolitiska frågorna bör ägnas särskild uppmärksamhet.
För att Sverige vid tidpunkten för ett inträde i EG skall ha en stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring och livsmedelsindustri krävs att en anpassning av de svenska pris-, stöd- och kostnadsnivåerna påbörjas redan före ett medlemskap. Det förutsätter, som jordbruksministern anför, anpassningar av 1990 års livsmedelspolitiska beslut i syfte att få ett jordbruk som har förutsättningar att överleva och utvecklas med de nya förutsättningar och spelregler som ett medlemskap innebär. Vidtas inte vissa anpassningsåtgärder före ett medlemskap riskerar dessutom vissa delar av primärproduktionen, som har förutsättningar att vara konkurrenskraftiga i EG, att slås ut under perioden fram till ett medlemskap.
En anpassning av de svenska kostnads-, pris- och stödnivåerna förutsätter möjlighet att justera gränsskyddet och kräver således i denna del vissa principiella anpassningar av 1990 års beslut. Det totala kompensationsbeloppet till det svenska jordbruket bör inte längre bara fastställas med hänsyn till nationella förhållanden. Det totala stödet måste även avvägas mot behovet av anpassning av stödnivån inför ett medlemskap. Eftersom gränsskyddssänkningar är ett betydelsefullt medel för att uppnå kostnads- och stödsänkningar bör gränsskyddssänkningar få vidtas på såväl animalie- som vegetabilieområdet. Det anförda innebär att utskottet i huvudsak inte har något att erinra mot vad som anförs i propositionen (avsnitt 4.3) om principerna för anpassning av kompensationsbeloppet till jordbruket. När det gäller animalieproduktionens villkor och kostnadskonsekvenserna av svenska bestämmelser om miljö och djurskydd m.m. hänvisar utskottet till vad som anförs nedan.
När det gäller anpassningen i vegetabilieproduktionen anser utskottet att det skulle underlätta den långsiktiga planeringen i jordbruket om en snabbare anpassning av det svenska omställningsprogrammet till EG:s trädesprogram kunde åstadkommas. Omställningsstöd enligt de svenska bestämmelserna utgår t.o.m. budgetåret 1993/94. De särskilda villkoren för omställningsstöd gäller för perioden den 1 juli 1991 -- den 30 juni 1996 (omställningsperioden). Om det finns särskilda skäl, kan stödmyndigheten i undantagsfall medge att en åtgärd vidtas efter den 30 juni 1996. I ett följande avsnitt kommer utskottet att föreslå att regeringens förslag frångås såvitt avser kravet på omställning av stödarealen som villkor för arealbidrag under budgetåren 1993/94 och 1994/95. Vidare förordas en höjning av inlösenpriset på spannmål och en utvidgning av arealbidraget.
Mot bakgrund av utskottets ställningstagande rörande omställningskravet föreslår utskottet att regeringen verkar för att omställningsprogrammet i största möjliga utsträckning anpassas till EG:s trädesprogram. Utskottet är medvetet om att en sådan anpassning förutsätter överväganden om både tekniska frågor och mer övergripande ekonomisk-politiska frågor såsom t.ex. trädesvillkoren, varaktigheten och återbetalning av omställningsstödet. Det bör ankomma på regeringen att närmare pröva dessa frågor i syfte att uppnå ovannämnda anpassning. Vad utskottet anfört om anpassning av omställningsprogrammet till EG:s trädesprogram bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande innebär bl.a. att motionerna Jo248 yrkandena 2 och 4 och Jo250 yrkande 2 inte påkallar någon ytterligare åtgärd.
I anslutning till motion Jo212 vill utskottet framhålla att det från olika håll i landet kommit oroande uppgifter om allt svårare ekonomiska problem för jordbruksnäringen. Enligt utskottets mening måste dessa problem följas med stor uppmärksamhet. Under anslaget B 5 Stöd till skuldsatta jordbrukare föreslår utskottet i det följande att reglerna för stödet ses över. Vidare bör framhållas att Jordbruksdepartementet enligt ett nyligen publicerat pressmeddelande avser göra en snabbutredning av jordbrukets ekonomiska situation. I meddelandet framhålls att det i 1990 års beslut förutsågs att ekonomin i jordbruket under en övergångsperiod skulle bli ansträngd. Förra sommarens torka och den negativa prisutvecklingen på fläsk- och nötkött har förvärrat situationen under senare tid. Till detta kommer den höga räntenivån och krisen i den finansiella sektorn som gjort att många jordbrukare fått problem med sina lån. Enligt jordbruksministern är den senaste tidens rapporter om ett ökande antal konkurser oroande. Jordbruksdepartementet kommer därför att med förtur analysera den rådande situationen för att skapa ett underlag för att bedöma behovet av åtgärder. Utskottet har erfarit att utredningen kommer att få formen av en expertutredning med representanter för bl.a. departementet, Jordbruksverket, Statistiska centralbyrån och LRF.
De synpunkter som framförs i motion Jo212 sammanfaller i stor utsträckning med det uttalande av departementet som återgetts ovan. Enligt utskottets mening är syftet med motion Jo212 tillgodosett, och motionen bör lämnas utan vidare åtgärd.
När det gäller konkursstatistiken vill utskottet för sin del tillägga att huvuddelen av obeståndssituationerna i jordbruket leder till en avveckling utan konkurs, eftersom antalet oprioriterade fordringsägare vanligen är litet. Som exempel kan nämnas en utredning som lantbruksenheten i Skaraborgs län utfört. Enligt denna förekom i länet under år 1992 125 avvecklingar av jordbruk med anledning av obestånd. Av dessa ledde enligt uppgift endast 10 till konkurs.
De motioner som går ut på att anpassningen till EG:s regler skall drivas snabbare tar i huvudsak sikte på sådana stödformer resp. produktionsbestämmelser som ställer EG-jordbruket i en mer förmånlig position än det svenska jordbruket. Flera motioner nämner särskilt exportstödet inom EG. Utskottet vill framhålla att det torde bli nödvändigt att vidta åtgärder för anpassning i flera steg under perioden fram till ett svenskt EG-inträde. Regeringen har nyligen lagt fram förslag om ytterligare anpassningsåtgärder. Här ingår bl.a. insatser för att underlätta export av förädlade livsmedel (prop. 1992/93:183). Frågan behandlas närmare i utskottets betänkande 1992/93:JoU20 och föranleder i detta sammanhang inget särskilt uttalande av utskottet.
Med det ovan anförda avstyrker utskottet följande motioner i den mån de inte tillgodoses med utskottets ställningstaganden: Jo203 yrkande 2, Jo204 yrkande 2, Jo218, Jo226, Jo233 yrkande 2, Jo238 yrkande 2, Jo239, Jo248 yrkandena 1 och 3, Jo250 yrkande 5, Jo255 yrkande 7 och Jo256 yrkande 2.
Frågan om konkurrens på lika villkor med EG-jordbruket innefattar även kostnadskonsekvenserna för det svenska jordbruket av strängare nationella bestämmelser angående miljö, djurskydd m.m. I anslutning till motion Jo213 hänvisar utskottet till sina uttalanden i betänkandet 1992/93:JoU9 (s. 5) och får i övrigt anföra följande.
Inom Jordbruksverket har nyligen en utredning genomförts angående svensk djurskyddslagstiftning i ett EG-perspektiv. I utredningen diskuteras kostnadskonsekvenserna av vissa särbestämmelser i Sverige. Jordbruksverket har gjort bedömningen att de svenska djurskyddsreglerna begränsar möjligheterna att uppnå en fullständig anpassning för produktionsgrenarna griskött, fågelkött och ägg till den 1 januari 1995. I samband med en utfrågning med representanter för Jordbruksverket har utskottet fått ytterligare information om utredningen och om verkets beräkningar av merkostnader för bl.a. fläsk-, fågelkött- och äggproduktionen. Ett särskilt uppdrag har lämnats åt professor Ingvar Ekesbo att undersöka merkostnader och beräknade merintäkter ("plusvärden") för faktorer som kan betecknas som bättre livsmedelskvalitet m.m. till följd av svenska bestämmelser. Utskottet förutsätter att dessa utredningar kommer att granskas ytterligare av regeringen och läggas till grund för ett aktivt svenskt agerande i medlemskapsförhandlingarna. Som utskottet tidigare anfört är det viktigt att bibehålla den höga svenska ambitionsnivån på bl.a. miljö-, livsmedels- och djurskyddsområdena. Vid ett EG-inträde bör Sverige verka för att bidra till en högre ambitionsnivå och en vidareutveckling av de europeiska reglerna i dessa avseenden. Detta överensstämmer också med regeringens ståndpunkt sådan den framgår av inledningsanförandet vid öppnandet av de svenska medlemskapsförhandlingarna den 1 februari 1993. Under en övergångsperiod kan det förutses att reglerna inom EG inte kommer att vara konkurrensneutrala. Under denna övergångsperiod kan det bli nödvändigt att skydda en högre inhemsk pris- och kostnadsnivå inom vissa produktionsgrenar genom en anpassning av gränsskyddet och/eller kompensation för merkostnaderna med budgetmedel. Det anförda innebär att utskottet i huvudsak instämmer med motion Jo213. I avvaktan på regeringens ställningstagande till det nämnda utredningsmaterialet bör motionen inte för närvarande leda till något bestämt uttalande från riksdagens sida.
I motion Fi211 yrkande 28 framförs ett till synes generellt syftande yrkande om konkurrens på lika villkor mellan det svenska jordbruket och EG:s jordbruk. Utskottet delar motionärernas uppfattning så till vida att vi på längre sikt givetvis bör eftersträva största möjliga harmonisering på jordbruksområdet. Frågan om lika villkor i jordbruksproduktionen inrymmer emellertid en lång rad svårbedömda aspekter, och konsekvenserna av en fullständig harmonisering på samtliga områden kan knappast överblickas i dagsläget. Som framgår av diskussionen ovan kan det för övrigt i vissa fall finnas skäl att behålla svenska särregler så länge EG har lägre ställda krav. Utskottet kan således inte tillstyrka motion Fi211 yrkande 28 med den vittsyftande utformning som yrkandet erhållit.
Regionalpolitiska frågor -- kollektiva nyttigheter m.m.
Som ovan redovisats behandlas frågor om jordbrukets betydelse från regionalpolitisk synpunkt tämligen utförligt i motion Jo253 och i ett antal motioner som särskilt framhåller jordbrukets betydelse i angivna län och regioner i landet. Vidare behandlas jordbrukets resurser för att tillhandahålla s.k. kollektiva nyttigheter i form av landskapsvård och biologisk mångfald m.m. utförligt i motion Jo255, men också i motionerna Jo253, N317 och Jo644.
Utskottet delar i huvudsak de synpunkter som framförs i motion Jo253 om landsbygden som en resurs för hela landet. Det bör framhållas att utskottet i flera sammanhang understrukit landsbygdens och de areella näringarnas betydelse från regionalpolitisk synpunkt. En av målsättningarna för 1990 års beslut är att livsmedelspolitiken skall bidra till regional utjämning av sysselsättning och välfärd. Vid öppnandet av Sveriges förhandlingar om medlemskap den 1 februari 1993 betonas särskilt de regionalpolitiska frågorna och jordbrukets betydelse för den regionala utvecklingen. Vidare anfördes att "en överenskommelse måste nås rörande tillvägagångssätt och metoder för att inom ramen för Gemenskapens politik nå dessa mål och för att slå vakt om och utveckla jordbruket i norra Sverige, i skogsområdena i söder samt på Öland och Gotland". Utskottet instämmer i denna formulering och förutsätter att den blir vägledande för de fortsatta förhandlingarna. Enligt ett pressmeddelande från Jordbruksdepartementet den 25 februari har regeringen beslutat om tilläggsdirektiv till Omställningskommissionen som innebär att kommissionen får i uppdrag att utreda vilka områden i södra och mellersta Sveriges skogs- och mellanbygder inkl. Öland och Gotland som kan komma att behöva stödinsatser vid ett EG-medlemskap. Kommissionen skall senare också redovisa vilka särskilda åtgärder som behövs för att bibehålla kulturlandskapet i dessa områden.
I enlighet med det anförda utgår utskottet således från att synpunkterna i motionerna Jo204 yrkande 1, Jo238 yrkande 1, Jo251 och Jo253 yrkande 1 kommer att beaktas och föreslår att motionerna lämnas utan vidare åtgärd. I anslutning till motion Jo251 yrkande 2 bör tilläggas att utskottet i ett följande avsnitt frångår kravet på omställning som villkor för arealbidrag.
Motionerna N255 yrkande 2, Jo232 yrkande 4 och A471 yrkande 3 avstyrks i den mån de ej tillgodoses med det anförda.
Vad särskilt beträffar jordbrukets medverkan i landskapsvården och i arbetet för att bevara den biologiska mångfalden får utskottet anföra följande. Landskapsvården är en integrerad del av den livsmedelspolitiska reformen. Som framhålls i Miljö- och naturresursdepartementets budgetbilaga (bil. 15 s. 82 f.) är en fortsättning av systemet med landskapsvård nödvändig från både odlingslandskaps-, kultur-, miljö- och naturvårdssynpunkt. Riksdagens och regeringens nationella mål och internationella åtaganden att slå vakt om ett rikt och varierat odlingslandskap och dess natur- och kulturmiljövärden liksom den biologiska mångfalden förutsätter att dessa marker även i fortsättningen nyttjas i jordbruket i så stor utsträckning som möjligt. I Omställningskommissionens uppdrag ingår att pröva olika former av ersättningar och stöd till jordbruket, bl.a. ett arealstöd, och i det sammanhanget bedöma hur systemet med landskapsvård skall ingå i den svenska jordbrukspolitiken. Det nuvarande systemet uppvisar stora likheter med det system som byggs upp inom EG. Vid ett eventuellt inträde i EG bedömer utskottet, i likhet med miljöministern, att denna typ av system måste bibehållas. I den mån formerna behöver förändras får bl.a. Omställningskommissionens analyser utvisa detta. När det gäller biologisk mångfald hänvisar utskottet till uttalandet i budgetpropositionens bil. 15 (s. 16) att detta är ett av de viktigaste miljöområdena under de kommande åren. En proposition om biologisk mångfald aviseras senare under detta år. Där kommer bl.a. att redovisas hur Sverige skall följa upp konventionen om biologisk mångfald genom t.ex. en landstudie om biologisk mångfald. I propositionen avses vidare redovisas hur bestämmelserna om biotopskydd i naturvårdslagen skall tillämpas. Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att det föreligger en stor samstämmighet mellan regeringens överväganden och motionerna i detta avseende. I likhet med motionärerna räknar utskottet med att det finns en vilja att betala jordbruket för bevarandet av jordbrukslandskapet och dess växt- och djurliv. Som anförs i motion Jo253 kräver bl.a. värderingsfrågorna särskild uppmärksamhet i detta sammanhang. När det gäller värdering av och ersättning för nu åsyftade kollektiva nyttigheter har utskottet vid en uppvaktning informerats om det system för arealbidrag m.m. som utarbetats av Svenska naturskyddsföreningen. Utskottet utgår från att synpunkterna i motionerna Jo253 yrkande 2 och Jo255 yrkandena 2 och 9 kommer att beaktas i det fortsatta utredningsarbetet. Motionerna påkallar således ingen särskild åtgärd från riksdagens sida i detta sammanhang. Utskottet gör samma bedömning beträffande motionerna Jo644 och N317 yrkande 17.
Övriga frågor
I anslutning till motion Jo215 hänvisar utskottet till Utrikesdepartementets skrift Svenskt bistånd 1991/92 (s. 41 f.). Det internationella livsmedelsbiståndet kanaliseras i huvudsak genom FN:s livsmedelsprogram (World Food Programme, WFP). Bland Sveriges åtaganden i detta sammanhang kan nämnas ett årligt bidrag enligt livsmedelshjälpskonventionen motsvarande 40 000 ton. De svenska kontantbidragen används för uppköp i Sverige till världsmarknadspris eller i u-länder med egen exportproduktion. Motionen är i huvudsak tillgodosedd och påkallar ingen ytterligare åtgärd i denna del (yrkande 2).
Utskottet har inte funnit anledning att föreslå någon ändring i villkoren för omställningsstödet, som regleras i Jordbruksverkets detaljföreskrifter. Utskottets förslag i det föregående om anpassning till EG:s trädesprogram innebär f.ö. att reglerna eventuellt kommer att omprövas. Med anledning härav avstyrker utskottet motion Jo216.
Dräneringsföretagen i jordbruket kan erhålla stöd i form av garantilån enligt bestämmelserna om statligt stöd till jordbrukets rationalisering. Utskottet har inte funnit anledning att frångå sitt tidigare ställningstagande i fråga om stöd till denna verksamhet och avstyrker därför motion Jo222 (se 1991/92:JoU15 s. 22).
Utskottet delar synpunkterna i motion Jo227 så till vida att samverkan mellan jordbrukare i form av maskinringar m.m. är särskilt viktig i en situation med stigande kostnader och vikande intäkter i näringen. Maskinringsidén stöds av såväl Jordbruksverket som LRF. Inom ramen för anslaget till rådgivning och utbildning fördelar Jordbruksverket medel för att främja och vidareutveckla maskinringsverksamheten. En särskild arbetsgrupp har bildats för att genomföra centrala aktiviteter i form av insatser på riksnivå med inriktning på utbildning, rådgivning och erferenhetsutbyte mellan verksamhetsledare vid maskinringar och mekaniseringskonsulenter vid länsstyrelsernas lantbruks/landsbygdsenheter. Utskottet avstyrker motion Jo227 i den mån motionen ej tillgodoses med det anförda.
I likhet med vad som anförs i motion Jo235 anser utskottet det viktigt att GATT-förhandlingarna kan slutföras och ge ett positivt resultat för världshandeln. Eftersom en uppgörelse inte kunde nås före det amerikanska presidentskiftet är det för närvarande svårt att bedöma möjligheterna till en snabb avslutning av Uruguayrundan. Utskottet förutsätter givetvis att regeringen liksom tidigare arbetar aktivt för att få en uppgörelse till stånd. Det kan nämnas att den svenska regeringen tillsammans med 15 andra länder nyligen gjort en framställning om det angelägna i att förhandlingarna leder till resultat. Någon särskild åtgärd med anledning av yrkande 3 i motionen är således inte påkallad.
När det gäller stimulans av odling av råvaror till biobränsle och annan industriell användning hänvisar utskottet till redovisningen i bil. 10 s. 92 om de omfattande satsningar som gjorts på detta område. Med denna hänvisning avstyrks motionerna Jo250 yrkande 3 och Jo256 yrkande 4.
Utskottet har inte funnit anledning att ompröva sitt nyligen gjorda ställningstagande i fråga om prisregleringsavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel (se 1992/93:JoU9 s. 8 f.). Det uppdrag som nämns i betänkandet har nyligen slutförts av Jordbruksverket, som föreslår en generell avgift på bekämpningsmedel och en avveckling av miljöavgiften på kväve och fosfor. Enligt verket har målet att reducera användningen av handelsgödselkväve med 20% fram till år 2000 redan uppnåtts, och användningen förväntas inte öka de närmaste åren. Verket bedömer också att målet om en halvering av kväveförlusterna till år 1995 kommer att uppnås. Vidare har ett regeringsuppdrag redovisats om behov, möjligheter och konsekvenser av miljöavgifter på kadmium. Förslagen bereds i regeringskansliet. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Jo255 yrkande 5.
2. Åtgärder inom vegetabiliesektorn för budgetåret 1993/94
Propositionen
Systemet med inlösenpriser skall fullföljas i enlighet med 1990 års beslut samt kompletteras med ett differentierat arealbidrag med i genomsnitt 700 kr/ha och år. Inlösenpriset fastställdes i detta beslut till 90 öre per kg. För att jordbrukarna skall bli berättigade till arealbidrag krävs att minst 15 % av stödarealen har anslutits till 1990 års omställningsprogram fr.o.m. 1993. Ersättning lämnas med i genomsnitt 4 000 kr/ha för mark som ansluts till omställningen under 1993. Företag med en stödareal under 20 ha undantas från omställningskravet.
I EG lämnas arealbidrag för odling av spannmål, oljeväxter och proteingrödor. Det svenska arealbidraget föreslås betalas ut för 1993 års spannmålsodling, dock maximalt motsvarande den areal som ingår i stödarealen för budgetåret 1993/94 minskad med den areal som har anslutits till omställningsprogrammet. Stödarealen bör utgöras av arealen spannmål, oljeväxter, proteingrödor och areal ansluten till Omställning 90 enligt Jordbrukets register baserat på grödfördelningen år 1990. Under budgetåret 1993/94 bör dock inte lämnas någon arealersättning för den redan kontrakterade oljeväxtodlingen. Den arealbidragsberättigade arealen för budgetåret 1993/94 beräknas till ca 1140000 ha.
Det anförda innebär att 1990 års beslut som syftade till att vid produktionsbalans möjliggöra ett högre pris måste frångås. Detta bör ske genom en sänkning av referenspriset och därmed gränsskyddet.
Som en konsekvens av att spannmåls- och fodermedelspriserna sjunker kommer prisnivån på grönmjöl att sjunka och lönsamheten minska. Utan kompletterande insatser finns det således en risk att de svenska företagen för valltorkning slås ut under tiden före ett medlemskap, trots att de skulle ha förutsättningar att ekonomiskt klara sig på EG:s villkor. Mot denna bakgrund anser jordbruksministern att ett temporärt stöd till valltorkningsföretag bör behållas under perioden fram till den 1 januari 1995.
Motionerna
Ett flertal motioner går ut på att kravet på omställning redan under skördeåret 1993 slopas som villkor för arealbidraget. Dessa är Jo203 yrkande 1 (m), Jo215 yrkande 1 (nyd), Jo231 yrkande 2 (kds), Jo232 yrkande 2 (c), Jo233 yrkande 1 (c), Jo237 yrkande 1 (m), Jo250 yrkande 1 (c) och Jo256 yrkande 1 (c). I motion Jo255 yrkande 1 (s) yrkas avslag på förslaget om arealbidrag eftersom förslaget är ogenomtänkt och kortsiktigt. Enligt yrkande 6 bör i stället, i syfte att bevara kontinuiteten i jordbrukspolitiken, inkomststödet förlängas under 1993/94 och utgå med ett belopp om 500 kr per ha, utan koppling till ytterligare omställning. Kostnaden beräknas till 600 miljoner kronor och bör finansieras inom ramen för anslaget till omställningsåtgärder i jordbruket. I motionerna Jo232 yrkande 3 (c) och Jo256 yrkande 3 (c) understryks behovet av tidigare besked till lantbrukarna om vilka regler som skall gälla. I motion Jo235 yrkandena 1 och 2 (m) föreslås en modifiering av regeringens förslag om omställning av areal och anpassning bl.a. av arealbidraget till EG-nivå. Vidare yrkas (yrkande 4) att odling av s.k. nischgrödor måste få fortsatta möjligheter. I motion Jo237 yrkande 2 (m) redovisas några olika typfall som skulle drabbas på ett oskäligt sätt av omställningskravet och yrkas åtgärder för att minimera effekterna. Enligt motion Jo234 (m) bör effekterna av tvångsträdan utredas för vissa mjölkproducenter med hög andel vallodling. I motion Jo240 (fp) yrkas undantag från omställningskravet för ärtodlarna i Skåne. Enligt motion Jo249 yrkande 1 (v) bör krav ställas på 30 % vallodling som villkor för arealbidrag.
I motionerna Jo205 (-), Jo228 (c), Jo231 yrkande 1 (kds), Jo232 yrkande 1 (c), Jo233 yrkande 3 (c), Jo235 yrkande 2 (m), Jo245 (m) och Jo250 yrkande 4 (c) framförs yrkanden om en anpassning av arealbidrag och/eller inlösenpris för spannmål till den högre nivå som gäller i EG. I några av motionerna preciseras kraven till ett arealbidrag om 1 000 kr per ha och ett inlösenpris om en krona per kg.
I motionerna Jo207 (fp), Jo221 (c) och Jo225 (s) yrkas förslag eller en plan för att upprätthålla produktionen av grönmjöl till ett EG-inträde. Enligt motion Jo230 (kds) bör utvecklingen för valltorkföretagen följas. I motion Jo243 (c) föreslås ett stöd för lucernmjöl, likvärdigt med EG:s stöd.
Utskottets överväganden
Utskottet noterar att jordbruksministern, enligt ett pressmeddelande från Jordbruksdepartementet, inte längre vidhåller kravet på omställning av stödarealen från och med år 1993 som villkor för arealbidrag. Utskottet anser för sin del att kravet i fråga om 1993 års odling bör frångås främst av den anledningen att ett riksdagsbeslut i frågan skulle komma så sent att många jordbrukare inte skulle kunna anpassa sin odling så att de uppfyller kravet för arealbidrag. Som framgår av utskottets överväganden i ett föregående avsnitt anser utskottet att det tills vidare inte heller bör föreskrivas något krav på omställning som villkor för arealbidraget för budgetåret 1994/95. Dessa överväganden bör anstå till dess regeringen undersökt möjligheterna att i än högre grad anpassa det svenska omställningsprogrammet till EG:s trädeskrav. Det anförda innebär att utskottet helt eller delvis ställer sig bakom de motioner som riktat invändningar mot kravet på omställning för år 1993. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av dessa motioner uttalar att det tills vidare inte skall ställas krav på omställning som villkor för arealbidraget.
De uppgifter som kommit utskottet till del i detta ärende tyder på att lönsamheten i jordbruket minskat och att intäktsnivåerna särskilt i spannmålsodlingen ligger klart under EG:s nivåer. Utskottet har därför noga övervägt möjligheterna att, trots det svåra statsfinansiella läget, genomföra vissa förbättringar för vegetabilieodlingen. När det gäller arealbidraget delar utskottet emellertid jordbruksministerns bedömning att det bör utgå med i genomsnitt 700 kr per ha och att stödarealen beräknas med 1990 års odling som grund. Utskottet är däremot inte berett att godta den föreslagna begränsningen av bidragsberättigade grödor. Arealbidrag bör lämnas under budgetåret 1993/94 för 1993 års odling enligt regeringens förslag, dvs. spannmål och proteingrödor (matärt, foderärt, åkerbönor samt vicker till mognad). Dessutom bör arealbidraget enligt utskottets mening omfatta odling av rågvete, potatis (matpotatis och potatis för stärkelse och råsprit), sockerbetor, konservärter, frövall och bruna bönor. Den beräknade stödarealen om 1 140 000 ha utökas enligt utskottets förslag med ca 100000 ha. Den sålunda förordade konstruktionen av arealbidraget bör gälla även 1994 års odling. När det gäller oljeväxter innebär utskottets förslag ingen avvikelse från propositionen. För budgetåret 1993/94 utgår inget arealbidrag för den redan kontrakterade odlingen. Beträffande 1994 års skörd hänvisar utskottet till de överväganden som görs i betänkandet 1992/93:JoU20.
I fråga om inlösenpriset för spannmål gör utskottet den bedömningen att ett inlösenpris om 1,05 kr per kg utgör en mera rimlig nivå med hänsyn till den senaste tidens valutautveckling och förhållandena inom EG. Detta förutsätter att referenspriset och gränsskyddet anpassas något i förhållande till de beräkningar som görs i bilaga 10 och i proposition 1992/93:183.
Utskottet har erfarit att detaljföreskrifterna om arealbidrag vid en viss utformning skulle innebära att de jordbrukare som anslutit sig till omställningsprogrammet drabbas av odlingsbegränsningar som inte gäller för de jordbrukare som står utanför programmet. Utskottet förutsätter att regeringen utformar reglerna så att man undviker oskäliga effekter för nämnda kategori av odlare.
Budgeteffekterna av utskottets förslag är i hög grad beroende av vilka antaganden som görs i fråga om bl.a. den fortsatta anslutningen till omställningsprogrammet, spannmålsöverskottets storlek och världsmarknadsprisernas utveckling. Utskottet återkommer till denna fråga i det följande under anslaget B 10.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av nu berörda motioner gör ett tillkännagivande till regeringen av vad utskottet anfört om slopande av omställningskravet, arealbidragets omfattning och inlösenpriset. De motioner som i första hand tillgodoses härigenom är Jo203 yrkande 1, Jo215 yrkande 1, Jo228 yrkande 1, Jo232 yrkandena 1 och 2, Jo233 yrkande 1, Jo235 yrkande 4, Jo237 yrkande 1, Jo250 yrkande 1 och Jo256 yrkande 1. Motionerna Jo205, Jo231 yrkande 1 och Jo245 är delvis tillgodosedda och bör inte föranleda någon ytterligare åtgärd. Vidare avstyrks motionerna Jo233 yrkande 3, Jo228 yrkande 2, Jo235 yrkandena 1 och 2 och Jo250 yrkande 4.
Motion Jo255 yrkandena 1 och 6 avstyrks, med den anmärkningen att förslaget om ett förlängt inkomststöd i viss mån sammanfaller med utskottets förslag ovan om ett utvidgat tillämpningsområde för arealbidraget. Skillnaderna består främst i de föreslagna beloppens storlek och den tekniska beräkningsgrunden för inkomststöd resp. arealbidrag. Enligt gällande regler beräknas inkomststödet efter 1990 års odling, medan arealbidraget relateras till aktuell odling.
Utskottets ställningstagande innebär vidare att motionerna Jo232 yrkande 3, Jo237 yrkande 2, Jo240 och Jo256 yrkande 3 är inaktuella och inte påkallar någon särskild åtgärd. När det gäller effekterna för vissa mjölkproducenter m.fl. enligt motiveringen i motion Jo234 förutsätter utskottet givetvis att regeringen och Jordbruksverket följer den fortsatta utvecklingen. Utskottet är inte berett att nu föreslå något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionen.
Motion Jo249 yrkande 1 avstyrks, främst av det skälet att utskottet anser att ett krav på 30 % vallodling framstår som orealistiskt och att det i alltför stor utsträckning avviker från EG:s trädeskrav.
I den nyligen framlagda proposition 1992/93:183 föreslår regeringen att producenter av grönmjöl skall erhålla ett arealbidrag på ca 3 000 kr/ha under budgetåren 1993/94 och 1994/95. Förslaget behandlas i utskottets betänkande 1992/93:JoU20. Utskottet konstaterar att motionerna om grönmjölsproduktionen härigenom är helt eller delvis tillgodosedda och avstyrker motionerna Jo207, Jo221, Jo225, Jo230 och Jo243.
3. Åtgärder inom vegetabiliesektorn för budgetåret 1994/95
Propositionen
Systemet med inlösenpriser skall förlängas t.o.m. 1994 års skörd samt kompletteras med ett fortsatt differentierat arealbidrag. För att jordbrukarna skall bli berättigade till arealbidrag krävs att minst 15 % av stödarealen har anslutits till omställningen fr.o.m. år 1993. Företag med en stödareal under 20 ha undantas från omställningskravet.
Arealbidrag lämnas budgetåret 1994/95 för den då aktuella odlingen av spannmål och oljeväxter. Nivåerna på inlösenpriser och arealbidrag skall beslutas senare.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i detta avsnitt med den ändring som föranleds av att omställningskravet slopas som villkor för arealbidrag och att arealbidraget får samma omfattning som inkomststödet (se föregående avsnitt).
4. Fodermedelsregleringen
Propositionen
Som ett led i den nödvändiga kostnadsanpassningen inför ett EG-medlemskap föreslår regeringen att gränsskyddet för proteinfodermedel tas bort den 1 juli 1993. Förändringen kommer på sikt att leda till väsentligt lägre kostnader inom animalieproduktionen. Det leder emellertid också till att priserna på inhemska fodermedel måste sänkas för att dessa skall kunna konkurrera på marknaden. Sammanlagt kan kostnadsminskningen inom animalieproduktionen till följd av dessa åtgärder beräknas till mellan 1 500 och 2 000 miljoner kronor. Gränsskyddet för spannmålssubstituten bör förändras i takt med förändringarna av referenspriset på spannmål och, i den mån proteinhalten i substituten är högre än i spannmål, även av den borttagna införselavgiften på proteinfodermedel.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om borttagande av gränsskyddet för proteinfodermedel. När det gäller effekterna för animalieproduktionen bör framhållas att förutsättningarna för propositionens antaganden har förändrats genom den fortsatta valutaförändringen och genom utskottets förslag beträffande inlösenpriset för spannmål.
I motion Jo206 (s) föreslås att de ideellt drivna ridskolorna får del av världsmarknadens prissättning på svenskt spannmålsöverskott för att minska foderkostnaderna.
Utskottet vill framhålla att de sänkta kostnaderna för proteinfodermedel kommer att få en pristryckande effekt också på andra foderråvaror. Efter hand som den svenska spannmålsproduktionen leder till pristryckande överskott kan det dessutom antas att de inhemska marknadspriserna alltmer närmar sig världsmarknadspriserna. Motionen är i huvudsak tillgodosedd och kan lämnas utan vidare åtgärd.
5. Åtgärder inom oljeväxtodlingen efter budgetåret 1993/94
Propositionen
EG:s marknadssystem för oljeväxter bygger på ett världsmarknadspris för frö på EG-marknaden kompletterat med ett arealbidrag. Arealbidraget för oljeväxter är regionaliserat med ledning av avkastningsnivån för varje enskild region.
Regeringens förslag i det föregående innebär att oljeväxtodlingen inte skall vara berättigad till arealbidrag för budgetåret 1993/94. Inför 1994 års skörd skall ett särskilt system med garanterat inlösenpris för skörden i kombination med arealbidrag gälla för odlingen av oljeväxter. Odlingen bör inte understiga vad som krävs av beredskapsskäl. Jordbruksministern bedömer att produktionen med de förändringar som föreslås kan upprätthållas på i stort sett oförändrad nivå. Nivån på inlösenpriset för oljeväxtfrö bör fastställas vid samma tillfälle som priset för spannmål, dock senast vid behandlingen av 1994 års budgetproposition.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Frågor om inlösenpris och arealbidrag för oljeväxtodlingen återkommer i anslutning till utskottets behandling av proposition 1992/93:183 (JoU20).
6. Åtgärder för att främja ekologisk produktion
Propositionen
Stödet till den ekologiska produktionens utveckling skall byggas ut inom områdena tillämpad forskning och utveckling, marknadsföringsinsatser och kontroll. Sammanlagt skall 10 miljoner kronor per år anvisas för budgetåren 1993/94 och 1994/95 utöver nuvarande budgetmedel. 5 miljoner kronor fördelas till området tillämpad forskning och utveckling, 3 miljoner kronor till marknadsföringsinsatser och 2 miljoner kronor till kontrollorganisationerna. Finansiering av förslaget skall ske genom omfördelning av medel från de nuvarande direktbidragen.
I reformen av EG:s gemensamma jordbrukspolitik finns stöd till ekologiskt lantbruk med bland de kompletterande stöden till miljöfrämjande åtgärder. Dessa stöd delfinansieras av EG med 50 % eller med 75 % inom de s.k. mindre gynnade områdena. För att erhålla ett stöd skall ett stödprogram utarbetas av medlemsländerna. Programmet skall sedan godkännas av EG-kommissionen.
Regeringen har utfärdat en förordning (1992:1085) om utförsel av ekologiskt framställda produkter m.m. Förordningen tillgodoser de krav som EG fr.o.m. den 1 januari 1993 ställer vid import från tredje land av ekologiskt framställda produkter. Härigenom vidgas möjligheterna att marknadsföra dessa produkter på EG-marknaden.
När det gäller att införa ett svenskt omläggningsstöd före år 1995 är det enligt jordbruksministern ett problem att EG:s villkor inte är kända. Han finner det olämpligt att införa ett dylikt stöd innan det godkänts av EG men anser dock att det bör utarbetas ett förslag till stöd till omläggning till ekologisk produktion inom ramen för EG:s kompletterande miljöprogram.
Motionerna
I motion Jo208 (c) yrkas att reglerna om arealbidrag till ekologisk odling anpassas till EG:s arealbidrag. I motion Jo223 (kds) yrkas utredning angående ett stöd till ekologisk odling i form av en högre arealersättning och slopande av förmalningsavgiften samt om stödformer för utveckling av ekologiskt lantbruk och trädgårdsodling. Enligt yrkande 2 i motionen bör inget trädeskrav ställas för ekologiskt lantbruk. Även i motion Jo247 (-) yrkas att den ekologiska odlingen undantas från trädeskravet.
I motion Jo255 yrkande 4 (s) yrkas att den ekologiska odlingen tillförs ytterligare 25 miljoner kronor genom omfördelning av anslaget till omställningsåtgärder i jordbruket. Den del av motionen som avser medelsanvisning behandlas under motsvarande anslagspunkt i det följande.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om utbyggnad av stödet till den ekologiska produktionen inom områdena tillämpad forskning och utveckling, marknadsföringsinsatser och kontroll. Genom utskottets överväganden i det föregående har kravet på slopande av omställningskravet tillgodosetts också vad gäller den ekologiska odlingen. Utskottet avstyrker därför motionerna Jo223 yrkande 2 och Jo247.
När det gäller omläggningsstöd och andra åtgärder för att stimulera ekologisk odling hänvisar utskottet till vad jordbruksministern anfört om ytterligare förslag inom ramen för EG:s kompletterande miljöprogram. I avvaktan på att sådana förslag utarbetas bör motionerna Jo208, Jo223 yrkandena 1 och 3 och Jo255 yrkande 4 (delvis) inte föranleda någon åtgärd. Det bör tilläggas att frågor om stöd till ekologisk trädgårdsproduktion kommer att behandlas i anslutning till proposition 1992/93:183 (JoU20).
7. Kostnader och finansiering för åtgärder inom vegetabiliesektorn
Kostnaderna som uppkommer vid införande av arealbidrag, stöd till produktion av grönmjöl samt stöd för främjande av ekologisk odling skall enligt propositionen finansieras inom ramen för tillgängliga medel för direktbidragen och prisregleringen. Utskottet har ingen erinran mot detta förslag. Som framgår av utskottets redovisning under anslaget B 10 bedöms effekterna av utskottets förslag om utvidgning av arealbidraget bli relativt begränsade.
8. Grunder för anpassningsåtgärder inom animaliesektorn
Propositionen
Sverige har generellt sett ett högre produktionskostnadsläge än EG. Till skillnad från vegetabilieområdet ligger dock även pris- och stödnivåerna inom animalieområdet över motsvarande nivåer inom EG. Det finns således trots en förändrad växelkurs fortfarande behov av en sänkning av dessa nivåer. Skall den svenska animalieproduktionen vara konkurrenskraftig vid ett EG-inträde måste de svenska nivåerna anpassas i riktning mot nivåerna i våra närmaste konkurrentländer. Genom riksdagens beslut hösten 1992 har direktbidragen reducerats (1992/93:JoU9). Vidare har regeringen fattat beslut som innebär att gränsskyddet på fodermedel sänks. Ytterligare anpassningar av pris- och stödnivåer är nödvändiga för att åstadkomma en stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring inför EG-inträdet. Anpassningar måste kunna åstadkommas såväl genom sänkning av direktbidrag som genom sänkning av referenspriser och därmed sänkning av gränsskydd. Detta förutsätter ett avsteg från 1990 års beslut. En anpassning av direktstöden bör ske så att dessa överensstämmer med motsvarande direktstöd inom CAP. De direktbidrag som saknar motsvarighet i EG bör fasas ut för att möjliggöra en konkurrenskraftig produktion vid ett EG-inträde. Jordbruksministern avser att återkomma till regeringen med konkreta förslag till bl.a. gränsskyddssänkningar fr.o.m. den 1 juli 1993 i syfte att uppnå en anpassning till EG:s förhållanden. Förslagen bör föreläggas riksdagen under våren.
Utskottets överväganden
Utskottet har i ett inledande avsnitt diskuterat mer övergripande frågor om kraven på anpassning av svensk jordbrukspolitik till EG:s jordbrukspolitik. Utskottet delar i huvudsak regeringens bedömning att det behövs en anpassning av pris- och stödnivåer för att åstadkomma en stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring inför ett EG-inträde och tillstyrker regeringens förslag på denna punkt. När det gäller kostnadskonsekvenserna till följd av vissa svenska särbestämmelser om miljö och djurskydd m.m. hänvisar utskottet till vad som anförts i det föregående.
9. Jordbruksdepartementet (A 1)
Propositionen
Jordbruksdepartementets arbete i samband med förhandlingar inför ett svenskt medlemskap i EG kommer att öka i omfattning. För detta ändamål har jordbruksministern beräknat en resursförstärkning motsvarande 1 miljon kronor. Medelsbehovet har vidare beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 2 % i enlighet med den princip som tillämpas generellt i årets budgetförslag.
I propositionen meddelas att Jordbruksdepartementet -- liksom även flertalet centrala ämbetsverk -- fr.o.m. budgetåret 1993/94 kommer att tillämpa en modell för generell räntebeläggning av statliga medelsflöden som föreslagits av finansministern. Vissa tekniska justeringar måste också göras till följd av en nyligen företagen ändring av nivån på lönekostnadspålägget, ändrad finansieringsform för Statshälsan, övergång till lån i Riksgäldskontoret samt nya principer för budgeteringen av anslagen. Riktlinjerna för dessa förändringar är redovisade av finansministern i bilaga 1 till budgetpropositionen, avsnitt 2.2. om Statsbudgeten och särskilda frågor.
För budgetåret 1993/94 föreslår jordbruksministern att Jordbruksdepartementet tilldelas ett ramanslag på 32 625 000 kr.
Motionen
Enligt motion Jo249 (v) kan det inte vara rimligt att departementets utgifter ökar i takt med att näringen som sådan minskar, samtidigt som den avregleras. Vänsterpartiet föreslår en minskning av det äskade beloppet med 3 miljoner kronor till 29 625 000 kr (yrkande 4).
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens bedömning av behovet av medelsförstärkning för de viktiga förhandlingar som nu inletts om ett EG-medlemskap och tillstyrker förslaget om anslag. Motionen avstyrks i berörd del.
10. Lantbruksråd (A 2)
Propositionen
Lantbruksråden har till uppgift att inhämta och förmedla kunskaper om jordbruket, skogsbruket och fisket samt därmed sammanhängande näringar i de länder eller internationella organisationer som ingår i deras verksamhetsområden. För närvarande är lantbruksråden placerade i Bonn, Bryssel, Moskva, Rom och Washington. Under anslaget har beräknats medel för ytterligare en lantbrukstjänst vilken redan inrättats i Bryssel. Jordbruksministern föreslår ett förslagsanslag på 7 353 000 kr till lantbruksråden för nästa budgetår.
Motionen
Vänsterpartiet förmodar enligt motion Jo249 att man mellan departementen rimligen har diskuterat hur den utrikes placerade personalen bör kunna samutnyttjas på ett mer rationellt sätt. Motionärerna ifrågasätter om man behöver såväl miljöråd som lantbruksråd i Bonn, särskilt som representationen är god i Bryssel. Organisationen bör enligt motionen bantas och anslaget minskas med 2 miljoner kronor (yrkande 5).
Utskottets överväganden
Enligt utskottets bedömning finns det behov av såväl lantbruksråd som miljöråd i Bonn. Regeringens förslag tillstyrks alltså, och motionen avstyrks i berörd del.
11. Utredningar m.m. (A 3) och Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. (A 4)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna A 3 och A 4 (s. 29 f.).
12. Statens jordbruksverk (B 1)
Propositionen
Statens jordbruksverk är central förvaltningsmyndighet med uppgift att verka för en positiv utveckling av jordbruksnäringen, trädgårdsnäringen och rennäringen på ett sätt som tar hänsyn till kraven på en god miljö, en god hushållning med naturresurserna, ett gott djurskydd och en regional utjämning av sysselsättning och välfärd. Verket har i uppgift att dels handlägga frågor kring den av riksdagen beslutade omställningen av jordbruket, dels följa utvecklingen inom sitt område med anledning av denna.
De riktlinjer som lades fast i 1991 års budgetproposition bör enligt jordbruksministern gälla även för budgetåret 1993/94. Riktlinjerna för Jordbruksverket bör även omfatta budgetåret 1994/95. Skälet är att det på så sätt är möjligt att, med utgångspunkt i ett underlag omfattande Jordbruksverkets årsredovisning, under våren 1993 utarbeta nya direktiv för verket inför en fördjupad prövning från regeringens sida i 1995 års budgetproposition. För nästa budgetår föreslås ett ramanslag på 113077000 kr.
Motionerna
I motion Jo249 (v) framhålls att den verksamhet Jordbruksverket har att administrera får minskade anslag. Med tidigare års anslagssparande inräknat innebär propositionens förslag i stället en förstärkning med 10 miljoner kronor. Anslaget kan därför minskas med 10 miljoner kronor till 103 077 000 kr (yrkande 6).
Utskottet har valt att i detta sammanhang även ta upp ett par motioner om stöd åt biodlingen resp. pälsnäringen till behandling.
Enligt motion Jo236 (fp) bör riksdagen göra ett uttalande till förmån för stimulans av biodlingen. Denna utgör ett klassiskt exempel på en verksamhet där en väsentlig del av intäkterna inte tillfaller dem som utövar verksamheten utan i stället ger upphov till intäkter för andra, framhåller motionärerna. Dessa positiva s.k. externa effekter uppkommer genom binas pollineringsarbete. Värdet härav överstiger värdet av honungsproduktionen och tillfaller andra än biodlaren. Inom EG har man enligt motionen insett detta och diskuterar nu olika sätt att öka biodlingen.
I motion Jo246 (c) begärs utredning av möjligheterna att bistå svensk pälsdjursnäring med stöd. Under normala betingelser är pälsdjursnäringen stark nog att klara sig själv, anför motionärerna. Men en överproduktion i världen av farmade pälsdjursskinn i kombination med milda vintrar har gjort efterfrågan starkt begränsad vilket lett till starkt försämrad lönsamhet och pågående reducering av produktionen. För att svensk pälsdjursnäring skall kunna kvarleva och stå konkurrenskraftig som exportindustri i framtiden är det viktigt att samhället uppmärksammar näringens problem.
Utskottets överväganden
Utskottet biträder jordbruksministerns förslag att förlänga den målformulering och de riktlinjer som gäller för innevarande treårsperiod t.o.m. budgetåret 1994/95 och att riksdagen får tillfälle ta ställning till nya direktiv våren 1995. I propositionen framhålls att Jordbruksverkets verksamhet under budgetåret 1991/92 resulterade i ett anslagssparande på över 48 miljoner kronor, bl.a. som en följd av att nyanställning av personal till den nybildade myndigheten skedde successivt under året. Överskottet påverkades också av att en del beslutade åtgärder inom området Miljöinriktad växtodlingsrådgivning inte hann leda till utbetalningar under budgetåret. Anslagssparandet kommer under budgetåren 1992/93 och 1993/94 att användas till ökade arbetsinsatser för EG-förberedelser och implementering av ett EES-avtal.
Utskottet erinrar om att förberedelserna inför ett EG-medlemskap och ett genomförande av EES-avtalet kräver en betydande insats från Jordbruksverkets sida. Med hänvisning härtill och till vad som i övrigt anförts om skälen till anslagssparandet under föregående budgetår tillstyrker utskottet regeringens förslag. Motion Jo249 yrkande 6 avstyrks således.
Utskottet har i olika sammanhang betonat biodlingens betydelse. Som framhålls i motion Jo236 har biodlingen positiva externa effekter genom binas pollineringsverksamhet. Biodlingen åtnjuter också visst statsstöd. Biodlare med minst 16 samhällen får ersättning för sockerutfodring motsvarande prisskillnaden mellan det svenska sockerpriset och världsmarknadspriset (43kr/samhälle). Utskottet förutsätter att man från svensk sida i samband med EG-förhandlingarna beaktar behovet av en harmonisering med EG. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen synes icke påkallad.
Även till pälsdjursnäringen utgår statsstöd. Enligt de uppgifter utskottet erhållit får näringsidkarna viss ersättning per skinn i form av prisåterbäring för fodret. Sammanlagt beräknas detta uppgå till drygt 5 miljoner kronor innevarande budgetår. Dessutom avsätts ett belopp till pälsnäringens forskningsfond vilket i år beräknas till 1,8 miljoner kronor (1991/92: 3,37 mkr). Utskottet är icke berett att förorda någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen.
13. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m., m.fl. anslag (B 2--B 4)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under B 2--B 4 (s. 33--37).
14. Stöd till skuldsatta jordbrukare (B 5)
Propositionen
Från anslaget betalas stöd genom räntebidrag och avvecklingsbidrag enligt förordningen (1990:1092) om stöd till vissa skuldsatta jordbrukare. Jordbruksverket framhåller att denna stödform ännu har ringa omfattning, bl.a. beroende på de omställningsstöd som har lämnats under de gångna budgetåren. När dessa minskar i omfattning eller upphör kan behovet av det här aktuella stödet väntas öka. Jordbruksministern förordar, med hänvisning till det anförda, att anslaget förs upp med oförändrat belopp, 10 miljoner kronor.
Motionen
I motion Jo211 (c) konstateras att omställningen och avregleringen i många fall är besvärlig vilket kan ge upphov till akuta ekonomiska kriser. 1990 års beslut har inte lett till den långsiktiga jordbrukspolitik som avsågs när beslutet fattades. I stället har ansökan om medlemskap i EG och ändringen av EG:s jordbrukspolitik gjort att osäkerheten blivit stor. Motionärerna förutser att fler jordbrukare är i behov av hjälp efter det senaste årets torka. Tillämpningen av stödet till högt skuldsatta jordbrukare bör enligt motionen inte vara så restriktiv som hittills. Riksdagen bör uttala att samhällets insatser skall vara sådana att de jordbruksföretag som har en möjlighet att överleva ges hjälp.
Utskottets överväganden
Enligt den ovan nämnda stödförordningen kan stöd lämnas till särskilt skuldsatta jordbrukare som till följd av avvecklingen av den interna marknadsregleringen på jordbrukets område får allvarliga ekonomiska svårigheter. Stöd lämnas endast till jordbrukare som har börjat ägna sig åt jordbruk under åren 1981 till den 1 juni 1990. Stöd kan lämnas för rekonstruktion av jordbruksföretag och för avveckling av jordbruksföretag.
Vad gäller rekonstruktionsåtgärder framhöll jordbruksministern i samband med 1990 års beslut om livsmedelspolitiken att en rekonstruktion av företag kan ske på olika sätt beroende på om brukaren har statliga lån eller kreditgarantier eller om han saknar sådana. Han anvisade även lösningar för de olika fallen. Utskottet och riksdagen hade ingen invändning (prop. 1989/90:146, JoU25 s. 123 f., rskr. 327).
Som framhålls i motionen har 1990 års jordbrukspolitiska beslut inte lett till den stabilitet som avsågs när beslutet fattades. Utskottet har i inledningen av detta betänkande redovisat flera samverkande orsaker till förhållandet. Förhandlingarna i GATT om den s.k. Uruguayrundan har dragit ut på tiden långt över vad man kunde räkna med, och de har ännu inte lett till något konkret resultat. EG:s jordbrukspolitiska reform har blivit mindre omfattande än vad som förmodades. Sveriges ansökan om medlemskap i EG har ändrat förutsättningarna för jordbrukspolitiken. Regeringen föreslår nu nya åtgärder för en anpassning av det svenska jordbruket inför ett EG-medlemskap som innebär avvikelser från 1990 års jordbruks- och livsmedelspolitiska beslut.
Utskottet får erinra om vad som anförts under p. 2 ovan om den oroande utveckling av antalet konkurser som ägt rum inom jordbrukssektorn. Enligt propositionen har den här aktuella stödformen dock ännu ringa omfattning. I den mån detta beror på att informationen om denna inte nått fram till alla berörda bör givetvis åtgärder vidtas för att öka informationen. Utskottet anser att denna stödform även i fortsättningen bör förbehållas skuldsatta jordbrukare som till följd av avregleringen av den interna marknadsregleringen får allvarliga ekonomiska svårigheter. Mot bakgrund av vad som upplysts om svårigheterna att tillämpa stödformen bör regeringen göra en snabb översyn av tillämpningen och samtidigt pröva huruvida bestämmelserna möjligen utformats på ett sätt som i alltför hög grad begränsar tillämpningsområdet.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionen som sin mening ge regeringen till känna. Regeringens förslag om medelsanvisning tillstyrks.
15. Startstöd till jordbrukare m.fl. anslag (B 6, B 7 och B 9)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under B 6, B 7 och B 9 (s.38 f.).
16. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. (B 10)
Propositionen
Anslaget disponeras huvudsakligen för de olika omställningsåtgärder som vidtas inom jordbruket, bl.a. inkomststöd, omställningsstöd och anläggningsstöd inom vegetabilieproduktionen samt omställningsåtgärder inom mjölk- och köttproduktionen.
I propositionen erinras om att inkomststödet, omställningsprogrammet för mjölkproduktionen, pristillägget på får- och lammkött och stödet till valltorkföretag upphör enligt 1990 års beslut fr.o.m. budgetåret 1993/94.
Jordbruksministern erinrar om att han i det föregående föreslagit vissa åtgärder för att förbereda svenskt jordbruk för den omställning som ett svenskt medlemskap i EG innebär. Förslagen innebär vissa justeringar i 1990 års livsmedelspolitiska beslut som påverkar detta anslag. Under anslaget bör anvisas medel för direktbidrag budgetåret 1993/94.
Riksdagen beslutade våren 1989 att 1 170 miljoner kronor skulle tillföras jordbruket under regleringsåret 1989/90 som kompensation för kostnadsökningar m.m. Till följd av en överenskommelse i GATT i april 1989, som bl.a. innebar att stödpriserna till jordbruket inte skulle höjas fram till dess att förhandlingarna avslutats, beslutades att jordbrukets ersättning i huvudsak skulle lämnas genom direktbidrag per djur av olika slag eller per hektar av olika grödor i stället för genom gränsskyddshöjning.
I propositionen redovisas hur kompensationsbeloppen utvecklats under åren. Som en del i 1990 års livsmedelspolitiska beslut höjdes det totala kompensationsbeloppet. Därefter har det successivt sänkts. För budgetåret 1992/93 uppgår direktbidragen till 1600 miljoner kronor varav 1305 miljoner kronor avsätts som djurbidrag.
I detta sammanhang anmäls för riksdagens information vilka åtgärder som vidtagits med anledning av 1992 års torkskador på skörden. Det totala intäktsbortfallet för jordbruket till följd av torkan beräknas av Jordbruksverket till drygt 1miljard kronor. Till följd av torkskadornas relativt stora omfattning beräknas Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskydd utbetala avsevärt större belopp än normalt. Därför tillförs också fonden 295miljoner kronor av direktbidragen. Av detta belopp får stiftelsen använda 235 miljoner kronor för särskild ersättning för skador med anledning av 1992 års torka. Utöver den ordinarie skördeskadeersättningen kan alltså upp till 235 miljoner kronor utbetalas till de hårdast drabbade områdena som inte erhållit ersättning inom ramen för det ordinarie skördeskadeskyddet. Mot bakgrund av den låga vallskörden medgav regeringen den 3 juli 1992 att vallskörd får ske på omställningsareal under år 1992. Vidare tidigarelades utbetalningen av 1992 års inkomststöd med anledning av torkan. Det förtjänar också att påpekas att inkomststödet som sådant utgör en form av minimistöd till vegetabilieproducenter då det utgår oberoende av skördeutfallet.
För budgetåret 1993/94 bör enligt propositionen en ytterligare besparing på direktbidragen med 50miljoner kronor göras. För ändamålet bör således 1550miljoner kronor anvisas. Anvisat belopp bör disponeras för finansiering av arealbidrag till vegetabiliesektorn och direktbidrag till animaliesektorn. Arealbidraget bör uppgå till 700kr/ha budgetåret 1993/94. Vad gäller direktbidragen inom animaliesektorn avser jordbruksministern återkomma till regeringen i denna fråga sedan remissbehandlingen av Omställningskommissionens förslag i denna del avslutats. (Förslag om detta föreligger numera i proposition 1992/93:183. Denna behandlas av utskottet i bet. JoU20.) Inom ramen för direktbidragen bör även finansieras det stöd till produktionen av grönmjöl som tidigare föreslagits. Anslagsposten Vallfröstöd, m.m. kan därmed reduceras med 1,5miljoner kronor vilket motsvarar nuvarande bidragsbelopp.
Anslagsposterna i övrigt är förslagsvis beräknade. Belastningen av anslagsposterna styrs antingen genom fastställda ramar eller beslutade regelsystem. Belastningen för ett enskilt år kan därför vara svår att uppskatta. De ökade kostnader för omställningsstödet i förhållande till tidigare plan som förslagen i det föregående medför bör täckas genom att anslagsposten tillförs ej disponerade prisregleringsmedel. De ökade kostnaderna för hela perioden 1993/94 kan beräknas till ca 150miljoner kronor.
Inom ramen för tillgängliga medel för direktbidragen och prisregleringen bör enligt propositionen (Avsnitt 5.5) även finansieras stödet till den ekologiska produktionens utveckling vilket skall byggas ut inom områdena tillämpad forskning och utveckling, marknadsföringsinsatser och kontroll. Sammanlagt skall 10 miljoner kronor per år anvisas för budgetåren 1993/94 och 1994/95 utöver nuvarande budgetmedel.
Sammanfattningsvis begär regeringen bemyndiganden att medge att Statens jordbruksverk får disponera rörliga krediter för inlösen av oljeväxter och spannmål (700 mkr) resp. för att finansiera underskottet i spannmålsregleringen för 1990 års skörd (50 mkr). Regeringen bör även bemyndigas att höja de rörliga krediterna vid behov. Regeringen beräknar under anslaget Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. ett sammanlagt medelsbehov för budgetåret 1993/94 på 2 212 001 000 kr.
Motionerna
Enligt motion Jo255 (s) bör regeringen i stället för att införa arealstöd utreda ett förslag till införande av ett utvecklat landskapsvårdsstöd. Under en övergångstid bör omställningsprogrammet fortsätta med vissa justeringar. Inkomststöden bör bibehållas under budgetåret 1993/94 till ett belopp av 500 kr/ha, eller sammanlagt 600 miljoner kronor. Under anslaget bör enligt motionen anvisas 1 965 501 000 kr vilket innebär en minskning med 246,5 mkr jämfört med regeringens förslag (yrkande 3). Motionärerna föreslår vidare att det inom ramen för anslaget B10 omfördelas 25 mkr som tillfälligt stöd för ekologisk odling. Medlen skall tillföras odlarna för att delvis kompensera ökade produktionskostnader och på så sätt sänka konsumentpriserna på alternativa jordbruksprodukter (yrkande 4).
I motion Jo523 (s) föreslås att resurser för ombyggnad och miljöförbättrande åtgärder kan tas från anslaget för omställning i jordbruket för att klara kostnaderna för investeringar till följd av djurskyddslagens krav.
Utskottets överväganden
Utskottet har i det föregående (under p. 2 om åtgärder inom vegetabiliesektorn för budgetåret 1993/94) anfört att det skulle underlätta den långsiktiga planeringen i jordbruket om en snabbare anpassning av det svenska omställningsprogrammet till EG:s trädesprogram kunde åstadkommas. Regeringens förslag bör därför frångås såvitt avser kravet på omställning av stödarealen som villkor för arealbidrag under budgetåren 1993/94 och 1994/95. Vidare har utskottet förordat en höjning av inlösenpriset på spannmål till 1,05 kr per kg. och en utvidgning av stödarealen för arealbidraget från 1 140 000 ha med ca 100000ha.
Utskottets förslag innebär ökade medelsanspråk i vissa hänseenden, medan besparingar kan göras på andra områden.
Till grund för regeringens beräkningar i propositionen ligger enligt vad utskottet erfarit ett antagande att förslagen skulle leda till att 125000 ha anmäls till omställning. Omställningsstödet skulle därmed uppgå till 500 miljoner kronor. Utskottets förslag kan antas få till följd att endast 10 000 ha anmäls till omställning, till en stödkostnad av 40 miljoner kronor. Genom att kravet på omställning frångås görs alltså en besparing på ca 460 miljoner kronor.
Utskottets förslag om utvidgning av stödarealen för arealbidraget att omfatta även potatisodling m.m. (ca 100 000 ha) beräknas medföra en merkostnad på 70 miljoner kronor. Dessutom beräknas stödarealen öka med 115 000 ha till följd av att arealbidrag lämnas även för mark som inte anmäls till omställning. Beräknad merkostnad blir 80 miljoner kronor.
En höjning av inlösenpriset för spannmål från 90 öre till 1,05 kr kommer enligt utskottets beräkning att medföra en ökad belastning av anslaget enligt följande. För en antagen export -- vid normalskörd -- av 760 000 ton skulle enligt regeringens beräkningar, med en antagen kostnad av 53 öre per kg, böra anvisas 402 miljoner kronor. Genom att omställningskravet slopas beräknar utskottet att spannmålsarealen ökar och att ytterligare 460 000 ton måste exporteras. Vidare bör med hänsyn till den senaste tidens valutautveckling och förhållandena inom EG referenspriset och gränsskyddet anpassas något i förhållande till regeringens beräkningar. Utskottet beräknar kostnaden till 60 öre per kg. Vid en sammanlagd exportvolym av 1,22 miljoner ton beräknas den sammanlagda kostnaden till 732 miljoner kronor, eller 330 miljoner kronor mer än enligt regeringens förslag.
Sammantaget kommer således kostnaderna för arealbidrag, spannmålsexport och omställningen enligt utskottets förslag att belöpa sig på ca 1 720 miljoner kronor. Motsvarande kostnader enligt regeringens förslag beräknas belöpa sig till 1 700 miljoner kronor. Med hänsyn till att beräkningarna i båda fallen grundar sig på förutsättningar om utfall som beror på 1993 års skörderesultat, valutautvecklingen m.m. får skillnaden mellan kostnaden enligt regeringens förslag och enligt utskottets förslag anses försumbar.
I övrigt har utskottet ingen erinran mot regeringens förslag och de beräkningar som ligger till grund för detta. Som jordbruksministern framhåller styrs belastningen av anslagsposterna antingen genom fastställda ramar eller beslutade regelsystem. Belastningen för ett enskilt år kan därför vara svår att uppskatta. De ökade kostnader för omställningsstödet resp. det enligt utskottets förslag utökade arealstödet i förhållande till tidigare plan som förslagen i det föregående medför bör som jordbruksministern anför täckas genom att anslagsposten tillförs ej disponerade prisregleringsmedel.
Vad utskottet anfört innebär att det socialdemokratiska förslaget om fortsatt inkomststöd enligt 1990 års omställningsprogram avstyrks. Riksdagen bör således med avslag på motion Jo255 yrkande 3 i denna del till Omställningsåtgärder i jordbruket anvisa 2 212 001 000 kr.
Utskottet har inte heller någon erinran mot regeringens förslag om bemyndiganden att medge rörliga krediter och bemyndigande för regeringen att vid behov höja dessa.
Utskottet har i det föregående (under p. 6) tillstyrkt regeringens förslag om utbyggnad av stödet till den ekologiska produktionen inom områdena tillämpad forskning och utveckling, marknadsföringsinsatser och kontroll. 10 miljoner kronor bör således anvisas från direktstödsanslaget i detta syfte. Däremot är utskottet icke berett att avdela medel till den ekologiska odlingen utöver vad som föreslås i propositionen och avstyrker därmed motion Jo255 yrkande 4.
Som anförs i motion Jo523 kan investeringarna i stallar m.m. för att tillgodose kraven enligt miljö- och djurskyddslagarna bli kostsamma för många jordbrukare. Utskottet är dock inte berett att, som motionärerna föreslår, anvisa omställningsmedel för att stödja dessa investeringar och avstyrker därmed motionen.
17. Rådgivning och utbildning (B 11)
Propositionen
Från anslaget utbetalas medel för informations-, rådgivnings-, utbildnings- och utvecklingsinsatser för att underlätta jordbrukets omställning och för landskapsvård som ett led i omställningen av jordbruket.
I propositionen framhålls att rådgivnings- och utbildningsinsatser är av grundläggande betydelse i omställningsprocessen i jordbruket. Den nya livsmedelspolitiken ställer nya krav på jordbrukaren som företagare. Därför har utbildningsinsatser prioriterats högt. Ett samarbete har etablerats mellan Statens jordbruksverk och bl.a. Sveriges lantbruksuniversitet, Statens naturvårdsverk, Riksantikvarieämbetet, Statens skola för vuxna, Skogsstyrelsen, Arbetsmarknadsverket, lantbruksskolorna och jordbrukets organisationer. Målet är att insatserna för rådgivning och utbildning under kommande år skall ha sin tyngdpunkt i utbildningar bl.a. i företagsledning och marknadsföring samt i verksamhet för ny sysselsättning och ny markanvändning. Därigenom får programmet en långsiktig inriktning mot kunskapsutveckling på landsbygden.
Exempel på aktuella utvecklingsprojekt är bl.a.: ny markanvändning genom bioenergigrödor, lövskogsodling eller landskapsvård -- extensivt bete, ny sysselsättning genom småskalig vidareförädling, turism eller ökad verksamhet i skogen, omställning av ekonomi och produktion i växtodling och animalieproduktion, särskilda insatser för kvinnor och ungdomar i jordbruket.
Jordbruksministern anför för egen del att de utökade rådgivnings- och utbildningsinsatser som enligt det livsmedelspolitiska beslutet skall genomföras under omställningsperioden är mycket angelägna. Enligt hans mening är det också viktigt att utbildning i och information om EG-frågorna lyfts fram i arbetet. Anslaget bör föras upp med 29785000kr för budgetåret 1993/94.
Motionen
Enligt motion Jo249 (v) krävs det en "kulturförändring" inom näringen om ett jordbruk enligt Vänsterpartiets förslag skall komma till stånd. Utbildning är ett sätt att uppnå en sådan kulturförändring. Motionärerna yrkar mot den bakgrunden att anslaget förs upp med 65 miljoner kronor utöver regeringens förslag, eller med 94 785 000 kr (yrkande 3).
Utskottets överväganden
Utskottet delar den uppfattning som både jordbruksministern och motionärerna framför, att utökade rådgivnings- och utbildningsinsatser i jordbruket är mycket angelägna. Däremot är utskottet inte berett att som motionärerna förordar mer än tredubbla anslaget, särskilt som ingen anvisning ges om vilka professionella resurser som skall sättas in eller hur dessa skall användas för att bedriva den verksamhet som skall bekostas genom anslaget. Regeringens förslag synes väl avvägt. Riksdagen bör besluta i enlighet med detta och avslå motionen såvitt nu är i fråga.
18. Stöd till sockerbruket på Gotland m.m. (B 12)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under B 12 (s. 46 f.).
19. Fiskeriverket (D 1)
Propositionen
Riksdagen beslutade i maj 1991 att samla de centrala statliga utgifterna på fiskets område i en och samma myndighet (prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:JoU25, rskr. 1990/91:283). Fiskeriverkets uppgifter framgår av förordningen (1991:827) med instruktion för Fiskeriverket. Verket har bl.a. till uppgift att leda de statliga åtgärderna för att främja fiskerinäringen, fritidsfisket och fiskevården.
Jordbruksministern förordar att Fiskeriverkets övergripande mål skall vara oförändrat. Fiskeriverket skall verka för en ansvarsfull hushållning med fisktillgångarna på ett sätt som långsiktigt medverkar till livsmedelsförsörjningen och vårt välstånd i övrigt.
Jordbruksministern framhåller vidare att Fiskeriverkets fördjupade anslagsframställning till stora delar bygger på uppgifter som hänför sig till budgetåren före riksdagens beslut år 1991 om den statliga administrationen på fiskets område. Fiskeriverkets verksamhet har fr.o.m. budgetåret 1991/92 förändrats i så hög grad att resultaten för denna period knappast kan betraktas som relevanta för en utvärdering av den nuvarande verksamheten. Vidare finns det, enligt jordbruksministerns mening, inte ett nöjaktigt underlag för att kunna göra en bedömning av effektiviteten i verksamheten inom de olika verksamhetsområdena, eftersom de tekniska förutsättningarna för en sådan prövning fortfarande saknas. För att uppnå det övergripande målet bör den redan inledda förändringen av verksamheten fortsättas bl.a. så att verket stärker sin roll som central statlig myndighet på fiskets område, att arbetet intensifieras med att förenkla och koncentrera föreskrifterna på fiskets område och att arbetet med internationella frågor på fiskets område stärks ytterligare. Fiskeriverkets undersökningsfartyg skall fr.o.m. budgetåret 1993/94 vara helt avgiftsfinansierade.
För budgetåret 1993/94 föreslås ett ramanslag på 49 463 000 kr, och för de två följande budgetåren förutses oförändrade ramar.
Motionerna
Propositionens förslag om Fiskeriverkets verksamhet och budget har inte föranlett några motioner. Utskottet har emellertid bedömt lämpligt att i detta sammanhang behandla ett antal motioner om laxfisket.
I motion Jo406 (s) begärs total fredning av lax i de till Sverige hörande uppväxtområdena i södra Östersjön (yrkande 1). Enligt motionen kan havsfisket kompenseras med exempelvis ett mer kustnära fiske på speciella områden, och då på lax utsatt enligt metoden fördröjd utsättning. Regeringen bör verka för en internationell överenskommelse om fredning av laxens uppväxtområden i hela Östersjön (yrkande 3). Motsvarande förslag framläggs i motionerna Jo409 (-) och Jo419 (nyd) yrkandena 1 och 2. I motion Jo406 yrkas även på beslut om ytterligare begränsningar av fiske efter lax med mängdfångande redskap längs Norrlandskusten samt i och strax utanför älvarna. Detta kan ske via inlösen av fiskerätter, anför motionärerna (yrkande 2).
Enligt motion Jo410 (kds) föreligger behov av fler laxtrappor i de utbyggda Norrlandsälvarna (yrkande 3). Enligt motion Jo420 (fp) bör kraftbolagen vid omprövning av tillstånd enligt vattenlagen (VL) åläggas att restaurera fiskevatten för att skapa nya eller förbättrade vandringsvägar och lekområden för fisk (yrkande 2). Enligt samma motion bör staten bilda en stiftelse för förvaltning av fisket i de vatten där fiskevården hittills skötts av Domänverket. Fiskeriverkets kompetens inom området bör därvid tas till vara (yrkande 4).
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens bedömning av Fiskeriverkets verksamhetsinriktning. Det övergripande målet som det är formulerat i verkets instruktion bör ligga fast. Den redan inledda förändringen av verksamheten bör fortsättas bl.a. så att verket stärker sin roll som central statlig myndighet på fiskets område, att arbetet intensifieras med att förenkla och koncentrera föreskrifterna på fiskets område och att arbetet med internationella frågor på fiskets område stärks ytterligare. Vid de pågående förhandlingarna om EES och EG kommer Fiskeriverkets kompetens beträffande såväl fiskenäringens behov som undersökningsverksamheten att ha stor betydelse. Riksdagen bör godkänna vad som förordats i propositionen om den huvudsakliga inriktningen av verksamheten och anvisa medel enligt regeringens förslag.
Med anledning av motionerna om laxfisket och skydd av de vilda laxstammarna får utskottet anföra följande.
Riksdagen har under en följd av år påtalat risken för att de vilda, naturligt reproducerande laxstammarna i de olika svenska älvarna hotas av utrotning. Den rika förekomsten av lax i Östersjön består till den övervägande delen (90 % av den samlade fångsten) av fisk som reproduceras genom utsättning av odlad smolt, bekostad främst av kraftbolagen. Fisket såväl till havs som längs kusten bedrivs effektivt, och den naturlekande laxen har under en lång följd av år successivt minskat i antal. En fortgående utarmning av det genetiska materialet blir följden.
Svårigheten att nå överenskommelse om det internationella laxfisket i Östersjön utgjorde länge hinder för restriktioner av de svenska fiskarenas havsfiske. Sedan två år tillbaka har nu överenskommelse om ett högsta tillåtet fiskeuttag (TAC) träffats mellan strandstaternas representanter.
Fiskeriverket har nyligen beslutat (FIFS 1993:1--4) att under en försöksperiod fram till slutet av år 1994 förbjuda vårfisket efter lax och öring längs Norrlandskusten och norra Upplandskusten. Även ålen skall fredas i vissa vatten. Restriktionerna är främst anpassade så att de beräknas ge en positiv effekt för de naturliga bestånden av lax i Östersjön. Den lax som är av odlat ursprung har en senare lekvandring, vilket innebär att dessa laxar kommer senare till sina hemälvar och därför berörs i mindre grad av de beslutade förbudstiderna, anför Fiskeriverket. Restriktionerna bedöms på kort sikt medföra en minskning av laxfisket med 5--10 % vilket skall jämföras med en minskning med 35 % som drabbade laxfisket i södra Östersjön till följd av att en TAC införts. På längre sikt innebär restriktionerna enligt Fiskeriverket att laxfångsterna ökas med oförändrat fisketryck.
Utskottet finner det tillfredsställande att Fiskeriverket nu vidtagit vissa åtgärder för att vända den pågående utvecklingen mot alltmer decimerade naturliga, frilekande laxstammar. Den lax som fångas i havsfisket är ofta inte färdigvuxen. På sikt är det därför önskvärt att, som framhålls i flera motioner, den odlade laxen kan sättas ut vid olika kustavsnitt med fördröjd utsättning, varigenom storsjöfisket kan minskas radikalt, den odlade laxen fångas närmare land och den frilevande efter tillväxten i havet få möjlighet att söka sig åter till sin hemälv. Utskottet erinrar om att de försök som under några år gjordes med fördröjd utsättning av lax visade mycket goda resultat. Enligt uppgift kommer regeringen att i de kommande förhandlingarna om fisket i Östersjön inom Gdanskkonventionens ram att fortsatt driva frågan om nedskärning av havsfisket och återupptagande av laxutsättning enligt metoden fördröjd utsättning.
Vad utskottet anfört är ägnat att i väsentlig grad tillgodose syftet med motionerna Jo406, Jo409 och Jo419. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida synes icke påkallad.
Enligt övergångsbestämmelserna till vattenlagen (1983:291) kan bl.a. äldre vattendomar där tid för nyprövning inte fastställts omprövas efter 1993. Fiskeriverket framhåller i sin anslagsframställning att omfattningen av denna verksamhet för närvarande inte kan överblickas. Det krävs enligt verket en inventering av vilka domar som för fiskets del behöver omprövas. Dessutom har viss ändring av lagtexten begärts av Kammarkollegium som är den myndighet som företräder statens intressen gentemot kraftbolagen. Utskottet har ingen annan mening än motionärerna om det rimliga i att behoven av fungerande laxtrappor och på restaurering av fiskevattnen beaktas i samband med kommande omprövningar av vattendomar. Det får förutsättas att Fiskeriverket och Kammarkollegiet bevakar fiskeintressena i detta sammanhang. Därmed får syftet med motionerna Jo410 yrkande 3 och Jo420 yrkande 2 anses tillgodosett, och motionsyrkandena påkallar ingen särskild åtgärd från riksdagens sida.
Med anledning av förslaget i motion Jo420 yrkande 4 om bildande av en stiftelse för förvaltning av fisket i Domänverkets vatten får utskottet erinra om att Domänverket numera ombildats till ett statligt bolag (prop. 1991/92:134, JoU9y, NU33). Enligt vad utskottet inhämtat är Domän AB:s fiskevård nära integrerad med Domän Skogs naturvårdsprogram. Domäns fiskekort gäller över hela landet i mer än 1500 vatten. Enligt bolagets mening skulle ett utbrytande av fiskevården på intet sätt gynna fiskevårdsintresset. Utskottet har inte funnit anledning till annan mening och avstyrker motionsyrkandet.
20. Främjande av fiskerinäringen (D 2)
Propositionen
Anslaget används för bidrag till främjande av fiskerinäringen och för att täcka kostnader för forskning, utvecklingsarbete och försöksverksamhet på fiskets område.
I enlighet med vad som redovisades i proposition 1991/92:38 om inriktningen av den ekonomiska politiken bör bidragen till fiskeorganisationer avvecklas helt fr.o.m. budgetåret 1993/94. Anslaget bör således minskas med 457000kr till 4084000kr.
Sammanlagt bör anslaget föras upp med 4084000kr.
Motionerna
För fiskarna i Gävleborgs och Västernorrlands län har torsken som fiskeart haft stor, ibland mycket stor, ekonomisk betydelse från tid till annan, framhålls det i motion Jo402 (s). Under 1970- och 1980-talen var tillgången mycket god, men torskbeståndet utraderades genom ett förödande trålfiske som inleddes våren 1987 och pågick under ett par säsonger. Fisket står nu inför mycket stora ekonomiska problem. Mot den bakgrunden, och med hänvisning till att försök pågår med odling av torskyngel, förordar motionärerna att dessa försök om möjligt utvidgas till utsättning av märkta torskar i Bottenhavet. En utvärdering måste göras av vilka förutsättningar det finns när det gäller att omvandla den nu stora födoreserven i Bottenhavet till fångstbar torsk. Även i motion Jo407 (s) yrkas på åtgärder för att stärka torskbeståndet. Enligt motionen visar försök vid Havsfiskelaboratoriet i Lysekil på en metod för reproduktion och odling i bassäng och kasse som kan innebära en möjlig framtida verksamhet. Motionärerna anser att en marknad bör upparbetas för kommersiell reproduktion och odling av torsk. Sverige bör uppta förhandlingar om ekonomiskt deltagande i en uppköpsordning från berörda Östersjöstaters sida av torskyngel för utsättning. Inte minst viktigt är detta mot bakgrund av att Östersjötorsken används i kvotförhandlingar med EG-länderna.
I ett par motioner från Västerbottens län uppmärksammas hotet från en fisksjukdom som fått namnet M 74 och som drabbat laxodlingar i Östersjön. I motion Jo408 (fp) yrkas på ett tillkännagivande om åtgärder för laxbeståndet med anledning av det hot som denna fisksjukdom utgör. I det korta perspektivet bör begränsningar av allt laxfiske komma till stånd för att öka antalet lekande laxhonor, anför motionärerna. I ett längre perspektiv krävs betydande forskningsresurser. Motsvarande yrkande framläggs i motion Jo612(-).
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag och tillstyrker alltså detta.
Under senare år har medel avsatts för att utveckla metoder för odling och utsättning av torskungar i syfte att därmed åtminstone lokalt förbättra beståndssituationen i Östersjön. Mycket arbete återstår dock, framhåller Fiskeriverket i sin anslagsframställning. Utskottet har för egen del ingen annan mening än motionärerna om det angelägna i att försöksverksamheten kan fortsätta och utvärderas för att efter hand förhoppningsvis mynna ut i en marknadsmässig hantering. För närvarande bekostas verksamheten av prisregleringsmedel. Sådana kommer enligt uppgift att vara tillgängliga även under nästa budgetår, även om prisregleringen som planerat avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1993. Någon särskild riksdagens åtgärd med anledning av motionerna Jo402 och Jo407 synes icke påkallad.
Fisksjukdomen M 74 har fortfarande inte kunnat beskrivas närmare än att man vet att laxungar i odlingsbassänger dör redan på gulsäcksstadiet. Enligt vad utskottet erfarit har sjukdomen nu tagit sådana proportioner att en forskningsutredning tillsatts i samverkan mellan Fiskeriverket, Naturvårdsverket, Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) och Världsnaturfonden (WWF) för att granska kända fakta. Utredningen som beräknas bli klar i maj har i uppgift att avgöra om ett särskilt, samfinansierat projektområde skall inrättas för fortsatt forskning kring sjukdomen.
Utskottet delar den oro som föranlett motionerna Jo408 och Jo612 om åtgärder mot M 74. Som redovisats under avsnittet Fiskeriverket har verket nyligen beslutat införa restriktioner för kustfisket av lax. Dessa restriktioner bör komma att medverka till en rikligare uppgång av laxhonor till älvar och avelsstationer. Genom den omnämnda utredningen kommer även frågan om intensifierad forskning kring sjukdomen att närmare belysas. Därmed tillgodoses till väsentlig del syftet med motionerna, vilka alltså inte bör föranleda någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
21. Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. (D8)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under D 8 (s. 54).
22. Bidrag till fiskevård m.m. (D 9)
Propositionen
Från anslaget lämnas bidrag till bl.a. fiskevård och till kostnader för bildande av fiskevårdsområden enligt förordningen (1985:440) om statsbidrag till fritidsfisket. Ett reservationsanslag på 3 612 000 kr föreslås.
Motionerna
Enligt motionerna Jo249 (v) yrkande 2 och Jo413 (s) bör riksdagen begära förslag om en allmän fiskevårdsavgift.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag och tillstyrker således detta.
Frågan om hur fiskevården skall finansieras har under en följd av år varit föremål för olika förslag i riksdagen. Riksdagens beslut om fritidsfisket m.m. våren 1981 innebar en satsning på bildande av fiskevårdsområden med statsstöd under en tioårsperiod. Vid sidan härav skulle budgetmedel anvisas årligen för fiskevården. Slutligen skulle fiskets organisationer (Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund resp. Sveriges Fiskevattenägareförbund) erhålla ett årligt stöd (prop. 1980/81:153, JoU29).
Regeringen föreslog våren 1991 att slopa statens bidrag till fiskevård mot bakgrund av behovet att kraftigt minska statsutgifterna. Riksdagen beslöt dock att under kommande budgetår behålla detta bidrag. Dessutom borde medel säkras för finansiering av bildande av fiskevårdsområdesföreningar som anmälts inom den angivna tioårsperioden, före den 1 september 1990. Samtidigt begärde riksdagen att regeringen skulle låta närmare utreda frågan om införande av en allmän fiskevårdsavgift (prop. 1990/91:100 bilaga11, JoU22, rskr. 202). Efter utredning föreslog en av regeringen tillsatt särskild utredningsman att en allmän fiskevårdsavgift om 75 kr per år skulle inrättas och omfatta alla fiskande över 15 års ålder. Sistnämnda fråga förföll dock sedan regeringen valt att inte föreslå införandet av allmän fiskevårdsavgift. Motioner om sådan avgift avslogs våren 1992. Samtidigt beslöt riksdagen att anslagen till fiskets organisationer skulle halveras för att helt upphöra efter utgången av budgetåret 1992/93 (prop. 1991/92:100 bilaga 10, JoU12, rskr. 212).
Genom att statsbidragen till fiskevård minskar kommer fiskevården i fiskevårdsområdena liksom i de statsägda enskilda fiskevattnen således i fortsättningen att i väsentlig utsträckning få finansieras genom fiskekortsförsäljning. Däremot saknas denna möjlighet att finansiera fiskevården på frifiskevattnen. Dessa omfattar efter 1985 års handredskapsfiskereform så gott som alla fiskevatten längs kusterna och runt öarna från Strömstad till Haparanda samt i de stora sjöarna. För Vänern gäller dock att riksdagen våren 1992 begärt en utredning om fiskevårdsfrågorna med sikte på införande av en särskild fiskevårdsavgift, vilken avses finansiera den tilltänkta statliga delen av ett fiskeprojekt "Laxfond Vänern" (1991/92:JoU20, rskr. 304).
Genom avskaffandet av prisregleringen på fisk kommer efter hand även de fiskevårdsbidrag som finansierats genom intäkterna från denna att upphöra. De utnyttjas huvudsakligen för utsättning av fisk med sikte på yrkesfiskets intressen. Fiskerinäringens utvecklingsmöjligheter är föremål för en särskild utredning. Utredningen skall enligt direktiven avge slutbetänkande senast den 1 juli 1993. I delbetänkandet (SOU 1992:136) Svenskt fiske -- nuläge och utvecklingsmöjligheter anförs att utredningen i sitt slutbetänkande avser att mer i detalj beskriva utsättningsverksamheten och dess samhällsekonomiska lönsamhet samt även lämna förslag till ändrad inriktning, finansiering och omfattning av utsättningarna. Utskottet förutsätter att utredningen i det sammanhanget även överväger hur en fiskevård anpassad efter fritids- och sportfiskets behov skall organiseras i frifiskevattnen.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo249 yrkande 2 och Jo413 om allmän fiskevårdsavgift.
23. Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet m.m. (F 1--F 2)
Propositionen
Under anslaget F 1 tas upp ett formellt belopp på 1000kr till uppdragsverksamhet vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Under anslaget F 2 anvisas medel för centrallaboratorieuppgifter m.m. vid SVA.
SVA är ett expert- och serviceorgan åt Statens jordbruksverk och andra myndigheter samt enskilda organisationer och allmänheten, med uppgift att bl.a. utreda smittsamma djursjukdomars uppkomst, orsak och spridningssätt. SVA skall vara ett veterinärmedicinskt centrallaboratorium samt utföra viss rutinmässig diagnostisk verksamhet. Vidare skall SVA aktivt medverka i djursjukdomars förebyggande och bekämpande. Till stöd för dessa funktioner skall SVA utföra forsknings- och utvecklingsarbete.
Enligt jordbruksministern bör de övergripande målen för SVA:s verksamhet även fortsättningsvis vara att främja en god djurhälsa och en god folkhälsa. Under perioden kan det förutsättas att ett EES-avtal kommer att träda i kraft i fråga om det veterinära området, och avsikten är att Sverige skall bli medlem i EG. Verksamheten bör därför inriktas så att SVA aktivt kan medverka i detta integrationsarbete och upprätthålla en hög beredskap mot de förändrade sjukdomshot som en EG-anpassning kan medföra. Samverkan mellan myndighetsuppgiften och uppdragsverksamheten bör ytterligare effektiviseras för att uppnå en större effekt samtidigt som kostnadsredovisningen för de olika verksamhetsområdena hålls isär. Därutöver framhålls vikten av en fortsatt utveckling av myndighetens resultatredovisning. För förberedelsearbetet inför ett svenskt EG-medlemskap bör SVA anvisas 500000 kr.
Kostnaderna för SVA:s verksamhet beräknas för budgetåret 1993/94 till 146 294 000 kr. Dessa finansieras dels med intäkter från uppdragsverksamheten med 79 173 000 kr, dels genom bidrag över statsbudgeten (F 2) med 67 121 000kr. Förslaget har som utgångspunkt en real minskning av utgifterna om 2 % i enlighet med den princip som generellt tillämpas i årets budgetförslag.
Motionerna
I motion Jo513 (nyd) konstateras att forskningen om älgdöden har tagit ett brett grepp för att bl.a. belysa älgpopulationens situation, sjukdomsorsaker och dessas eventuella samband med miljöpåverkan. Målet för forskningen är att fastställa smittoämnet och via populationsdynamiska, fysiologiska, epidemiologiska och kemiska kunskaper utarbeta en strategi för att begränsa sjukdomen. Ett snabbt klarläggande av sjukdomens orsaker och vilka motåtgärder som kan vidtagas är enligt motionären en riksangelägenhet. Mot bakgrund av sjukdomens utveckling skulle ett riktat anslag om 5 000 000 kr av allmänna medel till Statens veterinärmedicinska anstalt kunna bidra till en mer koncentrerad insats när det gäller bekämpandet av ifrågavarande sjukdom. Enligt motion Jo522 (c) har jaktvårdarna tagit prover på de djur som fällts under älgjakten år 1992. Proverna har ännu inte analyserats och enligt motionärerna saknar jaktvårdsorganisationen medel för detta ändamål. Det är angeläget att gå vidare i forskningen om älgarnas sjukdom i västra Sverige och medel bör därför anvisas ur jaktvårdsfonden för att man skall klara av dessa analyser.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F1--F 2 samt föreslår att riksdagen godkänner den i propositionen föreslagna målsättningen för verksamheten inom SVA (prop. s. 61--64).
SVA är ett expert- och serviceorgan med uppgift att bl.a. utreda smittsamma djursjukdomars uppkomst, orsak och spridningssätt. Enligt vad utskottet erfarit bedrivs i SVA:s regi ett koordinerat program för forskning om den älgdöd som drabbat älgstammen i sydvästra Sverige. I programmet deltar SVA:s virologiska laboratorium och epizootologiska enhet. Vidare bedrivs ett fristående fältprojekt, inriktat på bl.a. patologi, provinsamling, planering etc. Projektet finansieras med medel från viltskaderegleringsfonden efter prioritering av forskningsnämnden vid Statens naturvårdsverk (SNV). Härutöver finansieras forskningen om älgdöden genom bidrag från en rad olika håll. Nämnas kan Statens jordbruksverk, Svenska jägareförbundet, Älghundsklubben och vissa viltskadefonder.
Utskottet har stor förståelse för de krav som ställs i motionerna Jo513 och Jo522 om ytterligare resurser till forskningen om den s.k. älgdöden. Som framhålls i motionerna är älgen en värdefull jaktlig tillgång samtidigt som den i likhet med allt levande fungerar som en indikator på tillståndet i vår miljö. Det är således av stort allmänt intresse att den fortsatta forskningen på detta område säkerställs och att sjukdomens orsaker kan klarläggas. Detta är inte minst viktigt när det gäller risken för sjukdomsspridning till djur inom husdjursskötseln. Som framgår av redovisningen ovan har fältprojektet huvudsakligen finansierats med medel från viltskaderegleringsfonden. Utskottet vill i detta sammanhang peka på möjligheten att i utökad omfattning använda medel från jaktvårdsfonden. Situationens allvar motiverar mycket väl en sådan ordning och detta ligger även väl i linje med fondens syfte. I detta sammanhang bör även framhållas betydelsen av att forskningsinsatserna samordnas på bästa sätt. Utskottet förutsätter att SVA och SNV vidtar de åtgärder som i detta avseende kan anses erforderliga. Det anförda är ägnat att i stor utsträckning tillgodose syftet med motionerna Jo513 och Jo522. Utskottet är därför inte berett att föreslå något särskilt uttalande från riksdagens sida. Motionerna avstyrks.
24. Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet m.fl. anslag (F 3--F 8)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F3--F 8 (prop. s. 64 f.).
25. Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet m.fl. anslag (G1--G 7)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G1--G 7 (prop. s. 72 f.).
26. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (H 3)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt H 3 (prop. s.85 f.).
27. Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring och kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. (H 4--H 5)
Propositionen
Under anslaget H 4 anvisas medel för bruttoinvesteringar i beredskapslager av livsmedel och insatsvaror i jordbruket. Vidare anvisas medel för produktionsförberedelser, skydd mot ABC-stridsmedel och ransoneringsförberedelser. Jordbruksministern föreslår att anslaget efter prisomräkning förs upp med 87 398 000 kr, varav 5,7 miljoner kronor utgör medel från den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del. Av dessa bör 4 miljoner kronor användas för beredskapslagring av veterinära läkemedel och 1 miljon kronor för åtgärder inom ABC-området. Förslaget innebär en neddragning med 15 203 000 kr för budgetåret 1993/94 jämfört med de kostnader för lageruppbyggnad som förutsattes i det livsmedelspolitiska beslutet år 1990.
Från anslaget H 5 betalas driftkostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. samt kostnader för andra beredskapsåtgärder än lagring i form av planering m.m. Under anslaget Statens jordbruksverk anvisas medel för lönekostnader m.m. för viss personal. Jordbruksministern föreslår att anslaget efter prisomräkning skall föras upp med sammanlagt 247 280 000 kr, varav 2,4 miljoner kronor avser medel inom den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del. Förslaget innebär en neddragning med 1 533 000 kr för budgetåret 1993/94 jämfört med de kostnader för beredskapslagring av livsmedel som förutsattes i det livsmedelspolitiska beslutet år 1990.
Motionen
Enligt motion Jo249 (v) måste behovet av beredskapslagring bedömas mot bakgrund av landets säkerhetspolitiska situation. I andra sammanhang gör regeringen bedömningen att den säkerhetspolitiska situationen har förbättrats avsevärt under senare år. Anslaget H 4 bör därför minskas med 30 000 000 kr (yrkande 7). Med samma motivering yrkas vidare att anslaget H 5 minskas med 20 000 000 kr (yrkande 8).
Utskottets överväganden
Utskottet delar jordbruksministerns bedömning när det gäller medelsbehovet under punkterna H 4--H 5 och tillstyrker därför regeringens förslag. Därmed avstyrks motion Jo249 yrkandena 7 och 8.
28. Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m. (H6--H7)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna H6--H 7 (prop. s. 89 f.).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande kompensationsbelopp
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om principerna för fastställandet av kompensationsbeloppet till jordbruket,
2. beträffande omställningsprogrammet
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om anpassning av det svenska omställningsprogrammet till EG:s trädesprogram samt avslår motionerna 1992/93:Jo248 yrkandena 2 och 4 och 1992/93:Jo250 yrkande 2,
res. 1 (s) - delvis
3. beträffande problem- och åtgärdsanalys
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo212,
4. beträffande anpassning till EG:s pris- och stödnivå m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo203 yrkande 2, 1992/93:Jo204 yrkande 2, 1992/93:Jo218, 1992/93:Jo226, 1992/93:Jo233 yrkande 2, 1992/93:Jo238 yrkande 2, 1992/93:Jo239, 1992/93:Jo248 yrkandena 1 och 3, 1992/93:Jo250 yrkande 5, 1992/93:Jo255 yrkande 7 och 1992/93:Jo256 yrkande 2,
5. beträffande merkostnader för svensk animalieproduktion
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo213,
6. beträffande generella krav på konkurrensneutralitet
att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi211 yrkande 28,
7. beträffande värdering av kollektiva nyttigheter i jordbruket m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo253 yrkandena 1 och 2, 1992/93:Jo255 yrkandena 2 och 9, 1992/93:Jo644 och 1992/93:N317 yrkande 17,
8. beträffande stöd till jordbruket i vissa regioner m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo204 yrkande 1, 1992/93:Jo232 yrkande 4, 1992/93:Jo238 yrkande 1, 1992/93:Jo251, 1992/93:N255 yrkande 2 och 1992/93:A471 yrkande 3,
9. beträffande överskott som katastrofhjälp
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo215 yrkande 2,
10. beträffande regler för omställningsstödet m.m.
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo216,
11. beträffande dräneringsföretagen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo222,
12. beträffande maskinringar
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo227,
13. beträffande GATT-avtalet
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo235 yrkande 3,
14. beträffande biobränslen m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo250 yrkande 3 och 1992/93:Jo256 yrkande 4,
15. beträffande prisregleringsavgifterna
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo255 yrkande 5,
res. 1 (s ) - delvis
16. beträffande vegetabiliesektorn budgetåret 1993/94
att riksdagen
dels, med avslag på motion 1992/93:Jo255 yrkandena 1 och 6, godkänner vad i propositionen förordats om vegetabiliesektorn budgetåret 1993/94 i de delar som ej avser omställningskrav som villkor för arealbidrag, arealbidragets omfattning och inlösenprisets storlek,
dels med anledning av motionerna 1992/93:Jo203 yrkande 1, 1992/93:Jo215 yrkande 1, 1992/93:Jo228 yrkande 1, 1992/93:Jo231 yrkande 2, 1992/93:Jo232 yrkandena 1 och 2, 1992/93:Jo233 yrkande 1, 1992/93:Jo235 yrkande 4, 1992/93:Jo237 yrkande 1, 1992/93:Jo250 yrkande 1 och 1992/93:Jo256 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om slopande av omställningskravet, arealbidragets omfattning och inlösenprisets storlek,
dels avslår motionerna 1992/93:Jo205, 1992/93:Jo228 yrkande 2, 1992/93:Jo231 yrkande 1, 1992/93:Jo232 yrkande 3, 1992/93:Jo233 yrkande 3, 1992/93:Jo234, 1992/93:Jo235 yrkandena 1 och 2, 1992/93:Jo237 yrkande 2, 1992/93:Jo240, 1992/93:Jo245, 1992/93:Jo249 yrkande 1, 1992/93:Jo250 yrkande 4 och 1992/93:Jo256 yrkande 3,
res. 1 (s) - delvis
17. beträffande grönmjölsproduktionen
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo207, 1992/93:Jo221, 1992/93:Jo225, 1992/93:Jo230 och 1992/93:Jo243,
18. beträffande vegetabiliesektorn budgetåret 1994/95
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om slopande av omställningskravet och arealbidragets omfattning samt i övrigt godkänner vad i propositionen förordats om vegetabiliesektorn budgetåret 1994/95,
res. 1 (s) - delvis
19. beträffande fodermedelsregleringen
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om fodermedelsregleringen och avslår motion 1992/93:Jo206,
20. beträffande oljeväxtodlingen
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om oljeväxtodlingen efter budgetåret 1993/94,
21. beträffande ekologisk produktion
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om främjandet av ekologisk produktion samt avslår motionerna 1992/93:Jo208, 1992/93:Jo223, 1992/93:Jo247 och 1992/93:Jo255 yrkande 4 i motsvarande del,
res. 2 (s)
22. beträffande finansiering
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om finansieringen av åtgärder inom vegetabiliesektorn,
23. beträffande anpassningsåtgärder
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om grunderna för anpassningsåtgärder inom animaliesektorn,
Jordbruksdepartementet m.m. (Litt. A)
24. beträffande anslag till Jordbruksdepartementet att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1992/93:Jo249 yrkande 4 till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 32625000 kr,
25. beträffande Lantbruksråd att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1992/93:Jo249 yrkande 5 till Lantbruksråd för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 7 353 000 kr,
26. beträffande Utredningar m.m. att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 9 313 000 kr,
27. beträffande Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 36000000 kr,
Jordbruk och trädgårdsnäring (Litt. B)
28. beträffande Statens jordbruksverk att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1992/93:Jo249 yrkande 6 till Statens jordbruksverk för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 113 077 000 kr,
29. beträffande stimulans av biodlingen att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo236,
30. beträffande utredning av stöd till pälsdjursnäringen att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo246,
31. beträffande bidragsram för jordbrukets rationalisering att riksdagen medger att under budgetåret 1993/94 statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst 5000 000 kr,
32. beträffande medelsanvisning till jordbrukets rationalisering att riksdagen till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 10000000 kr,
33. beträffande en rörlig kredit för jordfondsändamål att riksdagen medger att en rörlig kredit på 35 000 000 kr i Riksgäldskontoret får disponeras för jordfondsändamål under budgetåret 1993/94,
34. beträffande anslag till markförvärv att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr,
35. beträffande täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti att riksdagen till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 19928000 kr,
36. beträffande stöd till skuldsatta jordbrukare att riksdagen till Stöd till skuldsatta jordbrukare för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 10000000 kr,
37. beträffande reglerna för bidrag till skuldsatta jordbrukare att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo211 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
38. beträffande startstöd till jordbrukare att riksdagen till Startstöd till jordbrukare för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 38 000 000 kr,
39. beträffande stöd till avbytarverksamhet m.m. att riksdagen till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 435000000 kr,
40. beträffande stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. att riksdagen till Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 1538000kr,
41. beträffande kredit för inlösen av oljeväxter och spannmål att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att Statens jordbruksverk för inlösen av oljeväxter och spannmål under budgetåret 1993/94 får disponera en rörlig kredit på 700000000kr i Riksgäldskontoret,
42. beträffande kredit för finansiering av underskottet i spannmålsregleringen att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att Statens jordbruksverk för finansiering av underskottet i spannmålsregleringen för 1990 års skörd under budgetåret 1993/94 får disponera en rörlig kredit på 50 000 000 kr i Riksgäldskontoret,
43. beträffande bemyndigande att höja rörliga krediter att riksdagen bemyndigar regeringen att vid behov höja de rörliga krediter som Statens jordbruksverk disponerar för inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av underskott i spannmålsregleringen,
44. beträffande omställningsåtgärder i jordbruket m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1992/93:Jo255 yrkande 3 till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 2212001000kr,
res. 3 (s) - villk. 1
45. beträffande stöd till ekologisk odling att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo255 yrkande 4 i motsvarande del,
res. 4 (s) - villk. 2
46. beträffande resurser för ombyggnad och miljöförbättrande åtgärder att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo523,
47. beträffande rådgivning och utbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1992/93:Jo249 yrkande 3 till Rådgivning och utbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 29785000 kr,
48. beträffande stöd till sockerbruket på Gotland m.m. att riksdagen till Stöd till sockerbruket på Gotland m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 12500000 kr,
Fiske (Litt. D)
49. beträffande Fiskeriverkets ansvarsområde att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen för verksamheten inom Fiskeriverkets ansvarsområde i enlighet med vad som förordats i avsnittet Slutsatser,
50. beträffande anslag till Fiskeriverket att riksdagen till Fiskeriverket för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 49 463 000 kr,
51. beträffande begränsning av laxfisket att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo406, 1992/93:Jo409 och 1992/93:Jo419,
52. beträffande krav på fungerande laxtrappor m.m. att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo410 yrkande 3 och 1992/93:Jo420 yrkande 2,
53. beträffande Domänverkets fiskevattenatt riksdagen avslår motion 1992/93:Jo420 yrkande 4,
54. beträffande främjande av fiskerinäringen att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 4 084 000 kr,
55. beträffande reproduktion och odling av torsk att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo402 och 1992/93:Jo407,
56. beträffande fisksjukdomen M 74 att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo408 och 1992/93:Jo612,
57. beträffande intrång i enskild fiskerätt m.m. att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 000 kr,
58. beträffande bidrag till fiskevård m.m. att riksdagen till Bidrag till fiskevård m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 3 612 000 kr,
59. beträffande förslag om en allmän fiskevårdsavgift att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo249 yrkande 2 och 1992/93:Jo413,
Djurskydd och djurhälsovård (Litt. F)
60. beträffande den huvudsakliga inriktningen för verksamheten inom Statens veterinärmedicinska anstalts ansvarsområde
att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen för verksamheten inom Statens veterinärmedicinska anstalts ansvarsområde i enlighet med vad som förordas i propositionen under avsnittet Slutsatser,
61. beträffande Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet
att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
62. beträffande bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt
att riksdagen till Bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 67121000kr,
63. beträffande forskning om s.k. älgdöd
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo513 och 1992/93:Jo522,
res. 5 (nyd)
64. beträffande distriktsveterinärorganisationen: uppdragsverksamhet
att riksdagen till Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1000kr,
65. beträffande bidrag till distriktsveterinärorganisationen
att riksdagen till Bidrag till distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 76868000kr,
66. beträffande bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård
att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 6000000kr,
67. beträffande djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder
att riksdagen till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 25757000kr,
68. beträffande Centrala försöksdjursnämnden
att riksdagen till Centrala försöksdjursnämnden för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 5608000kr,
69. beträffande bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar
att riksdagen till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 51766000kr,
Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor (Litt. G)
70. beträffande Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet
att riksdagen till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
71. beträffande bidrag till Statens utsädeskontroll
att riksdagen till Bidrag till Statens utsädeskontroll för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 2416000kr,
72. beträffande Statens växtsortnämnd
att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 646000kr,
73. beträffande Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet
att riksdagen till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1000kr,
74. beträffande bidrag till Statens maskinprovningar
att riksdagen till Bidrag till Statens maskinprovningar för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 7443000kr,
75. beträffande miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
att riksdagen till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 28315000kr,
76. beträffande bekämpande av växtsjukdomar
att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 2429000kr,
Livsmedel (Litt. H)
77. beträffande Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
att riksdagen till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 3750000kr,
78. beträffande inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1992/93:Jo249 yrkande 7 till Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 87398000kr,
79. beträffande kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1992/93:Jo249 yrkande 8 till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 247280000kr,
80. beträffande rörlig kredit för råvarukostnadsutjämning
att riksdagen medger att Statens jordbruksverk för råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1993/94 får disponera en rörlig kredit på högst 20000000kr i Riksgäldskontoret,
81. beträffande anslag till industrins råvarukostnadsutjämning, m.m.
att riksdagen till Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 172000000kr,
82. beträffande livsmedelsstatistik
att riksdagen till Livsmedelsstatistik för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 11514000kr.
Stockholm den 16 mars 1993
På jordbruksutskottets vägnar
Margareta Winberg
I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Bengt Rosén (fp), Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c), Inge Carlsson (s), Mona Saint Cyr (m), Kaj Larsson (s), Christer Windén (nyd), Ulla Pettersson (s), Carl G Nilsson (m), Lena Klevenås (s) och Carl Olov Persson (kds),
dock att vid punkterna 19--28 Patrik Norinder (m) deltagit i stället för Ingvar Eriksson (m).
Reservationer
1. Anpassning till EG, omställningsprogrammet m.m. (mom. 2, 15, 16 och 18)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Lena Klevenås (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Som framgår" och på s. 24 slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
För en stor majoritet av vårt lands befolkning är en levande landsbygd och ett landskap med hagar och ängsmarker en viktig del av välfärden. Den moderna jordbrukspolitiken har inte nått detta mål. Det intensiva jordbruk som blev följden av prisgarantin medförde en alltför stor kemikalieanvändning, med negativa effekter för natur och miljö. Viktiga växt- och djurlokaler har försvunnit, och flora och fauna har utarmats.
Matens kvalitet och pris är viktiga frågor för de flesta konsumenter. Det måste finnas ett tillfredsställande utbud av livsmedelsprodukter, och produkterna måste skilja sig åt bl.a. när det gäller pris, förädlingsgrad, produktionssätt och produktionsland. Eftersom konsumenternas intresse och kunskaper om livsmedlens kvalitet och framställningssätt ständigt ökar är det viktigt att livsmedlen märks med uppgifter om t.ex. innehåll och ursprungsland.
Förutsättningen för att lantbrukarna skall få avsättning för sina produkter är att de producerar det som efterfrågas på livsmedelsmarknaden. Detta borde innebära goda möjligheter till utveckling av livsmedel med hög kvalitet. Det konsumentmål som formulerades i det livsmedelspolitiska beslutet innebär att det är konsumentens val som skall styra produktionen och att konsumenterna skall ges goda möjligheter att välja mellan livsmedel av olika slag.
Att lägga om jordbrukspolitiken i riktning mot brukningsmetoder som bevarar den biologiska mångfalden och producerar livsmedel utan att använda stora mängder kemikalier var ett viktigt inslag i den omställning av jordbrukspolitiken som beslutades år 1990 och som nu är till stor del genomförd. Det miljö- och resursmål som formulerades i beslutet innebär att jordbruket måste ta hänsyn till kravet på en god miljö och behovet av en långsiktig och planerad hushållning med våra naturresurser. Markens produktionsförmåga skall bevaras, och jordbruket skall i rimlig utsträckning bedrivas så att det bidrar till att bevara genetisk variation och värdefulla delar av floran och faunan i odlingslandskapet. Målet om säkerställande av den biologiska mångfalden upprepas i 1991 års riksdagsbeslut om miljöpolitiken (1990/91:JoU31). I samband med 1992 års FN-konferens om miljö och utveckling åtog sig Sverige ett ansvar för säkerställande av den biologiska mångfalden. Utskottet förutsätter att regeringen fattar beslut om en nationell aktionsplan för den biologiska mångfalden. Härvid spelar jordbruket en viktig roll, eftersom jordbruksnäringens utveckling starkt hänger samman med möjligheterna att bevara denna mångfald.
Som framgår av det anförda anser utskottet att 1990 års beslut om livsmedelspolitiken utgör en god grund att bygga vidare på. Som en allmän kommentar till regeringens nu framlagda förslag vill utskottet därför framhålla att det i alltför hög grad går ut på en anpassning till EG på områden där detta inte kan motiveras på ett övertygande sätt. Det gäller i synnerhet på vegetabilieområdet. Det faktum att Sverige sökt medlemskap i EG motiverar inte att jordbrukspolitiken nu läggs om på ett så genomgripande sätt som regeringen föreslår. Den nödvändiga anpassningen inför ett eventuellt medlemskap kan bäst åstadkommas genom ett fullföljande av 1990 års beslut, som syftar till balans i produktion och konsumtion. Utskottet föreslår därför i det följande en förlängning av systemet med inkomststöd enligt 1990 års beslut. I enlighet med det anförda motsätter sig utskottet även de förslag som framförts om ytterligare anpassning av omställningsprogrammet till EG:s trädesprogram. Däremot kan utskottet acceptera de förhållandevis marginella anpassningsåtgärder som föreslås i syfte att anpassa de svenska kostnads-, pris- och stödnivåerna (avsnitt 4.3 i propositionen).
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 5" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Jo255 att prisregleringsavgiften på bekämpningsmedel i högre grad är en miljöfråga än en företagsekonomisk fråga. Regeringen bör utreda hur prisregleringsavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel kan omvandlas till en miljöavgift som även omfattar kadmium i handelsgödsel. Därvid bör undersökas om en del av avgiftsmedlen kan återföras till jordbruket som direktstöd för att stimulera alternativ odling. Det är en stödform som är förenlig med EG:s regler. Återföring av medel bör också ske till trädgårdsnäringen och fritidsodlingen och till det arbete som pågår inom MOVIUM.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med "Utskottet noterar" och på s. 33 slutar med "aktuell odling" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion Jo255 är det angeläget att bevara kontinuiteten i jordbrukspolitiken. Därför bör, som utskottet anfört ovan, omställningsprogrammet fortsätta med i huvudsak samma inriktning som tidigare. Utskottet avstyrker regeringens förslag om införande av ett arealbidrag från den 1 juli 1993, bl.a. av det skälet att förslaget motverkar den omställning som 1990 års beslut initierade. Förslaget rymmer inget inslag av naturvård och miljö utan är enbart inriktat på en förbättrad lönsamhet. Merparten av stödet skulle enligt utskottets bedömning hamna hos de stora spannmålsodlarna på slättbygderna. Även detta strider mot tanken i 1990 års beslut; att stödja små och medelstora företag i skogs- och mellanbygder. Utskottet föreslår i stället att inkomststödet behålls under budgetåret 1993/94, utan villkor om ytterligare omställning. Beloppet bör bestämmas till 500 kr, och i övrigt bör nu gällande bestämmelser om inkomststödet gälla. Vad utskottet anfört med anledning av yrkandena 1 och 6 i motion Jo255 bör riksdagen ge regeringen till känna.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "föregående avsnitt)" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till utskottets ställningstagande ovan föreslår utskottet att riksdagen avslår regeringens begäran om godkännande såvitt avser vegetabiliesektorn budgetåret 1994/95.
dels att utskottets hemställan under 2, 15, 16 och 18 bort ha följande lydelse:
2. beträffande omställningsprogrammet
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo248 yrkandena 2 och 4 och 1992/93:Jo250 yrkande 2,
15. beträffande prisregleringsavgifterna
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo255 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. beträffande vegetabiliesektorn budgetåret 1993/94
att riksdagen
dels med anledning av motion 1992/93:Jo255 yrkandena 1 och 6 avslår regeringens begäran om godkännande såvitt avser vegetabiliesektorn budgetåret 1993/94 och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en förlängning av inkomststödet,
dels avslår motionerna 1992/93:Jo203 yrkande 1, -- -- -- (samtliga motioner i andra och tredje dels-satsen) -- -- -- 1992/93:Jo256 yrkande 3,
18. beträffande vegetabiliesektorn budgetåret 1994/95
att riksdagen avslår regeringens begäran om godkännande såvitt avser vegetabiliesektorn budgetåret 1994/95,
2. Ekologisk produktion (mom. 21)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Lena Klevenås (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "När det" och slutar med "(JoU20)" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo255 finns det en stor efterfrågan på ekologiskt odlade produkter. Det beror till stor del på att konsumenterna blivit alltmer medvetna om det traditionella jordbrukets miljöeffekter och värdet av sunda och naturenligt odlade livsmedel av hög kvalitet. Fortfarande är emellertid alternativodlade produkter dyrare än traditionellt odlade livsmedel. Utskottet delar motionärernas uppfattning att den ekologiska odlingen bör tillföras ytterligare resurser genom stödåtgärder som direkt riktas till odlarna. Ytterligare 25 miljoner kronor bör tillföras odlarna för att kompensera ökade produktionskostnader och på så sätt sänka konsumentpriserna på alternativodlade jordbruksprodukter. En mer långsiktig bedömning av stödet till ekologisk odling bör ingå i kommande överväganden om ett utvecklat landskapsvårdsstöd. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo255 yrkande 4 i motsvarande del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Frågan om medelsanvisning behandlas i det följande under anslaget B10. Omställningsåtgärder i jordbruket. Motionerna Jo208 och Jo223 yrkandena 1 och 3 avstyrks i den mån de inte tillgodoses genom utskottets förslag.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande ekologisk produktion
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo255 yrkande 4 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om stöd till odlarna och i övrigt godkänner vad i propositionen förordats om ekologisk produktion samt avslår motionerna 1992/93:Jo208, 1992/93:Jo223 och 1992/93:Jo247,
3. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. (mom. 44)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Lena Klevenås (allas)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med "Utskottet har" och på s. 45 slutar med "2212001000kr" bort ha följande lydelse:
Vad utskottet anfört i det föregående innebär en besparing på 153 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Riksdagen bör således med anledning av motion Jo255 yrkande 3 anvisa 2 059 001 000 kr under anslaget B 10. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.
dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:
44. beträffande omställningsåtgärder i jordbruket m.m. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med anledning av motion 1992/93:Jo255 yrkande 3 till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 2059001000kr,
4. Stöd till ekologisk odling (mom. 45)
Under förutsättning av bifall till reservation 2
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Lena Klevenås (allas)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar med "Utskottet har i" och på s. 46 slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till utskottets ställningstagande under p. 6 i det föregående förordar utskottet att 25 miljoner kronor omfördelas till stöd till ekologisk odling inom ramen för anslaget B 10. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. Enligt utskottets beräkningar kommer kostnaden att rymmas inom anslagsramen. Riksdagen bör således bifalla motion Jo255 yrkande 4 i motsvarande del.
dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse:
45. beträffande stöd till ekologisk odling att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo255 yrkande 4 i motsvarande del inom ramen för anslaget B 10. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. till Stöd till ekologisk odling för budgetåret 1993/94 anvisar 25000000kr,
5. Forskning om s.k. älgdöd (mom. 63)
Christer Windén (nyd)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55 börjar med "Utskottet har" och slutar med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Som konstateras i motion Jo513 är älgdöden ett problem i södra delen av landet. Mer än 800 älgar har sedan år 1985 setts döda eller sjuka i en tidigare okänd sjukdom. Antalet rapporterade fall ökar. Det faktiska antalet sjuka och döda djur är okänt. I vissa av de områden, där älgdöden slagit till särskilt hårt, uppträder samtidigt ett problem med kraftig älgbetning av gran. Gran tillhör inte älgens normala diet. Inom dessa delar av landet är markerna kraftigt försurade. Forskningen har tagit ett brett grepp för att bl.a. belysa älgpopulationens situation, sjukdomsorsak och eventuellt samband med miljöpåverkan. Man har bl.a. funnit ett tidigare okänt retrovirus som sätter ned immunförsvaret (hiv- och cancerframkallande) som i samverkan med för djuren otjänliga miljöfaktorer eventuellt orsakar sjukdomen. Vidare har man funnit att älgar inom berörda områden har för låga halter av för kroppen nödvändiga mineraler.
Utskottet anser att läget är allvarligt -- inte enbart för vår älgstam och andra frilevande viltpopulationer -- utan också för vår boskap och i sista hand för oss själva. Situationens allvar understryks inte minst av att man enligt uppgift nu konstaterat ett samband mellan ifrågavarande retrovirus och den kattdöd som förekommit i vissa delar av landet. Ett snabbt klarläggande av sjukdomens orsaker och vilka motåtgärder som kan vidtagas är en riksangelägenhet. Som redovisats ovan har SVA under föregående år samordnat forskningsinsatserna och kopplat in de resurser som står till buds. Ekonomin är emellertid ansträngd och erforderliga insatser får härigenom inte full verkan. Med tanke på ärendets art samt den utveckling den kan få på tamboskap samt människor anser utskottet att regeringen genom en omfördelning inom ramen för SVA:s anslag bör anslå 5000000 kr till ifrågavarande forskning. Detta skulle kunna bidra till en mer koncentrerad forskningsinsats och därmed förbättra möjligheterna att komma till rätta med älgdöden. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo513 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion Jo522 avstyrks i den mån dess syfte inte kan anses tillgodosett med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 63 bort ha följande lydelse:
63. beträffande forskning om s.k. älgdöd
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo513 och med avslag på motion 1992/93:Jo522 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Lennart Brunander (c) och Carl Olov Persson (kds) anför:
Spannmålspris och arealersättning
De kostnadsstegringar som skett och kan beräknas för det kommande året för spannmålsodlingen motiverar att ersättningen höjs. Det är mot den bakgrunden som vi gett vårt stöd till utskottets majoritetsbeslut. Det är dock vår uppfattning att en bättre kombination mellan pris och arealersättning vore en höjning av arealersättningen från 700 till 1 000 kr per ha och att inlösenpriset på spannmål bestämdes till en krona per kg. Vårt förslag skulle ge spannmålsodlingen en något högre ersättning än vad utskottets beslut innebär och framför allt ge lägre kostnader för animalieproduktionen. En höjning av arealersättningen skulle också ha inneburit mer EG-lika förhållanden. Man borde också i detta sammanhang ha prövat förutsättningarna för att differentiera arealersättningen för biologisk-ekologisk odling så att denna odlingsform premieras.