Statsbudgeten för budgetåret 1994/95 (Jordbruksdepartementet)
Betänkande 1993/94:JoU13
Jordbruksutskottets betänkande
1993/94:JOU13
Statsbudgeten för budgetåret 1994/95 (Jordbruksdepartementet)
Innehåll
1993/94 JoU13
NIONDE HUVUDTITELN
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet de förslag under Jordbruksdepartementets huvudtitel som skall beredas av jordbruksutskottet. På de flesta punkter tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motionerna. Med anledning av två motionsyrkanden (s, nyd) avstyrker utskottet dock regeringens förslag till medelsanvisning under punkt B 5, Stöd till skuldsatta jordbrukare. Enligt utskottets mening föreligger inget behov av detta stöd och anslaget kan därför avvecklas omedelbart.
I betänkandet behandlas även ett antal motioner om skogsvård som inte har direkt budgetanknytning. Med anledning av två motioner (s, nyd) förordar utskottet ett riksdagsuttalande om att storskaliga försök bör göras med återföring till skogsmarken av vedaska. I övrigt avstyrks motionerna med hänvisning till att riksdagen så sent som i maj 1993 fattade beslut om en ny skogspolitik.
De anslagspunkter som ej tillhör jordbruksutskottets beredningsområde behandlas av lagutskottet, utbildningsutskottet, näringsutskottet och bostadsutskottet.
Till betänkandet har fogats tio reservationer, tre särskilda yttranden och en meningsyttring.
Lagförslaget fogas som bilaga 1 till detta betänkande.
Propositionen
Regeringen (Jordbruksdepartementet) har i proposition 1993/94:100 bilaga 10 föreslagit
A. Jordbruksdepartementet m.m.
(A 1) att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 36 000 000 kr.
B. Jordbruk och trädgårdsnäring
(B 1) att riksdagen till Statens jordbruksverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 112 250 000 kr.
(B 2) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1994/95 statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst 5 000 000 kr,
(B 2) 2. att riksdagen till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000 kr.
(B 3) 1. att riksdagen medger att en rörlig kredit på 35 000 000 kr i Riksgäldskontoret får disponeras för jordfondsändamål under budgetåret 1994/95,
(B 3) 2. att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.
(B 4) att riksdagen till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 40 000 000 kr.
(B 5) att riksdagen till Stöd till skuldsatta jordbrukare för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000 kr.
(B 6) att riksdagen till Startstöd till jordbrukare för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 42 000 000 kr.
(B 7) att riksdagen till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 535 000 000 kr.
(B 9) 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att Statens jordbruksverk för inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av underskottet i spannmålsregleringen för 1990 års skörd under budgetåret 1994/95 får disponera en rörlig kredit på 500 000 000 kr i Riksgäldskontoret,
(B 9) 2. att riksdagen bemyndigar regeringen att vid behov höja de rörliga krediter som Statens jordbruksverk disponerar för inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av underskott i spannmålsregleringen,
(B 9) 3. att riksdagen till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 407 003 000 kr.
(B 10) att riksdagen till Rådgivning och utbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 29 785 000 kr.
(B 11) att riksdagen till Stöd till sockerbruket på Gotland m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 12 500 000 kr.
C. Skogsbruk
(C 1) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
(C 2) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 278 952 000 kr.
(C 3) att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 60 000 000 kr.
(C 4) att riksdagen till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 400 000 kr.
(C 5) att riksdagen till Insatser för skogsbruket för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 99 000 000 kr.
D. Fiske
(D 1) att riksdagen till Fiskeriverket för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 53 272 000 kr.
(D 5) att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 000 kr.
E. Rennäring m.m.
(E 5) att riksdagen till Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 1 538 000 kr.
F. Djurskydd och djurhälsovård
(F 1) att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr.
(F 2) att riksdagen till Bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 67 834 000 kr.
(F 6) att riksdagen till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 25 911 000 kr.
(F 7) att riksdagen till Centrala försöksdjursnämnden för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 5 613 000 kr.
(F 8) att riksdagen till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 72 150 000 kr.
G. Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor
(G 1) 1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utsädeslagen (1976:298),
(G 1) 2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för verksamheten inom Statens utsädeskontroll som regeringen har föreslagit i avsnittet Slutsatser,
(G 1) 3. att riksdagen till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr.
(G 2) att riksdagen till Bidrag till Statens utsädeskontroll för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 819 000 kr.
(G 3) att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 647 000 kr.
(G 4) att riksdagen till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr.
(G 5) att riksdagen till Bidrag till Statens maskinprovningar för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 5 165 000 kr.
(G 6) att riksdagen till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 38 513 000 kr.
(G 7) att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 2 629 000 kr.
H. Livsmedel
(H 3) att riksdagen till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 3 825 000 kr.
(H 4) att riksdagen till Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 64 725 000 kr.
(H 5) att riksdagen till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 216 500 000 kr.
(H 6) 1. att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om dispositionen av medel i råvarukostnadsutjämningskassan,
(H 6) 2. att riksdagen medger att Statens jordbruksverk för råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1994/95 får disponera en rörlig kredit på högst 20 000 000 kr i Riksgäldskontoret,
(H 6) 3. att riksdagen till Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 156 001 000 kr.
(H 7) att riksdagen till Livsmedelsstatistik för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 23 790 000 kr.
Motioner
1993/94:Jo201 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dataregistren i samband med fastställande av arealstöd inom jordbruket.
1993/94:Jo203 av Gudrun Norberg och Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jordbrukets administration.
1993/94:Jo204 av Bo Arvidson och Inga Berggren (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om naturbruks/lantbruksskolornas fortsatta roll i fortbildning och rådgivning.
1993/94:Jo209 av Magnus Persson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att Jordbruksverket skall underrätta markägarna om beslut rörande omställningsstöd till arrendatorer.
1993/94:Jo212 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om disposition av statens mark ovan odlingsgränsen på renbetesfjällen.
1993/94:Jo213 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att 5 miljoner kronor ur anslaget till rådgivning och utbildning i budgetpropositionen bilaga 10 riktas till utveckling av kunskapscentra vid lantbruksskolorna.
1993/94:Jo214 av Göthe Knutson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslag om återbetalningspolicy omgående bör utarbetas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda behovet av en särskild prövningsnämnd för omställningsstöd.
1993/94:Jo220 av Harry Staaf och Ulf Björklund (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hushållningssällskapens ställning i den lokala rådgivningen och utbildningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om under vilka villkor åkermark i vänteläge kan återföras till livsmedelsproduktion,
1993/94:Jo221 av Elver Jonsson och Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överföring av medel, som eventuellt ej behöver tas i anspråk för spannmålsexport, till skördeskadeskyddet.
1993/94:Jo223 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till utveckling av det ekologiska lantbruket,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att frågan om skatteavdrag för odling av speciella grödor bör utredas,
1993/94:Jo230 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arealstödet,
4. att riksdagen till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar 75 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 1 332 003 000 kr,
5. att riksdagen till Rådgivning och utbildning för budgetåret 1994/95 anvisar 75 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 104 785 000 kr.
1993/94:Jo231 av Christer Windén och Max Montalvo (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omprövning av vad mark som anmälts till omställningsprogrammet får användas till.
1993/94:Jo232 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
8. att riksdagen till Statens jordbruksverk anvisar ett 2 % lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit eller således 110 005 000 kr (B 1),
9. att riksdagen beslutar minska den rörliga kredit på 35 miljoner kronor i Riksgäldskontoret för jordfondsändamål med 15 miljoner kronor eller den summa som avser inlösen av fastigheter från skuldsatta jordbrukare (B 3),
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om omedelbar avveckling av statlig kreditgaranti i enlighet med vad i motionen anförts,
11. att riksdagen till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti anvisar ett 20 miljoner kronor lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit eller således 20 000 000 kr (B 4),
12. att riksdagen beslutar slopa anslaget för stöd till skuldsatta jordbrukare för budgetåret 1994/95 (B 5),
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om omedelbar avveckling av startstöd till jordbrukare i enlighet med vad i motionen anförts,
14. att riksdagen till Startstöd till jordbrukare anvisar ett 21 miljoner kronor lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit eller således 21 000 000 kr (B 6),
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avvecklingen av den statliga socialförsäkringen,
16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om omedelbar avveckling av statens bidrag till avbytartjänst i enlighet med vad i motionen anförts,
17. att riksdagen till Stöd till avbytartjänst m.m. anvisar ett 271 miljoner kronor lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit eller således 264 000 000 kr (B 7),
18. att riksdagen till stöd till rådgivning och utbildning anvisar ett 10 miljoner kronor lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit eller således 19 785 000 kr (B 10),
19. att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter anvisar ett 5 579 000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit eller således 273 373 000 kr (C 2),
20. att riksdagen till Fiskeriverket anvisar ett 1 065 000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit eller således 52 207 000 kr (D 1),
22. att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt anvisar ett 1 357 000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit eller således 66 477 000 kr (F 2),
23. att riksdagen till Statens utsädeskontroll anvisar ett 16 000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit eller således 803 000 kr (G 2),
24. att riksdagen till Statens växtsortnämnd anvisar ett 13 000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit eller således 634 000 kr (G 3),
25. att riksdagen till Statens maskinprovningar anvisar ett 103 000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit eller således 5 062 000 kr (G 5),
27. att riksdagen till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden anvisar ett 77 000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit eller således 3 748 000 kr (H 3),
28. att riksdagen till Livsmedelsstatistik anvisar ett 476 000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit eller således 23 314 000 kr (H 7).
1993/94:Jo233 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regeringens hantering av budgetarbetet på jordbrukets område,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om framtida redovisning av medel till jordbruket,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ökning av anslaget till ekologisk odling från 10 000 000 kr till 50 000 000 kr,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inkomststöd som alternativ till arealstöd,
5. att riksdagen beslutar att till anslaget B 9 anslå 1 406 150 000 kr,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avveckling av anslaget B 5 och därmed sammanhängande besparing på 10 000 000 kr,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheter till dispens om extensivt bete i omställningen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Genbanksnämndens verksamhet,
1993/94:Jo301 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsning på lövbärande trädslag.
1993/94:Jo302 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rotsnurr i skogsplanteringar.
1993/94:Jo303 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen till Stöd för byggande av skogsvägar för budgetåret 1994/95 anvisar 40 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 40 400 000 kr.
1993/94:Jo304 av Nils-Olof Gustafsson och Berit Andnor (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skogsbruket i Jämtlands län.
1993/94:Jo305 av Alf Eriksson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av tvärvetenskaplig forskning för att utreda orsaken till "Hallandssjukan".
1993/94:Jo306 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att en skogsskadekommission tillsätts i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett storskaligt kalkningsprogram för skogsmark i Sverige.
1993/94:Jo307 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till skogsvägar.
1993/94:Jo308 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett hållbart regelsystem och en säker dokumentation av allt plantmaterial som kommer till användning vid skoglig föryngring.
1993/94:Jo309 av Bengt Hurtig och Jan Jennehag (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att klarlägga om nuvarande återbeskogningsteknik ger upphov till rotsnurr,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sådan återplanteringsteknik som ger upphov till rotsnurr skall förbjudas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt stöd till skogsvårdsåtgärder som hjälpplantering.
1993/94:Jo310 av Harald Bergström (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skogsmarkskalkning för budgetåret 1994/95 samt anvisar 11 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 26 000 000 kr,
2. att riksdagen vid bifall till yrkande under 1 beslutar att minska anslaget till länsstyrelserna med motsvarande belopp.
1993/94:Jo311 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om FN:s kommission för hållbar utveckling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett samlat utvecklingsprogram för skogen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett långsiktigt program för ett uthålligt och miljöanpassat skogsbruk i inlandet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av särskilda skogsvårdsinsatser inom det skogliga stödområdet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av skogen som energikälla,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en storskalig försöksverksamhet för askåterföring till skogen,
8. att riksdagen hos regeringen begär att den senast hösten 1997 återkommer till riksdagen och redovisar hur miljö- och produktionsmålet i skogsbruket uppfylls,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om investeringar till miljöändamål,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skogsskador,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skogsbilvägar,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ÖSI.
1993/94:Jo312 av Sinikka Bohlin och Alf Eriksson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skogsvårdsorganisationen bör ges i uppdrag att bygga upp ett datasystem för skogliga inventeringar.
1993/94:Jo313 av Kjell Ericsson och Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare medel till skogsbilvägar så att utlovade bidrag kan utbetalas. Erforderliga medel bör omdisponeras från anslaget C 3 alternativt C 5.
1993/94:Jo419 av Sigge Godin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hyreskostnaden vid försöksstationen i Kälarne,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en tjänst som forskningsassistent/genetiker,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksstationen i Kälarne som centrum för en genbank för bevarande av laxfisk,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fondmedel för verksamheten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksstationen i Kälarne som avelsstation för laxfisk,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksstationen i Kälarne som en regionalpolitisk resurs.
1993/94:Jo503 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att bekämpningsprogrammet mot virussjukdomen maedi-visna även kommer våra husdjur lantrasfåren till del.
1993/94:Jo527 av Stefan Attefall m.fl. (kds, m, fp, c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Skogsstyrelsen ges i uppdrag att tillhandahålla service för vägnätsplanering och samordning vid byggande av skogsbilvägar.
1993/94:Jo621 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att starta ett storskaligt försök med återföring av aska från trädbränslen i Gävle--Dala-regionen.
1993/94:Jo673 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett utvidgat Östersjölaboratorium i Karlskrona.
1993/94:Jo685 av Arne Jansson (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Skogsstyrelsen och Statens naturvårdsverk bör utarbeta förslag till tekniska och biologiska anvisningar för återföring av aska samt förslag till hur askåterföringen i framtiden skall finansieras,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att staten tills vidare bör garantera i motionen nämnda askåterföringsprojekt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förutsättningar bör skapas så att Iggesund och Falun kan bli forskningscentra för askåterföringsforskningen,
4. att riksdagen beslutar att arbetsmarknadsmedel specialdestineras till företag i Gävleborgs län som satsar på återvinning enligt beslutet om kretsloppstänkande.
1993/94:Jo693 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en utvärdering av försöksverksamheten med skogsmarkskalkning genomförs och att de förslag som utvärderingen kan leda till föreläggs riksdagen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en utvärdering av Hallandssjukans orsaker genomförs och att ett åtgärdsprogram i syfte att eliminera denna föreläggs riksdagen,
1993/94:N283 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av statligt stöd till särskilda skogsvårdsinsatser för privatskogsbruk i Norrbottens inland,
1993/94:N306 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av stöd till särskilda skogsvårdsinsatser i skogslänen.
1993/94:U511 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att återkomma till riksdagen med förslag om fortsatt stöd till sockernäringen på Gotland.
Utfrågningar m.m.
Representanter för Kommerskollegium och Jordbruksdepartementet har lämnat information om GATT-avtalet. Utskottet har under beredningen även inhämtat information och synpunkter från representanter för Näringsdepartementet, AssiDomän AB, Skogsägarnas Riksförbund och Svenska Naturskyddsföreningen om vissa förutsättningar för reservatsbildning m.m. för uppfyllande av miljömålet enligt skogsvårdslagen. Vidare har informatiom lämnats av representanter för Svenska Maskinringar angående verksamheten med maskinringar. Utskottet har även mottagit skrivelser från Lunds Park- och naturförvaltning och Landstingsförbundet angående möjligheterna till dispens från omställningsreglerna för att bevara natur- och kulturmiljövärden m.m. respektive rådgivnings- och informationscentra vid naturbruksgymnasierna.
Utskottet
1. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. (A 1)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt A 1 (s. 17).
2. Statens jordbruksverk (B 1)
Propositionen
Statens jordbruksverk är central förvaltningsmyndighet med uppgift att verka för en positiv utveckling av jordbruksnäringen, trädgårdsnäringen och rennäringen på ett sätt som tar hänsyn till kraven på en god miljö, en god hushållning med naturresurserna, ett gott djurskydd och en regional utjämning av sysselsättning och välfärd. Verket har i uppgift att dels handlägga frågor kring den av riksdagen beslutade omställningen av jordbruket, dels följa utvecklingen inom sitt område med anledning av denna.
Regeringen anser att Jordbruksverkets årsredovisning för budgetåret 1992/93 uppfyller de krav som ställts. Verket har bedrivit en konstruktivt arbete med att uppfylla de verksamhetsmål som regeringen satt för verksamheten både på kort och lång sikt. Jordbruksverkets planeringsperiod har genom regeringsbeslut den 10 juni 1993 förlängts till att omfatta budgetåren 1993/94--1995/96. Skälet är att det i nuläget inte går att förutse behovet av förändringar inom Jordbruksverkets verksamhetsområde vid ett EU-medlemskap. De övergripande målen som gäller för innevarande period bör ligga fast. För nästa budgetår föreslås ett ramanslag på 112 250 000 kr. Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 1,9 %.
Motionerna
I motion Jo232 (nyd) yrkas att riksdagen till Statens jordbruksverk anvisar ett två procent lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit eller således 110 005 000 kr (yrkande 8). Enligt motion Jo233 (s) saknar Genbanksnämnden erforderliga resurser för att kunna bedriva sitt arbete. Detta försvårar bl.a. en redan påbörjad uppföljning av vissa under åren 1990--1992 gjorda rasinventeringar. Genbanksnämndens uppdrag bör därför förtydligas och resurser måste avsättas så att nämnden kan utföra sitt arbete. Medel för detta bör kunna erhållas genom en omfördelning inom Jordbruksverkets anslag (yrkande 13).
Utskottets överväganden
Enligt propositionen har Jordbruksverket bedrivit ett konstruktivt arbete med att uppfylla de verksamhetsmål som regeringen satt för verksamheten både på kort och lång sikt. Jordbruksverkets planeringsperiod har förlängts till att omfatta budgetåren 1993/94--1995/96 eftersom det i nuläget inte går att förutse behovet av förändringar av verksamheten vid Jordbruksverket med anledning av ett eventuellt EU-medlemskap. Utskottet anser i likhet med regeringen att de övergripande målen som gäller för treårsperioden 1993/94--1995/96 bör ligga fast. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om ett ramanslag på 112 250 000 kr. Utskottet avstyrker därmed motion Jo232 (nyd) yrkande 8.
Utskottet är inte berett att göra en sådan detaljprövning av anslaget som förutsätts i motion Jo233 (s) yrkande 13. Det får i första hand ankomma på Jordbruksverket att bedöma behovet av eventuell omfördelning av resurserna till Genbanksnämnden. Motionen avstyrks i denna del.
3. Bidrag till jordbrukets rationalisering m.m. (B 2)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 2 (s. 22 f.).
4. Markförvärv för jordbrukets rationalisering (B 3)
Propositionen
Jordfonden används för att betala länsstyrelsernas lantbruksverksamhets kostnader för fastighetsförvärv i samband med åtgärder för yttre rationalisering på lantbrukets område. Jordfondsfastigheterna skall främst användas för att främja en från allmän synpunkt lämplig utveckling av företag inom jordbruket, skogsbruket och trädgårdsnäringen. Fastigheterna skall också användas för att främja bosättning och sysselsättning i glesbygd. För budgetåret 1993/94 disponeras en rörlig kredit på 35 miljoner kronor för jordfondsändamål.
Med hänsyn till osäkerheten om jordfondens likviditet bör en rörlig kredit på 35 miljoner kronor ställas till Jordbruksverkets förfogande för jordfondsändamål även under budgetåret 1994/95. Till markförvärv för jordbrukets rationalisering för budgetåret 1994/95 bör anvisas ett reservationsanslag på 1 000 kr.
Motionen
Enligt motion Jo232 (nyd) yrkande 9 bör den kredit på 35 miljoner kronor i Riksgäldskontoret som får disponeras för jordfondsändamål under budgetåret 1994/95 minskas med 15 miljoner kronor eller den summa som avser inlösen av fastigheter från skuldsatta jordbrukare.
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens bedömning att en rörlig kredit på 35 miljoner kronor bör ställas till Jordbruksverkets förfogande för jordfondsändamål under budgetåret 1994/95. Utskottet avstyrker därmed det i motion Jo232 (nyd) yrkande 9 framförda kravet på en reducering av krediten med 15 miljoner kronor, motsvarande kostnader för inlösen av fastigheter från skuldsatta jordbrukare. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla följande. Enligt förordningen (1990:1092) om stöd till vissa skuldsatta jordbrukare kan, som ett led i avvecklingen av jordbruksföretaget, stöd lämnas i form av inlösen av fastighet. Kostnaden härför belastar jordfonden. Stödet skall underlätta en avveckling av företaget och inte ersätta det stöd, för främjande av företagsrekonstruktion, som har finansierats under anslaget B 5.
5. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti (B 4)
Propositionen
Från anslaget betalas utgifter för att täcka förluster på grund av statlig garanti för lån till jordbrukets yttre och inre rationalisering, förvärv och drift av jordbruk, maskinhållning inom jordbruket, trädgårdsnäringens rationalisering m.m. och rennäringens rationalisering m.m. samt regionalt stöd till jordbruks- och trädgårdsföretag i norra Sverige.
Utgifterna för att täcka förlusterna hos företag med statliga kreditgarantier uppgår till 41 miljoner kronor för budgetåret 1992/93. I enlighet med riksdagens tidigare ställningstagande skall garantiramen reduceras med motsvarande belopp. Engagemangsramen uppgår för budgetåret 1993/94 till 3 771 miljoner kronor. Enligt regeringen kommer ramen att vara tillräcklig under nästa budgetår. Anslaget bör föras upp med 40 miljoner kronor.
Motionen
I motion Jo232 (nyd) yrkas att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om omedelbar avveckling av anslaget avseende statlig kreditgaranti. Jordbruksföretagen får förutsättas nyttja de kreditinstitut som marknaden erbjuder (yrkande 10). De utgifter som avser stöd till rennäringen får täckas inom ramen för anslaget E 1. De utgifter som avser regionalt stöd till jordbruks- och trädgårdsföretag i norra Sverige får täckas av anslaget B 8. Vidare föreslås att anslaget för budgetåret 1994/95 halveras (yrkande 11).
Utskottets överväganden
Som framgår av propositionen kommer troligen förlusterna att fortsätta öka under de närmaste åren till följd av påfrestningar i samband med jordbrukets omställning. Därtill kommer förluster på statliga garantier för lån till trädgårdsföretag, rennäringen och delar av det regionala stödet. Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet för budgetåret 1994/95. Utskottet, som i detta sammanhang vill erinra om att anslaget avser redan ingångna garantiåtaganden för en kapitalskuld som per den 30 juni 1993 uppgår till 2 043 miljoner kronor, avstyrker därmed motion Jo232 (nyd) yrkandena 10 och 11.
6. Stöd till skuldsatta jordbrukare (B 5)
Propositionen
Från anslaget betalas stöd genom räntebidrag och avvecklingsbidrag enligt förordningen (1990:1092) om stöd till vissa skuldsatta jordbrukare.
Jordbruksverket framhåller att denna stödform ännu har ringa omfattning, bl.a. beroende på de omställningsstöd som har lämnats under de gångna budgetåren. När dessa minskar i omfattning eller upphör kan behovet av det här aktuella stödet väntas öka. Jordbruksministern förordar, med hänvisning till det anförda, att anslaget förs upp med oförändrat belopp, 10 miljoner kronor.
Motionerna
Enligt motion Jo232 (nyd) yrkande 12 fyller bidraget ingen funktion eftersom det inte utnyttjas. Enligt motionärerna är det lämpligare att i stället ha en för alla gällande skuldsaneringslag. Anslaget bör avvecklas omdelbart. Även i motion Jo233 (s) yrkas att anslaget avvecklas med hänsyn till att stödet efterfrågas i så ringa omfattning (yrkande 6).
Utskottets överväganden
Enligt den ovan nämnda stödförordningen kan stöd lämnas till särskilt skuldsatta jordbrukare som till följd av bl.a. avvecklingen av den interna marknadsregleringen på jordbrukets område får allvarliga ekonomiska svårigheter. Syftet med anslaget är således att stötta de jordbrukare som på grund av omställningen drabbades särskilt. Som redovisas i propositionen har anslaget utnyttjats i mycket liten omfattning och utskottet anser därför i likhet med vad som anförts i motionerna Jo232 (nyd) yrkande 12 och Jo233 (s) yrkande 6 att det inte finns någon anledning att behålla stödet till skuldsatta jordbrukare. Utskottet avstyrker därmed regeringens förslag om medelsanvisning under denna punkt.
7. Startstöd till jordbrukare (B 6)
Propositionen
Från anslaget utbetalas stöd enligt förordningen (1990:980) om startstöd till jordbrukare.
Enligt regeringen bör anslaget föras upp med 42 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.
Motionen
I motion Jo232 (nyd) yrkas att regeringen skall lämna förslag om omedelbar avveckling av startstöd till jordbrukare. Enligt motionärerna får jordbrukarna utnyttja de möjligheter till stöd som finns för andra små och medelstora företag (yrkande 13). Vidare yrkas att riksdagen till Startstöd till jordbrukare anvisar ett 21 000 000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit eller således 21 000 000 kr (yrkande 14).
Utskottets överväganden
Startstöd till jordbrukare infördes i samband med det livsmedelspolitiska beslutet år 1990 (prop. 1989/90:146, JoU25, rskr. 327). Härvid framhölls bl.a. att särskilda problem kan uppstå för ett jordbruksföretag under nyetableringsfasen och att detta gäller särskilt i glesbygd där möjligheterna till kompletterande sysselsättning är små eller saknas helt. Enligt utskottets mening har inget framkommit som nu bör föranleda en förändrad bedömning när det gäller behovet av detta stöd. Utskottet gör samma bedömning som regeringen när det gäller medelsbehovet och avstyrker därmed motion Jo232 (nyd) yrkandena 13 och 14.
8. Stöd till avbytarverksamhet m.m. (B 7)
Propositionen
Anslaget disponeras med 210 miljoner kronor för avbytarverksamhet, 30 miljoner kronor för företagshälsovård, 120 miljoner kronor för ett socialförsäkringsskydd och 75 miljoner kronor för produktionsanpassningsåtgärder.
Regeringen bemyndigade den 14 mars 1991 chefen för Jordbruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda den framtida finansieringen av vissa sociala åtgärder för jordbrukare. Våren 1993 överlämnade utredningen sitt betänkande (SOU 1993:25) Sociala åtgärder för jordbrukare. Utredningen föreslår i korthet följande. Ett rikstäckande avbytarsystem skall även i fortsättningen erhålla statligt stöd. Subventionsgraden bör dock minskas till 45 %. När det gäller företagshälsovården anförs att Skogs- och lantbrukshälsans verksamhet bör ges finansiella möjligheter att bestå även på sikt. Socialförsäkringsskydd får finansieras genom individuella avgifter eller kombinerade med kollektiva avgifter. För att genomföra en övergång under socialt acceptabla former krävs viss statlig subvention beträffande försäkringskostnaden för lantbrukare som på grund av sin hälsostatus inte erhåller individuell försäkring (20 % av kollektivet). Statens ansvar bör lösas med ett engångsbelopp om 260 miljoner kronor och 260 miljoner kronor från premieutjämningsfonden inom nuvarande skydd.
Regeringen anser att de föreslagna förändringarna bör genomföras. Överläggningar om ett övertagande av socialförsäkringsskyddet från staten pågår med Lantbrukarnas Riksförbund. För att möjliggöra förändringarna inom socialförsäkringsskyddet tillförs engångsvis 100 miljoner kronor. För budgetåret 1994/95 bör anslaget föras upp med 535 000 000 kr.
Motionen
Enligt motion Jo232 (nyd) yrkande 15 bör den statliga socialförsäkringen avvecklas. Branschen får utöver det generella systemet själv klara det ytterligare försäkringsskydd som kan anses erforderligt. Vidare yrkas att statens bidrag till avbytartjänst omedelbart avvecklas (yrkande 16). Branschen får genom egenavgifter eller på annat sätt lösa frågan om avbytartjänst. Till Stöd till avbytarverksamhet m.m. bör anvisas ett 271 000 000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit eller således 264 000 000 kr (yrkande 17).
Utskottets överväganden
Som redovisats i propositionen har den av regeringen särskilt tillkallade utredningen, med uppdrag att utreda framtida finansiering av vissa sociala åtgärder för jordbrukare, överlämnat sitt slutbetänkande. Utskottet anser i likhet med regeringen att föreslagna förändringar bör genomföras. Ett fortsatt socialförsäkringsskydd för jordbrukare förutsätter att ansvaret för verksamheten tas över från staten. Enligt regeringen pågår för närvarande överläggningar om ett sådant övertagande med Lantbrukarnas Riksförbund. Som framhålls i propositionen bör en övergång till ett nytt socialförsäkringssystem ske under socialt acceptabla former. I likhet med regeringen anser utskottet att 100 miljoner kronor bör anvisas engångsvis för budgetåret 1994/95 för att möjliggöra dessa förändringar. Utskottet, som även delar regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet i övrigt, avstyrker därmed motion Jo232 (nyd) yrkandena 15, 16 och 17.
9. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. (B 9)
Propositionen
Anslaget disponeras huvudsakligen för de olika omställningsåtgärder som vidtas inom jordbruket, bl.a. inkomststöd, omställningsstöd och anläggningsstöd inom vegetabilieproduktionen samt omställningsåtgärder inom mjölk- och köttproduktionen.
I propositionen erinras om att övergångsåtgärderna enligt 1990 års jordbruks- och livsmedelspolitiska beslut i stort sett fasas ut under budgetåren 1993/94--1994/95. Endast smärre program och permanenta åtgärder kvarstår budgetåret 1994/95. Samtidigt sker en avtrappning av direktbidragen. Sammantaget ger detta relativt kraftiga reduktioner av anslagen. Perioden påverkas emellertid också av de beslut som fattas av regering och riksdag i syfte att gradvis överbrygga perioden fram till ett EU-medlemskap med utgångspunkt i att ett sådant träder i kraft den 1 januari 1995.
Enligt regeringen bör anslagsposten för direktbidrag minskas med 500 miljoner kronor till 1 050 miljoner kronor. Regeringens förslag innebär som tidigare aviserats att direktbidraget till mjölkproduktionen tas bort. I proposition 1993/94:3 Villkoren för vegetabilieproduktionen efter budgetåret 1993/94 föreslogs ett arealbidrag på 900 kr/ha för budgetåret 1994/95 samt aviserades nivåerna på övriga direktbidrag. Riksdagen har beslutat om arealbidraget i enlighet med förslaget (1993/94:JoU6, rskr. 43). Som anfördes i proposition 1993/94:3 bör direktbidragskostnaderna finansieras inom ramen för anvisade direktbidrag och tillgängliga regleringsmedel inkl. inflytande förmalningsavgifter budgetåret 1994/95.
Kostnaderna för spannmålsexporten har vid normala skördeförhållanden och en exportkostnad av 50--60 öre per kg beräknats till 610--732 miljoner kronor. Som en följd av det förlängda inlösenförfarandet kommer detta troligen att leda till en belastning på den särskilda anslagsposten för export.
Sammanfattningsvis begär regeringen bemyndiganden att medge att Statens jordbruksverk får disponera en rörlig kredit för inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av underskottet i spannmålsregleringen för 1990 års skörd på 500 000 000 kr. Regeringen bör även bemyndigas att vid behov höja de rörliga krediterna för detta ändamål. Regeringen beräknar under anslaget Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. ett sammanlagt medelsbehov för budgetåret 1994/95 på 1 407 003 000 kr.
Motionerna
Enligt motion Jo230 (v) yrkande 2 skulle ett rakt arealstöd till all areal gynna Norrland och det ekologiska jordbruket. Norrland har 10 % av åkermarken men får endast 3 % av arealstödet. Detta förhållande förstärks av att stödet är differentierat efter avkastningsnivå. Arealstödet måste utformas så att denna effekt inte uppstår. Differentieringen måste slopas. Vidare anförs att anslaget för omställningsåtgärder bör minskas med 75 000 000 kr. Detta belopp bör tillföras anslaget för rådgivning och utbildning. Till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1994/95 bör således anvisas 1 332 003 000 kr (yrkande 4). I motion Jo233 (s) yrkande 1 framförs en rad synpunkter på regeringens budgetarbete. Enligt motionärerna saknas, i likhet med föregående år, en lång rad anslagspunkter i regeringens budgetförslag. Bl.a. avser regeringen att återkomma till frågorna om jordbruket i norra Sverige, fiskepolitiken, skärgårdspolitiken, ekologisk jordbrukspolitik, utveckling av bioproduktion och den framtida veterinärorganisationen. Detta får såväl från konstitutionell som praktisk synpunkt betecknas som otillständigt. Det blir omöjligt för riksdagen att få en rimlig bild av helheten och väga delarna mot varandra. Det ger även en felaktig bild av budgetens samlade utfall och därmed utgångsläget för den ekonomiska politiken. Enligt motionen föreligger även en bristande öppenhet i kostnadsredovisningen. Bl.a. redovisas inte i vilken grad regleringsmedel tas i anspråk och vilken effekt medlens disposition får under kommande budgetår (yrkande 2). Vidare framhålls att den ekologiska odlingen vinner allt fler anhängare och att marknaden växer i takt med människors insikt och medvetande. Den ekologiska odlingen bör därför tillföras ytterligare medel. En del av tillskottet bör gå till upplysning och rådgivning (yrkande 3). Som alternativ till arealstöd bör ett inkomststöd införas. Arealstöd tenderar att gynna de stora vegetabilieproducenterna på andra jordbrukares relativa bekostnad. Inkomststödet ger möjligheter till en rimligare fördelningspolitisk stödprofil (yrkande 4). Till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1994/95 bör riksdagen anslå 1 406 150 000 kr (yrkande 5). Även i motion Jo223 (s) yrkande 1 framförs krav om ytterligare stöd till utveckling av det ekologiska lantbruket. Enligt motionen bör frågan om skatteavdrag för odling av speciella grödor utredas (yrkande 2).
Enligt motion Jo221 (fp) behöver skördeskadeskyddet få ett tillskott av medel. I rådande budgetläge finns dock ingen möjlighet att anvisa ytterligare medel utöver regeringens förslag till jordbruket. Om anslaget till export av överskott av spannmål inte behöver nyttjas fullt ut bör ej förbrukade medel tillföras skördeskadeskyddet.
I flera motioner aktualiseras frågor som rör omställningsprogrammet, återkrav beträffande omställningsstöd och förfarandet i samband härmed. Enligt motion Jo214 (m) bör ett förslag om återbetalningspolicy omgående utarbetas (yrkande 1). Vidare bör inrättandet av en särskild prövningsnämnd för omställningsstöd utredas (yrkande 2). Enligt motion Jo220 (kds) yrkande 2 bör klargöras under vilka villkor åkermark i vänteläge kan återföras till livsmedelsproduktion. I motion Jo231 (nyd) föreslås att begränsningen av användningen av mark som anmälts till omställningsprogrammet och ligger i s.k. vänteläge skall omprövas. Den nuvarande regeltolkningen är onödigt snäv. Omställningsstöd får bl.a. lämnas för åkermark som genom särskilda åtgärder under omställningsperioden varaktigt överförs till extensivt betesutnyttjande. Enligt meddelade föreskrifter (SJVFS 1991:5) begränsas extensivt bete till att avse betesvall som används för köttproduktion eller hästhållning. Betet skall utnyttjas av vallfoderkonsumerande djur. Enligt motionärerna bör möjligheterna att nyttja extensivt bete i omställningen vidgas och omfatta flera djurslag (t.ex. grisar och kalkoner) samt andra användningsområden som inte strider mot omställningsprogrammets grundläggande idé. I motion Jo233 (s) yrkande 11 framhålls att hänsyn skall tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen i samband med prövningen av omställningsstöd. I ett antal fall har dessa intressen inte kunnat hävdas på grund av att dispens från krav på djurslag för betning inte har beviljats. Dispens bör kunna ges exempelvis för inhyrda köttdjur, får och utegångssvin. Långsiktiga avtal mellan markägare och kommun eller länsstyrelse bör vara en förutsättning för dispens.
I tre motioner framförs krav som berör myndigheters administrativa rutiner i samband med fastställande av arealstöd och förberedelser inför en EU-anslutning m.m. Enligt motion Jo201 (fp) används flera typer av lantbruksregister vid utbetalning av arealstöd. Registren samkörs och utgör bas för bl.a. beräkning av arealstödet. Är registren inte samstämmiga ger detta upphov till onödiga likvidförseningar. För att undvika byråkratiskt krångel bör Jordbruksverket använda endast ett register. Den kontroll som erfordras bör kunna genomföras ändå. Enligt motion Jo203 (fp) har Jordbruksverket fått i uppdrag av regeringen att utreda den framtida jordbruksorganisationen inför en EU-anslutning. Verket planerar en omfattande administrativ uppbyggnad. Organisationen skall arbeta vid sidan av länsstyrelserna. Enligt motionärerna är det onödigt att bygga upp en ny parallell administration samtidigt som rationaliseringar eftersträvas inom andra samhällsområden. Enligt motion Jo209 (s) bör markägaren underrättas om beslut rörande omställningsstöd till arrendatorer. Ofta möter man markägare som av en ren tillfällighet fått kännedom om betydande utbetalningar av omställningsbidrag till berörd arrendator. Bidragen som beviljas ligger ofta skyhögt över den arrendesumma som markägare och arrendator överenskommit. I samband med prövning av omställningsstöd bör därför markägaren underrättas.
Utskottets överväganden
Utskottet har valt att under detta avsnitt inledningsvis ta upp den i motion Jo233 (s) yrkandena 1 och 2 framförda kritiken beträffande regeringens budgetarbete på jordbrukets område. Enligt utskottets mening är det alltid önskvärt att budgetarbetet kan hållas samman så mycket som möjligt och att olika delar endast i undantagsfall utelämnas för beslut i särskild ordning. På så sätt främjas den klarhet och överblick i budgetarbetet som alltid bör eftersträvas. Utskottet har därför svårt att se tillräckligt tunga skäl att bryta ut vissa delar från den ordinarie budgetbehandlingen, även om detta sker med syftet att uppnå en mer genomarbetad prövning av ett särskilt budgetområde. Enligt utskottets mening avviker tyvärr inte årets budgetförslag på något avgörande sätt från vad som varit brukligt under tidigare års budgetarbete. I detta sammanhang bör även påpekas att den i motionen redovisade kritiken delvis vilar på en missuppfattning om propositionens innehåll såvitt avser redovisningen av vissa delbelopp under anslaget m.m. När det gäller de s.k. regleringsmedlen delar utskottet synpunkterna i motionen så till vida att det vore värdefullt om budgetpropositionen innehöll en tydligare och mer fullständig redovisning av befintliga och beräknade regleringsmedel och hur dessa medel fördelas på olika ändamål. Utskottet har under hand tvingats införskaffa kompletterande information beträffande regleringsmedlens användning under innevarande och kommande budgetår. I detta sammanhang bör tilläggas att Riksdagsutredningen nyligen har presenterat ett förslag om en ny ordning för budgethanteringen (1993/94:TK2). Förslaget innebär sammanfattningsvis att budgetförslaget skall vara fullständigt när det avlämnas, och regeringen skall normalt inte kunna lägga fram kompletterande budgetförslag före budgetårets början. Alla anslag skall i princip bruttoredovisas, dvs. inkomster och utgifter skall redovisas var för sig. Budgetförslaget skall ges en sådan utformning att det kan användas för resultatstyrning. Antalet anslag på statsbudgeten begränsas. Härutöver kan framhållas att regleringsmedel enligt gällande lagstiftning inte får tas ut efter utgången av budgetåret 1994/95. Frågan om fortsatt uttag av regleringsmedel sammanhänger bl.a. med Sveriges medlemskap i EU och kan för närvarande inte bli föremål för något definitivt ställningstagande. Utskottet är mot bakgrund av det anförda inte berett att föreslå någon riksdagens åtgärd i anledning av motion Jo233 (s) yrkandena 1 och 2. Motionen avstyrks i berörda delar.
Villkoren för vegetabilieproduktionen efter budgetåret 1993/94 behandlades av riksdagen under hösten 1993 (1993/94:JoU6, rskr. 43). När det gäller arealbidraget konstaterade utskottet att EU:s stöd till vegetabiliesektorn på flera områden avsevärt överstiger stödet till de svenska odlarna och att avkastningsnivåerna i flera viktiga EU-länder är högre än i Sverige samtidigt som kostnaderna för insatsmedel m.m. är lägre. Enligt utskottets mening var ett viktigt led i anpassningen inför ett EU-medlemskap att svenska jordbruksföretag som har goda förutsättningar att producera och konkurrera på EU:s villkor skall kunna bestå under övergångsperioden. Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att, som nu föreslås i motion Jo230 (v) yrkande 2, tillstyrka ett slopande av det differentierade arealstödet. Motionen avstyrks i berörd del.
Med samma motivering avstyrks även motion Jo233 (s) yrkande 4.
I samband med riksdagens behandling av budgetpropositionen år 1993 tillstyrkte utskottet regeringens förslag om utbyggnad av stödet till den ekologiska produktionen inom områdena tillämpad forskning och utveckling, marknadsföringsinsatser och kontroll. Stödet till den ekologiska produktionens utveckling finansieras inom ramen för tillgängliga medel för direktbidragen och prisregleringsmedel. Sammanlagt skulle 10 miljoner kronor per år anvisas för budgetåren 1993/94 och 1994/95 (1992/93:JoU13). I reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik finns stöd till ekologiskt lantbruk med bland de kompletterande stöden till miljöfrämjande åtgärder. För att erhålla ett stöd skall ett stödprogram utarbetas av medlemsländerna. Programmet skall sedan godkännas av EU-kommissionen. Som framgår av årets budgetproposition har en utredning nyligen tillsatts vars uppgift är att lämna förslag till ett svenskt program för stöd enligt EU:s förordning om miljövänliga jordbruksmetoder och bevarandet av landskapet. I direktiven (1993:129) till utredningen angavs att det inom ramen för dessa program bör ingå ett förslag till stöd för omläggning till ekologisk produktion. Regeringen har i proposition 1993/94:157 Stöd till ekologisk odling och trädgårdsnäringen m.m. utöver det belopp om 10 miljoner kronor för stöd till ekologisk odling, som finansieras inom ramen för direktbidragen till jordbruket under anslaget Omställningsåtgärder i jordbruket m.m., föreslagit att ytterligare 10 miljoner kronor anslås under detta anslag budgetåret 1994/95. Av det nya anslaget anser regeringen att 2 miljoner kronor bör disponeras för huvudsakligen informationsverksamhet. Resterande 8 miljoner kronor bör disponeras i form av ett särskilt arealbidrag till ekologisk odling. Arealbidraget bör inte differentieras utan vara lika stort för samtliga ekologiska odlare oavsett om den mark de brukar är låg- eller högavkastande. Regeringens förslag kommer att beredas av utskottet under våren 1994. I avvaktan på resultatet av utredningen och utskottets kommande ställningstagande när det gäller proposition 1993/94:157 anser utskottet det inte meningsfullt att nu föreslå något riksdagsuttalande med anledning av motionerna Jo223 (s) yrkandena 1 och 2 samt Jo233 (s) yrkande 3. Motionerna avstyrks i berörda delar.
Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet under punkt B 9 och tillstyrker därför propositionen i denna del. Därmed avstyrks motionerna Jo230 (v) yrkande 4 och Jo233 (s) yrkande 5. Utskottet har inte heller någon erinran mot regeringens förslag om bemyndiganden att medge rörliga krediter och bemyndigande för regeringen att vid behov höja dessa.
Som framgår av propositionen beräknas kostnaderna för spannmålsexporten uppgå till mellan 610 och 732 miljoner kronor. Som en följd av det förlängda inlösenförfarandet kommer detta att leda till en belastning på den särskilda anslagsposten för export. Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte anledning föreslå någon riksdagens åtgärd i anledning av motion Jo221 (fp). Motionen avstyrks.
I samband med riksdagens behandling av regeringens förslag om villkoren för vegetabilieproduktionen efter budgetåret 1993/94 avslogs regeringens förslag när det gällde villkoren för återbetalning av omställningsstöd. Utskottet framhöll bl.a. att regeringen bör återkomma till riksdagen med en mer utförlig analys av problemen kring frågan om återbetalning av sådant stöd. På grundval av en sådan analys kan en förnyad bedömning göras angående återbetalningsskyldigheten för de lantbrukare som inte genomfört en varaktig omställning av sin produktion (1993/94:JoU6, rskr. 43). I avvaktan på att regeringen presenterar ett nytt förslag beträffande formerna för återkrav finner utskottet inte anledning att nu föreslå någon riksdagens åtgärd i anledning av motionerna Jo214 (m) yrkandena 1 och 2 samt Jo220 (kds) yrkande 2. Motionsyrkandena avstyrks.
Omställningsstödet till jordbruket regleras i förordningen (1990:941) om inkomst-, omställnings- och anläggningsstöd. Med stöd av förordningen har Jordbruksverket meddelat särskilda föreskrifter (SJVFS 1991:5). Enligt förordningen får omställningsstöd lämnas för åkermark som genom särskilda åtgärder under omställningsperioden bl.a. varaktigt överförs till extensivt betesutnyttjande. Det poängteras särskilt att extensiv odling av slåttervall inte räknas som omställning. Enligt Jordbruksverkets föreskrifter kan extensivt betesutnyttjande omfatta di- och amkor, slaktnöt, tackor, dov- och kronhjort, hästar samt getter.
I samband med det livsmedelspolitiska beslutet år 1990 framhöll utskottet (s. 117 f.) det angelägna i att omställningsinsatserna skulle leda till en snabb och varaktig omställning till alternativ markanvändning. Detta var en förutsättning för att produktionen skulle komma i balans. Utskottet betonade vidare betydelsen av att vallproduktion och betesdrift stimulerades i omställningsprogrammet. Härmed instämde utskottet i vad som bl.a. anförts i motioner från centern och vpk angående möjligheterna att införa ett djurbidrag för vallfoderkonsumerande betande djur förenat med ett krav att inte använda handelsgödsel. Dåvarande Lantbruksstyrelsen skulle ges i uppdrag att pröva hur ett system för extensiv vall- och betesproduktion skulle kunna ingå i omställningsstödet. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (1989/90:JoU25, rskr. 327).
Med anledning av vad som anförts i motionerna Jo231 (nyd) och Jo233 (s) yrkande 11 beträffande utökade möjligheter till betesdrift i omställningen vill utskottet anföra följande. Enligt utskottets mening är syftet med omställningsstödet att stimulera till en snabb och varaktig omställning av åkermarken från livsmedelsproduktion till annan produktion. Stödet skall således medverka till att varaktiga, nya och alternativa förvärvsmöjligheter inom jordbruksnäringen skapas. Samtidigt får inte naturvårds- och kulturmiljövärden tillåtas att ta skada på grund av vidtagna omställningsåtgärder. Omställningsstödet bör dock inte ses som ett komplement eller en ersättning för de permanenta stödformer för landskapsvård som införts. I detta sammanhang bör även observeras att omställningsstöd lämnas under budgetåren 1991/92--1993/94 och att sista ansökningstillfället för sådant stöd var den 1 april 1993. Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att med utgångspunkt från vad som föreslagits i motionerna utvidga möjligheterna till omställningsstöd. Utskottet avstyrker därmed motionerna Jo231 (nyd) och Jo233 (s) yrkande 11.
I motionerna Jo201 (fp), Jo203 (fp) och Jo209 (s) framförs yrkanden rörande Jordbruksverkets interna organisation och arbetsrutiner. En myndighets interna organisation och arbetsrutiner beslutas av myndigheten själv. Detta regleras huvudsakligen i verksförordningen (1987:1100) resp. intern arbetsordning. När det gäller frågan om underrättelse till markägaren beträffande beslut om omställningsstöd som omfattar arrenderad mark vill utskottet dessutom anföra följande. Beslut om stöd och utbetalning av stödbelopp har fått ske utan att myndigheten har haft någon kännedom om vilka åtgärder som brukaren vid ansökningstidpunkten avsåg att genomföra. Mot denna bakgrund fick ansvaret för om en åtgärd kunde genomföras och bli varaktig läggas på jordbrukaren. En mycket stor del av åkermarken i Sverige brukas genom någon form av nyttjanderätt. En underrättelseskyldighet i enlighet med motionen skulle bl.a. innebära att Jordbruksverket måste införskaffa uppgift om hur stor del av omställningsarealen som ligger på mark som brukas med nyttjanderätt och vem som är ägare till marken. Detta skulle innebära ännu mer omfattande krav på uppgiftslämnande från brukarens sida och dessutom medföra ett omfattande administrativt merarbete för stödmyndigheten. Vidare bör observeras att mellan 10 och 20 % av jordbruksföretagen varje år berörs av både brukar- och arealförändringar. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo201 (fp), Jo203 (fp) och Jo209 (s).
10. Rådgivning och utbildning (B 10)
Propositionen
Från anslaget utbetalas medel för informations-, rådgivnings-, utbildnings- och utvecklingsinsatser för att underlätta jordbrukets omställning och för landskapsvård som ett led i omställningen av jordbruket.
I propositionen framhålls bl.a. att de utökade rådgivnings- och utbildningsinsatser som enligt det livsmedelspolitiska beslutet skall genomföras under omställningsperioden är mycket angelägna. Det är också viktigt att utbildning i och information om EU-frågorna lyfts fram i arbetet. Prisregleringsmedel bör dock inte tillföras verksamheten. Enligt regeringen bör anslaget föras upp med 29 785 000 kr för budgetåret 1994/95.
Motionerna
I motion Jo230 (v) yrkas att riksdagen till Rådgivning och utbildning för budgetåret 1994/95 anvisar 75 000 000 kr utöver regeringens förslag eller således 104 785 000 kr (yrkande 5). Enligt motion Jo232 (nyd) bör till Rådgivning och utbildning för budgetåret 1994/95 anvisas ett 10 000 000 kr lägre belopp än vad regeringen föreslagit eller således 19 785 000 kr (yrkande 18).
När det gäller lantbruksskolornas och hushållningssällskapens ställning inom rådgivning och utbildning framförs synpunkter i tre motioner. Enligt motion Jo204 (m) är det angeläget att medel anslås till rådgivning och utbildning eftersom omställningsarbetet långt ifrån är genomfört. Det är mycket värdefullt att den verksamhet som startat på flera naturbruks/lantbruksskolor kan fullföljas under hela omställningstiden. Hur ifrågavarande anslag skall disponeras för att möjliggöra verksamheten får det ankomma på regeringen att avgöra. I motion Jo213 (fp) yrkas att riksdagen hos regeringen skall begära att 5 miljoner kronor under anslaget riktas till utveckling av kunskapscentra vid lantbruksskolorna. Det vore enligt motionären mycket olyckligt om stödet till utvecklingsarbete avbryts eller att oklarhet får råda om vad som gäller. Enligt motion Jo220 (kds) yrkande 1 bör hushållningssällskapens ställning i den lokala rådgivningen och utbildningen stärkas. Utbildningen får inte ensidigt vara inriktad på optimal ekonomi för det enskilda företaget utan kompletteras med helhetssyn. Därvid bör beaktas vad olika åtgärder innebär i fråga om nationell och global förbrukning av råvaror. Hushållningssällskapen kan bl.a. utnyttjas för att utveckla lokalt anpassad odlingsteknik. Där förutsättningar finns bör sällskapens ställning därför stärkas i rådgivningen och utbildningen.
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet under punkt B 10 och tillstyrker därför regeringens förslag. Därmed avstyrks motionerna Jo230 (v) yrkande 5 och Jo232 (nyd) yrkande 18.
Utskottet behandlade våren 1993 bl.a. vissa förslag beträffande lantbruksskolornas roll i fortbildning och rådgivning m.m. (1992/93:JoU20). Härvid konstaterades att det, inte minst mot bakgrund av att utbildningen inom jordbruk och trädgårdsnäring till så stor del utgörs av specialistkurser, var av stor betydelse att behoven av fortbildning och kompetensutveckling kunde tillgodoses. Det framstår som naturligt att den ökade fortbildnings- och rådgivningsverksamheten inriktas på ekonomi och produktionsteknik. Utskottet anslöt sig därmed till regeringens förslag om stöd till de naturbruks/lantbruksskolor som utvecklar sin roll som förmedlare av kunskap till yrkesverksamma inom näringarna. I sammanhanget framhöll utskottet även att anpassningen till EU och avregleringen av det svenska jordbruket i framtiden kommer att ställa allt större krav på de aktiva näringsutövarnas företagsekonomiska kunskaper och därmed på den undervisning som ges vid lantbruksskolorna. I likhet med jordbruksministern ansåg utskottet att det bör ankomma på Jordbruksverket att i samråd med berörda myndigheter och organisationer utforma ramarna för det ovan beskrivna utbildningsprogrammet, villkoren för stödet samt fördelningen av för ändamålet tillgängliga medel. Utskottet vidhåller den nu redovisade inställningen beträffande det fortsatta arbetet med att utveckla lantbruksskolornas roll i fortbildning och rådgivning. Såvitt utskottet kan bedöma innebär inte heller regeringens förslag i denna del någon förändring i förhållande till tidigare ställningstagande. Utskottet ansluter sig därmed till regeringens bedömning att de utökade rådgivnings- och utbildningsinsatserna, som enligt det livsmedelspolitiska beslutet skall genomföras under omställningsperioden, är fortsatt mycket angelägna. Vidare bör betydelsen av utbildning i och information om EU-frågorna lyftas fram i arbetet. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen på detta område och vid behov vidtar de ytterligare åtgärder som kan anses nödvändiga för att stödja ifrågavarande verksamhet. Mot bakgrund av vad som tidigare anförts om omställningsåtgärder m.m. anser utskottet i likhet med regeringen att prisregleringsmedel inte bör tillföras verksamheten. Enligt utskottets bedömning är syftet med motionerna Jo204 (m) och Jo213 (fp) med det anförda i allt väsentligt tillgodosett. Yrkandena påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Med anledning av de i motion Jo220 (kds) yrkande 1 framförda synpunkterna beträffande hushållningssällskapens roll i den lokala rådgivningen vill utskottet framhålla följande. I samband med ovan nämnda behandling av förslaget om lantbruksskolornas roll i fortbildning och rådgivning m.m. framhöll utskottet även att statens engagemang i rådgivningen till jordbruket bör begränsas till den information och service som är förknippad med myndighetsutövning och till de tillfällen då det ligger i samhällets intresse att rådgivning används som medel för att främja jordbruksnäringens utveckling. Även om staten har ett avgörande inflytande över hur de allmänna medlen används innebär inte detta att de är förbehållna statliga rådgivningsorgan. Med målsättningen att tillgängliga finansiella och personella resurser i regionen används så effektivt som möjligt bör avsatta medel kunna disponeras för rådgivning antingen i statlig regi eller genom upphandling på marknaden. Såväl rådgivningens inriktning som omfattning, liksom sambanden mellan rådgivning och myndighetsutövning eller andra myndighetsanknutna uppgifter, förväntas variera över åren. Det bör därför avgöras från fall till fall vilket sätt som är det mest effektiva för att genomföra ett statligt rådgivningsprogram. Utskottet, som inte gör någon annan bedömning än motionärerna vad avser hushållningssällskapens kompetens m.m. på ifrågavarande område, finner således att hushållningssällskapen är oförhindrade att tillsammans med övriga rådgivningsorgan delta i den regionala upphandlingen. Enligt utskottets bedömning är syftet med motion Jo220 yrkande 1 med det anförda i allt väsentligt tillgodosett. Yrkandet påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
11. Stöd till sockerbruket på Gotland m.m. (B 11)
Propositionen
Under detta anslag har anvisats stöd till sockerbruken på Öland och Gotland. Enligt riksdagens beslut skall stöd lämnas under en övergångsperiod. Mörbylånga sockerbruk har lagts ned. Det statliga stödet till Roma sockerbruk lämnas längst t.o.m. 1995 års betkampanj.
Enligt regeringen bör anslaget föras upp med 12 500 000 kr under budgetåret 1994/95 som stöd för driften av Roma sockerbruk.
Motionen
I motion U511 (c) konstateras att riksdagen i samband med beslutet om att stödet till Roma sockerbruk skulle upphöra år 1995 uttalade att regeringen borde återkomma till riksdagen i det fall problem skulle uppstå att få fram alternativ sysselsättning. Arbetsmarknadssituationen på Gotland är f.n. betydligt sämre än vad som kunde förutses vid tidpunkten för riksdagsbeslutet. Trots intensiva försök har det inte lyckats att få fram någon sysselsättning som ens i begränsad omfattning skulle kunna motsvara sockernäringens betydelse. Det är hög tid att aktualisera en omprövning av beslutet om stöd till den gotländska sockernäringen. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag om fortsatt stöd till sockernäringen på Gotland (yrkande 2).
Utskottets överväganden
Regeringens förslag om medelsanvisning tillstyrks.
Vad gäller konsekvenserna av en nedläggning av sockerbruket i Roma framhöll utskottet i samband med riksdagsbehandlingen av denna fråga bl.a. följande (1990/91:JoU25). Med hänsyn till de speciella omständigheter som råder för Gotlands del måste än större ansträngningar göras för att under den angivna övergångstiden försöka få fram alternativ sysselsättning för dem som kommer att drabbas av nedläggningen. En avveckling av stödet kräver noggranna överväganden och kraftfulla insatser för att begränsa de negativa verkningarna för sysselsättningen på ön. De samlade resurserna bör inriktas mot tillskapande av alternativ sysselsättning till den föreslagna tidpunkten för upphörande av stödet. Med det anförda tillstyrkte utskottet regeringens förslag vad avser övergångsperiodens längd. Utskottet konstaterade vidare att regeringen bör återkomma till riksdagen i det fall problem skulle uppstå att få fram alternativ sysselsättning. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.
Utskottet delar de i motion U511 yrkande 2 redovisade synpunkterna när det gäller sockernäringens betydelse för näringsliv och sysselsättning på Gotland. Sockerodlingen är också av stor betydelse för det gotländska jordbruket. Vidare kan konstateras att arbetsmarknadssituationen på Gotland i vart fall inte förbättrats sedan riksmötet 1990/91. Mot bakgrund av utskottets tidigare ställningstagande och riksdagens beslut i denna fråga får förutsättas att regeringen noga följer utvecklingen på detta område och återkommer till riksdagen med de förslag som kan anses erforderliga. Utskottet anser inte att något ytterligare uttalande från riksdagen med anledning av motion U511 (c) yrkande 2 är påkallat.
12. 1993 års skogspolitiska beslut
Riksdagen beslöt våren 1993 om en ny skogspolitik (prop. 1992/93:226, bet. JoU15, rskr. 352). Beslutet innebar att miljömålet införs som ett grundläggande mål i skogspolitiken och att miljömålet jämställs med produktionsmålet. Skogspolitikens medel skall liksom hittills vara av rättslig, ekonomisk och administrativ art. Skogsägaren ges större frihet i valet av skogsbruksåtgärder samtidigt som hon eller han får ökat ansvar för att naturvårdsintressena tillgodoses. Sedan skogsvårdsavgiften avskaffats har det statliga stödet till skogsbruket minskat. Det ankommer på näringen att ta det ekonomiska huvudansvaret för skogsvården. I gengäld har administrationen förenklats.
Det statliga stödet till skogsbruket begränsas i regel till att omfatta bidrag till vissa natur- och kulturvårdsåtgärder, ädellövskogsbruk och kalkning av skogsmark.
Genom riksdagsbeslutet ändrades skogsvårdslagen (1979:429) och utgavs i en ny författning (1993:553). Regeringen har därefter utfärdat en ny skogsvårdsförordning (1993:1096) och en förordning (1993:1272) med ny instruktion för Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna. Skogsstyrelsen har utfärdat nya föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till skogsbruket (SKSFS 1993:1) samt föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen (SKSFS 1993:2). Skogsvårdslagen och flertalet följdförfattningar har trätt i kraft så sent som den 1 januari 1994; Skogsstyrelsens stödföreskrifter dock ett halvt år tidigare (med undantag av de paragrafer som rör stödet till ädellövskogsbruk).
Motionerna
Med hänsyn till att skogspolitiken helt nyligen undergått en genomgripande översyn har utskottet funnit lämpligt att i detta sammanhang ta upp samtliga skogsmotioner från allmänna motionstiden. Inledningsvis behandlas allmänna skogspolitiska motionsyrkanden.
I den socialdemokratiska gruppmotionen Jo311 (s) framförs yrkanden av både internationell och nationell räckvidd. Motionärerna erinrar om det arbete som pågår i FN:s kommission för hållbar utveckling med att fullfölja och vidareutveckla de skogsprinciper som antogs vid UNCED-konferensen i Rio de Janeiro 1992. Enligt motionen bör riksdagen uttala att Sverige även fortsättningsvis bör delta aktivt och presentera förslag för långsiktigt hållbar skötsel av världens skogar (yrkande 1). På det nationella planet bör riksdagen göra ett tillkännagivande om ett samlat utvecklingsprogram för skogen. En primär strategi bör gå ut på att använda skogen på ett mångsidigare och regionalt utvecklande sätt. Programmet bör därför inriktas på att snabbt föreslå de åtgärder och styrinstrument som behövs för att bredda användningen av "det gröna guldet" (yrkande 2). Med hänsyn till att skogen är glesbygdens största naturresurs är det viktigt att politiken för skogsbruket har ett inbyggt regionalpolitiskt ansvarstagande, hävdar motionärerna (yrkande 3). Särskilda skogsvårdsinsatser behövs inom det skogliga stödområdet. Skogsbruket i inlandet och speciellt i Norrlands inland har under de senaste åren drabbats av stora problem med avsättning av virket. En snabbutredning bör snarast tillsättas för att lägga fram ett långsiktigt program för ett uthålligt och miljöanpassat skogsbruk i inlandet. I väntan på en sådan utredning föreslås kortsiktiga arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder. För budgetåret 1994/95 bör 30 miljoner kronor användas för detta ändamål av arbetsmarknadspolitiska medel (yrkande 4).
Utnyttjandet av skogen som energikälla bör utredas, anser motionärerna. Okonventionella lösningar med samverkan mellan fastighetsägare, kommuner och lokala skogsägare och/eller jordbrukare som entreprenörer bör prövas (yrkande 5). För att komplettera skogens kretslopp bör en storskalig försöksverksamhet för askåterföring till skogen prövas, med efterföljande ekonomisk och ekologisk utvärdering (yrkande 7). Förslag väcks även i motionerna Jo621 (s) och Jo685 (nyd) om storskaligt försök med askåterföring. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket bör utfärda anvisningar och statlig garanti utfärdas.
I motion Jo311 begärs vidare att regeringen senast hösten 1997 återkommer till riksdagen och redovisar hur miljö- och produktionsmålen i skogsbruket uppfylls med hänsyn till att den nya skogsvårdslagen fått karaktär av minimilag (yrkande 8). Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om hur den långsiktiga finansieringen av naturvården skall ordnas. Statlig mark bör avsättas med lagstadgat skydd som naturreservat (yrkande 10). Motionärerna hänvisar vidare till att Skogsstyrelsen har ett regeringsuppdrag om sammanställning av fakta om luftföroreningar och skogsskador. Det får enligt motionen förutsättas att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till åtgärder och finansiering sedan uppdraget redovisats (yrkande 12).
I de socialdemokratiska motionerna Jo304 (skogsbruket i Jämtlands län), N283 yrkande 21 (behov av statligt stöd till särskilda skogsvårdsinsatser för privatskogsbruk i Norrbottens inland) och N306 yrkande 2 (behov av stöd till särskilda skogsvårdsinsatser i skogslänen) framförs synpunkter och yrkanden som nära ansluter till vad som yrkas i motion Jo311 yrkandena 3 och 4 om Norrlands inland.
Problemen med skogsskador är föremål för yrkanden även i andra motioner. Enligt motion Jo306 (s) bör en skogsskadekommission tillsättas (yrkande 1) och ett storskaligt kalkningsprogram starta (yrkande 2). I motionerna Jo305 (s) och Jo693 (s) yrkande 4 begärs tvärvetenskaplig forskning för att utreda orsaken till den s.k. Hallandssjukan resp. åtgärdsprogram för att eliminera denna.
I motionerna Jo302 (-) och Jo309 (v) har ett specialfall av skador på växande träd tagits upp, nämligen s.k. rotsnurr, en typ av skada som förekommer på träd som planterats som täckrotsplantor och som orsakar instabilitet hos det växande trädet. Enligt motionärerna bör problematiken kring gjorda misstag utredas och ett åtgärdspaket antas. I motion Jo308 (kds) framhålls behovet av ett hållbart regelsystem och en säker dokumentation av allt plantmaterial som kommer till användning vid skoglig föryngring.
Utskottets överväganden
Inför 1992 års Riokonferens om miljö och utveckling -- UNCED -- fördes från svensk sida ett aktivt arbete för att få till stånd en global skogskonvention. Någon sådan kom aldrig att utarbetas, men väl ett antal s.k. skogsprinciper vilka antogs av konferensen. Enligt propositionen (1993/94:111) om genomförande av UNCED-besluten anser regeringen att FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, bör vara det centrala organet som skall ansvara för att skogsprinciperna från Rio uppfylls och genomsyrar den internationella skogspolitiken. Regeringen bedriver därför en aktiv politik för att stärka FAO:s globala insatser. Utskottet finner för sin del att en satsning på FAO:s insatser bör vara det mest effektiva sättet att utnyttja tillgängliga resurser. Det får förutsättas att regeringen även i fortsättningen aktivt stöder FAO i detta avseende så att FAO:s skogsavdelning ges resurser som svarar mot UNCED-kraven. Det anförda innebär att motion Jo311 yrkande 1 blir tillgodosett. Yrkandet påkallar således inget särskilt riksdagsinitiativ.
Som inledningsvis anförts syftar den nya skogspolitiken till att ge skogsägarna större frihet och samtidigt ökat ansvar för skogens skötsel. Stödet till skogsbruket har reducerats. Skogsvårdsavgiften har avskaffats. Norrlands inland har inte ansetts böra bli föremål för speciella skogspolitiska insatser, och regionalpolitiska insatser för skogsbruket kommer i fortsättningen att behandlas i samband med den allmänna regionalpolitiken. Med hänvisning härtill avstyrks yrkande 3 i motionen.
Utskottet har inhämtat arbetsmarknadsutskottets yttrande över yrkandena 4, 14 och 15 i motion Jo311 där det föreslås att medel skall anvisas av arbetsmarknadspolitiska medel. I sitt yttrande (1993/94:AU3y) framhåller arbetsmarknadsutskottet bl.a. följande.
/Arbetsmarknads/utskottet behandlar varje år motionsförslag om arbetsmarknadspolitiska medel, framför allt olika beredskapsarbeten, för t.ex. kulturändamål och naturvårdsändamål. Ofta är det fråga om angelägna projekt, som därutöver motiveras med sysselsättningsskäl. Utskottet brukar emellertid inte gå in på en bedömning av de olika behov och förslag som förs fram i motioner av detta slag, utan erinrar om att utnyttjandet av de arbetsmarknadspolitiska resurserna måste bedömas från arbetsmarknadssynpunkt. Dessa medel bör således inte ses som en resurs för andra i och för sig angelägna samhällsområden.
Insatser av det slag som motionärerna förordar kan förekomma inom arbetsmarknadspolitikens ram, men det är AMS som fördelar resurserna för arbetsmarknadspolitiska insatser i de olika länen med hänsyn till rådande arbetsmarknadsläge.
Av nu angivna skäl avstyrker arbetsmarknadsutskottet bifall till motionens yrkande 4 och 15.
Jordbruksutskottet får för sin del anföra följande. Som framgår av arbetsmarknadsutskottets yttrande bör riksdagen inte gå in på prioriteringen av hur de arbetsmarknadspolitiska medlen fördelas. Av den tidigare framställningen framgår vidare att regionalpolitiskt stöd inte ingår i den nya skogspolitiken. Utskottet avstyrker motion Jo311 yrkande 4 med hänvisning till det anförda. Av samma skäl avstyrks motionerna Jo304, N283 yrkande 21 och N306 yrkande 2. Motion Jo311 yrkande 15 behandlas under Litt. C 5. Insatser för skogsbruket.
När det gäller förslagen i motion Jo311 yrkande 2 om ett samlat utvecklingsprogram för skogen och yrkande 5 om utveckling av skogen som energikälla får utskottet anföra följande: Ett viktigt projektarbete pågår under NUTEK:s ledning för att utveckla kunskapsförsörjningen för den skogsråvaruförsörjande industrin. De program som tagits fram i detta syfte innefattar förädling av skogsråvaran både till varor och för energiändamål. Här bör även omnämnas ett gemensamt forskningsprojekt mellan SJFR och Sveriges lantbruksuniversitet för att bättre anpassa virkesproduktionen till olika användningsområden. Ett omfattande arbete pågår alltså med samma inriktning som den motionärerna föreslår. Något särskilt riksdagsuttalande härom påkallas inte.
Enligt 1993 års skogspolitiska beslut bör Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen ges i uppdrag att fortlöpande utvärdera den nya skogspolitikens effekter på den biologiska mångfalden och följa upp hur reservatsavsättningarna och de olika åtgärderna i skogsbruket bidrar till att uppfylla miljömålet. Regeringen har sedermera i regleringsbrevet för innevarande budgetår föreskrivit att Skogsstyrelsen inom en fyraårsperiod skall göra en utvärdering och redovisning av den nya skogspolitikens effekter, särskilt med avseende på miljömålet. I samarbete med Statens naturvårdsverk skall styrelsen fortlöpande utvärdera den nya skogspolitikens effekter på den biologiska mångfalden. Utskottet förutsätter att regeringen därefter återkommer till riksdagen med eventuella förslag. Yrkande 8 i motion Jo311 synes därmed tillgodosett.
När praktiska erfarenheter av den nya skogspolitiken har vunnits kan det senare, enligt 1993 års riksdagsbeslut, vara lämpligt att formulera ett riktvärde för reservatsbildningarna på lång sikt. Det bör härvid inte uteslutas att en nivå i storleksordningen 5 % av den produktiva skogsmarken nedanför skogsodlingsgränsen kan vara nödvändig att uppnå. Utskottet är inte berett att i detta sammanhang ta ställning till frågan om finansiering av reservatsavsättningar. I sitt betänkande 1993/94:JoU15 behandlar utskottet den satsning på statens förvärv av värdefulla naturområden som redovisas i Miljö- och naturresursdepartementets budgetbilaga under Litt. A 4. Anslaget föreslås för nästa budgetår belöpa sig till drygt 190 miljoner kronor, dvs. oförändrat jämfört med innevarande år. Med hänvisning till det anförda avstyrks yrkande 10 i motionen.
Det problemkomplex som kan rubriceras "luftföroreningar och skogsskador" ligger som motionärerna anger under utredning. Regeringen har uppdragit åt Skogsstyrelsen att sammanställa fakta om sambandet mellan luftföroreningar och skador på skog och skogsmark samt skadornas orsaker och omfattning. Behovet av ändrad inriktning och koncentration av forskningsinsatser bör enligt direktiven redovisas. Skogsstyrelsen bör ange ytterligare åtgärder för att komma till rätta med problemen på kort och lång sikt. Med anledning av uppdraget har Skogsstyrelsen tillsatt en enmansutredning (landshövding Kjell A. Mattsson) som skall redovisa sina slutsatser vid halvårsskiftet 1994. Utredningen kommer i sitt arbete även att undersöka andra orsaker än luftföroreningar till en komplex skadebild. En viktig del av utredningen ägnas åt den kontroversiella frågan om rekommendation skall ges till storskalig kalkning av skogsmark. I denna fråga finns betydande åsiktsskillnader mellan olika forskare och skogsmän. En annan specifik fråga som behandlas i utredningen är den s.k. Hallandssjukan på mogen gran. Den utmärks av att trädens kåda bryter ut och rinner längs stammen varpå följer att träden dör.
Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med eventuella förslag sedan Skogsstyrelsens utredning om skogsskador redovisats och vidarebehandlats. Därmed blir motion Jo311 yrkande 12 tillgodosedd.
I avvaktan på resultatet av utredningen avstyrker utskottet även motionerna Jo306 om skogsskadekommission och storskaligt kalkningsprogram samt Jo305 och Jo693 yrkande 4 om Hallandssjukan.
När det gäller motionsförslagen om återföring till skogen av aska från biobränslen får utskottet anföra följande.
Sedan någon tid har möjligheten att utnyttja aska efter förbränning av biobränslen rönt allt större uppmärksamhet. Dels utgör deponering av aska ett växande avfallsproblem. Dels finns det anledning att utnyttja askans innehåll av mineraler och kalcium som jordförbättringsmedel i skogen så att de ingår i biobränslenas kretslopp. Frågan har vidare belysts vid den utfrågning utskottet hållit. Därvid framhölls av skogsnäringens företrädare att visst biträde från statens sida var önskvärt i ett inledande skede. Förutom forskning pågår ett utvecklingsarbete för att nå fram till praktiska och ekonomiskt hållbara lösningar. Utskottet har vidare erfarit att Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen planerar att lägga fram ett policydokument som skall ange rambetingelserna för askåterföring från principiella utgångspunkter. Man kommer därvid särskilt att betona vikten av att den aska som sprids är ren från giftiga ämnen, bl.a. tungmetaller. Enligt vad utskottet inhämtat kommer frågan även att behandlas i Skogsstyrelsens skogsskadeutredning.
Utskottet har vidare erfarit följande.
Ett sammanhållet forsknings- och utvecklingsprogram kallat Ramprogram askåterföring startade i januari 1992 och pågår under en första etapp i tre år, fram till slutet av 1994. Programmets mål är att klarlägga de miljömässiga, tekniska och ekonomiska förutsättningarna för återföring av vedaska till skogen. Bl.a. skall programmet besvara frågan om var, när och i vilka doser man skall tillföra aska för att få så stora positiva effekter som möjligt och samtidigt minimera eventuella negativa effekter. Programmet finansieras av NUTEK, Vattenfall och Sydkraft tillsammans. Dess ekonomiska ram under den första etappen är 16 miljoner kronor.
Enligt utskottets mening har utvecklingen nått det stadiet då det är både önskvärt och nödvändigt med större praktisk försöksverksamhet. Naturvårdsverket har formulerat en policy för återföring av träaska till skogsmark och anser att storskaliga, långsiktiga försök bör genomföras. Utskottet anser att dessa bör genomföras i samarbete med Skogsstyrelsen, skogsnäringen, Lantbruksuniversitetet och andra högskolor. Utvärdering av försöken ska belysa både de ekologiska och ekonomiska effekterna.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo311 yrkande 7 och Jo685 yrkandena 1 och 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed tillgodoses även motionerna Jo621 och Jo685 yrkandena 3 och 4.
I motion Jo308 (kds) framhålls behovet av dokumentation av plantmaterialet vid skogsföryngring m.m. Nya föreskrifter beträffande användning av visst skogsodlingsmaterial har meddelats i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 1993:2) till skogsvårdslagen, dock med undantag för bestämmelserna i lagens 7 § om handel med och införsel av skogsodlingsmaterial. Enligt vad utskottet erfarit avser Skogsstyrelsen nu göra en revidering av föreskrifterna även beträffande handel och införsel. I det arbetet kommer bestämmelserna i OECD:s schema för skogsodlingsmaterial att beaktas, liksom även EG-direktiven för frö- och planthandel. Med hänsyn till att denna fråga utreds får motionen anses tillgodosedd.
Utskottet har erfarit att "rotsnurr" tillhör de fenomen som omfattas av SJFR:s forskningsprogram. Frågan om forskningens närmare prioritering är delegerad till vederbörande forskningsorgan och bör alltså inte styras av riksdagen. Med hänvisning härtill avstyrks motionerna Jo302 och Jo309 yrkandena 1 och 2.
13. Skogsvårdsorganisationen (C 1) och Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter (C 2)
Propositionen
I samband med 1993 års beslut om en ny skogspolitik fastställde riksdagen en treårsram. För budgetåret 1994/95 tas under anslaget C 1. upp ett formellt belopp på 1 000 kr till skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet. Anslaget Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter (C 2) bör enligt propositionen föras upp med sammanlagt 278 952 000 kr.
Motionen
Enligt motion Jo232 (nyd) yrkande 19 bör riksdagen under anslaget C 2 anvisa ett 5 579 000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit eller således 273 373 000 kr.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag. Riksdagen bör således under C 1. anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr och under C 2. med avslag på motionen såvitt nu är i fråga anvisa ett ramanslag på 278 952 000 kr.
14. Bidrag till skogsvård m.m. (C 3)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under C 3 (s. 43)
15. Stöd till byggande av skogsvägar (C 4)
Propositionen
Möjligheten att bevilja nya bidrag upphörde den 1 juli 1992. Från anslaget täcks kostnaderna för tidigare beslutade bidrag och avsyning av dessa projekt.
Anslaget bör föras upp med 400 000 kr nästa budgetår.
Motionerna
I motion Jo303 (-) yrkas att riksdagen till Stöd för byggande av skogsvägar för budgetåret 1994/95 anvisar 40 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 40 400 000 kr.
I flera motioner framförs önskemål om stöd till byggande av skogsvägar. Enligt motion Jo307 (s) förutsätter ett jämnt virkesflöde ett väl fungerande skogsbilvägnät. I den socialdemokratiska gruppmotionen Jo311 anförs att det enligt vägplan 90 finns ett betydande behov av nybyggnad i norra Sverige och upprustning i södra Sverige (yrkande 14), och i motion Jo313 (c) framhålls att ytterligare medel till skogsbilvägar borde anvisas så att tidigare utlovade bidrag kan utbetalas.
I motion Jo527 (kds, m, fp, c) yrkas att Skogsstyrelsen bör ges i uppdrag att tillhandahålla service för vägnätsplanering och samordning vid byggande av skogsbilvägar (yrkande 1). Enligt motionen kan avskaffandet av bidraget rent ekonomiskt motiveras av den avskaffade skogsvårdsavgiften. Men bara för att byggandet av skogsbilvägar är lönsamt finns ingen automatik att samverkan kommer till stånd. Oavsett om extra medel beviljas i framtiden av arbetsmarknadsskäl för byggande av skogsbilvägar är det nödvändigt att Skogsstyrelsens roll inte minst gentemot de mindre skogsägarna klarläggs, anför motionärerna.
Utskottets överväganden
Sedan beslut fattats om skogsvårdsavgiftens upphörande beslöt riksdagen våren 1992 att nya bidrag från detta anslag inte längre skulle meddelas efter den 1 juli 1992. Riksdagen bör således avslå motion Jo303 (-). Utskottet avstyrker även motion Jo313 (c).
Arbetsmarknadsutskottet anför bl.a. följande beträffande motion Jo311 (s) yrkande 14 i sitt yttrande 1993/94:AU3y.
I samband med att det generella statliga ekonomiska stödet till skogsbruket avskaffades framhölls att det förekommer även mer indirekta ekonomiska stöd, såsom beredskapsarbeten och regionalpolitiskt motiverade åtgärder. Jordbruksutskottet anslöt sig till jordbruksministerns uppfattning att insatser i skogsbruket ofta är effektiva som sysselsättningsskapande åtgärder. I sammanhanget erinrades om de förslag som lades fram på det arbetsmarknadspolitiska området.
Under innevarande budgetår disponerar således AMS 90 miljoner kronor som bidrag till skogsbilvägar i enlighet med förslag som lades fram i förra årets kompletteringsproposition (1992/93:150 bil. 8 s. 55). Bidraget får uppgå till högst 50 % avseende arbeten med skogsbilvägar som avslutas senast den 31 december 1994. I propositionen anfördes att skogsbilvägarna utgör en viktig del av landets infrastruktur. Det sades också att ett statligt bidrag till skogsbilvägar skapar sysselsättning till en förhållandevis låg kostnad i gles- och skogsbygder.
Enligt vad utskottet inhämtat från AMS har fram till årsskiftet 1993/94 beslut fattats beträffande projekt till ett värde av 60 miljoner kronor. Medlen har fördelats av Skogsstyrelsen till skogsvårdsstyrelserna. Det styrande har varit behovet av vägar och vägförbättringar. Den genomsnittliga bidragsandelen har varit 44 % och sysselsättningseffekten har uppgått till 226 årsverken, vilket innebär en årskostnad på omkring 270 000 kr.
Det belopp om 90 miljoner kronor som avsatts av de arbetsmarknadspolitiska medlen för skogsbilvägar under innevarande budgetår bör enligt utskottets mening framför allt ses mot bakgrund av det rådande svåra arbetsmarknadsläget. Beloppet kan användas till arbeten som avslutas senast den 31 december 1994. Som utskottet uppfattar motionen i denna del gäller den emellertid i vad mån fortsatta statliga insatser -- de arbetsmarknads- och regionalpolitiska medlen nämns inte särskilt -- för skogsbilvägarna bör förekomma inte bara av sysselsättningsskäl eller regionalpolitiska skäl utan också av hänsyn till skogsbruket, naturen och kulturmiljön m.m. Eftersom det inte ankommer på arbetsmarknadsutskottet att anlägga synpunkter på denna fråga avstår utskottet från att yttra sig i den delen.
Som jordbruksutskottet framhöll i det skogspolitiska betänkandet våren 1993 är ofta insatser i skogsbruket effektiva som sysselsättningsskapande åtgärder. De genererar framtida sysselsättning och inkomster. Utskottet har inte ändrat sin uppfattning i det hänseendet. Den nya skogspolitiken innebär ju emellertid att det generella stödet till skogsbruket, liksom stödet till byggande av skogsvägar, avskaffats. Utskottet är därför inte berett att tillstyrka motionärernas förslag i yrkande 14. Det anförda innebär att även motion Jo307 avstyrks.
Enligt förordningen (1993:1272) med ny instruktion för Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna skall skogsvårdsorganisationen verka för att landets skogar vårdas och brukas på ett sådant sätt att de av statsmakterna beslutade målen för skogspolitiken kan uppnås. I det syftet får Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna ta ut ersättning för varor och tjänster som rör skogsinventering, skogsbruksplanläggning, skogsvård, utsyning av skog, skogsvärdering, skogsväghållning, naturvård, kulturmiljövård samt utbildning, rådgivning, information och verksamhet i övrigt som är förenlig med organisationens uppgifter.
Utskottet delar helt den syn som anläggs i motion Jo527 att skogsvårdsorganisationen bör tillhandahålla service för vägnätsplanering och samordning vid byggande av skogsbilvägar. En sådan verksamhet är av stor betydelse både från miljösynpunkt och produktionssynpunkt. Som framgår av den ovan lämnade redovisningen av instruktionen för skogsvårdsorganisationen föreligger ingen tvekan om dennas ansvar i detta hänseende. Det nya som inträffat är att organisationens tjänster bör finansieras av näringen. Härvidlag har skogsvårdsorganisationen ett informationsansvar och bedriver för närvarande en omfattande informationsverksamhet för att sprida kunskap om den nya skogspolitiken. Enligt utskottets uppfattning kommer därigenom motionärernas syfte att tillgodoses. Något särskilt riksdagsuttalande med anledning av motionen, såvitt nu är i fråga, är inte påkallat.
16. Insatser för skogsbruket (C 5)
Propositionen
Anslaget finansierar statligt stöd till insatser av olika slag för skogsbruket. Från anslaget bekostas sålunda bidrag till naturvårds- och kulturvårdsåtgärder (15 miljoner kronor), bidrag till ädellövskogsbruk (20 miljoner kronor), statens kostnader för försöksverksamheten med skogsmarkskalkning (15 miljoner kronor), kostnader för vissa civilrättsliga avtal på naturvårdsområdet samt intrångsersättningar som följer av skogsvårdsstyrelsernas beslut (20 miljoner kronor), projektmedel för slutförande av inventeringarna av småbiotoper och sumpskogar (29 miljoner kronor; de angivna siffrorna avser dispositionen enligt regleringsbrevet för budgetåret 1993/94).
Enligt propositionen bör försöksverksamheten med skogsmarkskalkning fortsätta på oförändrad nivå i avvaktan på ställningstagandena till Skogsstyrelsens slutrapport. Anslaget bör fastställas till oförändrat belopp, 99 000 000 kr.
Motionerna
I motion Jo310 (kds) yrkas ett påslag på 11 miljoner kronor för skogsmarkskalkning (yrkande 1). I gengäld bör anslaget till länsstyrelserna minskas med motsvarande belopp (yrkande 2). Enligt Jo693 (s) yrkande 1 bör en utvärdering genomföras av försöksverksamheten med skogsmarkskalkning. De förslag som utvärderingen kan leda till bör föreläggas riksdagen.
Enligt motion Jo311 (s) yrkande 15 bör den översiktliga skogsinventeringen ÖSI fullföljas med arbetsmarknadspolitiska medel. Regeringen bör ge Skogsstyrelsen i uppdrag att fullfölja skogsinventeringarna med 50 miljoner kronor från arbetsmarknadspolitiska medel, föreslår motionärerna.
I motion Jo312 (s) yrkas på ett riksdagsuttalande att skogsvårdsorganisationen bör ges i uppdrag att bygga upp ett datasystem för skogliga inventeringar. Motionärerna framhåller att ÖSI kan lyftas in i den aktuella satellitinformationen m.m. och ge ytterst värdefull information om landskapets kvaliteter.
I motion Jo301 (fp) yrkas på ett tillkännagivande om satsning på lövbärande trädslag. I motion Jo309 (v) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om statligt stöd till skogsvårdsåtgärder som hjälpplantering.
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens mening att försöksverksamheten med skogsmarkskalkning bör fortsätta på oförändrad nivå i avvaktan på ställningstagandena till Skogsstyrelsens slutrapport. Utskottet avstyrker därmed motionerna Jo310 och Jo693 yrkande 1.
Utskottet har inhämtat arbetsmarknadsutskottets yttrande över motion Jo311 yrkande 15. Yttrandet har refererats i det föregående (s. 30). Med hänvisning till vad som anförts i det sammanhanget avstyrks motionen såvitt nu är i fråga.
Utskottet har erfarit att möjligheten att genom datorisering och sammanläggning med nya flyg- och satellitbilddata hålla ÖSI-informationen à jour har uppmärksammats av Skogsstyrelsen. Bl.a. driver skogsvårdsstyrelsen i Skaraborgs län ett pilotprojekt i samarbete med Skara kommun. Detta beskrivs som lovande. Utskottet finner det för sin del angeläget att den kartläggning av landets skogar som gjorts inom ÖSI kan hållas aktuell om så kan ske med rimlig insats. Något särskilt riksdagsuttalande med anledning av motion Jo312 synes inte påkallat.
Utskottet delar den bedömning som framförs i motion Jo301 (fp) att det i dagens läge finns skäl att satsa på lövskog. Frågan behandlas även i Skogsstyrelsens informationssatsningar till skogsägarna. I sammanhanget finns även skäl att erinra om SJFR:s och SLU:s projekt för anpassning av produktionen. Något särskilt riksdagsuttalande är inte påkallat.
Motion Jo309 yrkande 3 avstyrks med hänvisning till vad som i det föregående anförts om skogsägarnas ansvar för skogsbruket.
17. Fiskeriverket (D 1)
Propositionen
Av propositionen framgår att utredningen om fiskerinäringens utvecklingsmöjligheter har presenterat sitt slutbetänkande (SOU 1993:103) Svenskt fiske. Sedan utredningen remissbehandlats avser regeringen att presentera förslag under våren 1994. I det sammanhanget kommer flertalet anslag under litt. D att behandlas.
Fiskeriverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om fiskerinäringen, fritidsfisket och fiskevården. Budgetramen och verksamhetsinriktningen för treårsperioden 1993/94--1995/96 fastställdes av riksdagen våren 1993 (prop. 1992/93:100 bil. 10, bet. JoU13, rskr. 231). Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande mål som gäller för perioden. För budgetåret 1994/95 föreslås ett ramanslag på 53 272 000 kr.
Motionerna
I motion Jo232 framställs sparkrav om ytterligare 2 %. Motionärerna föreslår att anslaget minskas med 1 065 000 kr till 52 207 000 kr (yrkande 20).
Enligt motion Jo419 (fp) bör riksdagen göra en rad uttalanden till stöd för verksamheten vid Fiskeriverkets försöksstation i Kälarne. Hyreskontrakten bör omförhandlas och den alltför höga hyran sänkas (yrkande 1). En ny tjänst som forskningsassistent/genetiker kan därigenom finansieras (yrkande 2). Kälarne bör ges möjlighet att vidmakthållas som centrum för en genbank för bevarande av laxfisk (yrkande 3). Fondmedel bör tillskjutas för verksamheten under underskottsår (yrkande 4). Vidare bör riksdagen uttala att Kälarnes funktion som avelsstation för laxfisk är ett samhällsansvar. I dag är den utan kostnadstäckning (yrkande 5). Slutligen yrkas på ett uttalande om försöksstationen i Kälarne som regionalpolitisk resurs, belägen i en genuin glesbygd (yrkande 6).
I motion Jo673 (c) yrkas på ett tillkännagivande om utvidgning av Östersjölaboratoriet i Karlskrona. Detta kunde därigenom tjäna som utgångspunkt när man vill skapa bättre förutsättningar och samordning av miljökontrollen i Östersjön.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 1. Riksdagen bör således avslå motion Jo232 yrkande 20.
Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo419, att Fiskeriverkets försöksstation i Kälarne fyller en viktig uppgift för forskning om och utveckling av framför allt laxstammarna i Norrlandsälvarna. För närvarande hotas delar av det svenska laxbeståndet -- förutom av den sedan lång tid pågående uttunningen av de vilda laxstammarna -- av det fenomen som kallas M74 och som utmärks av att befruktade ägg inte utvecklas till laxyngel. Fiskeriverket har i samarbete med en rad myndigheter och institutioner inlett ett forskningsprojekt för att utröna vilka orsaker som ligger bakom M74. I det arbetet och i arbetet på att bygga upp laxstammarna har genbanken i Kälarne enligt vad utskottet erfarit stort värde.
Utskottet har således ingen erinran mot motionärens beskrivning av försöksstationens verksamhet och problem. Ett allmänt hållet riksdagsuttalande angående försöksstationens värde från olika synpunkter skulle emellertid inte fylla någon funktion, om det inte förenades med krav på konkreta åtgärder från regeringens sida. När det gäller bl.a. fördelningen mellan hyreskostnader och personalresurser erinrar utskottet om att systemet med rambudgetering förutsätter att myndigheterna har stor frihet att disponera sina ramanslag enligt myndighetens egna prioriteringar (se prop. 1987/88:150 s. 68--76, bet. FiU30). Systemet innebär bl.a. att statsmakterna minskar sin detaljreglering och i stället anger övergripande mål och huvudsaklig inriktning av verksamheten under en treårsperiod. Myndigheterna ges successivt ökat ansvar att driva verksamheten med egen beslutskompetens. Utskottet utgår från att verket vidtar de åtgärder som är önskvärda och möjliga för att på bästa sätt sörja för fortsatt drift av Kälarnestationen. Med det anförda avstyrks motionen.
Utskottet finner heller inte anledning att förorda någon särskild riksdagens åtgärd med anledning av motion Jo673.
18. Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. (D 5) Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 5.
19. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. (E 5)
Propositionen
Anslaget används i första hand för bidrag till investeringar i byggnader m.m. Anslaget för budgetåret 1994/95 bör föras upp med 1 538 000 kr.
Jordbruksverket har på regeringens uppdrag gjort en översyn av dispositionen av statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen som har betydelse för permanent bruk. Regeringen avser att i annat sammanhang återkomma till riksdagen med sina överväganden i frågan.
Motionen
I motion Jo212 (c) anförs argument mot vissa av Jordbruksverkets slutsatser i den nämnda översynen av dispositionen av statens mark ovanför odlingsgränsen. Motionären hävdar att det finns ett klart samhällsintresse av att vissa fjällägenheter bibehålls. Inte minst gäller det lägenheter som har stort värde som replipunkter för fjällräddning, turism och det rörliga friluftslivet. Härtill kommer de lägenheter som har starka bevarandevärden från naturvårds- och kulturmiljösynpunkt, anser motionären.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt E 5.
Som anförs i motion Jo212 är det ett samhällsintresse att vissa funktioner bibehålls på statens mark ovanför odlingsgränsen. I avvaktan på det regeringsförslag som aviserats i propositionen bör motionen inte föranleda någon vidare åtgärd från riksdagens sida.
20. Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamheten m.m. (F 1--F 2)
Propositionen
Under anslaget F 1 tas upp ett formellt belopp på 1000 kr till uppdragsverksamhet vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Under anslaget F 2 anvisas medel för centrallaboratorieuppgifter m.m. vid SVA.
SVA är ett expert- och serviceorgan åt Statens jordbruksverk och andra myndigheter samt åt enskilda organisationer och allmänheten, med uppgift att bl.a. utreda smittsamma djursjukdomars uppkomst, orsak och spridningssätt. SVA skall vara ett veterinärmedicinskt centrallaboratorium samt utföra viss rutinmässig diagnostisk verksamhet. Vidare skall SVA aktivt medverka i djursjukdomars förebyggande och bekämpande. Till stöd för dessa funktioner skall SVA utföra forsknings- och utvecklingsarbete.
Enligt regeringen har det inte funnits skäl till att förändra den verksamhetsinriktning som gäller för treårsperioden 1993/94--1995/96. Kostnaderna för SVA:s verksamhet beräknas för budgetåret 1994/95 till 154 934 000 kr. Dessa finansieras dels med intäkter från uppdragsverksamheten med 87 100 000 kr, dels genom bidrag över statsbudgeten (F 2) med 67 834 000 kr. Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 1,9 %.
Motionen
I motion Jo232 (nyd) yrkas att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt anvisar ett 1 357 000 kr lägre belopp än vad regeringen föreslagit eller således 66 477 000 kr. Detta innebär ett ytterligare sparkrav om 2 % (yrkande 22).
Utskottets överväganden
Riksdagen godkände i samband med 1993 års budgetproposition den huvudsakliga inriktningen av verksamheten inom statens veterinärmedicinska anstalts ansvarsområde för treårsperioden 1993/94--1995/96. Utskottet anser i likhet med regeringen att det inte finns skäl att förändra denna verksamhetsinriktning. Med hänvisning härtill är utskottet inte berett att tillstyrka ett ytterligare sparkrav om 2 % utöver den reala minskning av anslaget om 1,9 % som följer av regeringens förslag. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag och avstyrker motion Jo232 (nyd) yrkande 22.
21. Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder och Centrala försöksdjursnämnden (F 6 och F 7)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 6 och F 7 (prop. s. 65 f.).
22. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (F 8)
Propositionen
Anslaget finansierar kostnader och ersättningar i samband med bekämpande av eller beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar. Från anslaget utbetalas också ersättning för kostnader som uppkommit genom beslut om förintande av bisamhällen, för bitillsynsmännens arvoden m.m. Vidare anvisas under anslaget medel för bekämpande av leukos och Aujeszkys sjukdom.
Regeringen anser det viktigt att bekämpningsprogrammen för leukos och Aujeszkys sjukdom fullföljs. Under förevarande anslag bör därför beräknas en oförändrad post på 35 miljoner kronor. Regeringen har inom ramen för anvisade direktbidrag för budgetåret 1993/94 anvisat 40 miljoner kronor för bekämpningsprogrammen av leukos, Aujeszkys sjukdom och maedi-visna. Medlen avser kostnader under budgetåret 1994/95. Av direktbidragen för budgetåret 1994/95 har beräknats ytterligare 20 miljoner kronor för bekämpning av djursjukdomar. Sammanlagt disponeras således 95 miljoner kronor för ändamålet.
Regeringen föreslår att anslaget skall föras upp med 72 150 000 kr.
Motionen
Enligt motion Jo503 (c) har huvudmannen (Svenska Djurhälsovården) för bekämpningsprogrammet mot virussjukdomen maedi-visna vid fördelningen av insatserna prioriterat de förädlade fårraserna och de kommersiellt stora och mest framgångsrika besättningarna. Detta har inneburit att de svenska fårens lantraser i sina små populationer blivit åsidosatta. Enligt motionären bör riksdagen uttala sitt stöd för att bekämpningsprogrammet även kommer de svenska fårens hotade lantrasformer till del.
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet under punkt F 8 och tillstyrker därmed förslaget.
Enligt Statens jordbruksverks föreskrifter om organiserad hälsokontroll av husdjur (SJVFS 1993:42) har kontrollen bl.a. till ändamål att motverka eller förebygga sjukdomar hos husdjur, genom rådgivning och upplysning samt genom medverkan till utveckling av sjukdomsdiagnostiska metoder verka i sjukdomsförebyggande syfte. Härvid bör även miljöbefrämjande och arvshygieniska synpunkter beaktas. Enligt gällande föreskrifter får alla fårbesättningar anslutas till maedi-visna-kontrollen. För kontrollen ansvarar en huvudman vars plan och riktlinjer för verksamheten godkänts av Jordbruksverket.
Som framgår av utskottets redovisning ankommer det på huvudmannen för hälsokontrollen att prioritera och fördela insatserna på detta område. Utskottet utgår från att insatserna fördelas på ett sätt som överensstämmer med riksdagens beslut om en strategi för biologisk mångfald. I övrigt föranleder motion Jo503 (c) inget särskilt uttalande från riksdagens sida. Motionen avstyrks.
23. Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet (G 1) och Bidrag till Statens utsädeskontroll (G 2)
Propositionen
Statens utsädeskontroll (SUK) är centralt organ för den statliga utsädeskontrollverksamheten med uppgift att mot fastställda avgifter verkställa analys, provtagning och certifiering m.m. av utsädesvaror samt att bedriva forskning och försöksverksamhet i syfte att främja att fullgott utsäde tillhandahålls. SUK bedriver vidare rådgivning och upplysning, utövar tillsyn av efterlevnad av lagar och förordningar på området samt arbetar för samordning av kontrollverksamheten.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att det övergripande målet för utsädeskontrollen under perioden 1994/95--1996/97 skall vara att verka för att fullgott utsäde används för att bl.a. minimera användningen av bekämpningsmedel. Därmed kan en effektiv växtodling främjas.
Riksdagen uttalade våren 1992 att vissa frågor rörande SUK borde utredas. Bl.a. borde övervägas förutsättningarna för en lösning av utsädeskontrollens organisation som inte berövar de lokala fröanstalterna deras certifieringsrätt (prop. 1991/92:100 bil. 10, bet. JoU12, rskr. 212). Statskontoret har därefter utrett frågan och föreslagit att SUK avvecklas samt att Jordbruksverket tar över tillsynsansvaret. Regeringen bedömer dock att SUK även fortsättningsvis bör vara det centrala statliga organet på utsädesområdet. Verksamheten inom utsädeskontrollen betingas i stor utsträckning av gjorda internationella åtaganden inom EU, ISTA och OECD. Enligt propositionen förutsätter EU-medlemskap, liksom åtagande enligt EES-avtalet, för certifiering officiell sortkontroll samt officiell analys av teknisk renhet och grobarhet. Samma krav ställs också för certifiering enligt OECD-systemet vid export.
Regeringen föreslår mot bakgrund av riksdagens ovannämnda uttalande att en bestämmelse införs i utsädeslagen (1976:298) av innehåll att en för uppgiften godkänd juridisk person får certifiera utsäde och därmed fullgöra en förvaltningsuppgift som innebär myndighetsutövning. Därmed tillgodoses regeringsformens bestämmelser om att en myndighetsutövning av ett enskilt organ kräver lagstöd. För närvarande finns i landet två frökontrollanstalter, en i Linköping och en i Örebro. Båda är privata stiftelser.
För den allmännyttiga verksamheten vid SUK bör anvisas 819 000 kr.
Motionen
Enligt motion Jo232 (nyd) yrkande 23 bör riksdagen till Statens utsädeskontroll anvisa ett 16 000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit eller således 803 000 kr (ytterligare 2 % sparkrav),
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till riktlinjer för verksamheten inom Statens utsädeskontroll. Riksdagen bör även anta lagförslaget. Till SUK:s uppdragsverksamhet bör anvisas 1 000 kr.
Utskottet tillstyrker även förslaget till anslag under G 2. Därmed avstyrks motion Jo232 yrkande 23.
24. Statens växtsortnämnd m.fl. anslag (G 3--G 7, H 3--H 7)
Propositionen
Regeringen föreslår under G 3 att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 647 000 kr; under G 4 att riksdagen till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr; under G 5 att riksdagen till Bidrag till Statens maskinprovningar för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 5 165 000 kr; under G 6 att riksdagen till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 38 513 000 kr; under G 7 att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 2 629 000 kr; under H 3 att riksdagen till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 3 825 000 kr; under H 4 att riksdagen till Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 64 725 000 kr; under H 5 att riksdagen till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 216 500 000 kr; under H 6 dels att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om dispositionen av medel i råvarukostnadsutjämningskassan, dels att riksdagen medger att Statens jordbruksverk för råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1994/95 får disponera en rörlig kredit på högst 20 000 000 kr i Riksgäldskontoret, dels även att riksdagen till Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 156 001 000 kr samt under H 7 att riksdagen till Livsmedelsstatistik för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 23 790 000 kr.
Motionen
I motion Jo232 (nyd) framställs ytterligare 2 % sparkrav på följande anslag, nämligen Statens växtsortnämnd (G 3): 634 000 kr (- 13 000 kr, yrkande 24); Bidrag till Statens maskinprovningar (G 5, yrkande 25); 5 062 000 kr (- 103 000 kr); Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (H 3, yrkande 27); 3 748 000 kr (- 77 000 kr) samt Livsmedelsstatistik (H 7, yrkande 28); 23 314 000 kr (- 476 000 kr).
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 4, G 6, G 7, H 4, H 5 och H 6.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag även under övriga punkter. Riksdagen bör således med avslag på motionen såvitt nu är i fråga anvisa medel enligt förslagen i propositionen under punkterna G 3, G 5, H 3 och H 7.
Hemställan
Utskottet hemställer
Internationellt samarbete (Litt. A)
1. beträffande bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 36 000 000 kr,
Jordbruk och trädgårdsnäring (Litt. B)
2. beträffande Statens jordbruksverk
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkande 8 till Statens jordbruksverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 112 250 000 kr,
res. 1 (nyd) - delvis
3. beträffande Genbanksnämndens verksamhet
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo233 yrkande 13,
res. 2 (s)
4. beträffande bidragsram för jordbrukets rationalisering
att riksdagen medger att under budgetåret 1994/95 statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst 5 000 000 kr,
5. beträffande medelsanvisning till jordbrukets rationalisering
att riksdagen till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000 kr,
6. beträffande en rörlig kredit för jordfondsändamål
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkande 9 medger att en rörlig kredit på 35 000 000 kr i Riksgäldskontoret får disponeras för jordfondsändamål under budgetåret 1994/95,
7. beträffande anslag till markförvärv
att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr,
8. beträffande täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkandena 10 och 11 till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 40 000 000 kr,
res. 1 (nyd) - delvis
9. beträffande stöd till skuldsatta jordbrukare
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Jo232 yrkande 12 och 1993/94:Jo233 yrkande 6 avslår regeringens förslag såvitt avser Stöd till skuldsatta jordbrukare för budgetåret 1994/95,
res. 3 (m, fp, c, kds)
10. beträffande startstöd till jordbrukare
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkandena 13 och 14 till Startstöd till jordbrukare för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 42 000 000 kr,
res. 1 (nyd) - delvis
11. beträffande stöd till avbytarverksamhet m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkandena 15, 16 och 17 till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 535 000 000 kr,
res. 1 (nyd) - delvis
12. beträffande utformningen av budgetpropositionen m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo233 yrkandena 1 och 2,
res. 4 (m, fp, c, kds) - motiv.
13. beträffande arealstödet
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo230 yrkande 2,
men. (v) - delvis
14. beträffande inkomststöd
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo233 yrkande 4,
res. 5 (s) - delvis
15. beträffande ekologisk odling m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo233 yrkande 3 och 1993/94:Jo223 yrkandena 1 och 2,
res. 5 (s) - delvis
16. beträffande kredit för inlösen av oljeväxter och spannmål
att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att Statens jordbruksverk för inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av underskottet i spannmålsregleringen för 1990 års skörd under budgetåret 1994/95 får disponera en rörlig kredit på 500 000 000 kr i Riksgäldskontoret,
17. beträffande bemyndigande att höja rörliga krediter
att riksdagen bemyndigar regeringen att vid behov höja de rörliga krediter som Statens jordbruksverk disponerar för inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av underskott i spannmålsregleringen,
18. beträffande omställningsåtgärder i jordbruket m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Jo230 yrkande 4 och 1993/94:Jo233 yrkande 5 till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 407 003 000 kr,
res. 5 (s) - delvis
men. (v) - delvis
19. beträffande skördeskadeskyddet
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo221,
20. beträffande återkrav av omställningsstöd m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo214 yrkandena 1 och 2 samt 1993/94:Jo220 yrkande 2,
21. beträffande utvidgade möjligheter till omställningsstöd
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo231 och 1993/94:Jo233 yrkande 11,
22. beträffande vissa administrativa rutiner
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo201, 1993/94:Jo203 och 1993/94:Jo209,
23. beträffande rådgivning och utbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Jo230 yrkande 5 och 1993/94:Jo232 yrkande 18 till Rådgivning och utbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 29 785 000 kr,
res. 1 (nyd) - delvis
men. (v) - delvis
24. beträffande naturbruks/lantbruksskolornas roll i fortbildning och rådgivning
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo204 och 1993/94:Jo213,
25. beträffande Hushållningssällskapens ställning
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo220 yrkande 1,
26. beträffande stöd till sockerbruket på Gotland m.m.
att riksdagen till Stöd till sockerbruket på Gotland m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 12 500 000 kr,
27. beträffande den framtida sockernäringen på Gotland
att riksdagen avslår motion 1993/94:U511 yrkande 2,
Skogsbruk (Litt. C)
28. beträffande FN:s kommission för hållbar utveckling att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo311 yrkande 1,
29. beträffande ett samlat utvecklingsprogram för skogen, m.m. att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo311 yrkandena 2, 3, 5, 8 och 10,
res. 6 (s)
30. beträffande behovet av särskilda skogsvårdsinsatser att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo311 yrkande 4, 1993/94:Jo304, 1993/94:N283 yrkande 21 och 1993/94:N306 yrkande 2,
31. beträffande Skogsstyrelsens utredning av skogsskador m.m. att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo311 yrkande 12,
32. beträffande Hallandssjukan m.m. att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo305, 1993/94:Jo306 och 1993/94:Jo693 yrkande 4,
33. beträffande askåterföring m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Jo311 yrkande 7 och 1993/94:Jo685 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på motionerna 1993/94:Jo621 och 1993/94:Jo685 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
34. beträffande plantmaterialet vid skogsföryngring att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo308,
35. beträffande "rotsnurr" att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo302 och 1993/94:Jo309 yrkandena 1 och 2,
36. beträffande skogsvårdsorganisationen att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
37. beträffande skogsvårdsorganisationen: myndighetsuppgifter att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkande 19 till Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 278 952 000 kr,
res. 7 (nyd) - delvis
38. beträffande bidrag till skogsvård m.m. att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 60 000 000 kr,
39. beträffande stöd till byggande av skogsvägar att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Jo303 till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 400 000 kr,
40. beträffande skogsvägar enligt vägplan 90 att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo307 och 1993/94:Jo311 yrkande 14,
41. beträffande utlovade bidrag att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo313,
42. beträffande service för vägnätsplanering att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo527 yrkande 1,
43. beträffande insatser för skogsbruket att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Jo310 till Insatser för skogsbruket för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 99 000 000 kr,
44. beträffande utvärdering av försöksverksamheten att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo693 yrkande 1,
45. beträffande ÖSI att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo311 yrkande 15,
46. beträffande datasystem för skogliga inventeringar att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo312,
res. 8 (s)
47. beträffande satsning på lövbärande trädslag att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo301,
48. beträffande stöd till hjälpplantering att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo309 yrkande 3,
Fiske (Litt. D)
49. beträffande Fiskeriverket att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkande 20 till Fiskeriverket för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 53 272 000 kr,
res. 7 (nyd) - delvis
50. beträffande Fiskeriverkets försöksstation i Kälarne att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo419,
51. beträffande Östersjölaboratoriet i Karlskrona att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo673,
52. beträffande ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 000 kr,
Rennäring m.m. (Litt. E)
53. beträffande stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. att riksdagen till Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 1 538 000 kr,
54. beträffande statens mark ovan odlingsgränsen att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo212,
Djurskydd och djurhälsovård (Litt. F)
55. beträffande Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet
att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
56. beträffande bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkande 22 till Bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 67 834 000 kr,
res. 9 (nyd)
57. beträffande djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder
att riksdagen till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 25 911 000 kr,
58. beträffande Centrala försöksdjursnämnden
att riksdagen till Centrala försöksdjursnämnden för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 5 613 000 kr,
59. beträffande bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar
att riksdagen till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 72 150 000 kr,
60. beträffande hotade fårlantraser
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo503,
Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor (Litt. G)
61. beträffande utsädeslagen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utsädeslagen (1976:298),
62. beträffande riktlinjer för verksamheten inom Statens utsädeskontroll att riksdagen godkänner de riktlinjer för verksamheten inom Statens utsädeskontroll som regeringen har föreslagit i avsnittet Slutsatser,
63. beträffande Statens utsädeskontroll: uppdragsverksamhet att riksdagen till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
64. beträffande bidrag till Statens utsädeskontroll att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkande 23 till Bidrag till Statens utsädeskontroll för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 819 000 kr,
res. 10 (nyd) - delvis
65. beträffande Statens växtsortnämnd att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkande 24 till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 647 000 kr,
res. 10 (nyd) - delvis
66. beträffande Statens maskinprovningar: uppdragsverksamhet att riksdagen till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
67. beträffande bidrag till Statens maskinprovningar att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkande 25 till Bidrag till Statens maskinprovningar för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 5 165 000 kr,
res. 10 (nyd) - delvis
68. beträffande miljöförbättrande åtgärder i jordbruket att riksdagen till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 38 513 000 kr,
69. beträffande bekämpande av växtsjukdomar att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 2 629 000 kr,
Livsmedel (Litt. H)
70. beträffande Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkande 27 till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 3 825 000 kr,
res. 10 (nyd) - delvis
71. beträffande inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring att riksdagen till Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 64 725 000 kr,
72. beträffande kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. att riksdagen till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 216 500 000 kr,
73. beträffande råvarukostnadsutjämningskassan att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om dispositionen av medel i råvarukostnadsutjämningskassan,
74. beträffande råvarukostnadsutjämning att riksdagen medger att Statens jordbruksverk för råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1994/95 får disponera en rörlig kredit på högst 20 000 000 kr i Riksgäldskontoret,
75. beträffande industrins råvarukostnadsutjämning att riksdagen till Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 156 001 000 kr,
76. beträffande livsmedelsstatistik att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkande 28 till Livsmedelsstatistik för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 23 790 000 kr.
res. 10 (nyd) - delvis
Stockholm den 17 mars 1994
På jordbruksutskottets vägnar
Ivar Virgin
I beslutet har deltagit: Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c), Inge Carlsson (s), Mona Saint Cyr (m), Kaj Larsson (s), Ulla Pettersson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s), Lena Klevenås (s), Lennart Fremling (fp), Carl Olov Persson (kds) och Christer Windén (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Statens jordbruksverk m.m. (mom. 2, 8, 10, 11 och 23).
Christer Windén (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Enligt propositionen" och på s. 13 slutar med "yrkande 8" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill inledningsvis framhålla att medlemskapet i EU innebär en nödvändig anpassning till den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP. När Sverige erhållit medlemskap bör vi inom EU fortsätta att verka för en avreglerad jordbruksmarknad. Jordbruket måste bedrivas på affärsmässiga grunder. Produktionen skall styras av konsumenternas önskemål på en konkurrensutsatt marknad. Jordbruket skall således producera det som marknaden efterfrågar. Samtidigt måste brukaren, i samklang med nationella och internationella forskningsinstitut, satsa på utveckling av nya grödor, nya produkter och ny teknik. Bönderna bör betraktas som privata småföretagare. Nedanstående förslag till ändring av budgeterade anslag syftar dels till en mer rättvis ordning, dels till en allmän minskning av statens utgifter.
Utskottet anser i likhet med motion Jo232 (nyd) yrkande (8) att ett ytterligare sparkrav bör läggas på Statens jordbruksverk. Anslaget, B 1, bör således minskas med 2 245 000 kr till 110 005 000 kr.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Som framgår" och slutar med "och 11" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion Jo232 yrkande 10 att anslaget bör avvecklas så snart som möjligt. Bönderna får förutsättas nyttja de kreditinstitut som marknaden erbjuder. De utgifter som avser stöd till rennäringen bör kunna täckas inom ramen för anslaget E 1. Utgifter för regionalt stöd till jordbruks- och trädgårdsföretag i norra Sverige bör täckas inom ramen för anslaget B 8. Utskottet tillstyrker således motion Jo232 (nyd) yrkande 10 och föreslår att regeringen ges i uppdrag att återkomma till riksdagen med en avvecklingsplan för den statliga kreditgarantin. Beträffande budgetåret 1994/95 konstaterar utskottet att regeringens förslag till anslag avser redan ingångna garantiåtaganden och utskottet avstår därför från att föreslå en reducering av anslaget. Därmed avstyrks motion Jo232 yrkande 11.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Startstöd till" och slutar med "och 14" bort ha följande lydelse:
I likhet med motion Jo232 (nyd) yrkandena 13 och 14 anser utskottet att anslaget bör avvecklas omedelbart med en halvering redan för budgetåret 1994/95. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till avvecklingsplan snarast. Bönderna förutsätts nyttja de möjligheter som står till buds för andra små och medelstora företag.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Som redovisats" och slutar med "och 17" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är detta anslag en kvarleva från den tid då man såg bönderna som anställda och ej som egna företagare. Utskottet avvisar detta synsätt med motiv som redovisats inledningsvis. Branschens krav på att bli särbehandlad kan inte accepteras. Regeringens avsikt att avveckla stödet till avbytartjänsten är ett steg i rätt riktning men inte tillräckligt. När det gäller socialförsäkringen bör branschen själv klara denna om man anser att det finns ett skyddsbehov utöver det försäkringsskydd som gäller för alla och envar. De 260 miljoner kronor från premieutjämningsfonden som bönderna avtalat sig till samt de 120 miljoner kronor som skulle ha använts om ingen ändring föreslagits bör göras disponibla för branschen. Utskottet föreslår således att inga extra medel därutöver skall medges. Dessa medel föreslås bli föremål för fondering hos ett försäkringsbolag som kan erbjuda motsvarande försäkringsskydd. Beträffande avbytarverksamheten anser utskottet att anslaget bör avvecklas omedelbart med en minskning redan för budgetåret 1994/95. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till sådan avvecklingsplan snarast. Branschen får själv lösa detta genom t.ex. egenavgifter eller annan försäkring. Utskottet föreslår vidare att anslaget till företagshälsovård avvecklas omedelbart. Statlig företagshälsovård är redan avvecklad för alla andra. Även stödet till produktionsanpassningsåtgärder bör avvecklas. Bidrag av denna typ till friska företag är ohälsosamt eftersom de motverkar snarare än stärker kostnadseffektiviteten. Till stöd till avbytartjänst m.m. bör anvisas ett 271 000 000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit eller således 264 000 000 kr. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Jo232 (nyd) yrkandena 15, 16 och 17.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 18" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet föreligger ett uppenbart ointresse från bönderna när det gäller medel för rådgivning och utbildning. Det finns ingen anledning att anslå pengar till verksamhet som inte utnyttjas. Utbildningen bör ingå som en naturlig del i lantbruksskolornas utbud. Sådan utvidgning av utbudet är befogad om den efterfrågas. Utskottet tillstyrker därmed motion Jo232 (nyd) yrkande 18 och föreslår att anslaget minskas med 10 miljoner kronor till 19 785 000 kr. Motion Jo230 (v) yrkande 5 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 2, 8, 10, 11 och 23 bort ha följande lydelse:
2. beträffande Statens jordbruksverk att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1993/94:Jo232 yrkande 8 till Statens jordbruksverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 110 005 000 kr,
8. beträffande täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo232 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en avvecklingsplan för den statliga kreditgarantin samt med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkande 11 till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 40 000 000 kr,
10. beträffande startstöd till jordbrukare att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo232 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en avvecklingsplan för startstöd till jordbrukare samt med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1993/94:Jo232 yrkande 14 till Startstöd till jordbrukare för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 21 000 000 kr,
11. beträffande stöd till avbytarverksamhet m.m. att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo232 yrkandena 15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om avveckling av den statliga socialförsäkringen och det statliga bidraget till avbytartjänst samt med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1993/94:Jo232 yrkande 17 till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 264 000 000 kr,
23. beträffande rådgivning och utbildning att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1993/94:Jo232 yrkande 18 samt med avslag på motion 1993/94:Jo230 yrkande 5 till Rådgivning och utbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 19 785 000 kr,
2. Genbanksnämndens verksamhet (mom. 3)
Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet är" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Som framgår av propositionen om Biologisk mångfald arbetar Jordbruksverket och dess genbanksnämnd med bevarandet av det genetiska materialet på husdjursområdet. Enligt vad utskottet erfarit saknar Genbanksnämnden erforderliga resurser för sitt arbete. Detta hotar bl.a. uppföljningen av inventeringen av fjällrasen som utfördes 1990--92. Enligt utskottets mening bör regeringen förtydliga Genbanksnämndens uppdrag och avsätta resurser så att nämnden kan utföra sitt arbete. Utskottet anser att medel för detta ändamål bör erhållas genom en omfördelning inom Jordbruksverkets anslag. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo233 (s) yrkande 13 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande Genbanksnämndens verksamhet att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo233 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Stöd till skuldsatta jordbrukare (mom. 9)
Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Lennart Brunander (c), Mona Saint Cyr (m), Carl G Nilsson (m), Lennart Fremling (fp) och Carl Olov Persson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Enligt den" och slutar med "denna punkt" bort ha följande lydelse:
Enligt den ovan nämnda stödförordningen kan stöd lämnas till särskilt skuldsatta jordbrukare som till följd av bl.a. avvecklingen av den interna marknadsregleringen på jordbrukets område får allvarliga ekonomiska svårigheter. Syftet med anslaget är således att stötta de jordbrukare som på grund av omställningen drabbades särskilt. Som redovisats i propositionen har denna stödform ännu ringa omfattning, bl.a. beroende på de omställningsstöd som har lämnats under de gångna budgetåren. Utskottet anser dock i likhet med regeringen att behovet av det här aktuella stödet kan väntas öka när omställningsstöden minskar i omfattning eller upphör. Utskottet ansluter sig därmed till regeringens bedömning om medelsbehovet och förordar att anslaget förs upp med oförändrat belopp, 10 miljoner kronor. Utskottet avstyrker därmed motionerna Jo232 (nyd) yrkande 12 och Jo233 (s) yrkande 6.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande stöd till skuldsatta jordbrukare att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Jo232 yrkande 12 och 1993/94:Jo233 yrkande 6 till Stöd till skuldsatta jordbrukare för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000 kr,
4. Utformningen av budgetpropositionen m.m. (mom. 12, motiveringen)
Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Lennart Brunander (c), Mona Saint Cyr (m), Carl G Nilsson (m), Lennart Fremling och Carl Olov Persson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Utskottet har" och på s. 21 slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet har valt att under detta avsnitt inledningsvis ta upp den i motion Jo233 (s) yrkandena 1 och 2 framförda kritiken beträffande regeringens budgetarbete på jordbrukets område. Enligt utskottets mening är det alltid önskvärt att budgetarbetet kan hållas samman så mycket som möjligt och att olika delar endast i undantagsfall utelämnas för beslut i särskild ordning. På så sätt främjas den klarhet och överblick i budgetarbetet som alltid bör eftersträvas. Samtidigt kan konstateras att det av olika skäl kan vara lämpligare att bryta ut vissa delar från den ordinarie budgetbehandlingen. Ofta sker detta med syftet att uppnå en mer genomarbetad prövning av ett särskilt budgetområde. Enligt utskottets mening avviker härvidlag inte årets budgetförslag på något avgörande sätt från vad som varit brukligt under tidigare års budgetarbete. I detta sammanhang bör även påpekas att den i motionen redovisade kritiken delvis vilar på en missuppfattning om propositionens innehåll såvitt avser redovisningen av vissa delbelopp under anslaget m.m. När det gäller de s.k. regleringsmedlen delar utskottet synpunkterna i motionen så till vida att det vore värdefullt om budgetpropositionen innehöll en tydligare och mer fullständig redovisning av befintliga och beräknade regleringsmedel och hur dessa medel förelas på olika ändamål. Utskottet har emellertid under hand erhållit kompletterande information beträffande regleringsmedlens användning under innevarande och kommande budgetår. I detta sammanhang bör tilläggas att Riksdagsutredningen nyligen har presenterat ett förslag om en ny ordning för budgethanteringen (1993/94:TK2). Förslaget innebär sammanfattningsvis att budgetförslaget skall vara fullständigt när det avlämnas, och regeringen skall normalt inte kunna lägga fram kompletterande budgetförslag innan budgetårets början. Alla anslag skall i princip bruttoredovisas, dvs. inkomster och utgifter skall redovisas var för sig. Budgetförslaget skall ges en sådan utformning att det kan användas för resultatstyrning. Antalet anslag på statsbudgeten begränsas. Härutöver kan framhållas att regleringsmedel enligt gällande lagstiftning inte får tas ut efter utgången av budgetåret 1994/95. Frågan om fortsatt uttag av regleringsmedel sammanhänger bl.a. med Sveriges medlemskap i EU och kan för närvarande inte bli föremål för något definitivt ställningstagande. Utskottet är mot bakgrund av det anförda inte berett att föreslå någon riksdagens åtgärd i anledning av motion Jo233 (s) yrkandena 1 och 2. Motionen avstyrks i berörda delar.
5. Inkomststöd m.m. (mom. 14, 15 och 18)
Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Villkoren för" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion Jo233 yrkande 4 att arealbidraget bör ersättas med ett inkomststöd. Arealstöd tenderar att gynna de stora vegetabilieproducenterna på andra jordbrukares relativa bekostnad. Inkomststödet ger möjligheter till en rimligare fördelningspolitisk stödprofil. Med förslaget uppnås även en stor budgetbesparing genom att direktbidragen kan reduceras. Överskottsproduktion av spannmål bör enligt utskottets mening inte stimuleras och statens kostnader för export av överskottet bör nedbringas. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo233 (s) yrkande 4 bör ges regeringen till känna. Med det anförda avstyrks motion Jo230 (v) yrkande 2.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "I samband" och på s. 22 slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
I samband -- -- --(=utskottet)-- -- -- ekologisk produktion. Den huvudsakliga utgångspunkten när det gäller satsningen på ekologiska brukningsmetoder är en långsiktig minskning av kemikalieanvändningen. Den ekologiska odlingen vinner allt fler anhängare, och marknaden växer i takt med människors insikt om den ekologiska odlingens fördelar. Den ekologiska odlingen bör därför prioriteras och tillföras ytterligare medel. Enligt utskottets mening bör 50 miljoner kronor anslås till den ekologiska odlingen. Medlen bör användas till upplysning, utbildning samt omställning. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo223 (s) yrkande 1 och Jo233 (s) yrkande 3 bör ges regeringen till känna. Motion Jo223 yrkande 2 avstyrks.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "höja dessa" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den bedömning som görs i motion Jo233 (s) yrkande 5 när det gäller medelsbehovet under punkt B 9. Utskottet tillstyrker därmed yrkandet och föreslår att det till omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1994/95 anslås 1 406 150 000 kr. Därmed avstyrks motion Jo230 (v) yrkande 4. Utskottet har inte någon erinran mot regeringens förslag om bemyndiganden att medge rörliga krediter och bemyndigande för regeringen att vid behov höja dessa.
dels att utskottets hemställan under 14, 15 och 18 bort ha följande lydelse:
14. beträffande inkomststöd att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo233 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. beträffande ekologisk odling m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Jo223 yrkande 1 och 1993/94:Jo233 yrkande 3 samt med avslag på motion 1993/94:Jo223 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. beträffande omställningsåtgärder i jordbruket m.m. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1993/94:Jo233 yrkande 5 samt med avslag på motion 1993/94:Jo230 yrkande 4 till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 406 150 000 kr,
6. Ett samlat utvecklingsprogram för skogen, m.m. (mom. 29)
Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "Som inledningsvis" och på s. 30 slutar med "i motionen", dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "När det" och på s. 31 slutar med "i motionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den syn som anläggs i motion Jo311 på skogspolitiken. I en offensiv näringspolitik som integreras med kravet på en god miljö måste ambitionen att använda skogen på ett mångsidigare och regionalt utvecklande sätt vara en primär strategi. För att styra utvecklingen av den förnyelsebara skogsråvaran bör ett samlat utvecklingsprogram för skogen starta. Programmet bör som motionärerna föreslår inriktas på att snabbt föreslå de åtgärder och styrinstrument som behövs för att bredda användningen av "det gröna guldet". En utredning bör också tillsättas för att stödja utvecklingen av skogen som energikälla, i enlighet med vad som anförs i motionen.
Skogen är glesbygdens största naturresurs. Det är viktigt att politiken för skogsbruket har ett inbyggt regionalpolitiskt ansvarstagande. Utvecklingen inom skogsbruket är därför av avgörande betydelse, eftersom arbetsmarknadssituationen även annars är mycket besvärande. Ett långsiktigt program för ett uthålligt och miljöanpassat skogsbruk i inlandet bör läggas fram.
Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har i uppdrag att fortlöpande utvärdera den nya skogspolitikens effekter på biologisk mångfald och följa upp hur reservatsavsättningarna och de olika åtgärderna i skogsbruket bidrar till att uppfylla miljömålet. Regeringen bör år 1997 återkomma till riksdagen med en rapport angående måluppfyllelse. Regeringen bör även återkomma till riksdagen med ett förslag om hur den långsiktiga finansieringen av naturvården skall finansieras. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo311 yrkandena 2, 3, 5, 8 och 10 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:
29. beträffande ett samlat utvecklingsprogram för skogen, m.m. att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo311 yrkandena 2, 3, 5, 8 och 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Skogsvårdsorganisationen m.m. (mom. 37 och 49)
Christer Windén (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med "Utskottet har" och slutar med "278 952 000 kr" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att ytterligare sparkrav om 2 % bör ställas och anslaget således minskas med 5 579 000 kr.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "yrkande 20" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att ytterligare sparkrav om 2 % bör ställas och anslaget således minskas med 1 065 000 kr.
dels att utskottets hemställan under 37 och 49 bort ha följande lydelse:
37. beträffande skogsvårdsorganisationen: myndighetsuppgifter att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1993/94:Jo232 yrkande 19 till Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 273 373 000 kr,
49. beträffande Fiskeriverket att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1993/94:Jo232 yrkande 20 till Fiskeriverket för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 52 207 000 kr,
8. Datasystem för skogliga inventeringar (mom. 46)
Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "Utskottet har erfarit" och slutar med "inte påkallat" bort ha följande lydelse:
Ansvaret för att föra ut skogspolitiken ligger hos skogsvårdsorganisationen. I det uppdraget ingår även biotopskyddet. Uppgiften kräver god dataförsörjning för en bred dialog lokalt, på kommun-, läns- och riksnivå. Inom organisationen finns redan i dag spetskompetens inom det geografiska systemområdet, GIS, och väletablerade kontakter med forskning och leverantörerna av satellitdata. Mot denna bakgrund bör skogsvårdsorganisationen bygga upp system som med hjälp av ny teknik kan förädla ÖSI-baserna till att motsvara de krav på hjälpmedel som följer av den beslutade skogspolitiken och som också ger möjlighet till datafångst från andra källor.
Detta är en nödvändig och brådskande insats om vi skall klara av uppföljningskravet och den utvecklingsavgörande dialogen med omvärlden. Riksdagen bör med anledning av motion Jo312 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande lydelse:
46. beträffande datasystem för skogliga inventeringar att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo312 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt (mom. 56)
Christer Windén (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med "Riksdagen godkände" och slutar med "yrkande 22" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motion Jo232 (nyd) yrkande 22 att bidraget till Statens veterinärmedicinska anstalt bör omfattas av ett ytterligare sparkrav på två procent. Detta anslag bör således minskas med 1 357 000 kr till 66 477 000 kr. I övrigt tillstyrks regeringens förslag.
dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande lydelse:
56. beträffande bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1993/94:Jo232 yrkande 22 till Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 66 477 000 kr,
10. Bidrag till Statens utsädeskontroll med flera anslag (mom. 64, 65, 67, 70 och 76)
Christer Windén (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "yrkande 23" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att ytterligare sparkrav om 2 % bör ställas och anslaget således minskar med 16 000 kr.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "H 7" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att ytterligare sparkrav om 2 % bör ställas och anslagen således minskar med respektive 13 000 kr, 103 000 kr, 77 000 kr och 476 000 kr.
dels att utskottets hemställan under 64, 65, 67, 70 och 76 bort ha följande lydelse:
64. beträffande bidrag till Statens utsädeskontroll att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1993/94:Jo232 yrkande 23 till Bidrag till Statens utsädeskontroll för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 803 000 kr,
65. beträffande Statens växtsortnämnd att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1993/94:Jo232 yrkande 24 till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 634 000 kr,
67. beträffande bidrag till Statens maskinprovningar att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1993/94:Jo232 yrkande 25 till Bidrag till Statens maskinprovningar för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 5 062 000 kr,
70. beträffande Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1993/94:Jo232 yrkande 27 till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 3 748 000 kr,
76. beträffande livsmedelsstatistik att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1993/94:Jo232 yrkande 28 till Livsmedelsstatistik för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 23 314 000 kr.
Särskilda yttranden
1. Utvidgade möjligheter till omställningsstöd (mom. 21)
Christer Windén (nyd) anför:
Med anledning av den förmodade anslutningen till Europeiska unionen redan den 1 januari 1995, kommer sannolikt den i min motion föreslagna utökningen av hur omställd mark får användas att sakna praktisk betydelse, eftersom marken då kommer att omfattas av EU:s trädesregler. Oaktat detta finner jag det dock märkligt att utskottet inte vill uppmuntra enskilda bönders kreativitet då det gäller att hitta meningsfull användning av mark. Onödigt snäva tolkningar av tidigare riksdagsbeslut skapar bara irritation och tar därmed bort incitament att anstränga sig.
2. Den framtida sockernäringen på Gotland (mom. 27)
Christer Windén (nyd) anför:
Jordbruksutskottets uppgift bör enligt min mening vara att värna om jordbrukets villkor och utveckling. Utskottet bör inte bedriva arbetsmarknadspolitik för de människor som för tillfället är sysselsatta inom sockernäringen på Gotland. De arbetsmarknadsinsatser som kan bidra till att skapa nya arbetstillfällen på Gotland bör omfatta alla arbetslösa. De som drabbas av nedläggningen av sockerbruket bör inte särbehandlas. Sådana ärenden handläggs normalt i arbetsmarknadsutskottet och bör ej heller finansieras av jordbrukets medel.
3. Behovet av särskilda skogsvårdsinsatser (mom. 31, 39, 44)
Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anför:
På grund av den svåra arbetsmarknadssituationen, speciellt i skogslänen, bör beprövade sysselsättningsåtgärder som kan bekostas av AMS-medel sättas in med omedelbar verkan. Några exempel är skogsvårdsinsatser inom det skogliga stödområdet, skogsinventeringar samt nybyggnad och upprustning av skogsbilvägar.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Jan Jennehag (v) anför:
Enligt min mening innehåller budgeten endast till mindre del styrmedel som leder till ett ekologiskt jordbruk. Direktbidraget till ekologisk odling är t.ex. endast ca 10 miljoner kronor. Ett rakt arealstöd till all areal skulle gynna Norrland och det ekologiska jordbruket. Norrland har 10 % av åkermarken men får 3 % av arealstödet. Siffrorna förstärks av stödet som är differentierat efter avkastningsnivå. (Stödet i Malmöhus län blir för 1994 ca 1 100 kr/ha. I Västerbotten blir stödet ca 560 kr/ha.) Om vi nu ändå skall ha ett arealstöd, så måste det utformas så att det inte får så utmanande effekter. Differentieringen måste slopas. Ett rakt arealstöd skulle ge de KRAV-anslutna odlarna ökade inkomster på över 20 miljoner kronor (Hemställan mom. 13).
Stora insatser inom rådgivning och utbildning fordras som komplement till ekonomiska styrmedel. Anslaget för omställningsåtgärder bör minskas med 75 miljoner kronor. Detta belopp bör i stället anvisas för rådgivning och utbildning (Hemställan mom. 18 och 23).
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 13, 18 och 23 borde ha hemställt:
13. beträffande arealstödet att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo230 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
18. beträffande omställningsåtgärder i jordbruket m.m. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1993/94:Jo230 yrkande 4 samt med avslag på motion 1993/94:Jo233 yrkande 5 till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 332 003 000 kr,
23. beträffande rådgivning och utbildning att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1993/94:Jo230 yrkande 5 samt med avslag på motion 1993/94:Jo232 yrkande 18 till Rådgivning och utbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 104 785 000 kr,
Bilaga 1
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1993/94:AU3y
Bilaga 2
Arbetsmarknadspolitiska medel till skogspolitiken
Till jordbruksutskottet
Jordbruksutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att avge yttrande över motion 1993/94:Jo311 av Margareta Winberg m.fl. (s) såvitt avser yrkandena 4, 14 och 15.
Motionen rör skogspolitiken och innehåller en rad förslag under rubriken Skogen som tillgång för tillväxt och miljö. Motionärerna anser att arbetsmarknadspolitiska medel bör anvisas med visst belopp för två konkret angivna ändamål (yrkandena 4 och 15). När det gäller skogsbilvägar framhålls vikten av fortsatta statliga insatser (yrkande 14).
Inledningsvis kan utskottet konstatera att den förra året fastlagda nya skogspolitiken (prop. 1992/93:226, JoU15) innebär att i huvudsak allt generellt statligt ekonomiskt stöd till skogsbruket avskaffades.
I anslutning till yrkande 4 framför motionärerna att kortsiktiga stödåtgärder är nödvändiga för skogsvårdsinsatser i det privata skogsbruket inom det skogliga stödområdet. De föreslår att 30 miljoner kronor av arbetsmarknadspolitiska medel används för detta ändamål under nästa budgetår.
Yrkande 15 rör den s.k. Översiktliga skogsinventeringen (ÖSI). Motionärerna anför att inventeringen är avslutad, men att det ännu återstår 1,2 miljoner hektar skog där inventering inte genomförts. Regeringen bör ge Skogsstyrelsen i uppdrag att fullfölja skogsinventeringarna med 50 miljoner kronor från arbetsmarknadspolitiska medel, sägs det i motionen
Med anledning av dessa yrkanden får arbetsmarknadsutskottet anföra följande.
Utskottet behandlar varje år motionsförslag om arbetsmarknadspolitiska medel, framför allt olika beredskapsarbeten, för t.ex. kulturändamål och naturvårdsändamål. Ofta är det fråga om angelägna projekt, som därutöver motiveras med sysselsättningsskäl. Utskottet brukar emellertid inte gå in på en bedömning av de olika behov och förslag som förs fram i motioner av detta slag, utan erinra om att utnyttjandet av de arbetsmarknadspolitiska resurserna måste bedömas från arbetsmarknadssynpunkt. Dessa medel bör således inte ses som en resurs för andra i och för sig angelägna samhällsområden.
Insatser av det slag som motionärerna förordar kan förekomma inom arbetsmarknadspolitikens ram, men det är AMS som fördelar resurserna för arbetsmarknadspolitiska insatser i de olika länen med hänsyn till rådande arbetsmarknadsläge.
Av nu angivna skäl avstyrker arbetsmarknadsutskottet bifall till motionens yrkande 4 och 15.
När det gäller motionens yrkande 14 som gäller skogsbilvägar är följande att säga.
I samband med att det generella statliga ekonomiska stödet till skogsbruket avkaffades framhölls att det förekommer även mer indirekta ekonomiska stöd, såsom beredskapsarbeten och regionalpolitiskt motiverade åtgärder. Jordbruksutskottet anslöt sig till jordbruksministerns uppfattning att insatser i skogsbruket ofta är effektiva som sysselsättningsskapande åtgärder. I sammanhanget erinrades om de förslag som lades fram på det arbetsmarknadspolitiska området.
Under innevarande budgetår disponerar således AMS 90 miljoner kronor som bidrag till skogsbilvägar i enlighet med förslag som lades fram i förra årets kompletteringsproposition (1992/93:150 bil. 8 s. 55). Bidraget får uppgå till högts 50 % avseende arbeten med skogsbilvägar som avslutas senast den 31 december 1994. I propositionen anfördes att skogsbilvägarna utgör en viktig del av landets infrastruktur. Det sades också att ett statligt bidrag till skogsbilvägar skapar sysselsättning till en förhållandevis låg kostnad i gles- och skogsbygder.
Enligt vad utskottet inhämtat från AMS har fram till årsskiftet 1993/94 beslut fattats beträffande projekt till ett värde av 60 miljoner kronor. Medlen har fördelats av Skogsstyrelsen till skogsvårdsstyrelserna. Det styrande har varit behovet av vägar och vägförbättringar. Den genomsnittliga bidragsandelen har varit 44 % och sysselsättningseffekten har uppgått till 226 årsverken, vilket innebär en årskostnad på omkring 270 000 kr.
Det belopp om 90 miljoner kronor som avsatts av de arbetsmarknadspolitiska medlen för skogsbilvägar under innevarande budgetår bör enligt utskottets mening framför allt ses mot bakgrund av det rådande svåra arbetsmarknadsläget. Beloppet kan användas till arbeten som avslutas senast den 31 december 1994. Som utskottet uppfattar motionen i denna del gäller den emellertid i vad mån fortsatta statliga insatser -- de arbetsmarknads- och regionalpolitiska medlen nämns inte särskilt -- för skogsbilvägarna bör förekomma inte bara av sysselsättningsskäl eller regionalpolitiska skäl utan också av hänsyn till skogsbruket, naturen och kulturmiljön m.m. Eftersom det inte ankommer på arbetsmarknadsutskottet att anlägga synpunkter på denna fråga avstår utskottet från att yttra sig i den delen.
Stockholm den 2 mars 1994
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Elver Jonsson
Närvarande: Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Kjell Nilsson (s), Georg Andersson (s), Marianne Andersson (c), Lahja Exner (s), Charlotte Cederschiöld (m), Sten Östlund (s), Laila Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman (s), Isa Halvarsson (fp), Johnny Ahlqvist (s), Berit Andnor (s) och Rose-Marie Frebran (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.