Statsbudgeten för budgetåret 1997. (Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård) m.m.
Betänkande 1996/97:JoU2
Jordbruksutskottets betänkande
1996/97:JOU02
Statsbudgeten för budgetåret 1997 (Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård) m.m.
Innehåll
1996/97 JoU2
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas förslagen i budgetpropositionen för år 1997 om an slag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, jämte 39 motionsyrkanden. Riksdagen har den 22 november 1996 bestämt utgiftsramen för utgiftsområdet till 1 329 871 000 kr. Regeringens förslag om medelsanvisning på anslag m.m. tillstyrks. Utskottet anser i likhet med regeringen att verksamhetsområdet Miljövård bör minskas motsvarande en besparing med 11 miljoner kronor. Härutöver bör genom omprioriteringar eller ytterligare besparingar skapas utrymme för satsningar på vissa angelägna områden. Härigenom möjliggörs en förstärkning vad gäller åtgärder för biologisk mångfald liksom en satsning för att under år 1997 bygga upp ett informationsnätverk via Internet som stöd i miljöarbetet hos myndigheter, kommuner och företag. Vidare beräknas resurser för bidrag till skoterleder m.m. i enlighet med vad som förordats i propositionen om en hållbar utveckling i landets fjällområden (prop. 1995/96:226). Utskottet tillstyrker regeringens förslag att verksamhetsområdet Strålskydd, kärnsäkerhet m.m. omfattas av en besparing på 9 miljoner kronor. I betänkandet behandlas även vissa forskningsfrågor i anslutning till proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle. Till betänkandet har fogats 9 reservationer och 5 särskilda yttranden.
Propositionerna
Proposition 1996/97:1 utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Regeringen (Miljödepartementet) har föreslagit
A Miljövård
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1997 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst 60 000 000 kr för budgetåret 1998,
2. att riksdagen för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt följande uppställning:
A 1. Statens naturvårdsverk; ramanslag; 355 827 000 kr,
A 2. Miljöövervakning m.m.; ramanslag; 93 952 000 kr,
A 3. Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag; ramanslag; 130 000 000 kr,
A 4. Investeringar inom miljöområdet; ramanslag; 217 992 000 kr,
A 5. Miljö- och kretsloppsforskning; ramanslag; 135 492 000 kr,
A 6. Sanering och återställning av miljöskadade områden; reservationsanslag; 19 400 000 kr,
A 7. Koncessionsnämnden för miljöskydd; ramanslag; 18 675 000 kr,
A 8. Kemikalieinspektionen; ramanslag; 82 570 000 kr,
A 9. Visst internationellt miljösamarbete; ramanslag; 41 562 000 kr,
A 10. Stockholms internationella miljöinstitut; obetecknat anslag; 12 000 000 kr,
B Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.
B 1. Statens strålskyddsinstitut; ramanslag; 73 683 000 kr,
B 2. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader; ramanslag; 63 188 000 kr,
B 3. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning; ramanslag; 58 778 000 kr,
B 4. Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m.; ramanslag; 26 752 000 kr.
Proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle
Under anslaget A 5 Miljö- och kretsloppsforskning behandlas vissa forskningspolitiska frågor i anslutning till proposition 1996/97:5. Propositionen innehåller i den del som rör miljöarbetet inga förslag till riksdagen utan redovisar vissa bedömningar av regeringen.
Motionerna
1996/97:Kr238 av Dan Ericsson m.fl. (kd, s, c, fp) vari yrkas 2. att riksdagen för budgetåret 1997 ur anslag för Miljöforskning anvisar 5 000 000 kr till Kolmårdens Djurpark gällande forskning och utbildning syftande till att rädda och bevara utrotningshotade svenska och utländska djurarter.
1996/97:Ub7 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad samordning av miljöforskning.
1996/97:Ub514 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av kraftigt ökad forskning inom miljöskydd, miljöbetingat hälsoskydd, miljövänlig produktion samt miljövänligare varuhantering, 38. att riksdagen beslutar inrätta ett centrum för miljöteknik med planering, organisation och verksamhet enligt vad som i motionen anförts.
1996/97:Jo241 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 16. att riksdagen beslutar att medel för nödvändiga inventeringar för det nya systemet för rovdjursrivna renar under budgetåret 1997 skall avsättas inom Naturvårdsverkets anslag, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anslag för ovan nämnda inventeringar skall anges i budgetpropositionen för år 1998 och framåt.
1996/97:Jo249 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att under anslaget A 3 inom utgiftsområde 20 anvisa ett i förhållande till regeringen ökat anslag med 12 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen beslutar att under anslaget A 10 inom utgiftsområde 20 anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med 12 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Jo252 av Sivert Carlsson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare medel till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering inom ramen för programmet för omställning till hållbar utveckling.
1996/97:Jo408 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kalkning.
1996/97:Jo605 av Karl-Gösta Svenson och Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett forskningsprojekt avseende recirkulerande vattensystem.
1996/97:Jo606 av Maggi Mikaelsson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etablering av ett centrum för avancerad miljöforskning i Umeå.
1996/97:Jo607 av Torsten Gavelin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etableringen av ett Advanced Center for Environmental Research och en forskarskola inom miljöforskningsområdet.
1996/97:Jo608 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppbyggnad av ett miljötekniskt centrum.
1996/97:Jo704 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade ekonomiska insatser för kalkning, 2. att riksdagen begär att regeringen verkar för att EU ställer bidrag till förfogande för bestridande av kostnader för kalkningsprogrammet.
1996/97:Jo714 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljö- och kretsloppsforskning, 9. att riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att under 1997 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst 70 000 000 kr för budgetåret 1998, 10. att riksdagen med följande dndringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde Allmän miljö- och naturvård enligt uppställning:
Anslag Regeringe Anslags- ns förändrin förslag, g, tkr tkr 1997 A 1 Statens 1997 naturvårdsverk 40 000 A 2 355 827 15 000 Miljöövervakning 93 952 A 3 Bidrag till 30 000 kalkningsverksamhet 130 000 35 000 för sjöar 217 992 14 508 och vattendrag 135 492 A 4 Investeringar 30 000 inom miljöområdet 19 400 A 5 Miljö- och kretsloppsforskning A 6 Sanering och återställning av miljöskadade områden
1996/97:Jo727 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att använda medel från programmet för ekologisk omställning till kalkning och markförvärv, 40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning av Naturvårdsverkets uppdrag och organisation med syfte att säkerställa ett så effektivt miljöarbete som möjligt och en effektiv användning av verkets anslagna medel, 41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ansvaret för fördelning av medel till miljöorganisationer.
1996/97:Jo734 av Pär-Axel Sahlberg m.fl. (s) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av kalkningsinsatser i Halland, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om EU-bidrag till kalkning.
1996/97:Jo737 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till byggande av skoterleder, 10. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1997 anvisa anslagen under utgiftsområde 20 enligt Miljöpartiet de grönas förslag i tabell under punkt 11.1,
Anslag Regeringe Anslags- ns förändrin förslag, g, tkr A 1 Statens tkr 1997 naturvårdsverk 1997 A 2 50 000 Miljöövervakning 356 000 - m.m. 94 000 A 3 Bidrag till 50 000 kalkningsverksamhet 130 000 700 000 för sjöar 218 000 - och vattendrag 136 000 A 4 Investeringar 100 000 inom miljöområdet 19 000 A 5 Miljö- och 900 000 kretsloppsforskning 1 330 000 A 6 Sanering och återställning av miljöskadade områden
Totalt utgiftsområdet
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 20 för åren 1998 och 1999 enligt tabell under punkt 11.1.
Anslag Regeringens förslag Anslagsförändring
tkr tkr 1998 1999 1998 1999
A 1 Statens naturvårdsverk 348 000 334 000 58 000 72 000 A 2 Miljöövervakning m.m. 92 000 88 000 2 000 6 000 A 3 Bidrag till kalknings- verksamhet för sjöar och vattendrag 127 000 122 000 100 000 100 000 A 4 Investeringar inom miljöområdet 213 000 204 000 700 000 700 000 A 6 Sanering och åter- ställning av miljö- skadade områden 19 000 18 000 101 000 102 000
Totalt utgiftsområdet 1 174 000 1 139 000 961 000 980 000
1996/97:Jo740 av Sonja Fransson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Västsverige bör prioriteras vid fördelning av tillgängliga resurser till kalkning, 2. att riksdagen verkar för att EU skall bidra med medel till kalkning.
1996/97:Jo746 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att 50 miljoner kronor utöver regeringens förslag bör anslås under budgetåret 1997 för kalkningsverksamhet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Naturvårdsverkets plan för fortsatta kalkningsinsatser.
1996/97:Jo752 av tredje vice talman Christer Eirefelt (fp) vari yrkas att riksdagen till A 3, Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag, inom utgiftsområde 20. Allmän miljö- och naturvård för budgetåret 1997 anvisar 10 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit.
1996/97:Jo759 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 32. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 20. Allmän miljö- och naturvård enligt uppställning:
Anslag Regeringe Anslags- ns förändrin förslag, g, tkr A 2 tkr 1997 Miljöövervakning 1997 m.m. 10 A 3 Bidrag till 93 000 kalkningsverksamhet 952 för sjöar 10 och vattendrag 130 000 000 A 4 Investeringar 217 992 200 inom miljöområdet 135 492 000 A 5 Miljö- och 60 kretsloppsforskning 19 000 A 6 Sanering och 400 återställning av 10 miljöskadade 1 329 871 000 områden 1 619 871 Summa för utgiftsområdet
1996/97:Jo779 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kalkning,
1996/97:Jo793 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 2. att riksdagen beslutar ändra beteckning på anslaget Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag till Bidrag för verksamhet mot försurning av mark, sjöar och vattendrag, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samordning av resurserna vad gäller bevarandet av biologisk mångfald och kalkningsverksamhet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att initiera forskning kring kalkning vid Gårdsjön i Älvsborgs län, 5. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt uppställning:
Anslag Regeringe Anslags- ns förändrin förslag, g, tkr A Miljövård tkr 1997 A 1 Statens 1997 naturvårdsverk 50 000 A 2 355 - Miljöövervakning 827 m.m. 93 10 000 A 3 Bidrag till 952 110 000 kalkningsverksamhet 4 för sjöar 130 000 och vattendrag 000 A 4 Investeringar 217 190 000 inom miljöområdet 992 A 5 Miljö- och 135 kretsloppsforskning 492 A 6 Sanering och återställning av 19 400 miljöskadade områden 18 A 7 675 Koncessionsnämnden 82 för 570 miljöskydd A 8 41 Kemikalieinspektion 562 en A 9 Visst 12 internationellt 000 100 000 miljösam- 100 000 arbete A 10 Stockholms 73 564 000 internationella 683
miljöinstitut 63 188 B Strålskydd, kärnsäkerhet m.m. 58 B 1 Statens 778 strålskyddsinstitut B 2 Statens 26 kärnkraftinspektion 752 :
Förvaltningskostnad er 1 329 B 3 Statens 871 kärnkraftinspektion :
Kärnsäkerhetsforskn ing B 4 Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. Ekologisk omställning Agenda 21
Summa totalt utgiftsområdet
Utfrågning Generaldirektören Kjell Jansson, som förordnats som särskild utredare i Kalkningsutredningen (dir. 1995:87), har informerat utskottet om utredningens arbete och bedömningar.
Utskottet
Inledning
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Utgiftsområdet omfattar frågor rörande biologisk mångfald och naturvård, vatten- och luftvård, avfallsfrågor, bilavgasfrågor, miljöskydd, miljöforskning, avfallsforskning, kemikaliekontroll, strålskydd och säkerhetsfrågor kopplade till kärnkraften samt internationellt miljösamarbete. Utgiftsområdet omfattar utgifter för Naturvårdsverket, Koncessionsnämnden för miljöskydd, Kemikalieinspektionen, Statens strålskyddsinstitut och Statens kärnkraftinspektion. Jordbruksutskottet har i yttrande den 24 oktober 1996 till finansutskottet över proposition 1996/97:1 Budgetpropositionen för år 1997 jämte motioner tillstyrkt regeringens förslag till utgiftsramar inom jordbruksutskottets beredningsområde, dvs. för utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och naturvård och 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. Efter behandling i finansutskottet har riksdagen genom beslut den 22 november 1996 bestämt utgiftsramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård till 1 329 871 000 kr. Beslutet överensstämmer med regeringens förslag. Detta innebär att huvuddelen av de motioner som berör enskilda anslag bör avslås på den grunden att de inte ryms inom den beslutade utgiftsramen. Regeringens förslag för år 1997 innebär att 1 107,5 miljoner kronor avsätts för verksamhetsområdet Miljövård och 222,4 miljoner kronor för verksamhetsområdet Strålskydd, kärnsäkerhet m.m. Förslagen innebär att den av riksdagen tidigare beslutade besparingen om 20 miljoner genomförs (prop. 1995/96:150, 1995/96:FiU10). För år 1998 planeras besparingar om ytterligare 177 miljoner kronor. Vidare bortfaller fr.o.m. år 1999 resterande medel från energiskatteöverenskommelsen, 58 miljoner kronor. I förhållande till vad som redovisats i regeringens vårproposition har till utgiftsområdet ca 7 miljoner kronor förts över från utgiftsområde 16 för lokalkostnadstäckning vid universitet och högskolor. Vidare har utgiftsområdet ökats med nominellt 25 miljoner kronor avseende uppskattade medel från EU- fonden LIFE samtidigt som motsvarande belopp beräknats under inkomsttitel 6911. Från utgiftsområdet har härutöver gjorts en överföring med 2 miljoner kronor till utgiftsområde 1.
Miljövård (A)
Propositionen
Målet med miljöpolitiken är att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, främja en långsiktigt god hushållning med naturresurser samt skydda natur- och kulturlandskapet. De ekologiska kraven kan enligt regeringen leda till nästa stora språng i tillväxten. Regeringen har som ambition att Sverige skall bli ledande i Europa med att systematiskt bygga ett ekologiskt hållbart samhälle. Prioriterade områden i regeringens miljöarbete är ett grönare näringsliv, vilket inkluderar kretslopp och avfall, kemikalier samt trafik. Vidare är frågor rörande Östersjön/Östeuropa, biologisk mångfald och miljöpolitiska styrmedel prioriterade. Frågorna skall drivas aktivt såväl nationellt som inom EU och andra internationella fora. Insatserna för ett mer miljöanpassat näringsliv bör fortsätta. Företagens miljöanpassning kan bidra till ökad tillväxt och sysselsättning. En viktig uppgift är vidare att driva på miljöarbetet inom olika samhällssektorer. Sektorsansvaret för miljöfrågorna måste öka. Det statsfinansiella läget kräver omfattande besparingar även inom miljöområdet. För år 1997 föreslås att verksamhetsområdet Miljövård minskas motsvarande en besparing med 11 miljoner kronor. Genom omprioriteringar i befintlig verksamhet utöver vad som krävs för besparingar räknar regeringen med att vissa nya satsningar inom miljöområdet skall vara möjliga. Härigenom möjliggörs en förstärkning vad gäller åtgärder för biologisk mångfald liksom en satsning för att under år 1997 bygga upp ett informationsnätverk via Internet som stöd i miljöarbetet hos myndigheter, kommuner och företag. Vidare beräknas resurser för bidrag till skoterleder m.m. i enlighet med vad som förordats i propositionen om en hållbar utveckling i landets fjällområden (prop. 1995/96:226). Regeringen avser att våren 1997 till riksdagen lämna förslag om en miljöbalk med ikraftträdande den 1 januari 1998. Förslaget syftar till en samordnad och skärpt miljölagstiftning och kan leda till ändringar i miljövårdens organisation. Regeringen avser också att förelägga riksdagen en samlad miljöproposition våren 1998 med förslag till bl.a. nya och omarbetade miljömål.
Motionen
I motion Jo793 (v) yrkas att 100 miljoner kronor tillförs anslaget för främjande av ekologisk omställning (yrkande 5 delvis). Delegationen för ekologisk omställning vid Naturvårdsverket har fått in ansökningar som motsvarar projekt på fyra miljarder kronor. De 100 miljoner kronor som anslagits kan beräknas ha gett minst 400 varaktiga arbetstillfällen. Både kommuner och privata företag har fått stöd. Motionärerna anser att det bör finnas en beredskap för att ytterligare utöka denna ram under kommande år om ansökningarna är av hög kvalitet och om de slutgiltiga utvärderingarna är positiva.
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens bedömning att målet med miljöpolitiken bör vara att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, främja en långsiktigt god hushållning med naturresurser samt skydda natur- och kulturlandskapet. Utskottet delar regeringens uppfattning att Sverige skall vara en pådrivande kraft och ett föregångsland i strävan att skapa ett hållbart samhälle. Det krävs aktiva medborgare, men också en tydlig politik, för att främja ett ökat kretsloppstänkande. Utskottet delar uppfattningen att prioriterade områden bör vara arbetet med ett grönare näringsliv vilket inbegriper kretslopp och avfall, kemikalier samt trafik. Andra viktiga områden bör vara Östersjön/Östeuropa, biologisk mångfald och miljöpolitiska styrmedel. Arbetet med att driva på miljöarbetet inom olika samhällssektorer bör fortsätta. För att bidra både till omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle och för att minska arbetslösheten anslog riksdagen år 1995 ett belopp om 100 miljoner kronor som stöd till konkreta, rationella, kostnadseffektiva projekt som kunde ge en påtaglig miljövinst och klara sysselsättningseffekter (1994/95:JoU14 s. 24). Anslaget utformades som ett engångs reservationsanslag för perioden juli 1995juni 1996. Stödet skulle koncentreras till större projekt och täcka upp till 30 % av de merkostnader som följer av att investeringarna motiveras med en omställning i ekologiskt hållbar riktning. Utskottet anförde att investeringarna borde kunna påbörjas under år 1995 och vara avslutade under år 1996. Utskottet har inhämtat att alla medel på anslaget A 8 Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning numera har fördelats på projekt. Utskottet erinrar om att riksdagen i samband med behandlingen av proposition 1995/96:222 Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, m.m. anvisade ytterligare 1 000 miljoner kronor för ett femårigt program med investeringsbidrag för omställning till hållbar utveckling (bet. 1995/96: FiU15, rskr. 1995/96:307). Programmet skall syfta till att skapa sysselsättning främst genom kretsloppsanpassning av byggnader och teknisk infrastruktur. Utskottet konstaterar att riksdagen nyligen har anvisat ett omfattande belopp för ändamål som i huvudsak sammanfaller med förslagen i motion Jo793 yrkande 5 delvis. Motionen avstyrks i denna del.
A 1 Statens naturvårdsverk
Propositionen
Naturvårdsverkets övergripande mål är att vara samlande och pådrivande i miljövårdsarbetet samt ansvara för uppföljning och utvärdering, såväl nationellt som internationellt. Anslaget belastas i första hand av verkets förvaltningskostnader samt kostnader för vård och förvaltning av markinvesteringar. Inom verket hanteras anslagen A 1 Statens naturvårdsverk, A 2 Miljöövervakning m.m., A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag, A 4 Investeringar inom miljöområdet, A 5 Miljö- och kretsloppsforskning, A 6 Sanering och återställning av miljöskadade områden samt inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar anslaget D 2 Ersättningar för viltskador m.m. Regeringen föreslås få bemyndigande att under budgetåret 1997 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst 60 000 000 kr för budgetåret 1998. För en policymyndighet som Naturvårdsverket är det svårt att utifrån verksamhetsmål i form av miljöhot dra slutsatser om måluppfyllelse. För att förenkla samt förbättra styrningen och uppföljningsmöjligheten av verket pågår ett arbete där Naturvårdsverket i samarbete med Miljödepartementet och Finansdepartementet utvecklar funktionsindelade verksamhetsmål, nära knutna till verkets arbetsområden. Naturvårdsverkets arbete genomgår snabba tyngdpunktsförskjutningar, bl.a. har EU-medlemskapet inneburit kraftigt ökade insatser. Under budgetåret 1995/96 beräknas anslagssparandet från tidigare år tas i anspråk. Skyddet av den biologiska mångfalden hör till de prioriterade uppgifterna inom miljöpolitiken. Regeringen anser att ett aktionsprogram för biologisk mångfald bör genomföras. Finansiering av ett sådant aktionsprogram kräver att befintliga resurser omprioriteras. Som tidigare framhållits avser regeringen att återkomma till riksdagen angående förslagen i Naturvårdsverkets aktionsplan för biologisk mångfald. I proposition 1995/96:226 Hållbar utveckling i landets fjällområden förordades att bidrag skall kunna lämnas till anläggande av skoterleder och andra anläggningar för skotertrafik samt för informationsinsatser. Regeringen föreslår att anslaget genom en omfördelning inom utgiftsområdet utökas med 10 miljoner kronor för att finansiera bidrag till skoterleder, vilket bör ses i samband med inrättandet av nya regleringsområden för skoterleder. Under en treårsperiod räknar regeringen med att sammanlagt 30 miljoner kronor bör avsättas för detta ändamål. Miljövårdsberedningen har i betänkandet (SOU 1996:92) IT i miljöarbetet föreslagit att ett informationsnätverk byggs upp via Internet för stöd i miljöarbetet hos myndigheter, kommuner och företag, det s.k. miljönätet. Naturvårdsverket bör medverka till att miljönätet byggs upp och kommer i drift under år 1997. Regeringen beräknar att 7 miljoner kronor skall kunna användas under år 1997 genom omprioriteringar inom anslagets ram för detta ändamål. Regeringen beräknar ramanslaget för år 1997 till 355 827 000 kr. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att redovisa alternativa förslag till besparingsåtgärder inom sitt ansvarsområde för åren 1998 och 1999.
Motionerna
I motion Jo793 (v) yrkas att anslaget bestäms till 405 827 000 kr, vilket motsvarar en höjning med 50 miljoner kronor (yrkande 5 delvis). I motion Jo714 (kd) yrkas att anslaget bestäms till 395 827 000 kr, vilket motsvarar en höjning med 40 miljoner kronor (yrkande 10 delvis). För att Naturvårdsverket skall kunna fullgöra sina uppgifter att vara samlande och pådrivande i miljövårdsarbetet samt ansvara för uppföljning och utvärdering krävs förstärkning med angivet belopp. I motion Jo737 (mp) yrkas att anslaget höjs med 50 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag (yrkande 10 delvis). Naturvårdsverket har en central och pådrivande roll i miljöarbetet. Ambitionen att driva på en hållbar utveckling borde öka verkets ansvar och verksamhet. I den preliminära fördelningen för åren 1998 och 1999 yrkas att anslaget höjs med 58 respektive 72 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag (yrkande 11 delvis). Miljöpartiets representant har i anslutning till motion Jo737 (mp) yrkat att anslaget A 1 Statens naturvårdsverk minskas med 10 miljoner kronor för budgetåret 1997 (yrkande 8). Motionärerna anser att tysta områden i fjällen bör avsättas i enlighet med Miljövårdsberedningens förslag. Motionärerna kan inte stödja regeringens förslag att under en treårsperiod avsätta 30 miljoner kronor för byggande av skoterleder. Motsvarande belopp föreslås överfört till A 6 Sanering och återställning av miljöskadade områden. För åren 1998 och 1999 har yrkats en motsvarande besparing på 10 miljoner kronor per år. I motion Jo727 (c) anförs att Naturvårdsverkets uppdrag och organisation bör utredas med syfte att säkerställa ett så effektivt miljöarbete som möjligt och en effektiv användning av verkets anslagna medel (yrkande 40). Enligt motionärerna föreligger behov av en förutsättningslös genomgång av Naturvårdsverkets uppdrag och organisation. I detta sammanhang bör övervägas om miljöforskningen bör vara en del av Naturvårdsverkets verksamhet. I motion Jo241 (mp) anförs att medel för nödvändiga inventeringar för det nya systemet för rovdjursrivna renar under budgetåret 1997 skall finansieras inom Naturvårdsverkets anslag (yrkande 16). Statens naturvårdsverk och Sametinget har funnit en ny modell för ersättning för rovdjursrivna renar. Enligt denna ersätts renägaren efter det antal rovdjursföryngringar som finns inom samebyns betesområde. Det nya systemet bygger på antalet föryngringar och förekomst av rovdjur, och inventeringar måste därför ske varje år. Vintern 1996 kostade inventeringarna 4 miljoner kronor. Den föreslagna ramen om 30 miljoner kronor torde räcka för år 1997, och för detta år bör medel för inventeringar finansieras inom Naturvårdsverkets budget. I motionen yrkas vidare att anslag för sådana inventeringar skall anges i budgetpropositionen för år 1998 och framåt (yrkande 17). De årliga inventeringarna är en förutsättning för det nya ersättningssystemet.
Utskottets överväganden
Utskottet instämmer i att Naturvårdsverket bör vara samlande och pådrivande i miljövårdsarbetet samt ansvara för uppföljning och utvärdering, såväl nationellt som internationellt. Verkets arbete skall syfta till att säkerställa en god miljö och biologisk mångfald. Verket skall vidare arbeta för att få till stånd ett miljöanpassat och kretsloppsinriktat samhälle och vara pådrivande i förhållande till sektorsmyndigheter samt regionala och lokala myndigheter genom att arbeta med mål, vägledning, samordning och uppföljning och utvärdering som rör miljöarbetet. Som regeringen anfört är verkets uppgift vidare att bl.a. bedöma hotbilder samt utifrån en vetenskaplig grund ta fram åtgärdsförslag, genom bidrag och ersättningar åstadkomma största möjliga miljövårdsutbyte. Utskottet delar regeringens mening att verket har en viktig roll i miljöanpassningen av de olika samhällssektorerna där särskilt transporter, energi, jord- och skogsbruk (biologisk mångfald) samt industri, handel och hushåll (produktions- och konsumtionsfrågor inkl. avfall) bör prioriteras. Även skyddet av den biologiska mångfalden hör till de prioriterade uppgifterna inom miljöpolitiken. Regeringens proposition 1995/96:226 Hållbar utveckling i landets fjällområden har nyligen behandlats av utskottet (bet. 1996/97:JoU5). Regeringen anför i denna proposition att en kanalisering av skotertrafiken kan vara ett sätt att minska bullerstörningar och konflikter med andra intressen, t.ex. friluftsliv. Utskottet delar regeringens bedömning att bidrag skall kunna lämnas till anläggande av skoterleder och andra anläggningar för skotertrafik samt för informationsinsatser. Såsom regeringen förordat bör mot denna bakgrund genom en omfördelning inom utgiftsområdet anslaget utökas med 10 miljoner kronor för att bl.a. finansiera bidrag till skoterleder. Under en treårsperiod bör såsom regeringen föreslagit 30 miljoner kronor kunna avsättas för detta ändamål. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning under anslaget A1 Statens naturvårdsverk. Motionerna Jo714 yrkande 10 delvis, Jo737 yrkandena 8 delvis och 10 delvis och Jo793 yrkande 5 delvis avstyrks. Utskottet konstaterar att motionerna, med undantag av motion Jo737 yrkande 8 delvis, går utöver den beslutade utgiftsramen. Utskottet finner inte anledning att redan nu gå in på någon detaljerad bedömning av enskilda anslag för budgetåren 1998 och 1999. Motion Jo737 yrkande 11 delvis avstyrks. Enligt utskottets uppfattning bör Naturvårdsverkets förutsättningar att säkerställa ett effektivt miljöarbete och att åstadkomma en effektiv användning av anslagna medel kontinuerligt följas upp. Utskottet förutsätter därför att regeringen - utöver det arbete som redovisats om utveckling av funktionsindelade verksamhetsmål - på lämpligt sätt följer upp verksamheten inom Naturvårdsverket. När det gäller frågan om miljöforskningen bör vara en del av Naturvårdsverkets verksamhet konstaterar utskottet att verket fått i uppdrag att redovisa alternativa förslag till besparingar inom sitt verksamhetsområde för budgetåren 1998 och 1999 och att regeringen i avvaktan på denna redovisning preliminärt inte beräknat några anslag till den forskningsverksamhet som administreras via Naturvårdsverket för dessa år. Utskottet vill vidare erinra om att det även i övrigt på miljöområdet pågår en omfattande utrednings- och utvärderingsverksamhet som kommer att få betydelse för de fortsatta bedömningarna angående Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. Utskottet är därför inte nu berett att föreslå någon särskild översyn av verket i enlighet med motion Jo727 yrkande 40. Motionen avstyrks i denna del i den mån den inte tillgodosetts med vad utskottet anfört. Regeringen har under anslaget B12 Kompletterande åtgärder inom jordbruket inom utgiftsområde 23 (Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar) anfört att överläggningar pågår med EG-kommissionen om ett nytt delprogram inom ramen för jordbrukets miljöprogram för ersättning till rennäringen för bevarandet av rovdjur inom renskötselområdet. Avsikten med programmet är att skapa ett bevarandemål för rovdjuren inom renskötselområdet med långsiktigt livskraftiga populationer. Programmet baseras, liksom det nuvarande systemet, på principen om ersättning efter rovdjursförekomst. Detta program bygger, i likhet med övriga miljöprogram, på att de ersättningsberättigade ansöker om ersättning och att det därefter åligger ansvarig myndighet att kontrollera de lämnade uppgifterna. Utskottet avser att i betänkandet 1996/97:JoU1 Statsbudgeten år 1997 för utgiftsområde 23 under anslaget D 2 ersättningar för viltskador m.m. föreslå att samtliga frågor rörande rovdjur bör övervägas inom ramen för en sammanhållen rovdjurspolitik. Utskottet anser att frågan om erforderliga rovdjursinventeringar bör behandlas i detta sammanhang. I avvaktan på att en sådan helhetssyn på rovdjurspolitiken utarbetas föreslår utskottet att motion Jo241 yrkandena 16 och 17 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
A 2 Miljöövervakning m.m.
Propositionen
Under detta anslag anvisas medel för miljöövervakningsverksamheten, som för innevarande budgetår anvisats under anslaget A 1 Statens naturvårdsverk, samt medel för bidrag till miljöåtgärder som bedrivs av andra myndigheter och organisationer, som för innevarande budgetår anvisats under reservationsanslaget A 2 Bidrag till miljöarbete. Detta gäller bl.a. medel till länsstyrelserna för regional miljöövervakning, stöd till olika internationella miljöövervakningsprojekt och bidrag till vissa ideella organisationer för miljövårdsarbete samt för bilavgasundersökningar. Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret för miljöövervakningen i Sverige. Inom verket finns en miljöövervakningsnämnd som fattar beslut om den nationella miljöövervakningens inriktning samt fördelar medel till nationell och regional miljöövervakning. Den regionala verksamheten specificeras i avtal med resp. länsstyrelse. Bidragen till de ideella organisationerna har helt eller delvis finansierat flera projekt, både med nationell och internationell anknytning. Miljöövervakningsverksamheten har ökat under senare år. Detta beror främst på ökade krav från staten om bättre kunskaper om miljösituationen samt krav från olika verksamhetsutövare på underlag för miljökonsekvensbeskrivningar och slutligen på en kraftigt utökad internationell rapportering som en följd av ratificering av fler internationella konventioner och av medlemskapet i EU. Miljöövervakningsverksamheten är en mycket långsiktig verksamhet som kräver stabil finansiering. Verksamheten är kunskapsintensiv, det tar tid och kostar pengar att bygga upp den kompetens som krävs för att driva och utvärdera ett övervakningsprojekt. Verksamheten har under budgetåret 1995/96 delvis finansierats med reserverade medel från tidigare beslut samt med tillfälliga medel från ingående reservationer. Regeringen avser återkomma i budgetpropositionen för år 1998 med förslag om inriktning och resurser för kommande år. Regeringen beräknar under detta anslag ca 7 miljoner kronor för stöd till kommuner och ideella organisationer i arbetet med lokala Agenda 21 för år 1997. Tyngdpunkten bör ligga i projekt som berör trafik, energi, naturvård och kemikalier. Regeringen beräknar vidare vissa medel under anslaget för bidrag till Hembygdsförbundet, Svenska naturskyddsföreningen och Internationella försurningssekretariatet för bl.a. informationsarbete, konferens- och programverksamhet inom naturvård och miljöskydd. För att täcka kostnader för verksamhet med bilavgasundersökningar beräknas ca 16 miljoner kronor. Regeringen beräknar anslaget för år 1997 till sammanlagt 93 952 000 kr som bör föras upp under ett nytt ramanslag benämnt Miljöövervakning m.m.
Motionerna
I motion Jo759 (fp) yrkas att anslaget höjs till 103 952 000 kr, en höjning med 10 miljoner kronor (yrkande 32 delvis). Resurserna är enligt motionärerna i dag otillräckliga och direkt tillsyn får allt oftare ersättas av rapportering från markägare, företagare eller allmänheten. I motion Jo793 (v) yrkas att utgiftsområdet tillförs 100 miljoner kronor för Agenda 21-arbete (yrkande 5 delvis). Det kommunala Agenda 21-arbetet är viktigt eftersom det handlar om att förändra attityder i vardagslivet. Det belopp som anslagits av regeringen för kommunernas arbete är enligt motionärerna inte tillräckligt. Motionärerna föreslår att beloppet avsätts för att t.ex. anställa energi- och miljörådgivare samt Agenda 21- samordnare på kommunal nivå. I motion Jo737 (mp) yrkas att den preliminära fördelningen på anslaget A 2 Miljöövervakning för budgetåret 1998 höjs med 2 miljoner kronor utöver regeringens preliminära beräkning och för budgetåret 1999 med 6 miljoner kronor utöver regeringens beräkning (yrkande 11 delvis). I motion Jo714 (kd) yrkas att anslaget höjs till 108 952 000 kr, vilket motsvarar en höjning med 15 miljoner kronor (yrkande 10 delvis). Motionärerna anför att miljöövervakningen uppvisar brister, att program för arter och biotoper, fjäll, våtmarker och landskap samt spridning av bekämpningsmedel saknas. Enligt motionärerna bör vvervägas att låta sektorsorganen medverka till samfinansiering av miljöövervakningen för t.ex. biologisk mångfald. Vidare är ett utökat stöd till kommuner och enskilda ideella organisationer ett viktigt instrument för att fördjupa och öka hastigheten i Agenda 21-arbetet och 5 miljoner kronor bör öronmärkas för Agenda 21-arbete. I motion Jo727 (c) yrkas ett tillkännagivande av att fördelningen av medel till miljöorganisationer bör administreras av regeringen, inte som i dag av Naturvårdsverket (yrkande 41). Miljöorganisationer har enligt motionärerna stor betydelse för att driva på utvecklingen av såväl det nationella som det internationella miljöarbetet och initierar ofta debatten.
Utskottets överväganden
Som regeringen anfört har miljöövervakningsverksamheten som mål att beskriva tillståndet i miljön så att brister skall kunna åtgärdas, risker undvikas och samhället utvecklas i en hållbar riktning. Regeringen har tillsatt en utredning (dir. 1996:62) som har till uppgift att granska dagens miljöövervakning och utarbeta förslag till verksamhetens fortsatta inriktning, omfattning, struktur och finansiering. Utskottet delar regeringens bedömning att i avvaktan på utredningens förslag, som skall redovisas den 1 januari 1997, bör medel till miljöövervakningen för budgetåret 1997 beräknas med oförändrat belopp. I mars 1995 tillkallades en nationell Agenda 21-kommitté (dir. 1995:34) i syfte att medverka i arbetet med att utveckla, fördjupa och förankra Agenda 21 och för att medverka inför utarbetandet av Sveriges rapport till FN:s extra generalförsamling om hållbar utveckling år 1997. Kommittén har gett ut skrifter om s.k. goda exempel, lägesbeskrivning vad gäller arbetet i Sverige med Agenda 21, beskrivning av det lokala arbetet med Agenda 21 i andra länder samt ett underlag för svenskt miljömålsarbete. En stor Agenda 21- konferens tillsammans med bl.a. Kommunförbundet, Naturvårdsverket och Industriförbundet har ägt rum 19-21 november 1996. Kommittén kommer också att redovisa ett underlag till nationalrapport till FN. Regeringen beräknar under detta anslag ca 7 miljoner kronor för stöd till kommuner och ideella organisationer i arbetet med lokala Agenda 21 för år 1997. Utskottet delar regeringens syn att tyngdpunkten i arbetet med dessa medel bör ligga i projekt som berör trafik, energi, naturvård och kemikalier. Utskottet har ingen erinran mot övervägandena i propositionen och tillstyrker regeringens förslag till ramanslag. Motionerna Jo714 yrkande 10 delvis, Jo759 yrkande 32 delvis samt Jo793 yrkande 5 delvis innebär att utgiftsramen överskrids och avstyrks av utskottet. Utskottet finner inte skäl att nu bestämma storleken på anslagen för kommande budgetår. Motion Jo737 yrkande 11 delvis avstyrks. Regeringen beräknar under detta anslag medel för bidrag till Hembygdsförbundet, Svenska naturskyddsföreningen och Internationella försurningssekretariatet för bl.a. informationsarbete, konferens- och programverksamhet inom naturvård och miljöskydd. Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Jo727 yrkande 41 att miljöorganisationerna har stor betydelse för att driva på utvecklingen av såväl det nationella som det internationella miljöarbetet och att de ofta initierar debatten. För budgetåret 1995/96 anslogs medel till de berörda miljöorganisationerna under anslaget A 2 Bidrag till miljöarbete som disponeras av Naturvårdsverket. Regeringen beslutade i regleringsbrevet om fördelningen av de anslagna medlen på respektive organisation och föreskrev att organisationerna skall lämna redovisning av bidragens användning till Naturvårdsverket. Utskottet har under hand inhämtat att någon förändring av hanteringen inte planeras för budgetåret 1997. Motion Jo727 yrkande 41 påkallar mot den bakgrunden ingen ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag
Propositionen
Anslaget disponeras för statsbidrag för återställning av skador förorsakade av försurande luftföroreningar. Enligt förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag får statsbidrag lämnas till kalkning, biologisk återställning i kalkade vatten samt till nödvändiga utredningar och undersökningar i samband med kalkning eller biologisk återställning. Kalkning i stor skala av sjöar och vattendrag har pågått sedan mitten av 1970-talet. Uppskattningsvis är 20 % av Sveriges sjöar och vattendrag påtagligt försurade. Målet med kalkningen har under de senaste två budgetåren uppnåtts i ca 90 % av sjökalkningarna och ca 80 % av vattendragen. Även om vissa kalkningar inte nått uppsatt mål har de biologiska effekterna ändå varit övervägande positiva. Regeringen beslutade hösten 1995 om en särskild utredning med uppgift att se över kalkningsverksamheten. I tilläggsdirektiv uppdrogs till utredningen att också lämna förslag till hur kalkningsverksamheten skulle kunna bedrivas på en nivå på ca 80 miljoner kronor per år. Kalkningsutredningen överlämnade den 20 maj 1996 sitt betänkande (SOU 1996:53) Kalkning av sjöar och vattendrag. Betänkandet har därefter remissbehandlats. Innan slutlig ställning tas till vad som kan anses vara en lämplig nivå för ett sådant åtagande avser regeringen att ge Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en nationell plan för fortsatta statliga kalkningsinsatser. Naturvårds- verkets förslag om en sådan plan och verkets redovisning av regeringens uppdrag till verket att redovisa alternativa förslag till besparingsåtgärder inom sitt ansvarsområde kommer sedan att ligga till grund för regeringens ställningstagande vad gäller den framtida kalkningsverksamheten. Regeringen avser i budgetpropositionen för budgetåret 1998 komma med förslag till reformering av anslaget med hänsyn tagen även till de synpunkter och förslag som har lämnats i och med anledning av Kalkningsutredningens betänkande. Utgiftsutvecklingen enligt den budgetprognos som Naturvårdsverket gjort visar att ca 60 miljoner kronor av anslaget inte kommer att förbrukas under innevarande budgetår. Mot bakgrund härav beräknar regeringen att anslaget med bibehållen ambitionsnivå kan minskas med 10 miljoner kronor under budgetåret 1997 till 130 miljoner kronor.
Motionerna
I motion Jo249 (m) yrkas att 142 miljoner kronor anvisas på anslaget A 3, dvs. en höjning med 12 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag (yrkande 1). Anslaget bör enligt motionärerna inte minskas så kraftigt som regeringen föreslår. En så stor neddragning kan medföra negativa effekter på miljötillståndet i flera svenska sjöar. Yrkandet motsvaras av en besparing på motsvarande belopp på anslaget A 10. I motionerna Jo752 och Jo759 yrkande 32 delvis (båda fp) yrkas att riksdagen anvisar 10 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit. Kalkningsprojekten måste enligt motionen ses som ett långsiktigt åtagande och fortsatta besparingar bör undvikas. Omfattande besparingar på anslagen till kalkningen kan medföra att årtionden av kalkningsinsatser går förlorade. Även i motion Jo793 (v) yrkas att anslaget höjs med 10 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag (yrkande 5 delvis). En enig skogs- och markexpertis och naturvårdare anser enligt motionärerna att kalkningen måste upprätthållas om inte tusentals sjöar och markområden skall få ännu allvarligare försurningsskador. I motion Jo737 (mp) yrkas att anslaget höjs med 50 miljoner kronor (yrkande 10 delvis). För den preliminära beräkningen av utgifterna på anslaget för budgetåren 1998 och 1999 yrkas att anslaget höjs med 100 miljoner kronor för vartdera året (yrkande 11 delvis). I motionen anförs att kalkning är en nödvändig verksamhet som garanterar att biologiskt liv kan finnas kvar och att farliga metaller inte lakas ut. Även i motion Jo746 (mp) yrkas att 50 miljoner kronor utöver regeringens förslag anslås för kalkningsverksamhet (yrkande 1). Utsläpp och nedfall av försurande ämnen är enligt motionärerna sannolikt vårt allvarligaste miljöproblem. I motion Jo714 (kd ) yrkas att anslaget höjs med 30 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 10 delvis). Enligt motionärerna är kalkning av sjöar och vattendrag ingen långsiktig lösning utan man måste komma åt utsläppskällan i stället för att restaurera. På kort sikt är dock kalkning en nödvändig åtgärd. I motion Jo727 (c) föreslås att 20 miljoner kronor inom ramen för programmet för ekologisk omställning används för att förstärka insatserna för kalkning (yrkande 31 delvis). I motion Jo252 (c) yrkas tillkännagivande om möjligheten att använda medel från programmet för ekologisk omställning till kalkning (yrkande 2). Även i motion Jo704 (fp) yrkas tillkännagivande om behovet av ökade ekonomiska insatser för kalkning (yrkande 1). Insatserna kan enligt motionären finansieras med medel från programmet för hållbar utveckling. I motion Jo704 (fp) yrkas att regeringen verkar för att EU ställer bidrag till förfogande för bestridande av kostnader för kalkningsprogrammet (yrkande 2). Försurningen är en internationell angelägenhet och Sverige får ta emot 85 % av utsläppen från utlandet. I motion Jo734 (s) yrkas tillkännagivande av att EU bör lämna bidrag till kalkning i Sverige (yrkande 6). Även i motion Jo740 (s) yrkas att riksdagen verkar för att EU skall bidra med medel till kalkning (yrkande 2). I motion Jo252 (c) yrkas tillkännagivande om behovet av ytterligare medel till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag (yrkande 1). Kalkning är enligt motionärerna en del av arbete som Sverige bedrivit för att ta såväl nationellt som internationellt ansvar för bevarandet av den biologiska mångfalden och hushållningen med naturresurser. Verksamheten har stor betydelse för fiske- och naturlivet i Sverige. I motion Jo408 (m) anförs att kalkningen är synnerligen väl finansierad i statsbudgeten och bör undantas från nedskärningar (yrkande 11). Staten tar in mer än tio miljarder kronor per år i skatter på utsläpp av försurande ämnen, främst i form av koldioxidskatt. Kalkningen har under de senaste åren kostat 200 miljoner kronor per år. Det är därför fråga om hederlighet att använda några enstaka procent av miljöskatterna till att motverka de beskattade utsläppens miljöeffekter. I motion Jo734 (s) yrkas tillkännagivande av behovet av prioritering av kalkningsinsatser i Halland (yrkande 5). Läget är enligt motionärerna speciellt allvarligt i Halland beroende på dels luftföroreningar, dels på grund av att berggrunden på västkusten inte har förmåga att neutralisera det sura nedfallet, utan tvärtom är sur till sin natur. I motion Jo740 (s) yrkas tillkännagivande av att Västsverige bör prioriteras vid fördelning av tillgängliga resurser för kalkning (yrkande 1). I motion Jo746 (mp) yrkas tillkännagivande av att Naturvårdsverkets plan för fortsatta kalkningsinsatser skall beakta förutsättningarna för att utnyttja naturresurserna i sjöar och vattendrag samt risker vid försurning och återförsurning i relation till skadeverkningarna (yrkande 2). Planen bör innehålla en långsiktig strategi för hur försurningens skadeverkningar på mark, grundvatten och ytvatten skall motarbetas tills dess att nedfallet sjunker under de kritiska belastningsgränserna. I motion Jo779 (kd) yrkas tillkännagivande av att kalkning och åtgärder för att minska övergödning på sjöar måste fortgå i oförminskad utsträckning (yrkande 18). Neddragningen av anslaget till kalkningsåtgärder är enligt motionärerna oacceptabel. Kalkningsverksamheten bör i stället öka för att återställa skador i sjöar med viss påverkan som i dag inte kalkas. I motion Jo793 (v) yrkas att beteckningen av anslaget A3 Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag ändras till Bidrag för verksamhet mot försurning av mark, sjöar och vattendrag (yrkande 2). Vidare yrkas tillkännagivande av att resurserna för bevarande av biologisk mångfald och kalkningsverksamhet behöver samordnas (yrkande 3). Det föreligger enligt motionärerna en bristande koppling mellan bevarande av biologisk mångfald och kalkningsverksamheten, och dessa frågor bör utredas. Stöd för bevarande av biologisk mångfald och kalkningsverksamheten kan enligt motionärerna kanske kopplas samman bättre. I motionen anförs vidare att forskning bör initieras vid Gårdsjön i Älvsborgs län för att utröna konsekvenserna av avslutad kalkningsverksamhet (yrkande 4).
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens uppfattning om att det långsiktiga målet för det svenska kalkningsprogrammet skall vara det nationella intresset av att bevara den biologiska mångfalden och att bibehålla förutsättningarna för utnyttjande av naturresurserna i sjöar och vattendrag. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det pågående internationella arbetet för att begränsa det försurande nedfallet till de gränser som naturen tål successivt kommer att ge resultat. Att Sverige aktivt driver frågan om ytterligare åtgärder i internationella fora har enligt utskottets mening stor betydelse. Uppdraget till EG-kommissionen att till våren 1997 arbeta fram en särskild försurningsstrategi med förslag till långtgående åtgärder bör enligt utskottets bedömning få en positiv inverkan på arbetet med försurningsfrågorna. Försurningen av mark och vatten har fortgått under en lång tidsperiod. Trots positiva utvecklingstendenser kommer behovet av kalkning att finnas kvar under en överskådlig tid. Utskottet instämmer i regeringens uttalande att en långsiktig planering är önskvärd för att kalkningsverksamheten skall kunna bedrivas effektivt. Såsom regeringen anför är det angeläget att staten kan göra ett långsiktigt åtagande vad gäller den framtida verksamheten. Kalkningsutredningen anför i betänkandet Kalkning av sjöar och vattendrag (SOU 1996:53) att grundläggande för statens fortsatta insatser bör vara att med tillgängliga resurser i ett nationellt perspektiv prioritera insatser i syfte att bevara den biologiska mångfalden. Kalkningens positiva effekter på kort sikt är enligt utredningen väl dokumenterade. Vattnets försurning bromsas upp, pH-värdet höjs, och försurningskänsliga djur och växter ökar vid kalkning. Genomförda uppföljningar visar emellertid även på en del kontroversiella frågor, t.ex. minskningen av vitmossor vid våtmarkskalkning. Kalkningens effekter på sikt behöver enligt utredningen följas upp bättre. Utredningen har under sitt arbete funnit tecken på brister i kalkningsverksamhetens planering, genomförande och uppföljning. Även vissa problem och brister med den ekonomiska redovisningen av verksamheten har konstaterats. Utredningen anser att nuvarande organisation, med i första hand kommuner som ansvariga, har spelat ut sin roll. En ny organisation med fem regioner förordas samtidigt som Naturvårdsverket föreslås få ett mer uttalat ansvar för verksamhetens planering, genomförande och uppföljning samt prioritering mellan olika åtgärder. Utredningen ser fortsatta statliga kalkningsinsatser som ett mycket långsiktigt åtagande på 25-50 år eller mer. Kalkningen måste fortsätta även efter det att kväve- och svavelnedfall begränsats i enlighet med målen. Kalkningen bör planeras och organiseras utifrån hela avrinningsområden och inte utifrån enskilda sjöar och vattendrag. Utredningen anför att kända risker i anslutning till avbruten kalkning och återförsurning tyder på att dessa processer kan leda till höga halter av giftiga metaller. Denna vattenkemi kan enligt utredningen utgöra ett större hot mot biologin än den vattenkemi som var orsak till att kalkning inleddes i det ursprungliga försurade vattnet. Det behövs en mer intensifierad, långsiktig uppföljning av effekter till följd av avbruten kalkning och återförsurning. Utskottet har inhämtat att regeringen den 31 oktober 1996 uppdragit åt Statens naturvårdsverk att utarbeta en nationell plan för den statligt finansierade kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag. I uppdraget ingår också att göra en översyn av redovisningssystemet och utbetalningsrutinerna för den statligt finansierade kalkningsverksamheten. Den nationella planen skall utgå från de förslag som Kalkningsutredningen presenterade i sitt betänkande, med undantag för förslaget rörande anslagsnivå. Utgångspunkt för arbetet skall vara det nationella intresset av att bevara den biologiska mångfalden och att bibehålla förutsättningarna för utnyttjandet av naturresurserna i sjöar och vattendrag. Inledningsvis skall ett underlag tas fram som innehåller klara kriterier inför prioriteringen på nationell nivå. En prioritering av olika kalkningsobjekt skall göras med hänsyn till försurningsproblem i olika delar av landet men också till var problem med återförsurning är mest överhängande. Planeringen av kalkningsverksamheten bör utgå från avrinningsområden. Naturvårdsverket skall också överväga möjligheten att samordna kalkningen av sjöar och vattendrag med skogskalkningen. Uppdraget skall redovisas senast den 1 september 1997. Utskottet delar regeringens bedömning att den nationella planen tillsammans med Naturvårdsverkets redovisning om alternativa förslag till besparingsåtgärder bör ligga till grund för ett framtida ställningstagande till kalkningsverksamhetens omfattning och organisation. Utskottet instämmer till stora delar i vad som anförts i flera motioner om behovet av kalkning. Utskottet finner emellertid med hänsyn till vad som anförts ovan och till det statsfinansiella läget regeringens förslag om medel för kalkning väl avvägt. Motionerna Jo249 yrkande 1, Jo714 yrkande 10 delvis, Jo737 yrkande 10 delvis, Jo746 yrkande 1, Jo752, Jo759 yrkande 32 delvis och Jo793 yrkande 5 delvis avstyrks. Motionerna ryms inte inom den beslutade utgiftsramen. Med det anförda avstyrks även motionerna Jo252 yrkande 1 och Jo779 yrkande 18. Som framgår av propositionen kommer det att inför budgetåret 1998 finnas underlag för fortsatta överväganden i riksdagen om kalkningens omfattning och finansiering m.m. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet även motion Jo408 yrkande 11. I samband med att riksdagen fattade beslut om regeringens proposition 1995/96:222 Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, m.m. anvisade riksdagen 1 000 miljoner kronor för ett femårigt program med investeringsbidrag för omställning till hållbar utveckling (bet. 1995/96: FiU15, rskr. 1995/96:307). Det femåriga programmet skall syfta till att driva på den tekniska utvecklingen och att skapa sysselsättning, främst genom kretslopps anpassning av byggnader och teknisk infrastruktur (bet. 1995/96: FiU10 s. 82 f.). Insatser inom fyra områden nämns särskilt som stödgrundande, nämligen inom va-sektorn för minskat utsläpp av kväve och fosfor från avloppsvatten, återanvändning av byggnadsmaterial, renovering med hälso- och miljöanpassade material samt inom avfallsområdet för bl.a. avskiljning av miljöfarligt avfall. Även åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling inom vissa andra områden kan omfattas av stödprogrammet. Utskottet konstaterar att programmet bl.a. skall syfta till att skapa sysselsättning främst genom kretsloppsanpassning av byggnader och teknisk infrastruktur. Utskottet anser att skäl saknas att utvidga användningsområdet ytterligare i enlighet med motionerna Jo252, Jo704 och Jo727. Mot denna bakgrund och med hänsyn till vad utskottet i övrigt anfört om anslag till kalkning avstyrks motionerna Jo252 yrkande 2, Jo704 yrkande 1 och Jo727 yrkande 31 delvis. Kalkningsutredningen har i betänkandet SOU 1996:53 Kalkning av sjöar och vattendrag undersökt alternativa finansieringsformer för kalkningen och funnit att sådana möjligheter är mycket begränsade (s. 79 f.). Medel från EU:s strukturfonder kan enligt utredningen endast erhållas för smärre insatser med geografisk anknytning. Stöd kan utgå från EU:s strukturfonder enligt olika - geografiskt avgränsade - program på fem år. Möjlighet att erhålla stöd till kalkning rör enligt utredningen främst målområdena 5b och 6, dvs. i programmen som avser utveckling och strukturanpassning av landsbygden (5b) och glesbygden (målområde 6). Utredningen konstaterar att ramarna för EU-stöd till kalkning är blygsamma i förhållande till kalkningens ekonomiska omfattning. Utredningen anser att fortsatt finansiering via statsbudgeten för närvarande synes vara den enda möjligheten att uppnå stabilitet och en långsiktig uthållighet i verksamheten. Utskottet har inhämtat att regeringen den 5 september 1996 till EG- kommissionen har överlämnat förslag till program med stöd för skogliga åtgärder inom jordbruket i Sverige. Som en bidragsberättigad åtgärd föreslås för sydvästra Sverige gödsling med vitaliseringsmedel på sådana skogsmarker där depositionen av försurande ämnen under lång tid överskridit vad marken tål och försurningen därmed gått så långt att obalans mellan olika näringsämnen har uppstått eller kan befaras och kalkning bedöms vara otillräcklig. Målet har angivits till att under åren 1997-2000 vitaliseringsgödsla 24 000 hektar till en total kostnad av 60 miljoner kronor. Utskottet konstaterar att den innevarande femårsperioden för EG:s strukturfonder löper ut år 1999 och att villkoren för användningen av medlen kommer att omförhandlas innan dess. Utskottet delar i väsentliga delar den uppfattning som framförs i motionerna att eftersom den största delen av de försurande luftföroreningarna kommer från våra grannländer är det rimligt att kalkning i så stor utsträckning som möjligt finansieras med medel från EU. Utskottet förutsätter mot denna bakgrund att kalkningen förs fram som ett angeläget ändamål för medfinansiering av EU vid omförhandlingen av villkoren för strukturfonderna. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo704 yrkande 2, Jo734 yrkande 6 och Jo740 yrkande 2 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd. Utskottet har tidigare redovisat att Naturvårdsverket nyligen fått i uppdrag att utarbeta en nationell plan för kalkningsverksamheten. Utskottet förutsätter att synpunkter av det slag som förs fram i motion Jo746 yrkande 2 kommer att noga beaktas i detta arbete. Motionen bör mot denna bakgrund lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd. I Naturvårdsverkets uppdrag ingår att överväga fördelningen av kalkningsinsatserna inom landet. Utskottet förutsätter att de områden som har stort behov av återkommande kalkningar prioriteras. Motionerna Jo734 yrkande 5 och Jo740 yrkande 1 avstyrks med hänvisning härtill. Utskottet delar de synpunkter som framförts i motion Jo793 yrkande 3 om att resurserna för bevarande av biologisk mångfald och kalkningsverksamhet bör samordnas. Som tidigare har anförts bör det långsiktiga målet med det svenska kalkningsprogrammet vara det nationella intresset av att bevara den biologiska mångfalden och att bibehålla förutsättningarna för utnyttjandet av naturresurserna i sjöar och vattendrag. Det anförda innebär att motion Jo793 yrkande 3 i allt väsentligt är tillgodosedd. Motionsyrkandet påkallar inte någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida. Enligt motion Jo793 yrkande 2 bör anslagsrubriceringen ändras till Bidrag för verksamhet mot försurning av mark, sjöar och vattendrag . Enligt förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag är både kalkning och biologisk återställning bidragsberättigade. Utskottet utgår från att anslagsrubriceringen kommer att prövas på nytt när Naturvårdsverket fullgjort sitt uppdrag och regeringen lägger fram förslag om kalkningen i kommande budgetproposition. Motionen avstyrks i denna del. Utskottet delar den syn som anläggs i motion Jo793 yrkande 4 om att det är angeläget att utreda konsekvenserna av att avbryta kalkning i ett område. Kalkningsutredningen påtalar (a. bet. s. 98-99) att den teoretiska kunskap som finns tillgänglig om de risker som är knutna till avbruten kalkning och återförsurning är begränsad. En effekt av försurningen är att metaller löses ut i vattnet. Vid kalkning fälls dessa metaller ut och blandas med bottensedimentet. Avbryts kalkningen riskerar de metaller i bottensedimentet som står i förening med vatten att åter lösas ut i vattnet. Det finns enligt utredningen exempel på att metallhalterna i sådana vatten kan bli betydligt högre än i försurade, okalkade vatten. De fåtaliga studier som finns rör enbart sjöar och bottensediment i sjöar. Hur återförsurningsförloppet ser ut i vattendrag har enligt utredningen inte analyserats på ett vetenskapligt godtagbart sätt. Utredningen anför att rådande teorier ändå tyder på att den återförsurning som följer på avbruten kalkning kan ge mycket allvarliga följder. Återförsurningen med höga metallhalter som följd kan t.o.m. orsaka större skada i de vatten som kalkats än om inga åtgärder hade vidtagits mot försurningen. Utskottet konstaterar att i uppdraget till Naturvårdsverket att upprätta en nationell plan för kalkning ingår att överväga frågan om återförsurning. Motion Jo793 yrkande 4 bör i avvaktan på Naturvårdsverkets arbete inte påkalla någon ytterligare riksdagens åtgärd. Utskottet är inte berett att i detta sammanhang ta ställning till medelsbehovet för budgetåren 1998 och 1999. Motion Jo737 yrkande 11 delvis avstyrks.
A 4 Investeringar inom miljöområdet
Propositionen
Från anslaget betalas förvärv av mark främst i syfte att bevara den biologiska mångfalden genom att skydda särskilt värdefulla naturområden. De naturvårdsobjekt i statens ägo som förvärvas med medel från anslaget redovisas på naturvårdsfonden, vilken förvaltas av Naturvårdsverket. Sverige har genom Naturvårdsverket möjlighet att ansöka om bidrag från EU:s fond LIFE för naturvårdsåtgärder. Besluten om bidrag fattas av kommissionen med stöd av den s.k. Habitatkommittén. Under budgetåret 1995/96 beräknas kommissionen fatta beslut om att bevilja Naturvårdsverket 50 miljoner kronor från LIFE-fonden för markinköp och vård av Natura 2000- områden. För 1997 uppskattas LIFE- bidragen till Naturvårdsverket uppgå till 25 miljoner kronor. Regeringen beräknar därför medel för dessa bidrag under detta anslag. Motsvarande belopp beräknas under inkomsttiteln 6911 Övriga bidrag från EG. Av anslaget bör 3 miljoner kronor som en engångsinsats få disponeras för inventeringar m.m. av områden som skall ingå i EU:s nät av skyddade områden, Natura 2000. Vidare förs förvaltningskostnader över till ramanslag A 1 Statens naturvårdsverk. Regeringen bör som tidigare bemyndigas att under löpande budgetperiod ikläda staten ekonomiska förpliktelser för utgifter som skall betalas under nästkommande budgetperiod. Bemyndigandet bör uppgå till 60 miljoner kronor för utgifter som skall betalas år 1998. För år 1997 beräknar regeringen ett ramanslag till 217 992 000 kronor.
Motionerna
I motion Jo759 (fp) yrkas att anslaget höjs med 200 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 32 delvis). Med rådande system där intrångsersättning måste betalas till markägarna även vid skydd av mindre biotoper krävs ökade budgetanslag till markinlösen och intrångsersättningar. Effekten av de otillräckliga anslagen blir enligt motionärerna att värdefulla biotoper förstörs. I motion Jo793 (v) yrkas att anslaget höjs 110 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 5 delvis). Enligt motionärerna finns endast små spillror kvar av naturmark i Sverige. Det finns ett stort ackumulerat behov av att snabbt skydda de sista skyddsvärda områdena genom olika former av reservatsbildning. I motion Jo737 (mp) yrkas att anslaget höjs med 700 miljoner kronor utöver regeringens förslag till totalt 917 992 000 kr (yrkande 10 delvis). Även för budgetåren 1998 och 1999 yrkas motsvarande höjning på 700 miljoner kronor utöver regeringens preliminära beräkning (yrkande 11 delvis). Det avsatta beloppet föreslås användas för att skydda urskogar, naturskogar och nyckelbiotoper samt för att skydda naturområden till fullföljande av intentionerna med Natura 2000. I motion Jo714 (kd) yrkas att anslaget höjs med 35 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 10 delvis). I dag är endast en procent produktiv skogsmark nedanför skogsodlingsgränsen avsatt som reservat. Andelen måste enligt motionärerna på sikt öka till minst fem procent. Vidare yrkas att bemyndigandet att under 1997 ikläda sig ekonomiska förpliktelser för utgifter som skall betalas under nästkommande budgetperiod bör uppgå till högst 70 miljoner kronor för budgetåret 1998 (yrkande 9). I motion Jo727 (c) föreslås att 30 miljoner kronor inom ramen för programmet för ekologisk omställning används för att förstärka insatserna för markförvärv (yrkande 31 delvis). Investeringsanslaget för markförvärv är enligt motionärerna ett av naturvårdspolitikens viktigare medel för att behålla den biologiska mångfalden. Stort behov föreligger av såväl markförvärv som annan intrångsersättning av bevarandeskäl.
Utskottets överväganden
Utskottet instämmer i regeringens bedömning att investeringsanslaget till markförvärv är ett av naturvårdspolitikens viktigaste instrument för att bevara den biologiska mångfalden. Denna syn framförs också i flera av motionerna under detta avsnitt. Stort behov föreligger av medel för såväl markförvärv som för annan intrångsersättning av bevarandeskäl. Utskottet anser i likhet med regeringen att det trots det statsfinansiella läget är angeläget att behålla en hög ambitionsnivå på detta område. Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund regeringens förslag om fördelning på anslaget A4 Investeringar inom miljöområdet. Motionerna Jo714 yrkande 10 delvis, Jo737 yrkande 10 delvis, Jo759 yrkande 32 delvis och Jo793 yrkande 5 delvis avstyrks. Motionerna ryms inte inom den beslutade utgiftsramen. Utskottet finner inte anledning att redan nu ta ställning till enskilda anslag för budgetåren 1998 och 1999. Motion Jo737 yrkande 11 delvis avstyrks. Utskottet anser att regeringen liksom tidigare år bör bemyndigas att under löpande budgetperiod ikläda staten ekonomiska förpliktelser som skall betalas under nästkommande budgetperiod intill ett belopp om 60 miljoner kronor. Förslaget är enligt utskottets mening väl avvägt. Med det anförda avstyrks motion Jo714 yrkande 9. Det belopp om 1 000 miljoner kronor för ett femårigt program med investeringsbidrag för omställning till hållbar utveckling som anvisades av riksdagen i samband med behandlingen av regeringens proposition 1995/96:222 syftar till att skapa sysselsättning främst genom kretsloppsanpassning av byggnader och teknisk infrastruktur. Som utskottet anfört i det föregående finns det inte tillräckliga motiv för att utvidga användningsområdet för detta anslag. Motion Jo727 yrkande 31 delvis avstyrks.
A 5 Miljö- och kretsloppsforskning
Propositionen
Naturvårdsverkets primära uppgift vad gäller miljöforskningen är att dels upptäcka och förebygga nya miljöhot, dels ta fram vetenskapligt underlag som grund för miljöarbetet inom olika sektorer samt för internationellt konventionsarbete. Detta skall utgöra underlag för förslag till miljövårdsåtgärder, propositioner och andra miljöpolitiska åtgärder. Naturvårdsverket skall också samordna miljöforskningen i Sverige och värna om en grundläggande nationell forskning bl.a. för att belysa inhemska frågeställningar. Det övergripande målet för verksamheten inom avfallsforskningen är att ta fram ny kunskap för en kretsloppsanpassad, uthållig samhällsutveckling inom varusektorn och samhällets materialflöden, dvs. att stödja tvärvetenskaplig forskning för en effektivare hushållning med naturresurserna och minska mängden avfall och dess farlighet. Naturvårdsverkets avfallsforskningsnämnd beslutar om fördelning av medel för forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling. Den statligt finansierade miljöforskningen (13 finansiärer) uppgår totalt sett till ca 400 miljoner kronor. De närmaste åren beräknas den totala finansieringen för miljöforskning att öka till mellan 500 och 600 miljoner kronor per år främst via Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA) och EU. Det statliga anslaget minskades med 25 miljoner kronor under budgetåret 1995/96 jämfört med budgetåret 1994/95 mot bakgrund av bildandet av MISTRA samt med hänsyn till behovet av att minska de offentliga utgifterna. Medel till den miljöforskning och den kretsloppsanpassade forskning som finansieras via Naturvårdsverket bör fr.o.m. budgetåret 1997 anvisas under ett ramanslag benämnt Miljö- och kretsloppsforskning. Regeringen beräknar anslaget för år 1997 till 135 492 000 kronor varav 25 048 000 kronor för den verksamhet som finansieras via Avfallsforskningsnämnden. I avvaktan på det uppdrag Naturvårdsverket fått att redovisa alternativa förslag till besparingar inom sitt ansvarsområde beräknar regeringen preliminärt inga anslag till den forskningsverksamhet som administreras via Naturvårdsverket för år 1998 och 1999. Regeringens ambition är att huvuddelen av de besparingar som görs inom forskningsområdet skall kompenseras med medel från MISTRA.
Motionerna
I motion Jo759 (fp) yrkas att forskningsanslaget höjs med 60 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 32 delvis). I motionen anförs att miljöforskningen redan drabbats av nedskärningar. MISTRA:s forskningsprojekt är till skillnad från övrig miljöforskning i regel inriktade på åtgärder och lösningar. Det finns också miljöfrågor som är svenska, t.ex. älgsjukan, laxsjukdomen M 74 och försurning och kalkning av skog och sjöar. I motion Jo793 (v) yrkas att forskningsanslaget utökas med 4 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 5 delvis). Framtidsforskning om miljöutrymme saknas, dvs. hur mycket var och en kan konsumera för att vi tillsammans skall kunna leva i ett ekologiskt hållbart samhälle. I motion Jo714 (kd) yrkas att anslaget höjs med 14 508 000 kronor utöver regeringens förslag (yrkande 10 delvis). Motionärerna anser att det är av stor vikt att grundläggande miljöforskning säkerställs. Vi saknar kunskap inom stora områden som är väsentliga för att ställa om samhället i en ekologiskt hållbar riktning. Vidare yrkas tillkännagivande av att fokus i kretsloppsdiskussionen bör ändras (yrkande 8). Alltför mycket av debatten och problemlösningar handlar om vad som händer i slutänden av en produkts liv, t.ex. bristande återvinningsgrad. Vi bör i stället fokusera på hur produktionen i sin helhet skall miljöanpassas och hur vi kan hushålla med resurserna. I motion Ub7 (v) yrkas tillkännagivande om behovet av ökad samordning av miljöforskningen (yrkande 9). Motionärerna anför att utöver Forskningsrådsnämnden och Avfallsforskningsnämnden kommer styrelsen för MISTRA att utses av staten. Det är enligt motionärerna inte möjligt att direkt sammanföra Forskningsrådsnämnden, Avfallsforskningsnämnden och MISTRA i samma styrelse eftersom MISTRA är en fristående stiftelse. Dessa tre organ bör dock sammanföras i en samverkansgrupp för att tydligt markera vikten av en samordning. Härutöver bör enligt motionärerna möjligheten och fördelarna med att slå ihop Forskningsrådsnämnden och Avfallsforskningsrådet att övervägas. I motion Ub514 (mp) förordas att regeringen i förslaget till omfördelning av medel för sektorsforskning speciellt uppmärksammar behovet av stöd till ökad forskning inom miljöskydd, miljöbetingat hälsoskydd, miljövänlig produktion samt miljövänligare varuhantering (yrkande 37). I motion Jo606 (v) föreslås att ett centrum för avancerad miljöforskning bör etableras i Umeå. Umeå universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet har nyligen inrättat Miljöhögskolan i Umeå med universitetet och Lantbruksuniversitetet som bas. En forskarskola, Umeå Center for Advanced Environmental Research, skulle tillgodose behovet av fakultetsövergripande kompetensutveckling inom miljövetenskapen. Även i motion Jo607 (fp) föreslås att ett centrum för miljöforskning inrättas i Umeå. I motionerna Ub514 yrkande 38 och Jo608 (båda mp) föreslås att ett miljötekniskt centrum med inriktning på forskning och utveckling av miljöanpassad teknik och teknik inom miljöskyddsområdet och naturvårdsområdet inrättas och förläggs till Stockholm. I motion Jo605 (m) anförs att det är rimligt att staten tar sig an att satsa på ett forskningsprojekt avseende recirkulerande vattensystem för att förbättra förutsättningarna för nya investeringar och volymökningar. En av landets största ålodlingar drivs enligt motionärerna i ett recirkulerande vattensystem på ett miljövänligt sätt där avfallet utnyttjas som gödselmedel i jordbruket. I motion Kr238 (kd, s, c, fp) yrkas att 5 miljoner kronor anvisas ur forskningsanslaget till Kolmårdens djurpark för forskning och utbildning som syftar till att rädda och bevara utrotningshotade svenska och utländska djurarter (yrkande 2). Stiftelsen Bohus Avelscentrum - Nordens Ark i Bohuslän har tidigare fått stöd för att stärka förutsättningarna för att rädda och bevara utrotningshotade svenska och utländska djurarter och samma synsätt bör kunna läggas på Kolmårdens djurpark som har en mer omfattande verksamhet.
Utskottets överväganden
Utskottet instämmer i vad regeringen anfört i sin forskningspolitiska proposition Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5 s. 300) att den miljöforskning som finansieras via Naturvårdsverket har som främsta syfte att ta fram vetenskapligt underlag som kan ligga till grund för miljöpolitiken och miljöarbetet inom olika sektorer, så att miljöhoten kan upptäckas, mätas och förebyggas. Forskningsresultaten skall också ge underlag för arbetet inom de olika internationella konventionerna. Regeringen redovisar i den forskningspolitiska propositionen överväganden om inriktningen av miljö- och kretsloppsforskningen under den kommande perioden. Regeringen anför i denna proposition (s. 301) att de totala medlen till miljöforskning på senare år har ökat främst genom tillkomsten av MISTRA och EU. Samtidigt har det statsfinansiella läget varit sådant att staten tvingats göra besparingar på anslaget till miljöforskning (prop. 1994/95:100). Regeringen påpekar att detta i dagens situation innebär en förskjutning mot forskning kring åtgärder och lösningar och också en begränsning av samhällets inflytande över de medel som används för miljöforskning. Som regeringen har anfört finansierar Naturvårdsverket via sin forskningsnämnd i huvudsak forskning om miljöproblem och dess effekter. Denna forskning bedrivs till 85 % vid universitet och högskolor. Beträffande yrkandet i motion Kr238 yrkande 2 om medel till Kolmårdens djurpark har utskottet inhämtat att bland Världsnaturfondens naturvårdsprojekt för år 1996 ingår två projekt vid Kolmårdens djurpark. I proposition 1996/97:5 anförs (s. 306) att en ökad inriktning mot tvärdisciplinära insatser behövs inom forskning kring biologisk mångfald i syfte att öka våra kunskaper om hur de biologiska systemen fungerar och de biologiska resurserna skall kunna nyttjas hållbart. Det bör i första hand ankomma på Naturvårdsverket att bedöma angelägenheten av sådana konkreta projekt som avses i motion Kr238 yrkande 2. Utskottet finner regeringens förslag till forskningsanslag för budgetåret 1997 väl avvägt och tillstyrker förslaget. Motionerna Jo714 yrkande 10 delvis, Jo759 yrkande 32 delvis, Jo793 yrkande 5 delvis och Kr238 yrkande 2 avstyrks. Utskottet delar de synpunkter som framförs i motion Ub7 yrkande 9 om vikten av samordning inom miljöforskningen. Detta synsätt framförs även i proposition 1996/97:5 (s. 303) där regeringen anför att Naturvårdsverket även i fortsättningen bör verka för ett ökat samarbete mellan miljöforskare och övriga aktörer inom miljöområdet och också för en ökad spridning av forskningsresultat. Till stöd för detta bör lokala och regionala myndigheter samt andra aktörer inom miljöområdet bidra genom att formulera sina problem och identifiera forskningsbehoven. I propositionen anförs vidare att Naturvårdsverket också i fortsättningen bör följa upp miljöforskningen i alla miljörelaterade särprogram och övriga aktiviteter. Utskottet instämmer även i de synpunkter som framförts i motionen om vikten av samordning mellan de tre organen Forskningsnämnden, Avfallsforskningsnämnden samt MISTRA. Den 1 juli 1995 sammanfördes Avfallsforskningsrådet med Naturvårdsverket och en ny Avfallsforskningsnämnd inrättades vid verket (SFS 1995:824). Nämnden finansierar i första hand tillämpad forskning och utvecklingsprojekt för en kretsloppsanpassning av samhället, med ett tvärvetenskapligt helhetsperspektiv som utgångspunkt. Regeringen föreslår i den nu aktuella budgetpropositionen att de båda anslagen A 5 Miljöforskning och A 7 Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling förs samman till ett anslag benämnt A 5 Miljö- och kretsloppsforskning med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet. Sammanslagningen bör enligt utskottets mening underlätta samordningen mellan de två forskningsnämnderna, Avfallsforskningsnämnden och Forskningsnämnden, på Naturvårdsverket. Utskottet anser att frågor om samordning och samverkan mellan olika forskningsprojekt bör ägnas stor uppmärksamhet. Forskningsresultat bör i större utsträckning än hittills spridas för att kunna utnyttjas både av miljöforskare och andra aktörer inom miljöområdet. Rutiner bör utarbetas för att möjliggöra att forskningsresultat kan föras ut till en större allmänhet. Utskottet delar därför regeringens bedömning att det är en angelägen arbetsuppgift för Naturvårdsverket att i samverkan med berörda myndigheter föra ut forskningsresultaten till operativa funktioner i samhället (prop. 1996/97:5 s. 303). Utskottet förutsätter att dessa synpunkter beaktas i det fortsatta arbetet inom miljöforskningen. Med det anförda anser utskottet att syftet med motion Ub7 yrkande 9 i allt väsentligt är tillgodosett. Motionen bör inte påkalla någon ytterligare riksdagens åtgärd. Utskottet delar i stort de synpunkter som framförts i motion Ub514 yrkande 37 om behovet av stöd till ökad forskning inom miljöskydd, miljöbetingat hälsoskydd, miljövänlig produktion samt miljövänligare varuhantering. Utskottet instämmer även i synpunkterna i motion Jo714 yrkande 8, att vi i stället för att se problem i slutänden av en produkts liv, t.ex. bristande återvinningsgrad, bör fokusera på hur produktionen i sin helhet kan miljöanpassas och hur vi kan hushålla med resurserna. Dessa synpunkter ligger enligt utskottets mening väl i linje med regeringens i proposition 1996/97:5 (s. 90) uttalade ambition att Sverige bör vara ett föregångsland i arbetet med att åstadkomma en hållbar utveckling. Detta ställer enligt regeringen ökade krav på aktiv medverkan från hela samhället och flertalet samhällssektorer. Till stöd för detta arbete krävs enligt regeringen dessutom ökade forskningsinsatser. Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om att Kretsloppsdelegationen nyligen i tilläggsdirektiv fått i uppdrag att bl.a. föreslå en strategi för en kretsloppsanpassad varuproduktion och att utarbeta både övergripande mål och delmål för denna strategi (dir. 1996:87). Det anförda tillgodoser i allt väsentligt motionerna Ub514 yrkande 37 och Jo714 yrkande 8. Motionerna bör lämnas utan vidare åtgärd. Regeringen anför i proposition 1996/97:5 (s. 102) att möjligheterna att inrätta ett nytt tekniskt forskningsinstitut bör utredas. Institutets verksamhet bör enligt regeringen bedrivas i samarbete med näringslivet. För att främja sambandet mellan den akademiska grundforskningen och företagens behov av tillämpad forskning anförs att möjligheterna att inrätta ett stort nationellt tekniskt forskningsinstitut med en bred tvärvetenskaplig inriktning, lokaliserat till Göteborg, bör utredas. En nära samverkan mellan institut och universitet förutses. Regeringen anför att institutet bör, som en nationell resurs, placeras på eller i anslutning till en högskola. Utskottet konstaterar att motionerna Jo606, Jo607, Jo608 och Ub514 innehåller tämligen preciserade yrkanden om inrättande av nya organ för miljöforskning resp. miljöteknik i Umeå och Stockholm. Inom ramen för utskottets beredningsprocess finns det knappast någon möjlighet att genomföra de utredningar som behövs i fråga om t.ex. kostnader och finansiering eller lämplig lokalisering inom landet av sådana organ. Med hänsyn härtill och till de redovisade övervägandena i forskningspropositionen om ett nytt tekniskt forskningsinstitut avstyrker utskottet motionerna i berörda delar. Utskottet har inhämtat att grundläggande forskning rörande vattenbruk bedrivs med medel från Skogs- och jordbrukets forskningsråd. Vid Sveriges lantbruksuniversitets institution för vattenbruk i Umeå pågår mer tillämpad forskning rörande recirkulerande system. Vidare bedrivs forskning rörande ål vid Fiskeriverkets sötvattenlaboratorium. Utskottet har vidare erfarit att det inom ramen för strukturåtgärder för sektorerna fiske och vattenbruk i gemenskapsprogrammet Mål 5a utanför mål 6-regioner - Fiske finns möjligheter att erhålla stöd för modernisering och utveckling av vattenbruk samt för studier och pilotprojekt inom olika områden av betydelse för fiskesektorns utveckling och livskraft. Det anförda tillgodoser i huvudsak motion Jo605. Motionen bör lämnas utan vidare åtgärd.
A 6 Sanering och återställning av miljöskadade områden
Propositionen
Anslaget används för sanering och återställning av miljöskadade områden inbegripet fortsatta inventeringar, undersökningar och prioriteringar som underlag för bedömning av behov av framtida sanerings- och åter- ställningsinsatser i landet. Naturvårdsverket begär i sin anslagsframställning för år 1997 att 210 miljoner kronor anvisas till sanering och återställning. Ett femårigt program lades fast av riksdagen år 1991 (prop. 1990/91:90, bet. 1990/91:JoU30, rskr. 1990/91:338). Anslaget används också (prop. 1993/94:100 bil. 15, bet. 1993/94:JoU15, rskr. 1993/94:209) för ett femårigt program för insamling och hantering av kvicksilverhaltiga produkter. Mot bakgrund av resultatet av Naturvårdsverkets hittillsvarande arbete med sanering och återställning av miljöskadade områden, det femåriga programmet för insamling och hantering av kvicksilverhaltiga produkter samt med hänvisning till det statsfinansiella läget gör regeringen bedömningen att arbetet för nästa budgetår bör bedrivas med samma inriktning som hittills. Regeringen beräknar anslaget för år 1997 till 19 400 000 kronor.
Motionerna
I motion Jo759 (fp) yrkas att 10 miljoner kronor anslås utöver regeringens förslag (yrkande 32 delvis). Regeringsrätten har i det s.k. Klippanmålet funnit att det inte är möjligt att rikta saneringskrav mot företag som upphört eller överlåtit sin verksamhet före den 1 juli 1969. Stora markområden är enligt motionärerna i behov av sanering för att ekosystem skall kunna återställas. I motion Jo793 (v) yrkas att anslaget höjs med 190 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 5 delvis). Motionärerna framhåller att Naturvårdsverket begärt 210 miljoner kronor i sin anslagsframställning och att endast 19,4 miljoner kronor anslås. 2 000 förorenade platser har identifierats, varav en del kräver omedelbara insatser. Motionärerna anser att för kommande år bör regeringen undersöka om berörda branscher kan ta ansvar för de markskador som respektive bransch orsakat eller kommer att orsaka. I motion Jo737 (mp) yrkas att anslaget höjs med 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 10 delvis). I den preliminära fördelningen för budgetåren 1998 och 1999 yrkas en höjning med 101 resp. 102 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 11 delvis). Miljöpartiets representant har i anslutning till motion Jo737 (mp) yrkat att ett belopp om 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag förs till anslaget A 6 Sanering och återställning av miljöskadade områden (yrkande 10 delvis). Beloppet har redovisats som en besparing under anslaget A 1 Statens naturvårdsverk. I motionen anförs att ca 2000 områden i landet är förorenade och behöver saneras. Detta är en påtaglig del av miljöskulden och många gifter som borde tas om hand riskerar att spridas och ta sig in i näringskedjorna. I motion Jo714 (kd) yrkas att anslaget höjs med 30 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 10 delvis). Behoven av resurser för att sanera och återställa miljöskadade områden kan enligt motionärerna räknas till mångmiljardbelopp. Även om kostnaden kan bekostas av fler aktörer än Naturvårdsverket, t.ex. ansvariga industrier och kommuner, är det nödvändigt att anslaget blir större än vad som föreslås.
Utskottets överväganden
Naturvårdsverket föreslår i Handlingsprogram för efterbehandling (rapport 4454) som ett kortsiktigt mål för den första femårsperioden att de 200 högst prioriterade objekten undersöks och att hälften av dem som därefter behöver åtgärdas efterbehandlas. Kostnaden för staten har beräknats till 2,5 miljarder kronor för en femårsperiod. Handlingsprogrammet föreslår konkreta mål samt vilka åtgärder som bedöms nödvändiga. I handlingsprogrammet anförs att ca 2 000 förorenade platser har identifierats, av vilka en del kräver omedelbara åtgärder. Utskottet delar regeringens bedömning att arbetet för nästa budgetår bör bedrivas med samma inriktning som hittills. Utskottet anser mot bakgrund av resultatet av Naturvårdsverkets hittillsvarande arbete med sanering och återställning av miljöskadade områden, det femåriga programmet för insamling och hantering av kvicksilverhaltiga produkter samt med hänvisning till det statsfinansiella läget att regeringens förslag till medelstilldelning på anslaget A 6 är väl avvägt. Motionerna Jo714 yrkande 10 delvis, Jo737 yrkande 10 delvis, Jo759 yrkande 32 delvis och Jo793 yrkande 5 delvis avstyrks. Utskottet konstaterar att motionerna går utöver den beslutade utgiftsramen. På grund av utskottets ställningstagande under anslaget A 1 kan någon omfördelning från detta anslag ej göras. Mot bakgrund av att utskottet inte nu finner anledning att behandla anslagsfördelningen för kommande budgetår avstyrks även motion Jo737 yrkande 11 delvis.
A 7-A 10 Övriga miljövårdsanslag
Propositionen
Koncessionsnämnden för miljöskydd (anslag A 7) är en central förvaltnings myndighet med huvudsaklig uppgift att pröva frågor rörande miljöfarlig verksamhet enligt miljöskyddslagen. Nämnden finansieras till en del via miljöskyddsavgifter enligt miljöskyddslagen (1969:387). Regeringen beräknar anslaget för år 1997 till 18 675 000 kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar att nämnden kommer att få ett litet anslagssparande. Miljöbalksutredningen har i betänkandet (SOU 1996:103) Miljöbalken En skärpt och samordnad miljölagstiftning för en hållbar utveckling lagt förslag som kan påverka Koncessionsnämndens framtid.
Kemikalieinspektionen (anslag A 8) är central förvaltningsmyndighet för ärenden om hälso- och miljörisker med kemiska produkter i den mån frågorna inte handläggs av någon annan myndighet. Kemikalieinspektionens övergripande uppgift är att arbeta för att minska riskerna för skador på människa och miljö från kemiska ämnen och produkter. Verksamheten finansieras huvudsakligen genom avgifter. Sveriges medlemskap i EU innebär att den dominerande delen av inspektionens verksamhet helt ligger inom ramen för EU:s arbete med kemikalier. EU- medlemskapet har inneburit kraftigt ökade insatser inom områdena klassificering/märkning och förhandsanmälan av nya ämnen. Regeringen anför att inspektionens insatser bör inriktas på att påverka EG och dess lagstiftning i riktning mot den svenska höga skyddsnivån på kemikalie- och bekämpningsmedelsområdet. Under de närmaste åren krävs särskilda insatser av Kemikalieinspektionen för de ämnen som är föremål för övergångsbestämmelser samt EG:s arbete med bekämpningsmedel. Regeringen föreslår ett ramanslag om 82 570 000 kronor. Avgiftsinkomsterna beräknas till 75 026 000 kronor. Anslaget till förvaltningskostnaderna föreslås ändras från ett obetecknat s.k. 1 000-kronorsanslag till ett ramanslag.
Anslag A 9 Visst internationellt miljösamarbete disponeras för utgifter för Sveriges deltagande i vissa internationella organisationer och för internationellt samarbete inom Miljödepartementets ansvarsområde. Regeringen anför att det internationella miljösamarbetet blir alltmer betydelsefullt och resurskrävande. Anslaget för år 1997 beräknas till 41 562 000 kronor.
Under anslaget A 10 Stockholms internationella miljöinstitut redovisas utgifterna för statens stöd till Stockholms internationella miljöinstitut (prop. 1987/88:85, bet. 1987/88:JoU23, rskr. 1987/88:373). Institutets huvudsakliga uppgifter är att initiera, genomföra och föra ut resultatet av studier och forskning vad gäller värdering och utveckling av miljöteknik, miljö- och utvecklingspolicy samt relaterad miljöstyrning och strategier för en hållbar utveckling. Stockholms internationella miljöinstitut har förutom sitt huvudkontor i Stockholm tre övriga kontor, ett i Boston, ett i York och ett i Tallin. I betänkandet (SOU 1995:93) Omprövning av statliga åtaganden föreslås att det särskilda organisationsstödet till SEI successivt bör avvecklas. Regeringen delar dock inte utredningens bedömning utan finner, med hänsyn till den stora betydelsen av SEI:s verksamhet, att anslag bör utgå även i fortsättningen. Regeringen beräknar anslaget till 12 miljoner kronor för 1997.
Motionen
I motion Jo249 (m) anförs att det statliga bidraget till Stockholm internationella miljöinstitut bör slopas (yrkande 2). I första hand bör undersökas om institutets verksamhet kan samordnas med någon annan verksamhet och om statens finansiering kan övertas av någon annan. Yrkandet motsvaras av en föreslagen höjning av anslaget A 3.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning under anslagen A 7-A 9. Regeringen anför i skr. 1996/97:2 Sveriges internationella samarbete för hållbar utveckling att Sverige har åtagit sig att ansvara för en utvärdering av världens färskvattenresurser, med inriktning på framtida behov och tillgänglighet i olika världsdelar. Det är Stockholms internationella miljöinstitut som har huvudansvaret för utvärderingen. Resultatet av utvärderingen kommer att presenteras vid FN:s generalförsamlings extra möte år 1997 och det anges att resultaten därefter bör följas upp. Utskottet konstaterar att Stockholms internationella miljöinstitut har byggt upp en internationellt erkänd verksamhet och utvecklat forskningen inom områden som är relevanta för de globala miljöproblemen. Som regeringen anfört har institutet inriktat sin verksamhet på bl.a. energistudier, klimatfrågor, bioteknik, ekonomi med etik och miljövärden. Institutet har vidare engagerat sig alltmer i miljöfrågor i Östersjöregionen, främst i de baltiska staterna samt i Ryssland. Utskottet finner regeringens förslag till medel under anslaget A 10 Stockholms internationella miljöinstitut väl avvägt. Motion Jo249 yrkande 2 avstyrks.
Strålskydd, kärnsäkerhet m.m. (B)
Propositionen
För år 1997 föreslås sammanfattningsvis för verksamhetsområdet Strålskydd, kärnsäkerhet m.m. en besparing på 9 miljoner kronor i enlighet med beräkningen i budgetpropositionen 1994/95:100. Regeringen anför att under kommande år kommer Statens kärnkraftinspektion och Statens strålskyddsinstitut att vara engagerade i det arbete som följer av industrins genomgång av de svenska kärnkraftsreaktorerna. Myndigheterna kommer även att vara engagerade i det arbete som pågår för att finna en plats där det använda kärnbränslet skall slutförvaras. Den internationella granskningen av SKI:s och SSI:s tillsyn på kärnenergiområdet kommer att följas upp. Myndigheternas arbete med att förbättra kärnsäkerhets- och strålskyddsläget i Östeuropa fortsätter.
Statens strålskyddsinstitut (SSI) är central förvaltningsmyndighet för frågor om skydd av människor, djur och miljö mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning. SSI:s huvuduppgift är således att verka för att intentionerna i strålskyddslagen (1988:220) uppfylls. Detta innebär att SSI skall utöva tillsyn över verksamhet med joniserande och icke-joniserande strålning, öka kunskapen inom området genom att bedriva och finansiera forskning, ge råd och upplysningar i strålskyddsfrågor samt i övrigt verka för säker användning av strålning. SSI:s verksamhet finansieras direkt via statsbudgeten och via avgifter enligt förordningen (1976:247) om vissa avgifter till Statens strålskyddsinstitut. De övergripande målen för SSI:s verksamhet är att förhindra akuta skador och minska risken för sena skador till följd av strålning, att drift och underhåll av kärntekniska anläggningar skall vara förenade med en säker strålmiljö för människor, djur och miljö. Vidare bör en samordnad nationell beredskap inom strålskyddsområdet mot utsläpp av radioaktiva ämnen upprätthållas och vidareutvecklas och SSI bör genom forsknings-, utvecklings-, beräknings- och mätinsatser ge underlag för strålskyddsmässiga bedömningar och för att upprätthålla kompetens för att kunna förutse och möta framtida frågor inom strålskyddet. Inom programmet Strålskydd öst är målet att skapa ett bättre strålskydd i berörda länder i Central- och Östeuropa. SSI omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion och en nedräkning av anslaget har skett. Till följd av de sparbeting som lagts på myndigheten anser SSI att det kan bli nödvändigt att se över den inriktning och målsättning som angivits för de olika verksamhetsgrenarna i den fördjupade anslagsframställningen. Regeringen delar SSI:s uppfattning och det bör ankomma på SSI att göra en sådan översyn. De synpunkter som förs fram i den internationella granskningen av den svenska tillsynsverksamheten på kärnenergiområdet (SOU 1996:73) bereds för närvarande inom regeringskansliet. Regeringen föreslår ett ramanslag B 1 på 73 683 000 kr och beräknar avgiftsinkomster till ca 45 000 000 kr.
Statens kärnkraftinspektion (SKI) är central förvaltningsmyndighet med uppgift att övervaka dels säkerheten vid kärnteknisk verksamhet, dels genomförandet av den forskning och utveckling och det program för bl.a. sådana frågor som avses i 11 och 12 §§ lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Dessutom skall SKI besluta om användningen av avgiftsmedel enligt lagen (1992:1537) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. och lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m., utom när regeringen skall fatta ett sådant beslut. SKI:s verksamhet finansieras i sin helhet via avgifter enligt förordningen (1991:739) om vissa avgifter till Statens kärnkraftinspektion. De nuvarande övergripande målen för SKI är att verksamheten skall inriktas på att hög säkerhet uppnås i svensk kärnteknisk verksamhet och att SKI i detta syfte tar initiativ till säkerhetshöjande åtgärder, att kärnavfall slutförvaras på ett säkert sätt, att tillräcklig bredd uppnås i industrins forsknings- och utvecklingsverksamhet avseende slutförvaring av använt kärnbränsle samt att beslutsfattare och allmänhet är väl informerade om kärnteknisk risk och säkerhet samt om omhändertagande och slutförvaring av använt kärnbränsle. Den grundläggande förutsättningen för SKI:s mål och inriktning av verksamheten är att de som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet också har det fulla och odelade ansvaret för säkerheten. I prioritering av myndighetens uppgifter skall den säkerhetsmässiga betydelsen vara avgörande. Nu gällande övergripande mål bör ligga fast för budgetåret 1997. SKI omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion och viss nedräkning av anslaget har gjorts. Regeringen instämmer i SKI:s bedömning att det är nödvändigt att klargöra inriktningen av och ambitionsnivån för myndighetens verksamhet i förhållande till utvecklingen i omvärlden. Regeringen bedömer att detta bör göras i anslutning till att den framtida energipolitiken fastläggs. Därvid kommer också de rekommendationer att behandlas som lagts fram av den internationella expertgrupp som under våren 1996 slutfört sin granskning av tillsynsverksamheten vid SKI och vid Statens strålskyddsinstitut. Gruppens rapport (SOU 1996:73) bereds för närvarande inom regeringskansliet. Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende SKI. Regeringen föreslår för anslaget B 2 Statens kärnkraftinspektions förvaltningskostnader ett ramanslag om 63 188 000 kr med beräknade avgiftsinkomster om 63 320 000 kr. För anslaget B 3 Kärnsäkerhetsforskning föreslås ett ramanslag om 58 778 000 kr med beräknade avgiftsinkomster om 58 560 000 kr.
Från anslaget B 4 Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. betalas kostnader, i amerikanska dollar och österrikiska shilling, för deltagande i internationellt samarbete på kärnenergiområdet, såsom Sveriges reguljära medlemsavgift i Internationella Atomenergiorganet (IAEA), bidraget till IAEA:s Technical Assistance and Cooperation Fund samt kostnader i samband med övrigt internationellt kärnsäkerhetssamarbete. Anslaget, som för innevarande budgetår är ett förslagsanslag, bör för år 1997 föras upp som ett ramanslag. Regeringen beräknar att anslaget för år 1997 bör vara 26 752 000 kr.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslagen B 1-B 4.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1996/97:Jo249 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Jo252 yrkande 1, 1996/97:Jo714 yrkande 10, 1996/97:Jo737 yrkandena 8 och 10, 1996/97:Jo746 yrkande 1, 1996/97:Jo752, 1996/97:Jo759 yrkande 32, 1996/97:Jo779 yrkande 18, 1996/97:Jo793 yrkande 5 och 1996/97:Kr238 yrkande 2 anvisar anslag för budgetåret 1997 under utgiftsområdet enligt utskottets förslag i bilaga 1, res. 1 (mp) 2. beträffande preliminär fördelning på anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård för budgetåren 1998 och 1999 att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo737 yrkande 11, 3. beträffande översyn av Naturvårdsverkets uppdrag och organisation att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo727 yrkande 40, res. 2 (m, c) 4. beträffande rovdjursinventeringar att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo241 yrkandena 16 och 17, res. 3 (mp) 5. beträffande bidrag till miljöorganisationer att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo727 yrkande 41, 6. beträffande finansiering av kalkningsverksamhet efter budgetåret 1997 att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo408 yrkande 11, res. 4 (m) 7. beträffande medel till kalkning från programmet för omställning till hållbar utveckling att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo252 yrkande 2, 1996/97: Jo704 yrkande 1 och 1996/97:Jo727 yrkande 31 delvis, res. 5 (c, mp) 8. beträffande bidrag från EU för kalkning att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo704 yrkande 2, 1996/97: Jo734 yrkande 6 och 1996/97:Jo740 yrkande 2, res. 6 (m, fp) 9. beträffande Naturvårdsverkets plan för den statligt finansierade kalkningsverksamheten att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo746 yrkande 2, 10. beträffande kalkning i Västsverige att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo734 yrkande 5 och 1996/97:Jo740 yrkande 1, 11. beträffande biologisk mångfald och kalkning m.m. att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo793 yrkandena 2 och 3, 12. beträffande återförsurning att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo793 yrkande 4, 13. beträffande förvärv av värdefulla naturområden m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1996/97:Jo714 yrkande 9 bemyndigar regeringen att under år 1997 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst 60 000 000 kr för budgetåret 1998, 14. beträffande medel till förvärv av värdefulla naturområden från programmet för omställning till hållbar utveckling att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo727 yrkande 31 delvis, res. 7 (c) 15. beträffande samordning av miljöforskning att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub7 yrkande 9, 16. beträffande miljö- och kretsloppsforskning att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo714 yrkande 8 och 1996/97:Ub514 yrkande 37, 17. beträffande ett miljötekniskt centrum att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo606, 1996/97:Jo607, 1996/97:Jo608 och 1996/97:Ub514 yrkande 38, res. 8 (v) 18. beträffande recirkulerande vattensystem att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo605. res. 9 (m)
Stockholm den 26 november 1996
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s), Berndt Sköldestig (s) och Erling Bager (fp).
Reservationer
1. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (mom. 1)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Vi anför i motion 1996/97:Jo737 yrkande 8 att vi inte kan stödja regeringens förslag att under en treårsperiod avsätta 30 miljoner kronor för byggande av skoterleder m.m. Vi avvaktar att regeringen skall avsätta tysta områden i fjällen i enlighet med Miljövårdsberedningens förslag. Om en zonering verkligen införs kan vi på nytt överväga detta ställningstagande. Vi anser att 10 miljoner kronor, som för år 1997 avsatts för detta ändamål, skall föras från anslaget A 1 Statens naturvårdsverk till anslaget A 6 Sanering och återställning av miljöskadade områden. I enlighet med det anförda anser vi att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med anledning av motion 1996/97:Jo737 yrkandena 8 och 10 och med avslag på motionerna 1996/97:Jo249 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Jo252 yrkande 1, 1996/97:Jo714 yrkande 10, 1996/97:Jo746 yrkande 1, 1996/97:Jo752, 1996/97:Jo759 yrkande 32, 1996/97:Jo779 yrkande 18, 1996/97: Jo793 yrkande 5 och 1996/97:Kr238 yrkande 2 anvisar anslag för budgetåret 1997 under utgiftsområdet enligt reservation 1 i bilaga 1,
2. Översyn av Naturvårdsverkets uppdrag och organisation (mom. 3)
Lennart Daléus (c), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Eva Björne (m) och Lennart Brunander (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med Enligt utskottets och på s. 13 slutar med utskottet anfört bort ha följande lydelse: I en krympande offentlig ekonomi är det nödvändigt att de resurser som ställts till förfogande används så kostnadseffektivt som möjligt. Naturvårdsverket har till uppgift att vara en samlande och pådrivande kraft i miljöarbetet. Verket skall dessutom svara för uppföljning och utvärdering av såväl det nationella som det internationella miljöarbetet. Under senare tid har verkets arbete genomgått snabba tyngdpunktsförskjutningar, bl.a. till följd av det svenska EU- medlemskapet. Det finns enligt utskottets mening ett behov av en förutsättningslös genomgång av Naturvårdsverkets uppdrag och organisation för att säkerställa ett så effektivt miljöarbete som möjligt. En särskild utredare bör enligt utskottets mening överväga vilka eventuella organisationsförändringar av verksamheten som bör genomföras för att nå bästa möjliga resultatuppfyllelse. I samband med detta bör också utredas om miljöforskningen bör vara en del av Naturvårdsverkets verksamhet. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Jo727 yrkande 40 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande översyn av Naturvårdsverkets uppdrag och organisation att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo727 yrkande 40 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Rovdjursinventeringar (mom. 4)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med Utskottet avser och slutar med vidare åtgärd bort ha följande lydelse: Utskottet avser att i betänkandet 1996/97:1 Statsbudgeten år 1997 för utgiftsområde 23 under anslaget D 2 Ersättningar för viltskador m.m. föreslå att frågor rörande rovdjur bör övervägas inom ramen för en sammanhållen rovdjurspolitik. Statens naturvårdsverk och Sametinget har gemensamt funnit en ny modell för ersättning för rovdjursrivna renar som gäller från den 1 januari 1996. Enligt denna modell ersätts renägaren efter det antal rovdjursföryngringar som finns inom samebyns betesområde. Som exempel kan nämnas att en vargkull ger en ersättning motsvarande 500 renar och en järvhona med ungar 200 renar. Ersättning ges även för enstaka djur i området. Det nya systemet är dyrare än det gamla, där betalning utgick efter antal funna rivna renar. Efter inventeringar vintern 1996 betalades 21,8 miljoner kronor ut till samebyarna. Eftersom det bygger på antalet föryngringar och förekomst av rovdjur måste inventeringar ske varje år. Inventeringarna vintern 1996 kostade 4 miljoner kronor. Utskottet anser att den ram som regeringen föreslår om 30 miljoner kronor torde räcka för år 1997för ersättning enligt det nya systemet och att medel för inventeringar för detta år bör finansieras inom Naturvårdsverkets budget. För kommande år bör enligt utskottets mening anslag till inventeringarna anges tydligt i budgetpropositionen. Dessa årliga inventeringar är en förutsättning för det nya ersättningssystemet. Det anförda bör riksdagen med anledning av motion Jo241 yrkandena 16 och 17 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande rovdjursinventeringar att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo241 yrkandena 16 och 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Finansiering av kalkningsverksamhet efter budgetåret 1997 (mom. 6)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med Som framgår och slutar med Jo408 yrkande 11 bort ha följande lydelse: Kalkning av sjöar och vattendrag är nödvändig för att motverka försurningen. Följderna av avbruten kalkning är väl beskrivna. Ekosystemen kommer att kollapsa och värdefullt fiske kommer att slås ut. Orsakerna till försurningen är också väl dokumenterade och kända. Orsak och verkan har alltså ett tydligt samband. Staten tar in mer än 10 miljarder kronor per år i skatter på utsläpp av försurande ämnen, främst i form av koldioxidskatt. Kalkningen har de senaste åren kostat 0,2 miljarder kronor per år. Att använda några enstaka procent av miljöskatterna till att motverka de beskattade utsläppens miljöeffekter är närmast en fråga om hederlighet. Kalkningen är således synnerligen väl finansierad i statsbudgeten och bör efter budgetåret 1997 undantas från de nedskärningar som Naturvårdsverket är ålagt att göra. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Jo408 yrkande 11 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande finansiering av kalkningsverksamhet efter budgetåret 1997 att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo408 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Medel till kalkning från programmet för omställning till hållbar utveckling (mom. 7)
Lennart Daléus (c), Gudrun Lindvall (mp) och Lennart Brunander (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med Utskottet konstaterar och slutar med yrkande 31 delvis bort ha följande lydelse: Utskottet anser att det med hänsyn till pågående verksamhet är olyckligt att minska anslagsnivån för anslaget A 3. Behovet av kalkningsinsatser har knappast minskat. En minskning av kalkningsinsatserna öppnar för en biologisk utarmning av fisk- och övrig fauna i sårbara sjöar. Det dröjer inte mer än ett eller ett par år av utebliven kalkning för att rasera hela investeringen. För skattebetalarna är ett ökat antal satsade miljoner på kalkningen av sjöar ingen dålig affär. För turismen i Sverige är det sjöar och vattendrag som präglar besökarnas bild av landet. År 1995 drog besöksnäringen in 44 miljarder varav 10 miljarder hänförs till fiskedelen. Det är alltså väl använda pengar att kalka och att göra det i ökad utsträckning. Ökade insatser för kalkning kan finansieras med medel från programmet för omställning till hållbar utveckling. Utskottet anser att 20 miljoner inom ramen för detta program bör avsättas för att förstärka kalkningsinsatserna. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Jo252 yrkande 2, Jo704 yrkande 1 och Jo727 yrkande 31 delvis som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande medel till kalkning från programmet för omställning till hållbar utveckling att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo252 yrkande 2, 1996/97:Jo704 yrkande 1 och 1996/97:Jo727 yrkande 31 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Bidrag från EU för kalkning (mom. 8)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson, Eva Björne (alla m) och Erling Bager (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med Utskottet konstaterar och slutar med 2 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd bort ha följande lydelse: Försurningen är ett allvarligt hot mot miljön i framför allt Västsverige. Försurningen är en i högsta grad internationell angelägenhet. Sverige får årligen ta emot stora mängder försurande nederbörd från utsläppskällor i Tyskland, Storbritannien och centrala Europa. Föroreningskällor är framför allt olika typer av förbränning. Den största delen av de luftburna kväveoxiderna kommer från våra grannländer. EU är på väg att acceptera principen att det är förorenarna som skall betala för de skador de orsakar. Det är mot denna bakgrund naturligt att EU också lämnar bidrag till kalkning i Sverige. Utskottet konstaterar - - - (= utskottet) - - - för strukturfonderna. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Jo704 yrkande 2, Jo734 yrkande 6 och Jo740 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande bidrag från EU för kalkning att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo704 yrkande 2, 1996/97:Jo734 yrkande 6 och 1996/97:Jo740 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Medel till förvärv av värdefulla naturområden från programmet för omställning till hållbar utveckling (mom. 14)
Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med Det belopp och slutar med delvis avstyrks bort ha följande lydelse: Investeringsanslaget för markförvärv är ett av naturvårdspolitikens viktigare medel för att behålla den biologiska mångfalden. För närvarande föreligger ett stort behov av såväl markförvärv som för annan intrångsersättning av bevarandeskäl. Fler än 1 700 av skogens djur- och växtarter missgynnas av mänsklig påverkan. Utskottet föreslår mot denna bakgrund att 30 miljoner kronor inom ramen för programmet för omställning till hållbar utveckling avsätts för att förstärka insatserna för markförvärv. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Jo727 yrkande 31 delvis som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse: 14. beträffande medel till förvärv av värdefulla naturområden från programmet för omställning till hållbar utveckling att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo727 yrkande 31 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Ett miljötekniskt centrum (mom. 17)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med Regeringen anför och slutar med berörda delar bort ha följande lydelse: I Umeå finns, förutom Umeå universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Arbetslivsinstitutet samt Försvarets forskningsanstalt, vilket ger en mycket stor kompetens inom det miljövetenskapliga området. Samtliga organisationer ingår i Centrum för miljövetenskap med uppgift att stödja och utveckla miljövetenskaplig forskning i regionen. Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har nyligen inrättat Miljöhögskolan i Umeå som ett viktigt led för att förnya och stärka utbildning och forskning inom det miljövetenskapliga området. Miljöhögskolan skall bl.a. verka för nya fakultetsöverskridande utbildningar och för tillskapandet av Umeå Center for Advanced Environmental Research. Inom Umeå universitet finns miljöinriktade professurer inom de flesta fakultetsområden. Tillsammans med professurer inom angränsande kompe tensområden vid universitetet och vid den skogsvetenskapliga fakulteten inom Lantbruksuniversitetet skapas utomordentliga förutsättningar för att etablera ett centrum för avancerad miljöforskning. En forskarskola avses inrättas med Miljöhögskolan som drivkraft för att tillgodose behovet av fakultetsövergripande kompetensutveckling inom miljövetenskapen. Ett centrum för avancerad miljöforskning och en forskarskola inom miljöforskningsområdet bör mot denna bakgrund etableras i Umeå. Regeringen bör vidta åtgärder för att förbereda och genomföra en sådan etablering. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Jo606 och Jo607 och med avslag på motionerna Jo608 och Ub514 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse: 17. beträffande ett miljötekniskt centrum att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo606 och 1996/97:Jo607 och med avslag på motionerna 1996/97:Jo608 och 1996/97:Ub514 yrkande 38 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Recirkulerande vattensystem (mom. 18)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med Utskottet har och slutar med vidare åtgärd bort ha följande lydelse: Utskottet har - - - (= utskottet) - - - och livskraft. I Blekinge finns en av landets största ålodlingar. Den drivs i ett recirkulerande vattensystem på ett miljövänligt sätt. Avfallet utnyttjas som gödselmedel i jordbruket. Vattenbruk i denna form kan enligt utskottets mening bli en tillväxtfrämjande faktor på den svenska landsbygden och ett utmärkt komplement till befintliga jordbruksföretag. Utskottet anser att det är rimligt att staten utöver de möjligheter som redovisats ovan tar sig an uppgiften att satsa på ett forskningsprojekt avseende recirkulerande vattensystem för att förbättra förutsättningarna för nya investeringar och volymökningar. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Jo605 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse: 18. beträffande recirkulerande vattensystem att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo605 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, m.m.
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:
Den 22 november 1996 beslutade riksdagens majoritet bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende 1997. Samtidigt beslutades en preliminär fördelning av statens utgifter på utgiftsområden för budgetåren 1998 och 1999. Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt samhälle kan både företag och människor växa. Massarbetslösheten kan steg för steg pressas tillbaka samtidigt som den sociala tryggheten också i andra bemärkelser kan öka genom att hushållen får en större ekonomisk självständighet. Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till kraftiga skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som skall vara gemensamma. Rättsväsendet måste fungera tillfredsställande och försvaret skall vara så starkt att Sverige kan försvaras. När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 22 november valt en annan inriktning av politiken deltar vi inte i detaljbesluten. I detta särskilda yttrande redovisar vi den del av vår politik som berör utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Vi har föreslagit en oförändrad ram inom miljöområdet. Inom ramen föreslår vi genom omfördelningar en större satsning än enligt regeringens förslag på anslaget för kalkning av sjöar och vattendrag. Det statliga bidraget till Stockholms internationella miljöinstitut bör enligt vår mening slopas. I första hand bör det undersökas om Miljöinstitutets verksamhet kan samordnas med någon annan verksamhet och om statens finansiering kan övertas av någon annan. Kalkningsanslaget bör inte minskas så kraftigt som enligt regeringens förslag. En så stor neddragning som föreslagits kan enligt vår mening medföra negativa effekter på miljötillståndet i flera svenska sjöar. Anslaget A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag bör enligt vår mening bestämmas till 142 miljoner kronor, vilket motsvarar en höjning med 12 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
2. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, m.m.
Erling Bager (fp) anför:
I Folkpartiet liberalernas avvikande mening till utskottets yttrande 1996/97:JoU1y har vi yrkat att utgiftsramen för utgiftsområde 20 bestäms till ett högre belopp än vad regeringen föreslagit, nämligen 1 619 871 000 kr för budgetåret 1997. Av vår avvikande mening framgår att det finns en rad angelägna ändamål inom utgiftsområdet som inte kan tillgodoses inom den av regeringen föreslagna utgiftsramen. Vi vill särskilt framhålla att länsstyrelserna enligt vår mening i dag inte har tillräckligt med resurser för sin övervakande och miljövårdande verksamhet. I dag försvinner inte sällan skyddsvärda områden enbart p.g.a. av att länsstyrelserna inte har resurser att utöva tillräcklig tillsyn över miljöförstörande verksamheter. Vi har därför föreslagit att ytterligare 10 miljoner kronor anslås till den miljöövervakande verksamheten. Försurning orsakad av olika utsläppskällor skapar svåra föroreningar och ackumulerade miljöproblem i våra vattendrag. Genom kalkningsinsatser i stor skala sedan 1970-talet har stora miljöskador trots allt kunnat motverkas. Om omfattande besparingar görs på anslagen till kalkningen riskerar årtionden av kalkningsinsatser att gå förlorade genom att de tidigare kalkade vattnen återförsuras. Folkpartiet liberalerna föreslår att ytterligare 10 miljoner kronor anslås till kalkningsverksamheten. Med rådande system där intrångsersättning måste betalas till markägarna även vid skydd av mindre biotoper krävs kraftigt ökade budgetanslag till markinlösen och intrångsersättningar. Det finns många unika naturområden som är akut hotade och det krävs omgående en kraftig engångsinsats. Folkpartiet liberalerna vill därför föreslå att ytterligare 200 miljoner kronor anslås till markinköp och intrångsersättningar. Miljöforskningen i Sverige har redan drabbats av nedskärningar och av ökade omkostnader i samband med olika EU- projekt. Angelägna forskningsområden måste nu antagligen läggas ned då pengarna som blir kvar till själva miljöforskningen i praktiken halveras. MISTRA:s forskningsprojekt är till skillnad från övrig miljöforskning i regel inriktade på åtgärder och lösningar. Med de minskade anslagen kommer de grundläggande kunskaperna om miljöproblemen att successivt urholkas. Vi har föreslagit att ytterligare 60 miljoner kronor anslås till den grundläggande miljö- och kretsloppsforskningen. Problem med markskador från äldre miljöfarliga verksamheter är omfattande. Det finns stora markområden som är i behov av sanering från föroreningar men det p.g.a. att skadorna är gamla inte är möjligt att finna någon rättsligt ansvarig juridisk person. Denna sanering är nödvändig för att ekosystemen och den biologiska mångfalden skall kunna återställas i dessa skadade områden. Folkpartiet liberalerna har föreslagit att ytterligare 10 miljoner kronor anslås till sanering och återställning av förorenad mark där det inte finns någon annan betalningsansvarig. Sedan riksdagen nu fastställt utgiftsramen till ett enligt vår mening otillräckligt belopp kan vi av formella skäl inte yrka bifall till våra ursprungliga anslagsyrkanden i den del dessa innebär att utgiftsramen överskrids. I övrigt vidhåller vi vår uppfattning om motiven för de föreslagna anslagshöjningarna enligt vår avvikande mening.
3. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, m.m.
Maggi Mikaelsson (v) anför:
I Vänsterpartiets avvikande mening till utskottets yttrande 1996/97:JoU1y har vi yrkat att utgiftsramen för utgiftsområde 20 bestäms till ett högre belopp än vad regeringen föreslagit, nämligen 1 893 871 000 kr. Av vår avvikande mening framgår att det finns en rad angelägna ändamål inom utgiftsområdet som inte kan tillgodoses inom den av regeringen föreslagna utgiftsramen. Vi vill särskilt framhålla att Naturvårdsverket bör tillföras ytterligare 50 miljoner kronor i jämförelse med regeringens budgetförslag. Att inte bevara den lilla naturskog vi har kvar i dag är något som vi aldrig kan få ogjort och som innebär irreversibel förlust av biologisk mångfald och genetiskt material. Vänsterpartiet har därför föreslagit att anslaget för inköp av skogsmark höjs med 110 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. En enig skogs- och markexpertis samt naturvårdare anser att kalkningen måste upprätthållas om inte tusentals sjöar och markområden skall få ännu allvarligare försurningsskador. Vänsterpartiet anser därför att bidragen till kalkningen av sjöar utökas med 10 miljoner kronor utöver regeringens budgetförslag. Vänsterpartiet saknar framtidsforskning om miljöutrymme, d.v.s. hur mycket var och en kan konsumera för att vi tillsammans skall kunna leva i ett ekologiskt hållbart samhälle. Vi anser att denna forskning bör prioriteras och har därför föreslagit att 4 miljoner kronor avsätts för utvecklande forskning på detta område utifrån ett svenskt perspektiv. Naturvårdsverket har identifierat 2 000 förorenade platser, varav en del kräver omedelbara insatser. Verket begär i sin anslagsframställning 210 miljoner kronor för sanering av miljöskador, men får endast 19,4 miljoner kronor. Vi har föreslagit att anslaget för år 1997 tillförs ytterligare 190 miljoner kronor. Sedan riksdagen nu fastställt utgiftsramen till ett enligt vår mening otillräckligt belopp kan vi av formella skäl inte yrka bifall till våra ursprungliga anslagsyrkanden i den del dessa innebär att utgiftsramen överskrids. Vi vidhåller emellertid vår uppfattning om motiven för de föreslagna anslagshöjningarna enligt vår avvikande mening.
4. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, m.m.
Gudrun Lindvall (mp) anför:
I Miljöpartiets avvikande mening till utskottets yttrande 1996/97:JoU1y har vi yrkat att utgiftsramen för utgiftsområde 20 bestäms till ett högre belopp än vad regeringen föreslagit, nämligen 2 229 871 000 kr för budgetåret 1997. Av vår avvikande mening framgår att det finns en rad angelägna ändamål inom utgiftsområdet som inte kan tillgodoses inom den av regeringen föreslagna utgiftsramen. Vi vill särskilt framhålla att det är oacceptabelt att anslaget till Naturvårdsverket minskas. För att miljöarbetet skall kunna förstärkas har vi föreslagit en förstärkning av anslaget med 50 miljoner kronor. För år 1998 beräknas 58 miljoner kronor och för år 1999 beräknas 72 miljoner kronor utöver regeringens förslag. För miljöövervakning m.m. beräknar vi 2 miljoner kronor respektive 6 miljoner kronor utöver regeringens förslag för åren 1998 och 1999. Kalkning av försurade områden och vattendrag är en nödvändig verksamhet som garanterar att biologiskt liv, framför allt många försurningskänsliga s.k. rödlistade arter, kan finnas kvar. En höjning av pH-värdet förhindrar även att farliga metaller, som aluminium och kvicksilver, inte lakas ur marken och sjöars sediment. Även kalkning av tidigare ej kalkade sjöar och vattendrag måste komma i fråga. Vi har föreslagit att kalkningsanslaget utökas med 50 miljoner kronor för år 1997 jämfört med regeringens förslag. För åren 1998 och 1999 beräknar vi en förstärkning utifrån regeringens förslag med 100 miljoner kronor per år. Den biologiska mångfalden är hotad i dag. Anslagen för markinköp för att säkerställa särskilt värdefulla biotoper måste förstärkas. Anslaget för investeringar inom miljöområdet bör enligt Miljöpartiets förslag utökas med 700 miljoner kronor utöver regeringens förslag för budgetåret 1997 till totalt 918 miljoner kronor. Härav beräknas 500 miljoner kronor för att skydda många akut hotade urskogar med hotade arter och 200 miljoner kronor för att fullfölja intentionerna med Natura 2000. För budgetåren 1998 och 1999 föreslår vi på samma sätt en förstärkning med 700 miljoner kronor per år utöver regeringens förslag. Sanering och återställning av miljöskadade områden måste vara en prioriterad del i budgeten. Cirka 2 000 områden i landet är förorenade och behöver saneras. Detta är en mycket påtaglig del av miljöskulden. Antingen tar denna generation hand om försyndelserna eller så överlåter vi det till kommande generationer. Saneringarna är ofta dyra. Naturvårdsverket har begärt 210 miljoner kronor för år 1997. Regeringen föreslår att 19 miljoner kronor anslås, dvs. säga mindre än 10 %. Miljöpartiet de gröna har full förståelse för det statsfinansiella läget, men naturen och de gifter som riskerar att läcka ut i miljön kan inte ta hänsyn till sådant. Vi har föreslagit att 100 miljoner kronor anslås utöver regeringens förslag för år 1997 för sanering och återställande av miljöskadade områden. För åren 1998 och 1999 beräknas 101 miljoner kronor respektive 102 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Sedan riksdagen nu fastställt utgiftsramen till ett enligt vår mening otillräckligt belopp kan vi av formella skäl inte yrka bifall till våra ursprungliga anslagsyrkanden i den del dessa innebär att utgiftsramen överskrids. Beträffande anslagen till Naturvårdsverket och till Sanering och återställning av miljöskadade områden har vi valt att föreslå en omfördelning inom ramen och avge reservation i syfte att på bekostnad av planerade skoterleder prioritera Sanering och återställning av miljöskadade områden. I övrigt vidhåller vi vår uppfattning om motiven för de föreslagna anslagshöjningarna enligt vår avvikande mening.
5. Naturvårdsverkets plan för den statligt finansierade kalk- ningsverksamheten
Gudrun Lindvall (mp) anför:
I regeringens budgetproposition ges Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en nationell plan för fortsatta statliga kalkningsinsatser. Vidare anförs att "Denna plan bör beakta behovet av att säkerställa den biologiska mångfalden samt risker vid försurning och återförsurning i relation till statsfinanserna." (Min kursivering.) Formuleringen är mycket förvånande. Arters vara eller icke vara påverkas inte av det statsfinansiella läget, utan av pH-värdet. Naturvårdsverkets uppgift måste vara att visa effekterna för den biologiska mångfalden av försurning och återförsurning. Vilken ambition regeringen vill ha för att bevara den biologiska mångfalden kan inte vara en uppgift för Naturvårdsverket. Ansvaret för det åvilar miljöministern och regeringen. Vi anser att Naturvårdsverkets plan för fortsatta statliga kalkningsinsatser skall beakta förutsättningarna för utnyttjandet av naturresurserna i sjöar och vattendrag samt risker vid försurning och återförsurning i relation till skadeverkningarna. Det är också angeläget att planen innehåller en långsiktig sammantagen strategi för hur försurningens skadeverkningar på mark, grundvatten och ytvatten skall motarbetas tills nedfallet sjunker under de kritiska belastningsgränserna.
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning. Reservantens förslag i förhållande till utskottets förslag Utskottet Reservation 1 (mp) s förslag A Miljövård 1 Statens naturvårdsverk (ram) 355 827 -10 000 2 Miljöövervakning m.m. (ram) 93 952 3 Bidrag till kalkningsverksamhet 130 000 för sjöar och vattendrag (ram) 4 Investeringar inom miljöområdet 217 992 (ram) 5 Miljö- och kretsloppsforskning 135 492 (ram) 6 Sanering och återställning av 19 400 +10 000 miljöskadade områden (res) 7 Koncessionsnämnden för miljöskydd 18 675 (ram) 8 Kemikalieinspektionen (ram) 82 570 9 Visst internationellt 41 562 miljösamarbete (ram) 1 Stockholms internationella 12 000 0 miljöinstitut (obet) B Strålskydd, kärnsäkerhet m.m. 1 Statens strålskyddsinstitut (ram) 73 683 2 Statens kärnkraftinspektion: 63 188 Förvaltningskostnader (ram) 3 Statens kärnkraftinspektion: 58 778 Kärnsäkerhetsforskning (ram) 4 Visst internationellt samarbete i 26 752 fråga om kärnsäkerhet m.m. (ram) SUMMA 1 329 871