Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Betänkande 2022/23:SoU21

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
7 juni 2023

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Stöd till personer med funktionsnedsättning(pdf, 597 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2022/23:21 Stöd till personer med funktionsnedsättning

Beslut

Nej till motioner om stöd till personer med funktionsnedsättning (SoU21)

Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om stöd till personer med funktionsnedsättning. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, statligt huvudmannaskap för personlig assistans och bilstöd.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 27

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2023-05-11
Justering: 2023-05-25
Trycklov: 2023-05-30
Reservationer: 39
Betänkande 2022/23:SoU21

Alla beredningar i utskottet

2023-04-13, 2023-05-11

Nej till motioner om stöd till personer med funktionsnedsättning (SoU21)

Socialutskottet föreslår att riksdagen säger nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om stöd till personer med funktionsnedsättning. Utskottet hänvisar främst till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, statligt huvudmannaskap för personlig assistans och bilstöd.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2023-06-02
Debatt i kammaren: 2023-06-07
Stillbild från Debatt om förslag 2022/23:SoU21, Stöd till personer med funktionsnedsättning

Debatt om förslag 2022/23:SoU21

Webb-tv: Stöd till personer med funktionsnedsättning

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Malin Höglund (M)
Anf. 70 Malin Höglund (M)

Fru talman! I dag debatterar vi socialutskottets betänkande 21 gällande stöd till personer med funktionsnedsättning.

Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Fru talman! I regeringsförklaringen som avgavs av statsminister Ulf Kristersson den 18 oktober 2022 lyftes att "personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i samhället utan att utsättas för diskriminering. Att integrera funktionsrättsperspektivet i fler politik- och samhällsområden fortsätter att vara i fokus."

Fru talman! Funktionshinderspolitiken i Sverige har under de senaste åren varit en viktig fråga och fortsätter att vara det för mig, för Moderaterna och för Tidöpartierna. Det finns mycket som behöver göras för att säkerställa full delaktighet i samhället och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning.

En av de största utmaningarna för funktionshinderspolitiken i Sverige är att säkerställa tillgänglighet och tillgängliga kommunikationsmedel inom alla samhällsområden. Det är avgörande för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhället fullt ut. Vi behöver se till att alla offentliga byggnader, transportmedel och digitala plattformar är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Vi behöver också öka medvetenheten bland allmänheten om vikten av tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

Fru talman! En annan viktig fråga är främjandet av rätten till arbete och utbildning för personer med funktionsnedsättning. För att åstadkomma detta behöver vi se till att arbetsgivare och utbildningsinstitutioner tar hänsyn till personer med funktionsnedsättning och skapar arbetsplatser och utbildningsmiljöer som är tillgängliga för alla.

För en vecka sedan träffade jag Mimmi. Hon jobbar i en klädaffär, där hon prismärker alla kläder. Till en början var butiksinnehavaren skeptisk till att ta emot en person med funktionsnedsättning, men i dag är hon jätteglad att hon gjorde det. Det har möjliggjort för henne att göra andra saker, men hon har också bidragit till att fler kommer i arbete. Mimmi utför ett jobb som butiksinnehavaren annars skulle behöva göra. Vi behöver satsa på en bred och tillgänglig arbetsmarknad där personer med funktionsnedsättning har möjlighet att delta i och bidra till samhället utifrån sin förmåga.

Fru talman! Moderaterna anser att det är viktigt att stärka samarbetet mellan olika aktörer på funktionshindersområdet, inklusive organisationer, myndigheter och näringslivet. Genom att arbeta tillsammans kan vi skapa en mer inkluderande och tillgänglig samhällsmiljö för personer som har en funktionsnedsättning.

Fru talman! Moderaterna anser att det är viktigt att personer med funktionsnedsättning har tillgång till hjälpmedel och habilitering för att underlätta vardagen och öka självständigheten. Det ska vara fokus på individens behov för att denne ska klara vardagen allra bäst. I dag är tillgången till hjälpmedel lite som ett postkodlotteri: Var i Sverige du bor spelar roll för möjligheten att få tillgång till ett visst hjälpmedel. Så kan vi faktiskt inte ha det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Fru talman! Vi måste få se en ökning av tillgången till hjälpmedel och att forskning om och utveckling av nya tekniska lösningar fortsätter.

För en tid sedan besökte jag Samhall i Dalarna, som har ansvar för att sköta rekonditioneringen av hjälpmedel. Varje hjälpmedel rengörs. Om någon del behöver bytas ut finns det reservdelar. Bland annat sköter de rullatorer, sängar och permobiler. De som arbetar där gör ett jättebra jobb som är mycket viktigt.

I Dalarna finns det bra tillgång till hjälpmedel, men så ser det inte ut i hela landet. Problem kan uppstå om en person som har hjälpmedel vill flytta till en annan del av Sverige. Personen kan i värsta fall få lämna ifrån sig sina hjälpmedel och behöva ansöka om dem på nytt när den har flyttat till det nya länet. Så här kan vi inte heller ha det.

Fru talman! Jag vill avsluta där jag började, nämligen med citatet från regeringsförklaringen den 18 oktober 2022: "Personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i samhället utan att utsättas för diskriminering. Att integrera funktionsrättsperspektivet i fler politik- och samhällsområden fortsätter att vara i fokus." Det är ett sådant Sverige vi ska ha.

Christofer Bergenblock (C)
Anf. 71 Christofer Bergenblock (C)

Fru talman! Jag tackar ledamoten så mycket för ett bra anförande om hur viktigt det är att integrera funktionsrättsperspektivet i, som ledamoten sa, fler politik- och samhällsområden.

För två veckor sedan befann jag mig, liksom ledamoten, på ett seminarium som handlade om dövas, hörselnedsattas och dövblindas möjligheter att integreras i samhällslivet och framför allt på arbetsmarknaden. Till grund för detta seminarium låg den tolktjänstutredning som gjordes 2020 och vars remissrunda var klar i september förra året. Tolktjänstutredningen föreslår att man ska ge möjlighet till tolk via staten och via Arbetsförmedlingen förmedla detta ut till företag. I dag är det väldigt mycket upp till företagen själva att stå för kostnaderna om de har behov av tolk.

Under frågestunden förra veckan ställde jag en fråga till vår arbetsmarknadsminister om denna tolktjänstutredning och var regeringen står i den frågan och därmed också, i förlängningen, om var Tidöpartierna står i frågan. Därför skulle det vara intressant att höra Moderaternas syn på tolktjänstutredningen och huruvida man har tänkt genomföra utredningens förslag. Utredningen har ju legat för handen under rätt lång tid nu. Är man beredd att gå från ord till handling vad gäller att skapa arbetsplatser som är tillgängliga för alla, fru talman, precis som ledamoten alldeles nyss uttryckte?

Malin Höglund (M)
Anf. 72 Malin Höglund (M)

Fru talman! Det är väldigt många utredningar som vi som nya riksdagsledamöter ska läsa in oss på - jag och Christofer Bergenblock är ju nya sedan i höstas. Jag kan inte svara ledamoten på frågan fullt ut, utan jag får lov att återkomma till detta.

Christofer Bergenblock (C)
Anf. 73 Christofer Bergenblock (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Fru talman! Jag konstaterar att detta var ungefär samma svar som jag fick från arbetsmarknadsministern i förra veckan. Det här är dock en väldigt viktig fråga för att människor med hörselnedsättning, dövhet eller dövblindhet ska kunna integreras i arbetslivet. Man har ju inte på något vis - eller i alla fall inte nödvändigtvis - några andra begränsningar när man lider av dessa funktionshinder. Man är fullt funktionsduglig men hindras från att komma ut i arbetslivet på grund av den bristande möjligheten att få tolk.

Arbetsgivare blir ju ibland tveksamma - särskilt när de måste bära en egen kostnad vågar de väldigt ofta inte ta steget fullt ut. Därför behövs det stöd från staten för att möjliggöra tolktjänst även i arbetslivet.

I dag sköts tolktjänsten i huvudsak via regionernas tolktjänstförmedlingar eller tolkcentraler. Där tar man inte ansvar för arbetsplatserna, utan det handlar i första hand om vardagstolkning. Även där finns det begränsningar, och man behöver se över hur detta fungerar i dag.

I och med att ledamoten var inne på arbetslivet hade jag gärna sett ett svar på detta. Jag konstaterar att det inte kommer i dag, men det kanske kommer någon gång i framtiden. Det vore bra om det inom en nära framtid kom svar både från Moderaterna och från hela regeringens sida när det gäller var man befinner sig i den här frågan.

Malin Höglund (M)
Anf. 74 Malin Höglund (M)

Fru talman! Det är ju väldigt viktigt att människor kommer ut i arbetslivet och får den hjälp och det stöd de behöver. Jag berättade om Mimmi. Hon är med i Vi vill bidra, som gör det möjligt för henne att själv välja var hon vill jobba i stället för att vara i kommunens arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Hon har hjälp från sin assistent, som följer med henne till arbetet. Där jobbar hon ett par timmar om dagen och möjliggör väldigt mycket för den som äger butiken.

Karin Sundin (S)
Anf. 75 Karin Sundin (S)

Fru talman! Som lagstiftare finns det anledning att vara stolt över mycket i den svenska funktionshinderspolitiken. Vi har tydliga nationella mål som tar sin utgångspunkt i FN:s konvention om att personer med funktionsnedsättning har rätt till jämlika levnadsvillkor och full delaktighet. Vi vill uppnå det genom att utforma samhället så att det så långt som möjligt är tillgängligt för alla, oavsett vem man är och vilka behov man har, genom att enskilda personer får individuellt stöd så att de kan leva ett så självständigt liv som möjligt och - förstås - genom att motverka diskriminering.

Vi kan vara stolta över att Sverige är ett land där det finns en bred politisk enighet om att dessa frågor är viktiga och att funktionshinderspolitiken är en del av ett jämlikt och rättvist samhälle.

Som socialdemokrat är det inte så väldigt ofta som jag blir glad av att höra statsminister Ulf Kristersson tala. Jag blev ändå glad när han i sin regeringsförklaring i höstas, precis som Malin Höglund nyss citerade, lyfte upp att personer med funktionsnedsättning fullt ut ska kunna vara delaktiga i samhället och att funktionsrättsperspektivet ska fortsätta att vara i fokus också under en borgerlig regering. Det är en utfästelse att hålla i och att följa upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Fru talman! Som det står i det betänkande vi nu debatterar är rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning i grunden en fråga om demokrati. Funktionshinderspolitiken är en förutsättning för att vi ska kunna säga att alla människor har lika värde och att alla har lika möjligheter, lika rättigheter och lika skyldigheter.

Som alltid när det gäller högtidliga utfästelser är detta dock lättare sagt än gjort. Vi har en hel del att vara stolta över, men vi har också mycket kvar att göra från riksdagens sida för att vi ska leva upp till våra utfästelser.

I mitt parti brukar vi säga att alla som kan arbeta ska arbeta, precis som andra partier brukar säga och precis som man kunde höra i en tidigare debatt här i kammaren i dag. Men det är långt ifrån självklart att alla som skulle kunna arbeta verkligen kan arbeta. Samhället brister i stöd och anpassning för personer med funktionsnedsättning.

Om vi ska kunna tala om en arbetslinje på riktigt krävs det betydligt mer flexibilitet och insatser. Det krävs till exempel, som vi hörde nyss, tolktjänster för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet i en helt annan omfattning än i dag om de ska kunna arbeta fullt ut. Förslagen från den tolktjänstutredning som tillsattes av den tidigare socialdemokratiska regeringen ligger nu på den nuvarande regeringens bord, och de behöver bli verklighet.

Fru talman! Jag vill i detta sammanhang också betona hur viktigt det är att personer med funktionsnedsättning som är i yrkesverksam ålder men som inte har ett arbete kan beviljas daglig verksamhet. Det är en insats som ger möjligheter till ökad delaktighet i samhället. Det ger en meningsfull sysselsättning och möjlighet till personlig utveckling.

För att ge människor så goda förutsättningar som möjligt att delta i daglig verksamhet införde den tidigare socialdemokratiska regeringen den så kallade habiliteringsersättningen, ett statsbidrag för att kommunerna ska betala ut en viss ersättning till den som deltar i daglig verksamhet. Det är en liten men väldigt viktig insats som behöver fortsätta, och de få kommuner som ännu inte betalar ut någon dagersättning behöver börja med det. Det är i det lilla ett viktigt bidrag för att säga att allas insatser och allas deltagande räknas och värdesätts.

Fru talman! En annan utredning, som också tillsattes av den tidigare socialdemokratiska regeringen, har lämnat ett viktigt betänkande som nu ligger på regeringens bord. Det handlar om hur den personliga assistansen ska vara utformad. Förslaget är att staten genom Försäkringskassan ska ha ett samlat huvudmannaskap för beslut om och finansiering av insatsen personlig assistans. Det är en viktig förändring för att den personliga assistansen ska vara så förutsägbar och så jämlik som möjligt, oberoende av vilka behov man har eller av var i landet man bor.

Vi socialdemokrater ställer oss bakom förslaget om statlig organisering, och i och med det finns en bred majoritet för förslaget i riksdagen. Jag ser fram emot den fortsatta beredningen av frågan, för med en så genomgripande förändring följer också en rad andra beslut vi kommer att behöva ta ställning till.

Det är också viktigt att vi politiker genomför denna typ av reformer i nära dialog med dem som berörs av dem. Något som är tydligt när jag möter företrädare för funktionshindersrörelsen är att det finns en väldigt stor frustration över de ekonomiska villkoren för både enskilda individer och brukare. Vi kan se hur stora assistansföretag med administrativa stordriftsfördelar och dessvärre ofta usla anställningsvillkor kan fortsätta göra goda ekonomiska vinster samtidigt som många mindre assistansföretag, som vill erbjuda goda villkor för sina anställda, får allt svårare att få ekonomin att gå ihop. På sikt är det ohållbart. På sikt kommer vi att behöva ta ställning till hur samhällets finansiering ska utformas så att det blir hållbart över tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Fru talman! Jag står givetvis bakom alla våra reservationer, men för att vinna tid yrkar jag bifall endast till reservation 7 om statligt huvudmannaskap för personlig assistans.

Dan Hovskär (KD)
Anf. 76 Dan Hovskär (KD)

Fru talman! Jag yrkar bifall till socialutskottets förslag.

Den kristdemokratiska politiken är förankrad i en människosyn som utgår från människans okränkbara värde och att alla människor är olika. Utifrån sina egna villkor ska alla ha rätt till full delaktighet i samhället. Målet för funktionshinderspolitiken är att personer med funktionsnedsättning ska ha levnadsförhållanden likvärdiga med dem som resten av befolkningen har. Politiken ska fokusera på att förbättra tillgänglighet, utbildningsmöjligheter och förankring på arbetsmarknaden.

Kristdemokraterna vill ha ett samhälle som ser, bejakar och inkluderar alla människor. Därför måste även kunskapen om dolda funktionsnedsättningar öka och situationen för personer med neuropsykiatrisk eller intellektuell funktionsnedsättning stärkas.

LSS, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, som infördes 1994 av den dåvarande borgerliga regeringen, är en rättighetslag som ska värnas och utvecklas. Då det har gått 29 år sedan reformen infördes och samhället har utvecklats behövs en översyn för att lagen ska stå upp för de grundläggande värden som utrycks i förarbetet till lagen. Flera insatser har gjorts genom åren för att stärka rätten för personer med funktionsnedsättning, och detta arbete måste fortsätta.

Fru talman! Alla, även personer med funktionsnedsättning och deras familjer, ska kunna lita på Sverige. Det handlar om mänskliga rättigheter, menar vi kristdemokrater.

Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämlikhet och till att barnrättsperspektivet beaktas. Rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning är i grunden en demokratifråga.

Det är samtidigt angeläget att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning faktiskt verkställs i samhället.

En viktig del i styrningen av funktionshinderspolitiken är att det nationella målet för funktionshinderspolitiken och genomförandet av detta följs upp och att resultatet av insatserna kan bedömas. Det är därför positivt att regeringen har beslutat om en strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken under 2021-2031.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Fru talman! I avtalet mellan Tidöpartierna framgår följande när det gäller personlig assistans: "Utifrån de utredningsförslag som väntas presenteras i mars 2023 över åtgärder för ett statligt helhetsansvar för personlig assistans inom ramen för LSS ska därefter åtgärder övervägas med målsättningen om ett statligt ansvar."

Som vi vet presenterades den 1 mars i år utredningsbetänkandet Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans - Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet. I betänkandet föreslås bland annat att staten genom Försäkringskassan ska ha ett samlat huvudmannaskap för beslut om och finansiering av insatsen personlig assistans, att nuvarande kvalifikation för rätt till personlig assistans enligt LSS behålls i ett statligt huvudmannaskap, att kommunerna inte längre ska vara skyldiga att medfinansiera de första 20 timmarna per vecka av assistansersättningen, att arbetet med god kvalitet ska kompletteras med regler för att säkerställa den enskildes självbestämmande med mera.

Utredningsbetänkandet bereds nu inom Regeringskansliet. För mig som kristdemokrat känns det bra att detta äntligen är på väg fram. Regeringen har gett flera uppdrag som det nu arbetas med, bland annat ett om att följa upp förändringar avseende ledsagning för synskadade och blinda. Mycket är alltså på gång från regeringen.

Christofer Bergenblock (C)
Anf. 77 Christofer Bergenblock (C)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet. Jag fastnade framför allt vid det som sades om LSS, personlig assistans och utredningen om huvudmannaskap. Precis som lästes upp står det i Tidöavtalet att ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans ska övervägas. Det står inte att det faktiskt ska genomföras. Ministern har också slirat på detta ända sedan regeringen tillträdde.

Ledamoten hänvisar till att betänkandet nu bereds i Regeringskansliet, vilket är bra. Remissrundan har precis avslutats. Vi vet att flertalet remissinstanser är väldigt positiva till ett förstatligande av den personliga assistansen. Vi ser att det inte har fungerat bra som det har varit. Personer har fallit mellan stolarna, och bedömningarna har skilt sig åt i olika delar av landet.

Men om nu ledamoten sitter inne med information om den beredning som pågår på Regeringskansliet vore det bra både för oss här i kammaren och för alla som är intresserade och berörda av frågan att få veta klart och tydligt att regeringen kommer att föreslå ett förstatligande av den personliga assistansen. Kommer det att ske? Det är min fråga till ledamoten.

Dan Hovskär (KD)
Anf. 78 Dan Hovskär (KD)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Christofer Bergenblock för frågan.

Jag kan inte föregripa vad regeringen kommer att komma fram med, men de signaler jag får och de positiva svar som kommer in kring ett förstatligande av dessa bitar känner jag mig relativt trygg med. Min förhoppning är att det kommer att genomföras. Vi kristdemokrater har varit tydliga med att vi tycker att frågan är oerhört viktig.

Vi måste försöka få ett helhetsgrepp. Det ska inte ha någon betydelse vilken del av landet man bor i - så som det ser ut nu - när det gäller vilken insats man får. Man skulle kunna komma ifrån detta med en bas att utgå ifrån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Jag är relativt trygg med att det kommer att genomföras, men exakt hur det kommer att se ut får vi avvakta med tills regeringen lägger fram hela förslaget.

Christofer Bergenblock (C)
Anf. 79 Christofer Bergenblock (C)

Fru talman! Även ministern har flera gånger uttryckt att hon är positiv till förslaget om ett statligt huvudmannaskap för den personliga assistansen. Ministern har ju även varit en av initiativtagarna till det utskottsinitiativ som har funnits i frågan tidigare.

Våren före valet var samtliga Tidöpartier tillsammans med Centerpartiet positiva till att förstatligandet skulle ske. Det var därför vi blev så förvånade från Centerpartiets sida när vi i Tidöavtalet kunde läsa att frågan bara skulle övervägas och inte att den skulle genomföras.

Jag har full förståelse för att man inte kan säga hur alla detaljerna kommer att se ut. Betänkandet är stort, och det innehåller en rad olika överväganden som behöver göras. Men om man ändå från regeringens sida kan säga att detta kommer att genomföras, även om det kan se olika ut i detaljerna eller i marginalerna, är en fråga vi har ställt oss ända sedan i höstas.

Nu är som sagt remissrundan klar, eller i stort sett klar. Därmed kommer regeringen att få bereda detta på riktigt i Regeringskansliet och komma fram till en proposition. Jag hoppas att Kristdemokraterna tillsammans med de andra Tidöpartierna driver på för att det ska komma en proposition på riksdagens bord så snart som möjligt. Ska detta kunna genomföras till 2026, vilket föreslås i utredningen, behöver ett besked komma i närtid från regeringens sida.

Dan Hovskär (KD)
Anf. 80 Dan Hovskär (KD)

Fru talman! Som många vet har frågan om att förbättra stödet kring dem som uppbär LSS varit en av Kristdemokraternas hjärtefrågor. Vi kommer att fortsätta jobba med dessa frågor, och detta är en av huvudfrågorna. För mig personligen är det också en oerhört viktig fråga. Ledamoten kan alltså vara trygg med att Kristdemokraterna kommer att fortsätta jobba med detta och att vi kommer att driva på.

Exakt hur det kommer att se ut får vi dock återkomma till när regeringen lägger fram det slutgiltiga förslaget. Men Kristdemokraterna kommer i alla fall att vara med och driva på och ser möjligheten att genomföra ett statligt huvudmannaskap.

Carina Ståhl Herrstedt (SD)
Anf. 81 Carina Ståhl Herrstedt (SD)

Fru talman! Det försiggår många viktiga och intressanta debatter här i kammaren, men jag måste ändå erkänna att just dagens debatt är en debatt som ligger mig extra varmt om hjärtat. Det är frågor som jag verkligen brinner för och som jag har motionerat om sedan 2010 när jag kom in i riksdagen.

Jag tänkte även detta år börja mitt anförande med att läsa upp en text: "Ett problem som är påtagligt i dag när det gäller personlig assistans är Försäkringskassans bedömningar av begreppet 'grundläggande behov'."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

"Försäkringskassans hårda, nästintill inhumana bedömningar av de grundläggande behoven, leder ofta till att personer som själva kan föra mat till munnen och som själva kan klä på sig eller tvätta sitt hår, inte anses uppfylla de grundläggande behoven."

"Dessa alltför hårda bedömningar leder till att allt fler inte blir berättigade till assistans eller förlorar sin assistans vid omprövning. Med det förlorar de också möjligheterna till inkludering och deltagande i samhället. Möjligheten att leva ett liv som andra människor begränsas påtagligt."

Fru talman, utskottskollegor och åhörare! Man skulle lätt kunna tro att detta är en text som är skriven i går, men den tragiska sanningen är att det är en text som jag skrev i min motion 2012 - alltså för över tio år sedan. Man skulle kunna tro att det efter så här många år skulle se annorlunda ut, men det gör det tyvärr inte, i så fall bara marginellt.

De senaste mandatperioderna har för många med funktionsnedsättning och deras familjer inneburit en stor tillbakagång. Det går inte att sticka under stol med att tillvaron för många av dessa familjer präglades av otrygghet och osäkerhet under den rödgröna regeringen.

För detta är de socialdemokrater som suttit vid makten under denna tid ansvariga. Det går inte att bortse från att de signaler som regeringen har sänt, till exempel via regleringsbrev till Försäkringskassan, har fått ringar på vattnet som har slagit omkull otroligt många människors liv.

Fru talman! Ingen blir tryggare eller lyckligare av att vi står här i talarstolen och anklagar varandra. Det gynnar ingen. Nu är det dags, som någon annan här också har sagt, att vi tillsammans säkerställer att målen för funktionshinderspolitiken och intentionerna med LSS uppfylls och upprätthålls.

Politiken har alltför länge svikit människor med funktionsnedsättning. Därför är jag glad att vi nu har en ny regering med ett starkt sverigedemokratiskt inflytande. Detta tillsammans med de rödgrönas nyfunna engagemang i frågorna gör att framtiden faktiskt ser ganska ljus ut. Jag är glad när jag ser detta betänkande och de reservationer som finns. Det visar på en vilja att gemensamt driva dessa frågor framåt.

Vi i Sverigedemokraterna står fast vid våra ståndpunkter. Vi menar fortsatt att alla grundläggande behov ska anses assistansgrundande i sin helhet, att assistansersättningen behöver höjas, att blinda och synnedsatta ska beviljas färdtjänst och ledsagning och att barn och vuxna ska ha rätt till hjälpmedel anpassade efter deras behov och utifrån en nationell prislista. Vi vill fortfarande se rätten till en koordinator som familjer kan ta hjälp av och ökade möjligheter att komma i arbete och studier med mera. Vi står fast vid den politik vi har lagt. Det finns mycket som vi gemensamt måste ta ansvar för i dag.

Fru talman! Vår reservation 36, som jag för övrigt yrkar bifall till, handlar just om möjligheten till arbete. Vi menar att regeringen bör utreda fler möjliga finansieringsmodeller för att underlätta för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet att få eller behålla ett arbete.

Fru talman! En annan viktig och avgörande fråga är att det krävs ökad kompetens kring diagnoser och sjukdomar för att tillgodose de behov som finns. Det krävs också ökad kompetens vad gäller just bemötande, och det krävs inom samtliga områden: inom skolan, inom socialtjänst, på olika typer av boenden och daglig verksamhet - ja, överallt. LSS är eftersatt på så många områden, och det måste vi tillsammans sätta stopp för. Därför vill vi se ett nationellt LSS-lyft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Det som pågått en längre tid är inget annat än ett ovärdigt välfärdssvek som har bemötts med nonchalans och senfärdighet. Men nu verkar det finnas enighet i många av frågorna. Det är dags att vi tillsammans styr skutan åt rätt håll.

Fru talman! Det är inte rimligt att blinda och synnedsatta inte längre beviljas färdtjänst utan uppmanas att noga memorera vägen. Det är inte heller rimligt att funktionsnedsatta från en dag till en annan, som genom ett mirakel, plötsligt inte längre anses ha behov av assistans. Det är inte rimligt att personer med kommunalt beslutad assistans inte omfattas av omprövningsstoppet och att de av rädsla för att få färre eller till och med helt indragen assistans inte ens vågar ansöka om fler timmar, trots att behovet har ökat.

Det är definitivt inte rimligt, utan tvärtom totalt oacceptabelt, att personal på boenden agerar fullständigt vidrigt med både fysisk och psykisk misshandel. Där måste kompetensen verkligen öka.

Fru talman! Det måste vara slut med att framställa personer med funktionsnedsättning som kostsamma medborgare som bara ställer krav och som fuskare, bara för man ska kunna motivera besparingar. Vi måste återigen låta debatten handla om rättigheter och inkludering i stället för att fokusera på kostnader och besparingar. Det är dags att göra om och göra rätt. Jag tänker att vi kan göra det tillsammans.

Christofer Bergenblock (C)
Anf. 82 Christofer Bergenblock (C)

Fru talman! Jag ber att få tacka ledamoten för ett engagerat och personligt anförande om funktionsrättspolitiken och framför allt om personlig assistans. Där läste ledamoten själv upp en del av en egen motion från 2012.

Just när det gäller grundläggande behov har socialutskottet och riksdagen uppmärksammat att det inte fungerar bra. Förra mandatperioden kom också initiativ om att lagfästa delar i det som hade med syresättning och sondmatning att göra. Men vi vet alla att det inte räcker. Fortfarande delas de grundläggande behoven upp, fragmenteras, i små delar. Det sägs att man har rätt till hjälp med att gå in på toaletten och rätt till hjälp med att avsluta sitt toalettbesök men inte rätt till hjälp under tiden man är på toaletten. Det blir väldigt märkligt. Det tas inget helhetsgrepp om de grundläggande behoven.

Herr talman! Jag hör på ledamoten att det finns en stor vilja att komma till rätta med dessa problem. I dagens betänkande föreligger faktiskt en reservation från Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, reservation 9 under punkt 5. Vi vill tillkännage för regeringen att frågan behöver ses över.

Efter det engagerade anförande vi alldeles nyss hörde och utifrån den motion som ledamoten själv lade fram i riksdagen 2012 utgår jag från att Sverigedemokraterna är beredda att ställa sig bakom reservationen. Kommer SD att göra det?

Carina Ståhl Herrstedt (SD)
Anf. 83 Carina Ståhl Herrstedt (SD)

Herr talman! Tack, Christofer Bergenblock, för frågan!

Herr talman! Det är precis som Christofer säger; det finns sedan tidigare ett tillkännagivande på området gällande de grundläggande behoven. Jag och Sverigedemokraterna är av uppfattningen att ett tillkännagivande ska tillgodoses, och det ska göras så fort som möjligt. Det kommer vi absolut att jobba för. Det är också av den anledningen som vi i dagsläget har valt att inte ställa oss bakom reservationen. Vi förutsätter att det tidigare tillkännagivandet ska tillgodoses.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

För övriga kan det vara gott att veta att Sverigedemokraterna lade fram en följdmotion till propositionen om stärkt rätt till assistans. Den valde varken Centern, Vänsterpartiet eller Miljöpartiet att ställa sig bakom vid det tillfället. Ledamoten är alltså väl medveten om hur politiken fungerar.

Jag kan försäkra att det är en fråga som vi fortfarande står bakom och kommer att fortsätta driva. Om ingenting händer med tillkännagivandet kommer vi återigen att lyfta fram det.

Christofer Bergenblock (C)
Anf. 84 Christofer Bergenblock (C)

Herr talman! Min minnesbild säger mig inte att det finns ett aktivt tillkännagivande som behandlas i Regeringskansliet. Ledamoten får rätta mig om jag har fel.

Det tillkännagivande jag talade om var det som redan har resulterat i en översyn och ny lagstiftning. Det behövs alltså fortfarande ett tillkännagivande till regeringen vad gäller just de grundläggande behoven, utifrån det vi pratade om alldeles nyss, det vill säga fragmenteringen som Försäkringskassan gör av behoven. Man bör i stället se till helheten.

Herr talman! Jag uppfattar att ledamoten är öppen för den samsyn som ändå finns i de här frågorna. Tillsammans kan vi i riksdagen styra den här skutan åt rätt håll. Det är precis det vi vill göra. Den del av skutan som består av regeringen kan emellanåt behöva en liten knuff i rätt riktning. Tillkännagivandet är ett sätt att ge regeringen den knuff som den kan behöva.

Jag skulle verkligen uppskatta om vi efter dagens debatt - här är ju alla ställningstaganden redan gjorda - kan sätta oss ned och titta på ett gemensamt tillkännagivande till regeringen om att se över de grundläggande behoven och hanteringen av dem.

Carina Ståhl Herrstedt (SD)
Anf. 85 Carina Ståhl Herrstedt (SD)

Herr talman! Tack för förtydligandet, Christofer Bergenblock!

Ledamoten har både rätt och inte rätt vad gäller tillkännagivanden. Det tillkännagivande som jag menade handlade egentligen om ett tilläggsdirektiv till Huvudmannaskapsutredningen, om att den också skulle titta på de grundläggande behoven.

Nu är det överspelat i sak. Men det visar samtidigt att det finns en tydlig majoritet när det gäller själva grundfrågan. Den förutsätter jag att regeringen tar tag i. Gör man inte det tänker jag att vi absolut kan hjälpas åt att knuffa dem framåt.

Malin Danielsson (L)
Anf. 86 Malin Danielsson (L)

Herr talman! En elvaåring som älskar hockey, en ung kvinna som studerar till läkare, en jurist, en flicka som mot alla odds lärt sig att gå, en pojke i förskoleåldern som älskar när det prasslar och ett gäng unga vuxna på väg ut i livet - det är några av de personer som jag träffat under våren. Mycket skiljer dem åt, men en sak har de gemensamt: De har alla någon form av funktionsnedsättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

När man talar om personer med funktionsnedsättning handlar det inte om en homogen grupp individer som det är synd om, som står utanför eller som man ska ta hand om. Det handlar om människor som finns överallt, här och nu, med ambitioner och med livsdrömmar. Det är människor med förutsättningar som i vissa avseenden kan skilja sig från majoritetens men som är en viktig del av samhällsgemenskapen och som har rätt till delaktighet i den.

Funktionshinderspolitik handlar om att förverkliga den rätten och om självständighet och självbestämmande. Funktionshinderspolitik handlar om frihet att vara sitt bästa jag och om att riva hinder.

Herr talman! LSS är en av de största frihetsreformer som genomförts. Den personliga assistansen gör det möjligt för människor att jobba, att flytta hemifrån, att leva längre och att klara sig utan att behöva be nära och kära om hjälp. Individens behov står i centrum. Självbestämmandet är viktigt. När reformen sjösattes fungerade den bra, men på senare år har vi tyvärr sett en försämring.

Elvaåringen som älskar hockey behöver hjälp dygnet runt för att kunna andas, äta och leva. Juristen behöver bevakning nattetid för att andningen ska fungera. LSS är en nödvändighet för dem. Men trots att det är en rättighetslagstiftning finns det en rädsla hos båda, och många andra, för att förlora detta stöd på grund av ny rättspraxis och snävare bedömningar.

Herr talman! Liberalerna har vid ett flertal tillfällen tagit initiativ till att förbättra, eller kanske snarare återställa, assistansen med alltifrån omprövningsstopp till utredning om stärkt rätt till assistans och Huvudmannaskapsutredningen.

Vissa ljuspunkter finns - stärkt rätt till assistans trädde i kraft vid årsskiftet, och Huvudmannaskapsutredningen bereds just nu i Regeringskansliet - men mer behöver göras. En lämplig väg framåt anser Liberalerna är att genomföra det statliga huvudmannaskapet för LSS och även, i likhet med vad utredaren föreslår, vidare låta utreda grundläggande behov så att man kommer bort från minutjakten och de integritetskränkande granskningarna. På sikt behövs en helt ny sammanhållen LSS-lagstiftning för att få bukt med urholkningen av lagen, så att LSS återigen blir den frihetsreform som den var tänkt att vara.

Herr talman! Den unga kvinnan som studerar till läkare har en hörselnedsättning. Hon vittnar om hur olika regioner gör olika bedömningar när det gäller hörapparater. En och samma hörapparat kan ses som standard i en region, men som tillval till en extra kostnad i en annan. För den som studerar och behöver flytta från en region till en annan kan detta ställa till stora bekymmer. Det erfar många unga vuxna som är på väg ut i studier och yrkesliv. Tänk allt man som ung vuxen utan funktionsnedsättning behöver göra för första gången när man lämnar hemmet, och lägg till det en rad hjälpmedel med olika huvudmän som man inte får flytta med sig hur som helst när flyttar till annan ort för att plugga eller arbeta!

Socialstyrelsen har i sin rapport som kom tidigare i år dragit slutsatsen att det inte är lämpligt att ta fram en gemensam nationell riktlinje för hjälpmedel. Myndigheten anser dock att det behövs ett förstärkt nationellt stöd inom områdena. Socialstyrelsen har också i uppdrag att kontinuerligt samla in och publicera data och statistik i syfte att långsiktigt följa upp hjälpmedelsområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Vi politiker behöver i vår tur följa detta noggrant. Funktionshinderspolitik ska handla om att riva hinder. En fragmenterad hantering av hjälpmedel snarare skapar än river hinder.

Herr talman! Skolan och arbetet är två viktiga delar av våra liv där vi spenderar stora delar av vår tid. Skolan ska ge alla barn rätt att utvecklas utifrån sina förutsättningar.

För några kan det vara som för flickan jag mötte på en specialanpassad förskola för barn med omfattande funktionsnedsättningar, som mot alla odds med pedagogernas hjälp lärt sig att gå. Det kan också vara som för pojken på samma förskola, som tack vare social gemenskap på hans egna villkor numera har kompisar. Och inte nog med det - han får dem att le och kan kommunicera med dem.

För andra handlar det om att skolan faktiskt ska kompensera för den funktionsnedsättning man fötts med. Då duger det inte att synskadade elever får anpassade läromedel långt in på terminen när kursen nästan är klar, att det inte finns mindre undervisningsgrupper för den som behöver ett mindre sammanhang eller att resurser inte sätts in i tid.

Precis som det i skolan kan behövas stöd och struktur kan det göra det när man lämnat skolan. Vägen ut i arbetslivet är inte enkel för alla. I rapporten Jag vill så gärna hitta min plats i samhället från Attention kan man ta del av hur unga med olika former av NPF ofta hamnar i kläm.

En som berättar sin historia är Jonathan, som efter en tuffare tid på gymnasiet där hans funktionsnedsättningar ledde till såväl utanförskap som depression till slut hamnade helt utanför systemet och blev hemmasittare. Nu planerar han att utbilda sig till systemutvecklare på yrkeshögskola, men vägen dit har varit onödigt svår och jobbig då rätt stöd inte satts in i tid - eller som Jonathan själv uttrycker det: När man åker av rälsen är det svårt att komma upp igen. Man hamnar fort utanför, och då stannar allting av. Det går inte att räkna med att alla har egna resurser eller föräldrar som har det och som kan styra upp urspårade liv. Jag vill verkligen vara en del av samhället. Jag vill inte längre känna den enorma tomhet som blir av att bara gå hemma och inte göra någonting.

Herr talman! Jonathans berättelse och många av de människor jag träffat under våren vittnar om att samhällets stöd behövs för att fler ska kunna få bli sitt bästa jag. Det kan vara i form av stöd och hjälp med struktur eller en fungerande tolktjänst för att man ska kunna utföra sitt arbete. Det kan vara genom personlig assistans, rätt stöd i skolan, rätt hjälpmedel eller möjligheten att ta med sig sin ledarhund på arbetsplatsen. Det kan handla om att ta med sig sina idrottshjälpmedel i färdtjänsten, att få bilstöd beviljat utan onödigt administrativt krångel eller beviljas färdtjänstresor så att man faktiskt kan ha en aktiv fritid.

Sammantaget handlar det om att göra livet lite enklare för den som redan lever med ett funktionshinder. Människor, ambitioner och livsdrömmar kommer i alla former, och vårt uppdrag är att riva hindren som står i vägen för att fler ska kunna få bli sitt bästa jag. Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandet.

Maj Karlsson (V)
Anf. 87 Maj Karlsson (V)

Herr talman! Det finns en ganska utbredd uppfattning att för den som hamnar i rullstol är livet slut. Detta belyser GIL och möbelsnickaren Staffan Holm med ett mycket starkt verk som föreställer en rullstol med en enorm likkista i. Fördomarna om den som lever med normbrytande funktionalitet är så omfattande att de är att betrakta som mycket utbredd funkofobi. Det är just på grund av dessa djupt rotade uppfattningar som politiken i decennier byggt ett samhälle som exkluderar medborgare bara på grund av deras funktionalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Räck upp en hand, ni här i kammaren som varit med om att ni kommit till en stadsdel som ni inte kunnat få fysiskt tillträde till! Räck upp en hand, ni som blivit nekade att komma på kollektivtrafiken eller inte kunnat gå in på den restaurang ni önskat eller ens på en toalett när så behövts!

Var och en av oss inom politiken kan ställa oss frågan hur vi hade betraktat regeringar som accepterat en arbetslöshet på nära 20 procent eller en skolgång som inte ger några superljusa framtidsutsikter. Vad hade vi tänkt om politiker som inte satt stopp för att man inte får rätt till assistans trots att det är ens rätt? Anledningen till att vi måste ställa oss dessa frågor är inte bara att det är verklighet för tusentals människor här och nu, utan också att det när som helst kan komma att handla om mig eller om er.

Ingen av oss vet vad morgondagen har att erbjuda. En endaste liten olycka kan vara avgörande för om du kommer att vara del av samhället eller om du helt iskallt blir tvingad att stå bredvid.

Herr talman! Det finns faktiskt inte ett endaste samhällsområde där Sverige inte misslyckas med att ge människor med funktionsnedsättning tillgång till det som andra människor har rätt till. Din funktionalitet är avgörande för vad i samhället du kan ta del av, om du ska få bra utbildning, ett arbete, rätt sjukvård och ett hem där du kan bo och om du ska kunna röra dig fritt i det offentliga rummet. Din funktionalitet kan avgöra om du kommer att få leva ett fullvärdigt liv eller bara existera.

Vårt samhälle är byggt med en lång rad hinder som hade kunnat röjas om vi bara hade sett till att samhället anpassats efter dem som lever där och inte tvärtom. Det är ett fundamentalt misslyckande, som innebär att vi egentligen inte kan se oss som en fullvärdig demokrati.

Vi från Vänsterpartiet har till riksdagen lagt fram en omfattande motion som grundar sig på de krav som kommer från Funktionsrätt Sverige. Vi vill med våra förslag åstadkomma att politiken tar ett helhetsgrepp för att se till att man planerar och bygger hela samhället inkluderande. Vår motion innehåller en lång rad förslag som spänner över många områden, men jag tänker här belysa fem av dem lite extra.

För det första vill vi att regeringen ska ta de steg som krävs för att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska bli svensk lag. Svensk lagstiftning måste utgå ifrån att alla människor är likvärdiga rättighetsbärare med samma rättigheter och skyldigheter. Trots att Sverige antog konventionen i riksdagen 2008 har den inte införlivats i svensk lag. Därför är det av yttersta vikt att skärpa ambitionen genom att lagstifta i den riktningen.

För det andra vill vi att regeringen tar de hot och det hat som drabbar personer med funktionsnedsättning på största allvar. Att se mellan fingrarna med den utbredda funkofobin och inte se till att människor är skyddade enligt lag är oacceptabelt. Vi kräver därför att skyddet för personer med funktionsnedsättning säkerställs genom att hatbrott och förolämpning mot gruppen ska ingå i brottsbalkens bestämmelser om hets mot folkgrupp.

För det tredje vill vi att regeringen tillsätter en maktutredning för att öka delaktigheten för personer med funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning har generellt en lägre delaktighet och representation i de demokratiska processerna än andra. Det får enorma konsekvenser för hur de politiska frågor som rör gruppen prioriteras och genomförs och är en stor brist i vår demokrati. Vi vet också att en människas möjlighet att påverka sin situation och de frågor som rör den själv har stor inverkan på hälsan och välmåendet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

För det fjärde: Det finns nog inget område där diskrimineringen av personer med funktionsnedsättning blir så tydlig som när det gäller tillgänglighet. I princip hela vårt samhälle är utformat utifrån en starkt normativ uppfattning om människors funktionella förmågor.

År 2015 blev bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning en diskrimineringsform i svensk lag. Det var ett mycket viktigt steg för att Sverige skulle leva upp till konventionen om mänskliga rättigheter, men dessvärre innehåller lagstiftningen flera avgörande undantag. Vi vill därför att regeringen utvärderar hur diskrimineringslagen efterlevs och anpassar den för att eliminera dess brister.

För det femte: Jag vill särskilt lyfta fram vikten av att regeringen står fast vid sitt löfte att staten blir huvudman för den personliga assistansen. Jag är mycket stolt och glad över att vi under förra mandatperioden ingick en ohelig allians med Moderaterna och Kristdemokraterna för att få till stånd denna stora och efterlängtade reform. Det var ett initiativ som samtliga nuvarande regeringspartier ställde sig bakom.

Nu är utredningen klar med ett tydligt besked om att ett statligt huvudmanskap är det mest lämpliga och hur reformen ska genomföras. Jag förutsätter därför att förslaget nu blir verklighet och att regeringen inte kommer att bryta det löfte man själv varit med och drivit fram.

Vänsterpartiet står självklart bakom alla sina yrkanden, men jag yrkar i dag endast bifall till reservation 1.

Christofer Bergenblock (C)
Anf. 88 Christofer Bergenblock (C)

Herr talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till reservation 2 under punkt 1.

Dagens betänkande har rubriken Stöd till personer med funktionsnedsättning, men egentligen handlar debatten om funktionsrätt, det vill säga alla människors rätt att vara delaktiga i samhället på lika villkor oberoende av eventuella funktionsnedsättningar. Jag tror även att det är så vi faktiskt måste tänka kring de här frågorna: att det handlar mer om rättigheter än om stöd.

Sverige har precis som 165 andra länder ratificerat den så kallade funktionsrättskonventionen, vilket skedde för 15 år sedan. Likväl är dess innehåll fortfarande inte en självklarhet, och den har ännu inte fått det genomgripande genomslag i samhället som den förtjänar. I praktiken ligger väldigt mycket av ansvaret för att förverkliga innehållet i konventionen hos kommuner och regioner i Sverige. Därför anser Centerpartiet att det bör tillsättas en utredning om hur staten kan stärka förutsättningarna för kommuner och regioner att bidra till att Sverige efterlever konventionens innehåll i praktiken.

Herr talman! Ett av problemen i dag är att alltför många beslut tas utan hänsyn till personer med funktionsnedsättningar. Det sker naturligtvis inte av illvilja utan av okunskap. Man funderar helt enkelt inte tillräckligt mycket på hur personer med funktionshinder kan påverkas av olika beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Det kan handla om att man glömmer bort att sätta in en hörselslinga när man bygger nya möteslokaler, vilket gör det svårt för den med hörselnedsättning.

Det kan handla om att man glömmer bort att lägga ut ett taktilt stråk när man bygger en ny trottoar, vilket gör det svårt för den med synnedsättning.

Det kan handla om att man när man ska bygga en ny skola glömmer bort att lärmiljöbehoven ser olika ut för olika personer. Om man inte tar hänsyn till det kan det bli svårt för den som har en NPF-diagnos.

För att komma ifrån sådana missar, som förekommer hela tiden i planeringen, vill Centerpartiet att samtliga politiska beslut och all samhällsplanering ska reflekteras av ett funktionsrättsperspektiv. Det handlar helt enkelt om att ha med sig rätt information in i besluten redan ifrån start.

Herr talman! År 1994 infördes lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, vilket innebar en radikal frihetsreform för många människor med funktionsnedsättningar. En av de viktigaste delarna i lagen är rätten till personlig assistans, vilken när den infördes kom att återge människor rätten att bestämma över sina egna liv och sin egen vardag.

Nu har det gått 30 år, och lagen har blivit kantstött. De ursprungliga intentionerna följs inte fullt ut, och rättigheterna skiljer sig mellan olika delar av landet. Därför är det väldigt positivt med den av riksdagen initierade Huvudmannaskapsutredningen. I utredningen föreslås ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans.

Den som känner oss i Centerpartiet vet att förstatligande av verksamheter är något som vi i grunden är väldigt skeptiska till, men vad gäller personlig assistans ser vi att det är helt nödvändigt för att garantera kvalitet, rättssäkerhet och jämlikhet över hela landet. Vi står därför bakom förslaget om att samla det i dag delade huvudmannaskapet hos staten. Men det vi frågar oss är varför regeringen tvekar om att uttala samma tydliga vilja och säga att ett förstatligande faktiskt ska ske, även om man inte kan svara på alla detaljer i frågan.

Herr talman! Inte heller i kontakten med sjukvården är det en självklarhet att folk fullt ut förstår eller tar hänsyn till funktionsnedsattas behov. Personer med funktionsnedsättningar upplever oftare en sämre hälsa och har större behov av kontakt med sjukvården än personer i övrigt.

En fast läkarkontakt är naturligtvis bra för alla som är i kontakt med vården, men det räcker inte för den som har ett omfattande funktionshinder. Här skulle i stället en koordinator kunna fylla en viktig funktion genom att hjälpa till att inhämta information, lotsa rätt inom vården och reda ut situationer så att man inte hamnar mellan stolarna. Inte minst är detta en hjälp som många föräldrar som har fått ett barn med en omfattande funktionsnedsättning skulle behöva. Ofta upplever de stora svårigheter med att orientera sig i sin nya vardag.

Herr talman! Ibland behöver man även inom vården utbildas eller förändas för att bättre ska förstå och ta hänsyn till funktionsnedsattas perspektiv. Ett sådant exempel är tillgången till hjälpmedel där bedömningarna dels kan skilja sig mellan olika kommuner och regioner, dels kan bli orimliga i förhållande till rättigheten att leva ett liv i full delaktighet.

Det kan handla om att man inte får rätt till en rullstol som är anpassad till idrotts- och fritidsaktiviteter trots att den skiljer sig markant från den man behöver i vardagen, i klassrummet eller i hemmet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Centerpartiet vill se en reglering av hjälpmedelsförskrivningen, stärka rätten till fritidshjälpmedel och även ge möjlighet till att överklaga beslut om man har fått avslag på ett önskemål.

Herr talman! Funktionsrättspolitiken handlar i grunden om att leva upp till det som FN-konventionen stadgar om att personer med funktionsnedsättningar har rätt att leva, inkluderas och delta i samhället på samma villkor som alla andra. Det handlar inte om önskemål utan om rättigheter - medborgerliga fri- och rättigheter. Men det handlar också om möjligheter och alla människors förmåga att bidra, oavsett funktionsförmåga. Den möjligheten måste vi bli bättre på att ta till vara.

Ulrika Westerlund (MP)
Anf. 89 Ulrika Westerlund (MP)

Herr talman! Sverige ska ju vara ett land där alla har möjlighet att leva sina liv på bästa sätt. Alla ska ha möjlighet att utifrån sina förutsättningar utforma sitt liv efter egna önskemål. Samhället ska bistå med stöd så att detta blir möjligt, men det är den enskilde som ska vara styrande över det egna livet.

Det var bland annat för att säkerställa att det här skulle vara möjligt för alla som lagen om stöd och service en gång infördes. Sedan dess har vi tyvärr sett en hel del försämringar och urholkningar ur det som var tänkt att vara en rättighetslagstiftning för människor med funktionsnedsättningar. I dagens debatt vill jag liksom föregående talare lyfta upp några av dessa utmaningar.

För att personlig assistans ska fungera bra behöver arbetsvillkoren för att vara personlig assistent vara tillräckligt bra. Det kan de inte vara om schablonersättningen är för låg. Många bolag och föreningar som anställer personliga assistenter larmar nu om att de låga uppskrivningarna av ersättningen håller på att utarma deras möjligheter att rekrytera och behålla assistenter och att bedriva ett seriöst och bra arbete.

När uppskrivningen bara görs med 1,5 procent, som var fallet i regeringens budget, blir resultatet att nivån utarmas år för år. Schablonens nivå påverkar förstås vilka löner man kan ge, men en höjning gör också att man kan börja värdera medarbetare med lång erfarenhet och kompetens när det är viktigt, ge handledning och utbildning med mera.

Miljöpartiet anser att nivån bör skrivas upp med 5 procent. Vi anser också att regeringen snarast bör återkomma med förslag om en långsiktig, stabil och förutsägbar modell för uppskrivning av assistansersättningen framöver. Vår föreslagna höjning är tänkt som ett första steg på vägen mot att i slutet av mandatperioden kunna sluta det gap som har uppstått efter ett flertal år med alltför liten uppskrivning.

Herr talman! Förutom de ekonomiska utmaningarna finns också andra problem när det gäller den personliga assistansen. LSS var, som jag nämnde, från början en rättighetslagstiftning som skulle garantera individen grundläggande rättigheter baserat på behov. Som många av organisationerna på området har uppmärksammat oss på kan detta inte längre sägas vara fallet. LSS måste återupprättas. Regeringen borde därför tillsätta en utredning i syfte att stärka LSS med målsättningen att återupprätta lagens grundintentioner och utifrån det utveckla och modernisera lagstiftningen.

Det är också centralt att betänkandet från Huvudmannaskapsutredningen bereds skyndsamt och att riksdagen snarast får möjlighet att ta ställning till ett förslag om ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans. Eftersom Huvudmannaskapsutredningen aldrig fick det tilläggsdirektiv som riksdagen i mars 2022 tillkännagav för regeringen att man önskade och som handlade om att även utarbeta förslag som säkerställer att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska vara assistansgrundande är det centralt att på annat sätt säkerställa att just detta sker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Utvecklingen av Försäkringskassans bedömningar av begreppet grundläggande behov är ett stort och akut problem. Reglering och praxis har hamnat alltför långt bort från det som var grundtanken med LSS. Lagen bör ses över så att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska ge rätt till personlig assistans. Regeringen bör alltså snarast tillsätta en utredning som återupprättar lagens grundintentioner.

Herr talman! Alla människor, oavsett funktionsvariation eller förmåga, ska ha lika rättigheter och möjligheter. Samtidigt vet vi att svensk lagstiftning på flera håll brister när det gäller att säkerställa detta. Miljöpartiet vill därför att en utredning tillsätts för att ta fram ett överskådligt förslag på hur svensk lagstiftning bäst bör utformas för att fullt ut leva upp till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Utredningen bör bland annat ta ställning till om funktionsrättskonventionen bör gälla som svensk lag precis som barnkonventionen.

Hot och hat mot funktionsnedsatta måste få ett slut. I dag skyddas funktionsnedsatta människors rätt till icke-diskriminering genom diskrimineringslagen. Funktionsnedsättning är alltså en särskild diskrimineringsgrund, precis som till exempel kön, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Men medan de flesta andra diskrimineringsgrunder - inte alla - finns med i brottsbalkens paragraf om hets mot folkgrupp omfattas inte funktionsnedsättning. Miljöpartiet vill därför tillsätta en utredning om hur det straffrättsliga skyddet kan stärkas. Lagstiftning har som vi vet en betydande inverkan på människors attityder. Genom lagstiftning signalerar samhället vad som är rätt och fel, i det här fallet genom att klargöra att hatiska och fördomsfulla uttalanden mot funktionsnedsatta grupper och individer är ett brott.

Herr talman! Jag vill nämna ytterligare ett par frågor som är av stor vikt för människor med funktionsnedsättning. Att ha tillgång till hjälpmedel som fungerar kan vara helt avgörande för om man känner sig sjuk eller funktionshindrad eller inte. Miljöpartiets allmänna hållning är att det måste vara smidigt och enkelt att få hjälpmedel. Vi är också mycket måna om att det inte får riskera att bli så att en del inte har råd att skaffa de hjälpmedel som behövs, till exempel att en förälder inte kan betala kostnaden för det hjälpmedel som barnet behöver eller att en äldre person inte klarar en sådan utgift. Hjälpmedel måste ses som något lika självklart som tillgång till vård efter behov i övrigt. Miljöpartiets uppfattning är därför att hjälpmedel ska ingå i högkostnadsskyddet.

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Det sista jag vill nämna är tolktjänsten. Dagens tolktjänst har brister, särskilt vad gäller nationell likvärdighet. I mars 2022 överlämnade 2020 års tolktjänstutredning sitt slutbetänkande till den förra regeringen. Förslagen har i huvudsak välkomnats av organisationer som företräder de berörda grupperna. Miljöpartiet anser att den svenska tolktjänsten behöver förbättras för ökad nationell likvärdighet och för att möjliggöra för människor som är i behov av tolk att vara verksamma i arbetslivet på lika villkor. Det är därför angeläget att den nya regeringen nu arbetar vidare med förslagen från utredningen.

Jag står bakom alla våra reservationer men yrkar bifall endast till reservation 21.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2023-06-07
Förslagspunkter: 20, Acklamationer: 16, Voteringar: 4
Stillbild från Beslut: Stöd till personer med funktionsnedsättning, Beslut: Stöd till personer med funktionsnedsättning

Beslut: Stöd till personer med funktionsnedsättning

Webb-tv: Beslut: Stöd till personer med funktionsnedsättning

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktions- nedsättning

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 19,

      2022/23:882 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 2 och

      2022/23:1232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 1.
      • Reservation 1 (V)
      • Reservation 2 (C)
      • Reservation 3 (MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S940013
      SD63009
      M59009
      C00213
      V02103
      KD16003
      MP00153
      L14002
      -1000
      Totalt247213645
      Ledamöternas röster
    2. Övriga frågor om rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:882 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 1,

      2022/23:1232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 24 och

      2022/23:2061 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 66.
      • Reservation 4 (S)
      • Reservation 5 (V, MP)
      • Reservation 6 (C)
    3. Statligt huvudmannaskap för personlig assistans

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:882 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 5 och

      2022/23:1232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 16.
      • Reservation 7 (S, V, C, MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (S, V, C, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S094013
      SD63009
      M60008
      C02103
      V02103
      KD16003
      MP01503
      L14002
      -1000
      Totalt154151044
      Ledamöternas röster
    4. Utredning om lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:1232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 14 och

      2022/23:2088 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2.
      • Reservation 8 (V, MP)
    5. Grundläggande behov

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:882 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 6,

      2022/23:1232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 21 och

      2022/23:2088 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1.
      • Reservation 9 (V, C, MP)
    6. Rätten till personlig assistans

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:739 av Nicklas Attefjord och Ulrika Westerlund (båda MP) yrkande 2,

      2022/23:882 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 7,

      2022/23:1232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 15 och

      2022/23:2088 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 4.
      • Reservation 10 (V)
      • Reservation 11 (C)
      • Reservation 12 (MP)
    7. Rätten till ledsagarinsatser

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:812 av Ida Karkiainen (S),

      2022/23:882 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 21,

      2022/23:1232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkandena 19 och 20 samt

      2022/23:1516 av Larry Söder (KD).
      • Reservation 13 (V, MP)
      • Reservation 14 (C)
    8. Personligt ombud och koordinator

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:741 av Nicklas Attefjord m.fl. (MP),

      2022/23:882 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 27,

      2022/23:1232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 27 och

      2022/23:1427 av Sanna Backeskog m.fl. (S).
      • Reservation 15 (SD, C)
      • Reservation 16 (V)
      • Reservation 17 (MP)
    9. Äldre personer med funktionsnedsättning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:882 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 29,

      2022/23:901 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 39 och

      2022/23:2088 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 3.
      • Reservation 18 (C)
      • Reservation 19 (MP)
    10. Schablonbeloppet för assistansersättning

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:1232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 17 och

      2022/23:2088 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 5.
      • Reservation 20 (V)
      • Reservation 21 (MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 21 (MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S940013
      SD63009
      M60008
      C21003
      V00213
      KD16003
      MP01503
      L13012
      -1000
      Totalt268152244
      Ledamöternas röster
    11. Försäkringskassans arbete mot fusk

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:231 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

      2022/23:1232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 18.
      • Reservation 22 (V, MP)
    12. Bostadsinsatser för personer med funktionsnedsättning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:757 av Jan Riise (MP) och

      2022/23:882 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 20.
      • Reservation 23 (C)
      • Reservation 24 (MP)
    13. Habiliteringsersättning och daglig verksamhet m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:608 av Marléne Lund Kopparklint (M),

      2022/23:858 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 23 och 25,

      2022/23:882 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkandena 16-18,

      2022/23:1051 av Gustaf Lantz (S),

      2022/23:1201 av Anna-Belle Strömberg och Peder Björk (båda S),

      2022/23:1232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkandena 11-13 och

      2022/23:2061 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 67.
      • Reservation 25 (S)
      • Reservation 26 (V)
      • Reservation 27 (C)
      • Reservation 28 (MP)
    14. Stöd och rådgivning till personer med funktionsnedsättning m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:881 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 50,

      2022/23:882 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 22,

      2022/23:1684 av Ulrika Heie (C) och

      2022/23:2045 av Daniel Persson (SD).
      • Reservation 29 (C)
    15. Habilitering och hjälpmedel

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:882 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 23,

      2022/23:1232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkandena 8-10,

      2022/23:1376 av Linnéa Wickman m.fl. (S),

      2022/23:1622 av Martina Johansson (C) yrkandena 1 och 2 samt

      2022/23:2061 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 70.
      • Reservation 30 (S)
      • Reservation 31 (V)
      • Reservation 32 (C)
      • Reservation 33 (MP)
    16. Tolktjänst

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:961 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 8 och

      2022/23:2061 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 68.
      • Reservation 34 (S, MP)
      • Reservation 35 (SD)
    17. Stöd till synskadade och tillgång till ledarhundar

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:87 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

      2022/23:961 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 5.
      • Reservation 36 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 36 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S940013
      SD06309
      M60008
      C20013
      V21003
      KD16003
      MP15003
      L14002
      -0100
      Totalt24064144
      Ledamöternas röster
    18. Kartläggning av möjligheten att delta i kulturliv och i fysiska aktiviteter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:1232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 26.
      • Reservation 37 (V)
    19. Stöd till funktionshindersorganisationer

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:1310 av Alexandra Völker (S) yrkande 4.
    20. Bilstöd

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:468 av Isak From (S),

      2022/23:709 av Helena Gellerman (L),

      2022/23:1232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 5 och

      2022/23:2061 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 69.
      • Reservation 38 (S)
      • Reservation 39 (V)