Stöd till turism och rekreation
Betänkande 1990/91:KrU16
Kulturutskottets betänkande
1990/91:KRU16
Stöd till turism och rekreation
Innehåll
1990/91 KrU16
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet dels frågor om målen för den statliga turist- och rekreationspolitiken och om uppgifterna för Sveriges turistråd m.m., dels frågan om det statliga stödet till turism och rekreation, och dels vissa turistfrågor som aktualiserats genom motioner.
Motioner med förslag till omprövning av eller om uttalanden om de nuvarande målen för turistpolitiken avstyrks.
Med anledning av ett förslag av riksdagens revisorer och av motionsförslag anför utskottet att den särskilde utredare, som har till uppgift att ta ställning till bl.a. Sveriges turistråds framtida organisation och verksamhet, även bör ges i uppdrag att på sätt utskottet anger pröva Turistrådets framtida befattning med det sociala målet för turist- och rekreationspolitiken. Utskottet avstyrker motioner med förslag om att Turistrådet redan nu skall få en starkare inriktning mot marknadsföring av Sverige som turistland och om annorlunda formulerat uppdrag till utredaren, nämligen ett uppdrag som huvudsakligen skulle inriktas mot marknadsföring.
Med avstyrkande av motioner med förslag till en annan resursanvisning tillstyrker utskottet regeringens förslag om medelstilldelning.
Två motioner som behandlar stöd till olika regionala turistprojekt avstyrks av utskottet. Även motioner med förslag till förbättrad information om allemansrätten och med begäran om regler som skulle tillförsäkra turister information om miljöförhållandena på utländska turistorter avstyrks. Slutligen avstyrker utskottet en motion vari yrkas en snabbare utredning av skattereformens effekter för turismen.
Vid betänkandet har fogats fjorton reservationer.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1990/91:100 bil. 14 (industridepartementet) under punkt B 6 (s. 46--57) föreslagit riksdagen att till Stöd till turism och rekreation för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 123000000 kr.
Riksdagens revisorers förslag 1990/91:13 angående Sveriges turistråd
Riksdagens revisorer har i förslag 1990/91:13 hemställt att riksdagen ger regeringen till känna vad revisorerna anfört angående Turistrådets befattning med de sociala frågorna och rådets organisation.
Revisorernas granskning har avsett frågorna hur Turistrådet har arbetat med de sociala frågorna för turism och rekreation, hur detta arbete redovisats för riksdagen och vilka krav som i framtiden bör ställas på Turistrådet i dessa avseenden. De anför att utredningen har visat ett behov av bättre utvärdering av Turistrådets befattning med de sociala målen för turistpolitiken och att Turistrådets organisation har medfört vissa problem för den delen av verksamheten.
Revisorernas granskning redovisas i rapporten (1990/91:1) Sveriges turistråd och de sociala målen.
I ett senare avsnitt i betänkandet lämnas en fullständig redovisning för revisorernas överväganden.
Motioner
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1991
1990/91:Kr328 av Bo Hammar och Jan Strömdahl (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga utvecklingsinsatser för att främja turismen på Gotland,
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N448.
1990/91:Kr501 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utlokalisering av en ny myndighet för turism och rekreation.
1990/91:Kr502 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skyldigheten för svenska researrangörer att informera om miljösituationen i turistländerna.
1990/91:Kr503 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Turistrådets organisation och verksamhet,
2. att riksdagen under anslaget B 6. Stöd till turism och rekreation för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag av 115 000 000 kr.
1990/91:Kr506 av Sten Svensson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag i enlighet med vad i motionen anförts om stödet till internationell marknadsföring av Sverige som turistland.
1990/91:Kr508 av Ingvar Björk och Bo Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om organisation och åtgärder för att förbättra möjligheterna till fritid och rekreation för människor med funktionsnedsättning.
1990/91:Kr509 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tidpunkten för en utvärdering av mervärdeskatten på turism.
1990/91:Kr511 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att genom statliga insatser förverkliga sådana sociala mål i framtidens rekreations- och turistpolitik som anförts i motionen.
1990/91:Kr512 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar anslå 133 000 000 kr. till Sveriges turistråds verksamhet för budgetåret 1991/92,
2. att riksdagen begär att regeringen låter genomföra en brett upplagd informationskampanj utomlands om gällande bestämmelser för svensk allemansrätt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av turistfrämjande åtgärder.
1990/91:Kr516 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre villkor för de i motionen nämnda organisationerna med anknytning till turismen.
1990/91:Kr517 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktade insatser för att utveckla kulturturismen i Värmland.
1990/91:Kr518 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar att anslaget B 6 minskas med 60 milj. kr. i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N317.
1990/91:Kr519 av Lola Björkquist m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om målet för turistpolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om semestertidens och sportlovens koncentrerade förläggning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information till handikappade,
4. att riksdagen hos regeringen begär att regeringen snarast återkommer med förslag rörande Sveriges turistråds framtida organisation och verksamhet.
1990/91:Kr527 av Görel Thurdin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de i motionen angivna målen i turistpolitiken ligger fast.
Motioner väckta med anledning av förslag 1990/91:13
1990/91:Kr8 av Kaj Nilsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sveriges turistråd bör ges mera precisa arbetsuppgifter bl.a. beträffande de sociala aspekterna på turism och rekreation,
2. att riksdagen sätter upp ett socialt mål för turism och rekreation.
1990/91:Kr9 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av tilläggsdirektiv till utredningen om Sveriges turistråds framtida verksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges turistråds framtida organisation och verksamhet.
Inledning
Turismens betydelse för svenskt näringsliv och allmänt för välfärden har i olika sammanhang framhållits av utskottet. Dess värde kan illustreras av följande uppgifter ur Sveriges turistråds anslagsframställning.
Svensk turism omsatte år 1989 drygt 100 miljarder kronor. 21000 företag är verksamma i branschen och sysselsätter cirka 200 000 personer.
Utländska turister omsätter årligen mer än 16 miljarder kronor, vilket motsvarar omkring 3 % av den totala exporten och 15 % av tjänsteexporten.
Turistpolitikens mål
Målen för den svenska turistpolitiken lades fast i ett beslut av riksdagen år 1984 (prop. 1983/84:145, bet. KrU 1983/84:22, rskr. 1983/84:353). Riksdagen biföll propositionen, i vilken målen angivits vara följande, nämligen att dels genom marknadsföringsåtgärder och utveckling av turistnäringen åstadkomma förbättringar i svensk bytesbalans samt uppnå regionala och sysselsättningsmässiga effekter, dels förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till turism och rekreation på fritiden (det sociala målet).
Inom den statliga sektorn faller ansvaret för turistpolitiken på ett särskilt organ, Sveriges turistråd. En avsevärd del av statens stöd till turistnäringen utgår dock inte via detta organ utan administreras i andra former. Bl.a. kan bidrag och lån till olika turistsatsningar lämnas enligt reglerna om regionalpolitiskt stöd.
Sveriges turistråd
Allmänt
Sveriges turistråd är en stiftelse inrättad av staten, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. Dess styrelse utses av regeringen.
Inom Turistrådet finns, utöver stabsfunktioner, en forsknings- och utvecklingsavdelning, en marknadsavdelning och en affärsutvecklingsavdelning. Utomlands har Turistrådet marknadskontor i tio länder. Turistrådet driver också konsultverksamhet i ett dotterbolag, Resurs AB.
Turistrådets uppdrag är att allmänt verka för att den statliga turistpolitikens mål uppfylls. Turistrådet skall samordna och ge service till företag inom turistbranschen och ideella organisationer liksom till de offentliga organ som har uppgifter inom eller i anslutning till turistsektorn.
Turistrådet har vidare ålagts vissa myndighetsuppgifter. Dessa fullgörs av en delegation inom Turistrådet. Delegationen utses särskilt av regeringen.
Turistrådet och det sociala målet för turism och rekreation
Turistrådets arbete rörande det sociala målet yttrar sig, utom i särskilda projektarbeten, i generella insatser för att ge information om och påverka målgruppernas attityder till turismen. Härigenom kan sådana hinder för en givande fritid som orsakas av den enskildes bristande kunskaper och initiativförmåga försvagas.
Turistrådet bedriver sedan några år i samarbete med Landsorganisationen i Sverige ett utvecklingsprojekt som syftar till ökade möjligheter till rekreation och fritidsresande. Projektet finansieras delvis över Turistrådets anslag.
Inom projektet "Upptäck Sverige" ger Turistrådet en brett distribuerad information om svenska alternativ till fritidsaktiviteter. Enligt Turistrådet riktas projektet särskilt mot barnfamiljer. Turistrådet medverkar även i projekt som skall vidga kännedomen om de svenska kulturmiljöerna som mål för turismen.
För handikappade producerar Turistrådet informationsmaterial som skall underlätta affärs- och semesterresande. Enligt Turistrådet har projektet givit goda erfarenheter, vilka motiverar Turistrådet till ett ökat engagemang inom området. Som exempel härpå anför Turistrådet att den nämnda handikappguiden produceras även på engelska och tyska och att Turistrådet förbereder en internationell lansering av Sverige som ett bra turistland för handikappade.
Utredningar
Turistrådets organisation och verksamhet har varit föremål för utredning och överväganden.
Riksrevisionsverket
Riksrevisionsverket (RRV) har i en förvaltningsrevision granskat Turistrådet. Resultatet av granskningen presenteras i en rapport dagtecknad den 13 december 1989 (RRV dnr 1988:1502). RRV föreslår förändringar såväl i Turistrådets uppgifter som i dess organisation.
Vad gäller målen för Turistrådets verksamhet menar RRV att mångfalden i uppgifterna hindrat Turistrådet att arbeta effektivt. Detta utvecklar RRV närmare på följande sätt.
Utgångspunkten för RRVs resonemang och förslag är att Turistrådet skall bedriva verksamhet som ingen annan bedriver eller i vilken rådet kan utnyttja sina komparativa fördelar framför andra aktörer. Turistrådet har komparativa fördelar i sitt omfattande nätverk inom den privata och offentliga sektorn, både i Sverige och utomlands. Rådet är den enda organisation som har en överblick över och en samlad kunskap om turistsektorn. Dessutom är rådet unikt i sin egenskap av neutral statlig organisation.
RRV föreslår att Turistrådet skall ha som huvuduppgift att med producenternas intressen som utgångspunkt och utifrån ett nationellt perspektiv främja en ökning av turismen i Sverige.
RRV har konstaterat att Turistrådets uppgift att förbätta sysselsättning och stödja regional utveckling skapar problem i rådets verksamhet och gör att det uppstår oklarhet om vad som är Tuistrådets roll. RRV har vidare konstaterat att det finns andra organisationer som har det primära ansvaret för denna uppgift. Eftersom Turistrådet enligt RRVs mening bör arbeta på nationell nivå för att åstadkomma en ökad turism i Sverige bör rådet inte samtidigt ha som uppgift att skapa regional balans och sysselsättning. Att främja en ökning av turismen i Sverige kan naturligtvis också främja den regionala balansen, men behöver inte göra det. RRV föreslår mot denna bakgrund att Turistrådet inte skall ha till uppgift att bidra till genomförandet av regional- och sysselsättningspolitiken. Detta innebär givetvis inget hinder för regeringen att på grundval av samhällsekonomiska bedömningar uppdra åt Turistrådet att arbeta med projekt vars syfte är att ge regional- och sysselsättningspolitiska effekter.
Även uppgiften att förbättra breda folkgruppers möjligheter till turism och rekreation anser RRV primärt vara en fråga för andra organisationer än Turistrådet. RRV föreslår därför att Turistrådet inte skall ha denna uppgift.
I organisationsfrågan anser RRV att den uppdelning av uppgifterna som skett mellan Turistrådet som sådant (styrelsens ansvarsområde) och delegationen har orsakat interna intressekonflikter, vilka har medfört problem i verksamheten. RRV föreslår därför att delegationen avskaffas och dess uppgifter övertas av Turistrådet. RRV föreslår också förändringar i utlandsorganisationen.
Fortsatt utredningsarbete
Sedan RRVs rapport framlagts har regeringen bemyndigat chefen för industridepartementet att tillkalla en utredare med uppdrag att utreda frågor om Turistrådets verksamhet (dir. 1990:78). Enligt utredningsdirektiven skall utredarens uppgift vara följande.
Statens roll i Sveriges turistråds verksamhet skall förutsättningslöst omprövas med bl.a. utgångspunkt i att näringspolitiken skall inriktas på att främja effektivitet och strukturomvandling samt att defensiva branschstöd skall avvecklas. Detta innebär att möjligheterna till alternativ finansiering av delar av verksamheten skall prövas. Utredaren bör vidare närmare precisera de mål Sveriges turistråd bör ha i sin fortsatta verksamhet samt de eventuella organisatoriska följder detta kan medföra. Utredaren bör därvid beakta turismens regionalpolitiska betydelse. Utredaren bör vidare överväga huvudmannaformerna i sina förslag till organisation för uppgifterna att främja turism.
RRV har i sin rapport påpekat en bristande samordning mellan Turistrådets utlandsinformation och annan statsfinansierad informationsverksamhet i utlandet. Sådan verksamhet bedrivs i första hand av Svenska institutet och av Sveriges exportråd. Med anledning av RRVs påpekande framhåller föredraganden i propositionen att åtgärder bör vidtas för att samordna den svenska informationsverksamheten utomlands och att det ankommer på regeringen att besluta i dessa frågor.
Riksdagens revisorer
Som inledningsvis redovisats har riksdagens revisorer granskat Turistrådets befattning med de sociala målen. Granskningen har skett mot bakgrund av att riksdagen under en följd av år har understrukit vikten av att dessa mål för turism och rekreation präglar Turistrådets verksamhet. Revisorerna har undersökt hur Turistrådet genom sin verksamhet bidrar till förverkligandet av målen och hur detta redovisas till riksdagen. I revisorernas förslag 1990/91:13 till riksdagen redovisar revisorerna sina överväganden på följande sätt.
Den nu genomförda granskningen visar att Turistrådets verksamhet inte varit särskilt inriktad på att bidra till de sociala målen för turism och rekreation. Rådet hade till en början en stark inriktning mot marknadsföring och genomförande av enskilda åtgärder. Med tiden har dock produktutveckling, uppbyggnad och spridning av kunskaper, turism för alla samt infrastrukturåtgärder betonats starkare.
I rapporten konstateras att regeringen inte har redovisat någon utvärdering av Turistrådets arbete med de sociala frågorna för riksdagen.
Granskningen har vidare visat ett behov av att såväl resultatanalysen som budgetprocessen i sin helhet beträffande rådets arbete med sociala frågor förändras så, att det för riksdagen blir möjligt att ta ställning till frågorna rörande de sociala målen. Till det som härvid behöver belysas hör om det är positivt eller negativt från social synpunkt med en ökad Sverigeturism, vilka hinder som finns för turism för olika grupper och vilka de sociala konsekvenserna är av markutnyttjande för turism.
I rapporten redovisas att de sociala aspekterna på turism och rekreation till stor del har hanterats i rådets delegation. Detta har fått till följd att rådet inte helt har tagit det samlade ansvaret för verksamheten. Det är emellertid enligt vår bedömning väsentligt att rådet är en organisation som samlat fullgör och ansvarar för samtliga uppgifter, särskilt då de sociala aspekterna.
Turistrådets uppgifter är i dag dåligt definierade i stadgarna varför de behöver preciseras. En del styrningsproblem synes vara förknippade med att Sveriges turistråd är en stiftelse.
I vår rapport har vi närmare utvecklat en modell för hur rådet kan vara organiserat för att bättre fullgöra sina uppgifter. Med hänsyn till att en översyn av Turistrådet har förutskickats av regeringen (skr. 1990/91:50), har vi dock inte tagit närmare ställning till den organisationsform under vilken rådet framdeles bör arbeta. De nu anförda synpunkterna på rådets hantering av de sociala frågorna och rådets organisation för övrigt bör delges regeringen genom riksdagens försorg.
Vissa motionsmotiveringar
De frågor som riksdagens revisorer behandlat tas upp, dels i de två motioner som väckts i anledning av förslaget, dels i motioner som väckts under den allmänna motionstiden.
I motion Kr8 (mp) framhålls vikten av att Turistrådet ges mera precisa arbetsuppgifter med avseende på de sociala aspekterna på turism och rekreation. Motionärerna begär att riksdagen fastställer ett nytt socialt mål för dessa verksamheter.
Motionärerna i motion Kr9 (s) är kritiska till den inriktning som RRVs granskning av Turistrådet erhållit. De anför att det aldrig har varit riksdagens eller regeringens mening att Turistrådet ensamt skulle klara det arbete och de insatser som krävs för att nå de sociala målen i turist- och rekreationspolitiken. Enligt dem bör det klargöras att ordinarie sektorsmyndigheter skall ha ett huvudansvar inom respektive område för dessa uppgifter. Turistrådet däremot skall ha ett bevaknings- och samordningsansvar för helheten samt uppgiften att initiera åtgärder med hjälp av de huvudansvariga myndigheterna, organisationerna och kommunerna. Motionärerna anser vidare att Turistrådets ansvar för marknadsförings- och marknadsutvecklingsfrågor organisatoriskt bör skiljas från Turistrådet vilket möjliggör ett ökat ekonomiskt och organisatoriskt ansvarstagande från näringen/industrins sida, men med ett ekonomiskt stöd från staten. Övriga delar av Turistrådet bör bilda en myndighet för planering, samordning och genomförande av åtgärder för att främja turism och rekreation i Sverige. Därmed torde denna myndighet i stort sett överta delegationens nuvarande ansvar och få den roll och de resurser dessa viktiga frågor kräver.
I motion Kr527 (c) begärs att riksdagen skall uttala att de mål för turistpolitiken som fastställdes år 1984 ligger fast.
Även i motion Kr519 (fp) tar motionärerna upp 1984 års turistpolitiska mål. De framhåller behovet av ytterligare utredning av Turistrådets organisation och verksamhet samt framför att det är angeläget att regeringen snarast återkommer till riksdagen med förslag i dessa frågor. Vad gäller insatserna för att tillgodose de handikappades behov av rekreation framhåller de att information om prisvärda turistobjekt måste bli tillgänglig för alla konsumentgrupper. Enligt dem bör även t.ex. kulturarrangemang anpassas efter synskadades möjligheter att ta del av utbudet. Motionärerna behandlar semester- och sportlovstidernas betydelse för turismen. De anför att den koncentrerade förläggningen av sportlov och semestrar ofta har framhållits som ett stort hinder för ett bättre kapacitetsutnyttjande inom turistnäringen. Framför allt skulle bygder med en mindre andel affärsresor få glädje av en ändring. Även i övrigt skulle en spridning av semester- och sportlovstiderna ha positiva effekter, bl.a. på samhällsekonomin. Enligt motionärerna bör regeringen intensifiera sina ansträngningar att få med sig arbetsmarknadens parter på en förändring.
Motion Kr508 (s) behandlar möjligheterna för handikappade till rekreation i en för dem särskilt anpassad miljö. Motionärerna lämnar förslag till hur staten fortsättningsvis skall lämna stöd till sådana anläggningar och anför att Turistrådets verksamhet i större omfattning bör innefatta insatser som riktar sig till människor med funktionsnedsättningar.
Motionärerna i motion Kr511 (s) menar bl.a. att ett samhällets "handlingsprogram" för att komma till rätta med orättvisorna inom turist- och rekreationspolitiken bör upprättas. I programmet skall de sociala målen klart framgå.
I tre motioner behandlas Turistrådets framtida roll från andra aspekter än dem som tagits upp i de i det föregående redovisade motionerna.
Turistrådets betydelse som främjare av svensk turism utomlands behandlas i motion Kr506 (m,fp,c). Motionärerna anser att riksdagen hos regeringen bör anhålla om förslag i enlighet med vad i motionen anförts om stödet till internationell marknadsföring av Sverige som turistland. Motionärerna anför följande. Turistrådets internationellt inriktade verksamhet bör byggas ut så att satsningar utomlands ges en mer framträdande roll. Turismen måste ses som en betydelsefull del av näringspolitiken och präglas av samma professionalism som vår export av varor och tjänster. Satsningar bör i ökad utsträckning kunna göras hos utländska flygbolag och större resurser satsas på bilturismen som i dag står för 80 % av alla turister som reser i Europa. Regeringen bör enligt motionärerna snabbutreda frågan om hur stödet till internationell marknadsföring av Sverige som turistland kan effektiviseras.
Även i motion Kr503 (m) behandlas frågor om Turistrådets framtida verksamhet. Enligt motionärerna måste Turistrådets verksamhet i högre grad samordnas med såväl näringsliv som Svenska institutet och Exportrådet. Turistrådet bör, i avvaktan på de förslag som den särskilde utredaren kan komma med, redan nu koncentrera sin verksamhet till uppgiften som sektorsansvarigt organ. Delegationen med dess myndighetsfunktion bör därvid upphöra och styrelsen kompletteras med nödvändig sakkunskap. Turistrådets huvuduppgift bör, som RRV anfört, vara att, utifrån ett nationellt perspektiv, såsom sektorsorgan främja en ökning av turismen i Sverige. Rådet bör således inte åläggas regionalpolitiska eller sociala uppgifter. Den särskilde utredaren, som skall vara färdig med sitt arbete i juni 1991, förutsätts föreslå en mera klart avgränsad verksamhet för Turistrådet.
I motion Kr501 (s) yrkas att riksdagen uttalar sig för en utflyttning av Turistrådet eller dess efterföljare till Norrbottens inland. Motionären menar att när Turistrådets uppgifter m.m. utreds bör även den nya myndighetens lokalisering prövas. Han anför att den nya myndigheten även med utökade arbetsuppgifter kommer att bli en liten myndighet som med lätthet kan utlokaliseras. Några lämpliga orter är främst Arvidsjaurs, Arjeplogs och Jokkmokks kommuner. Samtliga dessa kommuner har en god tradition inom turistområdet och en gynnsam miljö för den nya myndighetens verksamhet.
Utskottet
Målen för turistpolitiken och Turistrådets uppgifter m.m.
I det föregående har redovisats en rapport av RRV över en förvaltningsrevision av Sveriges turistråd som verkställts av myndigheten, direktiven till en av regeringen tillsatt utredning om Turistrådet m.m., som skall göras av en särskild utredare, och ett förslag angående Turistrådet som riksdagens revisorer förelagt riksdagen. I sistnämnda förslag redovisas en granskning av hur Turistrådet genom sin verksamhet bidrar till att genomföra det sociala målet för turism och rekreation och hur redovisningen därför sker till riksdagen. Utskottet vill här nämna att det i budgetpropositionen lämnas en utförlig redovisning för bl.a. RRVs rapport och för remissyttranden över rapporten.
De motioner som väckts beträffande Turistrådets framtida verksamhet och därmed sammanhängande spörsmål kan sägas avse två huvudfrågor, nämligen dels innehållet i målen för turist- och rekreationspolitiken och framför allt förverkligandet av det sociala målet för turism och rekreation, dels marknadsföringen av Sverige som turistland.
Som en bakgrund till den följande framställningen finns det här skäl att hänvisa till vad som i propositionen anförs om att det ankommer på regeringen att ta ställning till hur verksamheten i Turistrådet skall bedrivas med utgångspunkt i de mål som riksdagen beslutat om och att den ovan angivna utredningen tillkommit för att ge underlag för ställningstagande i fråga om Turistrådets framtida verksamhet.
Vad utskottet nu har att ta ställning till är förslaget av riksdagens revisorer och motionsyrkandena.
Enligt utskottets mening finns det inte anledning att i detta sammanhang ompröva målen för turist- och rekreationspolitiken eller att göra någon komplettering av dem. Utskottet avstyrker därför motion Kr8 (mp) yrkande 2.
Utskottet anser att -- utöver vad som innefattas i det sagda -- det inte behövs något särskilt uttalande om att angivna mål skall stå fast. Motionerna Kr519 (fp) yrkande 1 och Kr527 (c) avstyrks därför.
Även motion Kr8 (mp) yrkande l om att Sveriges turistråd skall ges mera precisa arbetsuppgifter bl.a. beträffande de sociala aspekterna på turism och rekreation avstyrks. Som anges i propositionen är utgångspunkten för fortsatta bedömningar i fråga om Turistrådets roll och uppgifter att målen i verksamheten behöver formuleras som operationella delmål för Turistrådet inom den övergripande samhällspolitik som regering och riksdag formulerat. Det ankommer således på regeringen att bedöma bl.a. den av motionärerna upptagna frågan. Utskottet återkommer i det följande till vissa frågor om förverkligandet av det sociala målet.
Med hänvisning till vad som anförts ovan om regeringens och, indirekt, riksdagens roll beträffande Turistrådets verksamhet avstyrks motion Kr519 (fp) yrkande 4, vari föreslås att riksdagen skall begära att regeringen snarast lägger fram förslag för riksdagen om Turistrådets organisation och verksamhet.
Som revisorerna synes ha förutsatt bör enligt utskottets mening de synpunkter som revisorerna anfört i fråga om Turistrådets hantering av de sociala frågorna med utgångspunkt i motsvarande turistpolitiska mål tas upp till närmare överväganden av den av regeringen tillsatte utredaren. Detsamma gäller revisorernas synpunkter på Turistrådets organisation. Kulturutskottet erinrar i sammanhanget om att utskottet vid upprepade tillfällen i av riksdagen godkända betänkanden understrukit angelägenheten av att Turistrådet i sin verksamhet beaktar det sociala målet för turist- och rekreationspolitiken. Riksdagens revisorer har gjort sin utredning med utgångspunkt i utskottets ställningstagande till och vidhållande av angivna mål.
Samtidigt som utskottet med bestämdhet vidhåller sin uppfattning i fråga om angelägenheten av att det i turist- och rekreationspolitiken även i fortsättningen ingår ett socialt mål, kan utskottet medge att den analys som gjorts av RRV i fråga om Turistrådets roll och uppgifter förtjänar beaktande. Det utredningsarbete som regeringen initierat är därför av stor betydelse i vad avser verksamhetsmålen. Tilläggas bör att utskottet med det sagda inte ansluter sig till RRVs slutsatser, nämligen att Turistrådet skall ha som huvuduppgift att med producenternas intressen som utgångspunkt och utifrån ett nationellt perspektiv främja en ökning av turismen i Sverige. Den pågående utredningen bör inte föregripas. Det kan i anslutning härtill konstateras att utredningsdirektiven inte innebär ett ställningstagande från regeringens sida i här aktuellt avseende.
I utredningsdirektiven anges att en konsekvens av utredarens bedömningar av verksamhetsmålen bör bli en prövning av resursbehov och organisation för att fullgöra det sektorsansvar som Turistrådet har i dag. RRV har som sin uppfattning redovisat behovet av att stärka rådets roll som sektorsorgan för turism. Utredaren bör redovisa för- och nackdelar med olika organisatoriska lösningar och därvid lämna förslag till resursbehov och ändrade organisationsformer.
I motion Kr9 (s) framförs en rad synpunkter av intresse för utredarens överväganden särskilt då det gäller Turistrådets sektorsansvar. Motionärerna framhåller bl.a. att myndigheter som har ett huvudansvar inom sitt område, exempelvis för sociala frågor, utbildningsfrågor, arbetsmarknadsfrågor, stöd till småföretagarverksamhet, glesbygdsfrågor m.m. inte får undandra sig ansvaret för insatserna på turistområdet därför att Turistrådet har ett visst samordningsansvar. Motionärerna framhåller också bl.a. att, oavsett hur den framtida organisationen av Turistrådet blir, det är viktigt att den kompetens och det kunnande som finns inom Turistrådets delegation tas till vara. Även i fråga om den framtida organisationen av Turistrådet uttalar sig motionärerna. Synpunkterna innebär ett direkt ställningstagande för att Turistrådets nuvarande uppgifter då det gäller marknadsföring och marknadsutveckling organisatoriskt bör skiljas från det nuvarande Turistrådet -- något som möjliggör ett ökat ekonomiskt och organisatoriskt ansvarstagande från näringen/industrins sida -- samt att övriga delar av Turistrådet bör bilda en myndighet för planering, samordning och genomförande av åtgärder för att främja turism och rekreation i Sverige. Vad som anförs i motionen -- och som i en rad avseenden ligger i linje med det uppdrag utredaren nu har -- bör enligt utskottets mening beaktas under utredningsarbetet.
De frågor som tas upp i motion Kr503 (m) och motion Kr506 (m,fp,c) -- främst om samordning av Turistrådets verksamhet med näringsliv, Svenska institutet och Exportrådet samt om andra åtgärder för internationell marknadsföring av Sverige som turistland -- har i allt väsentligt uppmärksammats i direktiven till utredaren av Turistrådets verksamhet. Utskottet vill också hänvisa till att föredragande statsrådet i propositionen framhållit att åtgärder bör vidtas för att samordna den svenska informationsverksamheten utomlands och att det ankommer på regeringen att besluta i dessa frågor. Utskottet, som instämmer i vad motionärerna anfört om det angelägna i en effektiv marknadsföring av Sverige som turistland, anser att någon särskild åtgärd i här aktuellt avseende inte är erforderlig med anledning av motionerna (Kr503 yrkande 1 delvis och Kr506).
I motion Kr503 uttalas också att Turistrådet redan nu bör koncentrera sin verksamhet till att svara för uppgiften som sektorsansvarigt organ med huvuduppgift att främja en ökning av turismen i Sverige och inte åläggas regionalpolitiska eller sociala uppgifter (yrkande 1 delvis). Delegationen bör upphöra och styrelsen kompletteras med nödvändig sakkunskap. Motionärerna förutsätter att den särskilde utredaren föreslår en mera klart avgränsad verksamhet för Turistrådet. Utskottet anser att utredningsarbetet inte bör föregripas.
Med hänvisning till det anförda anser kulturutskottet att riksdagen dels med anledning av revisorernas förslag samt motion Kr9 som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört, dels bör avslå motionerna Kr503 yrkande l och Kr506.
Utskottet tar här slutligen upp tre motionsyrkanden som sammanfattningsvis kan sägas ha till syfte att vissa konkreta åtgärder -- såväl i form av särskilda insatser som i form av handlingsprogram -- skall vidtas för att förverkliga det sociala målet inom turist- och rekreationspolitiken. Såväl insatser för handikappade som för andra grupper uppmärksammas i motionerna. En närmare redovisning för motionerna -- Kr508 (s), Kr511 (s) och Kr519 (fp) yrkande 3 -- har lämnats i det föregående.
Med hänsyn till att i motionerna således tas upp såväl frågan om åtgärder för en särskild grupp, där insatser i stor utsträckning ankommer på den sociala samhällssektorn, som samordningsfrågor, finns det skäl att notera att frågorna har nära samband med resultatet av det utredningsarbete som pågår om bl.a. Turistrådets verksamhet. Utskottet har i fråga om detta i det föregående intagit en ståndpunkt som innebär att utredaren särskilt skall uppmärksamma vad som anförs i motion Kr509, i vilken ingående tas upp frågan om sektorsansvaret. Det blir således en angelägen uppgift för utredaren att pröva hur bevaknings- och samordningsansvaret för turistsektorn skall fullgöras, bl.a. i fråga om det sociala målet. När utredningsresultatet föreligger ankommer det i första hand på regeringen att pröva bl.a. vilka organisatoriska förändringar som bör vidtas för att genomföra målet. I enlighet med det synsätt i fråga om sektorsansvaret som kommer till uttryck i regeringens utredningsdirektiv och i den nyss nämnda motionen kan ansvaret inte åläggas endast visst organ, för närvarande Turistrådet, utan det är nödvändigt att närmare analysera vilka delmål som skall ställas upp på verkställighetsnivån.
Utskottet anser att de här aktuella motionsyrkandena får anses besvarade med det anförda. De behöver därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Vad avser det ovan redovisade yrkandet i motion Kr519 om förändring i tiderna för semestrar och sportlov gör utskottet följande bedömning. Utskottet har tidigare flera gånger, senast i betänkande 1988/89:KrU14, avstyrkt förslag med samma syfte som det här aktuella. Utskottet har då hänvisat till att semesterspridningen i första hand är en fråga för arbetsmarknadens parter och att frågan om sportlovens förläggning, som behandlats i Turistrådets strukturplaner, måste förutsättas redan vara uppmärksammad av regeringen.
Enligt utskottets mening har det inte inträffat någon omständighet som motiverar ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida till frågorna. Motion Kr519 yrkande 2 avstyrks.
Motionskrav om utlokalisering av Turistrådet har på hemställan av utskottet avslagits av riksdagen flera gånger -- senast år 1990 (bet. 1989/90:KrU16) -- med hänvisning till att Turistrådets uppgifter kräver en bred kontaktyta. Utskottet finner ingen anledning att frångå sin tidigare bedömning och avstyrker därför motion Kr501 (s).
Budgetfrågor
I propositionen föreslås att Turistrådet ges ett oförändrat anslag om 123 milj.kr.
Enligt tidigare regeringsbeslut skulle Turistrådet fr.o.m. budgetåret 1991/92 övergå till treårig budgetering av sin verksamhet. Turistrådets anslagsframställning har upprättats under denna förutsättning. Föredraganden anför i propositionen att han, mot bakgrund av den beslutade utredningen om Turistrådets mål och organisation, förordar att ställningstagande till Turistrådets fördjupade anslagsframställning skjuts upp tills utredningsarbetet genomförts.
Frågan om storleken av anslaget till Turistrådet tas upp i tre motioner.
I motion Kr512 (c) yrkas att anslaget bestäms till 133 milj.kr. Enligt motionärerna bör det höjda anslaget främst ge möjlighet till ökade insatser inom Turistrådets verksamhetsområden Marknad, Information och Service.
I motion Kr503 (m) yrkas att anslaget sätts ned till 115 milj.kr. Motionärerna motiverar yrkandet med att Turistrådet, i avvaktan på de förslag som utredaren kan komma med, redan nu bör koncentrera sin verksamhet till uppgiften som sektorsansvarigt organ.
Motionärerna i motion Kr518 (mp) yrkar att anslaget minskas med 60 milj.kr. Motionärerna anser att sådan näringspolitisk verksamhet som bedrivs av Turistrådet bör ersättas med åtgärder av mera generell natur.
Utskottet, som anser att det pågående utredningsarbetet inte bör föregripas, tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning till Turistrådet för nästa budgetår och avstyrker motionerna Kr512 yrkande 1, Kr503 yrkande 2 och Kr518.
Motionärerna bakom motion Kr516 (s) anför att de ideella organisationer som erhåller statsbidrag över anslaget utför ett betydelsefullt arbete för att stimulera till semester, rekreation och motion i Sverige. De arbetar under pressade ekonomiska förhållanden, med stor andel ideellt arbete, besitter en unik kunskap inom sina områden och har en stor förmåga att nå ut till de grupper som de arbetar för. Motionärerna anser att ett ökat stöd till organisationerna skulle ge ett gott utbyte med snabba resultat och att det är angeläget att Turistrådet inom ramen för sitt anslag verkar för förbättrade förutsättningar för organisationerna.
De organisationer som avses i motionen är Svenska Turistföreningen, Svenska Förbundet för Koloniträdgårdar och Fritidsbyar, Skidsäkerhetsrådet, Svenska Cykelsällskapet, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Svenska Båtunionen, Friluftsfrämjandet och Cykelfrämjandet.
Utskottet har inhämtat att organisationerna, med ett undantag, erhåller statsbidrag till sin verksamhet. Bidragen utgår även över andra myndigheters anslag än Turistrådets.
I likhet med motionärerna anser utskottet att det ideella arbete som föreningarna utför har ett betydande värde för samhället. De ideella insatserna och organisationernas goda förankring bland sina medlemmar medför att organisationerna i relation till den ekonomiska insatsen från statens sida når mycket goda resultat. Med hänsyn till vad som är upplyst bl.a. om det statsstöd som föreningarna för närvarande erhåller -- och då det kan förutsättas att en uppräkning av stödet kommer att ske efter hand som tillgängliga resurser medger det -- anser utskottet att någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen inte är erforderlig.
Stöd till regionala turistprojekt m.m.
I två motioner behandlas frågor om direkt stöd till satsningar på regionala turistprojekt.
Förslaget i motion Kr517 (m) syftar till att utveckla den värmländska kulturturismen. Motionären redovisar de planer som finns i Karlstad på att bygga upp en besöksanläggning i Mariebergsskogen. Han anser att såväl naturvårdsverket som riksantikvarieämbetet bör stödja projektet genom att disponera medel som de erhållit för informationsinsatser. Motionären anser också att kompetensen inom turistnäringen i landskapet måste breddas genom en förbättrad utbildning vid högskolan i Karlstad med inriktning på kultur och turism. Skattereformen måste rivas upp vad avser breddningen av momsen inom turistnäringen. Skattereglerna måste också ge möjlighet för jord- och skogsbrukare att hålla landskapet öppet.
Vid behandlingen år 1989 av motionsförslag om stöd till olika turistprojekt på regional nivå uttalade utskottet (bet. 1988/89:KrU14) bl.a. att det primära ansvaret för att främja och utveckla turismen ligger hos de olika producenterna på det lokala och regionala planet. Turistrådets uppgift är att på olika sätt stödja lokala och regionala initiativ med utgångspunkt i ett riksperspektiv och i rådets sektoriella ansvar för turism och rekreation i Sverige. Försöks- och utvecklingsarbeten inom turismen stöds genom särskilda medel som fördelas av Turistrådet.
Med hänvisning till detta uttalande om ansvarsfördelningen mellan staten å ena sidan och landsting och kommuner å den andra sidan när det gäller utveckling av turistprojekt har utskottet såväl 1989 som senare (bet. 1990/91:KrU2) avstyrkt motioner om stöd till regionala turistsatsningar. Utskottets uttalande är alltjämt giltigt.
Vad avser frågan om turistutbildning vid högskolan i Karlstad har utskottet inhämtat att någon begäran om att en turistlinje inrättas vid högskolan inte har framställts från den närmast ansvariga myndigheten, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).
Motioner om ändring i skattereglerna, dels för moms på turisttjänster, dels för att ge möjlighet att bevara det traditionella odlingslandskapet, handläggs i skatteutskottet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr517.
I motion Kr328 (v) föreslås statliga stödåtgärder åt turismen på Gotland. Motionärerna framhåller att Gotland är ett av Sveriges största turistmål men att turismen inte kan bli någon basnäring där med hänsyn till den korta säsongen och till branschens konjunkturkänslighet. Enligt motionärerna kan ett riktat stöd till kultur- och naturturismen ges genom att stödet till bevarande av fornlämningar ökas. Vidare bör möjligheten att förlänga turistsäsongen undersökas. Även förutsättningarna att utveckla en enklare typ av turism bör utredas. Staten bör bidra med medel till dessa verksamheter.
Med hänvisning till vad utskottet anfört ovan om ansvarsfördelningen mellan staten, å ena sidan, och regionala och lokala samhällsorgan, å andra sidan, avstyrker utskottet motion Kr328 yrkande 1.
Motion Kr512 (c) behandlar vikten av olika turistfrämjande åtgärder. I motionen anförs bl.a. följande.
En levande landsbygd är av yttersta vikt för turismen. Turistnäringen är till stor del en småföretagarverksamhet som kan kombineras med annat arbete. Samhället bör underlätta sådana kombinationssysselsättningar, t.ex. kan service som utförs i offentlig regi uppdras åt någon annan som behöver ett inkomsttillskott för egen verksamhet. Goda allmänna kommunikationer underlättar för turistnäringen. Spridning av semestern underlättar att god service lämnas.
Utskottet har tidigare, senast i betänkande 1990/91:KrU2, behandlat motionsförslag med väsentligen samma syfte som det aktuella. Utskottet har avstyrkt förslagen under anförande att utskottet utgått från att regeringen uppmärksammar de av motionärerna aktualiserade problemen.
Utskottet finner inte skäl att ändra sin uppfattning i frågan och avstyrker därför motion Kr512 i aktuell del (yrkande 3).
Vissa informationsfrågor
I motion Kr512 (c) yrkas att en brett upplagd informationskampanj om gällande bestämmelser för svensk allemansrätt skall genomföras utomlands. Motionärerna hävdar att utländska turister alltför ofta saknar upplysningar om vad som är tillåtet inom ramen för allemansrätten. De anser att det är angeläget att utländska besökare redan i sitt hemland informeras om de svenska allemansrättsreglerna.
Som utskottet tidigare har anfört (bet. 1990/91:KrU2) bedriver Turistrådet i samarbete med naturvårdsverket en informationsverksamhet om allemansrätten. Informationen är riktad både till svenska och till utländska turister. I den information som lämnas framhålls att allemansrätten medför vissa skyldigheter, bl.a. att ta hänsyn till miljö och natur. Även i information som riktas till utländska turister lämnas liknande uppgifter, bl.a. i turistbroschyrer med allmänna fakta om Sverige samt i annat material om Sverige som distribueras till turistbyråer utomlands, till Turistrådets olika kontor och till ambassaderna.
Till saken hör också att Turistrådets organisation och uppgifter är under utredning. Även frågan om samordning av den svenska informationstjänsten utomlands övervägs för närvarande i regeringskansliet.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om det angelägna i att information om allemansrätten får en vid spridning. Med hänsyn till vad som är upplyst om Turistrådets informationsverksamhet och till vad som i övrigt anförts i det föregående anser utskottet att någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr512 (yrkande 2) inte är påkallad.
I motion Kr502 (s) behandlas turismens inverkan på miljön. Motionärerna anser att svenska researrangörer måste beakta att miljön är en begränsad resurs. Deras förslag motiveras på följande sätt.
Svenska reseföretag lämnar i sin marknadsföring ingen information om miljöproblem i turistländerna utom i de fall då akuta problem har uppstått. Detta förhållande måste betecknas som djupt otillfredsställande. Sverige, som i många avseenden varit ett föregångsland på miljöområdet, måste ta ett betydligt större ansvar för de påfrestningar vi själva utsätter miljön för vid turistresor i andra länder. Vår miljömedvetenhet måste ta sig praktiska uttryck även då vi befinner oss på rekreations- och semesterresor i länder, där miljöbelastningarna redan nått smärtgränsen. Ett sådant större ansvar bör med fördel kunna läggas på de svenska företag som arrangerar turistresor utomlands. Dessa bör uttryckligen åläggas att lämna sina kunder en fyllig och tydlig information om miljösituationen i respektive turistland samt även mana turisterna till varsamhet med natur och miljö i dessa länder.
En motion av samma innehåll behandlades av utskottet i betänkande 1990/91:KrU2. Utskottet, som avstyrkte motionen, anförde då följande.
Även internationellt finns numera en ökande medvetenhet om att turismen kan medföra svåra påfrestningar på miljön. Enligt vad utskottet inhämtat har bl.a. OECDs turistkommitté tagit upp frågor om miljöproblem i samband med turismen. Det kan i sammanhanget nämnas att inom Turistrådet diskuteras genomförandet av ett försöksprojekt om turismen och miljön.
Enligt utskottets mening skulle formella förpliktelser av det slag som motionärerna åsyftar gå utöver vad som rimligen kan åläggas en researrangör. Utskottet vill också framhålla att en informationsverksamhet av det slag som motionärerna åsyftar är en grannlaga uppgift som kräver stor sakkunskap.
Vad utskottet i enlighet med det anförda uttalat i ärendet är alltjämt giltigt. Utskottet avstyrker därför motion Kr502.
Skattereformens effekter för turismen
Motion Kr509 (s) behandlar den utredning av skatteomläggningens effekter för turistnäringen som regeringen har gett statens industriverk (SIND) i uppdrag att utföra. Motionärerna anför att SIND har tolkat uppdraget så att de förslag till åtgärder som utredningen kan föranleda inte skall lämnas förrän i SINDs slutrapport den 15 mars 1993. De menar att sådana förslag måste läggas fram betydligt tidigare än i slutrapporten.
Enligt uppdraget skall SIND lämna delrapporter i mars 1991 och 1992. Genom denna delrapportering ges en möjlighet att tidigt utnyttja utredningsresultaten om hur skatteomläggningen kan ha påverkat turismen. Med hänsyn bl.a. härtill kan utskottet inte finna att SINDs uppdrag givits en alltför vid tidsram. Utskottet avstyrker därför motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande omprövning av målen för turistpolitiken
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr8 yrkande 2,
2. beträffande tillkännagivande att målen för turistpolitiken ligger fast
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr519 yrkande 1 och 1990/91:Kr527, res. 1 (fp, c)
3. beträffande precisering av Sveriges turistråds uppgifter
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr8 yrkande 1, res. 2 (v, mp)
4. beträffande begäran om förslag till Sveriges turistråds framtida organisation och verksamhet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr519 yrkande 4, res. 3 (fp, c, mp)
5. beträffande Sveriges turistråds befattning med det sociala målet för turist- och rekreationspolitiken och med marknadsföring av Sverige som turistland m.m.
att riksdagen med anledning av riksdagens revisorers förslag 1990/91:13 och motion 1990/91:Kr9 samt med avslag på motionerna 1990/91:Kr503 yrkande 1 och 1990/91:Kr506 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om Sveriges turistråds befattning med det sociala målet för turist- och rekreationspolitiken, res. 4 (m) res. 5 (fp)
6. beträffande förverkligandet av det sociala målet för turist- och rekreationspolitiken
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr508, 1990/91:Kr511 och 1990/91:Kr519 yrkande 3, res. 6 (m) - motiv. res. 7 (fp) - motiv.
7. beträffande spridning av semestrar och sportlov
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr519 yrkande 2, res. 8 (fp)
8. beträffande lokaliseringen av den statliga turistmyndigheten
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr501,
9. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Kr503 yrkande 2, 1990/91:Kr512 yrkande 1 och 1990/91:Kr518 till Stöd till turism och rekreation för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 123 000 000 kr., res. 9 (m) res. 10 (c) res. 11 (mp)
10. beträffande stödet till vissa organisationer inom turistområdet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr516,
11. beträffande stöd till turismen på Gotland
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr328 yrkande 1, res. 12 (v, mp)
12. beträffande stöd till den värmländska kulturturismen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr517,
13. beträffande turistfrämjande åtgärder
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr512 yrkande 3, res. 13 (c)
14. beträffande information om allemansrätten
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr512 yrkande 2, res. 14 (c)
15. beträffande information om turismens inverkan på miljön
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr502,
16. beträffande skattereformens effekter för turismen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr509.
Stockholm den 7 mars 1991
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Lars Ernestam (fp), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla Berg (s), Göran Åstrand (m) och Lola Björkquist (fp).
Reservationer
1. Tillkännagivande att målen för turistpolitiken ligger fast (mom. 2)
Lars Ernestam (fp), Jan Hyttring (c), Stina Gustavsson (c) och Lola Björkquist (fp) anser
dels att det stycke som på s. 11 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Av vad utskottet anfört i det föregående framgår att verksamheten hos de organ, som ansvarar för att den svenska turistpolitikens mål förverkligas, i olika avseenden står under utredning. En helt annan sak är målen som sådana. Dessa har inte ifrågasatts under någon fas i det utredningsarbete som utskottet refererat ovan. Inte heller enligt utskottets mening finns det anledning att ompröva de gällande målformuleringarna. För att undanröja de tveksamheter som kan ha uppkommit i frågan, bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att målen för turistpolitiken ligger fast.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande tillkännagivande att målen för turistpolitiken ligger fast
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Kr519 yrkande 1 och 1990/91:Kr527 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att målen för turist- och rekreationspolitiken ligger fast,
2. Precisering av Sveriges turistråds uppgifter (mom. 3)
Alexander Chrisopoulos (v) och Kaj Nilsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Även motion" och slutar med "sociala målet" bort ha följande lydelse:
I motion Kr8 yrkande 1 hemställs att Turistrådet ges mer precisa arbetsuppgifter bl.a. beträffande de sociala aspekterna på turism och rekreation. Utskottet ansluter sig till motionärernas bedömning i frågan om det önskvärda i att rådets verksamhetsmål utformas så att de sociala aspekterna på turistpolitiken tillgodoses. Som utskottet anför nedan bör också den särskilde utredaren beakta dessa frågor i sitt fortsatta arbete. Utskottet anser dock att Turistrådets uppdrag redan nu bör förändras i den riktning som motionärerna anvisat.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande precisering av Sveriges turistråds uppgifter
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr8 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om precisering av Sveriges turistråds uppgifter,
3. Begäran om förslag till Sveriges turistråds framtida organisation och verksamhet (mom. 4)
Lars Ernestam (fp), Jan Hyttring (c), Stina Gustavsson (c), Kaj Nilsson (mp) och Lola Björkquist (fp) anser
dels att det stycke som på s. 11 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "och verksamhet" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan redovisat att en särskild utredare tillsatts för att granska målen och finansieringen av Turistrådets fortsatta verksamhet. Utskottet anser detta vara väl motiverat. Det är angeläget att regeringen snarast återkommer till riksdagen med förslag rörande Turistrådets organisation och verksamhet. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande begäran om förslag till Sveriges turistråds framtida organisation och verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr519 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om det angelägna i att regeringen snarast återkommer till riksdagen med förslag rörande Sveriges turistråds framtida organisation och verksamhet,
4. Sveriges turistråds befattning med det sociala målet för turist- och rekreationspolitiken och med marknadsföring av Sverige som turistland m.m. (mom. 5)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Göran Åstrand (alla m) anser
dels att det stycke som på s. 10 börjar med "Som en" och slutar med "framtida verksamhet" bort utgå,
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Som revisorerna" och på s. 12 slutar med "och Kr506" bort ha följande lydelse:
RRV är i sin rapport kritiskt till formuleringen av det uppdrag som har lämnats till Turistrådet. Det alltför breda och splittrade uppdraget har varit ett hinder för en effektiv verksamhet vid Turistrådet. Mot bakgrund av detta föreslår RRV att Turistrådet i framtiden skall ha som huvuduppgift att med producenternas intressen som utgångspunkt och utifrån ett nationellt perspektiv främja en ökning av turismen i Sverige. Rådet bör inte samtidigt ha till uppgift att skapa regional balans och sysselsättning. RRV anser vidare att förverkligandet av det sociala målet för turistpolitiken primärt bör vara en fråga för andra organisationer än Turistrådet.
Utskottet ansluter sig till denna analys och delar RRVs uppfattning om hur Turistrådets framtida roll bör utformas. Det är angeläget att åtgärder kommer till stånd för att ge en klarare inriktning av den turistfrämjande verksamheten.
Den särskilde utredaren har till uppgift bl.a. att lämna förslag i de frågor som utskottet behandlar här. Utskottet förutsätter att utredaren kommer att föreslå en mera klart avgränsad verksamhet för Turistrådet. Det finns dock inte anledning att avvakta utredarens förslag där det underlag som redan föreligger är tillräckligt för ett ställningstagande. Utskottet anser att skälen för att Turistrådet koncentrerar sin verksamhet till uppgiften som sektorsansvarigt organ är så starka att denna förändring bör ske redan nu. Turistrådet bör inte ha några uppgifter som avser det sociala målet eller de mål för turistpolitiken som avser regional balans eller sysselsättning. Som en konsekvens av detta bör delegationen med dess myndighetsfunktion upphöra. Turistrådets styrelse bör också kompletteras med sådan sakkunskap som erfordras för att organisationen effektivt skall kunna fullgöra sin förändrade uppgift.
En närliggande fråga som uppmärksammats både i RRVs rapport och i budgetpropositionen är behovet av en samordning av den svenska utlandsinformationen. Utskottet vill i överensstämmelse med vad som anförs i motionerna understryka det angelägna i att alla möjligheter tas till vara att marknadsföra Sverige som turistland. Ansträngningarna för att förbättra marknadsföringen måste inkludera en bättre samordning såväl mellan Turistrådet, Svenska institutet och Exportrådet inbördes som mellan dessa organisationer och näringslivet. Det måste förutsättas att de förändringar av Turistrådets roll som blir följden av pågående utredningsarbete kommer att underlätta en sådan samordning. Redan de ändringar av Turistrådets verksamhet som utskottet således anser bör komma till stånd omedelbart medför att rådets uppmärksamhet i högre grad riktas mot sådana marknadsförings- och samordningsfrågor.
Av det anförda följer att utskottet delar de uppfattningar som framförts i motionerna Kr503 (m) yrkande 1 och Kr506 (m, fp, c). När det gäller de organisatoriska formerna för en förbättrad marknadsföring internationellt av svensk turism anser utskottet -- mot bakgrund av vad utskottet anfört om sambandet mellan dessa frågor och frågan om Turistrådets omorganisation -- att någon ytterligare utredningsåtgärd inte nu är erforderlig; när utredningsförslaget föreligger bör ställning tas till behovet av ytterligare överväganden i frågan.
Riksdagens revisorer har anfört att Turistrådet bör ta ett mera samlat ansvar för förverkligandet av det sociala målet för turistpolitiken. I anslutning härtill begär motionärerna i motion Kr9 att den särskilde utredaren skall ges tilläggsdirektiv för att närmare överväga Turistrådets uppgifter och organisation med särskild inriktning på det sociala målet.
Utskottet har ovan redogjort för sin syn på Turistrådets framtida uppgifter. Med hänvisning till denna redogörelse avstyrker utskottet revisorernas förslag och motion Kr9.
Med hänvisning till det anförda anser kulturutskottet att riksdagen dels med anledning av motionerna Kr503 yrkande 1 och Kr506 som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört, dels bör avslå riksdagens revisorers förslag och motion Kr9.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande Sveriges turistråds befattning med det sociala målet för turist- och rekreationspolitiken och med marknadsföring av Sverige som turistland m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr503 yrkande 1 och 1990/91:Kr506 samt med avslag på riksdagens revisorers förslag 1990/91:13 och motion 1990/91:Kr9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om koncentration av Sveriges turistråds uppgifter och samordningen av den svenska utlandsinformationen,
5. Sveriges turistråds befattning med det sociala målet för turist- och rekreationspolitiken och med marknadsföring av Sverige som turistland m.m. (mom. 5)
Lars Ernestam och Lola Björkquist (båda fp) anser
dels att det stycke som på s. 10 börjar med "Som en" och slutar med "framtida verksamhet" bort utgå,
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Som revisorerna" och på s. 12 slutar med "och Kr506" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör resultatet av den särskilde utredarens arbete inte föregripas genom att riksdagen nu gör några uttalanden om den framtida verksamheten vid Turistrådet eller om ansvarsfördelningen mellan de myndigheter och organisationer som har till uppgift att förverkliga målen för turistpolitiken. Utskottet, som ansluter sig till vad som anförts om marknadsföring i motionerna Kr503 (m) yrkande 1 och Kr506 (m,fp,c), vill dock framhålla vikten av att frågan om en effektiv marknadsföring av Sverige som turistland får en tillfredsställande belysning. En framgångsrik marknadsföring -- särskilt internationellt -- är i själva verket en förutsättning för att turistpolitikens mål alls skall kunna uppfyllas.
I riksdagens revisorers förslag behandlas Turistrådets befattning med det sociala målet för turistpolitiken. Denna fråga har ett sådant samband med de övriga frågor som omfattas av den särskilde utredarens uppdrag att utredaren bör ges direktiv att vid sina överväganden ta ställning även till vad revisorerna har föreslagit.
Utskottet har i det föregående anfört att utredarens förslag inte bör föregripas. Med hänsyn härtill avstyrks motion Kr9 (s).
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande Sveriges turistråds befattning med det sociala målet för turist- och rekreationspolitiken och med marknadsföring av Sverige som turistland m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr503 yrkande 1 och 1990/91:Kr506 samt riksdagens revisorers förslag 1990/91:13 och med avslag på motion 1990/91:Kr9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om den framtida turist- och rekreationspolitikens inriktning,
6. Förverkligandet av det sociala målet för turist- och rekreationspolitiken (mom. 6, motiveringen)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser att det stycke som på s.13 börjar med "Med hänsyn" och slutar med "på verkställighetsnivån" bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till att i motionerna således tas upp såväl frågan om åtgärder för en särskild grupp, där insatser i stor utsträckning ankommer på den sociala samhällssektorn, som samordningsfrågor, finns det skäl att notera att frågorna har nära samband med resultatet av det utredningsarbete som pågår om bl.a. Turistrådets verksamhet. Utskottet har i fråga om detta i det föregående intagit en ståndpunkt som innebär att ansvaret för att breda folkgrupper ges tillfredsställande möjligheter till turism och rekreation på fritiden inte skall åvila Turistrådet. Dessa frågor får i stället behandlas av de myndigheter och organisationer som har till uppgift att tillvarata de olika aktuella gruppernas intressen. Med utskottets synsätt får det ankomma på regeringen att åstadkomma den samordning mellan berörda sektorsmyndigheter som kan behövas.
7. Förverkligandet av det sociala målet för turist- och rekreationspolitiken (mom. 6, motiveringen)
Lars Ernestam och Lola Björkquist (båda fp) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Med hänsyn" och slutar med "på verkställighetsnivån" bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till att i motionerna således tas upp såväl frågan om åtgärder för en särskild grupp, där insatser i stor utsträckning ankommer på den sociala samhällssektorn, som samordningsfrågor, finns det skäl att notera att frågorna har nära samband med resultatet av det utredningsarbete som pågår om bl.a. Turistrådets verksamhet. Utskottet har i det föregående intagit den ståndpunkten att utredarens överväganden inte i något avseende bör föregripas.
8. Spridning av semestrar och sportlov (mom. 7)
Lars Ernestam och Lola Björkquist (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Vad avser" och slutar med "yrkande 2 avstyrks" bort ha följande lydelse:
I motion Kr519 behandlas de problem för turistnäringen som den koncentrerade förläggningen av semestrar och sportlov för med sig. Utskottet delar motionärernas bedömning att en större spridning av dessa ledigheter på olika sätt skulle vara värdefull för turistbranschen och samhällsekonomin i allmänhet. Det är angeläget att de möjligheter som finns att nå sådana effekter inte lämnas oprövade. Regeringen bör intensifiera sina ansträngningar att få med sig arbetsmarknadens parter på en förändring.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande spridning av semestrar och sportlov
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr519 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om åtgärder för en mera spridd förläggning av semestrar och sportlov,
9. Medelsanvisningen (mom. 9)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser
dels att det stycke som på s. 14 börjar med "Utskottet, som" och slutar med "och Kr518" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör Turistrådets uppgift koncentreras till att i former som utskottet tidigare angivit främja en ökning av turismen i Sverige. Med hänsyn till denna begränsning i Turistrådets ansvarsområde kan anslaget till rådet minskas med 8 milj.kr.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr503 yrkande 2, med anledning av proposition 1990/91:100 och motion 1990/91:Kr518 samt med avslag på motion 1990/91:Kr512 yrkande 1 till Stöd till turism och rekreation för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 115 000000 kr.,
10. Medelsanvisningen (mom. 9)
Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser
dels att det stycke som på s. 14 börjar med "Utskottet, som" och slutar med "och Kr518" bort ha följande lydelse:
I budgetpropositionen föreslås ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat anslag för budgetåret 1991/92. Detta innebär realt minskat anslag för Turistrådet. Mot bakgrund av vad utskottet inledningsvis har anmärkt om turismens betydelse för landets näringsliv anser utskottet att det tvärtom är angeläget att Turistrådet tillförs ökade resurser. Utskottet delar därför den uppfattning som framförts i motion Kr512 att Turistrådets anslag för budgetåret 1991/92 bör bestämmas till 133 milj.kr.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr512 yrkande 1 samt med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Kr503 yrkande 2 och 1990/91:Kr518 till Stöd till turism och rekreation för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 133 000 000 kr.,
11. Medelsanvisningen (mom. 9)
Kaj Nilsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet, som" och slutar med "och Kr518" bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till de ändringar i inriktningen av den statliga turistpolitiken som föreslagits i motion Kr518 anser utskottet, som delar motionärernas uppfattning därom, att anslaget till Turistrådet kan sättas ner med 30 milj. kr.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr518 samt med anledning av proposition 1990/91:100 och motion 1990/91:Kr503 yrkande 2 och med avslag på motion 1990/91:Kr512 yrkande 1 till Stöd till turism och rekreation för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 93 000 000 kr.,
12. Stöd till turismen på Gotland (mom. 11)
Alexander Chrisopoulos (v) och Kaj Nilsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att samhället medverkar till att skapa möjligheter för turism och rekreation i de enkla och billiga former som nämns i motionen. De förslag som läggs fram i motionen om åtgärder för att utveckla den gotländska turismen bör snarast genomföras i samarbete mellan Turistrådet och Gotlands kommun.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande stöd till turismen på Gotland
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr328 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om utveckling av turismen på Gotland,
13. Turistfrämjande åtgärder (mom. 13)
Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet har" och slutar med "del (yrkande 3)" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om sambandet mellan turistnäringen och en utvecklad småföretagsamhet. Det bör snarast övervägas hur deras förslag kan komma till utförande.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande turistfrämjande åtgärder
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om turistfrämjande åtgärder,
14. Information om allemansrätten (mom. 14)
Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet delar" och på s. 17 slutar med "är påkallad" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om det angelägna i att information om allemansrätten får en vid spridning. Erfarenheten har dessvärre visat att den information som utländska besökare får om våra allemansrättsliga regler inte är tillräcklig. Turistrådet och de svenska ambassaderna bör därför förstärka sina informationsinsatser på detta område.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
14. beträffande information om allemansrätten
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om förstärkta informationsinsatser om allemansrätten,
Innehållsförteckning Sammanfattning1 Propositionen1 Riksdagens revisorers förslag 1990/91:13 angående Sveriges turistråd2 Motioner2 Motioner väckta under allmänna motionstiden 19912 Motioner väckta med anledning av förslag 1990/91:134 Inledning4 Turistpolitikens mål4 Sveriges turistråd5 Allmänt5 Turistrådet och det sociala målet för turism och rekreation5 Utredningar6 Riksrevisionsverket6 Fortsatt utredningsarbete7 Riksdagens revisorer7 Vissa motionsmotiveringar8 Utskottet10 Målen för turistpolitiken och Turistrådets uppgifter m.m. Budgetfrågor14 Stöd till regionala turistprojekt m.m.15 Vissa informationsfrågor16 Skattereformens effekter för turismen17 Hemställan18 Reservationer19 1. Tillkännagivande att målen för turistpolitiken ligger fast (fp, c)19 2. Precisering av Sveriges turistråds uppgifter (v, mp)20 3. Begäran om förslag till Sveriges turistråds framtida organisation och verksamhet (fp, c, mp)20 4. Sveriges turistråds befattning med det sociala målet för turist- och rekreationspolitiken och med marknadsföring av Sverige som turistland m.m. (m)21 5. Sveriges turistråds befattning med det sociala målet för turist- och rekreationspolitiken och med marknadsföring av Sverige som turistland m.m. (fp)23 6. Förverkligandet av det sociala målet för turist- och rekreationspolitiken (m)23 7. Förverkligandet av det sociala målet för turist- och rekreationspolitiken (fp)24 8. Spridning av semestrar och sportlov (fp)24 9. Medelsanvisningen (m)25
10. Medelsanvisningen (c)25 11. Medelsanvisningen (mp)25 12. Stöd till turismen på Gotland (v, mp)26 13. Turistfrämjande åtgärder (c)26 14. Information om allemansrätten (c)26