Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Stödboende - en ny placeringsform för barn och unga

Betänkande 2015/16:SoU5

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
15 december 2015

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Stödboende - en ny placeringsform för barn och unga(pdf, 2 MB)
PDF
Stödboende - en ny placeringsform för barn och unga(pdf, 3 MB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2015/16:5 Stödboende - en ny placeringsform för barn och unga

Beslut

Stödboende - en ny placeringsform för barn och unga (SoU5)

Barn och unga som inte kan bo i det egna hemmet kan i dag placeras i ett familjehem eller ett hem för vård eller boende (HVB). Nu införs stödboende som en ny placeringsform för barn och unga mellan 16 och 20 år. Det huvudsakliga syftet med stödboendet är att träna och förbereda den unga personen inför vuxenlivet och ett självständigt boende. Stödboendet kan vara ett fristående placeringsalternativ eller fungera som utslussning efter annan vård utanför det egna hemmet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 12
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2015-11-24
Justering: 2015-12-03
Trycklov: 2015-12-09
Reservationer: 1
Betänkande 2015/16:SoU5

Alla beredningar i utskottet

2015-11-24

Stödboende - en ny placeringsform för barn och unga (SoU5)

Barn och unga som inte kan bo i det egna hemmet kan i dag placeras i ett familjehem eller ett hem för vård eller boende (HVB). Nu införs stödboende som en ny placeringsform för barn och unga mellan 16 och 20 år. Det huvudsakliga syftet med stödboendet är att träna och förbereda den unga personen inför vuxenlivet och ett självständigt boende. Stödboendet kan vara ett fristående placeringsalternativ eller fungera som utslussning efter annan vård utanför det egna hemmet.

Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2015-12-11
Debatt i kammaren: 2015-12-14
Stillbild från Debatt om förslag 2015/16:SoU5, Stödboende - en ny placeringsform för barn och unga

Debatt om förslag 2015/16:SoU5

Webb-tv: Stödboende - en ny placeringsform för barn och unga

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Sofia Fölster (M)
Anf. 82 Sofia Fölster (M)

Herr talman! Enligt Migrationsverkets siffror sökte förra året ca 7 000 ensamkommande barn asyl i Sverige. I år beräknas uppemot 30 000 barn komma hit. De här barnen har på egen hand rest över halva jordklotet för att starta ett nytt liv. Det är barn som trots sin unga ålder lämnat familj, vänner och omgivning för att få leva i ett land fritt från krig och terror och för att få leva i trygghet.

Numera kallar vi flyktingmottagandet för en flyktingkris. Varför kallar vi det nu för kris? Det blir särskilt tydligt när man talar om just barn. Barnombudsmannen skrev i fredags i Svenska Dagbladet om den utsatta situation som råder, särskilt för barn som är på flykt. Han uppmärksammade också en rad brister i just det svenska mottagandet av ensamkommande barn. Han vittnade om barn som nekas vård, om barn som inte får någon form av utbildning, om brist på ytterkläder och skor, om avsaknad av god man eller någon som kan föra barnets talan och om en otrygghet, särskilt för unga flickor, på många boenden.

Jag tror att vi alla här inne kan enas om att det krävs en rad åtgärder för att vårt mottagande ska fungera och för att alla barn, oavsett var de är födda, ska få en trygg uppväxt. Nu krävs det att vi som politiker tar vårt ansvar för att våra trögrörliga system inte ska stå i vägen för barns utveckling.

Sveriges Kommuner och Landsting besökte socialutskottet för ett par veckor sedan. De beskrev då hur många kommuner har svårt att leva upp till alla de krångliga regler och förordningar som finns och samtidigt ta ett solidariskt ansvar för flyktingmottagandet. SKL presenterade en lista på 47 reformförslag som regeringen omgående bör genomföra för att kommuner runt om i landet ska klara av den rådande situationen.

Det är min förhoppning att regeringen gör allt i sin makt för att snabbt omsätta de här och andra förslag i praktiken, särskilt de förslag som rör barn.

En av punkterna handlar just om stödboende för barn och unga. I den utredning som föreligger men också i medierapporteringen de senaste åren framkommer tydligt att de placeringsformer vi i dag har för barn och unga inte räcker till. Många ensamkommande barn placeras i dag i institutionsliknande HVB, som är specialiserade på att ta hand om barn och unga med missbruksproblem eller svåra psykiska problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stödboende - en ny placeringsform för barn och unga

Det är möjligt att den placeringen passar i enstaka fall, men generellt har barn som flytt helt andra förutsättningar och helt andra behov. Vi tror därför att stödboende är ett bra alternativ för unga som har ett visst behov av omsorg men som samtidigt står på tröskeln till att påbörja ett självständigt liv, ett eget liv i vuxenvärlden. Av det skälet står vi bakom propositionen om stödboende - alliansregeringen initierade utredningen om detta, och den nya regeringen har nu lagt fram en proposition om det. Vi har dock valt att också göra ett särskilt yttrande.

Moderaternas inställning till välfärdstjänster generellt är att vi som lagstiftare behöver bli betydligt tydligare i fråga om vilka krav som gäller för de utförare av välfärdstjänster vi har, oavsett om de är kommunala eller fristående. Alla välfärdsverksamheter som skattebetalarna finansierar måste kunna visa upp acceptabla kvalitetsresultat. Vi hade önskat se skarpare skrivningar i den här propositionen om tillståndsplikt för alla utförare, om kvalitetskrav och om tydliga konsekvenser i de fall som kvaliteten inte kan garanteras eller inte uppfylls. Detta är, återigen, särskilt viktigt i verksamheter som har hand om barn och unga.

Herr talman! Sverige står inför en stor utmaning i fråga om hur vi välkomnar dem som söker skydd i vårt land. Låt oss inte kapitulera inför utmaningen och skylla på dem som ser annorlunda ut eller talar ett annat språk! Låt oss i stället göra allt vad vi kan för att förbättra våra system, så att de som får asyl i Sverige också får verktyg för att skapa ett nytt liv här och bidra till vårt samhälle!

Låt oss också säkerställa att alla barn får en trygg uppväxt, där varje individs förutsättningar och behov styr vilket stöd och vilken omsorg man får! Då behövs stödboende, som är en ny placeringsform och som är en av många fler åtgärder som nu behöver komma till.

(Applåder)

Per Ramhorn (SD)
Anf. 83 Per Ramhorn (SD)

Herr talman! Regeringen föreslår en ändring i socialtjänstlagen som bland annat innebär att det i lagen ska införas en ny placeringsform för barn och unga i åldern 16-20 år, och det ska kallas för stödboende.

De nya reglerna innebär att socialnämnden ska sörja för att barn och ungdomar som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna ska tas emot i ett stödboende. För att placera barn i åldern 16-17 år krävs särskilda skäl. Det är med anledning av den ökande flyktingströmmen av ensamkommande barn och ungdomar som behovet av stödboende har ökat markant den senaste tiden.

Förslaget om stödboende och lagändringar är signifikant för vår tid. Det förefaller som om det finns många lagar och regler som regeringen är beredd att tänja på och kompromissa med för att tillgodose behov som uppstår som en direkt effekt av den stora invandring vi har.

I slutet av november hade drygt 140 000 personer sökt asyl i Sverige, bara i år. Självfallet inser vi mer än något annat parti att detta skapar nya utmaningar för vårt samhälle. Därför är vi inte helt förvånade över att den här typen av förslag på lagändring nu hamnar på riksdagens bord.

Det har kommit 35 000 ensamkommande barn och ungdomar till Sverige. Systemet för att placera barn och ungdomar har utmanats på många olika sätt. Med anledning av det allvarliga läge som Sverige nu befinner sig i förstår vi att det är angeläget att få nya boendeformer på plats så snabbt som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stödboende - en ny placeringsform för barn och unga

Herr talman! Vi ställer oss bakom Moderaternas och vårt särskilda yttrande, där vi förespråkar en översyn av regelverket för stödboenden. Vi anser att det är av yttersta vikt att det är ordning och reda i välfärden. Vi förespråkar därför en generell tillståndsplikt för alla utförare i fråga om stödboenden, oavsett driftsform. Vi anser att en generell tillståndsplikt skulle utesluta oseriösa utförare och skydda de seriösa. Det skulle underlätta det långsiktiga kvalitetsarbetet och vara ett verktyg för att säkerställa ordning och reda. Det är ytterst viktigt att kvaliteten inte tappas bort på vägen bara för att man nu tar fram en boendeform för att tillgodose det stora behov som finns.

Men vi vill inte förhala processen, utan vi vill i likhet med regeringen sätta igång med stödboende från och med den 1 januari 2016.

Staffan Danielsson (C)
Anf. 84 Staffan Danielsson (C)

Herr talman! Centerpartiet ser migration som något mycket positivt. Centerpartiet står upp för att Sverige ska vara en humanitär stormakt, där vi gör allt vi kan för att till exempel på bästa sätt ta emot de människor som är på flykt och som söker asyl hos oss.

Nu kommer det så många att det är nödvändigt att Sverige rejält förbättrar sina insatser för bättre integration och för att få fler i arbete genom till exempel lägre trösklar på arbetsmarknaden och fler enklare jobb. Det är också viktigt att effektivisera mottagandet och göra det mer kostnadsinriktat. Därför har vi i Centerpartiet tagit fram många goda förslag som vi driver så starkt vi kan.

I dag diskuterar vi regeringens förslag om att inrätta en ny placeringsform för unga mellan 16 och 20 år som inte kan bo i det egna hemmet: stödboende. Det är ett förslag i rätt riktning, som Centerpartiet som enda parti hade med redan i sin vårbudget.

Vår migrationspolitiska talesperson Johanna Jönsson skrev i Aftonbladet den 8 juni i år detta: "Dagens regelverk kräver nämligen att kommunerna som tar emot de ensamkommande placerar dem i dyra HVB-hem, hem för vård eller boende, om man inte kan tillhandahålla familjehem. Det är problematiskt ur flera perspektiv. Framförallt ökar det kostnaderna markant, då placering i HVB-hem är betydligt dyrare än andra boendeformer.

Dessutom gör en generell placering av ungdomarna i HVB-hem att individens särskilda behov åsidosätts. Det riskerar dessutom att, som granskningar i media visat under den senaste månaden, leda till att ensamkommande placeras tillsammans med ungdomar som är kriminella eller har andra typer av problem.

Centerpartiet vill därför se en förändring. Vi vill göra det möjligt för kommunerna att placera ensamkommande barn och ungdomar i alternativa boendeformer. Långt ifrån alla barn är i behov av HVB-hem och skulle må bättre av att bo mer självständigt. Det görs helt enkelt inte tillräckligt bra individuella bedömningar av vad de enskilda ungdomarna har för behov. Många av de lite äldre skulle må bättre av att bo mer självständigt, exempelvis i stödboende, på folkhögskola eller genom att dela på mindre lägenheter."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stödboende - en ny placeringsform för barn och unga

Mot denna bakgrund är det naturligtvis glädjande för oss i Centerpartiet att regeringen nu föreslagit en ny placeringsform i just denna riktning. För mig som är ny i utskottet känns det ändå lite märkligt att detta inte genomförts för flera år sedan.

Centerpartiet välkomnar att det nu äntligen tas steg för att göra placeringen av barn mer flexibel och att regeringen föreslår stödboende. Men vi menar att det inte räcker. Betydligt fler åtgärder behövs för att få ned kostnaderna, öka flexibiliteten och stärka mottagandekapaciteten.

Att möjliggöra mer flexibla boendeformer är mycket viktigt i den situation som föreligger med så många ensamkommande barn som söker asyl, både för att få ned kostnaden för mottagandet och för att förbättra det.

Antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har ökat kraftigt de senaste åren, framför allt under den här hösten. Migrationsverkets prognos är att det under 2015 kan komma fler ensamkommande barn än under de föregående tio åren tillsammans. Det gör utformningen av de system som möter barnen - inte minst hur de placeras - viktigare än någonsin tidigare.

Med anledning av detta krävs en större översyn och mer långtgående förändringar av hur barn kan placeras. De ofta stela, dyra och dåliga lösningar som krävs i dag är varken bra för barnen eller ekonomiskt hållbara i ett läge där det ju har kommit flera tusen vissa veckor. En billigare och effektivare modell är absolut nödvändig. Dessutom kan administrationen och antalet tjänstemän involverade i varje fall ses över i avsikt att korta handläggningstider och samtidigt minska kostnaderna.

Propositionens förslag om stödboende är ett steg i rätt riktning, men det behöver göras betydligt mer. Vilka exakta reformer som krävs måste ses över närmare. Några exempel på möjligheter att se över är att dela på lägenheter och att bo på folkhögskola eller i boenden med mindre bemanning. I en sådan översyn måste alla stenar vändas och alla möjligheter prövas.

Dagens regelverk innebär också att det är alltför svårt att placera ensamkommande hos närstående som inte är vårdnadshavare. Det kan exempelvis handla om släktingar eller nära vänner. Barnens bästa måste komma i första rummet, och därför är det viktigt att regelverket inte allvarligt försvårar möjligheten att få ett första boende i ett nytt land hos någon man faktiskt känner.

Många ensamkommande har någon närstående i Sverige. I dagsläget placeras man i samma kommun som denna person men alltför ofta i ett HVB-hem. Det leder till en ojämn fördelning mellan kommuner, ett ökat tryck på socialsekreterarna och svårigheter att planera antalet platser. En översyn av socialtjänstlagen är därför nödvändig för att underlätta placeringen av ensamkommande minderåriga hos närstående i Sverige. Om en sådan placering inte anses lämplig bör det räcka om barnet eller ungdomen placeras inom rimligt avstånd.

Herr talman! Mot bakgrund av det jag anfört yrkar jag bifall till min och Centerpartiets reservation, som utöver att ställa sig bakom regeringens förslag är en stark signal till samma regering att betydligt mer behöver göras, i enlighet med Centerpartiets motion om detta.

Emma Henriksson (KD)
Anf. 85 Emma Henriksson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stödboende - en ny placeringsform för barn och unga

Herr talman! Fram till i går hade det kommit 36 568 ensamkommande barn till Sverige och sökt asyl - hittills i år. Ungefär hälften av dem är 15 år eller yngre. Ungefär 300 är barn mellan 0 och 6 år.

Det vi nu debatterar är en boendeform för den hälft av dessa barn som är nästan vuxna. Men de är fortfarande barn. Enligt barnkonventionen och barns rättigheter har man som barn rätt att få stöd och hjälp till dess att man är vuxen.

Detta är barn som har klarat väldigt mycket. De har flytt, många gånger helt ensamma. Ibland började flykten tillsammans med familjemedlemmar, men under resans gång blev man ensam kvar.

Detta är barn som har väldigt stora förmågor, men de är också barn som behöver vuxenvärldens stöd och hjälp.

Jag är glad att regeringen lägger fram den här propositionen och därmed fullföljt det arbete som alliansregeringen påbörjade. Jag är också glad för den lyhördhet jag har hört hos statsrådet i utskottet när frågan har diskuterats där med oss.

Det är angeläget att stödboendeformen kommer på plats så snart som möjligt. Men det är också viktigt att vi ser de här barnens olika behov, både deras styrkor och deras behov av stöd.

Väldigt många av barnen är pojkar. De är väldigt mycket som unga grabbar i allmänhet. De klarar sig väldigt mycket själva, men ibland blir det också lite fel och tokigt. Man vill gärna hänga med polarna. Man kanske inte har lust att gå upp tidigt på morgonen. Man kanske vill pröva att dricka alkohol fast man inte har åldern inne.

Helt utan stöd från vuxenvärlden klarar de sig inte. De klarar inte livet helt själva.

Därför är jag glad att regeringen visar en lyhördhet för att ett eget boende inte nödvändigtvis ska vara ett ensamt boende, utan att en boendeform såsom folkhögskola är någonting man är fullt öppen för att inkludera i det här.

Jag är också glad att regeringen noterar det vi har uppmärksammat i vårt förslag: att det bland dessa barn finns en del som löper särskilt stor risk att utsättas för människohandel och att det är en sak vi måste vara väldigt noga med att ha ögonen på.

Vi kommer senare i dag att debattera budgeten. Vi kristdemokrater har lagt mer pengar till Inspektionen för vård och omsorg, eftersom vi anser att det är otroligt viktigt att den verksamhet som nu införs också följs upp noga så att vi ser att de här barnen får det stöd de behöver och att de boendeformer som utvecklas motsvarar de behov ungdomarna har.

Vi har inte i det här ärendet fått gehör för just detta eftersom regeringen inte har de pengar som skulle behövas i sin budget, men jag hoppas att regeringen kommer att återkomma också i den delen.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Anna-Lena Sörenson (S)
Anf. 86 Anna-Lena Sörenson (S)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

I dag debatterar vi det förslag till ny placeringsform för barn och ungdomar som regeringen föreslår i sin proposition om ett nytt stödboende. Det är väldigt tillfredsställande att vi i stort sett är eniga i kammaren om att bifalla förslaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stödboende - en ny placeringsform för barn och unga

Utvecklingen i kommunerna har under en tid pekat på behovet av lagstiftning som medger flexibla placeringsformer. Den senaste tidens händelser med det stora antalet ensamkommande flyktingbarn har ytterligare accentuerat behovet.

Därför är det bra att vi i dag kan fatta ett beslut som ger kommunerna större möjligheter att ordna boende utifrån den enskilde unge individens behov. Unga människor har olika behov, har olika mognadsgrad och behöver bemötas därefter. För den unge betyder den nya boendeformen en större möjlighet att förbereda sig och träna inför vuxenlivet.

Herr talman! När samhället övertar omsorgen om barn och unga från föräldrarna innebär det ett mycket stort ansvar, och det är mycket angeläget att noggranna bedömningar av den unges behov sker innan man bestämmer sig för placeringen. Det är också av stor vikt att den unge personen själv görs delaktig i beslutet och att myndigheten lyssnar på den unge och gör ordentliga uppföljningar. Det gäller inte minst de ensamkommande barnen, som har en särskilt utsatt situation i avsaknad av egna nätverk.

Från utskottet förutsätter vi att kravet på god kvalitet är högt och likvärdigt oavsett utförare. Lagens utformning ger kommunerna stor frihet att anpassa boendena så att de passar de förutsättningar som finns och de behov som de unga uppvisar. Vi förutsätter att detta naturligtvis sker med de ungas bästa för ögonen.

Herr talman! Vi socialdemokrater vill, precis som regeringen, att Sverige ska vara ett av de bästa länderna att växa upp i. Barnkonventionens krav på alla barns rätt till en trygg uppväxt förpliktar, och det är allas vår plikt att se till att den uppfylls.

I detta anförande instämde Lennart Axelsson, Catharina Bråkenhielm, Mikael Dahlqvist och Yasmine Larsson (alla S).

Maj Karlsson (V)
Anf. 87 Maj Karlsson (V)

Herr talman! I dag har vi samlats för att debattera förslaget om en ny placeringsform för barn och unga. Det nya stödboendet som regeringen föreslår ska ses som ett komplement till de befintliga placeringsformerna HVB och familjehem. Placeringsformen vänder sig till barn och unga i åldern 16-20 år med bristande familjestöd och som bedöms kunna bo i eget boende med anpassat stöd utan särskilt vård- eller behandlingsbehov.

Vi anser att det kan vara ett bra alternativ för de ungdomar som bedöms vara så pass självgående att de redan är på väg in i vuxenlivet och själva känner att de är redo för en mer självständig tillvaro men fortfarande behöver visst stöd. Den nya placeringsformen kan också fungera som ett utslussningsboende för ungdomar som tidigare har varit placerade i till exempel HVB-hem och ett alternativ för de ensamkommande barn som endast är i behov av mindre stöd i sitt boende.

Vi delar regeringens uppfattning att det är viktigt att det finns olika former av boenden som är anpassade efter de behov som barn och unga har. Systemet som finns i dag är stelt, och många av de barn och unga som har varit placerade i familjehem eller i HVB-hem har själva efterfrågat variationer i placeringsformer. Därför välkomnar vi regeringens förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stödboende - en ny placeringsform för barn och unga

Samtidigt finns det en viss oro hos oss. Vi har stor förståelse för att Sverige befinner sig i en extraordinär situation som kräver att vi agerar skyndsamt. Men samtidigt får vi inte fatta beslut i dag som vi kommer att ångra i morgon. Därför vill jag ta tillfället i akt att höja ett varningens finger.

Om situationen hade varit annorlunda hade vi önskat att det hade varit möjligt att genomföra en ordentlig översyn av effekterna av placeringar överlag innan nya placeringsformer hade införts. Barnombudsmannen publicerade nyligen en artikel som visar att barn som har vårdats av samhället löper extrema överrisker att drabbas av missbruk, självmord, förtidspensionering och socialbidragsberoende. Studierna visar dessutom att fler barn har begått brott eller missbrukat narkotika efter att de har vårdats på institution än innan de blev omhändertagna. Det är inte vad vi vill uppnå när vi vill hjälpa barn i behov av samhällets skydd.

Därför kommer vi att noga följa hur den nya boendeformen utvecklas. Vi vill försäkra oss om att det inte blir en placeringsform som används för att det är en billig lösning. Vi vill veta att de unga som placeras i ett stödboende själva har önskat det och att de har fått den hjälp och det stöd de behöver. Dessutom är det angeläget att det inte blir en särskild lösning för ensamkommande barn. Vi menar att alla barn har rätt att utredas och få hjälp på samma villkor.

Herr talman! Det är oerhört viktigt att vi förstår att det är barns hela liv vi har i våra händer. Det är barn som vi lovar att vi ska ta hand om när vi anser att ingen annan kan det. Därför måste vi se dessa barn som om de vore våra egna. Vad hade vi accepterat för våra egna barn? Vilken hjälp och vilka rättigheter hade vi krävt, och med vilken kraft hade vi slagit till om vi hade sett att våra barn inte fått den hjälp de var i behov av?

Hur vi än vrider och vänder på det hör de familjer som vi ingriper i oftast inte till de resursstarkaste grupperna i vårt samhälle. Det är inte den grupp som skriker högst när samhället sviker, och det är inte dessa människor som har politikens fullaste uppmärksamhet när vi har misslyckats. Vår mörka historia när det kommer till barn som har vårdats av samhället är dessvärre ett brutalt bevis. Vi har inte tagit ansvar för den roll vi har åtagit oss. Om inte vi vågar se detta finns en överhängande risk att misslyckandet kan komma att upprepas även i framtiden.

Det är därför centralt att vi för fram förslaget i ljuset av den kris socialtjänsten har befunnit sig i under oförsvarbart lång tid. Det är en kris som med handen på hjärtat absolut inte har legat högst på den politiska dagordningen. Om vi fortsätter på den vägen spelar det ingen roll hur bra förslag regeringen presenterar om vi ändå inte ger förutsättningar att använda dem på rätt sätt.

Lite senare i dag ska utskottet debattera utgiftsområde 9 i kammaren. I budgetförhandlingarna var en av Vänsterpartiets prioriteringar att få mer resurser till socialtjänsten. Därför är vi oerhört glada över att vi har kommit överens om en miljardsatsning till den sociala barn- och ungdomsvården under en fyraårsperiod. Vi vet att det behövs såväl resurser som personal med rätt kompetens, men vi vet också att det krävs mycket mer än så.

Vi behöver ta ett helhetsgrepp om vår socialtjänst där vi tillför de resurser som krävs och även utvärderar de metoder som tillämpas och ger förutsättningar för socialt arbete på riktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stödboende - en ny placeringsform för barn och unga

Även om vi ställer oss bakom regeringens förslag förväntar vi oss att detta bara är ett första steg i ett rejält omtag av socialtjänsten, framför allt arbetet med att utveckla den sociala barn- och ungdomsvården.

Christina Örnebjär (L)
Anf. 88 Christina Örnebjär (L)

Herr talman! Det är viktigt att tänka på att förslaget inte är utformat speciellt för ensamkommande barn utan är tänkt även för andra barn och unga som av något skäl inte kan bo i hemmet. I debatten låter det som om förslaget enkom kommit till inte för utan på grund av de ensamkommande barnen. Tänker man så är det lätt att hamna fel. Det är lätt att se förslaget enbart som ett sätt att sänka kostnaderna, alternativt ett boende som de flesta kan bo i.

Redan i juni 2012 gav dåvarande alliansregeringen i uppdrag att se över LVU, och i juni 2013 kom tilläggsdirektivet för en översyn av placeringsalternativ för barns och ungas boende, vård och fostran enligt SoL och LVU, samt till fler alternativ än vad som finns i dag. Förslaget i dag heter Stödboende - en ny placeringsform för barn och unga, inte Stödboende - en placeringsform för ensamkommande.

Redan i dag använder sig många kommuner av en sorts mellanboenden för dem över 18 som ska slussas ut från HVB. På samma sätt ska nu de under 18 som bedöms klara av det få komma ifrån den institutionella miljö som HVB trots allt är, och det gäller både ensamkommande och andra unga.

Förslaget innebär också att det kan göras bättre individuella bedömningar när det gäller både de ensamkommande och andra barn och unga. Några behöver familjehem, andra behöver HVB, en del behöver stödboende i någon form. Det viktiga är att alla placeringar grundas i ett rättighetsperspektiv och självklart i kvalitet när samhället tar på sig föräldraansvaret.

Vi vet att många barn, ungefär 300, försvinner varje år. Vart de tar vägen vet vi inte. Vi vet inte heller varför de försvinner. En del kommer tillbaka, men långt ifrån alla. En del barn försvinner när de har fått ett avslag på sin asylansökan medan andra barn som har fått ett uppehållstillstånd försvinner. Det är barn i alla åldrar som försvinner. De allra minsta är i förskoleåldern.

Här behövs samordning, förebyggande arbete och uppföljning. Ett enda barn som försvinner är ett barn för mycket.

Vi vet också att de barn som haft samhället som förälder långt oftare än andra barn hamnar i olika former av riskbruk. Missbruk och självmord är vanligare liksom beroende av försörjningsstöd. De barn som vi som samhälle tagit på oss ansvaret för ska vi också finnas för.

Liberalerna vill därför betona vikten av att det säkerställs att barn och ungdomar får det stöd som de behöver också vid placering i stödboende där personal inte finns närvarande på samma sätt som i ett familjehem eller HVB. Att exempelvis tänka att nattbemanningen ska bort, som man emellanåt gör här, tror vi är fel väg att gå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stödboende - en ny placeringsform för barn och unga

Jag har liksom flera andra besökt många HVB och ankomstboenden, både nu som riksdagsledamot och tidigare som kommunpolitiker. Alla boenden är olika, och alla som bor där är olika - självklart - eftersom det handlar om individer.

HVB är en bra boendeform, men den är inte optimal för alla. För en del ungdomar är boende i satellitlägenhet en bra form. För andra behövs det mer stöd, kanske inte lika mycket som i ett HVB utan mer som den form av sammanhållet stödboende som vi från Liberalerna föreslog i vår motion. Jag är glad att den boendeformen nu är en tydligare del av betänkandet.

Herr talman! Vid ett av mina besök på ett boende för ensamkommande sa en i personalen: På dagarna funkar det för det mesta. Det är glada killar som gillar skolan och tv-spel. Det är på nätterna det kommer. En del har mardrömmar. Andra saknar sina familjer och oroar sig. En del gråter. Det är nästan lättast. Dem kan man hålla om, och de blir så små då. De svåraste är de som sluter sig, de som vi inte når, de som ligger i sängen och bara stirrar i taket. Det brukar ta ett tag - sedan kommer mardrömmarna. Då behöver de oss som mest.

Hon berättade om nätter då de som fungerar väl på dagen vaknar i panik och skriker och om 16-åringar som varje natt återupplever de övergrepp de utsatts för på vägen hit till Sverige.

Just ensamkommande barn och unga har därtill andra behov som delvis skiljer sig från andra ungas, där stödboende kan tänkas vara ett alternativ. Det handlar inte bara om stöd för att utvecklas mot större självständighet och mot vuxenlivet. Det finns också behov av stöd för att bli en del i ett nytt samhälle, en ny kultur, ett helt nytt sammanhang.

Huruvida det bästa är en placering i stödboende eller HVB måste därför noga övervägas, liksom vilken form av stödboende som eventuellt kan vara aktuell. Lika lite som HVB är för alla är satellitlägenheter det. För många fungerar dagarna medan nätterna blir till ett ständigt återupprepande av de vidrigheter man utsatts för på vägen hit.

Liberalerna välkomnar förslaget om stödboende som ny placeringsform. Vi vill dock poängtera vikten av individuell bedömning, vikten av uppföljning och vikten av kontroller, både vid start av stödboenden och senare.

Jag vill därmed yrka bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 december.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2015-12-15
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Stödboende - en ny placeringsform för barn och unga

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
     Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),
    2. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,
    3. lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,
    4. lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,
    5. lag om ändring i lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid sådana hem för vård eller boende som tar emot barn,
    6. lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister,
    7. lag om ändring i lagen (1998:621) om misstankeregister.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:43 punkterna 1-7 och avslår motionerna

    2015/16:3263 av Johanna Jönsson (C),

    2015/16:3262 av Christina Örnebjär m.fl. (FP) yrkandena 1 och 2,

    2015/16:3265 av Emma Henriksson m.fl. (KD) yrkandena 1-6,

    2015/16:1495 av Désirée Pethrus och Penilla Gunther (båda KD),

    2015/16:2018 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 13,

    2015/16:2489 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 2,

    2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 13,

    2015/16:2568 av Emma Henriksson m.fl. (KD) yrkande 69,

    2015/16:2978 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 9 och

    2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 15.
    • Reservation 1 (C)
  2. Översyn av regelverket för stödboenden

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:3264 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkandena 1-3 och

    2015/16:2482 av Cecilia Widegren m.fl. (M) yrkande 28.