Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

En ökad differentiering av strandskyddet

Betänkande 2021/22:MJU27

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
1 juni 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
En ökad differentiering av strandskyddet(pdf, 2 MB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2021/22:27 En ökad differentiering av strandskyddet

Beslut

Nej till att ändra strandskyddet (MJU27)

Riksdagen sa nej till förslag från regeringen om att lätta på strandskyddet i så kallade strandnära utvecklingsområden. Ett sådant område kännetecknas bland annat av att tillgången till obebyggt strandskyddat område är god, såväl inom området som i den omgivande trakten. I förslaget ingår en minskning av strandskyddsområdet vid små insjöar och smala vattendrag, till 25 meter. Regeringen vill också att det ska bli lättare att få dispens för att kunna upphäva även det återstående strandskyddet vid dessa vatten. Regeringens förslag innebär också att strandskyddet ska stärkas och förtydligas, bland annat i områden som har särskild betydelse för djur- och växtlivet och i områden där bebyggelsetrycket är högt.

Bakom riksdagens beslut om nej till regeringens förslag står motioner som lämnats in med anledning av regeringens förslag. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, inklusive förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på propositionen. Utskottet föreslår med bifall till motionerna 2021/22:4511, yrkande 2, 2021/22:4529 yrkande 1, 2021/22:4568 yrkande 3, 2021/22:4572, yrkande 1, och 2021/22:4574, yrkande1, att riksdagen avslår regeringens förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 44
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-05-17
Justering: 2022-05-19
Trycklov: 2022-05-23
Reservationer: 12
Betänkande 2021/22:MJU27

Alla beredningar i utskottet

2022-04-28, 2022-05-12, 2022-05-17

Nej till att ändra strandskyddet (MJU27)

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen ska säga nej till förslag från regeringen om att lätta på strandskyddet i så kallade strandnära utvecklingsområden. Ett sådant område kännetecknas bland annat av att tillgången till obebyggt strandskyddat område är god, såväl inom området som i den omgivande trakten. I förslaget ingår en minskning av strandskyddsområdet vid små insjöar och smala vattendrag, till 25 meter. Regeringen vill också att det ska bli lättare att få dispens för att kunna upphäva även det återstående strandskyddet vid dessa vatten. Regeringens förslag innebär också att strandskyddet ska stärkas och förtydligas, bland annat i områden som har särskild betydelse för djur- och växtlivet och i områden där bebyggelsetrycket är högt.

Bakom miljö- och jordbruksutskottets förslag står motioner som lämnats in med anledning av regeringens förslag. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motionsförslag, inklusive förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-05-30
Debatt i kammaren: 2022-05-31
Stillbild från Debatt om förslag 2021/22:MJU27, En ökad differentiering av strandskyddet

Debatt om förslag 2021/22:MJU27

Webb-tv: En ökad differentiering av strandskyddet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Kristina Yngwe (C)
Anf. 44 Kristina Yngwe (C)

Fru talman! Miljö- och jordbruksutskottet ska fortsätta debattera. Men vi lämnar växtskydd och går över till strandskydd när vi nu ska debattera propositionen En ökad differentiering av strandskyddet och de motioner om strandskyddet som har lämnats in under den allmänna motionstiden.

Skyddet av stränder har funnits i olika former i lagstiftningen sedan 40-talet. I dag råder ett generellt förbud mot att bygga inom 100 meter från strandlinjen, med möjlighet till dispens. Tyvärr ser vi ett stort antal exempel på att dagens lagstiftning leder till att utveckling i strandnära lägen på landsbygden stoppas medan det fortsätter att byggas strandnära i redan högt exploaterade områden där tillgången till stränder är liten. Det är denna skevhet som förslaget vi nu debatterar möter upp.

Propositionen En ökad differentiering av strandskyddet innehåller tre förenklingsdelar och en skärpningsdel. Det är en proposition som Centerpartiet har varit med och förhandlat fram.

Till att börja med föreslås att strandskyddet vid bland annat anlagda och restaurerade våtmarker tas bort helt. Att strandskydd inträder när markägaren vill anlägga till exempel en våtmark har gjort att lantbrukare har dragit sig för att göra sådana investeringar. Det är dåligt för lantbruket, och det är dåligt för miljön. Detta har lyfts fram av näringen under lång tid och har föreslagits av flera olika utredningar.

Här finns alltså ett skarpt förslag på riksdagens bord om att rätta till detta problem. Bara under 2020 anlades eller restaurerades över 6 000 hektar våtmarker, som alltså hade kunnat få slopat strandskydd denna sommar. Men detta säger M, SD, KD, L och V nej till.

Det andra förenklingsförslaget innebär en kraftig begränsning av strandskyddet kring små sjöar på mindre än ett hektar och vattendrag under två meter. Från dagens generella strandskydd på 100 meter skulle endast 25 meter strandskydd för fri passage, det vill säga möjlighet för människor och djur att passera närmast strandlinjen, finnas kvar. Det innebär dock ingen så kallad förbudszon på 50 meter, som vissa företrädare från andra partier har kallat det, eftersom det faktiskt införs ett nytt dispensskäl för små sjöar och vattendrag som skulle göra det möjligt för den som vill bygga närmare än 25 meter att göra det.

Kravet för att utvidga strandskyddet kring små sjöar och vattendrag skärps också både jämfört med utredningen och jämfört med hur lagstiftningen ser ut i dag. Det kommer alltså att krävas betydligt mer för att länsstyrelsen ska kunna utöka strandskyddet kring dessa vatten. Om en månad, redan den 1 juli, skulle alltså strandskyddet kunna minskas markant och byggnationen underlättas betydligt kring hundratusentals småvatten och minst lika många kilometer smala vattendrag. Men detta säger M, SD, KD, L och V nej till.

Den tredje, och mest omfattande, reformen i propositionen är de så kallade LIS-områdena som skulle ersättas av strandnära utvecklingsområden i landsbygd och glesbygd. Till skillnad från i dagens regelverk skulle det inte finnas några begränsningar för dessa strandnära utvecklingsområden vad gäller antal som får finnas i en kommun, omfattning, det vill säga i hur stor del av kommunen de får finnas, eller var i landet de får finnas. De hade kunnat införas även där det är utökat strandskydd, och kravet på att byggnationen leder till landsbygdsutveckling skulle ha tagits bort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ökad differentiering av strandskyddet

Men framför allt skulle den enskilda markägarens inflytande öka. Redan den 1 juli hade alltså den som anser sig uppfylla kriterierna för ett strandnära utvecklingsområde kunnat skicka in en dispensansökan till kommunen och prövats mot kriterierna för strandnära utvecklingsområde och de mer generösa dispensreglerna. Man hade inte behövt vänta på att en kommun ska planera in det i sin översiktsplan och på länsstyrelsens godkännande. Men detta säger M, SD, KD, L och V nej till.

Som en del i differentieringen föreslås även skärpningar i högexploaterade områden där tillgången till stränder är begränsad och där allmänhetens tillgång till stränder bör värnas. Den praxis som redan i dag finns för strandmiljöer av särskild betydelse för djur- och växtliv skulle slås fast i lag, medan skyddet i högexploaterade områden skulle stärkas.

Formuleringarna i propositionen är dock betydligt mjukare än utredningens förslag, men de innebär ändock att hänsyn till strandskyddets långsiktiga syften ska tas vid beslut om dispens i högexploaterade områden och i områden av stor betydelse för djur- och växtliv. Detta är något som har efterfrågats för att legitimiteten för strandskyddslagstiftningen ska stärkas. Medan landsbygdens utveckling stoppas, trots stor tillgång till stränder, fortsätter nämligen utvecklingen i staden där tillgången på stränder är begränsad.

Strandmiljöer på landsbygden ska tydligen skyddas och återskapas, men samma krav finns inte i staden. Denna obalans tycker alltså M, SD, KD, L och V att det är rimligt att fortsätta med. Man avslår till och med lättnader på landsbygden med hänvisning till att skärpningarna skulle kunna drabba städernas tillväxt negativt, trots att det rör sig om helt separata förslag som skulle kunna hanteras helt separat i utskottet. Återigen får landsbygdens möjligheter stå tillbaka för städernas tillväxt.

Fru talman! Den proposition vi nu debatterar innebär de mest långtgående och omfattande lättnader av strandskyddet som någonsin har lagts på riksdagens bord. Under debatten kommer vi å ena sidan att få höra att dessa förslag måste avslås för att de är alltför långtgående. Å andra sidan kommer vi även att få höra att lättnaderna inte är långtgående nog.

Tycker jag och Centerpartiet att lättnaderna i propositionen är tillräckligt långtgående? Nej. Precis som vid Alliansens reformer 2009 och 2014, där vi gjorde förändringar, införde LIS-områdena och gav möjlighet för länsstyrelsen att upphäva strandskyddet kring små sjöar och vattendrag, vill Centerpartiet gå ännu längre när det gäller att ge kommuner makt att bestämma mer. Centerpartiet vill på sikt se en kommunalisering av strandskyddet, där kommunerna får hela makten att bestämma över utveckling och bevarande.

Men ett par steg på vägen mot ett mer liberaliserat strandskydd som tar bättre hänsyn till att förutsättningarna i Sverige ser olika ut tycker vi är bättre än att stå kvar med det regelverk som finns i dag. Till skillnad från de partier som nu avslår propositionen ser vi hellre tre stora genomförda lättnader nu än tio förslag i en utredning någon gång nästa mandatperiod eller senare. För trots utställda löften om motförslag och tillkännagivanden i utskottet kan jag konstatera att M, KD, SD och L inte har enats kring ett enda förslag i strandskyddsbetänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ökad differentiering av strandskyddet

Faktum är att i väntan på att en ny regering ska formas och en ny utredning tillsättas, bli klar, remissbehandlas, bli skarp lagstiftning och sedan passera genom riksdagen kommer människor på landsbygden att fortsätta att komma i kläm. Så till den lantbrukare som förbannar strandskyddet kring sin våtmark, till den markägare vars planerade bygge hindras av en liten bäck och till de landsbygdskommuner med ambition att växa och utvecklas som med vårt förslag hade kunnat inrätta strandnära utvecklingsområden kan jag bara säga: Ni kommer tyvärr att få fortsätta vänta.

Centerpartiet har drivit på för strandskyddslättnader för landsbygden under många år, och vi kommer att fortsätta göra det. Vi ser fram emot den dag då fler partier inte bara pratar om hur viktig landsbygden är utan också visar det i handling.

Jag yrkar bifall till reservation 1, det vill säga till propositionen.

(Applåder)

Markus Selin (S)
Anf. 45 Markus Selin (S)

Fru talman! I kväll talar vi om vår strandskyddslagstiftning här i riksdagen. Strandskyddet har sitt ursprung på 50-talet, och syftet var att trygga tillgången för allmänheten till platser för bad, fiske och friluftsliv vid hav, insjöar och vattendrag. Vårt målmedvetna arbete och rätten till ökad semester gjorde att fler nu utnyttjade allemansrätten. En allmän standardhöjning möjliggjorde också för en allt större del av befolkningen att ha fritidshus. Det handlade om välstånd, drömmar, friheter och lycka.

Strandskyddet infördes som ett skydd för allemansrätten, för att den som inte ägde någon strandfastighet skulle kunna nyttja stränder. Strandlagen ersattes 1965 av naturvårdslagen, och under 60-talet och början av 70-talet skedde en omfattande expansion av antalet fritidshus, framför allt vid tätortsnära stränder längs kusterna.

Strandskyddade områden hade inte kommit till stånd i tillräcklig omfattning för att bevara värdefulla stränder för allmänheten, och dispens hade getts i förhållandevis stor utsträckning. Detta bidrog till att strandskyddet skärptes 1975 och började gälla i hela Sverige; det blev generellt. År 1994 ändrades naturvårdslagen, och strandskyddet fick ytterligare ett syfte: att bevara goda livsvillkor för växter och djur.

Fru talman! Detta är dock bara historia. Den 18 mars i år presenterade regeringen propositionen En ökad differentiering av strandskyddet. Den har nu lagts fram för oss här i riksdagen. Vi socialdemokrater har tagit fram propositionen, med både lättnader och skärpningar, tillsammans med Centerpartiet och Miljöpartiet. Vi vill att det ska bli enklare att bygga strandnära på landsbygden, samtidigt som vi skärper strandskyddet där det är stor efterfrågan på mark och förtydligar strandskyddet för att bevara växt- och djurliv på land och i vatten. Allemansrätten stärks.

Sverige är EU:s tredje största land. Sveriges totala kust- och strandlinje är cirka 424 000 kilometer. Kust- och strandlinjernas längd ser olika ut över landet, och enbart Norrbottens län står för nästan en fjärdedel av den totala sträckan. Detta kan jämföras med Gotlands län, där 0,4 procent av landets kust- och strandlinje kan hittas.

Förslagen i denna proposition tar hänsyn till att förutsättningarna varierar mellan olika delar av landet. Exempelvis har Jokkmokks kommun den lägsta graden av exploatering av stränderna, 1,4 procent, vilket kan jämföras med Danderyds kommun i min valkrets som har den högsta, hela 68,9 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ökad differentiering av strandskyddet

Strandskyddet har skapat låsningar i svensk politik i många år. Som socialdemokrat är jag glad och stolt över att vi lyckades dyrka upp dessa och kunde lägga fram ett riktigt bra förslag med regeringens proposition om en ökad differentiering av strandskyddet.

För att få ett strandskydd som är varierat, ändamålsenligt och legitimt presenterades detta reformförslag med både lättnader och skärpningar av strandskyddet jämfört med i dag. Förslagen innebär att olika områdens olika skyddsbehov får genomslag och att det skapas bättre förutsättningar för bostäder och näringsverksamheter, främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar, i områden med lågt bebyggelsetryck.

Det lokala inflytandet ökar genom förslagen, och det blir enklare att bygga strandnära i glesbygd, på landsbygd och i små tätorter. Vi föreslår att lättnader i strandskyddet ska gälla i något vi kallar strandnära utvecklingsområden.

Vi minskar strandskyddsområdet vid små insjöar och smala vattendrag från 100 till 25 meter. Det blir även lättare att få dispens eller upphäva det återstående strandskyddet vid sådana små vatten, under förutsättning att länsstyrelsen inte beslutat att utvidga strandskyddet på platsen och att en zon för fri passage säkras. Den fria passagen ska ge goda möjligheter för friluftsliv och för djur- och växtlivet vid små sjöar och vattendrag.

Regeringen ska också kunna meddela föreskrifter om att strandskydd inte ska gälla vid insjöar eller vattendrag som har anlagts eller restaurerats för vissa syften, exempelvis för att genomföra klimatanpassningsåtgärder.

Vi föreslår att strandskyddet ska förtydligas i områden av särskild betydelse för djur- och växtlivet och förstärkas i områden där bebyggelsetrycket är högt eller efterfrågan på mark för fritidshus är mycket stor. Så tryggas allemansrätten samtidigt som skyddsvärd natur skyddas.

Att strandskyddet stärks i vissa områden bidrar till att det kommer att finnas tillgängliga strandområden även vid städer och större tätorter. Detta är viktigt för både friluftsliv och utövande av allemansrätten. Allemansrätten är fantastisk. Den gör att vi alla har tillgång till naturen och till våra stränder, oavsett plånbokens tjocklek och oavsett om vi bor i slott eller koja.

För att undersöka om de ändrade strandskyddsbestämmelserna får önskad effekt planerar regeringen att ge berörda myndigheter i uppdrag att följa upp de förändringar som nu görs.

För att uppnå en ökad effektivitet och legitimitet för strandskyddet är det också viktigt att informationen om strandskyddet är tillförlitlig och lättillgänglig. Därför planerar regeringen att ge berörda myndigheter i uppdrag att öka digitaliseringen av strandskyddet.

I propositionen föreslås lagändringarna i huvudsak träda i kraft den 1 juli i år. Parallellt med detta skulle regeringen även tillsätta en utredning som ska se över det undantag från strandskyddet som gäller för de areella näringarna. Syftet är att säkerställa att undantaget tar tillräcklig hänsyn till de varierande förutsättningar som råder för olika företagare inom de areella näringarna och förbättra förutsättningarna för näringarnas utveckling, särskilt för småskaliga lantbrukare. Detta uppdrag skulle redovisas den 31 december 2023.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ökad differentiering av strandskyddet

Fru talman! Tyvärr kommer denna proposition om ett moderniserat strandskydd att stoppas här i riksdagen av en märklig kvintett bestående av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och de två andra partierna i det högerkonservativa blocket.

Moderaterna har här ett särskilt ansvar. Partiet gör anspråk på att vara statsbärande, har hög svansföring kombinerat med att man avstyrkt förslagen i sin helhet endast för att knäppa några partier på näsan.

Några konkreta alternativa förslag har Moderaterna inte presenterat i riksdagen. Man har endast gjort svepande utspel om att avskaffa det generella strandskyddet och om önskningar om ökad flexibilitet. Moderaterna säger nu nej till de mest långtgående förenklingsförslagen sedan strandskyddet infördes i sin nuvarande form 1975. Trots försök var inte den borgerliga och moderatledda regeringen i närheten av att kunna klämma fram förändringar av detta slag under sina åtta år vid makten. Moderaterna offrar nu människors vardag för det politiska spelet. Det är ett underbetyg för ett parti som vill kalla sig statsbärande.

Fru talman! Avslutningsvis står vi bakom utskottets förslag i alla ärenden i detta betänkande utom under punkt 1. Eftersom vi skulle vilja bifalla regeringens lagförslag tvingas vi i stället att yrka bifall till reservation 1.

(Applåder)

Carl-Oskar Bohlin (M)
Anf. 46 Carl-Oskar Bohlin (M)

Fru talman! Hur är det man brukar säga om tomma tunnor? De skramlar betänkligt. Det är väl det vi har fått erfara under inledningen av debatten, nämligen viljan att kamma över vad det här förslaget egentligen innehåller.

Att vi säger nej till den här propositionen har ingenting att göra med prestige eller någonting annat. Det har att göra med att det materiella innehållet på totalen innebär en skärpning av det svenska strandskyddet och en cementering av en praxis som vi menar har gått alldeles för långt i fel riktning.

Alliansregeringen försökte vid två tillfällen att liberalisera strandskyddet. Effekten av de försöken var ett kapitalt misslyckande, får man säga. Praxis fortsatte att vrida åt tumskruvarna för tillämpningen av strandskyddet. Man kan tycka att Centerpartiet borde ha lärt sig någonting av detta. I stället valde partiet att gå fram med samma metod en gång till, det vill säga fler krångliga undantag och att samtidigt öppna för breda generella skärpningar.

Jag kan nämna ett axplock. Där det bor mycket människor - och kraven för det är ganska lågt ställda i propositionen - införs en ytterligare skärpningsgrund för strandskyddet. Länsstyrelsen ges möjlighet att retroaktivt återinföra generellt strandskydd på områden där sådant tidigare har upphävts. Länsstyrelsen ges ett generellt veto i alla dessa frågor. Länsstyrelsens roll stärks.

Utredningen föreslog att strandskyddet vid småvatten skulle avskaffas, det vill säga vid diken och bäckar. Centerpartiet väljer att kalla det sjöar under ett hektar. Jag skulle vilja kalla det gölar - vi pratar om vattensamlingar som är mindre än 100 gånger 100 meter. Utredningen föreslog alltså att skyddet vid dessa vatten skulle avskaffas. Det hade varit bra. Den möjligheten fanns redan i befintlig lagstiftning, och elva län har redan valt att använda sig av möjligheten att avskaffa det generella strandskyddet vid dessa småvatten. Där finns i dag inget krav på fri passage, bara för församlingens kännedom. Men när Centerpartiet sedan hade förhandlat propositionen ytterligare ett varv landade förslaget i: Nej, vi ska ha ett generellt strandskydd även för dessa vatten - på 25 meter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ökad differentiering av strandskyddet

Fru talman! Om man är kunnig i att räkna blir det 50 meter totalt längs en bäck. En 50 meter bred förbudsgata ska alltjämt gälla vid en liten bäck som är under 2 meter bred. Det är en förbudsgata därför att man måste söka dispens för att få göra någonting som är dispenspliktigt inom det strandskyddade området. Den ordningen fortgår och fortbestår.

Fru talman! Hur är det då med de påstådda lättnaderna? Problemet är att det uppställs så krångliga och invecklade krav att det sannolika tillämpningsområdet för de lättnaderna kommer att bli mycket litet. Först och främst undantas explicit nästan hela Sveriges kust och alla Sveriges stora sjöar. I mitt eget hemlän Dalarna, där vi har en halv kilometer strand utslaget per hushåll, undantas mer eller mindre hela Siljansbygden som ett område som skulle kunna komma ifråga för att bli ett strandnära utvecklingsområde.

Fru talman! Det är inte någon liberaliseringsreform. Det är en felaktig bildsättning av hur Centerpartiet valde att sälja sig ytterligt billigt för att släppa fram Socialdemokraterna till makten en ytterligare gång. Varför vill jag då säga att man sålde sig billigt? Jo, därför att man på förhand, när man röstade fram Magdalena Andersson i denna kammare, visste att den här reformen saknade parlamentariskt stöd. Man gav bort sina röster gratis, för man visste att den här reformen inte hade förutsättningar att gå igenom i Sveriges riksdag, fru talman.

Om man hade varit intresserad av att på allvar göra reformen bättre hade man kunnat välja att förhandla med de partier som man delar utgångspunkter med. I stället väljer man - och det är väl misstaget från början, fru talman, som gestaltar sig i det förslag som vi har framför oss - att börja förhandla den här frågan med Miljöpartiet. Det är det parti som man sannolikt står allra längst ifrån i sin syn på strandskyddet.

Fru talman! Det yttersta beviset för att den här reformen inte är det som Centerpartiet påstår att den är, är att Miljöpartiet står bakom förslaget trots att man inte längre är bunden av några överenskommelser och har lämnat regeringen. Det hade man naturligtvis aldrig gjort om det hade varit den största uppluckringen och liberaliseringen av strandskyddet i modern historia. Det tänker jag mig att Miljöpartiet kanske till och med kommer att bekräfta.

Fru talman! Vi hade naturligtvis röstat ja till det här förslaget om det på totalen hade gjort saker och ting bättre. Men det gör inte saker och ting bättre på totalen. För detta bär tyvärr Centerpartiet ett mycket tungt och stort ansvar. Jag kan inte låta bli att dra en parallell till det som i dag utspelade sig i försvarsutskottet där Centerpartiet lämnar en tidigare position till förmån för en ny för att återigen, vad det verkar, rädda Socialdemokraterna och deras maktinflytande. Den här gången är det sannolikt med bäring på budgetprocessen.

Det står naturligtvis alla och envar fritt att agera på det sättet i den här parlamentariska församlingen. Men det blir lätt desperat när man för att rättfärdiga sitt agerande försöker klä förslag i ord och kläder som det inte gör skäl för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ökad differentiering av strandskyddet

Fru talman! Detta är på totalen inte någon liberalisering av strandskyddet utan en klar och tydlig skärpning. Jag ska bara ta ett exempel till, fru talman. Vi har i dag en rättsutveckling och en praxis som har lett oss till den punkt där det i princip är omöjligt att bevilja strandskyddsdispens för enskilda bryggor.

Vi pratar gärna om att strandskyddet finns till för att säkerställa allmänhetens tillgång till våra stränder. Det har till och med lyfts upp av miljöpartistiska språkrör som ett argument för varför vi har strandskyddet. Problemet är bara det att allmänhetens tillgång till våra stränder i dag är dålig till följd av att merparten av alla stränder är slybevuxna och otillgängliga.

Den som får för sig att anlägga en brygga längs någon av dessa stränder kommer sannolikt att nekas dispens för att göra det. Varför, fru talman? Jo, därför att vi har en rättspraxis som i dag lutar åt att för att man ska beviljas dispens för en enskild brygga måste den vara en nödvändig förutsättning för att kunna ta sig till platsen. Man måste alltså i princip bo på en ö.

Detta, fru talman, upprepas i förarbetstexten till denna proposition. Det innebär att den här ordningen skulle stadfästs, gjorts tydlig och cementerats - om propositionen hade gått igenom. Nu, fru talman, kommer den inte att göra det.

Med det sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och därmed avslag på reservationen. Jag yrkar också bifall till vår reservation nummer 4.

Markus Selin (S)
Anf. 47 Markus Selin (S)

Fru talman! Nu får vi höra här att propositionen är en cementering av praxis och ett kapitalt misslyckande. Det säger alltså Moderaterna, som hade åtta år på sig och misslyckades fullständigt.

Fru talman! Jag bor i Täby, i Stockholms läns valkrets. Det är Sveriges största valkrets och Sveriges mest tätbefolkade region. Inte alltför långt härifrån Riksdagshuset har vi Stora Värtan, en mycket vacker fjärd i Stockholms inre skärgård som utgör en del av Östersjön. Den är belägen mellan Djursholm, mitt Täby, Bogesundslandet och Lidingö i kommunerna Danderyd, Lidingö, Täby, Vaxholm och Österåker.

Moderaterna har i utspel önskat att hela det generella strandskyddet ska tas bort. Om Moderaternas politik skulle bli verklighet, fru talman, och om varje kommun struntar i helheten riskerar många, många stränder och naturvärden att försvinna, exempelvis kring vackra Stora Värtan. Smaken är visserligen som baken, men om alla stränder försvinner, även kring Stora Värtan, borde historik och beprövad erfarenhet säga oss att attraktiviteten sänks och därmed värdet på husen och hemmen kring Stora Värtan. Det borde vara vattnet och läget som har fört människor till husen kring Stora Värtan - inte en ännu högre exploateringsgrad.

Så var ska kanotisterna gå i land? Var kan man bada och fiska i Moderaternas framtid? Och varför ska man inte kunna njuta av den vackra Stora Värtan? Varför vill Moderaterna sänka värdet på villorna och attraktiviteten kring vackra vattendrag och Stora Värtan, där exploateringstrycket redan är högt?

Carl-Oskar Bohlin (M)
Anf. 48 Carl-Oskar Bohlin (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ökad differentiering av strandskyddet

Fru talman! Vi fick just höra det som måste vara ett av de mest formidabla exemplen i den här kammaren på att göra en halmgubbe, det vill säga att man hittar på argument och sedan själv står och argumenterar emot dem i två minuter. Det är inte särskilt befrämjande för debatten.

Om Markus Selin hade läst hela vår debattartikel eller, för den delen, ägnat oss uppmärksamhet på utskottssammanträdena och där kunnat ta del av vårt förslag hade han sett att vi föreslår att man avskaffar det generella strandskyddet - men att vi också föreslår att kommunerna ska ges möjlighet att peka ut lokalt strandskydd. Det innebär att vi stärker den lokaldemokratiska aspekten därför att vi tror att kommunerna är bättre skickade att avgöra var man har skyddsvärda områden.

Problemet, fru talman, är att dagens stränder är otillgängliga. De är otillgängliga som en konsekvens av att man inte får bygga bryggor och inte röja sly ned mot vattnet. Det är en konsekvens av att man inte får göra någonting utan att söka strandskyddsdispens. Och det är ett dispensförfarande som tillämpas tämligen godtyckligt - det får man väl ändå säga - av 21 olika länsstyrelser. Hela den här ordningen vill man genom propositionen förstärka eller cementera.

Jag är den förste, fru talman, att erkänna att Alliansens två strandskyddsreformer var misslyckade. Skillnaden mellan oss och Centerpartiet och Socialdemokraterna är att vi har dragit några slutsatser av detta: Vi kan inte fortsätta att bygga på ett system som helt uppenbart är trasigt och som landar i fel intresseavvägningar. Vi kommer då att sitta fast med befintlig praxis, och vi förstärker den i de delar som är dåliga.

Därför vill vi börja med ett blankt papper och invertera frågan. Vi vill avskaffa det generella strandskyddet och sedan ge kommunerna möjlighet att utpeka lokalt strandskydd - för att få en nyordning.

Markus Selin (S)
Anf. 49 Markus Selin (S)

Fru talman! Moderaterna bekräftade nu följande: Om fem kommuner kring Stora Värtan tänker på sitt och bara sitt struntar vi i helheten.

Moderaterna säger nu nej till de mest långtgående förenklingsförslagen sedan strandskyddet infördes i Sverige 1975. Trots försök var inte Moderaterna i närheten av att kunna införa sådana här förenklingsförslag under sina åtta år vid makten. Och samtidigt vill Moderaterna kalla sig statsbärande.

Vi skulle kunna ha haft lagändringar på plats redan den 1 juli. Moderaterna, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och de två andra partierna i det högerkonservativa blocket säger nu nej till förslaget i dess helhet bara för att knäppa några partier på näsan. Det här är att försämra och försvåra människors riktiga vardag.

Moderaterna och denna kvintett säger nu nej. I stället för att ta steg framåt den 1 juli har vi i bästa fall, fru talman, en eller ett par utredningar till framför oss. Några alternativa konkreta förslag har partierna i denna kvintett nämligen inte presenterat i sina följdmotioner. Moderaterna offrar nu landsbygden för det politiska spelet. Det är riktiga människor på landsbygden som nu hamnar i kläm.

Fru talman! Jag undrar därför: När avser Moderaterna att ha sina konkreta förslag kring strandskyddet på plats? Hur ska Moderaterna åstadkomma det? Och, fru talman, med vem ska Moderaterna göra det här?

Carl-Oskar Bohlin (M)
Anf. 50 Carl-Oskar Bohlin (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ökad differentiering av strandskyddet

Fru talman! Anledningen till att Markus Selin låter som en skiva som har hakat upp sig i replikskiftet är att han står och läser innantill i sina papper i stället för att förhålla sig till vad undertecknad svarar. Det blir naturligtvis inte befrämjande för debatten.

Jag kan konstatera att vi vill ha de här förslagen på plats så snabbt som möjligt. Jag kan konstatera att det borde finnas en majoritet i den här kammaren för ungefär den linje vi driver. Det skiljer sig åt lite grann i förslagen. Som svar på frågan när vi kan få detta på plats skulle jag säga: ett till ett och ett halvt år efter att vi har tagit makten i höst. Det behöver inte ta särskilt lång tid, för det är inte jätteavancerad materia.

Vi kan inte komma ifrån det faktum som präglar hur man låter i den här diskussionen: Å ena sidan vill man bildsätta det här som det största förenklingsförslaget i modern historia, å andra sidan står Markus Selin i replikskiftet och ondgör sig i huvudsak över att vi riskerar att luckra upp strandskyddet alldeles för mycket. Jag tror inte att logiken är helt glasklar för dem som lyssnar på debatten.

Mitt huvudbudskap är att vi har nått vägs ände i nuvarande system. Vi har väldigt mycket strand i det här landet, och ändå har vi ett generellt förbud. För all annan miljöpåverkande verksamhet söker man tillstånd, men för att få göra någonting i närheten av en strand måste man söka dispens från ett förbud. Det är i grunden en ganska otillständig ordning, och det är det vi vill ändra på. Vi menar att den här propositionen inte bidrar till det över huvud taget utan att den cementerar praxis och stärker länsstyrelsens roll och inflytande över processen - som vi vet är det som har lett fram till den ordning vi har i dag.

Kristina Yngwe (C)
Anf. 51 Kristina Yngwe (C)

Fru talman! Välkommen, Carl-Oskar Bohlin, till miljö- och jordbruksutskottets debatt och tack för ett intressant anförande! Jag skulle nästan behöva ytterligare åtta minuter för att bemöta mycket av det som Carl-Oskar Bohlin pratade om i sitt anförande.

Det jag egentligen plockade upp som jag tyckte var tydligt i anförandet var att ledamoten pratade mycket om bildsättning, och ett uttryck som återkom väldigt mycket var "på totalen". På totalen är det en försämring, anser Moderaterna.

Jag har respekt för att man kan tycka att alla delar och förslag i en proposition inte är bra. Jag har full respekt för det. Men man ska vara medveten om att det i den proposition som ligger på bordet är separata delar. Det handlar om att ta bort strandskyddet kring våtmarker, till exempel, det handlar om att minska strandskyddet kring små sjöar och vattendrag och det handlar om strandnära utvecklingsområden.

När det gäller den bedömning som Moderaterna ger uttryck för, att det inte finns stöd för den här propositionen i alla dess delar, står det ganska tydligt i de särskilda yttrandena att det faktiskt finns stöd för vissa delar men att man har gjort en bedömning på totalen. Det handlar om att man, för att värna städernas möjligheter att utvecklas, offrar landsbygden.

När Carl-Oskar Bohlin och andra företrädare för Moderaterna pratar om den här reformen pratar man om att det blir skärpningar där det bor mycket folk men lättnader där ingen vill bo. Så pratar man om landsbygden, och man pratar om gölar och pölar. Man uttrycker sig alltså med väldigt liten respekt för de människor på landsbygden som faktiskt drabbas, och så hänvisar man till att man vill stoppa en reform för att det på totalen sker skärpningar i staden trots att det finns separata förslag som hade kunnat genomföras ändå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ökad differentiering av strandskyddet

Varför offrar man landsbygden för staden?

Carl-Oskar Bohlin (M)
Anf. 52 Carl-Oskar Bohlin (M)

Fru talman! Tack för frågan, Kristina Yngwe!

Vi offrar inte landsbygden, utan vi kan konstatera att förslagen i nästan varje detalj är utformade så att de inte gör någon skillnad eller försämrar det nuvarande läget. Okej, man vill minska strandskyddet till 25 meter. Då kan vi konstatera att i hälften av alla Sveriges län är det här i dag en icke-fråga. I hälften av alla län har länsstyrelsen möjlighet att upphäva det här strandskyddet helt. Då har vi inte ens kravet på fri passage.

När det gäller kriterierna för sådana här strandnära utvecklingsområden får man konstatera att de är så snävt uppställda att de i praktiken, väl tillämpade, sannolikt inte skulle leda till någon mer förmånlig ordning än LIS-områdena. De är nämligen uppställda på ett sådant sätt att det bara handlar om områden där fastighetsvärdena är så låga att det många gånger inte lönar sig att bygga ett nytt hus och där intresset för detta därför kommer att vara mycket begränsat.

Utan att gå in för mycket på tekniska detaljer kan man konstatera att om vi hade plockat ut några russin ur den här kakan - de är väldigt få och inte särskilt välsmakande, men ändå - och sedan avslagit allt annat skulle vi sannolikt hamnat i en situation där man tyckt att förslaget fått en annan lutning och därmed underkastats ett nytt beredningstvång. Då hade vi behövt arbeta med en produkt som i grunden inte är bra. Vi menar att vi inte vill ha det här systemet. Vi vill ha ett nytt system. Vi vill börja om, på ett blankt papper. I stället för att göra en dålig ändring nu vill vi göra en bra ändring som är på riktigt.

Jag hoppas och tror att Centerpartiet efter nästa val, när man har dragit slutsatserna av hur det har varit att vara stödhjul till S, kanske kommer på andra tankar och ser att det finns förutsättningar för oss att göra detta tillsammans.

Kristina Yngwe (C)
Anf. 53 Kristina Yngwe (C)

Fru talman! Jag tycker att det är intressant att ledamoten fortsätter att upprepa att det här är förslag som inte skulle göra någon skillnad, för strandskyddet skulle de facto tas bort kring till exempel våtmarker. Där det finns strandskydd skulle man ta bort det - det har inte upphävts i den omfattningen tidigare - kring små sjöar och vattendrag.

Även om man kan tycka att det borde vara större vattendrag eller större sjöar skulle ju 75 meter strandskydd försvinna den 1 juli. Reellt skulle alltså strandskyddet minska. Man kan inte påstå att det inte skulle göra någon skillnad. Sedan kanske ledamoten inte har respekt för de människor som bor där, men det är faktiskt konkret så att Miljöpartiet också har varit med och gjort de största minskningarna någonsin av strandskyddet.

Jag tycker också att det är intressant att höra hur ledamoten Bohlin resonerar om framtiden. Man stoppar en reform som skulle kunna göra skillnad här och nu, och sedan antyder man att det i framtiden kommer att komma någonting bättre. Men redan när lagrådsremissen kom och när propositionen lades fram sa Carl-Oskar Bohlin och andra moderata företrädare: Vi kommer att säga nej och lägga fram ett eget, bättre förslag, och målet är att få till stånd ett tillkännagivande i utskottet om att det här ska utredas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ökad differentiering av strandskyddet

När jag läser betänkandet konstaterar jag att det inte finns någon gemensam reservation, bara avslag, men när Moderaterna pratar låter det som att det finns en väldigt stark uppställning bakom att faktiskt upphäva det generella strandskyddet. När man läser de särskilda yttrandena, som jag tror att vi kommer att få höra om senare i debatten, ser man att det inte finns en generell inställning bland de här partierna - M, SD, L och KD - om att faktiskt upphäva det generella strandskyddet utan att de har ganska skiftande politik.

Varför har ni inte lyckats samla er till ett tillkännagivande från utskottet, Carl-Oskar Bohlin, och varför menar ni att ni skulle kunna lyckas i regeringsställning?

Carl-Oskar Bohlin (M)
Anf. 54 Carl-Oskar Bohlin (M)

Fru talman! Det är aningen magstarkt att vi avkrävs ett gemensamt tillkännagivande från ett parti som så mästerligt har förhandlat fram en proposition att den inte har stöd i Sveriges riksdag. Jag vet inte när det hände senast. Man har vetat att den här propositionen saknar stöd och inte skulle kunna gå igenom i Sveriges riksdag, och ändå sa man: Det här är vårt villkor för att stödja Magdalena Andersson som statsminister. Det får man säga är att sälja sig förhållandevis billigt.

Fru talman! Problemet är att det här förslaget på totalen, även i de allra flesta av de enskilda delarna, utgör en försämring. Jag är inte beredd att vikta enskilda människors äganderätt mot varandra beroende på var de bor. Det är det Centerpartiet i realiteten gör när man inför tydliga skärpningsgrunder i mycket stora delar av landet.

Som jag nämnde blir det väldigt få områden kvar när man lägger på det raster av områden som i propositionen direkt utpekas som områden som inte ska komma på fråga som strandnära utvecklingsområden och kombinerar det med de tre kriterier där det ska vara ett lågt bebyggelsetryck, inte inkräkta om det finns särskilda skäl för strandskyddet och att länsstyrelsen ytterst ges vetorätt.

Fråga människor i Sverige vad de har för erfarenheter av länsstyrelsens bedömningar i strandskyddsfrågor, och du kommer att få svaret att de flesta tycker att de är godtyckliga och hårt åtdragna. Det grundläggande problemet är att Centerpartiet försöker lappa och laga i ett system som i grunden är fel. Det är vår invändning.

Vi har lagt fram ett eget förslag, och jag bedömer att det i en ny borgerlig regering finns goda förutsättningar att komma överens om detaljerna och få på plats en strandskyddsreform värd namnet.

Mats Nordberg (SD)
Anf. 55 Mats Nordberg (SD)

Fru talman! Dagens debatt handlar om strandskyddslagen. Vi står från SD:s sida bakom alla våra yrkanden, men för tids vinnande vill jag yrka bifall endast till vår reservation 5.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ökad differentiering av strandskyddet

Den 19 maj sa riksdagens miljö- och jordbruksutskott nej till propositionen om ändrat strandskydd som hade förhandlats fram mellan Centern, Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Sverigedemokraterna var ett av de partier som valde att gå emot propositionen.

Strandskyddslagen tillkom 1950, men som vi hört av tidigare talare hade den förstås en utvecklingshistoria. Syftet var att säkra människors tillgång till stränder i en tid när dessa blev alltmer bebyggda runt i första hand större städer. Lagen kom efter hand att bli rikstäckande, och även strandnära byggen i glesbygd förbjöds. Detta har lett till flera försök att reformera lagen. Men försöken har varit för begränsade, och med stöd i olika regelverk har många länsstyrelser tvärtom funnit det möjligt att göra det svårare att bygga strandnära. Efter omarbetningar av lagen 2009 användes exempelvis instrumenten riksintressen och utökat strandskydd för att försvåra byggande.

Vi anser att det viktigaste med strandskyddslagen är att den måste ge en fördel dels till glest befolkade kommuner, dels till de glest befolkade delarna av kommuner med medelstort befolkningstryck. Just tillgången till ett överskott på natur som till en mindre del kan användas till byggande i attraktiva lägen är en av dessa områdens största konkurrensfördelar.

I det förslag vi nu debatterar föreslås att ett antal tokigheter i nuvarande lagstiftning ska strykas, som att man inte får bygga vid en damm som man själv anlagt och att 100 meter strandskydd gäller även bäckar smalare än 2 meter och andra små vattendrag. Tyvärr är de lättnader som föreslås ofta knutna till olika brasklappar, till exempel att en anlagd damm för att medge det utlovade minskade strandskyddet ska vara anlagd med ett uttryckt syfte knutet till att förbättra miljö eller klimat. Att en damm är vacker för den som anlagt den, kan inte det vara bra nog?

I propositionen kvarstår merparten av de problem som så länge hindrat människor med vanliga inkomster att bygga stuga eller hus nära vatten. Det är dyrare att köpa ett skjul vid vatten än att köpa en villa på grund av att det inte har gått att få tillstånd till nya tomter.

Den strandskyddsutredning som ligger till grund för propositionen föreslår generella restriktioner mot byggande längs våra kuster och runt de stora sjöarnas vattensystem. Det gör inte propositionen, men den hade behövt vara mycket tydligare med att dessa förslag inte bör genomföras. I stället står det i propositionen att denna typ av områden inte kan bli aktuella för ytterligare lättnader i strandskyddsreglerna.

Jag kommer själv från Dalarna. Där är Siljan ett sådant utpekat område, men inte bara Siljan utan hela vattensystemet. Hit räknas Skattungen, Oresjön, Orsasjön och Oreälven. Det är en väldigt stor del av centrala Dalarna som inte skulle få några lättnader alls genom denna reform. Men det är faktiskt en mycket liten del av detta område som har ett stort tryck vad gäller bebyggelse vid vatten.

SD tycker vidare att huvudansvaret för strandskyddet mycket tydligare borde ha flyttats från länsstyrelser till kommuner. Man borde ha slopat länsstyrelsernas möjlighet att överpröva dispenser beträffande strandskydd. Länsstyrelserna kan ju ändå överklaga beslut i laga ordning.

Det finns två anledningar till att ansvaret bör flyttas till kommunerna: dels kan deras politiska ledning ställas till svars i demokratiska val, dels kan kommunerna förväntas göra bättre avvägningar än länsstyrelserna mellan å ena sidan strandskyddet och å andra sidan andra samhällsnyttor. Som jag tidigare sa är möjligheten till attraktivt boende en av landsbygdens stora konkurrensfördelar, vilka kanske inte är så många. Planer för att utveckla landsbygd och mindre samhällen är viktiga för kommunerna, liksom möjligheten att attrahera företag och människor så att de vill flytta dit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ökad differentiering av strandskyddet

Lagstiftningen behöver också tydligare skilja mellan strandskydd för människors rätt att nå stränder för rekreation, vilket var lagstiftningens ursprungliga syfte, respektive för naturskydd. Att föreslå restriktioner i utnyttjandet av stränder hela vägen från norska gränsen till Forsmark är alldeles för generellt. Det finns glesbebyggda områden där som man skulle kunna förtäta och utnyttja mer, även för människors behov av till exempel sommarstugor. Vad gäller naturskyddet finns det en lång rad andra verktyg, såsom reservat av olika slag, nationalparker och skötselavtal med markägare, som man kan komplettera med.

Fru talman! Det här försöket att ta fram en förbättrad strandskyddslag är helt enkelt inte tillräckligt. Det är därför SD röstar nej. Vi vill inte vänta en lång period till på verkliga förbättringar av lagen som kan göra det enklare för människor som vill berika landsbygden. Vi vill redan nu se en kompletterande utredning ur ett medborgar- och företagarperspektiv snarare än ett tjänstemannaperspektiv så att en ny proposition kan tas fram så snart som möjligt som kan ge verkligt förbättrade möjligheter att bygga i attraktiva lägen i områden med god tillgång på stränder.

Strandskyddet behöver arbetas om mycket mer än i regeringens förslag. Därför stöder vi utskottets förslag om avslag på propositionen, och jag yrkar därtill alltså bifall till vår reservation nummer 5.

Elin Segerlind (V)
Anf. 56 Elin Segerlind (V)

Fru talman! Den svenska allemansrätten är unik, och det starka strandskyddet har varit en viktig del i det. Strandskyddet har till syfte att skydda växter och djur men också att värna allmänhetens tillgång till stränder. Det har gjort att stränderna har varit tillgängliga för alla och inte bara för dem som har en förmögenhet att köpa en strandtomt för. Det här har gjort Sverige till ett land med ett mycket aktivt friluftsliv och en stark naturturism.

Trots att vi har haft ett strandskydd i Sverige sedan 1950-talet har det fortsatt att byggas nära våra stränder. Det är bara att se sig omkring i det svenska kustlandskapet eller kring våra stora sjöar för att se bevisen på det - på en del platser mycket mer än på andra och då också med större konsekvenser. Det är beklagligt men ändå inte förvånande givet den politiska utvecklingen och läget i Sverige i dag att vi här kommer att ta ställning för försvagningar av strandskyddet i en tid då diskussionerna både inom EU och FN går åt motsatt håll.

Det kan på debatten verka som att det är i princip omöjligt att bygga strandnära i Sverige i dag, men varje människa som har varit nära en attraktiv kust vet att så inte är fallet. I stället beviljas flera tusen strandskyddsdispenser årligen, och det har blivit fler för varje år. Att det inte skulle gå att bygga strandnära är helt enkelt inte sant. Samtidigt används just behovet av att kunna bygga strandnära som ett argument för att värna landsbygden.

För Vänsterpartiet är det självklart att man behöver ta hänsyn till lokala förutsättningar. Att få dispens i en landsbygd som inte redan är kraftigt utbyggd borde vara lättare än att få dispens från strandskyddet i exempelvis det redan tätbebyggda Bohuslän. Det sker också i dag. Strandskyddsdispenser ges oftare än de avslås - dock även i redan tätbebyggda områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ökad differentiering av strandskyddet

Så kanske är det inte strandskyddet som i verkligheten avgör om personer vill bosätta sig på landsbygden eller inte utan mer basala saker såsom tillgång till skola, mataffär, vårdcentral, kollektivtrafik och arbetstillfällen. Kanske är det detta som avgör var vi väljer att bosätta oss. Här behöver vi onekligen satsa för att få en levande landsbygd. Närheten till naturen är också viktig för dem som väljer att bosätta sig på landsbygden, liksom för dem som bor i städerna, men vi når inte naturen genom att avskärma våra kustlinjer med allehanda staket och skyltar som deklarerar privat mark.

Våra strandzoner är också mycket speciella miljöer med skiftande karaktär, men gemensamt för dem är att de har ett mycket rikt ekosystem och utgör viktiga livsmiljöer för ett stort antal växt- och djurarter. Över tusen rödlistade arter har strandzonen och närliggande vattenmiljöer som sin livsmiljö.

Regeringens förslag att ersätta dagens system med landsbygdsutveckling i strandnära lägen, LIS, till ett system med strandnära utvecklingsområden skulle innebära en kraftig försvagning av strandskyddet. De föreslagna kriterierna för ett strandnära utvecklingsområde är också mycket allmänna och otydliga och kommer oundvikligen att minska allmänhetens tillgång till stränder och försvaga tillgången till livsmiljöer för djur- och växtarter som är beroende av sjöar, vattendrag och strandzoner.

Med regeringens förslag försvinner också behovet av att väga in landsbygdsutveckling som ett kriterium för att få dispens - något som i sig talar för att det inte är just landsbygdens utveckling man är särskilt intresserad av.

För Vänsterpartiet hade det i stället varit välkommet att fortsätta utveckla LIS så att det fungerar väl i hela landet och bidrar till den landsbygdsutveckling vi faktiskt vill se, där fokus kan läggas på bostadsbyggande för helårsboende och verksamheter som positivt bidrar till en bygds utveckling.

Förslaget om att strandskyddet ska begränsas till endast 25 meter från strandlinjen vid små sjöar och mindre vattendrag är ytterligare ett förslag från regeringen. Det är ett dåligt förslag eftersom ett vattendrags betydelse för biologisk mångfald inte har med dess storlek att göra. I stället är det många av de små vattendragen som har stor betydelse för den biologiska mångfalden, och det är många ideella krafter som lägger mycket tid på att återställa dem runt om i landet. De små vattendragen är däremot mer känsliga för påverkan, till exempel utsläpp från dagvatten eller enskilda avlopp.

Regeringens proposition om ett försvagat strandskydd baseras på ett påtagligt bristfälligt kunskapsunderlag, och vilka effekterna blir är inte fullt ut klarlagt. Men regeringen konstaterar också själv i sin proposition att den breda allmänheten, den del som inte har tillgång till en egen strandfastighet, förväntas påverkas negativt av ökat strandnära byggande, framför allt genom minskad tillgång till stränder med möjlighet till utblickar, bad och friluftsliv. Regeringen konstaterar också att en stor del av förslagen i propositionen kommer att innebära negativa effekter för djur- och växtlivet på land och i vatten, och Lagrådet pekar i sin remiss på att det kommer att bli svårare att nå miljökvalitetsmålen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ökad differentiering av strandskyddet

Fru talman! Jorden erbjuder oss ett visst givet miljö- och klimatutrymme. Det som av vissa upplevs som en begränsning när det kommer till exempelvis möjligheten att bygga strandnära hus är en begränsning i stunden, men i förlängningen är det vad vi behöver för att möjliggöra starka och livskraftiga ekosystem. Detta är något som vi är helt beroende av för att kunna leva bra liv här i många generationer framåt.

Det är ingen mening med att ha regelverk för att få en bättre miljö om vi sedan ändå ger alla dispenser för att slippa leva upp till regelverket. Vi behöver se att vi är i en situation i mänsklighetens historia där det aldrig har varit viktigare att vi tar vårt ansvar för att lämna efter oss en miljö som är i bättre skick än vi fann den i. Därför är ett fortsatt starkt strandskydd helt avgörande.

Vänsterpartiet avstyrker propositionen och yrkar bifall till reservation 6.

Kjell-Arne Ottosson (KD)
Anf. 57 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Den utredning som ligger bakom den proposition som nu diskuteras ska enligt direktiven "föreslå de författningsändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet i miljöbalken görs om i grunden".

De förslag till ändringar i lagstiftningar som presenteras i propositionen kan inte sägas medföra att strandskyddet görs om i grunden. Tvärtom framstår förslaget, som vi har hört här tidigare, som ett lappande och lagande i befintlig lagstiftning på området.

Ett av de för både landsbygd och stadsnära områden mest avgörande förslagen i utredningen, att upphäva allt strandskydd runt sjöar upp till en hektar samt vattendrag upp till 2 meters bredd, har i propositionen blivit att strandskydd ska råda 25 meter upp på land och 25 meter ut i vattnet.

Förslaget om strandnära utvecklingsområden, en justering av det som tidigare benämndes landsbygdsutveckling i strandnära läge, framstår som lika trubbigt som det tidigare begreppet. Följderna om propositionen skulle antas är fortsatt rättsosäkerhet beroende på vilken länsstyrelse som hanterar ett specifikt ärende. Det framstår som omöjligt för länsstyrelserna att navigera för att kunna fatta liknande beslut över landet med dessa föreslagna lagstiftningar, där det finns många olika undantag och faktorer att ta hänsyn till i varje enskilt fall, varför Kristdemokraterna väljer att avstyrka propositionen i dess helhet och be regeringen att återkomma med ett nytt förslag där strandskyddet görs om i grunden. Jag vill därför yrka bifall till reservation nummer 3.

När man jämför propositionens förslag med hur ett antal berörda remissinstanser har kommenterat utredningens förslag är det inte några stora förändringar som har kommit till stånd. Så här skriver Småföretagarnas Riksförbund i sitt remissvar på utredningens förslag:

"Grovt förenklat kan man säga att problemet är att man inte orkar göra upp med nuvarande system, utan bara inför fler undantag till gällande huvudregel, som är att det är förbjudet att uppföra nya bostäder eller andra anläggningar närmare vattnet än 100 meter. Är då inte fler undantag en bra sak som gör systemet mer flexibelt? Tidigare försök att liberalisera strandskyddet har gjort systemet svårare och mer godtyckligt. Bäst vore att ta ett nytt omtag istället för att försöka lappa och laga i ett system som redan idag är obegripligt. Det går att skriva böcker om alla närmast bisarra strandskyddshistorier där diken har lagt en död hand över mindre byar eller där dåligt klippta gräsmattor kan leda till att dispositionen över den egna tomten fråntas markägaren."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ökad differentiering av strandskyddet

Kristdemokraterna delar den bild som beskrivs, nämligen att regelverket blir oförutsägbart och ohållbart.

Ytterligare en aktör som haft åsikter om utredningen är Sveriges Kommuner och Regioner, en tung remissinstans då varje vatten som berörs av strandskyddsfrågan finns i en eller flera kommuner. De skriver: "Det grundläggande nytänkande som behövs för att strandskyddssystemet ska kunna bli en integrerad del av den fysiska planeringen enligt plan- och bygglagen (PBL) med utrymme för anpassning till lokala förhållanden, god balans mellan exploatering och bevarande och hänsyn till total samhällsnytta, saknas fortfarande. Regelverket kommer inte att kunna förändras i grunden om det inte också ifrågasätts i grunden."

I de delar där propositionen skiljer sig från utredningsbetänkandet tycks det vara åt ett sämre håll gällande möjligheterna att utveckla strandnära, i synnerhet på ett förutsägbart sätt. En av de saker som tidigare tolkats onödigt strikt i våra ögon är i vilka fall en väg kan anses vara en sådan barriär som bryter strandskyddet. Även Lantbrukarnas Riksförbund pekar på otydligheten i att ange väg som ett skäl för att upphäva strandskyddet. Praxis med den skrivningen har blivit att det ska vara en stor, asfalterad väg som har vägmarkeringar, det vill säga i princip målade streck. Detta finns inte i samma grad ute på landsbygden, och det är ju främst där vi vill se möjlighet till utveckling.

Precis som LRF menar även vi att en mindre väg har samma barriäreffekt som en större, så på andra sidan en allmän väg - alltså en väg som är öppen för allmän trafik - bör det inte råda strandskydd. Propositionen har inte tagit hänsyn till det förslag som bland andra LRF ger om hur man kan förtydliga för att slippa hamna i otaliga rättstvister om vad som är en väg som kan bryta strandskyddet.

Därutöver lyfter flera kommuner upp att förslaget inte ändrar strandskyddet i grunden. Man är rädd för långa handläggningstider och hyser oro för hur de nya reglerna kommer att hanteras i praktiken när länsstyrelserna ska ta ställning till ansökningar om att upphäva strandskyddet i olika områden.

Fru talman! När utredningen presenterades var Kristdemokraterna positiva till utredningens ansats. Tyvärr har man i många fall valt en annan väg i propositionen och inte tagit hänsyn till tunga remissinstansers synpunkter.

Kristdemokraterna vill att strandskyddet görs om i grunden. Strandskyddet för små sjöar och vattendrag upp till 2 meters bredd ska som grundregel tas bort. Vid särskilt värdefulla miljöer ska möjligheten att införa strandskydd naturligtvis finnas kvar, men det finns även annan lagstiftning som i sådana fall kan vara mer lämplig att använda än det trubbiga strandskyddsinstrumentet. Kommunerna måste få ett större mandat för hur utvecklingen längs sjöar och vattendrag ska se ut, och det lokala inflytandet måste stärkas.

Sammanfattningsvis vill vi se en mer rättssäker och tydlig lagstiftning där markägaren enklare kan förutse om en tänkt åtgärd kan vara möjlig eller inte. Sammantaget landar detta i att Kristdemokraterna ser behovet av att regeringen återkommer med ett nytt förslag som bättre möter vad som faktiskt beställdes i regeringsuppdraget till utredaren, nämligen att "strandskyddet görs om i grunden" och att det ska bli "betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden", vilket vi anser att propositionen i många fall missar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ökad differentiering av strandskyddet

Utöver det jag nämnt tidigare skulle det även föreslås åtgärder som ökar lokalt inflytande, vilket vi inte kan utläsa att propositionen innehåller.

Strandskyddet tar heller inte någon hänsyn till platsens förutsättningar. Om man till exempel vill bygga ett hus högt uppe på ett berg och inte kan nå stranden på annat sätt än via sjön är inte det ett problem för flora och fauna och inte heller för människan, som ändå bara kan nå stranden via sjön. Huset i sig stör alltså inte. Man behöver kunna få göra bedömningar utifrån till exempel topografi, det vill säga just den platsens tillgänglighet och förutsättningar. Och där är det kommunens egna kunskaper som måste få verka. Lokalkännedomen är jätteviktig.

Om jag slutligen ser till min egen hemkommun Årjäng, fru talman, har vi i dag det utvidgade strandskyddet som på mycket stora arealer är utvidgat till 200 meter. Vi har cirka 70 000 gästnätter vid våra vatten, som är riksintressen då de är en del av Dalslands kanal.

Här lägger man alltså en död hand över stora områden för byggnation. Men turisterna som kommer har full möjlighet att gå där och trampa ned. Där skulle skyddet för stränderna kunna bli bättre om man hade ett vakande öga på vad dessa turister gör. Många sköter sig, men inte alla. Boende i ett hus på 100 meters avstånd ser mer vad turisterna gör i form av eldning och användande av naturen som både toalett och skräpkorg än vad man gör från ett hus som ligger längre bort. Detta skulle vara ett skydd för stranden snarare än ett problem.

Man bosätter sig på landsbygden av en anledning. Då är man också generellt mer rädd om sitt närområde och förstår hur det ska bevaras.

I staden får man bygga på vattnet. På landsbygden ska allt bevaras. Därmed ger man inte förutsättningar för utveckling och en levande landsbygd - om man nu inte gör om strandskyddet i grunden.

Kristina Yngwe (C)
Anf. 58 Kristina Yngwe (C)

Fru talman! Jag tackar Kjell-Arne Ottosson för hans inlägg.

Jag tycker att det är väldigt positivt att Kjell-Arne Ottosson uttrycker sig så välkomnande kring utredningens förslag och att han i grunden tycker att det finns mycket bra där. Om man tittar på hur den faktiska slutliga lagstiftningen ser ut ser man att det finns en hel del som är betydligt bättre, men de försämringar som Kjell-Arne Ottosson låter påskina finns är lite svårare att hitta.

Ett exempel på förbättring är att vi stärker markägarnas möjligheter att faktiskt på eget initiativ skicka in en ansökan. Den 1 juli hade de kunnat skicka in en ansökan till kommunen för att testa gentemot de nya strandnära utvecklingskriterierna.

Ledamoten pratar om områden med utvidgat strandskydd. Till skillnad från utredningen har vi sett till att man möjliggör inrättande av så kallade strandnära utvecklingsområden även i områden där det finns utvidgat strandskydd. Det skulle kunna vara en stor möjlighet, inte minst för Dalsland, Värmland och flera andra delar av landsbygden där det finns ett utökat strandskydd. Det är också betydligt skarpare formuleringar kring de delar som ska skärpas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ökad differentiering av strandskyddet

Det är också intressant att ledamoten pratar om att man är kritisk till lagstiftningen på grund av att vi lappar och lagar. Ändå lyfts till exempel allmänna vägar fram, vilket är en del i att förändra och lappa och laga i lagstiftningen. Där finns det tyvärr inget beredningsunderlag. Därför kunde vi inte gå fram med något konkret förslag där. Men det står vilken regering som helst fritt att återkomma med ett förslag där, vilket vi gärna ser.

Däremot är jag intresserad av att få höra en annan sak. Jag vet att ledamoten är engagerad i våtmarker. Men ni avstyrker förslaget om att upphäva strandskyddet kring våtmarker, Kjell-Arne Ottosson. Varför?

Kjell-Arne Ottosson (KD)
Anf. 59 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Vi är eniga om väldigt mycket av det som utredningen kom fram till; det är helt klart. Och vi skulle ha kunnat göra detta till en betydligt bättre produkt.

Fru talman! Jag är ganska säker på att om Kristina Yngwe, jag och några andra hade suttit och pratat skulle vi ha kommit betydligt längre än de partier som nu har arbetat fram denna proposition. Jag välkomnar att vi efter valet i höst sätter oss ned för att få en lösning på detta där vi verkligen gör om i grunden. Det tror jag nämligen är något som Kristina Yngwe och Centerpartiet egentligen önskar. Jag är ganska säker på att Centerpartiet och Kristina Yngwe hade velat gå längre än vad man har gjort här. Jag kom just att tänka på att Kristina Yngwe inte är kvar efter valet. Men jag tror att vi skulle kunna komma betydligt längre än så här med hennes efterträdare.

När det gäller våtmarker har vi en enig miljömålsberedning som har kommit fram till att strandskyddet runt våtmarker bör tas bort. Där finns det en bred enighet, och det tror jag att vi skulle kunna få igenom. Men då skulle det vara fritt från alla dessa delar. Precis som vi tidigare hörde Carl-Oskar Bohlin säga i sitt inlägg: När vi ser till helheten och till allting, då ser vi att det ändå är bättre att be regeringen - vilket vi gör i reservation 3, som jag yrkar bifall till - att göra om och göra rätt och komma tillbaka så att vi kan göra detta betydligt bättre.

Och, som sagt: Jag tror att både Kristina Yngwe och jag skulle vara betydligt mer nöjda om vi hade satt oss ned och förhandlat än om hon hade förhandlat med Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Kristina Yngwe (C)
Anf. 60 Kristina Yngwe (C)

Fru talman! Jag tackar Kjell-Arne Ottosson för svaret. Kristdemokraterna och Centerpartiet står nog nära varandra när det gäller synen på strandskydd och kommunalisering och att stärka kommunernas makt. Men å andra sidan finns det andra i den konstellation som Kristdemokraterna ser framför sig som kanske inte har riktigt samma inställning till att slopa det generella strandskyddet och ge makten till kommunerna, så det kanske inte är riktigt så enkelt att göra om helt från grunden som Kjell-Arne Ottosson låter påskina. Men jag ser verkligen fram emot att se hur denna fråga kommer att gå vidare.

Precis som ledamoten pratar om finns det ett väldigt brett stöd för att upphäva till exempel strandskyddet kring anlagda vatten och kring våtmarker. Men jag tycker att det är genuint synd att man väljer att avstyrka hela propositionen i stället för att faktiskt se detta som steg på vägen. Centerpartiet skulle vilja gå längre, men här finns konkreta förslag som faktiskt upphäver strandskyddet här och nu. Den 1 juli skulle man upphäva strandskyddet i stora delar av landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ökad differentiering av strandskyddet

Visst kan man vilja gå längre. Det har jag full respekt för. Det vill Centerpartiet också. Men man kommer ändå inte ifrån att det lagförslag som vi har på bordet innehåller förslag som om de genomfördes skulle göra skillnad inte minst för våtmarker här och nu. Nu blir jag lite lagstiftningsteknisk, men i propositionen tar vi förslag för förslag. Vi hade kunnat hantera våtmarkerna för sig. Det finns beredningsunderlag kring hur detta upphävande skulle påverka. Det finns absolut inget hinder om det finns en majoritet, vilket man ser att det finns om man läser de särskilda yttrandena, för att upphäva strandskyddet kring våtmarker.

Men för att man på totalen tycker att det är dåligt, eller för att man vill markera gentemot Centerpartiet och andra partier, upphäver man detta trots att man faktiskt skulle kunna göra en reell skillnad här och nu för ett antal lantbrukare i landet. Det beklagar jag.

Kjell-Arne Ottosson (KD)
Anf. 61 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Det gläder mig att Kristina Yngwe ser att vi har väldigt många likheter och ser att vi tillsammans absolut skulle kunna hitta en lösning som skulle bli betydligt bättre än denna produkt och där vi verkligen skulle göra om i grunden, så som det stod i beställningen.

Kristina Yngwe säger att vi här skulle ta bort strandskyddet i stora delar av landet. Det beror kanske lite grann på hur vi vill tolka propositionen. Ja, i vissa delar lättar man på det. Samtidigt noterar vi att inte minst länsstyrelsens roll stärks betydligt.

Som jag uppfattade Kristina Yngwes anförande vill man ge kommunerna betydligt mycket större makt än de har i dag. Det är i alla fall så jag uppfattade hennes inlägg. Det stöder vi absolut. Man måste ha den lokala förankringen.

Jag tog Årjängs kommun som ett exempel tidigare. För ett antal år sedan ville vi bygga ett antal nya bostäder i en kommundel där det verkligen fanns ett stort behov. Vi hittade en plats, men det blev stopp på grund av strandskyddet och det rörliga friluftslivet. Problemet var att det där verkligen inte var något rörligt friluftsliv, för det var ingen som kunde ta sig dit. Det var så tätt och igenväxt att det var helt omöjligt att ta sig fram.

Efter sju sorger och åtta bedrövelser lyckades vi ändå nå fram, och vi klarade av att få fina och attraktiva boenden på landsbygden. Det är dit vi måste komma. Vi måste hitta lösningar som verkligen gör skillnad på riktigt så att vi gemensamt kan utveckla landsbygden och få fler attraktiva boenden. Det är det som gör att vi kan få ut mer folk på landsbygden, vilket vi behöver.

Jag ser alltså fram emot, även om Kristina Yngwe inte är kvar efter valet, ett samarbete med Centerpartiet eftersom vi har en gemensam syn på detta och att vi kommer att hitta en lösning där vi gör om strandskyddet i grunden.

Jakob Olofsgård (L)
Anf. 62 Jakob Olofsgård (L)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 10 och samtidigt säga att vi står bakom utskottets förslag att avslå regeringens förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ökad differentiering av strandskyddet

Strandskyddet är viktigt för att värna den biologiska mångfalden och allmänhetens tillgång till stränder, men dagens utformning av strandskyddet fungerar inte bra och hindrar byggande och landsbygdsutveckling.

Strandskyddet måste bli mer flexibelt och bättre anpassat efter de lokala förhållandena. I områden med lågt exploateringstryck finns goda möjligheter att mjuka upp strandskyddet utan att detta motverkar naturvården och friluftslivet. Samtidigt behöver ett strikt strandskydd fortsätta att tillämpas i områden där exploateringstrycket bedöms som mycket högt eller där andra hänsyn behöver tas.

Vi från Liberalerna ser många bitar som är bra i regeringens förslag, och vi hade kunnat gå med på dem och ställa oss bakom dem. Ett exempel är strandskyddets slopande vid våtmarker. När det gäller glesbygd och landsbygd och små sjöar på mindre än 1 hektar samt smala vattendrag under 1 meter hade strandskyddet mjukats upp med detta förslag. Även förslaget om strandnära utvecklingsområden hade haft stor betydelse för landsbygdskommuner.

Vi i Liberalerna hade kunnat acceptera mycket i regeringens förslag under förutsättning att man hade lyssnat in även Liberalerna och våra förslag på förbättringar.

Låt mig nu nämna tre av de fyra förslag som vi har lagt fram. Det har tidigare nämnts att det inte har lagts fram några förslag eller synpunkter på förbättringar, men det har det - från oss i Liberalerna.

Något som vi inte ville se finnas med gäller fritidshus. Propositionen innehåller resonemang om bebyggelsetryckets betydelse för möjligheten att bevilja dispens från strandskyddet. En skärpning föreslås när det gäller möjligheten att bevilja dispenser inom områden av särskild betydelse för djur- och växtlivet eller inom områden där bebyggelsetrycket är högt eller där efterfrågan på mark för fritidshusbebyggelse är stor. Här pekar man alltså ut efterfrågan på mark för fritidshusbebyggelse. Denna efterfrågan bör mot bakgrund av det resonemang som förs i propositionen anses ingå i begreppet "bebyggelsetrycket".

Regeringen skriver i propositionen att man gör bedömningen att efterfrågan på mark för fritidshusbebyggelse är en del av det totala bebyggelsetrycket. Sedan gör man ändå en distinktion. Det blir inkonsekvent och motsägelsefullt.

Även Lagrådet har framfört synpunkten att detta bör utformas likadant med tanke på att det är samma faktorer som har betydelse vid prövning.

Ett hus är ett hus, oavsett hur mycket du bor där och oavsett om det är på helgerna eller inte. Det handlar om bebyggelsetrycket. Varför då lyfta ut fritidshus? Det går att fundera mycket på varför man väljer att göra detta. När det, efter en pandemi, finns en väldigt stor efterfrågan och ett bebyggelsetryck just när det gäller fritidshus - det finns många som vill bygga fritidshus - ger detta en signal om att den sittande regeringen poängterar att man har någonting som skaver just när det gäller fritidshus och att man inte vill se dem ingå i det totala bebyggelsetrycket.

Det andra som vi inte vill se handlar om små kustsamhällen och kärnöar.

Propositionen föreslår att strandskyddet ska skärpas i stora delar av Sverige. Inom de områden som omfattas av den föreslagna skärpningen finns områden som är glest befolkade och som delar problematik med andra glest befolkade delar av landet. Det rör framför allt öar med fast befolkning men även en del småsamhällen på fastlandets kust.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ökad differentiering av strandskyddet

Från de här samhällena tar det lång tid att nå samhällsservice, och man har höga kostnader för transporter. Flera av dessa områden ligger visserligen nära tätbefolkade områden, såsom flera skärgårdsöar på ost- och västkusten. Man är trots det avskuren från stadens service, och det är flera timmars resväg.

De här små kärnöarna och lokalsamhällena på öar och längs kuster har stor betydelse för möjligheten att utvecklas. Men dessa små kustsamhällen, liksom skärgårdarnas kärnöar, måste utvecklas.

Det finns i dag ett antal särskilda skäl för att upphäva eller bevilja dispens från bestämmelser i strandskyddslagstiftningen. Det första är att området som upphävandet eller dispensen avser redan har tagits i anspråk. I skärgårdarnas och kusternas småsamhällen är det här skälet i allra högsta grad tillämpligt. Det är därför besynnerligt att de skärpningar som föreslås ska omfatta de här små kärnöarna och den befolkning som bor där året runt.

Fru talman! Det första skälet handlar om att en dispens eller ett upphävande inte på något sätt ska skada strandskyddets syften. Det finns ingen anledning att inkludera det i skärpningen av prövningen just för dessa små kärnöar och kustsamhällen.

Det är orimligt att vattennära områden som redan är bebyggda och där människor bor i en glesbygd inte ska få fortsätta att utvecklas. Till exempel kanske man behöver utveckla skolan eller bygga ut en idrottshall, men i och med strandskyddet och de skärpningar som finns i det här förslaget blir det svårare att göra detta.

Det sista som vi har haft synpunkter på är länsstyrelsens omprövningar. Propositionen bör avslås när det gäller de här ändringarna. De här delarna fanns inte med i utredningen, utan de har kommit till senare. De har inte varit ute på remissrunda.

I övrigt ska länsstyrelsen bara överpröva beslut i fall där det finns skäl att anta att det saknas förutsättningar för ett undantag från strandskyddet eller där det finns brister i handläggningen som har haft betydelse för beslutet. Det är svårt, tycker vi i Liberalerna, att se varför det senare inte skulle räcka även för de områden till exempel i södra Sverige eller längs Höga kusten som eventuellt kan få lättnader i strandskyddet.

Ett läge där länsstyrelsen regelmässigt går in och överprövar kommuners beslut skulle innebära en längre och mer kostsam process till nackdel för den sökande. Detta i kombination med att det inte skulle behövas några skäl för överprövningen gör att den föreslagna bestämmelsen får anses utgöra ett oproportionerligt ingrepp för den sökande.

Vi ser också att det saknas tillräckligt beredningsunderlag för förslaget angående länsstyrelsens överprövningsrätt och att detta behöver göras igen.

Dessa förslag kan man diskutera omkring. Här sträcker vi i Liberalerna ändå ut en hand till regeringen. Vi var villiga att göra på det här sättet, fru talman, för att se till att få ett bättre strandskyddsförslag. Men det var inte intressant, och därför blir det tydligt: Vi i Liberalerna ser inte att en socialdemokratisk regering är lämplig att samarbeta med efter valet i höst.

Kristina Yngwe (C)
Anf. 63 Kristina Yngwe (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ökad differentiering av strandskyddet

Fru talman! Tack, Jakob Olofsgård, för inlägget!

Liberalerna - inte just ledamoten Jakob Olofsgård, men kollegor till ledamoten - satt ju med och förhandlade om strandskyddet fram till i juli i fjol, när januariavtalet föll. Jag tyckte att vi hade väldigt bra och konstruktiva diskussioner där, så jag var väldigt positiv när jag läste den följdmotion som Liberalerna skrev till propositionen. Till skillnad från övriga partier, som valde att avslå den i dess helhet, av svepande skäl, för att göra en politisk markering och offra landsbygden, hade Liberalerna faktiskt läst propositionen och kommit med konkreta förbättringsförslag. Det tyckte jag var väldigt positivt.

Det är därför jag blir lite konfunderad över att man sedan ansluter sig till ett totalt avslag. Jag kan absolut förstå att Liberalerna vill vara med och diskutera och ha en diskussion om strandskyddet med de partier som har förhandlat fram propositionen. Det enklaste hade varit att vara kvar i januariavtalet. Då hade ni de facto varit med och förhandlat fram hela propositionen. Men det är kanske lite konstigt att komma i efterhand och säga att man vill förhandla om en proposition när det redan då följdmotionerna väcktes var tydligt att propositionen inte kommer att genomföras över huvud taget. Det är kanske lite konstigt att förvänta sig att man ska ha en förhandling med tre partier om att förbättra en proposition som inte kommer att gå igenom, vilket är svaret på det som ledamoten har efterfrågat.

Det har framförts tidigare från bland annat Moderaterna och Kristdemokraterna att man med en ny regering kommer att slopa det generella strandskyddet och ge all makt till kommunerna. Jag uppfattar inte riktigt att det är den politiken som Liberalerna har, så jag vill få detta klart för mig: Kommer Liberalerna i eller utanför regering att medverka till att slopa det generella strandskyddet?

Jakob Olofsgård (L)
Anf. 64 Jakob Olofsgård (L)

Fru talman! Jag tackar Kristina Yngwe för frågorna.

Politik handlar om att komma överens, samtala och hitta vägar framåt. Vi lämnade januariöverenskommelsen för att vi såg att det inte var en väg framåt. Att vi lägger fram dessa förslag nu visar att vi har en vilja att påverka.

Jag är lite förvånad att det är Centerpartiet som tar replik på mig och inte regeringspartiet, som borde ha varit på tårna eftersom min kritik riktades mot dem och inte mot Centerpartiet.

Att förhandla tillsammans med dem som ligger närmast är någonting man gör inom politiken. Jag hade välkomnat om Centerpartiet hade anslutit sig till förhandlingen med den liberalt borgerliga sidan.

Någon kompromiss där vi helt släpper på strandskyddet har vi självklart inte. Det handlar om att värna allemansrätten, den biologiska mångfalden och så vidare. Men det är givetvis en förhandling. Vi hade gärna sett mer. Jag vill understryka det som även den kristdemokratiska ledamoten inbjöd till: Tillsammans med Centerpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna hade vi kunnat komma mycket längre och hitta hem i den här strandskyddspropositionen på ett mycket bättre sätt.

Kristina Yngwe (C)
Anf. 65 Kristina Yngwe (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ökad differentiering av strandskyddet

Fru talman! För Centerpartiets del hade vi gärna förhandlat med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Vi trivs bra i Alliansen. Men tyvärr har dessa tre partier valt att samarbeta med Sverigedemokraterna, som vi har väldigt stora problem att samarbeta med av helt andra skäl än strandskyddsskälen. Det är svaret på varför vi inte väljer att förhandla om de här frågorna tillsammans.

Det är jättebra att Jakob Olofsgård förtydligar synen på det generella strandskyddet. Jag kan uppleva att den bild som Moderaterna och Kristdemokraterna lyfter fram är att det kommer att lösa sig bara det kommer en ny regering. Men riktigt så enkelt är inte det hela. Precis som ledamoten säger är det en förhandling där man går in med lite olika inställningar.

Regeringen får såklart försvara sig själv. Men jag blir konfunderad över att man lyfter fram konkreta och bra förslag i en följdmotion och sedan väljer att ansluta sig till ett totalt avslag. Det är inte så vi brukar hantera det. Vi hanterar ju väldigt många olika propositioner då man har olika förändringsförslag eller saker man vill ändra men ändå inte ansluter sig till ett avslag. Det var därför jag var lite nyfiken på hur Liberalerna resonerat.

Jag kan också passa på att ta upp några av de frågor som Liberalerna lyft fram. Bland annat visar Liberalerna ett väldigt stort engagemang för skärgården, vilket är mycket bra. Men vi har faktiskt i propositionen tryckt väldigt tydligt på att kärnöarna och möjligheterna för skärgården att utvecklas är viktiga att bevara. Det finns redan i propositionen starka skrivningar om att det ska vara möjligt för skärgården att utvecklas.

Jakob Olofsgård (L)
Anf. 66 Jakob Olofsgård (L)

Fru talman! När det gäller kärnöarna och skärgården finns det i texterna resonemang kring hur man kan underlätta. Men i de skarpa lagförslagen finns detta inte med. Det är lite komplext och tekniskt att förklara, men vi kan fortsätta diskussionen om det senare. Vi såg att detta inte gällde. Skärpningarna ligger kvar som en våt filt även över kärnöarna. Personer som lever och bor på kärnöarna har hört av sig till oss liberaler och haft samtal med oss. De känner med det här förslaget en oro för att det på grund av detta inte kommer att bli någon utveckling. Där finns det någonting som vi kunde ha diskuterat.

Kristina Yngwe tar upp att vi lägger fram det här förslaget men sedan väljer att yrka avslag på hela propositionen. I vår text handlar det om att vi vill se önskemålen i våra förslag till förändringar tillgodosedda av regeringen. Vi uttryckte att vi var beredda att avstå från att stödja propositionen om regeringen inte ville prata med oss och tillgodose dessa. Det var väldigt tydligt i vår följdmotion att vår tanke var att lägga fram de här förslagen för att sträcka ut en hand och se om detta var möjligt. I så fall var vi också beredda att stödja motionen. Men den diskussionen ägde aldrig rum.

Sedan handlar det om den parlamentariska situation vi redan i dag är i. Utan Sverigedemokraterna hade inte Centerpartiet fått igenom vare sig sin vargpolitik, som vi röstade om här förra veckan, eller sitt försämrade artskydd i skogen. Där gav inte Liberalerna sitt stöd, men Sverigedemokraterna tillsammans med Centerpartiet gjorde det möjligt med en annan vargpolitik och ett annat artskydd i skogen.

Maria Gardfjell (MP)
Anf. 67 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nummer 1, som innebär stöd till propositionen. Från Miljöpartiets sida vill vi stärka strandskyddet. Men vi är också förespråkare för de lättnader som vi har kommit överens om i de ganska hårda förhandlingar som skett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ökad differentiering av strandskyddet

Strandskyddet infördes redan på 50-talet som en reaktion på de många fritidsboenden som byggdes längs stränderna redan då, något som försvårade tillgängligheten till stränder för allmänheten. De finaste stränderna vill man också bygga fritidshus på. I dag får man generellt inte bygga hus eller bryggor längs stränderna utan dispens. Men dispenserna ökar hela tiden.

Strandskyddet kan, som det ser ut i dag, inte betraktas som särskilt starkt. Förra året ökade antalet dispenser med 25 procent. Häromåret kunde vi läsa att 24 mil av kusten var exploaterad. Vi har fått rapporter från Havs- och vattenmyndigheten om att hälften av de lekplatser för fisken som finns längs våra kuster är förstörda och exploaterade på grund av att det har byggts för många bryggor och pirar.

En Sifoundersökning som Naturskyddsföreningen beställde häromåret visar att en majoritet av svenska folket vill ha ett starkt strandskydd. De vill inte försvaga strandskyddet. Tre fjärdedelar vill stärka strandskyddet i högexploaterade områden, kring städerna och i kustområdena.

Näringsutskottets ordförande, moderaten Carl-Oskar Bohlin, deltog tidigare i debatten. Jag är ganska besviken på honom, för han har nu lämnat kammaren. Men han spydde verkligen galla över Miljöpartiet. Jag måste få bemöta det som han påstod. Han hävdade bland annat att Centerpartiet hade sålt sig billigt till ett samarbete med Miljöpartiet.

Jag kan erkänna att när vi ingick januariavtalet var jag inte den starkaste förespråkaren för att det skulle finnas en punkt i januariavtalet om strandskyddet. Men samtidigt fanns den där, och fördelen med en uppgörelse om strandskyddet är att risken är otroligt stor att det kan bli ett sämre förslag nästa gång man gör en uppgörelse.

Jag tyckte också att det var intressant att göra en uppgörelse om strandskyddet eftersom Miljöpartiet, precis som Centerpartiet, är ett ganska utpräglat landsbygdsparti. Det är kanske inte jättemånga som tror det. Men faktum är att också vi brann starkt för att göra lättnader för landsbygden, för naturturismföretag och för lantbruk, speciellt i glesbygden.

Vi har drivit hårt att just stärka kärnöar. Det är tack vare Miljöpartiet som det är ett tydligt fokus i regelverket på att lättnaderna för de strandnära utvecklingsområdena ska fokuseras på mindre orter på landsbygd och i glesbygd, på orter med mindre än 3 000 invånare. Att bygga mer bostäder i de orterna skapar bättre förutsättningar för skolor, äldreboenden och andra typer av offentlig och privat service.

Jag har pratat med många moderater och borgerliga väljare och frågat dem om strandskyddet. Många har kanske en ryggmärgsreaktion som säger: Nej, strandskyddet behöver upphävas. Men då kan vi prata om att Sverige är unikt genom att man kan lägga till med båten vid en klippa ute i skärgården och sitta och titta på solnedgången och grilla på kvällen. Man kan ta söndagspromenader längs fina ständer. På vintern kan man ta skridskorna och åka runt och uppleva orörd kust och orörda sjöstränder. Det är livskvalitet. Och det är exakt det som väldigt många svenskar vill att vi ska bevara genom ett starkare strandskydd.

När majoriteten yrkar avslag på propositionen avslås inte bara lättnaderna för glesbygd och landsbygd utan också de otroligt viktiga förbättringarna och förstärkningarna av strandskyddet. Det är Miljöpartiet extremt kritiska mot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ökad differentiering av strandskyddet

Strandskyddet finns till för att garantera allmänhetens tillgång till våra stränder och för att bevara goda livsvillkor för djur och växter, både på land och i vatten. Det är strandskyddets syften. De skärpningar som föreslås handlar just om att strandskyddet vara skarpare än i dag i de områden där strandskyddets syften är som viktigast.

Vi har sagt tydligt nej till att helt riva upp strandskyddet och genomföra Strandskyddsutredningens förslag rakt av. Det skulle få förödande konsekvenser för djur- och växtliv och för människors tillgång till våra stränder.

Miljöpartiet hade självklart gärna sett en bättre överenskommelse. Både stränderna och vattnet utanför omfattas ju av allemansrätten och ger människor möjligheter att röra sig fritt i naturen. Utan strandskyddet skulle inte människor i Sverige kunna bada, fiska, åka skridskor eller vandra på stränderna på samma sätt som i dag.

Fritidshusbebyggelse har diskuterats i den här debatten. I den allmänna debatten pratar man från borgerligt håll ofta om att bygga bostäder på landsbygden. Men det intresse som finns för att exploatera stränder handlar väldigt sällan om bostadsbebyggelse. Det handlar om fritidshus. Det handlar om att markägare vill tjäna pengar på att bygga sommarstugor. Det handlar om köpcentrum, det handlar om vägar och det handlar om järnvägar. Det handlar om alla möjliga former av bebyggelse. Det handlar om väldigt mycket bryggor. Det handlar också om många former av exploatering som vi kanske inte ens tänker på skulle omfattas av strandskyddet, till exempel när det gäller att muddra i grunda havsvikar och så vidare.

Miljöpartiet hade gärna sett att hela Sveriges kuststräcka och kusterna längs de stora sjöarna hade fått ett ännu starkare skydd än i den här uppgörelsen. Men jag tycker samtidigt att det är bra att man koncentrerar den exploatering som får ske till just strandnära utvecklingsområden och att man inte längre tar med begreppet landsbygdsområden.

Vänsterpartiets företrädare menade i sitt anförande att det var dåligt att ta bort begreppet landsbygdsområde. Men om man har kvar begreppet landsbygdsområde kan man lätt få intrycket att all exploatering av stränder handlar om exploatering som är viktig för landsbygdens utveckling. Men så är definitivt inte fallet. Många stränder exploateras för andra ändamål. Det kan som sagt vara stormarknader, industrier och sommarstugeområden.

Miljöpartiet tycker att vi i framtiden ska öka mängden hemester och turism i Sverige. Jag är en stark förespråkare för att det behövs fler sommarstugor. Men då är det viktigaste ändå att inte bygga sommarstugorna precis nere vid stranden utan en bit upp från stranden. Då kommer de som bor i sommarstugorna att kunna utnyttja stränderna. Men det kommer också människor som inte bor i sommarstugorna att kunna göra. Ingenting är så dåligt som att vi bygger in oss i en struktur som gör att allmänheten i Sverige mister möjligheten att bada, att sola på en klippa, att lägga till med båten och att åka skridskor.

Fru talman! Strandskyddsuppgörelsen går om intet när Vänsterpartiet gör upp med högerpartierna. Men det borgar för att det här återigen kan bli en viktig valfråga. Jag kan lova er att Miljöpartiet står på svenska folkets sida. Vi vill ha ett starkare strandskydd.

(Applåder)

Magnus Manhammar (S)
Anf. 68 Magnus Manhammar (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ökad differentiering av strandskyddet

Fru talman! Jag vill att också mina barn ska få njuta av att ligga på klipporna på sommaren, att de ska få bada och gå längs stränderna. Jag vill att de ska få njuta av det vackra som finns i Sverige, precis som talaren före mig talade om, och den fina allemansrätten. Jag vill att de ska få njuta av de vackra strandlinjerna och stränderna runt våra sjöar och längs Sveriges vackra kust. Jag vill att de ska få åtnjuta den frihet man känner när man tar av sig skorna och kan ströva ut i det vackra Sommarsverige. Den frihet som vi har är unik i världen.

Diskussionen i dag handlar om strandskyddet, men den handlar också indirekt om allemansrätten - rätten att finnas i naturen, både för oss människor och för djuren. Alla har en rätt att finnas.

Jag hade hoppats att denna debatt skulle visa på tydliga skillnader i politiken, och det har den gjort, tycker jag. I denna typ av diskussioner och debatter i riksdagens kammare är det kanske inte ofta vi från de olika partierna övertygar varandra så mycket. Vi berättar vad vi står för från de olika partierna, och sedan är det upp till er som är väljare eller som lyssnar på debatterna att dra era slutsatser och ta ställning till vad ni tycker låter mest rätt för er. Men det som är viktigt är att vi får chansen att bemöta varandras argument och visa på skillnaderna i politiken.

Mitt anförande här skulle framför allt och kommer framför allt att handla om det som Moderaterna föreslår, det vill säga ett avskaffande av det generella strandskyddet. Här finns en väldigt tydlig skillnad i politiken. Moderaternas företrädare, som var uppe tidigt i debatten i kväll, var väldigt tydlig med att det generella strandskyddet inte är särskilt viktigt för dem; det vill man avskaffa. Man var ganska aggressiv i sin retorik, och det gjorde mig väldigt konfunderad och också väldigt orolig.

Jag hade därför hoppats få ställa ett antal frågor till Moderaternas företrädare här i kväll om just detta, men innan både Miljöpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna hunnit tala gick Moderaterna från kammaren. De ville inte delta i diskussionen längre eller lyssna på oss andra. De ville inte delta i den demokratiska processen för att få fram de bästa förslagen, diskutera detta och inte minst kunna bryta argument mot varandra. Moderaterna attackerade till och med Miljöpartiet ganska hårt i sina resonemang men gick innan Miljöpartiet kunde svara på det sätt som de hade kunnat göra.

Jag tycker att det är tråkigt, och därför ska jag ändå ställa de här frågorna och framför allt beskriva den verklighet vi lever i och den verklighet vi kan få om Moderaterna vinner valet och genomför den politik de vill ha. De vill avskaffa det generella strandskyddet. Jag vill tipsa fru talmannen och alla andra som finns här i kammaren och ute i Sverige om att googla på Moderaterna och strandskyddet och se de förslag som Moderaterna lägger. Man vill alltså avskaffa det generella strandskyddet.

Strandskyddet finns i Sverige av huvudsakligen två skäl. Ett: allemansrättsliga skäl. Det ska finnas allemansrätt och möjlighet att ta sig till stränder. Och två: att man ska kunna skydda livsmiljöer för djur och växter. Det är för att kunna bevara den biologiska mångfalden.

Men det finns också ytterligare ett skäl. Även av klimatskäl måste vi ha ett strandskydd för att försvara den strandlinje som finns så att den kan rädda oss - både djur, natur och samhället med människorna - från översvämningar, hårda regn, havshöjning och mycket annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ökad differentiering av strandskyddet

Det finns alltså många skäl att bevara strandskyddet. Moderaterna borde kanske snarare titta på att skärpa skyddet, inte minst i hårt exploaterade områden, men vill i stället alltså avskaffa strandskyddet generellt. Jag, som själv är från Blekinge, är uppvuxen i skärgården och bor där nu, där över 38 procent av ytan närmast havet redan är exploaterad, ser det som helt verklighetsfrånvänt att över huvud taget ha ett sådant förslag.

Så jag skulle vilja fråga Moderaterna: Hur kommer det sig att ni har de här förslagen? Jag skulle gärna vilja höra ert svar på det framöver. Hur ser ni egentligen på allemansrätten? Är ni för allemansrätten? Har ni ens tänkt på vilka konsekvenser de förslag ni lägger får?

Detta är egentligen mitt medskick till väljarna. Nu har ni hört vad Moderaterna tycker. Googla och se vad de tycker! Lyssna på den här debatten och hör vad alla andra partier tycker! Er röst den 11 september gör stor skillnad.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 1 juni.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-06-01
Förslagspunkter: 8, Acklamationer: 3, Voteringar: 5
Stillbild från Beslut 2021/22:20220601MJU27, Beslut

Beslut 2021/22:20220601MJU27

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Regeringens lagförslag

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår regeringens förslag.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2021/22:4511 av Elin Segerlind m.fl. (V) yrkande 2,

    2021/22:4529 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 1,

    2021/22:4568 av Jakob Olofsgård m.fl. (L) yrkande 3,

    2021/22:4572 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 1 och

    2021/22:4574 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 1 och

    avslår proposition 2021/22:168 punkterna 1-4 och motion

    2021/22:4568 av Jakob Olofsgård m.fl. (L) yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 1 (S, C, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, C, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S087013
    M600010
    SD52009
    C02605
    V19008
    KD18004
    L14006
    MP01204
    -2000
    Totalt165125059
    Ledamöternas röster
  2. Ny lagstiftning om strandskyddet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:4511 av Elin Segerlind m.fl. (V) yrkande 1 och

    2021/22:4572 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 2.
    • Reservation 2 (V)
    • Reservation 3 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S870013
    M600010
    SD52009
    C26005
    V00198
    KD11704
    L14006
    MP12004
    -1010
    Totalt253172059
    Ledamöternas röster
  3. Ny utredning om strandskyddet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:4529 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 2 och

    2021/22:4574 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 2.
    • Reservation 4 (M)
    • Reservation 5 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (M)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S870013
    M060010
    SD00529
    C26005
    V19008
    KD18004
    L14006
    MP12004
    -1010
    Totalt177605359
    Ledamöternas röster
  4. Översyn av dispensgivning m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:4511 av Elin Segerlind m.fl. (V) yrkande 3.
    • Reservation 6 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S870013
    M600010
    SD52009
    C26005
    V01908
    KD18004
    L14006
    MP12004
    -1100
    Totalt27020059
    Ledamöternas röster
  5. Ett reformerat strandskydd

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:105 av Magnus Jacobsson (KD),

    2021/22:254 av Markus Wiechel (SD),

    2021/22:417 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

    2021/22:418 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

    2021/22:537 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

    2021/22:555 av Edward Riedl (M),

    2021/22:707 av Martina Johansson (C) yrkande 1,

    2021/22:1122 av Ulrika Jörgensen (M),

    2021/22:1130 av Magnus Stuart (M),

    2021/22:1786 av Viktor Wärnick och John Weinerhall (båda M),

    2021/22:1942 av Åsa Coenraads m.fl. (M),

    2021/22:2017 av Åsa Coenraads m.fl. (M),

    2021/22:2268 av Nina Lundström (L) yrkande 2,

    2021/22:2356 av Christer Nylander (L),

    2021/22:2432 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 13,

    2021/22:2451 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 10.1,

    2021/22:2462 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkandena 33-38,

    2021/22:2537 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 21,

    2021/22:2623 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

    2021/22:2634 av Maria Stockhaus och Kjell Jansson (båda M),

    2021/22:2818 av Katarina Brännström (M),

    2021/22:2901 av Mattias Karlsson i Luleå (M),

    2021/22:2947 av Ann-Sofie Alm (M),

    2021/22:3022 av Fredrik Lindahl m.fl. (SD) yrkande 7,

    2021/22:3060 av Kjell Jansson (M),

    2021/22:3093 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1 och 2,

    2021/22:3225 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkandena 52-64 och 66-68,

    2021/22:3320 av Josefin Malmqvist (M),

    2021/22:3689 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 24,

    2021/22:3708 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M) yrkandena 25-27,

    2021/22:3881 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkandena 59, 60 och 62-64,

    2021/22:3981 av Jakob Olofsgård m.fl. (L) yrkande 18,

    2021/22:3997 av Jakob Olofsgård m.fl. (L) yrkandena 22 och 61 samt

    2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 41.
    • Reservation 7 (M)
    • Reservation 8 (SD)
    • Reservation 9 (KD)
    • Reservation 10 (L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (L)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S870013
    M006010
    SD00529
    C26005
    V19008
    KD00184
    L01406
    MP12004
    -1010
    Totalt1451413159
    Ledamöternas röster
  6. Behov av utredningar m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:2046 av Lars Hjälmered (M) yrkande 2,

    2021/22:3225 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 65,

    2021/22:3324 av Sofia Westergren och Alexandra Anstrell (båda M),

    2021/22:3525 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkandena 3 och 4 samt

    2021/22:3650 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 46.
  7. Tillfälle att yttra sig

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:3881 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 61.
    • Reservation 11 (KD)
  8. Ersättning för värdeminskning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:598 av Jan Ericson (M) och

    2021/22:3708 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M) yrkande 28.
    • Reservation 12 (M)