Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Straffrättsliga frågor

Betänkande 2009/10:JuU7

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
10 februari 2010

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Straffrättsliga frågor(pdf, 424 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2009/10:7 Straffrättsliga frågor

Beslut

Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU7)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007, 2008 och 2009 om straffrättsliga frågor. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om brott, straffmätning och påföljder.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 113

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2009-12-15
Justering: 2010-01-21
Trycklov: 2010-01-22
Trycklov till Gotab och webb: 2010-01-23
Trycklov: 2010-01-25
Reservationer: 24
Betänkande 2009/10:JuU7

Alla beredningar i utskottet

2009-12-15

Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU7)

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2007, 2008 och 2009 om straffrättsliga frågor. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om brott, straffmätning och påföljder.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2010-02-10
Stillbild från Debatt om förslag 2009/10:JuU7, Straffrättsliga frågor

Debatt om förslag 2009/10:JuU7

Webb-tv: Straffrättsliga frågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Kerstin Haglö (S)
Anf. 30 Kerstin Haglö (S)
Herr talman! Vi har nu att behandla ett motionsbetänkande om straffrättsliga frågor. Jag kan instämma i mycket av det Kerstin Haglö har framfört i fråga om att medborgarna ska ha tillgång till ett rättsväsen som de har förtroende för. Det är grundläggande. Det är också viktigt med det förebyggande arbetet. Det är A och O för att förhindra brott. Vi står naturligtvis bakom alla reservationer, men för tids vinnande vill jag yrka bifall till reservationerna nr 7, 9 och 21. Reservation nr 18, Särskilt vållandebrott vid rattfylleri, är en fråga som vi i Vänsterpartiet har drivit. Jag tar på mig att jag missade reservationen i utskottsarbetet, men vi kommer att rösta för reservationen. Vänsterpartiet har väckt motioner om bland annat tortyr. Det finns en lång historia bakom frågorna. S, v och mp har en gemensam reservation om tortyrbrott: "Sverige är bundet av FN:s tortyrkonvention sedan 1986. Konventionen kräver att staterna definierar tortyr som ett brott i nationell rätt - detta för att man ska kunna lagföra personer som misstänks för tortyr och som befinner sig i landet, om de inte utlämnas. Sverige har inte kriminaliserat tortyr. Många former av tortyr är dock kriminaliserade som andra brott. FN:s kommitté mot tortyr anförde i sitt yttrande att man, trots statens försäkran att alla handlingar som kan beskrivas som tortyr är straffbara enligt brottsbalken, beklagar att Sverige inte förändrat sin inställning när det gäller att införa brottet tortyr i den nationella lagstiftningen." Utskottet har svarat att man tycker att frågorna är angelägna. Utskottet beklagar att det inte har kommit någon lagstiftning på området. Jag kan läsa mig till att arbetet "bereds aktivt". Det brukar stå att man bereder frågan, men nu står det att man bereder den aktivt. Jag skulle vilja fråga majoriteten vad som menas med detta uttryck. Kan vi förvänta oss att det kommer en lagstiftning i dessa båda frågor, det vill säga tortyr samt folkmord och brott mot mänskligheten? Jag skulle bli glad om jag kunde få svar på det. Sedan har vi reservation nr 21. Det är väl lika bra att debatten får börja. Vi vill avkriminalisera eget bruk av narkotika. Jag vet att frågan kommer att tas upp av majoriteten, men jag vill ändå framföra å Vänsterpartiets vägnar följande: "En avkriminalisering av det egna bruket av narkotika ger inga direkta effekter när det gäller antalet intagna i anstalt, eftersom eget bruk i allmänhet inte ger fängelsestraff. Däremot skulle den få effekter för polisens arbete. Polisen har under senare år fokuserat alltmer på den enskilda missbrukaren och minskat sitt fokus på langningen. Att vrida tillbaka denna bild bedömer vi skulle få en större effekt för att minska narkotikamissbruket. Samtidigt stämplas inte den missbrukande automatiskt som kriminell, vilket har betydelse för samhällets möjligheter att få kontakt med och hjälpa honom eller henne. En person som betraktas och behandlas som kriminell stöts ut ur samhällsgemenskapen, och en sådan marginalisering har också täta samband med utvecklingen av tungt missbruk." Av betänkandet framgår att narkotikapolitiken innebär att det är kriminaliserat att ha narkotika i kroppen. Vi menar på att man sticker huvudet i sanden. Vi vill komma åt problemet. Det blir svårt att komma åt problemet om man inte betraktar det precis som det är, nämligen ett missbruk. Det finns massvis med missbruk i samhället. Det finns alkoholister. För mig och för Vänsterpartiet spelar det ingen roll vad du är beroende av: alkohol eller narkotika. Du sitter fast i ett missbruk som du har svårt att ta dig ur. Vi har lagt fram en rapport. Jag tror säkert att alla har läst den. I rapporten framgår att den mobilisering mot narkotika som fanns nu är borta. Den skulle naturligtvis ha fortsatt. Det var ett mycket gott arbete, och mycket skedde i förebyggande syfte. Vi skulle vilja se en parlamentarisk utredning med uppdrag att följa upp vilka konsekvenser ökade sociala skillnader får för narkotikamissbrukets utbredning. Vi menar på att människor inte blir hjälpta av att kriminaliseras. Vi hjälper människor genom att se deras beroende av en drog och genom att se till att de får bättre vård och behandling. Vi som sitter här i dag vet hur missbruksvården ser ut. Jag har besökt anstalter där de säger att det ska gå så långt att man hamnar inom Kriminalvården innan man får relevant hjälp. Så får det inte gå till, tycker vi i Vänsterpartiet. Vi vill också att det ska finnas en behandlingsgaranti med krav på avgiftning inom sju dagar. Vi vill också att fler ska ges möjlighet till kontraktsvård och vårdvistelse - detta för att aktivt göra något åt den utbredning av narkotikaproblemet som finns i dag. Kerstin Haglö tog upp reservationer om koppleri och människohandel, och jag ställer mig bakom det Kerstin har sagt. Med det som även jag har sagt kan debatten säkert börja.
Lena Olsson (V)
Anf. 31 Lena Olsson (V)
Herr talman! Betänkandet behandlar nästan 150 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2007, 2008 och 2009. Det innehåller allt från hets mot folkgrupp och tvångsgifte till eftersupning och avkriminalisering av eget bruk av narkotika, som ni hörde här nyss. Jag hade förstås förväntat mig att en moderat skulle stå i talarstolen och hålla det inledande anförandet med en bred orientering om innehållet. Nu fick jag för ett fåtal minuter sedan veta att hon dess värre är sjuk. Jag tänker trots detta ta upp de frågor jag själv har prioriterat i mitt manus, och jag hoppas att jag ändå på något vis ska kunna få med en hel del så att ni förstår hur omfattande materialet är. Jag skulle vilja börja med narkotikafrågan, som Lena Olsson precis avslutade med. Först och främst vill jag göra en rättelse när det gäller Narkotikakommissionen. Lena Olsson påstod att den har tagits bort, men den finns kvar. Den finns under en annan ledning och struktur, men den finns kvar. I detta betänkande tycker jag att det är anmärkningsvärt att Vänsterpartiet yrkar på att vi ska göra det enklare att bruka narkotika i det här landet. Det är en politik som vi i Centerpartiet absolut inte kan ställa upp på. Vänsterpartiet talar om att eget bruk av narkotika ska avkriminaliseras. Det ska utan urskiljning kunna omfatta alla sorters narkotika. Det ska alltså vara fritt att röka hasch, injicera heroin eller snorta kokain. När Vänsterpartiet säger att eget bruk av narkotika ska vara lagligt säger de också att innehav för eget bruk ska vara lagligt - eller var dras gränsen? Det går ju knappast att tänka sig någon annan följd av förslaget eftersom den som använder narkotika måste inneha narkotikan innan han eller hon använder den. Vänsterpartiet menar att detta förslag skulle underlätta polisens arbete. Men var drar man gränserna? Här kan man verkligen tala om en omsvängning i svensk narkotikapolitik och en mycket stor försämring för den svenska polisens möjligheter att bekämpa narkotikan i samhället. Min fråga är hur Miljöpartiet och Socialdemokraterna ställer sig till förslaget. Kommer de rödgröna vid en eventuell valseger i höst att göra det lagligt att bruka narkotika i Sverige? Kerstin Haglö avslutade sitt anförande med att tala om hur viktigt det är med förebyggande arbete mot alkohol och droger. Jag vill då inte se en sådan utveckling. Herr talman! Jag vill också ta upp ett antal andra spörsmål där oppositionspartierna reserverar sig. När det gäller eftersupning är Centerpartiets inställning fortfarande att det borde gå att lagstifta mot att dricka alkohol direkt efter en olycka, på samma sätt som norrmännen har gjort. Det är en svår lagteknisk fråga, men jag är övertygad om att den återkommer, och Centerpartiets inställning är klar. Miljöpartiet har en reservation där de menar att trafikförseelser borde ge dagsböter i stället för fasta bötesbelopp. Det kan jag också instämma i - det är ett gammalt centerpartistiskt förslag som Miljöpartiet nu har tagit upp. Vi menar också att det är rimligt att nivån på böter ska avgöras av den enskildes ekonomiska ställning. Med dagens system kan boten efter en hastighetsöverträdelse vara en svår prövning för den som inte har särskilt mycket pengar, till exempel en fattig student, medan en miljonär inte nämnvärt bryr sig om små summor och små förseelser. Här ser jag fram emot den översyn av påföljder som kommer att presenteras och som utskottet hänvisar till. När det gäller tortyrbrott tycker även Centerpartiet att vi ska ha en självständig tortyrbrottslagstiftning i Sverige, men man ska samtidigt komma ihåg att alla gärningar som i dag ingår i tortyr redan är kriminaliserade. Det gäller exempelvis misshandel, olaga frihetsberövande eller fridskränkning. Detta är frågor som för tillfället utreds eller bereds på departementet, och därför bör riksdagen precis som man uttrycker i förslaget inte vidta ytterligare åtgärder just nu. Herr talman! Jag har en fråga till framför allt Socialdemokraterna. Socialdemokraterna yrkar på och reserverar sig för att koppleribrottet ska avskaffas och i stället läggas in under människohandelsbrottet. Det är något som Kerstin Haglö beskrev. I dag är straffskalan för koppleri upp till fyra års fängelse, medan människohandel har minst två år i straffskalan. Det är alltså mycket stor skillnad, och frågan är vilken straffskala deras variant av människohandelsbrott ska ha. Ska Socialdemokraterna sänka straffskalan för människohandel? I koppleribrott ingår brottslighet som mycket väl skulle kunna ta plats i människohandelsbrottet, men det ingår också mindre grova koppleribrott. Ett exempel är en hyresvärd som inte hindrar att en uthyrd lägenhet används för prostitution. Ska hyresvärden dömas för människohandel? Jag menar att en sammanblandning av det i och för sig avskyvärda koppleribrottet med det fruktansvärda människohandelsbrottet innebär en försvagning i samhällets syn på människohandel, särskilt om alla typer av koppleri ska omfattas av människohandelsbrottet. Den nuvarande regeringen har infört flera exempel på graderingar av brott, till exempel våldtäkt och grov våldtäkt, med syftet att kunna tillämpa flera grader i straffskalan och tydliggöra vad som är att betrakta som särskilt grova brott. Förslaget från Socialdemokraterna anser jag skulle ge helt motsatt effekt. Herr talman! Med detta anförande yrkar jag bifall till förslaget i justitieutskottets betänkande och avslag på samtliga reservationer.
Karin Nilsson (C)
Anf. 32 Karin Nilsson (C)
Herr talman! Karin Nilsson ondgjorde sig mycket över vårt förslag att eget bruk ska avkriminaliseras. Jag tyckte att jag i talarstolen förklarade ganska bra vilken avsikt vi hade med det, och meningen är inte att man ska få använda narkotika hej vilt. Vi vill avkriminalisera det man har i kroppen. Det man har i fickan eller det man har i rummet ska fortfarande vara kriminaliserat. Karin Nilsson, du måste väl ändå erkänna att vi har ett gemensamt problem? Att bara säga att det är kriminellt och sedan över huvud taget inte göra någonting mer gör inte att vi kommer åt problemet. Det handlar om människor som är beroende av en drog. Det är precis samma sak om man har ett annat missbruk, till exempel missbrukar alkohol. Man sitter fast i ett drogberoende, och den största hjälpen behöver man naturligtvis med vård och behandling. När man kommer till en anstalt och får höra - och det är inte bara en gång, utan det är nästan varenda gång man besöker en anstalt - att det ska gå så långt att människor kommer in i kriminalvården innan de får relevant hjälp måste det vara något fel, Karin Nilsson. Vi måste våga se det, och vi måste också våga göra någonting åt det. Vi måste komma med förslag, som vi har gjort i denna rapport och som vi är ganska säkra på skulle förebygga på många sätt.
Lena Olsson (V)
Anf. 33 Lena Olsson (V)
Herr talman! Jag tycker fortfarande att det låter skrämmande att det du har i kroppen skulle vara lagligt medan det du har i fickan skulle vara olagligt. I en razziasituation går det väldigt kvickt att stoppa i sig det man råkar ha i fickan för att inte åka fast, vilket verkligen skulle kunna ha en förödande effekt. Jag känner alltså att denna gränsdragning är märklig, och jag ser nog ändå att det om vi ska kunna ha ett redskap för polisen att jobba med måste handla om att behålla kriminaliseringen. Söka hjälp bör man kunna göra i sammanhang då man inte är under rus. Då är man alltså inte olaglig. Det måste finnas möjligheter för samhället att hjälpa utan att för den skull göra ett användande av droger lagligt här i Sverige. Det handlar om droger som vi gör allt för att varna nya generationer för att komma in i. Skulle vi då dessutom säga att vi är beredda att godkänna det och inte blunda för det, att det är helt okej? Jag förstår över huvud taget inte idén, och jag förstår som sagt inte polisens möjligheter att jobba med detta på ett förebyggande sätt där man hittar gränserna för vad som är möjligt. Det är som sagt lätt att plocka upp det ur fickan och stoppa det i sig, och så är man helt plötsligt laglig.
Karin Nilsson (C)
Anf. 34 Karin Nilsson (C)
Herr talman! Det låter väldigt enkelt, Karin Nilsson. Man sitter fast i ett missbruk, vare sig man använder alkohol eller andra droger, och så en dag är man spiknykter och söker vård. Men det fungerar inte så. En missbrukare är fast i ett beroende. Om missbruk dessutom betraktas som kriminellt är det svårare för dessa människor att söka vård. Det säger sig självt. Man kan inte bara gömma sig bakom att det här är kriminellt och sedan inte göra någonting. Man måste inse att vi har ett reellt problem med alla möjliga droger i samhället. Vi kan säga att det är förbjudet och så gör vi ingenting mer. Även om det är kriminellt fortlöper missbruket. Det finns orsaker till det. Det kanske inte bara handlar om en som slänger i sig, fast det kan hända att det är så, utan det finns människor som är i stort behov av hjälp och vård ute i samhället. Ska vi ställa upp och hjälpa dem på ett relevant sätt, eller ska vi bara säga att det är kriminellt, och så gör vi ingenting mer? Det tycker jag skulle vara oansvarigt, för det här är ett stort problem. Det kan hända att jag missuppfattade dig, Karin Nilsson, men skulle det vara fel att jobba förebyggande? Jag hoppas att jag har missförstått dig, men det lät så.
Lena Olsson (V)
Anf. 35 Lena Olsson (V)
Herr talman! Det är definitivt inte fel att jobba förebyggande. Det var inte min avsikt att uttrycka mig så att det kunde missuppfattas. Jag ifrågasätter hur detta rimmar med det förebyggande arbetet. Jag har väldigt svårt att se att Vänsterpartiets förslag går ihop med det förebyggande arbetet. Jag tycker precis tvärtom - jag tycker att man öppnar för droganvändning i samhället. Det finns vårdinstanser i dag, sociala myndigheter och socialkontor som givetvis tar emot dem som söker vård. Inte sjutton står det en polis på tröskeln och säger: Nehej, det här är olagligt, du åker fast bara för att du kommer hit. Visst, det är olagligt, men om man söker vård även i ett påverkat tillstånd är man naturligtvis välkommen in för att tas om hand om man aktivt söker vård. Det man önskar är att många söker och vill ha vård. Att detta skulle vara en hindrande tröskel att ta sig över har jag väldigt svårt att se. Jag har otroligt svårt att se att det skulle förändra situationen till det positiva att göra det lagligt.
Karin Nilsson (C)
Anf. 36 Karin Nilsson (C)
Herr talman! Till straffrätten ska vi hålla oss något pragmatiskt. Att snöa in på enskilda teorier om allmän prevention eller ren vedergällning låter sig inte göras i en modern lagstiftning. Straffrätten handlar om vilka lagar vi stiftar för att markera vad som är rätt och vad som är fel, framför allt det som vi tycker är mycket fel, det vill säga hur långt straffet ska vara och om det ska avspegla hur avskyvärt vi tycker att brottet är. För de flesta människor i Sverige räcker det med att konstatera att något är förbjudet för att man ska avstå från ett visst beteende. Det är därför vi har variationer i straffvärdet. Andra människor kalkylerar dock med risken för upptäckt och ett eventuellt efterkommande straff. Är ekvationen där felaktig är det klart att risken är stor att dessa personer struntar i lagar och begår brott för sin egen vinnings skull. Jag vill verkligen vara tydlig med att för Folkpartiet är straffrätten inte det enda verktyget för att minska brottsligheten. Vi om några är tydliga med att man måste fokusera på brottslighetens orsaker. Vi vet att det är jätteviktigt att bekämpa social misär i allmänhet och droger i synnerhet. Vi vet att skolor som ger unga chanser i stället för chanslöshet är jätteviktiga om vi ska minska kriminalitet på lång sikt. Vi vet också att arbete i stället för bidrag och understöd är jätteviktigt för att man ska känna gemenskap och kunna delta aktivt och med stolthet i samhället. Därför måste straffrätten balansera olika sorters brottslighet och dess olika drivkrafter. Med detta sagt krävs det dock en relevant straffrätt som möter en rätt krass verklighet. Därför är vi glada över att man från regeringens sida, och Folkpartiet har varit med i det arbetet, har kunnat driva fram ett förslag som nu föreligger om mycket skärpta straff när det gäller grov brottslighet, grova våldsbrott. Det är orimligt låga straff i dag för grov misshandel om man slår ned någon med ett basebollträ. Detta ändrar vi nu så att straffet skärps. Det är väldigt få människor som ägnar sig åt sådan verksamhet, tack och lov, men de som gör det mår bra av en längre tids inlåsning. Vi skärper synen på utpressning, vi skärper synen på organiserade brott. Det är mycket värre när människor begår organiserat brott med syftet att bara tjäna pengar. En del brott begås av människor som är djupt olyckliga, missbrukare, satta under svår fysisk eller psykisk press. Dem som endast håller på med brott för att tjäna pengar kan vi nu låsa in något längre. De får en sämre brottsekvation för sin verksamhet. Vi är också tydliga med att återfall i brott ska ses med skärpt allvar. Det är självklart så att den person som begår ett brott alltid ska få en ny chans. Det är mycket därför vi på våra fängelser och i vårt straffsystem rehabiliterar människor. Men de personer som gång på gång begår ibland mycket grova brott, för den delen brott som inte har så högt straffvärde, behöver en längre tids inlåsning för sin rehabilitering. Jag var nyligen på ett besök i Skaraborg och träffade poliser som jobbar i tuffa och svårt utsatta områden. De kände en väldig frustration, och jag fick ett exempel som jag tror att jag har fått tusen gånger, men jag tar det exemplet. Där jagar man en person som oavbrutet kör bil olovligt, ibland påtänd, ibland kraftigt berusad. Personen togs in gång på gång för grov olovlig körning, men straffvärdet blir inte särskilt högt. Polisen hade tagit den här personen för 23:e gången. Det fanns någon gång något parti i riksdagen som sade att man skulle låsa in folk efter tredje gången, tredje gången gillt. Tredje gången man begick ett brott skulle man få ett skärpt straff, lite förenklat. Jag ska villigt erkänna att 23:e gången gillt är okej för Folkpartiet, för någonstans måste man fundera på när man ska markera att personer är farliga. Den här personen kanske någon gång kör över en människa, och det är någon som bär ansvar för att den personen går ute. Här levererar man förslag från regeringen som jag tycker är mycket bra. De riktar sig mot den grövsta brottsligheten och den organiserade brottsligheten. Där är det bäst att ändra brottsekvationen. Vi skärper också synen på människohandel. Vi gör det lättare att döma för människohandel. Det finns en lagrådsremiss där sådant förslag ligger framme. Vi tar bort kravet att människan som styr detta ska ha kontroll över offret. Detta ska inte vara avgörande. Vi ser till att den dubbla straffbarheten tas bort så att man kan döma lättare här i Sverige. Det svarar delvis mot vad som anförs i några av reservationerna, och jag tycker att det är väldigt bra. Herr talman! För Folkpartiet är det viktigt att vi parallellt med straffbarhet och straffvärde fokuserar på pengarna. Det kommer vi att prata om senare i dag då vi ska prata om processrätten. Det är helt självklart att dessa människor som håller på med grova brott inte är sadister generellt. De är värderingslösa människor som kränker andra systematiskt och ibland struntar i om de lemlästar eller dödar folk. De har ett enda syfte - snabba cash. De vill tjäna pengar, och de vill göra det på andra människors bekostnad. Därför är det viktigt att vi går hårt åt deras brottsvinster och gör det än mer enkelt att beslagta deras resurser. Begår man grova brott ska man riskera längre tids inlåsning, och man ska också lättare bli av med pengarna. Då drar vi undan den ekvation som gör att många ägnar sig åt brottslighet. Herr talman! Det här betänkandet avslöjar vissa inställningar hos oppositionen. Jag vill understryka att det är några öppna dörrar som slås in. Rattfylleriet tas upp här. Vi har också i förslaget, som jag redogjorde för nyss, skärpt synen på grovt vållande till annans död, det vill säga att om man kör en bil och är berusad innebär det att man faktiskt kan köra ihjäl någon, och det är ingen annan än den som kört den bilen som har ansvaret för detta. Detta är en skärpning som har efterfrågats. I reservationen om organiserad brottslighet efterfrågas skärpt syn. Det har jag redogjort för. Mutbrottet tas upp, det vill säga när människor förstör vårt system av ordning och reda i samhället genom att muta sig fram, betala pengar under bordet och så vidare. Om detta har vi en utredning på gång. Jag hoppas att vi kan återkomma. Ett intressant förslag som finns i en reservation, som jag tycker att vi ska titta närmare på, är om detta med förverkande av bilar. Jag nämnde exemplet med mannen som oavbrutet körde bil olovligt. Här har vi gjort det lättare att beslagta bilarna. Men det finns fortfarande en oskälighetsdel i kravet på att ta hand om detta. Är det en person som kör olovligt och bilen är mycket dyr, är det svårare att beslagta den därför att det anses som oskäligt. Jag tycker inte att det spelar så stor roll. Är man gång på gång ute och kör bil utan körkort är det en signal om att man skiter i andra människors liv. Då ska bilen förverkas. Detta tycker jag att vi ska fundera på om vi kan gå vidare med. Detta är en reservation som är värd att tas på allvar. Herr talman! Om jag får använda någon minut till måste jag nämna Vänsterpartiets fantastiska ingångar med att det ska vara tillåtet att knarka. Jag träffar rätt många människor runt om i Sverige som jobbar inom sjukvård, missbrukarvård och inom kommuner, och alla jobbar de med att försöka minska narkotikans skadeverkningar - denna narkotika som förstör livet för individer, för familjer, för vänner och kamrater. Detta är ju någonting som är kriminaliserat för att man ska kunna gripa in. Med Vänsterpartiets logik, som vi har fått redogjord för här, är det mängder av saker som är missbruk. Människor missbrukar sex, människor missbrukar sprit, människor missbrukar sin fysiska styrka och använder våld. Ska detta också avkriminaliseras? Det är häpnadsväckande! Det finns en mjukhet och en otydlighet från oppositionen i synen på narkotika, vilket oroar mig. Jag hoppas verkligen att de som ingår i oppositionen tillsammans med Vänsterpartiet gör klart för Vänsterpartiet att detta inte är ett bra sätt att gå fram med politik. Beskrivningen att det inte görs någonting i Sverige vad gäller missbrukarvård är nästan oförskämd, i alla fall mot alla människor som jag har träffat som gör otroliga insatser i landsting och kommuner för att se till att människor slutar att använda narkotika. Att säga att du får fortsätta att knarka utan att samhället med tvång griper in är inget bra svar. Det är ett dåligt svar, ett svar som signalerar hopplöshet. Herr talman! Folkpartiet står bakom majoriteten i detta betänkande. Jag yrkar avslag på de reservationer som finns och på de motioner som har lämnats in. Men det finns en hel del här att jobba vidare med. Jag ska bara nämna att om det är någonting som Folkpartiet ser att vi måste göra framöver när det gäller straffrätten, så är det att vi måste ta tag i olaga hot i alla dess former. Jag ser en del av Sveriges framtid på åhörarläktaren här. Ni vet hur det ser ut med olaga hot i dag. En hel del används och en hel del människor kränks av dessa, till exempel på nätet. Hur möter vi i en ny tid och på nya arenor brott i olika former, till exempel olaga hot? Jag tycker att vi ska titta vidare på rånbrottet. För Folkpartiet är det alltid svårt att förstå att ett rån som begås mot en butik eller bank med ett låtsasvapen, så kallad soft air gun, kan betraktas annorlunda än om det är ett riktigt vapen. Tillträdesförbud till butiker för folk som systematiskt stjäl tycker jag att vi ska fundera på. Det är ingen mänsklighet rättighet att stjäla. Jag tycker att vi ska fundera på snatteribegreppet över huvud taget. Stöld är stöld och ska kallas stöld. Jag tycker att vi ska titta på olagliga spel. Penningtvätt återkommer jag till i nästa debatt. Sist men inte minst, herr talman, tror jag att vi måste göra en rejäl upprensning i påföljdssystemet. Vi behöver en reform som skapar mer adekvata och relevanta påföljder för de brott som begås. På så sätt håller jag med Vänsterpartiet i deras tidigare inlägg om att man möter många människor i fängelser som man undrar vad de verkligen gör där. Varför åker människor in på två tre månader, vilar upp sig, äter upp sig, kanske är drogfria några veckor eller en månad och sedan åker ut i en situation som är helt oacceptabel? Herr talman! Med detta avslutar jag mitt inlägg. Ursäkta att jag överskred talartiden något.
Johan Pehrson (Fp)
Anf. 37 Johan Pehrson (Fp)
Herr talman! Det är oerhört intressant att höra Johan Pehrson berätta om allt som ni ska göra. Ni har knappt ett år på er. Men du talar ingenting om det som ni inte har gjort. Nu ska du och jag tala om eftersupning. Vi socialdemokrater har en reservation om detta. I samband med utredning om misstänkt rattfylleri eller grovt rattfylleri förekommer det ofta att föraren hävdar att alkoholen har intagits efter olyckan. Det kan då skapa oerhörda problem i utredningen, att åtal inte väcks eller att det blir en friande dom i domstolen. Det innebär också oerhört mycket jobb för Rättsmedicinalverket som ska kolla upp allt detta. Det innebär ökade kostnader för rättsväsendet. Det är inte rimligt att man ska klara sig undan ansvar genom att skylla på förtäring av alkohol i efterhand. Vi socialdemokrater hade ett långt framskridet förslag 2006. Det försvann någonstans på Regeringskansliet. Tyvärr tog inte den moderatledda regeringen stafettpinnen, för när propositionen sedan kom om ökade möjligheter att ingripa mot rattfylleri och sjöfylleri fanns inte lagförslaget med. Nu svarar ni att förslaget bereds på Regeringskansliet. Alltså har ett färdigt lagförslag beretts i tre år till. Nu ställer jag frågan till Johan Pehrson: Anser Johan Pehrson att eftersupning ska kriminaliseras?
Kerstin Haglö (S)
Anf. 38 Kerstin Haglö (S)
Herr talman! Ja, jag skulle vilja att det var möjligt. Orsaken till att vi inte har kriminaliserat det är att det framförts rättssäkerhetsaspekter från rätt tunga laginstanser. Det finns ganska tunga invändningar mot detta. När jag pratar med svenska poliser som jobbar med säkerhet på våra vägar pratar de om mängder av saker. Ibland kommer frågan om eftersupning upp. De har hört eller själva varit med om att detta förekommit. Senast jag var på en utfrågning om detta rörde det sig om ett tjugo-trettiotal fall per år där detta påstods. Ofta kan man ändå bevisa att personen faktiskt har dragit i sig en sjuttifemma brännvin efter att ha kört på någon i en trafikkorsning med förklaringen: Jag mådde så dåligt och blev så nervös. Som det funkar med utandningsprov och blodprov kan man i regel bevisa att personen har gjort detta efteråt, och då blir personen dömd. I något enstaka fall kan en person tänkas klara sig undan med detta. Det har funnits några sådana exempel. Slutet på detta långa svar är: Jag kommer inte att ge upp tanken på att detta är något som vi eftersöker. Men jag borde också meddela Socialdemokraterna att för oss i Folkpartiet är frågorna om rättssäkerhet mycket centrala, och vi slarvar aldrig med dessa frågor. Vi kommer inte att kunna leverera ett förslag förrän vi har hittat ett förslag som får godkänt ur rättssäkerhetsaspekt. Det är orsaken. Jag är lite förvånad över att Socialdemokraterna ser så lättvindigt på detta med rättssäkerhet när det gäller också den här typen av brottslighet.
Johan Pehrson (Fp)
Anf. 39 Johan Pehrson (Fp)
Herr talman! Det är intressant, Johan Pehrson, att när vi 2006 skulle lägga fram lagförslaget och det var ute på remiss stod din vän i alliansen, Johan Linander, och talade sig varm för att ni var helt överens om det här. Likaså var din partikamrat Tobias Krantz ute och sade att eftersupning skulle kriminaliseras. I tre år har ni glidit på frågan. Och nu säger Johan Pehrson att det handlar om rättssäkerhet. I Norge, Johan Pehrson, finns en lag som fungerar alldeles utmärkt. Där får en motorfordonsförare inte dricka alkohol eller inta något annat berusningsmedel de första sex timmarna efter en körning där han eller hon har varit med om en olycka om han eller hon förstår eller borde förstå att det kan leda till en polisundersökning. Brott mot detta bestraffas med samma påföljd som vid rattfylleri. Vad gäller provtagningen, Johan Pehrson, har Rättsmedicinalverket 130-140 ärenden varje år. I så gott som samtliga fall kan påstående om eftersupning betraktas som ett rent påhitt. Denna provtagning kostar dock mycket pengar. Med en lagstiftning som den i Norge hade vi sluppit denna kostnad inom rättsväsendet.
Kerstin Haglö (S)
Anf. 40 Kerstin Haglö (S)
Herr talman! Jag vill be Kerstin Haglö reflektera över att om Socialdemokraterna regerade i tolv år utan att komma fram med något förslag kan det tänkas att det hade att göra med att detta är lite komplicerat. Den tanken slår i alla fall mig. Den norska lagstiftningen ligger på mitt rum, och jag har tittat på den. Den har dock långt ifrån löst problemet med supande och bilkörning i Norge. Det här är en detalj, om än viktig. Rättssäkerhet är alltid en kostnad. Vi kommer att behandla intressekonflikten mellan effektivitet och rättssäkerhet i nästa debatt. Om en nykter person har varit med om en trafikolycka och blir chockad och häller i sig brännvin som ligger i vägkanten, ska den personen ändå dömas? Det är en konstig syn på människor som mår dåligt. Jag håller med om att de flesta antagligen ljuger men om det är sanning ska man ha rätt att bevisa sin oskuld. Du kommer inte runt problemet, Kerstin Haglö. Det kommer ändå att bli blodprov som ska prövas och så vidare. Jag uppskattar att du begärde replik på mig, Kerstin Haglö, men ser man på hela straffrätten och vad vi gör där har du verkligen fokuserat på en detalj. Rattfylleri är en viktig fråga, men det finns större grepp att ta om man vill komma till rätta med detta. Ett är att se till att de som kör ihjäl folk får skärpt straff. Sätter man sig i en bil måste man ta ansvar. Att köra onykter kan liknas vid att springa runt med en osäkrad pistol och skjuta prick. Då kan folk drabbas. Nu skärper vi straffen, och det är ett viktigt steg på vägen.
Johan Pehrson (Fp)
Anf. 41 Johan Pehrson (Fp)
Herr talman! I mitt anförande ställde jag en fråga om kriminaliseringen i svensk lagstiftning av tortyr, folkmord och brott mot mänskligheten. Jag har ännu inte fått något svar. Jag hoppas att Johan Pehrson kan lämna besked om varför det här har dröjt så länge. Man skriver i betänkandet att det bereds aktivt. Jag tror att det är första gången jag ser att något bereds "aktivt". Annars brukar det stå att det bereds. Jag skulle vara glad om jag fick lite mer information om hur nära eller långt borta detta ligger. Herr talman! Alliansen talar ofta om förslag som inte är framlagda för riksdagen, till exempel när det gäller straffskärpningar. Det blir svårt för oss i oppositionen att bemöta det när vi inte har någon proposition. Vi kan därför inte ta ställning till pressmeddelanden och så vidare. Det måste ni ha respekt för. Johan Pehrson raljerar. Det är han ganska duktig på, och ibland skrattar även jag. Men frågan om avkriminalisering av eget bruk ska man inte raljera över. I förra replikskiftet om eftersupning menade Johan Pehrson att om någon vid en trafikolycka känner sig trängd och ser en flaska sprit måste man förstå att denne i ren förtvivlan kan bli sugen och halsa i sig den. Jag relaterar det till avkriminaliseringen av eget bruk. Vi har en drogproblematik som vi måste göra något åt. Vad gör ni för att förebygga denna problematik?
Lena Olsson (V)
Anf. 42 Lena Olsson (V)
Herr talman! Frågan om tortyr har funnits på dagordningen sedan 1986. Brott som att slipa av tatueringar med vinkelslip, sticka folk med knivar och bränna folk med cigarretter är förbjudna i svensk lag i dag; det är inte straffritt. Frågan är om det ska finnas ett särskilt tortyrbrott. Vi tar ett steg för att ytterligare markera genom att skärpa straffen för mycket grova brott som är organiserade. Vi kommer naturligtvis att fortsätta titta på och bereda frågan om tortyrbrott, men inom FN tycker man inte att vi tar för lätt på detta - framför allt inte efter vår skärpning av synen på denna typ av bestialiska brott. Vad gäller folkmord hoppas jag att vi kan återkomma ganska snart. Samma sak gäller dock här. Det är inte tillåtet att springa runt och mörda folk i mängd. Det finns dock komplicerade folkrättsliga förbindelser som vi ska bemöta. Vi hoppas som sagt kunna återkomma i frågan. Det är det besked du kan få av mig. Jag gick lite hårt åt Vänsterpartiet när det gällde narkotikan. Jag tror inte att det ligger någon knarkromantik bakom ditt engagemang, Lena Olsson. Du vill helt säkert också minska narkotikans skadeverkningar. Bland dem jag träffar ute i verkligheten som jobbar i frontlinjens knarkträsk med dem som drabbas av brotten, begår brotten och skapar misären är det ingen som efterfrågar en avkriminalisering av självdrogandet. Att det är kriminellt är ett sätt att bekämpa det. Det ser man också på straffskalan. Man låser inte in folk på tio år för eget bruk. Det gör man om de har smugglat 20 kilo amfetamin. Den som tar amfetamin måste hela tiden störas, motiveras och påverkas i syfte att kunna delta i behandling. Gör man inte detta redan på brukarstadiet slutar bruket i 99 fall av 100 i ett missbruk med brott, våld och misär som följd.
Johan Pehrson (Fp)
Anf. 43 Johan Pehrson (Fp)
Herr talman! Jag fick svar på en del frågor. Jag får väl nöja mig med att vi får vänta ett tag till innan det blir en svensk lagstiftning mot tortyr, folkmord och brott mot mänskligheten. Johan Pehrson kanske glömde det jag sade om att tala om förslag som vi inte har full tillgång till. Det är inte sjyst att stå och tala om dessa förslag i talarstolen. Om vi skulle gå i clinch med er och ställa konkreta frågor kommer vi till: Vad vet ni? Vad vet vi? Då blir det svårt att svara eftersom propositionen inte ligger på bordet. Det är bra att du inte tror att Vänsterpartiet inte vill göra något åt narkotikan. Vi vill att man fokuserar mer på distributionen i stället för att hela tiden plocka in missbrukare för provtagning för att få upp statistiken. Även vi vill ha en skärpning av narkotikabrotten och en översyn av straffskalorna. Johan Pehrson, jag vet inte vilken verklighet du möter. Jag möter en annan verklighet, nämligen dem som är drabbade. De anser att de inte har fått någon relevant hjälp utan att de har hamnat i kriminalvården utan att få en bra avgiftning och behandling. Det kan jag intyga med stöd av de kommuner och landsting som jag har kontakt med. Det är svårt att skicka missbrukare till vård. Man får bryta benet två gånger, men man får inte återfalla i missbruk.
Lena Olsson (V)
Anf. 44 Lena Olsson (V)
Herr talman! Det går alltid att göra mer och bättre. Människor som är inskrivna på opiatavdelningen på Beroendecentrum vid Universitetssjukhuset Örebro får varje dag avancerad hjälp att sluta knarka. Ibland är det dock kö till programmet, så det behöver alltid göras mer. Det talar jag med de ansvariga på Örebro läns landsting om. Så ser det ut oavsett landsting och oavsett politisk färg. Det är klart att man alltid kan ge mer vård. Jag har ingenting emot det. Jag misstror inte Lena Olsson och Vänsterpartiet, men ni är extremt naiva. Det finns ingen gräns för hur naiva ni är i er syn på narkotika. Ni påstår att avkriminalisering av personligt bruk ska leda till en förbättrad situation. Jag är chockad. Jag ser ingenstans där det har lyckats. Från Oslo i norr till Lissabon i söder och Dublin i väster har vi sett effekten av detta försök till "harm reduction" och mjukhet mot droger. Det blir mycket värre. När jag träffar människor från de länderna säger de: Ge inte upp era hårda restriktiva linjer när det gäller droger och alkohol! Fortsätt att vara tydliga! När det gäller påföljder finns det förslag från Vänsterpartiet om att man ska ha halvtidsfrigivning i vissa fall. Vi tycker att några straff ska skärpas. Det är inte lösningen på hela brottsligheten, men för några personer som är extremt kalkylerande och obehagliga är en längre tids inlåsning bra, riktig och försvarbar.
Johan Pehrson (Fp)
Anf. 45 Johan Pehrson (Fp)
Herr talman! De som något känner till Kristdemokraterna vet att det förebyggande arbetet är något som vi alltid lyfter fram när vi pratar om kriminalitet. Jag tänker inte göra det i dag. Jag ska hålla mig till de frågor som vi diskuterar nu, nämligen de straffrättsliga frågorna, eftersom det ena inte utesluter det andra. Jag tror att de flesta är överens om att den som begår ett brott ska få ett straff som står i proportion till brottet, att alla ska behandlas lika inför lagen och att det ska gå att förutse vilket straff som kan förväntas. Vi vet att det inte är så enkelt. Det uppstår situationer när effekten av en lag inte blir den som var lagstiftarens intention när den stiftades. När straffskalan har ett brett spann kan några tycka att den övre delen används för ofta, andra att den nedre delen används för ofta. Därför blir det ständigt debatter om straffrättsliga frågor. Det är bra att vi har en sådan i gång. I dag behandlar vi ett motionsbetänkande med 150 yrkanden. Det finns motioner både från allianspartiernas företrädare och från oppositionens företrädare. Oppositionspartierna har sammanlagt 24 reservationer, men bara 4 är gemensamma för Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet. Det kan var och en dra vissa slutsatser av. Att Vänsterpartiet vill göra det lagligt att inneha narkotika för eget bruk har redan varit uppe flera gånger. Jag har full förståelse för att Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte ställer upp på den reservationen. Det är bra. När det gäller utvecklat samarbete på EU-nivå, som är så avgörande för att bekämpa brottslighet som framför allt terrorism, människohandel och barnpornografi, håller Vänstern och Miljöpartiet emot med lite olika motiveringar medan Socialdemokraterna är tillskyndare av ett utvecklat samarbete och ibland till och med vill gå fortare fram än alliansregeringen. Jag väntar med spänning på oppositionens gemensamma förslag och överenskommelse på de här områdena och på hur stora, eller små, satsningar ni vill göra på rättsväsendet. Där skiljer det sig rätt rejält mellan de rödgröna partierna. Alliansregeringen har tagit många initiativ på det straffrättsliga området under den tid man har suttit vid makten. En del har lett till färdiga propositioner och riksdagsbeslut, andra har utretts och bereds i Regeringskansliet. Jag tänker ta upp några av varje eftersom jag vill visa hur aktiviteten har varit. Det har införts flera nivåer när det gäller straffet för mord. Förr dömdes man antingen till fängelse i 10 år eller på livstid. Följden var att straffet blev 10 år i alla fallen, utom de allra allra grövsta. Det nya är att man också kan döma till mellan 10 och 18 års fängelse. Det finns grader i helvetet när det handlar om hur ett mord har gått till. Nu kan man alltså döma ut ett tidsbestämt straff på exempelvis 12 eller 15 år om brottet anses särskilt grovt. Jag tror att det kommer att upplevas som bättre anpassat till omständigheterna. Straffnivåutredningen hade som huvudsaklig uppgift att föreslå skärpta straff för allvarliga våldsbrott och att öka spännvidden mellan straffen för olika brott och skärpa straffen för återfall i brott. Resultatet av utredningen kommer i form av en proposition i mars. Straffsatserna anpassas också här efter hur en misshandel har gått till. I det nya systemet kan man dömas för misshandel, grov misshandel och synnerligen grov misshandel. Straffets längd anpassas efter hur misshandeln har gått till. Försvårande och förmildrande omständigheter kommer också att få ökat genomslag när straffets längd bestäms för brott i allmänhet. Det är en bra utveckling. Gromninglagen har vi debatterat, och den är genomförd. Den infördes i juni förra året. Den bestraffar kontakt med barn för sexuella ändamål även om kontakten inte fullföljs. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år. Jag tycker att det är viktigt att följa detta och se vad praxis blir och om skärpningen räcker eller om det kommer att behövas ytterligare förtydliganden, vilket jag tror, och kanske också högre straff. Det är viktigt att lagen har kommit till, eftersom den stärker skyddet för barn mot att råka ut för sexuella övergrepp. Resultatet hittills, på ett halvår, är att ca 80 fall har anmälts. Det första fallet är nu på väg till domstol. Det låter kanske inte så mycket, men vi vet inte hur stor den förebyggande, avskräckande, effekten av lagen är. Det kan vi ju inte ha någon uppfattning om. Att den behövs är helt klart. Som ni redan har hört inför vi också skärpta regler för att effektivisera bekämpningen av de vidriga människohandelsbrotten. De nuvarande reglerna är otydliga och svåra att tillämpa. Därför föreslås en ny utformning med tydligare brottsbeskrivning. Barnpornografilagen skärps genom förlängd preskriptionstid. En åldersgräns på 18 år införs, och den som skaffar sig tillgång till barnpornografiska bilder ska kunna dömas utan att ha laddat ned bilderna till sin dator. Att betala för att se bilder på en webbsida räcker för att det ska vara en straffbar gärning. Det faktum att det i Sverige görs 50 000 försök varje dag att komma in på sidor som är spärrade för barnpornografi tycker jag visar att det här är en lag som verkligen behöver skärpas. Det handlar om filmer och bilder som visar verkliga övergrepp på barn; det får vi aldrig glömma. Preskriptionstiden beslutade vi om här i riksdagen häromveckan. Där var vi eniga. Det är glädjande. Preskriptionstiden för mord och andra mycket allvarliga brott tas bort. Det innebär att man mycket lång tid efter att ett mord har begåtts kan väcka åtal om det kommer fram uppgifter som gör det möjligt att gå vidare med utredningen. Bakgrunden är förstås att det med teknikens hjälp har skapats nya förutsättningar att lösa gamla brott. Brottsoffer kan således få upprättelse även mycket lång tid efter att brottet begåtts. Det har talats mycket om eftersupning. Jag kan beklaga att det inte kom med i den proposition som vi lade fram, men jag tycker att vi kunde få ett plus i kanten för att vi nu inför en nedre gräns för sjöfylleri. Den blir densamma som för rattfylleri, nämligen 0,2 promille. Det är inte helt enkelt att komma fram till en sådan lagstiftning, men det har vi enats om. Det gäller inte småbåtar, men motorbåtar som gör 15 knop och båtar som har ett skrov på tio meter eller mer. Alkohol och trafik hör inte ihop. Det gäller även sjötrafik. Med den nya lagen kan förhoppningsvis många onödiga olyckor och incidenter undvikas redan i sommar. Det här är inte en heltäckande beskrivning, men den visar vilken stor aktivitet det har varit på straffrättens område under alliansregeringens tid. De ekonomiska satsningarna på hela rättsväsendet har också varit de största hittills. Häromdagen fick vi glädjande nog en trygghetsundersökning från Brå som görs regelbundet. Den visar att tryggheten hos befolkningen har ökat från 2006 till nu, liksom förtroendet för rättsväsendet. Även om det är en undersökning med mycket stort underlag - 20 000 personer - kan man naturligtvis inte dra alltför stora växlar på den. Det inser jag. Jag tycker ändå att vi gemensamt måste glädja oss åt att utvecklingen tycks gå åt rätt håll när det gäller hur man upplever tryggheten i samhället. Jag vet att oppositionen tycker att vi många gånger har gjort fel saker och framför allt att vi har gjort för lite, särskilt på de områden där ni har reserverat er. Men så fungerar oppositionen. Förhoppningsvis får alliansregeringen minst en mandatperiod till för att fullfölja det arbete som man ännu bara har påbörjat. Kristdemokraterna yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
Inger Davidson (Kd)
Anf. 46 Inger Davidson (Kd)
Herr talman! Jag vill ge en kort kommentar med anledning av den diskussion som har varit mot bakgrund av socialdemokraten Kerstin Haglös inledningsanförande där hon tog ut svängarna en aning och gick lite grann utanför detta betänkande. Det har jag ingenting emot. Det kan till och med vara bra med en bredare debatt om detta. Men jag vill göra ett påpekande när det gäller det som hon sade om att den stora skiljelinjen i arbetet med att minska brottsligheten och öka tryggheten går i synen på förebyggande insatser och bekämpande av brottslighetens orsaker. Vi har skilda synsätt, och vi har skilda betoningar också vad gäller de förebyggande insatserna. Det är svårt att referera till forskning på detta fält därför att forskning kan visa många olika saker när det gäller vad som är verkligt förebyggande insatser för att minska riskerna för att människor söker sig till ett kriminellt liv. Två saker återkommer ofta. Den första är betydelsen av jobb och arbetslinje. Ska vi ha insatser mot brottsligheten är fokus på mer arbete och mer arbetslinje centralt. Det är en otroligt stark förebyggande insats. Vi ser också att där utanförskapet får fäste ökar riskerna för kriminalitet och för brottslighet. Den andra, som vi har varit inne på tidigare, är förstås att ha bra skolor och mer än så. Det ska vara bra skolor med fokus på kunskap till unga människor så att de får en framtidstro och känner att de kan skapa sig en bättre framtid av egen kraft med eget arbete och att de inte behöver söka sig till kriminella gäng för att bli någon. Detta är två saker som jag tror är centrala: fokus på jobb som förebyggande insats och fokus på bra skolor med fokus på kunskap. Här går också en skiljelinje. Vi vet att det förs en diskussion om hur vi ska göra arbete mer lönsamt och hur vi ska bekämpa utanförskapet. Det är en diskussion om arbetslinjen mot bidragslinjen. Det går en skiljelinje mellan vänster och höger, mellan Allians för Sverige och vänsteroppositionen i synen på kunskap i skolor och i synen på betyg. När vi diskuterar detta är det påföljderna som är i fokus. Jag vill bara upplysa vänsteroppositionen om att den allra vanligaste reaktionen på brott som begås i Sverige alltför ofta är att ingenting händer och att vi i praktiken har straffrihet för många brott. Detta är någonting som är otroligt angeläget och som alliansregeringen har haft fokus på att bekämpa genom att det faktiskt ska bli fler poliser och en ökad risk för att bli upptäckt. Men man har också haft fokus på de straffrättsreformer som företrädarna för allianspartierna mycket tydligt har redovisat. Det har varit mycket viktiga insatser. Förebyggande insatser spelar roll. Men vi ska ha tidiga, tydliga och ibland tuffa reaktioner. Här har vi en återkommande debatt. En central fråga som vänsteroppositionen har att besvara gäller synen på straffrätten och hur man gemensamt ser på det som är Vänsterpartiets krav på ett återinförande av halvtidsfrigivningen. Vi har ställt den frågan så många gånger därför att vi vet att väljarna ställer den frågan. Vi får ställa frågan en gång till. När kommer ett gemensamt besked om synen på halvtidsfrigivning? En sådan innebär i praktiken väsentligt kortare straff för de brott som vi har pratat om: misshandelsbrott, kvinnofridskränkning och människohandel. Denna frågeställning är central för synen på straffrätten och för synen på påföljder. Jag hoppas att vi får ett tydligt besked just därför att vi tror att väljarna verkligen förväntar sig detta.
Henrik von Sydow (M)
Anf. 47 Henrik von Sydow (M)
Herr talman! Man kan säga att vi i dag inte debatterar själva betänkandet så mycket utan en politisk helhet. Jag brukar också göra det ibland, och då får jag ganska omgående höra vad betänkandet handlar om. Men jag tycker att det är bra att man för denna helhetsdiskussion. Politik hänger ju ihop med pengar, vad vi föreslår på andra områden och så vidare. Det är bra att Henrik von Sydow har snappat upp detta också. När det gäller att vi ska reagera snabbt och tydligt på brott har jag bara en fråga när det gäller unga lagöverträdare där detta skulle göra så mycket. Riksdagens revisorer pekar på att det går i precis motsatt riktning. Eftersom Henrik von Sydow nu tar upp detta har han också möjlighet att svara på detta.
Lena Olsson (V)
Anf. 48 Lena Olsson (V)
Herr talman! Jag tror att det är viktigt att föra en bredare diskussion om dessa frågor. Som har påpekats här spelar straffrätten en stor roll. Tidiga och tydliga reaktioner spelar en stor roll och att vi ökar risken för upptäckt. Det spelar en stor roll med insatser för fler poliser, att gå från 17 000 till 20 000 poliser. Det ska vara fokus på jobb som en förebyggande insats. Det ska vara fokus på skola, kunskap och betyg. Det är viktiga reformer för att stärka de förebyggande insatserna. Sedan är det angeläget med just tidiga och tydliga reaktioner. Vi gör vad vi kan. Vi väntar på förslag om att polisen nu ska få större möjligheter att göra utredningar om unga människor, även om unga människor under 15 år, för att på så sätt inskärpa allvaret i detta. Lena Olsson vet att insatser har gjorts just på detta fält och att det kommer mer under våren för att stärka de tidiga och tydliga reaktionerna på detta fält. Det som Lena Olsson kan passa på att svara på när vi nu har detta replikskifte är den fråga som har ställts så många gånger tidigare. Det handlar om att försöka ge ett gemensamt svar för hela vänsteroppositionen, inte bara för Vänsterpartiet utan också för Socialdemokraterna och Miljöpartiet, på den fråga som är helt central på detta fält, nämligen: Hur ser de tre vänsterpartierna på det som är Vänsterpartiets krav på att återinföra halvtidsfrigivning och därmed i praktiken minska straffen också för grova brott?
Henrik von Sydow (M)
Anf. 49 Henrik von Sydow (M)
Herr talman! Jag märkte att jag trampade på en lite öm tå när jag tog upp frågan om unga lagöverträdare och den kritik som riktas mot den sittande majoriteten från Riksdagens revisorer. Jag fick inget svar på vad ni egentligen tänker göra. Ni är så pigga på att stå här och berätta om förslag som ska komma och som vi inte ens har sett. De finns inte ens på riksdagens bord. Det pratar ni om. Men om vi ställer frågor om det som pågår kan ni helt plötsligt inte svara. Henrik von Sydow säger att jag mycket väl vet detta. Det vet jag inte alls, utan det är du, Henrik von Sydow, som ska veta det. Vi vill ha en villkorad halvtidsfrigivning. Det handlar inte om att folk bara ska släppas ut efter halva tiden vind för våg, utan halvtidsfrigivningen ska vara villkorad. Detta kan man göra på många olika sätt, till exempel genom så kallade halvtidshus som har föreslagits av oppositionen. Jag vet att till och med en partiledare har varit ute och företrätt precis samma linje, och det har jag ställt en fråga om här. Det var Centerns partiledare Maud Olofsson som sade att man lär sig bara styggheter när man sitter inlåst länge. Det har jag också hört att andra har sagt i denna kammare. Det är kanske inte så bra att folk sitter inlåsta hur länge som helst. Nu föreslår vi också att man i ett första skede ska börja titta på halvtidsfrigivningen när det gäller förstagångsdömda. Människor ska sona sina brott, men de ska också ha möjlighet att komma igen. Då tror vi på detta. Ni är så dåliga på att anslå pengar till detta, men detta lösgör faktiskt runt 400 miljoner - det har jag talat om förut i denna kammare - som kan användas i kriminalvården.
Lena Olsson (V)
Anf. 50 Lena Olsson (V)
Herr talman! Riksrevisionens - Riksrevisionens, inget annat - kritik mot detta med unga lagöverträdare tar till stor del sikte på tiden före alliansregeringens tillträde. Det är alltså fråga om en kritik mot det system som varit. Hänsyn tas inte till de stora resursförstärkningar som skett under mandatperioden. Vi ökar ju antalet poliser från drygt 17 000 poliser till 20 000 poliser, vid sidan av andra insatser för att få till tidigare och tydligare reaktioner. Lena Olsson kan läsa propositionslistan och se vilka förslag som under våren kommer på riksdagens bord - förslag som syftar till att också unga människor under 15 år ska kunna träffa polisen vid misstanke om ett brott som polisen ska utreda - detta just för att inskärpa allvaret och för att tydliggöra reaktionen. Det är intressant att höra Lena Olsson prata om diskussionerna om halvtidsfrigivning. Men jag uppfattade inte något gemensamt svar där. Vilken är den gemensamma synen på detta hos de tre vänsterpartierna? Frågan är särskilt intressant att ställa mot bakgrund av att vi vet att resonemang har förts också av Socialdemokraterna under förra mandatperioden. Nu är utskottets ordförande, Thomas Bodström, inte på plats. Men han har tidigare i tidningsintervjuer öppnat för resonemang just om detta. Väljarna får vänta på det som är en central frågeställning och en skiljelinje mellan Allians för Sverige och vänsteroppositionen. Det gäller alltså synsättet och den fråga som ännu inte fått något svar, nämligen: Hur ser vänsteroppositionen på Vänsterpartiets krav på ett återinförande av halvtidsfrigivningen?
Henrik von Sydow (M)
Anf. 51 Henrik von Sydow (M)
Herr talman! Jag hade inte tänkt gå upp i den här debatten. Men eftersom Lena Olsson uppehöll sig så länge vid detta med att vilja avkriminalisera eget bruk av narkotika kan jag inte annat än gå in i diskussionen. Jag ser att Vänsterpartiet är väldigt ensamt i frågan. Varken Socialdemokraterna eller Miljöpartiet är med på reservationen från v. Från Lena har vi i dag fått klartecken: Det vi har i kroppen är lagligt men inte det vi har i fickan. Man kan alltid fråga sig hur det kom dit. Med andra ord går det att vara ganska snabb och ta in narkotikan på inandning om det blir ett ingripande. Man kan föreställa sig hur det då går med överdoser och sådant. Det är dock inte den frågan jag vill ta upp, utan frågan är hur vi förhindrar att unga människor börjar med narkotika. Det är kanske den viktigaste frågan. Lena uppehöll sig ganska länge vid frågan om dem som redan är i ett missbruk. Vi i alliansen står väldigt mycket på förebyggandesidan. Jag undrar hur det skulle bli om narkotika för eget bruk avkriminaliserades. Vilken signal, vilket tecken, ger inte det till våra ungdomar! Frågan är vad jag då säger till min dotter när hon säger: Det är helt okej att knarka, mamma. Det är faktiskt lagligt bara jag tar knarket på inandning. Det är ungefär vad jag skulle kunna säga. Vi vill att ungdomar över huvud taget inte ska använda narkotika. Jag är fullständigt övertygad om att vår restriktiva narkotikapolitik är en väldigt viktig del i att förhindra att ungdomar går in i ett missbruk. Jag undrar också hur polisen ska arbeta med detta när ungdomar kan säga: Det är lagligt. Bara jag är 18 fungerar det. Min fråga i dag blir därför: Tror Lena Olsson att det blir fler eller att det blir färre ungdomar som börjar med narkotika om narkotika för eget bruk avkriminaliseras?
Helena Bouveng (M)
Anf. 52 Helena Bouveng (M)
Herr talman! I detta ärende om processrättsliga frågor har vi socialdemokrater ett antal reservationer som vi självfallet står bakom. Men vi stannar vid att yrka bifall till reservationerna 1 och 6. Reservation 1 handlar om frysning av misstänkta penningtransaktioner. Reservationen i betänkandet härrör från en folkpartimotion. Men vi socialdemokrater samt Vänsterpartiet och Miljöpartiet har i årets budgetmotion en rad förslag om att bekämpa skattefusk och ekonomisk brottslighet. Ett av de förslagen handlar om just kampen mot penningtvätt. Penningtvätt och skattebrott hänger, liksom grov organiserad brottslighet, samman med ekonomisk brottslighet. Vi menar att penningtvätt ska betraktas som ett separat brott och att transaktioner ska kunna frysas under en begränsad tid samt att sekretessformuleringar som hindrar Skatteverket att rapportera om misstänkt penningtvätt måste ändras. I betänkandet anges att regeringen arbetar med att ta fram direktiv till en utredning om penningtvätt, vilket väl är gott och väl. Men behöver det ta så lång tid att få fram sådana direktiv? En utredning om penningtvätt har efterlysts under en lång tid och av flera instanser - av skatteverk, finanspolis och andra. Det hade väl inte varit så svårt att titta på Norge där man faktiskt har genomfört en frysning av penningtransaktioner. När ni i den borgerliga alliansen var i opposition var det ett återkommande krav bland annat på oss socialdemokrater att skynda på departementets handläggningstider eller förslag till initiativ. Nu sitter ni själva med möjligheten att skynda på så att något händer på området. Det finns en rad förslag till åtgärder för att komma åt skattefusk och ekonomisk brottslighet. Men vi kan konstatera att väldigt lite händer. På andra områden är den borgerliga regeringen oerhört snabb med att vidta åtgärder och med att lägga fram förslag som drabbar sjuka och arbetslösa. På socialförsäkringsområdet anställs fler för att komma åt fusket inom det området. Men när det gäller att komma åt ekonomisk brottslighet är det brådskande inte lika angeläget. Man hänvisar till att det måste utredas noga. I dag redovisas beräkningar om att staten varje år förlorar 130 miljarder i uteblivna skatteintäkter. Här finns det en rad förslag, också från Skatteverket självt, som syftar till att komma åt detta och som skulle ge staten betydande skatteintäkter och samtidigt ge samhället välkomna resurser till att utveckla välfärden. Men ingenting händer. Man avlövar i stället Skatteverket på resurser, något som förhindrar en bättre granskning av misstänkt skattefusk. När kommer direktivet om penningtvätt, och hur lång tid ska det få ta innan den borgerliga majoriteten gör något åt den ekonomiska brottsligheten? Reservation 6 handlar om en översyn av rättshjälpslagen. Jag vet inte hur många år frågan om behovet av en översyn av rättshjälpslagen har tagits upp. Domstolsverket fick 2007 ett uppdrag. Man avlämnade ett förslag i mars 2009. Men ingenting händer. När kommer det en proposition från regeringen? Nu är ni i majoritet. Har ni möjligheter att påverka? Har ni insyn i departementets arbete? Vad händer? Kan ni inte heller i denna fråga påverka beredningstiden? I de motioner som väckts om rättshjälpslagen pekas det på att många människor inte har möjligheter att driva sina mål därför att till exempel hemförsäkringen inte täcker hela kostnaden och på att det finns en rädsla för att inte kunna betala rättegångskostnaderna om man skulle förlora målet i rätten. Det är också så att klienter av sin advokat avråds från att driva sin sak i rätten. Likhet inför lagen gäller tydligen inte människor med små marginaler när det gäller att få sina mål juridiskt prövade. Allt fler som är arbetslösa eller sjuka har allt mindre att leva på, och allt fler är tvungna att pröva sina utgifter. En sådan utgift kan vara hemförsäkringen. Ska det då inte vara möjligt för den enskilde att få sin sak prövad i domstol? Har ni den makten försök då att påskynda handläggningen i departementet! Ett sådant krav ställde ju ni på oss socialdemokrater. Ännu en gång yrkar jag bifall till reservationerna 1 och 6. I detta anförande instämde Karl Gustav Abramsson, Kerstin Haglö och Elisebeht Markström (alla s).

Beslut, Genomförd

Beslut: 2010-02-10
Förslagspunkter: 53, Acklamationer: 49, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Hets mot folkgrupp m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ju398 yrkande 5, 2008/09:So363 yrkande 11, 2008/09:A402 yrkandena 4 och 6, 2009/10:Ju352, 2009/10:So295 yrkande 1 och 2009/10:A257 yrkandena 9 och 10.
      • Reservation 1 (s, v, mp)
    2. Olaga diskriminering bör omfatta könsidentitet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ju398 yrkande 3 och 2008/09:So363 yrkande 13.
      • Reservation 2 (v, mp)
    3. Straffskärpning vid kränkning på grund av könsidentitet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ju398 yrkande 1, 2008/09:So363 yrkande 14 och 2008/09:A402 yrkande 6 i denna del.
      • Reservation 3 (v, mp)
    4. Förolämpning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ju398 yrkande 4, 2008/09:U323 yrkande 19, 2008/09:So363 yrkande 12, 2009/10:So295 yrkande 3 och 2009/10:A443 yrkande 17.
      • Reservation 4 (v, mp)
    5. Diskriminering av funktionshindrade

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:Ju421.
      • Reservation 5 (s, v, mp)
    6. Tvångsgifte m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Ju308, 2008/09:Ju375 yrkande 1, 2008/09:Ju377 yrkande 1, 2008/09:Ju388, 2008/09:Ju394 yrkande 2, 2008/09:Ju420 yrkande 1, 2008/09:Ju444 yrkande 20, 2008/09:C276 yrkandena 2 och 3, 2008/09:A370 yrkande 1, 2009/10:Ju206 yrkande 1, 2009/10:Ju211 yrkande 1 och 2009/10:Ju265 yrkande 27.
      • Reservation 6 (v)
    7. Kriminalisera skenäktenskap som ingåtts i vinstsyfte

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2009/10:Sf334 yrkande 2.
    8. Straffet för mord

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2009/10:Ju344 yrkandena 1 och 2.
    9. Skydd för gravida kvinnor och deras ofödda barn

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2008/09:Ju475.
    10. Översyn av straffskalorna gällande våld i nära relationer

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2009/10:Ju245.
    11. Olaga hot

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2009/10:Ju346 yrkande 2.
    12. Olaga intrång

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ju309 och 2009/10:Ju243.
    13. Koppleri och människohandel

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2009/10:Ju427 yrkande 33.
      • Reservation 7 (s, v, mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (s, v, mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s0109021
      m810015
      c25004
      fp22006
      kd20004
      v01804
      mp01504
      -1000
      Totalt149142058
      Ledamöternas röster
    14. Snatteri

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ju445, 2008/09:Ju350, 2009/10:Ju255 yrkande 1 och 2009/10:Ju346 yrkande 3.
    15. Rån

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Ju273, 2008/09:Ju288, 2008/09:Ju296, 2009/10:Ju228, 2009/10:Ju255 yrkande 4, 2009/10:Ju370 och 2009/10:Ju407.
    16. Ekonomiska brott

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Ju232 och 2008/09:Ju281.
    17. Mutbrott

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ju382 yrkandena 1 och 2, 2007/08:Ju383, 2008/09:Ju309 och 2009/10:Ju383 yrkande 2.
      • Reservation 8 (mp)
    18. Penningtvätt

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2009/10:Ju242 yrkande 1.
    19. Skadegörelse

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Ju301 yrkande 1 och 2009/10:Ju353 yrkande 1.
    20. Spioneri m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:Ju247.
    21. Civil olydnad

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:Ju259.
    22. Hot mot tjänsteman

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:Ju280.
    23. Tortyrbrott

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ju295, 2008/09:Ju262 yrkandena 1-4, 2008/09:Ju327, 2009/10:Ju205 yrkande 3 och 2009/10:Ju378.
      • Reservation 9 (s, v, mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (s, v, mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s2108020
      m790017
      c25004
      fp21007
      kd19005
      v01903
      mp01504
      -1000
      Totalt147142060
      Ledamöternas röster
    24. Folkmord och brott mot mänskligheten m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ju362, 2007/08:Ju396 och 2009/10:Ju205 yrkandena 1, 2 och 4-8.
      • Reservation 10 (v)
    25. Högmålsbrott

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:Ju296.
    26. Tjänstefel

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:K223 yrkande 6, 2007/08:Ju307 yrkandena 1 och 2, 2008/09:Ju318 yrkandena 1 och 2 samt 2009/10:Ju253.
      • Reservation 11 (s)
    27. Företagsbot

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2008/09:Ju287.
      • Reservation 12 (v)
    28. IT-brottslighet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:Ju217.
    29. Tidelag

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2008/09:Ju326.
    30. Påföljder vid trafikförseelser

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ju201, 2007/08:Ju211, 2008/09:Ju293, 2008/09:Ju335 och 2009/10:Ju223.
      • Reservation 13 (mp)
    31. Drograttfylleri

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Ju331 och 2009/10:Ju342.
      • Reservation 14 (s)
    32. Straffet för rattfylleri m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ju240, 2008/09:Ju236, 2008/09:Ju289, 2008/09:Ju352, 2008/09:Ju361, 2008/09:Ju379 yrkande 40, 2008/09:Ju384, 2009/10:Ju201, 2009/10:Ju361 och 2009/10:T285 yrkande 8.
      • Reservation 15 (s)
      • Reservation 16 (mp)
    33. Eftersupning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Ju271, 2008/09:Ju379 yrkande 41, 2009/10:Ju280 och 2009/10:Ju292.
      • Reservation 17 (s)
    34. Särskilt vållandebrott vid rattfylleri m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Ju299, 2008/09:Ju316, 2008/09:Ju379 yrkande 39 och 2009/10:Ju294.
      • Reservation 18 (s)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 18 (s)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s0110020
      m810015
      c25004
      fp22006
      kd20004
      v01903
      mp14104
      -1000
      Totalt163130056
      Ledamöternas röster
    35. Sänkt promillegräns i alla EU-länder

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2009/10:T285 yrkande 6.
    36. Skyldighet för rattfylleridömda att delta i konfrontationer med offer

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2009/10:T285 yrkande 9.
    37. Förverkande av fordon

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Ju225, 2009/10:Ju232 och 2009/10:Ju311.
      • Reservation 19 (s)
    38. Påföljd för innehav av kat

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ju334 och 2009/10:Ju327.
    39. Översyn av straffmätningen vid narkotikabrott

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:So408 yrkande 3 och 2009/10:So312 yrkande 3.
      • Reservation 20 (v)
    40. Avkriminalisera eget bruk av narkotika

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:So408 yrkande 2 och 2009/10:So312 yrkande 2.
      • Reservation 21 (v)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 21 (v)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s1063021
      m810015
      c25004
      fp22006
      kd20004
      v01633
      mp15004
      -1000
      Totalt27019357
      Ledamöternas röster
    41. Avkriminalisera inte eget bruk av narkotika

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:So444 yrkande 2.
    42. Smugglingsbrott

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Ju249 och 2009/10:Ju318.
    43. Underlåtenhet att bistå nödställd

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Ju213 och 2008/09:Ju222.
    44. Föräldraskapsbrott

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:Ju448.
    45. Översyn av straffskalor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2009/10:Ju346 yrkande 1.
    46. Höjda minimistraff i stället för höjda maximistraff

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Ju317 och 2009/10:Ju395.
    47. Anknytning till organiserad brottslighet ska beaktas vid straffmätning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2009/10:Ju306 yrkande 2.
      • Reservation 22 (s)
    48. Ingen mängdrabatt vid övergrepp i rättssak

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:Ju363.
    49. Förlängning av strafftid m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ju220 och 2009/10:Ju300.
    50. Betydelsen av återfall vid straffmätning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2008/09:Ju405.
    51. Utvisning på grund av brott

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ju357 yrkandena 1 och 2 samt 2007/08:Ju380.
    52. Beslut om fotboja

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2008/09:Ju291.
    53. Stockholmsprogrammet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Ju384 yrkandena 2-4 och 2009/10:T534 yrkande 25.
      • Reservation 23 (v)
      • Reservation 24 (mp)