Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Straffrättsliga frågor

Betänkande 2023/24:JuU20

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
24 april 2024

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Straffrättsliga frågor(pdf, 480 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2023/24:20 Straffrättsliga frågor

Beslut

Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU20)

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om straffrättsliga frågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om brott mot frihet och frid, sexualbrott och stärkt skydd för tjänstedjur.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 75

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2024-04-04
Justering: 2024-04-16
Trycklov: 2024-04-16
Reservationer: 13
Betänkande 2023/24:JuU20

Alla beredningar i utskottet

2024-03-07, 2024-04-04

Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU20)

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 140 förslag i motioner om straffrättsliga frågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om brott mot frihet och frid, sexualbrott och stärkt skydd för tjänstedjur.

Utskottet hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2024-04-19
Debatt i kammaren: 2024-04-22
Stillbild från Debatt om förslag 2023/24:JuU20, Straffrättsliga frågor

Debatt om förslag 2023/24:JuU20

Webb-tv: Straffrättsliga frågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Charlotte Nordström (M)
Anf. 22 Charlotte Nordström (M)

Herr talman! Våldet och otryggheten har inskränkt friheten och vardagen för allt fler. Vi har gång på gång sett hur utdömda straff och skadestånd inte är i paritet med det allmänna rättsmedvetandet och medborgarnas syn på vad som är rättvist. Vi måste och vi kan vända denna utveckling och återupprätta rättsstaten och respekten för lag och ordning. Vi kan göra det med den genomgripande översynen av strafflagstiftningen som är på gång.

Det var den 20 juli 2023 som regeringen beslutade att ge en särskild utredare, Petra Lundh, i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna för att reformera påföljdssystemet, den så kallade Straffreformutredningen. Straffskalorna ska på ett bättre sätt än i dag återspegla brottets allvar, och påföljderna som döms ut ska framstå som rimliga och rättvisa.

Det finns ett påtalat behov från många av en mer övergripande och sammanhållen översyn av straffskalorna som nu genomförs. Det innebär att till exempel straffen för ett flertal brott kommer att skärpas och att fängelse kommer att dömas ut i fler fall än i dag. Uppdraget ska enligt det tilläggsdirektiv som finns redovisas senast den 30 maj 2025.

Denna straffreformsutredning kommer att behandla även en del av de motioner som vi har att behandla här i dag.

När det gäller fridskränkningsbrott och kontrollerande beteende har utredningen om en översyn av kontaktförbudslagstiftningen, som bland annat behandlat frågan om straffskärpningar för fridskränkningsbrotten, i februari lämnat sitt betänkande till regeringen, En effektivare kontaktförbudslagstiftning - ett utökat skydd för utsatta personer. Utredningens bedömning är att straffskalan för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning inte bör ändras, men i enlighet med uppdraget lämnas ändå ett alternativt författningsförslag om att skärpa maximistraffet till tio års fängelse.

Nu har betänkandet remitterats, och remisstiden går ut den 26 juni. Som jag nämnde under förra veckans debatt om ett av justitieutskottets betänkanden är det oerhört viktigt att kvinnor som utsätts för våld får det skydd de behöver. Därför vill Moderaterna att kontaktförbud ska användas i fler fall och att elektronisk övervakning med hjälp av fotboja ska kunna användas i större utsträckning för att säkerställa att kontaktförbud följs. Vi vill att området för kontaktförbud ska gälla för fler fall och i vissa fall kunna omfatta hela kommuner i de fall hotbilden är särskilt allvarlig.

Även Straffreformutredningen har fått i uppdrag att se över straffskalorna. Då arbete pågår är utskottet inte berett att nu ta initiativ till ytterligare straffskärpningar eller andra lagändringar i fråga om fridskränkningsbrotten.

Promemorian med förslag om att införa psykisk misshandel som en ny brottsbeteckning har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Vi är alla överens om att mäns våld mot kvinnor måste få ett stopp, både det fysiska, det psykiska och det ekonomiska. Förslaget om kriminalisering av psykiskt våld har dock fått omfattande remisskritik. Det finns till exempel oro från inte minst civilsamhället för att ett sådant brott skulle kunna användas av förövande män för att rikta anklagelser mot kvinnor som de själva har utsatt för våld eller att det skulle kunna missbrukas i vårdnadstvister. Detta är risker som behöver tas på största allvar. En analys pågår just nu, och vi vill inte föregripa den annat än genom att framhålla att frågan är oerhört angelägen för regeringen att komma vidare i.

Ett stort antal myndigheter har fått i uppdrag att arbeta med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Regeringen kommer att göra en översyn av behovet av skärpt styrning och uppföljning av myndigheternas arbete mot mäns våld mot kvinnor. Regeringen har också påbörjat arbetet med att ta fram en ny nationell strategi och ett nytt åtgärdsprogram mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.

Herr ålderspresident! Tillsammans här inne måste vi återupprätta lag och ordning, så att Sverige kan bli ett tryggt land. Vi kan och ska stoppa det som pågår, vända utvecklingen och sätta brottsoffren i främsta rummet. Det ska inte gå att komma undan. Det ska inte löna sig att begå brott.

Men det handlar inte bara om att skärpa lagarna. Vi måste också få alla människor i Sverige att följa lagarna och respektera de värderingar som ligger till grund för dessa. Utrednings- och beredningsarbete pågår, som sagt. De är omhändertagna av departementet, och vi ser fram emot att förslagen ska behandlas här i kammaren. Med detta som grund yrkar jag bifall till utskottets förslag att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.

Annika Strandhäll (S)
Anf. 23 Annika Strandhäll (S)

Herr ålderspresident! Tack till ledamoten för ett viktigt inlägg, som jag i delar kan instämma i. Samtidigt är det ju helt uppenbart att det engagemang som den nu sittande regeringen visar när det gäller gängkriminaliteten inte alls återspeglas i regeringens initiativkraft när det gäller kvinnofridsarbetet.

Ledamoten nämnde själv den utredning om psykiskt våld som snart har legat klar i två års tid. Remissvaren på den utredningen låg färdiga på justitieministerns bord en månad efter att han hade tillträtt, i november 2022. Trots detta, och trots att justitieministern stod här i talarstolen så sent som för ett år sedan och sa att om det inte ligger en proposition på bordet om ett år får ni jaga mig med blåslampa, ligger det fortfarande inte något sådant förslag på riksdagens bord. Justitieministern svarade så sent som för en och en halv vecka sedan att frågan fortfarande bereds i Regeringskansliet, alltså exakt samma svar som tidigare. Det är inte som ledamoten säger. Det finns ingen omfattande kritik.

Polisen står bakom detta. Alla barnrättsorganisationer står bakom det. I princip hela kvinnorörelsen står bakom det. Unicef står bakom det. Men initiativkraften när det gäller den här regeringens politik på kvinnofridsområdet brister. Vad tycker riksdagsledamoten om att vi ser detta bristande engagemang från justitieministerns sida?

Charlotte Nordström (M)
Anf. 24 Charlotte Nordström (M)

Herr ålderspresident! I förra veckan diskuterade vi de här frågorna. Då var ledamoten Strandhäll inte med. Då tog jag upp de delar där regeringen och justitieministern arbetar med kraft.

Som jag nämnde har jag själv läst remissvaren. Vi läser uppenbarligen på olika sätt. Helt klart är att det finns en massiv kritik mot det som ligger. Det är ju bättre att en minister tar detta på stort allvar och vill analysera det som står i promemorian innan man går fram med ett förslag.

Det jobbas för högtryck. I förra veckan, när vi diskuterade våldsbrott och brottsoffer, har vi också nämnt att regeringen nu ser över bestämmelserna om villkorlig frigivning och huruvida det enbart ska beviljas om det finns särskilda skäl. Det handlar om risken för återfall i vålds- och sexualbrott, och vi anser att man då inte ska kunna friges villkorligt. Vi har lagt fram förslag om att våldsutsatta kvinnor ska få stärkt rätt till målsägarbiträde i hovrätten för en trygg och säker rättsprocess. Män som slår kvinnor ska få hårdare straff. Det har också tydligt sagts. Upprepade sexualbrott ska kunna ge livstids fängelse. Detta har också ministern talat om i utskottet. Där var ministern väldigt tydlig med att det här ska behandlas med kraft på samma sätt som gängkriminaliteten.

Annika Strandhäll (S)
Anf. 25 Annika Strandhäll (S)

Herr ålderspresident! Hur man än vänder och vrider på det har regeringen nu suttit i 18 månader. Den proposition som vi nu talar om låg färdigremitterad på bordet i november 2022.

Efter sex år som departementschef vet jag att hade frågan varit prioriterad för regeringen hade man inte bara hunnit bereda den vid det här laget. Faktum är att på den tiden hade justitieministern hunnit tillsätta en helt ny utredning som hade kunnat utreda frågan, och en helt ny remissrunda hade också hunnits med, om man ser till hur man normalt tidsmässigt brukar kunna få lagstiftningsförslag på bordet. Nej, frågan är inte prioriterad.

Det finns också något som är anmärkningsvärt: När vi föreslår ett utskottsinitiativ i februari, när vi kan konstatera att detta förslag inte finns i propositionslistan för det här året heller, röstar samma parti som säger sig prioritera denna fråga emot det. Det är inte att prioritera frågan.

Samtidigt måste man tillägga något när det gäller kvinnofridsarbetet. Ja, den här regeringen har tillsatt en massa ganska generella utredningar på det straffrättsliga området. Med andra handen slaktar man samtidigt medlen till kvinnofridsarbetet. Man tar bort den statliga satsning som har funnits i 17 år, som får till följd att SKR lägger ned sin kvinnofridssatsning. Man underfinansierar reformen om skyddade boenden och drar in resurser till civilsamhällets organisationer som arbetar med kvinnofridsfrågor. Den ena handen måste veta vad den andra gör.

Detta är inte att prioritera kvinnofridsarbetet, och det kommer den här regeringen att få svara på.

Charlotte Nordström (M)
Anf. 26 Charlotte Nordström (M)

Herr ålderspresident! Jag har all respekt för att ledamoten Strandhäll har varit minister.

Jag vet att ministern också läser remissvaren. När det gäller utskottsinitiativet lyftes just den omfattande kritik som fanns i fråga om den här promemorian. Det blev ingen vidare diskussion i utskottet, och det är väl lite tråkigt att man inte har den diskussionen i utskottet.

Jag vill påstå att vår regering och vår minister högprioriterar denna fråga, ledamoten Strandhäll. Man vill analysera ordentligt för att kunna komma fram med bra förslag, som även ledamoten Strandhäll kan ställa sig bakom.

Regeringen har påbörjat arbetet med att ta fram en ny nationell strategi och ett nytt åtgärdsprogram mot mäns våld mot kvinnor, och jag hoppas att det kommer att falla även ledamoten Strandhäll i smaken.

Annika Strandhäll (S)
Anf. 27 Annika Strandhäll (S)

Herr ålderspresident! I dag debatterar vi, som sagt, betänkandet om straffrätt. Som de som lyssnar nog förstår kommer mitt fokus i denna debatt att ligga på kvinnofridsfrågorna, framför allt frågan om kontrollerande beteende.

Precis som jag sa i mitt tidigare replikskifte med Charlotte Nordström var frågan om mäns våld mot kvinnor och kvinnofrid en starkt prioriterad fråga för den socialdemokratiskt ledda regeringen under alla de åtta år som vi hade förmånen att få sitta i regering.

Parallellt med vår gedigna kamp mot gängkriminaliteten hade vi hela tiden frågan om mäns våld mot kvinnor som en prioritering. Vi följde konstant upp att de satsningar vi gjorde på det området låg i paritet med våra satsningar på området kring organiserad brottslighet och gängkriminalitet.

Vi tillsatte då en utredning just kring frågan om psykiskt våld. Psykiskt våld är en fruktansvärd form av misshandel, som de facto är vanligare än den fysiska misshandel som alldeles för många kvinnor drabbas av. Utredningen var klar i augusti 2022. Den förra regeringen föreslog då att psykisk misshandel skulle införas i Sverige som en ny brottstyp.

Vad handlar det om? Vad är det vi pratar om egentligen? Jo, den psykiska misshandeln syftar till att bryta ned en partners - ofta en kvinna - självförtroende. Misshandeln kan ta sig väldigt diffusa uttryck. Det är svårt för, ofta, kvinnan att se kränkningarna och deras systematik. De kommer ofta smygande i början, vilket gör att man inte alltid är medveten om vad som sker i relationen. Många gånger sker detta på ett så manipulativt sätt att man tar till sig misshandlarens negativa bild. Detta äter sig in i ens sinne och ens själ.

Psykisk misshandel är en systematisk och upprepad kränkning av, vanligtvis, kvinnans person. Den är riktad mot hennes intelligens, psykiska hälsa, ohälsa, utseende, klädsel, val av vänner, föräldraförmåga, matlagning, städning, sexuella erfarenheter eller relationer på arbetsplatsen. Ofta handlar det också om en maktobalans mellan parterna.

Att ständigt bli kränkt med ord är psykisk misshandel. Det psykiska våldet kan även bestå av att man blir isolerad från omvärlden, att man inte får lov att utöva sina intressen, röra sig fritt utanför hemmet eller umgås med släkt och vänner eller att man blir förlöjligad, blottad eller förtalad inför andra av den person man har en relation med. Vi vet också att det psykiska våldet kan riktas mot barn, husdjur eller andra som är närstående till den som utsätts. Det blir ytterligare ett sätt att utöva kontroll. Många kvinnor som är utsatta för både fysisk och psykisk misshandel uppger att det är den här delen som är den värsta.

Det är också vanligt att unga är särskilt utsatta.

I dag har vi, som sagt var, ingen definition i vår svenska strafflagstiftning. Men enligt både Socialstyrelsens och WHO:s definitioner kan våldet vara både fysiskt och psykiskt.

Att psykiskt våld är ett verkligt och allvarligt problem står bortom allt rimligt tvivel. Till exempel visade Stiftelsen Allmänna Barnhusets kartläggning från 2022 att 15 procent av eleverna rapporterade att de utsatts för psykiskt våld av en vuxen. 12 procent rapporterade att de hade utsatts av en förälder.

Som jag sa i mitt tidigare replikskifte: En månad efter att den nu sittande regeringen hade tillträtt låg den här utredningen, med ett förslag om ikraftträdande den 1 januari 2024, färdigremitterad och med färdiga remissvar, på denna regerings bord.

Utredarens bedömning var att det fanns ett behov av att stärka det straffrättsliga skyddet ytterligare och att det skulle införas en ny särskild brottstyp som tar sikte på just det vidriga våld som jag beskrev.

Brå pekar i sitt remissvar - apropå den massiva kritik som faktiskt inte finns i remissvaren - bland annat på Danmark, där denna typ av lagstiftning redan finns, vilket talar starkt för att det är möjligt att införa den även här. Även polisen tycker att det finns ett behov av att införa denna lagstiftning och gör tummen upp.

Det finns ingen beredningsprocess i Regeringskansliet i fråga om ett färdigremitterat förslag om man som regering vill lägga fram det som tar 18 månader.

Efter att min kollega i justitieutskottet Sanna Backeskog hade ställt en interpellation till justitieminister Gunnar Strömmer stod han här i riksdagens talarstol för ett år sedan och talade sig mycket varm för vikten av att någonting görs i den här frågan:

"Jag vänder på steken och säger att om detta inte ligger på riksdagens bord om ett år får ni jaga mig med blåslampa här i talarstolen vid den tidpunkten. Jag vill bara bekräfta att brottsofferperspektivet är ett väldigt starkt skäl till att lagstifta mot handlingar som uppenbarligen inte fångas upp av straffrätten i dag men som vi av en rad skäl menar att hela samhället, ytterst genom staten och straffrätten, måste markera skarpt emot. Det är angeläget att hitta en väg framåt."

Så sent som förra veckan deltog jag alltså i ytterligare en interpellationsdebatt på exakt samma tema här i riksdagen. Justitieministern gav då, nästan ett år senare, exakt samma svar: Frågan är komplex. Den bereds i Regeringskansliet.

Det här duger inte! Det är ett tydligt uttryck för att man inte prioriterar en fråga, och det duger inte. Vi kan inte ha en regering för vilken det viktiga kvinnofridsarbetet och nya initiativ för att beivra mäns våld mot kvinnor bara blir en läpparnas bekännelse.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen inledde paradigmskiftet inom kriminalpolitiken genom ett 80-tal skärpta straff och en nykriminalisering av ett 30-tal gärningar. Nu har vi fler poliser än någonsin. Vi öppnade ytterligare två polisutbildningar. Vi ser att arbetet måste fortsätta med ytterligare straffhöjningar och fler poliser.

Under de här åren förstärkte vi också arbetet kring mäns våld mot kvinnor. Vi tillsatte bland annat 350 nya utredare som särskilt jobbar med kvinnofridsfrågor. Vi fick på plats samtyckeslagstiftningen som gör det tydligare att sex som inte är frivilligt är olagligt. Detta utgör en av milstolparna och har höjt antalet fällningar i våldtäktsmål radikalt.

Vi skärpte också straffen för flera sexualbrott liksom för misshandel, grov kvinnofridskränkning och överträdelse av kontaktförbud. Numera är det också straffbart att utsätta ett barn för att se och höra våldsbrott i en nära relation.

Det är angeläget för oss socialdemokrater att detta arbete fortsätter med samma tydlighet och samma kraft. Med det sagt vill jag understryka att vi naturligtvis står bakom alla våra reservationer. Jag yrkar bifall till reservation 4 om kontrollerande beteende.

(Applåder)

Adam Marttinen (SD)
Anf. 28 Adam Marttinen (SD)

Herr ålderspresident! Jag utesluter inte att nykriminalisering är vägen framåt för att färre kvinnor ska utsättas för allvarliga brott, särskilt i nära relation. Därför är det väldigt glädjande att vi har en regering som gör ganska banbrytande åtgärder på området.

En ny påföljd som föreslås från regeringens sida är just förvaringsdom för att göra det möjligt att hålla människor även med tidsbestämda straff inlåsta om de i enlighet med sin tidigare brottshistorik anses utgöra en fara för samhället.

Kriminalvården har ganska goda verktyg för att identifiera de allra farligaste gärningsmännen som ger sig på sina kvinnor i partnervåld. Nivåerna är låg, mellan och hög sannolikhet för återfall i brott. Tyvärr har dessa verktyg visat sig ha ganska hög träffsäkerhet. På våra anstalter sitter i dag drygt 400 personer som bedöms ha en hög återfallsrisk i just den här typen av kriminalitet. I frivården är de runt 700. Dessvärre har vi blivit uppmärksammade på väldigt många fall där personer i frivården har inlett nya relationer med kvinnor som de gett sig på och därmed skapat nya brottsoffer.

Ny kriminalisering i all ära, men varför är Socialdemokraterna emot att införa en typ av förvaringsstraff som gör det möjligt att hålla inne personer med en hög återfallsrisk? Så kan man ju undvika att skapa nya brottsoffer från första början.

Annika Strandhäll (S)
Anf. 29 Annika Strandhäll (S)

Herr ålderspresident! Tack till Adam Marttinen för frågan, och välkommen in i debatten!

Sverigedemokraternas nyvaknade intresse för kvinnofridsfrågor gläder mig oerhört mycket. Samtidigt kanske inte den enkla lösningen alltid är att låsa in människor och kasta bort nyckeln. Som socialdemokrater ställer vi oss som regel ganska skeptiska till den typen av straffskalor.

Som jag nämnde i mitt anförande var detta under alla de år som vi ledde regeringen en av de högst prioriterade frågorna. Inte minst på kvinnofridsområdet skedde ett antal nykriminaliseringar, straffskärpningar och införande av en mängd olika andra åtgärder.

Det handlar bland annat om kontaktförbud, ett område där vi ser fram emot att ytterligare skärpningar skulle kunna ske, och om ett utökat användande av fotboja. Man kan också på ett mer systematiskt sätt arbeta med alla de andra möjligheter som vi har i vårt samhälle, inte minst när det gäller att skifta fokus från brottsförövare till den som är brottsutsatt. Det kan till exempel handla om att kvinnan ska ha möjlighet att behålla boendet och att man får ett samlat stöd från samhällets alla resurser.

Med tanke på att polisen själv har varit väldigt kritisk till sin egen prioritering kring mäns våld mot kvinnor är vi också överens om att polisen bör prioritera upp den här brottskategorin.

Adam Marttinen (SD)
Anf. 30 Adam Marttinen (SD)

Herr ålderspresident! Det är därför det blir så märkligt att Socialdemokraterna står bakom den sekretessbestämmelse som gör att kriminalvården inte får informera polisen om när just de här högriskpersonerna släpps från anstalten. Att växla upp för att skydda människor ute i samhället när farliga människor släpps ut är, som jag ser det, en del i det viktiga arbetet.

Jag har förvisso full respekt för att vi tycker olika, men det är märkligt att politiker kan anse att den bästa vägen framåt är att människor som har återfallit i brott som grov kvinnofridskränkning och som av kriminalvården bedöms ha en hög återfallsrisk för just den typen av brott ska få tidsbestämda straff och så snabbt som möjligt komma ut och återintegreras i samhället igen, för att där kunna skapa nya brottsoffer. Det är en logik som inte håller ihop.

Mitt engagemang i frågan sträcker sig ganska långt tillbaka i tiden. År 2017 lyfte jag frågan om förvaringsdomar gällande just den här typen av problematik. Det var ett väldigt uppmärksammat fall där det var så tydligt att personen i fråga hade skördat många brottsoffer efter tidsbestämda straff. Men under sin regeringstid såg Socialdemokraterna till att de här personerna skulle återintegreras ute i samhället så snabbt som möjligt, och nya brottsoffer skördades.

Varför är Socialdemokraterna så inställda på att män som är så välidentifierade och vars brottshistorik är så väldokumenterad ska få tidsbestämda straff och återintegreras i samhället och skapa nya brottsoffer? Varför är frågan om förvaringsdom så omöjlig att ta till sig för socialdemokratin?

Annika Strandhäll (S)
Anf. 31 Annika Strandhäll (S)

Herr ålderspresident! Tack för frågorna, Adam Marttinen!

Jag delar inte bilden att vi tycker att de här förövarna ska komma ut i samhället så snabbt som möjligt, som Adam Marttinen uttryckte det två gånger i sitt inlägg. Tvärtom skärpte vi under de åtta år som vi ledde regeringen straffen inte minst när det gällde sexualbrott men också för misshandel, grov kvinnofridskränkning och överträdelse av kontaktförbud. Påståendet stämmer alltså inte.

Den typen av vurm för förvaringsinstrumentet som Sverigedemokraterna emellanåt uttrycker erkänsla för hör normalt sett inte hemma i ett demokratiskt samhälle utan att det finns särskilda skäl. Det finns otroligt mycket mer att göra på kvinnofridsområdet, utöver förvaringsdom. I och med att Sverigedemokraterna uttrycker ett sådant intresse för kvinnofridsarbetet hoppas jag att jag får göra medskicket att man kan mötas i andra delar, som handlar bland annat om det faktum att ni efter ert tillträde som största parti i regeringsunderlaget ändå sitter och tittar på när de statliga medlen till kvinnofridsarbetet skärs ned. 6 procent av vad som behövs för att införa reformen skyddat boende skickas till Sveriges Kommuner och Regioner, och man tittar på när SKR:s kvinnofridssatsning stängs.

Propositionslistan ekar tom när det handlar om nya utredningar och nya lagstiftningsinitiativ för att beivra mäns våld mot kvinnor. Det handlar om både att förebygga och att använda samhällets fulla kraft för att beivra brottet.

Men tack för debatten!

Torsten Elofsson (KD)
Anf. 32 Torsten Elofsson (KD)

Herr ålderspresident! För de flesta i vårt land står trygghet högst upp på önskelistan. Lag och ordning är en av väljarnas absolut viktigaste frågor. Det gäller både i relation till den lagstiftning som antas här i kammaren och inför stundande EU-val där gränsöverskridande brottslighet är något vi måste lösa gemensamt.

Mörka rubriker om våldet och den grova kriminaliteten avlöser varandra. Skärholmen, där en pappa mördades framför ögonen på sin son, är en enorm tragedi för alla inblandande. Det är ännu ett vidrigt mord som visar på de enorma behov, den brutalitet och de utmaningar vi står inför med individer som anser sig ha rätt att bruka och göra våld på hela samhället. En pappa berövas sitt liv av den enkla anledningen att han sa ifrån.

Mikael, som han hette, stod upp för det Sverige vi vill ha, men detta Sverige tystas av den grova kriminaliteten.

Herr ålderspresident! Ljuset i mörkret är ändå att vi har en regering som förstår allvaret i detta. Vi gör nu den största omläggningen av rättspolitiken i modern tid. Den görs därför att vi ser och vet vad nedmonteringen av goda normer och värderingar över tid har gjort med det svenska samhället. I detta ligger mycket av förklaringen till den brutala brottsutvecklingen. Det har inte varit tydligt vilka värderingar som inte är valbara. Sverige har svikit familjens betydelse och vikten av en kompass som visar riktningen för rätt och fel. Detta har också speglats i de låga straffen och i den straffmätning som lagt större vikt vid förmildrande omständigheter för gärningsmannen än vid brottsoffrets upprättelse.

Herr ålderspresident! Regeringen arbetar ihärdigt och med stor energi på det rättsliga området för lag och ordning, för tryggheten, för att stärka goda normer och värderingar samt för det brottsförebyggande arbetet.

Det finns inga alexanderhugg mot kriminaliteten. Som tidigare polis har jag under ett helt yrkesliv sett brottsutvecklingen first hand. De åtgärder som nu införs borde ha varit på plats långt tidigare, men benägenheten och viljan till förändring saknades. Nu är det som det är, och jag vet att det är ett tålmodigt arbete som krävs, ett metodiskt arbete steg för steg. Det finns ingen quickfix här. Men sakta och säkert återtar vi tryggheten.

Herr ålderspresident! Kristdemokraterna har i åratal sagt att samhället måste prioritera den person som utsatts för brott. Nu har vi en regering som också låter detta faktum styra politiken. Regeringen har inlett ett paradigmskifte i synen på lag och ordning. Vi har tillsatt en fullständig och total översyn av brottsbalken, det vill säga den lagstiftning som styr straffen som utdöms när rättvisa ska skipas i våra domstolar. Målet med detta arbete är enkelt. Det är fråga om att vikta om vågskålen, att förändra straffrätten och att låta brottsoffret, inte förövaren, stå i centrum. Lägg omsorgen där, inte på gärningsmannen.

Herr ålderspresident! En färsk undersökning från Infostat indikerar att en majoritet av väljarna anser att skärpta och mer avskräckande straff är den bästa linjen för att minska brottsligheten. Straffen upplevs inte som rättvisa och proportionerliga, och brottsoffer får inte den upprättelse som förväntas.

Inte heller upplevs straffen som avskräckande för den som begår brott. Man låses in ett tag men är ofta ute igen efter kort tid, tillbaka i den destruktiva gängmiljön där man får sin bekräftelse. Här måste en förändring till. Det ska vara straff som ser till att farliga personer låses in på längre tid så att de inte kan begå nya brott, förstöra andras liv eller rekrytera nya unga personer in i kriminalitet. Och när de väl kommer ut ska vi se till att de inte återfaller i brott.

Herr ålderspresident! I samma undersökning från Infostat uppger 70 procent att det vore bra att avskaffa straffrabatten vid mängdbrottslighet. 61 procent tycker att straffrabatten ska avskaffas även för unga, och 64 procent tycker att det är ett bra förslag att man döms till ett extra hårt straff om brottet begås i gängmiljö. Folk i gemen verkar hålla med regeringen om att en förändring behövs när det gäller synen på straff och straffrätt.

Siffrorna talar sitt tydliga språk. Sverige behöver en ny straffrätt, det vill säga en ny balans där vi viktar om vågskålen med fokus på straffskärpning snarare än rabatt. Vi kristdemokrater vill förändra mängdrabatten i nuvarande form och låta försvårande omständigheter väga tyngre.

Brottsdrabbade ska inte lämnas i sticket eftersom vi då lämnar hela samhället i sticket. Ytterst handlar det om värderingar, det vill säga att det ska finnas rättvisa och att den som drabbas av brott och den kränkning det innebär ska få upprättelse.

Kristdemokraterna är det värderingsdrivna partiet, och som kristdemokrat kommer jag alltid att kämpa för de värderingar som byggt vårt samhälle starkt. Dessa värderingar behövs nu mer än någonsin. Mikael i Skärholmen stod upp för det Sverige vi vill ha. Sverige ska inte längre få tystas av den grova kriminaliteten.

Med dessa ord, herr ålderspresident, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Adam Marttinen (SD)
Anf. 33 Adam Marttinen (SD)

Herr ålderspresident! Vi debatterar justitieutskottets betänkande om de straffrättsliga frågorna. Tyvärr är debatterna om de allvarligaste brotten återkommande i vårt samhälle. Det sker mord på öppen gata och grova fridskränkningsbrott mot kvinnor. Det utövas hänsynslöst gängkriminellt våld, och gängkriminalitet och terrorism sätter skräck i våra samhällen. De som representerar den tidigare regeringen har upprepade gånger sagt att de minsann gjorde allt vad de kunde för att genomföra sin egen kriminalpolitik. De socialdemokratiska regeringarna gjorde mycket, enligt dem själva, för att genomföra sin egen politik. Man får inte tvivla på att de verkligen gjorde allt de ville göra under sin tid i regering. Då kan man också konstatera att det finns en stor skillnad mellan de tidigare regeringarna med Socialdemokraterna i spetsen och den nuvarande regeringen när det kommer till Tidöavtalets del i kriminalpolitiken.

Låt mig ge några korta exempel. Den som medvetet och planerat mördar en annan människa kan i dag mötas av tre års sluten ungdomsvård. Tre års sluten ungdomsvård får en person som mördar en annan människa! Det är väl avvägd socialdemokratisk politik som man har försvarat i åtta år i regering. Det är klart att det finns en skillnad mellan Socialdemokraternas straffrättsliga politik och Sverigedemokraternas syn på saken.

Som tur är har vi som sagt ett Tidöavtal som behandlar inte bara den delen utan mycket annat också.

Just straffrabatten för myndiga förövare kommer att tas bort. Den straffreduktion som finns för personer mellan 15 och 18 år, som i dag är straffmyndiga, kommer att reduceras. Regeringen ska därtill utreda och sänka straffmyndighetsåldern i vårt land.

Vi tycker att det är viktigt att man tar ansvar för sina egna handlingar och att allvarliga brott följs av allvarliga straff - inte minst, herr ålderspresident, för att ge upprättelse till de brottsoffer som skördas till följd av det här våldet.

Man får höra hur mammor processar rättegångar när deras barn har mördats och upprättelsen för deras barns död blev tre års sluten ungdomsvård för en förövare. Så här kan vi inte ha det längre. Tack och lov att vi har en ny regering på plats.

Ett axplock av de straffskärpningar och reformer som kommer att genomföras är att mängdrabatten kommer att avskaffas i sin nuvarande form. De tre allvarligaste brotten ska tillmätas fullt straffvärde. Återfall i brott ska straffas hårdare. En ny påföljd om förvaringsdom kommer att införas så att samhället äntligen får möjlighet att hålla de allra farligaste brottslingarna inlåsta även för tidsbestämda straff, exempelvis personer som gör sig skyldiga till återkommande fridskränkningsbrott mot kvinnor. De personerna måste man kunna hålla inlåsta när Kriminalvården gör bedömningen att det finns hög återfallsrisk. Vi tycker att det är helt orimligt - Socialdemokraterna tycker att det är rimligt, men den nya regeringen tycker att det är orimligt - att personer med hög återfallsrisk släpps ut i fall där Kriminalvårdens metoder visar på hög träffsäkerhet i bedömning. Till och med villkorligt frigivna släpps ut och skördar nya brottsoffer under tiden de är under villkorlig frigivning.

För mig är det alldeles hårresande att vi haft regeringar som försvarat det här sättet att förhålla sig till väldigt farliga individer i vårt land. Men nu har vi som sagt äntligen en regering som ser över också de delarna.

Vi kommer att dubbla straffen för gängkriminalitet. Det är för att den gängkriminella miljön utgör ett systemhot. Man ger sig på samhället på helt andra sätt än vid andra typer av våldsbrott. Det är klart att vi behöver skärpt fokus på att få de här personerna inlåsta under längre tid för att bryta ned de strukturer som hotar samhället i grunden.

Presumtionen mot fängelsestraff ska avskaffas. Det betyder att fler kommer att avtjäna sitt straff i fängelse. Det är också någonting som Socialdemokraterna är emot.

Nya påföljder för unga kommer att införas.

Vi har genomfört förslag om visitationszoner, som Socialdemokraterna har röstat emot, och vistelseförbud för gängkriminella och personer som stör i områden, som Socialdemokraterna har röstat emot.

Det finns, herr ålderspresident, ett gediget arbete och en väl utförd utredning på Justitiedepartementet. Det är på grund av och tack vare att vi fått en ny regering på plats som sätter brottsoffren i främsta rummet och som kommer att se till att faktiskt straffa farliga förövare och hålla farliga förövare inne på anstalt. Det kommer att märkas väldigt stor skillnad på straffrättens område när den här regeringen har fått genomföra sin politik jämfört med vad Socialdemokraternas tidigare regeringar genomförde.

Herr ålderspresident! Jag väljer att inte yrka på någonting, men vi står givetvis bakom Sverigedemokraternas reservationer i betänkandet.

Gudrun Nordborg (V)
Anf. 34 Gudrun Nordborg (V)

Herr ålderspresident! Jag börjar med att som vänsterpartist och feminist yrka bifall till reservation 4.

Psykiskt våld och kontrollerande beteende ska kriminaliseras. Som talare här redan markerat lämnades sommaren 2022 ett förslag, en omfattande och gedigen departementspromemoria, in till departementet om straffansvar för psykiskt våld. Remissbehandlingen avslutades den 15 november 2022, alltså för ungefär ett och ett halvt år sedan.

Varför dröjer propositionen? Jag delar de synpunkter som framförts här tidigare i debatten - att det handlar om ett ointresse för frågor som främst berör kvinnor och barn. De har kommit allvarligt i skymundan för gängkriminaliteten, som om vi inte skulle se sambanden mellan de brotten. Jag ska återkomma till det.

Jag menar att det är grymt att reformer som skulle betyda mycket för att ge kvinnor och barn starkare skydd och möjlighet till upprättelse inte prioriteras av nuvarande regim. Man pratar om brottsoffer men glömmer kvinnor och barn.

Det handlar också om en viktig reform som skulle skapa ökad förståelse för vad våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor och barn verkligen betyder och vilka effekter det får.

Det är fortfarande så i Sverige att nästan varannan kvinna har upplevt detta våld någon gång. Många gör det upprepat och kontinuerligt i sin vardag.

Det är också så att vart tionde barn har upplevt våld i sitt hem. Vart tjugonde barn gör det ofta.

Här måste vi sätta in ytterligare krafter och öka förståelsen för utsattheten. Det handlar om mänskliga rättigheter men också om en mycket lång historia av motstånd.

Jag vill börja med att peka på något som jag tycker är en viktig byggkloss.

I Sverige pratar vi ofta om respekt för mänskliga rättigheter och särskilt om att andra länder ska visa detta. Men vad visar vi?

Istanbulkonventionen - den konvention som antogs av Europarådet redan 2011 och trädde i kraft 2014, alltså för tio år sedan - visar på en definition som ska gälla i de länder som har ratificerat konventionen, vilket Sverige har gjort. Man pratar om mäns våld mot kvinnor och barn, och man pratar framför allt om könsrelaterat våld.

Vad menar man då med det? Jo, det är fysiskt våld och sexuellt våld. Där tror jag att alla är överens om att vi i vart fall har lagstiftning - även om den inte följs. Men man markerar också psykiskt och ekonomiskt våld, alltså båda de sakerna. Där saknar vi lagstiftning i Sverige.

Det är intressant att Istanbulkonventionen inkluderar ekonomiskt våld i begreppet psykiskt våld. De är alltså kopplade på dubbla sätt.

Det är också så att konventionen kräver av medlemsstaterna att de ska lagstifta. Det är något som Sverige åtagit sig i och med att man ratificerat konventionen. Det är alltså hög tid att vi kommer till skott.

Att ekonomiskt våld inkluderas i detta är väldigt viktigt, för vi ser framför allt kvinnor som efter en relation upptäcker att de fortfarande dras med skulder som mannen orsakat eller som har blivit drabbade under relationen av att de inte kunnat arbeta eller att de förlorat ekonomiskt i uppgörelser som mannen har tvingat på dem.

Det är väldigt vanligt att denna typ av våld förekommer parallellt med fysiskt och sexuellt våld. Den är en dimension av det psykiska våldet. Där har vi redan fått kritik från Grevio, kontrollorganet för Istanbulkonventionen.

Det är värt att nämna att FN:s särskilda rapportör om mäns våld mot kvinnor har kritiserat Sverige sedan länge. Det började redan 2007. Man markerar att vi delvis har en bra lagstiftning men att det är för få fällande domar och att tillämpningen av lagstiftningen måste förbättras. Jag vill också markera att barnkonventionen väldigt tydligt inkluderar psykiskt våld. Vi har antagit den som svensk lag, men inte heller den följer vi upp med kriminalisering.

Vad menar vi med våld? Redan av det jag har sagt nu kan ni förstå att det finns många variationer av våld. Hur vi har uppfattat våldet har varierat kraftigt över tid. Jag ska ta bara några historiska exempel.

Det var en oerhörd diskussion i de tidigare två kamrarna inför att brottsbalken skulle träda i kraft 1965, eftersom det fanns ett förslag om att våldtäkt i äktenskapet skulle kriminaliseras. Det höll på att tippa hela den stora straffrättsreformen.

År 1979 fick vi ett förbud mot barnaga som fick världen att häpna. Där följer nu många efter.

Misshandel i hemmet kom inte under allmänt åtal förrän 1982. Det var en av kvinnojourrörelsens första framgångar i lagstiftningen. Nu skulle våld i hemmet uppfattas som lika allvarligt som våld på offentlig plats, där det ofta var man mot man, medan det i hemmet var män mot kvinnor.

År 1999 trädde fridskränkningsbrotten i kraft. För första gången insåg vi att det är allvarligare att bli utsatt för våld och övergrepp i hemmet än på offentliga platser - där kanske det är engångsföreteelser, medan det sker upprepat i hemmet.

Detta var ett enormt paradigmskifte. Betänkandet som det byggde på kom redan 1995. Där ville man framför allt komma åt situationer av det som man, inte obefogat, kallade psykisk terror. Gemensamt för det man ville bestraffa var förfaranden som var ägnade att varaktigt kränka kvinnans integritet och skada hennes självkänsla. Det var ett juridiskt uttryck för det som handlade om psykisk påverkan. Man menade att det psykiska våldet borde få stränga och långvariga påföljder, och det ingick i den paragraf som man föreslog. Precis som i den situation vi har nu blev det en enorm debatt. Hur skulle man tolka detta? Särskilt de mansdominerade remissorganen var oerhört kritiska till detta, så det kom inte med i reformförslaget.

Det psykiska våldet måste uppmärksammas ytterligare, och vi måste gå tillbaka till grundtankarna om kvinnofridsbrottet. I den aktuella utredningen markerar man ytterligare att det är ett kontinuum - det är nyansskillnader snarare än artskillnader mellan de olika typerna av våld. Det finns psykiskt våld, som ofta kommer först. Det finns fysiskt våld och sexuellt våld, och nu pratar vi också om former av digitalt våld, som man menar bör inkluderas i det psykiska våldet.

Det handlar om vad de här gärningarna gör med offret. Om vi ska ha ett sant brottsofferperspektiv måste vi fylla ut vår strafflagstiftning och se till att alla olika sorters handlingar av våld som innebär otillbörlig kontroll och psykisk misshandel av ett offer inkluderas i lagstiftningen. Det handlar om makt och kontroll.

Det handlar också om att vi ska undvika att fler barn blir vittne till eller offer för kriminalitet och övergrepp i hemmet som leder till att de i sin tur använder våld och begår övergrepp i sina liv. Vi måste bromsa så tidigt vi kan. Detta är ett viktigt exempel.

Jag yrkar på bifall till reservation 4.

Ulrika Liljeberg (C)
Anf. 35 Ulrika Liljeberg (C)

Herr ålderspresident! Sverige möter dagligen stora utmaningar. De senaste åren har vi sett en mycket problematisk utveckling av tryggheten i Sverige. Vi ser gängkriminalitet med skjutningar och sprängningar, vi ser handel med människor, vapen och narkotika, och vi ser bedrägerier mot äldre och mot välfärden. Alla dessa brott är oerhört allvarliga. Jag kommer här i dag att fokusera på ett annat allvarligt område: mäns våld mot kvinnor och våld i relationer.

När det gäller till exempel visitationszoner talar vi om "utsatta områden", som definieras av polisen. Men jag vill erinra om att när det gäller sexualbrott, mäns våld mot kvinnor och våld mot barn är hela Sverige ett utsatt område. Därför vill jag åter lyfta behovet av en närvarande polis i hela landet för alla brott och alla människor.

Det har anförts, bland annat här i debatten, att längre straff och hårdare tag ger färre brott. Det är till viss del sant, men det vi vet avhåller nästan mest är risken för upptäckt och lagföring. En överhängande risk att åka fast är väldigt preventivt. Då krävs en lokalt närvarande polis i hela landet som har ett stort förtroende bland befolkningen och som utreder alla typer av brott. Detta vet vi sker när polisen är på plats. Låt alltså poliserna vara på plats i hela landet!

Vi behöver även ha ett större fokus på att få männen att sluta begå dessa grova brott, och inte ett ibland lite ensidigt fokus på hur kvinnor på bästa sätt ska undkomma männen. Brå har bland annat visat på framgångsrika metoder inom polisen som riktar sig direkt mot männen, mot förövarna. Vi ser att det behövs mer av det.

Herr ålderspresident! Centerpartiet har i dag motioner om flera frågor uppe till behandling. När det gäller fridskränkningsbrotten ser vi behov av en straffskala som motsvarar deras allvarlighetsgrad. Minimistraffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning behöver höjas från ett till två års fängelse, och maximistraffet för dessa brott behöver höjas från sex till tio års fängelse.

Jag anser även att brottsrubriceringarna synnerligen grov fridskränkning och synnerligen grov kvinnofridskränkning ska införas. Det har betydelse för den allmänna rättsuppfattningen om de grövsta fridskränkningsbrotten benämns vid sitt rätta namn så att det fulla allvaret framgår.

Vi anser vidare att psykiskt våld och kontrollerande beteende ska kriminaliseras, vilket har berörts tidigare här i debatten. Sommaren 2022 överlämnades ett sådant förslag i departementspromemorian Straffansvar för psykiskt våld. Vi ser positivt på att den läggs på bordet. Vi anser även att regeringen bör lägga fram detta snarast.

Regeringsunderlagets partier föreslår avslag på allt detta. De flesta förslag på straffskärpningar inom fridskränkningar och kontrollerande beteende och annat avslås med motiveringen att den så kallade Straffreformutredningen pågår. Dess betänkande väntas först den 30 maj 2025, det vill säga om över ett år. Sedan tar den vanliga processen med remiss och skrivande av lagförslag vid, och detta kan ta tid.

Det är i sig ett bra sätt att i lugn och ro utreda, remissbehandla och sedan lagstifta och att ha god tid mellan beslut här och ikraftträdande. Detta ska dock ställas mot några av de andra lagstiftningsprocesser vi sett från regeringens sida i närhet och förmodligen kommer att se mer av framgent. Vi har sett snabba remissrundor under storhelger och kort tid mellan utskottsbehandling, debatt och ikraftträdande.

På onsdag har vi till exempel debatt om propositionen Stärkt skydd för vissa polisanställda, där en stark invändning från många remissinstanser var att man önskade ett samlat grepp. Man önskade att regeringen skulle invänta den pågående remissrundan för en annan utredning, som hanterar behovet av liknande skydd för flera andra grupper av offentligt anställda. Men där körde man ett snabbspår för en grupp polisanställda.

Vi från Centerpartiet är som sagt medvetna om allvaret, och vi står bakom det lagförslag som ska debatteras på onsdag. Men vi noterar samtidigt att mäns våld mot kvinnor, som i år hittills tagit minst tolv liv, inte prioriteras på samma sätt. Jag vet att det inte finns någon vare sig här eller i regeringen som inte tycker att detta är avskyvärda brott. Men samtidigt kan det förväntas att man använder den makt man fått för att skydda alla på bästa möjliga sätt. Där ingår även skyndsamhet med lagstiftning, särskilt i fall som detta, som inte rör grundlagsskyddade fri- och rättigheter, så som har varit fallet i en del av de lagstiftningsärenden som har snabbprocessats.

Regeringen kan bättre. Att skydda alla människor från att bli utsatta för brott är som sagt en av statens främsta uppgifter.

Jag vill därmed yrka bifall till reservation 2 under punkt 2 om straffskärpningar för fridskränkningsbrott.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 24 april.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2024-04-24
Förslagspunkter: 22, Acklamationer: 20, Voteringar: 2
Stillbild från Beslut 2023/24:JuU20, Beslut: Straffrättsliga frågor

Beslut 2023/24:JuU20

Webb-tv: Beslut: Straffrättsliga frågor

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Livstidsstraff för dråp och mord på polis

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:1162 av Staffan Eklöf (SD).
    2. Fridskränkningsbrott

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:500 av Lina Nordquist (L),

      2023/24:2484 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 37 och 38,

      2023/24:2640 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 67,

      2023/24:2664 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 109 och

      2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 74.
      • Reservation 1 (S)
      • Reservation 2 (C)
      • Reservation 3 (MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S109114
      SD63009
      M59009
      C02202
      V21003
      KD17002
      MP01152
      L14002
      -1010
      Totalt1762310743
      Ledamöternas röster
    3. Kontrollerande beteende

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:1013 av Aylin Nouri (S),

      2023/24:2484 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 39,

      2023/24:2499 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 14,

      2023/24:2640 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 68,

      2023/24:2664 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 107 och

      2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 75.
      • Reservation 4 (S, V, C, MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (S, V, C, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S092014
      SD63009
      M59009
      C12102
      V02103
      KD17002
      MP01602
      L13003
      -1100
      Totalt154151044
      Ledamöternas röster
    4. Manipulerat pornografiskt material

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2509 av Aylin Nouri m.fl. (S).
      • Reservation 5 (S)
    5. Kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:1185 av Ann-Sofie Alm (M) yrkande 4 och

      2023/24:1405 av Katarina Tolgfors och Marie Nicholson (båda M).
    6. Köp av sexuell tjänst

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:994 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 14.
      • Reservation 6 (V)
    7. Stärkt straffrättsligt skydd för vissa yrkesgrupper

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:1450 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

      2023/24:2413 av Mauricio Rojas m.fl. (L) yrkande 9.
    8. Störande av förrättning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:1687 av Kjell-Arne Ottosson (KD).
    9. Hets mot folkgrupp m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:1329 av Jamal El-Haj (S),

      2023/24:1333 av Denis Begic (S) och

      2023/24:2640 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 80.
      • Reservation 7 (S)
    10. Barnpornografibrott

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2250 av Ann-Sofie Lifvenhage och Ann-Sofie Alm (båda M).
    11. Stärkt skydd för tjänstedjur

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:188 av Magnus Persson (SD),

      2023/24:374 av Beatrice Timgren m.fl. (SD) yrkande 32,

      2023/24:1413 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

      2023/24:2133 av Roger Hedlund och Mattias Eriksson Falk (båda SD).
      • Reservation 8 (SD)
    12. Övergrepp i rättssak

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:751 av Jan Ericson (M).
    13. Narkotikabrott

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2640 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 25.
      • Reservation 9 (S)
    14. Kriminalisering av viss finansiering m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2413 av Mauricio Rojas m.fl. (L) yrkande 21.
    15. It-relaterad brottslighet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:422 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8 och

      2023/24:497 av Rashid Farivar m.fl. (SD) yrkande 9.
      • Reservation 10 (SD)
    16. Försvårande omständigheter och billighetsskäl

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:386 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 8 och

      2023/24:1185 av Ann-Sofie Alm (M) yrkande 3.
      • Reservation 11 (SD)
    17. Böter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:752 av Boriana Åberg (M),

      2023/24:1463 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) och

      2023/24:1782 av Rickard Nordin (C) yrkande 1.
    18. Tidsbestämda fängelsestraff

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 118.
      • Reservation 12 (MP)
    19. Preskriptionstid för våld mot barn

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:1196 av Ola Möller (S).
    20. Preskriptionstid för människorov

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:1880 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1.
      • Reservation 13 (MP)
    21. Preskription av verkställighet av fängelsestraff

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:1943 av Fredrik Olovsson och Sofia Amloh (båda S).
    22. Motioner som bereds förenklat

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.