Strålskydd
Betänkande 1994/95:FöU3
Försvarsutskottets betänkande
1994/95:FÖU03
Strålskydd
Innehåll
1994/95 FöU3
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet vad regeringen i 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 15) har föreslagit beträffande strålskyddets utveckling t.o.m. år 1998 samt anslag till Statens strålskyddsinstitut för det till 18 månader förlängda budgetåret 1995/96. Utskottet tar också upp till behandling 6 motioner med sammanlagt 21 yrkanden som avgivits under den allmänna motionstiden 1995. Huvuddelen av yrkandena rör förslag med utgångspunkt i riskerna med s.k. lågdosstrålning.
Utskottet föreslår att riksdagen, med bifall till propositionen, godkänner en besparingsinriktning med innebörd att anslagsnivån till år 1998 har reducerats med 11 %. Utskottet föreslår vidare att riksdagen i enlighet med regeringsförslaget godkänner den övergripande målsättningen för verksamheten inom Statens strålskyddsinstitut samt för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 116 379 000 kr. De i ärendet avgivna motionerna bör enligt utskottets mening inte bifallas av riksdagen. Till betänkandet har fogats en reservation (mp) och ett särskilt yttrande (m).
Propositionen
Regeringen (Miljödepartementet) har i 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 15) föreslagit att riksdagen
1. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom området kärnsäkerhet och strålskydd för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar,
2. godkänner den övergripande målsättningen för verksamheten inom Statens strålskyddsinstitut,
3. till Statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 116 379 000 kr.
Motionerna
1994/95:Fö801 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om intensifierad forskning på ämnet radikalbiologi och joniserande strålning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärdsprogram för att minska hälsoriskerna av lågdosstrålning.
1994/95:Fö802 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med lagförslag om att gränsvärdet för yrkesverksamma inom kärnteknisk verksamhet skall sänkas en tiopotens, 2. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med översyn av effekterna vid normaldrift och förslag till skärpt gränsvärde i enlighet med vad i motionen anförts, 3. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med skärpt lagförslag om gränsvärde för allmänheten, däribland gravida och barn, i enlighet med vad i motionen anförts,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nya vetenskapliga rön angående riskerna med lågdosstrålning, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ständiga utsläpp och s.k. normalutsläpp, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationella gränsvärden för gravida, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om strålskyddsåtgärd, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om optimering vid kärnkraftsolyckor, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hälsa och ekonomiska intressen, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återflyttning vid en kärnkraftsolycka och ekonomiskt stöd, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barns känslighet för joniserande lågdosstrålning, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om offentliggörande av eventuella mätningar av strontium, plutonium samt hot spots och medel till sådana mätningar, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatta helkroppsmätningar, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om epidemiologiska undersökningar,
1994/95:Fö803 av Arne Andersson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anslaget B 1. Statens strålskyddsinstitut om 116 379 000 kr minskas med 4 890 000 kr.
1994/95:Fö804 av Lennart Daléus (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ändring av utsläppsföreskrifterna för kärnkraftverk.
1994/95:N452 av Eva Goës (mp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sänkt strålskyddsvärde,
1994/95:Bo245 av Barbro Johansson och Per Lager (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en text bör finnas på s.k. ficktelefoner, som varnar för alltför flitigt användande och med rekommendation om gränsvärden, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att undantagsklausulen för kontroll av apparater med en uteffekt på mindre än 7 W slopas,
Utskottet
Bakgrund
Statens strålskyddsinstitut (SSI) är central förvaltningsmyndighet med uppgift att verka för att intentionerna i strålskyddslagen (1988:220) uppfylls. Institutet handlägger frågor om skydd för människor, djur och miljö mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning.
SSI skall ge råd och upplysningar i strålskyddsfrågor, utöva tillsyn över verksamhet med joniserande och icke-joniserande strålning, öka kunskaperna inom området genom att bedriva och finansiera forskning samt i övrigt verka för säker användning av strålning.
SSI skall ha beredskap att vid olyckor, särskilt i kärnteknisk verksamhet, ge information i strålskydds- och saneringsfrågor till berörda myndigheter.
SSI skall uppmärksamma andra strålskyddsproblem som berör stora samhälleliga värden.
SSI övervakar strålskyddet vid de kärntekniska anläggningarna och kontrollerar att utsläpp till luft och vatten under normaldrift hålls inom fastställda gränser.
Inför budgetåret 1995/96 har SSI till regeringen inlämnat en s.k. fördjupad anslagsframställning.
Budgetförslaget
Inom ramen för regeringens åtgärder för att minska budgetunderskottet har en besparing på ca 5 % ålagts myndigheterna inom Miljödepartementets ansvarsområde.
Den beräknade utgiftsutvecklingen för området kärnsäkerhet och strålskydd t.o.m. år 1998 till följd av fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition anger regeringen till:
Utgift Anvisat Förslag varav Beräknad Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 beräknat besparing besparing juli 95 1997 1998 -juni 96 ________________________________________________________________
211,7 225,3 324,1 221,9 - 9 - 12
varav strålskydd:
69,9 80,0 116,4 78,5 - 6 - 3
År 1998 beräknas anslagsnivån härigenom ha sänkts med ca 11 %.
Regeringen preciserar inte var besparingarna skall tas ut utan överlåter åt resp. myndighet att bestämma detta.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inriktningen av de förordade besparingsåtgärderna inom området kärnsäkerhet och strålskydd för budgetåren 1997 och 1998.
SSI har till regeringen i sin fördjupade anslagsframställning och i sin årsredovisning redovisat verksamheten uppdelad på verksamhetsgrenarna allmän tillsyn, strålskydd för kärnenergi vid normaldrift, strålskydd för kärnenergi vid beredskap, strålskyddsforskning samt strålskydd öst. För vardera av dessa fem verksamhetsgrenar har institutet angett övergripande mål.
Regeringen konstaterar att SSI för verksamhetsåret 1993/94 i allt väsentligt har nått uppställda mål. Regeringen konstaterar vidare att Riksrevisionsverket i sin revisionsberättelse inte riktat några anmärkningar mot SSI.
Med stöd av den utförda fördjupade prövningen drar regeringen slutsatsen att gällande övergripande mål bör ligga fast. För den kommande treåriga planeringsperioden bör sålunda målet för SSI:s verksamhet vara att kunskaperna om strålningens förekomst, egenskaper och användning blir så utbredda att frågor om strålning kan avgöras på grundval av en kvalificerad avvägning mellan risk och nytta. Vidare bör målet vara att upprätthålla respekt, men inte obefogad oro, för strålningens risker samt att i möjlig mån se till att onödiga stålningsrisker inte uppkommer. SSI bör därför fortsätta att verka för att: halterna av radongas i bostäder minskar, med information bryta den ökande trenden för exponering för solstrålning, riskerna med elektriska och magnetiska fält klarläggs, stråldosen till röntgenundersökta patienter fortsätter att minska, individdoser och kollektivdoser ligger under de av SSI fastställda dosgränserna, det radioaktiva avfallet tas om hand på ett sätt som är godtagbart med hänsyn till strålskyddet, beredskapen mot kärnenergiolyckor vidmakthålls,
SSI:s forskning hävdar sig väl internationellt och nationellt, strålskyddet i berörda länder i Central- och Östeuropa förbättras.
Regeringen föreslår, i huvudsak i enlighet med vad SSI anfört, att SSI:s ramanslag tillförs 4 600 000 kr (4 890 000 kr för 18 månader) som ett engångsbelopp för utbyte av jodtabletter samt 580 000 kr årligen för tablettersättning i ett rullande system. Åtgärden är ett led i beredskapen mot kärnenergiolyckor.
Regeringen har vidare i huvudsak tillgodosett vad SSI har anfört om behov av medel för att slutföra en fyraårig satsning på forskarutbildning i syfte att höja kompetensen inom området. För åtgärden har 2 400 000 kr (3 600 000 kr för 18 månader) beräknats.
När det gäller inriktningen av strålskyddsforskningen säger sig regeringen ha för avsikt att återkomma i den forskningspolitiska propositionen.
Den av institutet önskade ambitionshöjningen av omgivningskontrollen kring de kärntekniska anläggningarna samt avskrivningskostnader m.m. för mätutrustning inom beredskapen anser däremot regeringen kunna ske genom omprioriteringar inom myndigheten.
Regeringen anser att SSI:s rationaliseringsarbete varit framgångsrikt och att det finns goda förutsättningar för att verksamheten skall kunna bedrivas på ett sådant sätt att strålskyddet är fortsatt gott med de resurser som beräknats för budgetåret 1995/96.
Regeringen tillstyrker att SSI:s låneram ökas från 12 060 000 kr till 12 650 000 kr samt föreslår att riksdagen till Statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 116 379 000 kr.
Motionerna
I partimotion Fö802 (mp) anges ett flertal skäl för de senaste årens debatt om den joniserande strålningen. Den totala strålningen sägs öka hela tiden, bl.a. från s.k. normaldrift av kärnkraften. Hälsoriskerna smyger sig långsamt på.
Motionärerna anför skäl för att riskerna med lågdosstrålning är större än vad tidigare bedömningar angett, med åtföljande ökade hälsorisker. De förordar som följd härav sänkta gränsvärden för stråldoser gällande för olika kategorier människor. Vidare diskuterar motionärerna strålskyddsåtgärder vid kärnenergiolyckor och principerna för hur sådana åtgärder optimeras. De betonar att allmänhetens säkerhet måste sättas i första rummet och de ekonomiska hänsynen komma i andra hand. De föreslår härutöver flera åtgärder för att minska riskerna för radioaktivitet i livsmedel.
Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställer motionärerna
dels att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med lagförslag om att gränsvärdet för yrkesverksamma inom kärnteknisk verksamhet skall sänkas en tiopotens (yrkande 1), att den återkommer med översyn av effekterna vid normaldrift och förslag till skärpt gränsvärde i enlighet med vad i motionen anförts (yrkande 2), att den återkommer med skärpt lagförslag om gränsvärde för allmänheten, däribland gravida och barn, i enlighet med vad i motionen anförts (yrkande 3),
dels att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nya vetenskapliga rön angående riskerna med lågdosstrålning (yrkande 4), ständiga utsläpp och s.k. normalutsläpp (yrkande 5), om internationella gränsvärden för gravida (yrkande 6), strålskyddsåtgärd (yrkande 7), optimering vid kärnkraftsolyckor (yrkande 8), hälsa och ekonomiska intressen (yrkande 9), återflyttning vid en kärnkraftsolycka och ekonomiskt stöd (yrkande 10), barns känslighet för joniserande lågdosstrålning (yrkande 11), offentliggörande av eventuella mätningar av strontium, plutonium samt hot spots och medel till sådana mätningar (yrkande 13), fortsatta helkroppsmätningar (yrkande 14), epidemiologiska undersökningar (yrkande 15).
Också motion N452 (mp) förordar ett sänkt strålskyddsvärde (yrkande 4). Motionären anser att strålskyddet och rutinerna vid reparation av kärnkraftverk radikalt skall skärpas. Tillåten stråldos för en arbetare på kärnkraftverk bör därför sänkas tio gånger.
Med utgångspunkt i den förändrade bedömningen av den joniserande strålningens farlighet anser motionären i motion Fö804 (c) att regeringen bör ta initiativ till en ändring av föreskrifterna för utsläpp.
De nya rönen om riskerna med lågdosstrålning behandlas även i motion Fö801 (mp). Motionärerna hänvisar till att det är genom s.k. fria radikaler som den joniserande strålningen orsakar cellskador. Indicier sägs peka på att det finns ett samband mellan fria radikaler och ett flertal oftast kroniska sjukdomar. Enligt motionärerna behövs det därför en intensifierad forskning om joniserande strålning och radikalbiologi i Sverige (yrkande 1). De förordar också ett åtgärdsprogram för att minska hälsoriskerna av lågdosstrålning (yrkande 2).
Motion Fö803 (m) tar upp frågan om ersättningen av de beredskapslagrade jodtabletterna. Dessa har för hög jodhalt. Motionären anser att det under övergångstiden, innan den rullande tablettomsättningen är helt genomförd, borde vara möjligt att utan negativa hälsoeffekter begränsa intaget -- om ett sådant skulle bli aktuellt som följd av ett radioaktivt utsläpp -- till en halv tablett av det äldre slaget. Härigenom skulle på anslaget kunna sparas 4,6 miljoner kronor (4,890 miljoner kronor för 18 månader) för budgetåret 1995/96.
I motion Bo245 (mp) hävdas, med referens till forskning, att man inte kan bortse från att radiofrekventa fält har skadlig inverkan på människokroppen. Med hänsyn till det snabbt ökande antalet s.k. ficktelefoner anser motionärerna att det på dessa telefoner bör införas en text som varnar för alltför flitigt användande (yrkande 1). Motionärerna anser vidare att nuvarande undantagsklausul för att från strålskyddssynpunkt behöva prova apparater som strålar med lägre effekt än 7 W bör slopas (yrkande 2).
Utskottets bedömning
Enligt Miljöpartiets partimotion Fö802 är hälsoriskerna till följd av joniserande lågdosstrålning underskattade. En rad förslag avges i syfte att minska dessa risker.
Utskottet delar självfallet motionärernas grundläggande värdering att ingen onödigtvis skall utsättas för hälsofarlig strålning. Strålningens natur, med sin långsiktiga och oftast för människan inte förnimbara effekt, gör att det är en speciell och särskilt grannlaga uppgift att bedöma risker och informera om dessa, liksom att utfärda bestämmelser för verksamhet i strålningsmiljöer och för skyddet mot strålning.
Enligt strålskyddslagen (1988:220), som är en ramlag, ankommer det på regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att meddela de föreskrifter som krävs till skydd mot strålning samt för att utöva tillsyn och kontroll över den verksamhet som lagen reglerar. Häri ingår bedömningar utifrån vetenskapliga rön. Utskottet utgår från att regeringen och berörda myndigheter, främst SSI, successivt värderar den vetenskapliga informationen om lågdosstrålningens risker och tar erforderliga initiativ. Något uttalande i enlighet med motionens yrkande 4 synes därmed inte nödvändigt. Yrkandet bör således inte bifallas.
Flera yrkanden i samma motion avser ändring av gränsvärden för utsläpp vid normal verksamhet och för mottagen dos hos olika kategorier människor. Även detta är frågor som riksdagen i strålskyddslagen har delegerat. I likhet med vad som nyss anförts förutsätter utskottet att regeringen och myndigheterna tar erforderliga initiativ i dessa delar, om det finns grundad anledning till detta. Enligt vad utskottet erfarit synes sålunda en skärpning av dosgränsen förberedas för gravida som arbetar i strålningsmiljö, vilket skulle tillgodose motionens yrkande 6. Något beslut från riksdagens sida är därför inte nödvändigt i dessa frågor. Motionens yrkanden 1--3, 5, 6 och 11 bör således inte bifallas.
Två yrkanden i nämnda motion -- yrkandena 7 och 8 -- berör avvägning av strålskyddsåtgärder i en olyckssituation. Utskottet anser för sin del att åtgärdsnivåer för att begränsa stråldosen efter olyckor inte kan jämföras med dosgränser för planerad verksamhet utan måste avvägas så att åtgärden inte i sig medför större skada än den stråldos som eventuellt undviks. Gränsvärden för en olyckssituation bör därför inte fastställas i förväg. Det ankommer på regeringen och strålskyddsmyndigheterna att göra sådana avvägningar. Motion Fö802 (mp) yrkandena 7 och 8 bör därför inte bifallas av riksdagen.
Samma motion framhåller att strålskyddsmyndigheternas åtgärdsnivåer måste sätta allmänhetens hälsa i första rummet och de ekonomiska hänsynen i andra hand. Utskottet utgår från att en sådan prioritering normalt gäller samt att inte strålskyddsåtgärder inkräktar på annat hälsoskydd vid en given risknivå. Det torde dock inte vara meningsfullt att i förväg lägga fast avvägningen mellan olika slags åtgärder i en eventuell framtida kärnkraftsolycka. Av den anledningen bör riksdagen inte bifalla motion Fö802 (mp) yrkandena 9 och 10.
Motion Fö802 (mp) kräver offentliggörande av eventuella mätningar efter Tjernobyl av radioaktiva ämnen som t.ex. strontium i mjölk och växter. Utskottet har inhämtat att SSI efter Tjernobyl gjort sådana mätningar och redovisat resultaten i bl.a. rapporter. Motionens yrkande 13 är därmed tillgodosett och yrkandet bör därför avslås.
Samma motion förordar vidare fortsatta s.k. helkroppsmätningar (yrkande 14) samt epidemiologiska undersökningar (yrkande 15). Enligt vad utskottet erfarit anser SSI att fortsatta helkroppsmätningar är befogade. Sådana kommer därför att utföras. Utskottet har vidare erfarit att det i Europa pågår en epidemiologisk studie av en eventuell ökning av cancer till följd av Tjernobyl. Studien leds av ett FN-finansierat organ. SSI gör bedömningen att någon ytterligare epidemiologisk studie för närvarande inte bör initieras. Utskottet anser inte något riksdagens beslut vara nödvändigt i dessa frågor. Motion Fö802 (mp) yrkandena 14 och 15 bör således inte bifallas.
Motion Fö801 (mp) anser det befogat med ökad forskning om radikalbiologi och joniserande strålning (yrkande 1) samt att det behövs ett åtgärdsprogram för att minska hälsoriskerna av lågdosstrålning (yrkande 2). Utskottet har även i dessa frågor inhämtat synpunkter från SSI som anför att forskning om fria radikaler beaktas i EU:s program för strålskyddsforskning. Sverige deltar i detta och driver viss egen sådan forskning. SSI bedömer att en ytterligare satsning på radikalforskning inte har särskilt hög prioritet. SSI anser vidare att något ytterligare åtgärdsprogram för lågdosstrålning inte behövs. Cancerrisken från låga stråldoser sägs ha följts upp på ett rimligt sätt och stråldosen till särskilt utsatta grupper från Tjernobylolyckan kommer att följas upp. Utskottet gör ingen annan bedömning och riksdagen bör därför inte bifalla motion Fö801 (mp).
I motion N452 (mp) förordas (yrkande 4) sänkt strålskyddsvärde i samband med arbete i kärnkraftverk. Enligt uppgifter som utskottet har tagit del av från SSI har bestämmelserna för sådant arbete skärpts under senare år. De dosgränser som föreskrivs av SSI grundar sig på den internationella strålskyddskommissionens (ICRP:s) rekommendationer vilka tar hänsyn till senare års forskningsrön om strålrisker. Utskottet anser därmed att motionsyrkandet är tillgodosett varför det inte bör bifallas. Motion Fö804 (c) anser det påkallat att ändra utsläppsföreskrifterna för kärnkraftverk. Enligt utskottets uppfattning hör frågan till dem som i strålskyddslagen (1988:220) har delegerats till regeringen och myndigheterna. Utskottet har ändå underrättat sig i ärendet och därvid erfarit att högsta tillåtna utsläpp ger stråldoser som är långt mindre än variationen i naturlig bakgrundsstrålning mellan olika svenska orter samt att de faktiska utsläppen ligger långt under högsta tillåtna utsläpp. Motionen bör därför inte bifallas.
Frågan om behovet av varningstext på s.k. ficktelefoner och gräns för kontroll av sådana apparater behandlas i motion Bo245 (mp). I likhet med vad som anförts om flera av yrkandena i det föregående ankommer det på regeringen och myndigheterna att vid behov vidta åtgärder. Utskottet utgår från att ansvariga gör erforderliga riskbedömningar och agerar, om det finns grundad anledning till detta. Utskottet föreslår mot den bakgrunden avslag på motion Bo245 (mp) yrkandena 1 och 2.
Motion Fö803 (m) föreslår en besparing på knappt 4,9 miljoner kronor genom att inte som en engångsåtgärd byta beredskapslagrade jodtabletter. Enligt vad utskottet inhämtat grundas motionärens besparingsförslag på ett av de mindre vägande skälen för ett tablettbyte. Det har sålunda för utskottet uppgivits att skälet för ett byte inte som redovisas i propositionen i första hand är biverkningsrisken utan att tabletterna blivit för gamla och att det finns risk att de därmed inte ger avsedd effekt. Byts inte tabletterna kan inte de beredskapsmål inför kärnkraftsolyckor som innefattas i statsmakternas beslut om riktlinjer för energipolitiken (prop. 1980/81:90, NU60, rskr. 381) uppfyllas. Utskottet anser således att tablettbyte bör ske i enlighet med propositionens förslag. Utskottet har i övrigt inget att erinra mot vad regeringen föreslår. Härav följer att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion Fö803 (m) till Statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1995/96 bör anvisa ett ramanslag på 116 379 000 kr.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen dels godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder som regeringen förordar för strålskydd för budgetåren 1997 och 1998, dels godkänner den övergripande målsättningen för verksamheten inom Statens strålskyddsinstitut.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande riskerna från lågdosstrålning att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö801, 1994/95:Fö802 yrkandena 1--11 och 13--15, samt 1994/95:N452 yrkande 4,
res. (mp)
2. beträffande utsläppsföreskrifter för kärnkraftverk att riksdagen avslår motion 1994/95:Fö804,
3. beträffande varningstext på ficktelefoner m.m. att riksdagen avslår motion 1994/95:Bo245 yrkandena 1 och 2,
4. beträffande besparingsåtgärder inom området kärnsäkerhet och strålskydd för budgetåren 1997 och 1998 att riksdagen med bifall till regeringens förslag i den del som avser strålskydd godkänner inriktningen av förordade besparingsåtgärder,
5. beträffande övergripande mål för verksamheten inom Statens strålskyddsinstitut att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner de övergripande målen för verksamheten vid Staten strålskyddsinstitut,
6. beträffande anslag till Statens strålskyddsinstitut att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Fö803 till Statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1995/96 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 116 379 000 kr.
Stockholm den 9 mars 1995
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson
I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Britt Bohlin (s), Iréne Vestlund (s), Christer Skoog (s), Sven Lundberg (s), Anders Svärd (c), Ola Rask (s), My Persson (m), Birgitta Gidblom (s), Jan Jennehag (v), Håkan Juholt (s), Olle Lindström (m), Annika Nordgren (mp), Åke Carnerö (kds), Jörgen Persson (s), Rolf Gunnarsson (m) och Eva Flyborg (fp).
Reservation
Riskerna från lågdosstrålning (mom. 1)
Annika Nordgren (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 7 börjar med "Enligt strålskyddslagen" och slutar med "inte bör bifallas" på s. 8 bort ha följande lydelse:
De senaste åren har den joniserande strålningen kommit att debatteras. Skälet till detta är bl.a. olyckan i Tjernobyl, uppgifter om sjunkna rostande atomubåtar, explosioner i upparbetningsanläggningar, alarmerande höga doser från svenska kärnkraftverk vid ombyggnader. Den totala strålningen ökar hela tiden genom utsläpp från s.k. normaldrift av kärnkraften. Hälsoriskerna kan bara anas. De smyger sig på.
Nya forskningsrön har visat att riskerna från lågdosstrålningen är större än vad man trott. Efter Tjernobyl fick också myndigheter och allmänhet upp ögonen för strålningens farlighet men insikten föll snart i glömska. Detta är enligt utskottets mening allvarligt. Effekterna av Tjernobyl, markstrålning och upptag av radioaktivitet genom inandning, intag av mat och direkt strålning mot kroppen, ackumulerar radioaktiviteten. Till detta kommer de dagliga utsläppen från de tolv svenska reaktorerna.
Utskottet anser det uppenbart att all denna lågdosstrålning ökar den kemiska belastningen på människa, natur och djur. Den som dessutom bor i ett radonhus och är renskötare utsätter sig för ytterligare exponering och därmed ökade hälsorisker. Till detta kommer synergieffekter. Det betyder att hälsorisken ökar mycket mer än om man adderar riskerna. T.ex. ökar risken för cancer dramatiskt genom kombinationseffekterna från radon och rökning.
Utskottet förordar därför att riksdagen uttalar sig om lågdosstrålningens risker i enlighet med vad som anförs i partimotionen Fö802 (mp). Riksdagen bör också hos regeringen begära ändring av gränsvärden i enlighet med motionens förslag.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om avvägning av strålskyddsåtgärder i en olyckssituation och om strålskyddsmyndigheternas åtgärdsnivåer.
Enligt utskottet bör även riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad som i motion Fö802 (mp) anförs om offentliggörande av eventuella mätningar efter Tjernobyl, fortsatta s.k. helkroppsmätningar samt epidemiologiska undersökningar.
I motionerna Fö801 (mp) och N452 (mp) framförs även yrkanden -- yrkandena 1 och 2 resp. yrkande 4 -- som avser åtgärder för att minska riskerna från lågdosstrålning. Utskottet anser, med nyss redovisade motiv, att riksdagen bör bifalla även dessa yrkanden.
Vad som utskottet här har anfört innebär bifall till partimotion Fö802 (mp) yrkandena 1--11 och 13--15 samt till motionerna Fö801 (mp) och N452 (mp) yrkande 4.
dels att utskottets hemställan i moment 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande riskerna från lågdosstrålning att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fö801 och 1994/95:Fö802 yrkandena 1--11 och 13--15 samt 1994/95:N452 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Anslag till Statens strålskyddsinstitut (mom. 6)
Arne Andersson (m) anför:
Propositionen (prop. 1994/95:100 bil. 15) anger som motiv för inköp av nya jodtabletter att de skall "ersätta gamla med för hög jodhalt" (s. 34). Denna formulering kan inte tolkas på annat sätt än att det är den höga jodhalten som är problemet. Om bara jodhalten skulle kunna reduceras till acceptabel nivå, t.ex. genom att tabletterna delades i samband med intag, borde omsättningen av tablettlagret kunna ske successivt och därmed den stora engångskostnaden undvikas. Detta var grundtanken bakom motion Fö803 (m).
Under beredningen av regeringens budgetförslag har för utskottet förklarats att det inte alls är den höga jodhalten som är huvudmotivet till bytet utan att den avsedda effekten riskerar att utebli till följd av tabletternas ålder. Jag konstaterar, och kan inte underlåta att påpeka, att anslagsframställningen liksom propositionens motivtext för åtgärden att byta tabletter är klart missvisande. Mot denna bakgrund har jag ingen anledning att motsätta mig bifall till regeringsförslaget om anslag till Statens strålskyddsinstitut.