Studiestödsfrågor

Betänkande 1997/98:UbU14

Utbildningsutskottets betänkande 1997/98:UBU14

Studiestödsfrågor

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1997/98
UbU14

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 31 yrkanden om olika studiestödsfrågor i motioner från
allmänna motionstiden 1997. Samtliga yrkanden avstyrks.
Motionerna handlar om tidpunkten för införande av ett nytt studiestödssy-stem
för vuxna, principer för ett sådant system, kompetenskonton för livslångt
lärande, utbetalning av studiemedel, premier vid förtida återbetalning av
studielån, medvetet val av lånebelopp, studiemedelsberäkning dag för dag,
Stenebyskolan, kollektiv ansökan om korttidsstudiestöd, studiehjälp till elever
i gymnasiesärskolan och studiehjälp vid gymnasiestudier utomlands.
M, c, fp, v, mp och kd har reservationer på en eller flera punkter.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1997
1997/98:Ub234 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om drivkrafterna för högre studier.
1997/98:Ub452 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av nya finansieringsformer (kompetenskonton) för att
möjliggöra ett livslångt lärande.
1997/98:Ub701 av Ulf Kristersson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till nytt studiefinansieringssystem i enlighet med vad
som anförts i motionen.
1997/98:Ub703 av Annika Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om ungdomsorganisationernas
möjlighet till kollektiva ansökningar till CSN.
1997/98:Ub704 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre samordning mellan olika
ekonomiska trygghetssystem.
1997/98:Ub705 av Christel Anderberg och Kent Olsson (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning av studiemedelssy- stemet
i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Ub708 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att studiestödet skall ha en genomtänkt plats i välfärden.
1997/98:Ub709 av Tuve Skånberg och Ingrid Näslund (kd) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att uppdra
åt CSN att ge möjlighet för dem som önskar att mot en bonus i förtid återbetala
sina studieskulder.
1997/98:Ub710 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att bristerna i dagens studiestödssystem innebär att ett nytt system
bör träda i kraft snarast möjligt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om social snedrekrytering,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om morgondagens studiestödssystem.
1997/98:Ub711 av Bo Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att elevers rätt att i
gymnasiesärskolan söka extra ekonomiskt tillägg tas i beaktan inför arbetet med
ett nytt studiestödssystem.
1997/98:Ub712 av Sven-Åke Nygårds (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studiemedlen.
1997/98:Ub714 av Eva Arvidsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätt till studielån
för personer över 45 år.
1997/98:Ub715 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förutsättningar för att göra ett medvetet val av lånenivån för
studiemedel,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kompetens- och utbildningskonton för ett livslångt lärande.
1997/98:Ub718 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att vid sjukdom
bli befriad från sin studieskuld.
1997/98:Ub720 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om studiebidrag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om budgetförslag för 1999.
1997/98:Ub722 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att studiemedel skall
beräknas för exakt de dagar som studiemedelsberättigad studietid omfattar och
inte enbart för hela 15-dagarsperioder.
1997/98:Ub804 av Ingbritt Irhammar och Marie Wilén (c) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändringar i studiestödssystemet.
1997/98:Ub805 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
16. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till reformerat
studiefinansieringssystem i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av att den planerade förändringen av
studiemedelssystemet genomförs snarast.
1997/98:Ub808 av Christina Axelsson m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om studiemedel.
1997/98:Ub810 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett nytt sammanhållet studiestödssystem,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett samhällskontrakt avseende kompetensutveckling som innefattar
åtaganden från statens sida och från arbetsmarknadens parter.
1997/98:So411 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om studiestödssystemet.
1997/98:Kr303 av Marianne Andersson m.fl. (c, fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om studiemedel till eleverna i Stenebyskolan.
1997/98:A203 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett nytt studiefinansieringssystem,
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för att undanröja
bristerna i fråga om utbetalning av studiemedel.
1997/98:A314 av Inger Segelström m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att behovet av studiemedel även efter 45 års ålder beaktas i de
kommande övervägandena om nytt studiemedelssystem.

Utskottet

Behovet av förnyelse av studiestödssystemet när det gäller vuxna har stått
klart för statsmakterna under en längre tid. Ett särskilt vuxenstudiestöd
(svux) har sedan år 1976 funnits parallellt med studiemedlen, och ett särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) infördes år 1984 som ytterligare en
studiestödsform. Dessutom finns utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning,
som är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. I samma utbildning kan i många fall
olika deltagare ha studiestöd inom olika system och därmed mycket skilda
ekonomiska villkor för sina studier. Våren 1994 anmälde den dåvarande
regeringen sin avsikt att tillkalla en utredning med parlamentarisk
representation i syfte att uppnå en bred uppslutning kring förnyelsen av
systemet (prop. 1993/94:156). I propositionen angav regeringen i ett antal
punkter vad en fortsatt reformering av studiestödssystemet borde ta fasta på,
bl.a. att studier på samma nivå och med samma inriktning i princip skall ge
samma stöd (s. 24 f.). Mot bakgrund av regeringens avsikt att tillsätta en
sådan utredning avslog riksdagen utan reservationer från något parti ett antal
motionsyrkanden som innebar ställningstaganden i olika sakfrågor (bet.
1993/94:SfU25).
Efter regeringsskiftet hösten 1994 tillkallade den nya regeringen i december
samma år en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att dra upp
riktlinjer för en fortsatt reformering av studiestödssystemet (dir. 1994:148).
Kommittén, som antog namnet Studiestödsutredningen, avlämnade i juni 1996 sitt
slutbetänkande Sammanhållet studiestöd (SOU 1996:90). I budgetpropositionen för
år 1997 anmälde regeringen att den avsåg att under år 1997 återkomma till
riksdagen med ställningstagande till utredningens förslag om ett sammanhållet
studiestöd, som var under remissbehandling när propositionen lades fram (prop.
1996/97:1 utg.omr. 15 s. 15). Så skedde dock inte, utan i den följande
vårpropositionen meddelade regeringen i stället sin avsikt att återkomma
avseende ett nytt återbetalningssy- stem för studielånen, grundat på
utredningens förslag, kombinerat med en prövning av bidragsandelens storlek för
genomförande år 2000 (prop. 1996/97:150 s. 111). Denna avsikt bekräftades
därefter i budgetpropositionen för år 1998 (prop. 1997/98:1 utg.omr.15).

Ett nytt studiestödssystem
Tidpunkten för införande av ett nytt studiestödssystem tas upp av fyra partier,
som kritiserar regeringens dröjsmål med att lägga fram förslag i frågan.
Moderata samlingspartiet säger i motion 1997/98:Ub805 yrkande 16 i denna del
att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ett nytt
studiemedelssystem senast våren 1998. Centerpartiet finner det anmärkningsvärt
att regeringen inte har återkommit med förslag, trots de uppenbara brister som
det nuvarande systemet är behäftat med (motion 1997/98:Ub810 yrk. 16 i denna
del). Miljöpartiet anser att den reform som Studiestödsutredningen föreslagit
är viktig och brådskar, eftersom de nuvarande nackdelarna ackumuleras (motion
1997/98:Ub807 yrk. 25). Kristdemokraterna finner det olyckligt att regeringen
väljer att skygga och skjuta problemen framför sig (motion 1997/98:Ub710 yrk.
1).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionerna.
Mot bakgrund av vad regeringen anfört i de båda nämnda propositionerna bör
riksdagen utgå från att regeringen kommer att lägga fram ett förslag till nytt
studiefinansieringssystem för vuxna under nästa riksmöte. Det är enligt
utskottets mening angeläget att det förslag som läggs fram är så väl
genomarbetat att det system som blir resultatet av riksdagsbehandlingen kommer
att vara statsfinansiellt stabilt under en längre tid och få sådana effekter på
rekryteringen till utbildning som är önskvärda.
Ett antal förslag om principerna för ett nytt studiestödssystem läggs fram i
motionerna.
Moderata samlingspartiet anser enligt motion 1997/98:Ub805 yrkande 16 i denna
del att det för yngre studenter på traditionell akademisk nivå behövs ett
överblickbart studielånesystem som uppmuntrar till låg skuldsättning, snabb
avbetalning och effektiva studier. Fribeloppen bör enligt motionärerna höjas
och begränsningen möjligen avskaffas helt. Systemet skall vara så tydligt att
studenten kan överblicka de ekonomiska konsekvenserna och därmed se till att
lån till utbildningsinvesteringar är en rimlig affär som lönar sig på lång
sikt. Grundprincipen skall vara att alla lån alltid skall betalas tillbaka,
dock med två centrala undantag, nämligen vid dödsfall och när låntagarens liv
av olika skäl inte leder till betalningsförmåga. Rätten till avskrivning vid 65
års ålder skall avskaffas. Centrala studiestödsnämndens (CSN) uppgifter bör ses
över, anser motionärerna som påpekar att en mer kvalificerad
rådgivningsfunktion - som studenten behöver - inte utan vidare låter sig
förenas med ren myndighetsutövning.
I motion 1997/98:Ub701 (m) föreslås att riksdagen hos regeringen skall begära
förslag om ett nytt studiefinansieringssystem, som innebär att studenten tar
studielån i bank som hon eller han kan och skall betala tillbaka inom några
decennier. Staten skall garantera dessa lån, som skall vara avdragsgilla och
räntebelagda som vanliga lån. Motionärerna nämner fribeloppsgränserna som
exempel på hur det nuvarande systemet snävar in studentens möjligheter att
själv styra och ta ansvar för sin ekonomi. CSN bör enligt motionärerna läggas
ner och försäkringskassan överta studiebidragsdelen. Banker, försäkringsbolag
och andra finansiella företag som vill skaffa sig framtida kunder har goda skäl
att bli studentens rådgivare och låneförmedlare, anser motionärerna. Studenten
bör på ett medvetet sätt välja hur stort belopp hon eller han skall låna
utifrån en bedömning av sina behov, sina inkomster från andra källor och en
bedömning av sin framtida inkomst. - En liknande bedömning av hur lånesystemet
bör förändras görs i motion 1997/98:Ub234 (m) yrkande 2. För att locka fler
människor att skaffa sig högskoleutbildning krävs dessutom att lönebildningen
blir flexiblare, att skattesystemet premierar enskilda som satsar på
kompetenshöjning och att elever ges möjlighet att tidigare än nu komma i
kontakt med högskolan, anser motionären. - I motion 1997/98: Ub705 (m) begärs
en skyndsam utredning av studiemedelssystemet. Motionärerna anser att det
nuvarande systemet å ena sidan avskräcker många ungdomar från akademiska
studier på grund av rädsla för att ta stora lån och å andra sidan uppmuntrar
andra att låna så mycket som möjligt, eftersom de i alla fall aldrig kommer att
kunna återbetala skulden. Systemet måste ge rätt signaler till studenterna,
anser motionärerna. De kritiserar också fribeloppsgränserna, som enligt deras
mening innebär att arbete bestraffas. Skattereglerna för företagsstipendier bör
också ses över, anser de, och man bör även överväga att införa någon form av
förmånligt sparande för framtida studier, av samma typ som det amerikanska
Family College Fund. CSN bör enligt motionärerna snarast läggas ner.
Centerpartiet säger i motion 1997/98:Ub810 yrkande 16 i denna del att
Studiestödsutredningens förslag i sina principer väl följer Centerpartiets
riktlinjer. En höjning av bidragsdelen är angelägen. Motionärerna delar dock
inte utredningens slutsatser i fråga om åldersmässiga begränsningar av
lånebeloppen. I motion 1997/98:A203 (c) yrkande 9 understryks också att ett
nytt studiefinansieringssystem bör bygga på en höjd bidragsdel som ger
studenten en minimiinkomst. - Studiestödsutredningens förslag att öka
bidragsdelen för högskolestudier från nuvarande 27 % till 40 % av totalbeloppet
i studiemedlen välkomnas i motion 1997/98:Ub804 (c) yrkande 6. Inom en femårs-
period bör man enligt motionärerna ta ett andra steg och öka bidragsdelen till
50 %. - Motion 1997/98:So411 (c) yrkande 7 tar upp vikten av att ta hänsyn till
de speciella problem och förutsättningar som funktionshandikappade har, så att
de på samma sätt som övriga studenter kan bedriva studier inom ett sammanhållet
studiestödssystem. - Möjligheten att vid sjukdom kunna bli befriad från sin
studieskuld måste förenklas, sägs det i motion 1997/98:Ub718 (c). Den som har
sjukpension har enligt motionären ingen möjlighet att betala tillbaka sin
studieskuld.
Vänsterpartiet påpekar i motion 1997/98:Ub708 yrkande 2 att studiestödet
skall ha en genomtänkt plats i välfärden. Det är viktigt hur ett nytt studie-
stödssystem förhåller sig till andra bidrag, rättigheter och förmåner som t.ex.
bostadsbidrag, socialbidrag och pensionsregler, menar motionärerna.
Kristdemokraterna säger i motion 1997/98:Ub710 yrkande 2 att det nuvarande
studiemedelssystemet bidrar till social snedrekrytering, eftersom det
avskräcker ungdomar från studieovana miljöer från att ge sig in på högre
studier. Dessa ungdomar tvekar att skuldsätta sig och tvivlar på att det går
att leva på studielånen. Skulle studierna misslyckas leder det enligt
motionärerna till ekonomisk katastrof. I yrkande 11 i samma motion framför
Kristdemokraterna sin syn på ett framtida studiestödssystem. De tillgängliga
resurserna bör huvudsakligen satsas på bidragsdelen. Höginkomsttagare bör
återbetala studielånen med en högre andel av sin årsinkomst än
låginkomsttagare. Man bör diskutera om avskrivningen vid 65 års ålder kan tas
bort. Fribeloppsgränsen bör höjas eller tas bort. Möjligheterna att studera
utomlands bör vara goda.
Motionerna 1997/98:A314 och 1997/98:Ub714 (båda s) pläderar för att den
nuvarande åldersgränsen på 45 år för rätt till studiemedel skall höjas. Den
förstnämnda motionen pekar på att många kvinnor börjar sina studier efter det
att barnen vuxit upp och det finns mer tid för dem själva. I den sistnämnda
motionen sägs att ett lånetak i relation till ålder kan införas för att
säkerställa återbetalningen av studieskulden.
Enligt motion 1997/98:Ub712 (s) har samhället ett stort ansvar att tillse att
ekonomin inte knäcker studiemotivationen. En höjning av bidragsdelen i
studiemedlen skulle därför kunna övervägas, säger motionären.
I motion 1997/98:Ub808 (s) påpekas att det i dag inte finns någon
fribeloppsgräns för särskilt utbildningsbidrag. När budgetläget medger det bör
borttagande av fribeloppsgränsen i studiemedlen vara en prioriterad reform,
anser motionärerna.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionerna.
Enligt utskottets mening bör riksdagen inte ta ställning till vare sig
samlade förslag om principer för ett nytt studiestödssystem eller till
enskildheter i ett sådant system, förrän regeringen har avslutat sin beredning
av utredningsförslaget och lagt fram sitt förslag för riksdagen. Flertalet av
de frågor som tagits upp i motionerna diskuteras i Studiestödsutredningens
betänkande och i många av remissyttrandena över detta. Regeringen har i en
lagrådsremiss om reformerade regler om inkomstgrundad ålderspension meddelat
att frågan om hur studieår skall räknas i pensionssystemet skall lösas i
regeringens beredning av förslag om ett nytt studiestödssystem. Det är
utomordentligt viktigt att riksdagen har ett samlat underlag för sitt
ställningstagande till ett nytt studiestödssystem, både när det gäller de
ekonomiska konsekvenserna för staten på kort och på lång sikt och när det
gäller effekterna på rekrytering och studieeffektivitet.
Studiestödets betydelse när det gäller att motverka social snedrekrytering
till utbildning har varit ett av huvudmotiven för att Studiestödsutredningen
tillsattes. I enlighet med sina direktiv har utredningen övervägt (och
föreslagit) en förändring av åldersgränserna. Likaså i enlighet med direktiven
har utredningen analyserat förhållandet mellan studiestödet och olika former av
stöd till funktionshindrade. Utskottet anser det självklart att
funktionshindrades situation måste beaktas vid beredningen av förslag till ett
nytt studie- stödssystem. När det gäller kraven på studieresultat för att få
fortsatta studie- medel har utredningen föreslagit att det också i
fortsättningen skall tas hänsyn till förhållanden av personlig natur som kan
antas ha inverkat på studieresultatet.
Idéer om kompetenskonton för livslångt lärande förs fram i tre motioner.
Moderaterna anser enligt motion 1997/98:Ub452 yrkande 9 att finansieringen av
vidareutbildning i högre grad än i dag bör bygga på att den yrkesverksamma
individen själv kan ta ett större ekonomiskt ansvar för att tillgodose sina
behov av ny kompetens. Motionärerna vill därför se ett system med
kompetenskonton där arbetstagare, företag och stat tillsammans bygger upp en
tillgång som kan användas för t.ex. vidareutbildning. Ett sådant sparande, där
individ och arbetsplats avsätter medel från bruttolön och lönekostnad, kan
enligt motionärerna ge möjlighet att efter t.ex. fem år avsätta tid till en
satsning på utveckling och ny kompetens, motsvarande ett halvår på heltid eller
ett helt år på halvtid.
Centerpartiet anser enligt motion 1997/98:Ub810 yrkande 17 att det kommer att
behöva utvecklas kompletterande system för finansiering av återkommande
utbildning, bl.a. därför att studiestödet är för lågt för många som byggt upp
en viss ekonomisk standard. Ett nytt system med kompetenskonton bör utredas
snarast, anser motionärerna. De föreslår ett delat ansvar mellan arbetstagare,
arbetsgivare och samhälle, baserat på ett samhällskontrakt som ställer
kunskaps- och kompetensutveckling i centrum. Arbetstagarna skulle få möjlighet
att avsätta en del av sin lön, och arbetsgivarna skulle tillskjuta en del.
Parterna på arbetsmarknaden skulle ansvara för att utforma regelverk för detta.
Staten föreslås se till att avsättningarna blir skattemässigt gynnade. För att
lösa problemet att de som är arbetslösa eller har låga löner inte har råd att
avsätta medel till ett kompetenskonto bör staten enligt motionärerna garantera
någon form av grundplåt, alternativt skulle arbetslöshetsförsäkringen kunna
berättiga till viss personlig avsättning.
Folkpartiet liberalerna anser enligt motion 1997/98:Ub715 yrkande 3 också att
det behövs ett helt nytt system för människors finansiering av
vidareutbildning. Motionärerna tänker sig att det avdragsgilla
pensionssparandet utvidgas till ett ?pensions- och utvecklingssparande?.
Avdragsrätten skulle ökas från ett halvt till ett helt basbelopp per år. Den
enskilde skulle ha möjlighet att upp till en viss gräns ta ut pengar före
pensioneringen för att möjliggöra bl.a. utbildning. Dessutom vill motionärerna
göra det möjligt för personer i åldern 30-50 år att låna pengar från det
allmänna pensionssystemet för att använda dem till sin kompetensutveckling
eller för att starta företag. Ålderspensionen skulle reduceras i motsvarande
mån.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionerna.
Liksom när utskottet behandlade motsvarande yrkanden vid föregående riksmöte
hänvisar utskottet till att Kunskapslyftskommittén har i uppdrag att lägga fram
förslag till ansvarsfördelning mellan den offentligt finansierade utbildningen,
arbetslivet och individen när det gäller utbildningsinsatser för
kompetensutveckling. Uppdraget skall vara slutfört senast den 1 mars 2000 (dir.
1995:67 och 1996:71). Riksdagen bör enligt utskottets mening avvakta
utredningens förslag och regeringens beredning av ärendet. Utskottet noterar
också att regeringen, i enlighet med vad som förutskickades i
regeringsförklaringen i september 1997, har inlett samtal med parterna på
arbetsmarknaden om hur ett livslångt lärande skall kunna förverkligas. Efter en
inledande sammankomst i januari enades man om att fortsätta samtalen under
våren inom ramen för en arbetsgrupp.

Förändringar inom det nuvarande studiemedelssystemet
Regeringen bör föreslå åtgärder för att undanröja bristerna i fråga om
utbetalning av studiemedel, anser Centerpartiet i motion 1997/98:A203 yrkande
10. I dag utbetalas studiemedlen ofta inte förrän en månad in på höstterminen,
men det är i början som studentens utgifter är störst. Samma problem tas upp i
motion 1997/98:Ub704 (c), där motionären säger att en möjlighet skulle kunna
vara att den första utbetalningen av studiemedel förskotteras, t.ex. direkt hos
utbildningsanordnaren.
U t s k o t t e t anser att motionerna bör avslås av riksdagen.
Studiemedel kan i dag hämtas ut så snart studierna påbörjats, om ansökan
gjorts i sådan tid att CSN hunnit behandla den. Man kan ansöka om studiemedel
redan innan man blivit antagen till studierna. Med stöd av 9 kap. 4 §
studiestödslagen (1973:349) har CSN utfärdat föreskrifter som innebär att om
den sökande inte har fått besked från CSN inom fyra veckor från det en
fullständig ansökan inlämnades, kan han eller hon få ett förskott på 3 500 kr.
CSN har de senaste åren haft svårt att nå en del av de mål som ställts upp för
dess verksamhet, bl.a. när det gäller att en ansökan skall vara handlagd inom
tre veckor. Regeringen har därför i december 1997 tillkallat en särskild
utredare som skall göra en översyn av CSN:s nuvarande organisation och
resursbehov för administrationen av myndighetens samtliga verksamheter (dir.
1997:143). Utredaren överlämnade den 2 mars 1998 en delrapport till regeringen
med förslag om ökade medel till CSN under år 1998. I förslaget ingår bl.a.
resurser för att utöka personalen vid de största CSN-kontoren och för att kunna
placera CSN-personal på högskolor vid terminsstarter. Utredningen skall vara
slutförd senast den 31 oktober 1998.
Varje student måste vid ansökningstillfället få grundlig information om
villkoren för återbetalning, så att hon eller han har förutsättningar att göra
ett medvetet val av lånenivå, anser Folkpartiet i motion 1997/98:Ub715 yrkande
2. Det skall klart framgå att lånen skall återbetalas, och det är viktigt att
studenten själv ges möjlighet att ange önskat lånebelopp upp till maximal nivå.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet.
Det är en självklarhet att informationen till studenterna skall klargöra att
studielånen skall återbetalas. Det sägs också såväl i ansökningsmaterialet för
studiemedel som i t.ex. Studenthandboken som Högskoleverket givit ut. På den
blankett som används för ansökan om studiemedel får den sökande välja mellan
att ange ett belopp i kronor eller kryssa för att ansökan gäller maximalt
belopp.
Den som återbetalar studielån i förtid bör enligt motion 1997/98:Ub709 (kd)
kunna få en bonus. Sådan bonus förekommer för förtida återbetalning av
studielån tagna före år 1989, men motionärerna menar att procentsatsen (f.n.
3,5 %) skulle kunna höjas. De anser vidare att bonus borde införas även för
studielån tagna efter 1989. Motionärerna anser att dessa åtgärder skulle kunna
ge en besparing för staten på väsentligt mer än en halv miljard kronor.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionen.
Regeringen har enligt 8 kap. 13 § studiestödslagen (1973:349) möjlighet att
föreskriva om premier för förtida återbetalning av studiemedel. Utskottet utgår
från att regeringen kommer att använda denna möjlighet, om regeringen bedömer
att det skulle medföra en samhällsekonomisk besparing.
Den tidsenhet för vilken studiemedel beräknas är i dag en period av 15 dagar
vid heltidsstudier eller 30 dagar vid halvtidsstudier. I motion 1997/98: Ub722
(fp) sägs att studiemedel borde beräknas för exakt det antal dagar som
studietiden omfattar.
U t s k o t t e t avstyrker motionen.
För närvarande beräknas studiemedel för hela 15- respektive 30-
dagarsperioder, medan svux, svuxa och särskilt utbildningsbidrag beräknas för
varje kalenderdag under studietiden. Studiestödsutredningens uppdrag har
innefattat att se över bestämmelserna på detta område, och utskottet anser att
riksdagen bör avvakta regeringens förslag i frågan.
I motion 1997/98:Kr303 (c, fp) yrkande 2 sägs att studiemedel bör utgå till
eleverna vid Stenebyskolan. Om frågan inte löses omgående finns det skäl för
eleverna att välja annan skola, trots att utbildningen vid Stenebyskolan har
hög kvalitet, anser motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionen.
Enligt 4 kap. 1 § studiestödslagen är det regeringen som avgör vilka
utbildningar som skall berättiga till studiemedel. Utskottet noterar att
regeringen i november 1997 beslutade att eleverna vid Stenebyskolan skall kunna
få studiemedel.

Övriga studiestöd
Ansökan om korttidsstudiestöd kan enligt gällande bestämmelser göras kollektivt
av vissa organisationer, bl.a. handikapporganisationer. Inom handikapprörelsen
har under senare år bildats fristående ungdomsorganisationer. I motion
1997/98:Ub703 (s) påtalar motionären att CSN:s regelverk inte medger att dessa
ungdomsorganisationer lämnar kollektiva ansökningar om korttidsstudiestöd och
internatbidrag. De måste i stället ansöka genom respektive moderorganisation,
något som motverkar syftet med att vara en självständig organisation, anser
motionären.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionen.
Regeringen har i studiestödsförordningen (1973:418) föreskrivit att rätten
för handikapporganisation att göra kollektiv ansökan om korttidsstudiestöd och
internatbidrag gäller sådan organisation som får statsbidrag enligt
förordningen (1994:951) om statsbidrag till handikapporganisationer. Utskottet
har inhämtat att de fristående ungdomsorganisationerna inom handikapprörelsen
hittills inte har ansökt om, och således inte heller beviljats, statsbidrag
enligt nämnda förordning.
Eleverna i gymnasiesärskolan är berättigade till förlängt barnbidrag och
omfattas inte av studiehjälpssystemet, som gäller övrig gymnasial utbildning
för ungdomar under 20 år. Motion 1997/98:Ub711 (s) påtalar att
gymnasiesärskolans elever därmed är utestängda från möjligheten att få extra
tillägg, som förekommer inom studiehjälpssystemet. Regelverket bör ändras så
att även elever i gymnasiesärskolan medges rätt att söka det extra tillägget,
anser motionären som föreslår ett tillkännagivande till regeringen om detta.
U t s k o t t e t avstyrker motionen.
Gymnasiesärskolans elever är den enda grupp som får förlängt barnbidrag efter
att de har lämnat den obligatoriska skolan. Förlängt barnbidrag och
studiebidrag i studiehjälpssystemet utgår med samma belopp per månad, men
studiebidraget lämnas numera endast för 9 månader per år, medan förlängt
barnbidrag utgår varje månad. En betydande del av eleverna i gymnasiesärskolan
har sjukbidrag redan från 16 års ålder. I början av 1990-talet framförde både
Särskolekommittén (SOU 1991:130) och CSN (rapporten Från studiehjälp till
ungdomsstudiebidrag 1991) förslag om att se över de olika ekonomiska
samhällsstöd som utgår till särskolans elever. Sjuk- och arbetsskadekommittén
föreslog i slutbetänkandet En allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och
rehabilitering (SOU 1996:113) att s.k. månadsersättning skall utgå tidigast
från 18 års ålder. Kommittén ansåg att även funktionshindrade ungdomar normalt
skall ägna sig åt studier under några år efter fyllda 16 och då bör omfattas av
det studiesociala stödet. Den därefter tillsatta Förtidspensionsutredningen
avser att senast den 1 april 1998 komma med förslag om förtidspension för unga,
bl.a. när det gäller lägsta åldersgräns för rätt till sådan. Utskottet anser
inte att riksdagen bör föregripa regeringens beredning av dessa frågor.
Frågor om studiehjälp vid gymnasiestudier utomlands tas upp i motion
1997/98:Ub720 (c). Motionären anser det angeläget att öka möjligheten till
sådana studier genom att eleverna får behålla studiebidraget under
utlandsstudierna samt även under ett extra gymnasieår, i de fall då
utlandsstudierna inte tillgodoräknas i den svenska utbildningen (yrk. 3). Han
anser vidare att regeringen bör inarbeta ett förslag om detta i budgetförslaget
för år 1999 (yrk. 4).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Utlandsvistelse för studier kan ge värdefulla erfarenheter och breddade
referensramar. Framför allt på högskolenivå har svenska studenter i dag stora
möjligheter att med studiemedel bedriva studier utomlands. Vid behandlingen av
den senaste budgetpropositionen, där regeringen redovisat sin avsikt att i viss
utsträckning begränsa nuvarande möjligheter till utlandsstudier med
studiemedel, ville utskottet inte ta ställning i sak till de förändringar
regeringen skisserat. Frågan om förutsättningarna för att få svenskt studiestöd
vid studier utomlands borde, ansåg utskottet, behandlas tillsammans med förslag
om ett nytt studiestödssystem (bet. 1997/98:UbU2 s. 7, rskr. 110). För studier
på gymnasienivå utgår studiestöd normalt endast om studierna inte med lika
stor fördel kan bedrivas vid svensk läroanstalt. Även om förslaget till nytt
studiestödssystem inte kommer att omfatta studiehjälpssystemet, anser utskottet
att det vore olämpligt att riksdagen nu tar ställning för en förändring
beträffande gymnasiestudier utomlands med studiehjälp. Den frågan bör övervägas
tillsammans med dels frågan vilka villkor som skall gälla för utlandsstudier på
högskolenivå, dels övriga behov inom utbildningsområdet samt tillgången på
resurser.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande tidpunkt för införande av ett nytt studiestödssystem
för vuxna
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub710 yrkande 1, 1997/98:Ub805 yrkande
16 i denna del, 1997/98:Ub807 yrkande 25 och 1997/98:Ub810 yrkande 16 i
denna del,
res. 1 (m, fp, mp, kd)
2. beträffande principerna för ett nytt studiestödssystem
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub234 yrkande 2, 1997/98: Ub701,
1997/98:Ub705, 1997/98:Ub708 yrkande 2, 1997/98:Ub710 yrkandena 2 och 11,
1997/98:Ub712, 1997/98:Ub714, 1997/98: Ub718, 1997/98:Ub804 yrkande 6,
1997/98:Ub805 yrkande 16 i denna del, 1997/98:Ub808 yrkande 3,
1997/98:Ub810 yrkande 16 i denna del, 1997/98:So411 yrkande 7,
1997/98:A203 yrkande 9, 1997/98: A314 yrkande 3,
res. 2 (m) - delvis
res. 3 (c) - delvis
res. 4 (v)
res. 5 (kd) - delvis
3. beträffande individuella kompetenskonton
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub452 yrkande 9, 1997/98:Ub715 yrkande
3 och 1997/98:Ub810 yrkande 17,
res. 2 (m) - delvis
res. 3 (c) - delvis
res. 6 (fp)
res. 5 (kd) - delvis
4. beträffande utbetalning av studiemedel
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub704 och 1997/98:A203 yrkande 10,
res. 3 (c) - delvis
5. beträffande medvetet val av lånenivå
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub715 yrkande 2,
res. 7 (m, fp)
6. beträffande förtida återbetalning av studielån
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub709,
7. beträffande tidsenhet för vilken studiemedel beräknas
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub722,
8. beträffande Stenebyskolan
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr303 yrkande 2,
9. beträffande kollektiva ansökningar om korttidsstudiestöd
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub703,
10. beträffande gymnasiesärskolan
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub711,
11. beträffande gymnasiestudier utomlands
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub720 yrkandena 3 och 4.
res. 3 (c) - delvis

Stockholm den 3 mars 1998

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt
Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),
Agneta Lundberg (s), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp),
Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig (v), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s) och Marie
Wilén (c).

Reservationer

1. Tidpunkt för införande av ett nytt studiestödssystem för vuxna (mom. 1)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp) och Inger Davidson (kd) anför:
Enligt vår uppfattning är det mycket otillfredsställande att regeringen dröjer
med att lägga fram förslag om ett nytt studiestödssystem, så att detta inte
förefaller att kunna träda i funktion förrän tidigast år 2000. Riksdagen bör
som sin mening ge regeringen till känna att förslag om ett sådant system bör
läggas fram snarast möjligt med sikte på genomförande tidigare än år 2000.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 1 bort
hemställa
1. beträffande tidpunkt för införande av ett nytt studiestödssystem för
vuxna
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Ub710 yrkande 1,
1997/98:Ub805 yrkande 16 i denna del, 1997/98:Ub807 yrkande 25 och
1997/98:Ub810 yrkande 16 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,

2. Principerna för ett nytt studiestödssystem samt Individuella kompetenskonton
(mom. 2 och 3)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund
(m) anför:
Vi anser att följande principer bör läggas till grund för ett nytt
studiestödssystem. De yngre studenterna på traditionell akademisk nivå behöver
ett väl fungerande, överblickbart studielånesystem som uppmuntrar till låg
skuldsättning och snabb avbetalning. En viktig utgångspunkt är att systemet
varken skall avskräcka någon från att studera eller uppmuntra någon att låna
mer än nödvändigt. Systemet skall vara så tydligt att den enskilda studenten
kan överblicka de ekonomiska konsekvenserna och därmed se att lån till
utbildningsinvesteringar är en rimlig affär som lönar sig på lång sikt. Alla
studielån skall normalt kunna betalas tillbaka. I stället för att terminsvis
kvittera ut maximala studielån på en blankett bör studenten erhålla privat
ekonomisk rådgivning, som hjälper henne eller honom att väga önskad kortsiktig
ekonomisk standard mot behovet av lån och möjligheter till arbetsinkomster. Upp
till ett maximalbelopp på dagens nivå bör alla lån vara helt flytande, dvs.
varje student tar ställning till vilket lånebelopp hon eller han behöver.
Fribeloppet bör höjas och begränsningen möjligen avskaffas helt. Grundprincipen
att alla lån alltid betalas tillbaka skall upprätthållas, med två centrala
undantag. Det ena gäller dödsfall, det andra den situationen att låntagarens
liv av olika skäl inte leder till betalningsförmåga. Rätten till avskrivning
vid 65 års ålder skall avskaffas. CSN:s uppgifter bör ses över, eftersom en mer
kvalificerad rådgivningsfunktion - som vi menar behövs - inte utan vidare låter
sig förenas med ren myndighetsutövning. Det vi nu sagt innebär att riksdagen
bör bifalla motion 1997/98:Ub805 yrkande 16 i denna del.
Vuxna människor med försörjningsansvar som är etablerade i yrkeslivet behöver
ett helt nytt finansieringssystem som gör det livslånga lärandet praktiskt
möjligt och eftertraktat. Finansieringen av vidareutbildning bör i högre grad
än i dag bygga på att den yrkesverksamma individen själv kan ta ett större
ekonomiskt ansvar för att tillgodose sina behov av ny kompetens. Vi anser att
man snarast möjligt bör införa ett system med s.k. personliga kompetenskonton,
där arbetstagare, företag och stat tillsammans bygger upp en tillgång som kan
användas för t.ex. vidareutbildning. Det skulle ge både individ och arbetsliv
nya möjligheter att intressera sig för och påverka individens och arbetslivets
kompetensutveckling, bl.a. göra det möjligt för i dag yrkesverksamma att gå in
i den yrkeshögskola som vi vill se förverkligad.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 2 och 3
bort hemställa
2. beträffande principerna för ett nytt studiestödssystem
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub805 yrkande 16 i denna del, med
anledning av motionerna 1997/98:Ub234 yrkande 2, 1997/98:Ub701 och
1997/98:Ub705 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub708 yrkande 2,
1997/98:Ub710 yrkandena 2 och 11, 1997/98:Ub712, 1997/98:Ub714,
1997/98:Ub718, 1997/98:Ub804 yrkande 6, 1997/98:Ub808 yrkande 3,
1997/98:Ub810 yrkande 16 i denna del, 1997/98:So411 yrkande 7,
1997/98:A203 yrkande 9 och 1997/98:A314 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. beträffande individuella kompetenskonton
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub452 yrkande 9, med anledning av
motion 1997/98:Ub810 yrkande 17 och med avslag på motion 1997/98:Ub715
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. Principerna för ett nytt studiestödssystem, m.m. (mom. 2, 3, 4 och 11)
Marie Wilén (c) anför:
Studiestödsutredningens förslag följer i sina övergripande principer för ett
nytt studiestödssystem väl de riktlinjer som Centerpartiet ställt sig bakom.
Jag anser dock att riksdagen bör ta avstånd från utredningens förslag om
lånetak redan från 30 års ålder. Ett nytt studiestödssystem måste bygga på en
höjd bidragsdel som ger de studerande en minimiinkomst. Funktionshindrade bör
på samma sätt som övriga studenter kunna bedriva studier inom ett sammanhållet
studiestödssystem. Detta måste därför ta hänsyn till de speciella problem och
förutsättningar som funktionshindrade studenter har. Vad jag här anfört bör
riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:So411 yrkande 7, 1997/98:Ub810
yrkande 16 i denna del samt 1997/98:A203 yrkande 9 som sin mening ge regeringen
till känna.
Ett system med individuella kompetenskonton behöver enligt min mening
utvecklas för att ge möjligheter till rimlig ekonomisk försörjning under en
utbildningsperiod mitt i livet, då studier med studiemedel inte är ett
alternativ. En utredning om detta bör genomföras snarast. Jag förespråkar en
modell där ansvaret delas mellan arbetstagare, arbetsgivare och samhället, på
grundval av ett samhällskontrakt som ställer kunskaps- och kompetensutveckling
i centrum. Det bör vara frivilligt och upp till parterna på arbetsmarknaden,
lokalt eller centralt, att utforma regelverk på grundval av avtal och
överenskommelser. Staten bör svara för att de avsättningar som arbetstagare och
arbetsgivare - eller egenföretagare - gör blir skattemässigt gynnade. Dessutom
kommer staten att behöva ikläda sig en utjämnande funktion. De som saknar
arbete eller har låga löner har ju många gånger inte råd att sätta av medel
till ett kompetenskonto, och arbetslösa har inte heller någon arbetsgivare som
kan göra avsättningar. Detta kan lösas genom att staten garanterar någon form
av grundplåt, alternativt att arbetslöshetsförsäkringen berättigar till en viss
personlig avsättning. Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till
motion 1997/98:Ub810 yrkande 17 som sin mening ge regeringen till känna.
Problemen med alltför sen utbetalning av studiemedel inom det nuvarande
systemet måste enligt min mening lösas. Riksdagen bör med bifall till motion
1997/98:A203 yrkande 10 begära förslag om åtgärder för att undanröja dessa
brister.
Möjligheterna till studiehjälp vid gymnasiestudier utomlands bör enligt min
mening utökas. Många gymnasister studerar utomlands som utbytesstudent under
ett år. Detta medför betydande kostnader för ungdomarnas familjer.
Utlandsstudier ger värdefulla erfarenheter och breddade referensramar, och
möjligheterna till sådana studier bör därför ökas. Därför är det angeläget att
eleverna kan få behålla studiebidraget även under sådana studier. I de fall då
utlandsåret inte kan tillgodoräknas i den svenska gymnasieutbildningen bör
eleverna också få studiebidrag under ett fjärde år för att slutföra
gymnasiestudierna här. Regeringen bör inarbeta förslag om detta i
budgetförslaget för budgetåret 1999. Vad jag nu anfört bör riksdagen med bifall
till motion 1997/98:Ub720 yrkandena 3 och 4 som sin mening ge regeringen till
känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 2, 3, 4
och 11 bort hemställa
2. beträffande principerna för ett nytt studiestödssystem
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:So411 yrkande 7, 1997/98:Ub810
yrkande 16 i denna del samt 1997/98:A203 yrkande 9 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub234 yrkande 2, 1997/98: Ub701, 1997/98:Ub705,
1997/98:Ub708 yrkande 2, 1997/98:Ub710 yrkandena 2 och 11, 1997/98:Ub712,
1997/98:Ub714, 1997/98: Ub718, 1997/98:Ub804 yrkande 6, 1997/98:Ub808
yrkande 3, 1997/98:Ub805 yrkande 16 i denna del och 1997/98:A314 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. beträffande individuella kompetenskonton
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub810 yrkande 17, med anledning av
motion 1997/98:Ub452 yrkande 9 och med avslag på motion 1997/98:Ub715
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. beträffande utbetalning av studiemedel
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub704 och 1997/98:A203 yrkande
10 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
11. beträffande gymnasiestudier utomlands
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub720 yrkandena 3 och 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.

4. Principerna för ett nytt studiestödssystem (mom. 2)
Britt-Marie Danestig (v) anför:
Ett nytt studiestödssystem måste enligt min mening ha en genomtänkt plats i
välfärden. Det är således väsentligt hur studiestödet förhåller sig till andra
bidrag, rättigheter och förmåner som t.ex. bostadsbidrag, socialbidrag och
pensionsregler. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub708
yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att riksdagen under moment 2 bort
hemställa
2. beträffande principerna för ett nytt studiestödssystem
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub708 yrkande 2 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub234 yrkande 2, 1997/98: Ub701, 1997/98:Ub705,
1997/98:Ub710 yrkandena 2 och 11, 1997/98:Ub712, 1997/98:Ub714,
1997/98:Ub718, 1997/98:Ub804 yrkande 6, 1997/98:Ub805 yrkande 16 i denna
del, 1997/98:Ub808 yrkande 3, 1997/98:Ub810 yrkande 16 i denna del,
1997/98:So411 yrkande 7, 1997/98:A203 yrkande 9 och 1997/98:A314 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

5. Principerna för ett nytt studiestödssystem samt Individuella kompetenskonton
(mom. 2 och 3)
Inger Davidson (kd) anför:
Det nuvarande studiemedelssystemet med dess omfattande skuldsättning avskräcker
ungdomar från studieovana miljöer från högre studier och medverkar därmed till
social snedrekrytering. Ett nytt studiestödssystem bör bygga på att
tillgängliga resurser i huvudsak satsas på bidragsdelen, så att den kan höjas
och stora lån inte behöver tas. Ett i stort sett osubventionerat lån skulle
signalera att lånet är en form av kompletterande finansieringskälla som endast
bör utnyttjas vid behov. Ett ökat fribelopp eller en borttagen inkomstgräns
skulle också minska behovet att ta lån. Med bättre ekonomiska villkor under
studietiden skulle det vara rimligt att kräva att lånen i normala fall alltid
skall återbetalas. Det borde därför diskuteras om regeln om avskrivning av
skuld vid 65 års ålder kan tas bort. Återbetalningen bör ske efter förmåga
t.ex. genom att höginkomsttagare betalar en högre andel av sin årsinkomst än
låginkomsttagare. Möjligheterna att studera utomlands bör vara goda, både för
den enskildes och för samhällets skull. Alla som studerar på en viss nivå inom
utbildningsväsendet bör ha rätt till likvärdigt studiestöd. De som kompletterar
grundskole- eller gymnasienivå bör få ett särskilt förmånligt studiestöd.
Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub710
yrkandena 2 och 11 som sin mening ge regeringen till känna.
En möjlighet att främja vidareutbildning som vi kristdemokrater förespråkar
är s.k. individuella kompetenskonton. Det bör vara ett gemensamt intresse för
arbetsgivare och varje anställd i företaget att utveckla medarbetares kompetens
för att utveckla såväl företaget som den enskildes personliga kvalifikationer.
Därför bör skattelagstiftningen medge möjlighet att med avdragsrätt sätta in
medel på ett för arbetsgivaren och den enskilde gemensamt utbildningskonto. De
belopp som genom förhandling förs upp på kontot skall enbart kunna användas för
den enskildes egen kompetensutveckling. Vad jag här har anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 2 och 3
bort hemställa
2. beträffande principerna för ett nytt studiestödssystem
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub710 yrkandena 2 och 11, med
anledning av motion 1997/98:A203 yrkande 9 och med avslag på motionerna
1997/98:Ub234 yrkande 2, 1997/98:Ub701, 1997/98:Ub705, 1997/98:Ub708
yrkande 2, 1997/98:Ub712, 1997/98: Ub714, 1997/98:Ub718, 1997/98:Ub804
yrkande 6, 1997/98:Ub805 yrkande 16 i denna del, 1997/98:Ub808 yrkande 3,
1997/98:Ub810 yrkande 16 i denna del, 1997/98:So411 yrkande 7 och
1997/98:A314 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
3. beträffande individuella kompetenskonton
att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Ub452 yrkande 9, 1997/98:Ub710
yrkande 3 och 1997/98:Ub810 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,

6. Individuella kompetenskonton (mom. 3)
Ola Ström (fp) anför:
För att finansiera livslångt lärande behövs ett helt nytt system, som kan
kallas utbildningskonton. Jag förordar en möjlighet för människor att på
gynnsamma villkor spara själva men också låna pengar för att vidareutbilda sig.
Det nuvarande avdragsgilla pensionssparandet borde breddas till ett ?pensions-
och utbildningssparande? med avdragsrätten ökad till ett helt basbelopp och med
möjlighet att ta ut pengar (upp till en viss gräns) före pensioneringen för att
möjliggöra bl.a. utbildning. Vidare bör personer i åldern 30-55 år få möjlighet
att låna av det allmänna pensionssystemet, förslagsvis 60 % av sin årslön, för
att använda till kompetensutveckling eller till att starta eget företag.
Ålderspensionen reduceras med motsvarande belopp. Det bör också vara möjligt
att genom sparande återvinna en på så sätt förlorad pensionsrätt.
Vad jag här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub715 yrkande
3 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 3 bort
hemställa
3. beträffande individuella kompetenskonton
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub715 yrkande 3 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub452 yrkande 9 och 1997/98:Ub810 yrkande 17 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

7. Medvetet val av lånenivå (mom. 5)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp) och Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) anför:
Vi anser det viktigt att varje student vid ansökningstillfället får grundlig
information om villkoren för återbetalning av studielån. Det skall klart framgå
att lånen skall återbetalas. Det är också viktigt att studenten själv ges
möjlighet att i ansökan ange önskat lånebelopp i stället för att
slentrianmässigt kryssa för maximalt belopp. Riksdagen bör således enligt vår
mening bifalla motion 1997/98:Ub715 yrkande 2.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 5 bort
hemställa
5. beträffande medvetet val av lånenivå
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub715 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,

Särskilda yttranden

Tidpunkt för förslag till nytt studiestödssystem
Marie Wilén (c) anför:
Jag finner det anmärkningsvärt att regeringen, trots vad som utlovades i
budgetpropositionen hösten 1996, ännu inte har lagt fram något förslag om
nytt, sammanhållet studiestödssystem som kan träda i kraft år 2000.

Tidpunkt för införande av ett nytt studiestödssystem
Britt-Marie Danestig (v) anför:
Enligt min mening är det en stor brist att det aviserade förslaget till nytt
studiestödssystem inte på ett bättre sätt har samordnats med den kraftiga
utbyggnaden av antalet utbildningsplatser. Det finns en klar risk att många av
deltagarna i kunskapslyftet kommer att avbryta studierna i förtid, när de inte
kan få behålla särskilt utbildningsbidrag längre än ett år. I Vänsterpartiets
budgetalternativ för år 1998 fanns 1 miljard kronor utöver regeringens förslag
för att möjliggöra särskilt utbildningsbidrag under andra halvåret 1998 för dem
som haft sådant under läsåret 1997/98.

Konkurrens i administrationen av studiemedelssystemet
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kd) anför:
Vi vill påminna om att våra partier i utskottets budgetbetänkande för
utgiftsområde 16 (bet. 1997/98:UbU1) reserverade sig till förmån för en ökad
konkurrens i fråga om administrationen av studielånen, något som vi anser kan
leda till en utveckling av servicen gentemot studenterna.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................1
Utskottet.............................................3
Ett nytt studiestödssystem 4
Förändringar inom det nuvarande studiemedelssystemet 8
Övriga studiestöd 10
Hemställan 11
Reservationer........................................13
1. Tidpunkt för införande av ett nytt studiestödssystem för vuxna (mom.
1) (m, fp, mp, kd) 13
2. Principerna för ett nytt studiestödssystem samt Individuella
kompetenskonton (mom. 2 och 3) (m)
13
3. Principerna för ett nytt studiestödssystem, m.m. (mom. 2, 3, 4 och
11) (c) 14
4. Principerna för ett nytt studiestödssystem (mom. 2) (v) 16
5. Principerna för ett nytt studiestödssystem samt Individuella
kompetenskonton (mom. 2 och 3) (kd)
16
6. Individuella kompetenskonton (mom. 3) (fp) 17
7. Medvetet val av lånenivå (mom. 5) (m, fp) 18
Särskilda yttranden..................................18
Tidpunkt för förslag till nytt studiestödssystem (c) 18
Tidpunkt för införande av ett nytt studiestödssystem (v) 18
Konkurrens i administrationen av studiemedelssystemet (m, fp, kd) 19